Genomförande av de resolutioner som antogs av den 40:e kongressen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Genomförande av de resolutioner som antogs av den 40:e kongressen"

Transkript

1 ITFs 41:a kongress Durban 2 9 augusti C-8 Genomförande av de resolutioner som antogs av den 40:e kongressen

2

3 GENOMFÖRANDE AV DE RESOLUTIONER SOM ANTOGS AV DEN 40:E KONGRESSEN, VANCOUVER, Under de gångna fyra åren har styrelsen regelbundet granskat de framsteg som gjorts för att genomföra de resolutioner som antogs av kongressen i Vancouver. En allmän granskning ägde rum vid styrelsemötet i april 2004, och särskilda diskussioner fördes under perioden om följande centrala frågor som var föremål för kongressresolutioner: Logistik ITF-kampanjer Jämställdhetsfrågor Utbildning Att svara Världsbanken, 2. Texten till alla resolutioner från Vancouver finner ni på ITFs webbplats 3. Denna utvärdering av de framsteg som gjorts för att genomföra resolutionerna från Vancouver är i två delar. Den första tar upp de resolutioner som gällde ITFs verksamhet som helhet. De andra tar upp resolutioner som handlade om frågor specifika för en eller flera yrkessektioner och som har behandlats av de berörda sektionsorganen. En sammanfattning av vad som skett lämnas i tabellformat. 4. När ni läser denna översikt bör ni notera att vissa kongressresolutioner gjorde allmänna principuttalanden snarare än att kräva specifika aktiviteter. Där detta är fallet har vi hänvisat till de ITF-aktiviteter under mellankongressperioden som gäller de frågor som hänvisas till i resolutionen. 5. Många av de resolutioner som antogs handlade om likartade frågor och det förelåg ofta överlappningar i termer av den åtgärd som krävdes. Istället för att utvärdera varje punkt i varje resolution, tar denna översyn därför upp de allmänna frågor som togs upp i resolutionerna 1-18 och de frågor som täcktes i resolutionerna 19-47, vilka berör enskilda ITF-sektioner, summerade i tabellform. REKOMMENDATION 6. Kongressombuden ombeds att kommentera genomförandet av de resolutioner som antogs av ITFs kongress i Vancouver som del av diskussionen om dagordningens punkt 8 : Sekretariatets rapport 1

4

5 RESOLUTION NR 1: VI GLOBALISERAR SOLIDARITET 1. ITFs styrelse ombads att bemyndiga det fortsatta genomförandet av de principer och politiska riktlinjer som fastställdes i Delhi 1998, som ett program för Vi globaliserar solidaritet under perioden samt att rapportera till nästa kongress om de framsteg som gjorts. Resolutionen uppmanade till att bygga upp större solidaritet i ITF-förbunden och till förbättringar av medlemsförbundens arbetsmetoder. Den uppmanade till att utse mobiliserande samordnare som ska arbeta för att stärka programmets genomförande. Utbildning 2. De förbättringar som efterfrågades i dokumentet Vi globaliserar solidaritet innefattade att expandera utöver givarfinansierat fackligt uppbyggnadsarbete i utvecklingsländer och att fokusera på fackligt arbete över sektorvisa och regionala gränser. Detta arbete har fortsatt enligt följande: a. Genom ett framgångsrikt genomförande av årliga sommarskoleprogram i Kanada, Österrike, Sverige (engelska) och under 2006, i Argentina (spanska). Sommarskolorna tillhandahåller utbildning om internationella frågor såsom privatisering, omstrukturering av transport och globalisering. Totalt 91 deltagare från 44 länder har deltagit i ITFs sommarskolor sedan kongressen i Vancouver. b. Genom att bygga upp ett nätverk för utbildningsansvariga, med 153 medlemmar. Nätverket stöds via nyheter och uppdateringar på ITFs webbplats. Ett globalt ITF-seminarium för utbildningsansvariga ägde rum i Johannesburg den 4-7 oktober Genom nätverket ger ITF praktiskt stöd till förbund, särskilt de utan utbildningsspecialister. c. Som del av ett globalt projekt kallat "Training the Trainers" (att utbilda kursledare) har ITF sammanställt två utbildningsmoduler: Vi presenterar ITF och Transportlogistik. Dessa moduler är utformade för att stödja utbildningsverksamhet som gäller frågor om globalisering, omstrukturering av transport och att hjälpa medlemsförbunden att svara och utarbeta nya strategier. En tredje modul med titeln Globalisering och Transport håller för närvarande på att tas fram. Syftet med dessa moduler är att göra det möjligt för medlemsförbundens kursledare, både i utvecklings- och industriländer, att genomföra sessioner om vikten av internationell solidaritet i dagens globaliserade ekonomi. Vi känner till att ett antal nationella seminarier har genomförts som använder dessa material. Vi behöver emellertid ta reda på mer om hur många förbund som använt dem och om hur användbara de var. d. Utbildningsmaterial som fokuserar på sektionsfrågor har producerats, innefattande ett resurspaket Att stärka fackliga svar på hamnreform som handlar om privatiserings- och omstruktureringsfrågor och ett likartat paket produceras för järnvägar. Ett Resurspaket för utbildning inom civilflyget består av åtta faktablad och är utformat för kollektivförhandlingsteam, fackliga företrädare som förhandlar om nationella och internationella politiska riktlinjer för flygtrafik, utbildnings- och utredningsansvariga, fackliga förtroendemän/kvinnor och aktivister. En Manual för strategiska kampanjer (den fjärde i en serie för transportförhandlare) är utformad för att göra det möjligt för förbund att driva sina egna kampanjer som svar på angrepp från arbetsgivare och regeringar. Denna manual har gjorts tillgänglig på ITFs webbplats och tryckta versioner tas fram för medlemsförbunden. e. Utbildningsprojekt som fokuserar på produktion av material som täcker transportomstrukturering, HIV/AIDS, att organisera informella arbetstagare samt att utveckla alternativ till internationella finansinstitutioners nyliberala politiska riktlinjer är på väg. Information och kommunikation 3. Förbättringar som krävts i programmen Vi mobiliserar solidaritet och Vi globaliserar solidaritet innefattade att platta ut kommunikationspyramiden, bättre och snabbare distribution av informationsmaterial, med hög prioritet för kommunikationer som använder Internet, mer 3

6 4 prioritet till nätverksarbete och att utveckla strategiska arbetsplatskontakter. Detta arbete har fortsatt enligt följande: 4. Transport International (TI) och ITF News Online, de två huvudsakliga kommunikationsmetoderna vid ITF, fortsätter, med förändringar genomförda av språk- och distributionssystem. Som kompensation för nedläggningen av den svenska versionen av TI, så produceras nu ITF News Online som uppdateras på webbplatsen åtminstone två gånger i veckan och sänds ut med e-post var fjortonde dag i sammandrag på portugisiska och arabiska. Ett samrådsförfarande med större medlemsförbund som prenumererar på TI genomfördes, vilket ledde till ökat antal mottagare. 5. Stora förändringar har gjorts av ITFs webbplats. Införandet av ett system för att hantera innehållet gör det nu möjligt för alla utbildade anställda vid ITF att uppdatera platsen via Internet, från vilken plats som helst. Hela platsen är sökbar, publikationer kan både laddas ned och beställas från platsen. Ett privat, lösenordsskyddat Extranet kallat ITF Link har skapats genom vilket ITF-nätverk kan bildas och fackliga medlemmar kan informeras om intern händelseutveckling inom ITF. Den del av webbplatsen som handlar om solidaritet har förbättrats avsevärt och arbetet med underplatserna för ETF, Latinamerika och Karibien samt Arabvärlden har slutförts, med andra planerade. Ett personifierat system kallat Mitt ITF gör det nu möjligt för användare som har registrerat sig för frågor de är intresserade av att få meddelande via e-post om nya artiklar. 6. ITF har också förbättrat sitt förhållande till press och TV-media, särskilt de specialister som arbetar med olika transportslag. Ett ökande antal journalister som arbetar med nyhetsartiklar av direkt intresse för transportarbetare har regelbunden kommunikation med ITFs sekretariat för ITFs åsikter. Detta innebär i sin tur att täckningen av ITF-kampanjer och frågor både i specialistpress och i mer allmänna media som läses av medlemmar i ITF-anslutna förbund har ökat avsevärt. 7. Kommunikationsnätverk har byggts, via en workshop som ägde rum i början av 2006 för medlemsförbundens journalister, webbansvariga och pressekreterare. Denna workshop diskuterade att skapa solidaritetslänkar mellan fackliga kommunikatörer och att nätverksarbeta med den bredare fackföreningsrörelsen. Andra ITF-nätverk fortsätter att växa, särskilt ITFs nätverk för integratörer, utbildningsansvariga och för kvinnor. Nya funktioner på ITFs webbplats kommer att göra det möjligt för nätverksmedlemmar att få tillträde till adressuppgifter och att kommunicera med varandra inom Extranäten. Nationell samordning och samordnare för att mobilisera solidaritet 8. Nationell samordning mellan ITFs medlemsförbund får fortsatt stöd, i synnerhet genom regionala aktiviteter. Resolutionen uppmanade emellertid specifikt till att bygga ett nätverk för samordnare för att hjälpa till att genomföra programmet Vi globaliserar solidaritet. En serie cirkulär sändes ut till alla medlemsförbund som bad om nomineringar av samordnare för att mobilisera solidaritet. Många förbund svarade inte, medan andra emellertid missförstod rollen för sådana samordnare som att vara officiella ITF-representanter i det berörda landet. Till följd därav har inga specifika aktiviteter anordnats för samordnare för att mobilisera solidaritet. Denna fråga behöver omprövas för att göra det möjligt för ITF att hålla regelbunden kontakt med dessa funktionärer eller företrädare inom medlemsförbunden som har specifikt ansvar för internationellt arbete som gäller transportnäringen, men utan att påverka valda funktionärers politiska ansvar. I framtiden bör detta i ökande grad genomföras genom att främja solidaritets- /aktivisters nätverk via ITF Link. Språk 9. Programmen Att mobilisera solidaritet och Vi globaliserar solidaritet fastställde språk som ett av de huvudsakliga hindren för internationell solidaritet. Arbete för att öka det uppgiftsbaserade och praktiska sättet att arbeta med tillhandahållande av språk har lett till ökad språktäckning, särskilt vid möten och via webbplatsen. Detta innebär att vid sidan av ITFs traditionella arbetsspråk engelska, franska, tyska, japanska, ryska, spanska och svenska, så har visst ITF-material även producerats under denna period på: albanska, arabiska bulgariska, tjeckiska, kinesiska, danska, holländska, estniska, finska, grekiska, ungerska, italienska, indonesiska, koreanska, litauiska, lettiska, norska, polska, portugisiska, slovakiska, tagalog, turkiska, ukrainska och vietnamesiska. Denna process kan emellertid vara både dyrbar och tidsödande och vi måste fortsätta att utveckla vägar på vilka medlemsförbunden själva kan ta

7 ansvar för att översätta ITF-material av vilket deras medlemmar har ett direkt intresse till språk som de kan förstå. Attityder, kampanjer och internationella fackliga stridsåtgärder 10. ITFs kampanjverksamhet kommer att täckas mer specifikt, senare. Programmen Att mobilisera solidaritet och Vi globaliserar solidaritet konstaterade behovet av att ändra attityder, förbättra internationell samordning i transnationella transportoperatörer samt utarbeta globala kampanjer. De uppmanade till att befästa arbetet för att öka lokal medvetenhet om internationella frågor, och därmed underlätta bättre insikt om vikten av internationell solidaritet för att hjälpa till att lösa problem. Den ökande globaliseringen av världsekonomin, särskilt inom transport, hjälper till att uppnå denna målsättning. Exempel under mellankongressperioden innefattar: Respons på konflikter under perioden detta har förbättrats, med i synnerhet flygkonflikter som fått uppmärksamhet av den bredare allmänheten (t.ex. Gate Gourmet). Kampanjverksamhet med ETF beträffande det fackföreningsfientliga lågkostnadsbolaget Ryanair visade värdet av vår förmåga att mobilisera pressuppmärksamhet genom att använda nya metoder, d.v.s en webbplats riktad till arbetstagare och passagerare. Den samordnade kampanj som anordnats av ITF och ETF mot försöket att avreglera hamnnäringen inom Europeiska unionen, vilken kulminerade i nederlaget inom Europaparlamentet för båda Europeiska hamnpaketen I och II, och som involverade storskalig lobbningsverksamhet såväl som att organisera stora allmänna demonstrationer. Att skapa kontaktgrupper i multinationella företag att arbeta med internationella integratörsfirmor som UPS, DHL, TNT och Fedex har varit viktigt i detta avseende. En aktionsdag gällande integratörer är planerad. Att bygga upp fackliga nätverk bland arbetare vid viktiga globala hamnterminaloperatörer är en framtida prioritet. 11. Responsen på produktionen på senare tid av Manual för strategiska kampanjer kommer också att visa sig viktig när det gäller att mäta framgång i kampanjbyggande. Vi kan emellertid inte säga att ITF ännu byggt upp starka kontaktgrupper av aktivister på arbetsplatser i multinationella transportföretag, även om grupper inom flygbolagsallianserna växer i styrka. Inte heller har framgångsrika strategiska kampanjer eller sådana som sträcker sig över flera transportslag genomförts. Denna punkt behöver övervägas ytterligare. Slutsats 12. ITF har varit starka när det gällt att ge praktiskt stöd till förbund på sätt som ska hjälpa dem att globalisera solidaritet. Utbildning, publikationer, nyheter och ITFs webbplats har en viktig del i denna process. Utmaningen att genomföra denna särskilda resolution har varit att bygga framgångsrika nätverk för genomförande av solidaritet omfattande flera transportslag och internationellt kampanjarbete. 13. ITF behöver fortsätta att utveckla denna slags verksamhet både i sektions- och regionalt arbete och på nya områden såsom Integratörers nätverk och arbete gällande teletjänstcentraler (arbetar nära samman med UNI) och i organiserandet av olje- och gassektorn (tillsammans med ICEM). Samtidigt behöver emellertid medlemsförbunden själva uppmuntras att arbeta med sektorspecifika eller regionala projekt med ITFs hjälp. Dessa program behöver mer tid och resurser för att bygga upp styrka och kommer att förbli en viktig del av ITFs fortgående strategi att Organisera globalt och slåss för arbetares rättigheter. 5

8 RESOLUTION NR 2: ATT UTARBETA EN ITF KAMPANJSTRATEGI RESOLUTION NR 3: GLOBALA AKTIONSDAGAR RESOLUTION NR 4: INTERNATIONELLA AKTIONSDAGAR 14. Dessa resolutioner behandlade närliggande punkter och granskas sålunda tillsammans. Kortfattat uppmanade de tre resolutionerna till att utarbeta en övergripande kampanjstrategi, med hänsyn tagen till följande punkter: Att befästa och stärka förbindelser skapade genom kampanjarbete Lärdomar dras från ökat, effektivt ITF kampanjarbete för att bistå alla förbund att dra nytta därav över ITF-sektionernas gränser Att utarbeta tvärsektionella kampanjer Informationsutbyte via ett nätverk som kan diskutera företagsstrategier och strida mot dem Att beakta behovet av att inte överbelasta medlemsförbunden med kampanjdagar Utvärderingen av kampanjer samt att förnya kampanjprogrammet Bättre internationell samordning Att utarbeta vägledande material och utbildning Ett samrådsförfarande med medlemsförbunden och att anordna workshopar om kampanjstrategi 15. Under granskningsperioden har ITFs kampanjsystem inte radikalt förändrats som svar på denna resolution. En del kampanjarbete kan inte planeras i förväg och måste svara på händelser. Kampanjarbete i samverkan med ETF för att motarbeta det föreslagna europeiska direktivet ämnat att avreglera hamnarna var mycket framgångsrikt och visade ETFs, ITFs och förbundens förmåga att bygga upp solidaritet runt en viktig fråga. 16. Många av ITFs kampanjdagar och aktioner är emellertid planerade i förväg. FOC-kampanjen fortsätter, med regionala aktionsveckor och aktionsdagar som planeras enligt fastställda behov. Årliga kampanjer som vägtransport-, järnvägs- och kvinnodagar har fortsatt. Hamnarbetaresektionen har gjort upp en kampanjstrategi bekvämlighetshamnar och har rådfrågat andra sektioner om detta. Kampanjarbetet inom flyget har innefattat Ryanairkampanjen, vilken fokuserade på att använda en webbplats för att främja facklig organisering och feedback från passagerare. En kampanj mot lågkostnadsbolag är planerad. 17. Sektorövergripande kampanjer har ägt rum: den fortsatta kampanjen 8 mars "Starka förbund behöver kvinnor" är ett exempel denna kampanj föregick emellertid resolutionerna. ITF har varit involverade i bredare GFF-kampanjarbete om HIV/AIDS. En integratörsaktionsdag planeras. I april 2004 beslöt styrelsen att ITF skulle anordna en årslång arbetsmiljökampanj mellan sektionerna, som varje sektion, region eller land skulle kunna anpassa till sina särskilda förhållanden; material inbegripande en logotyp, paroll och vykort, information för medlemsförbund och press tillsammans med webbplatsinnehåll utarbetades i enlighet därmed. Medlemsförbunden ombads att svara på inbjudan att delta i kampanjen med information om sina aktiviteter och en utvärdering. Mycket få förbund svarade emellertid på kampanjen. 18. Under perioden har styrelsen diskuterat en mer integrerad ITF kampanjstrategi och en serie interna sekretariatsmöten har ägt rum för att diskutera att förbättra intern samordning, undvika flaskhalsar och möjliggöra produktion av material och information i rätt tid. Sekretariatets system gör det nu möjligt att noggrant övervaka lager av publikationsmaterial och utvärdera webbtrafik. 19. Den största frågan gällande kampanjstrategi är hur man ska organisera effektiva aktiviteter som mobiliserar fackliga medlemmar att delta direkt i ITF-aktion utan att upprepa samma teman/paroller varje år. Vi behöver också säkerställa att ITFs kampanjer/aktionsdagar är relevanta för förbund i olika regioner. Där frågor är relevanta för mer än en ITF-sektion, eller är bredare än transportnäringen, behöver vi också säkerställa att vi arbetar på ett mer samordnat sätt, men på ett sätt som undviker att förlora den direkta kopplingen till fackliga medlemmars villkor. 6

9 20. Med tanke på ITF-medlemmarnas antal och mångfald måste det stå klart att ITFs sekretariat och regionalkontor inte kan vara involverade i varje strategisk kampanj, Det är därför ITF har lagt ökande resurser på att utarbeta vägledande material och utbildning för att göra det möjligt för förbund att utföra arbetet själva. Härav beställningen och produktionen av manualen för Strategiskt kampanjarbete, som nu finns att tillgå på ITFs webbplats. Papperskopior är under produktion på engelska och versioner på spanska och franska finns att tillgå. 21. Genomförandet av andra delar av resolutionerna har varit mindre konsekvent. De förutsedda samråden, utvärderingarna av medlemsförbund och strategigruppförslag har inte genomförts till fullo. Ett av skälen till detta var att under styrelsens diskussioner i april 2004, där sammanslagning av sektionsspecifika kampanjer togs upp, uttryckte styrelseledamöterna oro över strategigruppens roll. De kom fram till att det var viktigt att upprätthålla kontinuiteten i befintliga kampanjer, men undvika att skapa en känsla av rutin. Frågan remitterades för att tas med i vidare allomfattande ITF-diskussioner om strategisk planering. Dokumentet Vi organiserar globalt förutser emellertid en roll för kampanjer. Kongressen ger tillfälle för ITFs medlemsförbund att genomföra en utvärdering av kampanjaktiviteter under de gångna fyra åren och att råda styrelsen om hur detta bör utvecklas i framtiden. Slutsatser 22. De delar av denna resolution som har tagits upp är förbättringar av intern samordning och kontroll samt övervägande att göra upp tidtabeller för kampanjer för att inte överlasta förbunden. Utarbetandet av utbildning och material har uppnåtts. Informationsutbyte om företagsstrategier sker, t ex via flygbolagsalliansgrupperna, gruppen för integratörer, förbund som arbetar med den multinationella bussnäringen samt de Globala operatörerna av nätverksterminaler. Att befästa och stärka förbindelser som skapats genom kampanjarbete, att dra lärdomar från alla ITFs sektioner, att utvärdera och förnya kampanjprogram, samråd med medlemsförbund och anordnandet av workshopar om kampanjstrategi har emellertid genomförts såsom förutsågs i resolutionerna och betydelsen av detta för den kommande fyraårsperioden behöver fastställas. RESOLUTION NR 5: ATT SVARA PÅ ÖKNINGEN AV LOGISTIK I DEN INTERNATIONELLA GODSTRANSPORTNÄRINGEN 23. Denna resolution uppmanar ITF att upprätthålla sitt försvar av transporttjänster mot privatisering och avreglering samt att utarbeta en ITF-strategi för att arbeta med intermodala transport- och logistikföretag. Utvecklingsarbete 24. ITFs styrelse har upprätthållit en aktiv diskussion av sitt strategiska svar på den globala logistiknäringen. Vid sitt möte i oktober 2003 i Berlin diskuterade styrelsen två dokument: Strategisk planering Ett tvärsektionellt svar på logistiknäringen och Att öka transportförbundens makt- Att använda den globala leveranskedjan. Dessa fastställde ett antal strategiska arbetssätt, såsom att samordna förbund i fastställda viktiga företag, rikta in sig på specifika leveranskedjor och fastställa viktiga nav. Generalsekreterarens avdelning tog ansvar för att utarbeta ett arbetsprogram för logistik för att genomföra denna strategi och för dess samordning med sektionerna. Initiala idéer om att anordna en ITF-konferens om logistik släpptes till förmån för att utarbeta ett antal mer hanterbara projekt och aktiviteter samt att ta kontakt med ett antal av ITFs medlemsförbund som genomför omfattande projekt som del av sitt strategiska sätt att arbeta med logistik. 25. Alla berörda ITF-sektioner har gjort logistik till del av sina arbetsprogram och har inkluderat diskussioner om logistik i sina konferenser och viktiga policymöten. Föredragningar om logistik har hållits vid en rad andra seminarier och ITFs sommarskolor. Ett fyrasidigt informationsmaterial The Giants that go Door to Door Jättarna som går från dörr till dörr producerades 2003 på 7 språk. ITFs utbildningsavdelning tog fram en utbildningsmodul Transportlogistik 2004 på tre språk. ETF utarbetade ett utbildningsprogram om logistik med SEKO i Sverige i samverkan med ITF. 7

10 Forskning 26. I januari 2005 lanserade ITF "Connecting the World" (Vi förbinder världen) ett treårigt gemensamt forskningsprojekt med Queen Mary College vid University of London finansierat av brittiska regeringen ESRC. Projektet började verka i januari 2005 efter att Paula Hamilton utsetts till projektsamordnare. Den första fasen i forskningen tar upp logistikens roll i globalisering och undersöker strukturen för logistiktjänster. Det har kartlagt de 20 största logistikföretagen och fastställt ett antal övergripande trender och även gjort analyser av undersektorer såsom flygfrakt och integratörsföretagen. Nästa fas ser på mer detaljerade fallstudier, med huvudfokus på DHL/Exel och logistiknaven Chicago och Hongkong. Samordningsverksamheten är också på gång i relation till holländska multinationella TNTs beslut att dra sig ur affärsverksamheten kontraktslogistik. Slutfasen ska se på inverkan på sysselsättning och utsikter till facklig organisering. Projektet har arbetat med alla de näringssektioner som arbetar med godslogistik och dess löpande resultat har regelbundet matats in i ITFs utbildningsarbete och möten. Forskningsprojektet har även utvecklat kontakter med akademiska nätverk involverade i näringen från ett arbetstagarperspektiv. Dessa stärktes ytterligare med engagemanget i konferensen om globala kampanjer nyligen i New York med Cornell University som värdar. Strategisk samordning 27. Ett antal strategiska satsningar har utarbetats. Detta inbegriper samordningen av förbund i de fyra stora integratörsföretagen (UPS, DHL, Fedex och TNT). De involverar regelbundna samordningsmöten för pilot-, flygplats-, lager- och vägtransportförbund och kräver tvärsektionell samordning inom ITF. Det har också involverat nära samarbetet med UNI och stora förbund inom posten. Engagemanget och åtagandet från de stora förbunden i dessa företag har varit mycket aktivitet, med ett strategiskt arbetssätt som fastställer globala prioriteringar där facklig verksamhet behöver stärkas. Under det kommande året kommer aktiviteterna att fokusera på att bygga nätverk för arbetsplatsföreträdare vid viktiga nav, fastställa pilotorganisationer och upprätta organiseringsprojekt i Indien och Hongkong, där det finns integratörsnav. Initiala möten för att diskutera dessa projekt äger rum i juli 2006 i Chennai i Indien och i Hongkong. 28. En satsning för att organisera internationella samordningsmöten om Maersk skedde i Köpenhamn i november 2003, vilken förde samman förbund involverade i fem sektioner. Under det att deltagandet var stort, så var det ett antal viktiga förbund som inte deltog. Den tunna spridningen av förbund över så många sektorer i ett företag av sådan storlek gjorde det svårt att inrätta ett fortgående samordningsorgan. Mötet skapade emellertid kontakter mellan förbund, vilka har upprätthållits och bidragit till internationellt kampanjarbete, särskilt om företagets verksamhet i USA och i Centralamerika. Ett stort framtida fokus för ITF kommer att vara att utveckla facklig samordning mellan hamnarbetare i Maersks hamnar genom strategin med Globala terminaloperatörer som utarbetas i ITFs hamnarbetaresektions kampanj mot bekvämlighetshamnar. 29. En satsning lanserades 2005, vilken fokuserade på global samordning längs en strategisk global leveranskedja. ITF och ICEM har utvecklat den Globala fackliga alliansen för olja och gas. Denna samordning har haft en långsam start, men har gradvis kommit överens om strukturer och gjort upp ett arbetsprogram, vilket syftar till att utveckla ömsesidig hjälp för att bygga upp vår styrka i denna strategiska sektor. Projektet tillsatte en styrkommitté som involverade de två sekretariaten och på ITFs sida två medlemsförbund involverade i organiseringsprogram som ligger nära projektet (TGWU, Storbritannien och MUA, Australien). Vi försöker för närvarande ersätta projektsamordnaren, som slutade för att börja på en facklig befattning. Det är möjligt att ett likartat projekt kan komma att övervägas med Internationella metallarbetarefederationen (IMF), som ser på bilindustrins leveranskedja. 30. Den senaste satsningen, som fortfarande befinner sig i planeringsstadiet, är att utveckla ett globalt organiseringsprojekt för hamnen i Hongkong världens största containerhamn med praktiskt taget ingen facklig organisering. ITF avser att arbeta med förbunden i Hongkong för att utarbeta en organiseringsstrategi och för att söka medel för att hjälpa till med dess genomförande. Det skulle naturligtvis kopplas till ett eventuellt organiseringsprojekt för integratörsnaven i Hongkong. Initiala diskussioner har ägt rum med förbunden i Hongkong och med UNI i detta ärende. 8

11 Slutsats 31. Att organisera logistiknäringen förblir en av de viktigaste utmaningarna för transportförbunden. Ett centralt område är vad några kallar "den långa färden inne i landet" innebärande att organisera arbetare och arbetsplatser i transportkedjan, såsom informationsteknikarbetare och lagerarbetare (ofta huvudsakligen kvinnliga arbetare) längs leveranskedjan, ibland tusentals mil från hamnarna. 32. Kina är också en viktig marknad som formar logistikföretagens och deras kunders beslut, såsom de stora tillverkarna och multinationella grossistföretagen. Frågan om fackliga förbindelser med arbetare i Kina, redan en stor fråga för ITFs sjöfolkssektion, kommer sannolikt att vara av central betydelse för all internationell facklig strategi gällande logistik. 33. Att utarbeta ett svar på framväxten av logistik har varit en av de centrala utmaningarna i näringen under de gångna fyra åren och kommer att fortsätta att vara det i framtiden. Det har gett upphov till ett antal organisatoriska frågor för ITF. Logistiken, och de jobb den skapar, skär tvärs över de traditionella sektionsstrukturerna i ITF. Det medför bättre samordnat arbete mellan ITFs sektioner och med andra globala fackliga federationer, både där branschlinjer har korsats eller suddats ut. Det medför ett betydande behov av forskning och information. Det kräver program för grundläggande ökning av medvetenheten bland medlemsförbunden, även om det håller på att bli en central del av ITFs näringsmässiga strategi. Ett särskilt problem är svårigheten att fastställa och kartlägga fackligt medlemskap inom specifika globala företag eller sektorer. 34. En av de mest betydelsefulla händelseutvecklingar vi har sett komma ut av arbetsprogrammet (i synnerhet ingetratörsmötena) är ett angreppssätt som förstår dessa företag i termer av deras globala distributionssystem och som försöker fastställa globala strategiska nav eller punkter i de globala distributionssystemen vilka potentiellt är öppna för effektiva samordnade fackliga påtryckningar. Detta angreppssätt har starkt påverkat utarbetandet av nästa kongress strategidiskussion Vi organiserar globalt. RESOLUTION NR 6: FÖRÄNDRINGAR I DEN INTERNATIONELLA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN 35. Denna resolution stödjer Millenniumöversynen och uppmanar till mer effektivt samarbete mellan de internationella fackliga organen, i synnerhet mellan de globala fackliga federationerna och FFI. Den stödjer starkt att ITF förblir självständigt. Den uppmanar ITF att sluta ramavtal med viktiga transportföretag. FFI 36. I början av perioden genomförde FFI en stor översyn över sina funktioner och strukturer kallad Millenniumöversynen. Denna syftade till att klargöra förbindelser, innefattande med de globala fackliga federationerna och att utföra tjänster mer effektivt för förbund som konfronteras med ökade globaliseringstrender. Den stora inverkan var att uppmuntra till ökat samarbete och samordning inom familjen Global Unions. Dessa diskussioner har emellertid tagits över av försöken att föra samman FFI, som ITF har varit förbundna med sedan dess början, och WCL som företräder den kristna traditionen inom fackföreningsrörelsen i några länder. Denna process har även dragit in betydande förbund som aldrig varit anslutna vare sig till FFI eller WCL. Detta viktiga steg för att ena var den centrala frågan vid FFIs 18:e kongress i Miyazaki, Japan, i december Den instiftande kongressen för det nya sammanförda organet är planerad att äga rum i Wien i november Denna utveckling har belyst frågan om vad förbindelsen bör vara mellan de globala fackliga federationerna och det nya sammanförda konfederala organet, och hur det praktiska arbetet mellan den konfederala nivån, ITF och de andra GFF:n bör utvecklas. För ITF finns dessutom frågan om förbindelsen med WCLs transportfederation FIOST. Dessa frågor har diskuterats vid styrelsemöten sedan 2004 och ett möte mellan styrelseledamöter och företrädare för FIOST var planerat att äga rum i april ITF har arbetat nära samman med FFI och med TUAC (det fackliga rådgivande organet vid OECD) om många frågor av allmän betydelse, inklusive frågor såsom: 9

12 WTO Världshandelsorganisationen Världsbanken OECD World Social Forum World Economic Forum ILO Förenta nationernas kommitté för social utveckling Bolags sociala ansvar Arbetarkapital Informella arbetstagare Kvinnor Hållbar utveckling Mellersta Östern/Irak Tsunami-hjälp Den globala uppmaningen till åtgärder mot fattigdom "Global Unions" 39. Från januari januari 2003 var ITFs generalsekreterare David Cockroft ordförande för de Globala fackliga federationernas generalkonferens, vilket nu roterar baserat på två år. I januari 2002 ombildade sig de "Internationella yrkessekretariaten" till "Globala fackliga federationer", en term som är mycket lättare för alla att förstå. GFFs generalkonferens förblir en viktig mötesplats för samordning. Den har bidragit till FFIs millenniumdebatt och diskussionerna om att föra samman FFI och WCL (se ovan). ITF har haft en viktig roll i dessa diskussioner. Som svar på denna utveckling har antalet GFF samordningsmöten och undergrupper samt samråd ökat. 40. Ökat samarbete på högsta ledande nivå har också återspeglats i samordning mellan GFFsekretariat på andra nivåer. Under 2003 valdes ITFs utbildningsansvariga funktionär Alana Dave till GFFs utbildningssamordnare och har arbetat i riktning mot ett mer samordnat arbetssätt beträffande GFFs utbildningsprojekt och deras förbindelser med biståndsorganisationerna. ITF är också aktiv medlem av Global Unions forskningsnätverk. I Arabvärlden initierade FES ett årligt forum i vilket de globala fackliga federationerna träffas för att diskutera sin verksamhet i Arabvärlden. 41. Under loppet av 2005 förde företrädare för GFF, FFI och TUAC diskussioner om närmare samarbete i sammanhanget att bilda den nya fackliga internationalen och i synnerhet om bildandet av ett Global Unions råd vilket skulle göra befintligt samarbete mer systematiskt, involvera medlemsorganisationerna mer, och möjligen tillhandahålla någon form av sekretariat för att underlätta processen. Ett utkast till Global Unions Avtal utarbetades vid GFFs generalkonferens i januari 2006 att överlämnas till de styrande organen i alla berörda organisationer under årets lopp, med intentionen att det nya rådet skulle börja verka i början av Bilateralt samarbete 42. Bilateralt samarbete mellan GFF om branschfrågor har ökat. En del av detta har varit i form av ömsesidig hjälp när konflikter uppstått. ITF har emellertid tagit ett antal initiativ i pågående bilaterala näringsallianser. Några av dessa har funnits ett tag medan andra är nya. De väsentligaste områdena för gemensamt arbete innefattar: ICEM UNI IUL/UNI IUL ISKA IMF Offshore projektgrupp Olja- och gasallians Integratörer Call centres (teletjänstcentraler) Turism Flygbolagscatering Privatisering/Världsbanken Stadstransport Fartygsskrotning Bilindustrins logistik 43. De två mest omfattande nya projekten om branschfrågor är ICEM-ITF Olja och Gas globala allians och global samordning om integratörer med UNI. Dessa illustrerar också olika slag av samarbete. ICEM-ITF är en kompletterande förbindelse i vilken ICEM huvudsakligen företräder 10

13 produktionsarbetare och ITF främst representerar transportarbetare (även om det kan finnas överlappningar). Denna förbindelse utforskar att utsträcka det fackliga inflytandet genom att koppla samman starka sidor inom olika delar av näringen. Alliansen ICEM-ITF har en formell struktur som involverar en gemensam kommitté. 44. Förbindelsen ITF-UNI är mycket lösare. Integratörsmötena är i själva verket ITF-möten som äger rum i samarbete med UNI. Denna allians involverar likartade grupper av arbetstagare och fackförbund. Postförbund anslutna till UNI organiserar förare och sorterare i postföretag som har förvandlat sig till integratörer. ITF företräder i stort samma arbetstagare i expressleveransföretag. Dessa förbund står ofta i intensiv konkurrens med varandra på nationell nivå. Båda GFF:n har betydande antal medlemsförbund som organiserar arbetstagare i de fyra stora integratörsföretagen. Denna allians strävar efter att utveckla ett starkare kombinerat globalt nätverk och efter att minimera konkurrensen mellan ITF och UNI samt deras medlemsförbund. Detta kanske inte är en lätt uppgift. Hitintills har emellertid aktiviteterna beträffande integratörsföretagen visat sig mycket dynamiska och effektiva. En förbindelse med IMF om bilindustrins logistik utforskas för närvarande. Internationella ramavtal och andra instrument 45. Detta behandlas under granskningen av resolution 12: Globalisering Slutsats 46. Samarbetet mellan de internationella fackliga organen ökar på alla nivåer. Enandet av FFI och WCL utgör ett historiskt ögonblick. Ändå är det andra förbindelser som sannolikt kommer att visa sig mer betydande. Det står klart att det har skett ett antal försök mot mer faktiska former av bilateralt GFF branschsamarbete. I många fall har det varit ITF som har initierat dessa samarbetsprojekt. Det finns kanske två betydande krafter som driver denna process. En är den ökande belastningen på ekonomiska och mänskliga resurser inom de flesta GFF. Den andra är den ökande trenden med branschlinjer som suddas ut. Vår kapacitet att få samarbete och att dela på resurser mellan GFF att fungera är sannolikt en av de mest kritiska faktorerna för den framtida utvecklingen av globala fackliga federationer. RESOLUTION NR 7: FOLKRÖRELSEN SKA REFORMERA GLOBALISERINGSPROCESSEN. 47. Denna resolution bekräftar åter stödet för att gå in i dialog med multilaterala institutioner såsom Världsbanken, WTO och OECD ämnade att lägga fram fackliga synpunkter som ifrågasätter dessa organs program. ITF bör delta i World Social forum och utveckla allianser med frivilligorganisationer i kampanjer som stödjer hållbar utveckling och motverkar de negativa effekterna av ekonomisk globalisering. Förbindelser med multilaterala institutioner WTO 48. ITF har hållit regelbunden uppsikt över den händelseutveckling i WTO som påverkar transport. Detta har innefattat regelbundna formella och informella informationer av WTOs sekretariat. ITF deltar i FFI:s TILS-möten, vilka samordnar globala fackliga svar till WTO/GATS. ITF deltog också i Global Unions aktioner vid ministermötet i Cancun och i Hongkong i december Det har genomförts seminarier om WTO vid ett antal av ITFs utbildningsevenemang. Direktören för externa förbindelser vid WTO, Bernard Kuiten, talade vid ITFs sommarskola i Berlin Pierre Latrille, ansvarig för WTOs transportdivision, talade vid ITFs fransktalande sommarskola i Lyon ITF tog fram en fyrsidig information om WTO på sju språk 2003, inför WTO:s 5.e ministermöte i Cancun. En elektronisk uppdatering producerades i november 2006, inför WTO:s 6:e ministermöte i Hongkong. ITFs utbildningsmodul Transport och Globalisering som för närvarande utarbetas har också ett avsnitt som behandlar WTO. 50. Vår aktuella bedömning är att medan vi behöver förbli vaksamma, så har WTOs program för närvarande inte något stort aktivt program för de flesta av transportnäringarna. Vi är emellertid fortfarande i färd med att bedöma inverkan av beslut fattade vid ministermötet i 11

14 12 Hongkong. Vi är också medvetna om behovet av att hålla uppsikt över WTO:s täckning av postoch kurirtjänster, logistik och underlättande av handel. Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) 51. ITF har haft regelbundet engagemang i OECDs sjötransportkommitté, särskilt i arbetet om frågor såsom bolags öppenhet och sjösäkerhet. Intern omorganisering har emellertid lett till att denna kommitté lades ned under ITF har också rådfrågats av OECDs kommitté om fiske och vi deltog i en OECD workshop om att eliminera illegalt, icke rapporterat och oreglerat fiske som ägde rum i april inbjöds ITF formellt att delta i möten i OECDs kommitté om fiske på expertbasis. Världsbanken 53. ITF deltar i en pågående Global Unions dialog med Världsbanken och fortsätter att gemensamt finansiera Global Unions kontor i Washington DC. Detta har inkluderat årliga möten på hög nivå med Världsbankens president. Under en tid har Global Unions lobbat för att de regler som täcker Världsbankens lån ska inkludera att man följer centrala arbetsnormer. I februari 2006 antog Världsbankens verkställande direktörer nya sociala och miljönormer för International Finance Corporation, bankens utlåningsgren för privata sektorn. Detta kräver att alla IFCkunder ska respektera de fyra centrala arbetsnormerna såsom de definieras i ILOs åtta "kärnkonventioner". När väl de nya normerna tillämpas, så blir de ett legalt krav i alla nya lånekontrakt som utfärdas av IFC. 54. Under dessa dialoger på hög nivå åtog sig Världsbankens president James Wolfensohn också att placera ett antal tillfälligt utlånade fackliga experter i banken för att öka förståelsen hos bankens personal för sociala frågor. ITF genomförde en sådan tillfällig placering av Jane Barrett, politiskt ansvarig vid SATAWU (Sydafrika), på transportavdelningen i Världsbanken från april 2005 till juli Jane har skrivit en fullständig rapport om sina erfarenheter, vilken har sänts ut inom ITF och kommer att sändas ut till Världsbankens personal. Ett granskningsmöte som involverade ITFs järnvägsarbetaresektions styrkommitté, Jane Barrett och företrädare för Världsbanken, ägde rum i Washington i juli 2005, där det också noterades att ITF skulle ombes att lämna ett bidrag om arbetstagarperspektiv till Världsbankens transport och studievecka i mars ITF ombads också att bidra med en viktig talare till ett särskilt Världsbanksevenemang som handlade om HIV/AIDS inom transport i december ITFs afrikanska HIV/AIDS-samordnare Romano Ojiambo-Ochieng gjorde en viktig föredragning. 55. ITF och ISKA (Internationalen för stats- och kommunalanställda) deltog i en samrådsprocess med Världsbanken om inverkan på arbetstagare av deras program genom att se på specifika fallstudier den juli ITF-deltagarna inkluderade fackliga representanter från Mexiko och Togo. Världsbanken har tagit fram en verktygslåda Arbetsreform, vilken, även om den har visst användbart innehåll om bästa praxis, inte godkändes av fackförbunden eftersom Världsbanken vägrade föra in innehåll som erkände att det finns alternativ till privatisering. I juli 2005 träffade ledamöter i ITFs järnvägssektions kommitté Världsbankens järnvägsspecialister i Washington. 56. Ett antal av Världsbankens talare har gjort föredragningar och besvarat frågor vid olika regionala ITF-seminarier och sommarskolor. Erfarenheten av att diskutera Världsbanken i ITFs utbildningsprogram ledde till slutsatsen att det fanns ett behov att gå bortom en analys av Världsbanken och dess roll i utformningen av transporttjänster i många länder. Det fanns ett brådskande behov av praktisk vägledning för mer effektivt fackligt svar. Två huvudsakliga behov där förbunden behövde hjälp fastställdes: att utarbeta starka motargument till arbetssättet med "Washington consensus" i Världsbankens ekonomiska reformer, och att utarbeta ett bättre praktiskt strategiskt angreppssätt för att ifrågasätta föreslagna privatiseringsprogram från Världsbanken. 57. I januari 2005 lanserade ITF ett treårigt projekt Att utarbeta facklig policy och alternativ till nyliberal omstrukturering av transport. Projektet leds av ITFs utbildningsavdelning och Brendan Martin hyrdes in som projektsamordnare. Projektet utforskar för närvarande praktiska strategier för att öka kapaciteten hos förbunden att intervenera mer effektivt för att blockera Världsbankens privatiseringsprogram, genom att förstå Världsbankens projektcykel. Projektet har gett upphov till utbildningsseminarier för järnvägsförbund i Makedonien, transportförbund i Egypten samt för transport- och offentliganställdas förbund i Mellersta

15 Slutsatser Östern och Nordafrika. Det har tillhandahållit informationer för ITFs sektionsmöten innefattande om Världsbanksprojekt för hamnar i Afrika och Världsbanksprojekt för civilflyget i Asien, samt för ITFs sommarskola. FES har nyligen tillhandahållit extra finansiering för projektet för att utveckla specifikt arbete med ITFs medlemsförbund som står inför Världsbanksprogram i Ghana. Projektet har producerat ett årligt forskningsdokument med titeln Internationella institutioner och omstrukturering av transport samt tre informationsdokument: Information 1 Vad är privatisering? Information 2 Världsbankens projektcykel och viktiga ingångspunkter för fackförbund. Information 3 Världsbanken, privatisering samt Mellersta Östern och Nordafrika. 58. Multilaterala institutioner hamnade under svår press efter massprotester i Seattle och på många andra platser sedan dess. Den internationella fackföreningsrörelsen har försökt följa upp den pressen med lobbning och dialog. Det finns fortfarande ingen struktur för dialog i WTO. Världsbanken å andra sidan har erbjudit dialog, även om det kvarstår att se huruvida detta kommer att kvarstå under bankens nya ledning. Under tiden är det en viktig milstolpe för Global Unions att arbetsnormer ingår i villkoren för banklån. 59. ITF har signifikant ökat sin kunskap om och kontakt med Världsbanken beträffande transportfrågor under perioden. Projektet Alternativ har hjälpt oss att rikta denna kunskap mer effektivt i riktning mot praktisk hjälp till förbund som står inför Världsbanksprogram och att utarbeta en starkare övergripande utmaning av de liberala ekonomiska doktriner som förespråkas av Världsbanken. Det har skett en mer effektiv samordning mellan sektionerna i vårt svar till banken och dess program. 60. Det är troligt att många medlemsförbund ännu inte är klara över rollen och strukturerna vare sig för Världsbanken eller WTO (och andra multilaterala institutioner) och hur de relaterar till transport. Mer informations- och utbildningsarbete kan fortfarande behöva göras. Projektet Alternativ ska syfta till att också utsträcka sin verksamhet till att inkludera vårt svar till WTO under nästa period. Allianser med miljö-, mänskliga rättighets-, passagerar-, kvinno- och samhällsorganisationer för att utmana ekonomisk globalisering World Social Forum 61. World Social Forum är en viktig mötesplats för kontakter med den bredare folkrörelsen som utmanar ekonomisk globalisering. ITF har stadigt ökat sitt engagemang i World Social Forum. Initialt i Puerto Alegre 2003 skedde detta genom att delta i Global Unions aktiviteter samordnade av FFI. Vid denna tidpunkt var emellertid Global Unions medverkan i WSF relativt nytt och saknade också uppmärksamhet i Mumbai användes emellertid ITFs ansenliga lokala medlemsbas för att stärka Global Unions närvaro. ITF anordnade en rad workshopar och en stor marsch samt stormöte för Global Unions räkning. Resultatet var långt mer märkbar facklig närvaro. I de flesta av dessa ITF-aktiviteter deltog emellertid medlemmar i ITF-förbund snarare än en bredare grupp av deltagare i WSF. De fackliga evenemangen var ännu inte riktigt integrerade med resten av World Social Forum vid WSF tillbaka i Porto Alegre hade ITF inte samma slags lokal medlemsbas att arbeta utifrån och dess närvarograd var inte lika hög som i Mumbai. ITF hade en ledande roll i flera workshopar anordnade av FFI och Solidar samt andra organisationer. Dessa var bättre integrerade i WSFs traditionella aktiviteter. Inför WSF 2005 gjorde ITF vissa ansträngningar att finna frivilligorganisationer intresserade av att genomföra gemensamma aktiviteter om transport och globalisering. Vi hade emellertid ingen framgång när det gällde att finna sådana partners. 64. Ett antal av ITFs medlemsförbund har deltagit i WSF, men inte som del av en samordnad ITFnärvaro och ofta utan att ITF känt till det träffades för första gången ITFs sekretariatspersonal och ett antal av ITFs medlemsförbund som deltog i WSF för gemensamma informationsmöten. Denna grupp föreslog att vid nästa WSF-möte 2007 borde ITF delta och främja specifika ITF-frågor och igen försöka att länka samman med frivilligorganisationer med avsikten att integrera transportfrågor i WSFs dagordning. Sedan dess har ITF tagit kontakt med 13

16 några internationella frivilligorganisationer såsom Global Transport Knowledge Partnership och International Forum for Rural Transport and Development. 65. Utöver de globala World Social Forum har det varit ett antal regionala WSF, i vilka företrädare från ITFs regionalkontor och medlemsförbund deltagit är det inga globala WSFevenemang men en rad regionala evenemang. ITF representerades av regional personal och olika medlemsförbund vid evenemang i Venezuela, Mali och Karachi. Koalition för en hållbar världshavspolicy 66. ITF har byggt upp en stor koalition av arbetstagar-, miljö- och mänskliga rättighetsorganisationer för att utmana avregleringen av sjöfartsnäringen och för att stödja hållbar världshavspolicy. Koalitionen ITF/FFI/Världsnaturfonden/Greenpeace International/Jordens vänner/global Witness bildades 2003 och har verkat i fyra år med gemensam lobbying vid möten i det årliga FN-forumet för icke tidsbegränsad samrådsprocess om havsrättskonventionen. Det har visat sig vara en varaktig och mycket effektiv allians och den har lyckats få FNs generalförsamling att anta resolutionerna 60/30 och 60/31, vilka tar upp frågan om "den äkta förbindelsen" i texten i FN:s havsrättskonvention. Koalitionen kommer att kvarstå medan denna process fortsätter. 67. En utgrening av denna koalition var en gemensam publikation om illegalt och icke rapporterat fiske, The Changing Nature of High Seas Fisheries, utgiven av ITF, WWF och australiska fiskeridepartementet. Rapporten fick stor global nyhetstäckning och ledde till att ett antal regeringar undersökte användningen av fartyg i IUU-fiske. Slutsats 68. Att delta i en bred samhällsrörelse och att skapa koalitioner om specifika frågor är olika aktiviteter. Medverkan i World Social Forum förbinder ITF med en bred samhällsrörelse som utmanar ekonomisk globalisering. ITF har ibland haft en framträdande roll i Global Unions medverkan, vilket har tagit viss tid att utveckla. Det har emellertid inte producerat specifika allierade bland frivilligorganisationerna för ITF när det gäller att fortsätta med kampanjer mer nära kopplade till frågor om transport, logistik och globalisering. I framtiden bör det finnas en mer samordnad medverkan av ITFs medlemsförbund med mer fokus på transport och globaliseringsfrågor. Vi föreslår att intresserade medlemsförbund möts under kongressen i Durban för att planera medverkan i WSF Koalitionen för en hållbar världshavspolicy har till stor del varit effektiv på grund av att den strikt fokuserar på en fråga där intressena strålar samman. Alla medlemmar för med sig kompletterande tillgångar och resurser såsom Världsnaturfondens mediamakt, Greepeace kampanjsinne och ITFs fackliga styrka. Alla grupper har starka professionella angreppssätt vad gäller lobbying och en lång rad olika linjer av inflytande i olika regeringar. RESOLUTION NR 8: ATT ORGANISERA ARBETSTAGARE I INFORMELLT OCH OSKYDDAT ARBETE 70. Denna resolution uppmanar ITF att se på framgångsrika strategier och metoder för att ge informella arbetstagare lagenligt fackligt skydd. 71. Frågan om informella arbetstagare inom transport rör ett antal av ITFs sektioner, innefattande vägtransport, sjöfolk, hamnarbetare och fiske. Den sektion där den emellertid är av störst betydelse är vägtransport, där det har funnits en stark trend hos stora arbetsgivare att flytta arbete från direktanställda förare till förare på underentreprenad. Definitionen av vad som utgör en informell arbetstagare och, ibland av huruvida en individ är en arbetstagare eller en arbetsgivare varierar märkbart mellan länder och regioner. Avregleringen av busstrafiken har också frekvent ersatt kommuner som driver kollektivtrafikflottor med små privata ägareoperatörer. Vägtransportsektionen har diskuterat relationerna mellan fackförbund och informella arbetstagare under en lång tid och under många möten. Presentationer om att organisera enbilsåkare gjordes vid vägtransportkonferensen i juni 2004 i Berlin. Under följande år inrättades en arbetsgrupp för att utreda frågan ytterligare. Vägtransportens internationella aktionsdag användes också av några medlemsförbund för att föra fram deras organiseringskampanjer, som till exempel i USA med ägare-förare som kör lastbil för Maersk, 14

17 och i Nepal med taxiförare. Vägtransportsektionen organiserade för första gången någonsin ITFs taxiarbetares konferens i London den november ILO hade stort fokus på informella arbetstagare eller "anställningsförhållanden" 2003 och ITF sände ut skrivelser till sina medlemsförbund för information om nationell lagstiftning i olika länder täckande arbetstagare, som i likhet med många enbilsåkare inte är riktigt "fristående" utan knutna till en uppdragsgivare. 72. Vancouver-resolutionen uppmanade ITF att utreda framgångsrika strategier och metoder som har använts av fackförbund och andra för att organisera arbetstagare i informellt arbete inom transport och att utarbeta utbildningsmaterial och program för att hjälpa medlemsförbunden. Den första svårighet man mötte var bristen på konkret information om organisering av informella arbetstagare inom transport. Utbildningsavdelningen ombads därför att söka medel och inrätta ett projekt för att samla in denna information. Man utvecklade också förbindelser med andra organisationer och frivilligorganisationer som hade mer direkt engagemang inom detta område, såsom IFWEA och War On Want , i samarbete med IFWEA, deltog utbildningsavdelningen i ett pilotprojekt i Zambia, i samarbete med Zambian Workers Education Association och National Union of Transport and Allied Workers Union, för att utarbeta utbildningsprogram för att hjälpa förbund värva och utarbeta utbildningsprogram för att organisera informella arbetstagare. 74. Till följd av detta lanserade utbildningsavdelningen 2005, i samråd med vägtransportsektionen, ett 18 månaders forskningsprojekt för att se på organisering av informella arbetstagare inom transport (främst taxi och trehjulingar) i fyra länder: Zambia, Benin, Filippinerna och Colombia. Målsättningen för detta forskningsarbete är att ta fram en allsidig vägledning och hänvisning för transporarbetareförbund som organiserar, eller önskar organisera informella transportarbetare. Den bör också fungera som viktig källa för ITF-policy och program om att organisera informella arbetstagare. Projektet genomförs i samarbete med ITFs medlemsförbund i vart och ett av länderna och använder utredare från lokala organisationer. Det finansieras av FNV Mondiaal. 75. I arbetet med fallstudier har forskarna genomfört en granskning av litteratur, intervjuer med förbunds/föreningsledare, organiserare, företrädare och medlemmar. Man har gjort intervjuer med statliga tjänstemän och andra när man ansett att detta varit till nytta. En projektsamordnare, Chris Bonner från Sydafrika, har till uppgift att föra samman de fyra fallstudierna och dra vissa slutsatser av dem samt tillhandahålla en översikt som bör vara av betydelse för alla ITFs sektioner. Det tog viss tid att finna lokala forskningsorganisationer, men den forskning de har genomfört har varit av god kvalitet och levererad i tid. För närvarande, vilket är omkring mittpunkten för projektets livstid, har forskningen om tre av de fyra fallen slutförts och en preliminär överblick har utarbetats i utkastform. 76. En fullständig rapport om forskningen, innefattande alla slutsatser, ska sammanställas i tid för kongressen i Durban. Utbildningsavdelningen ska ta fram utbildnings- och informationsmaterial ur detta arbete som ska utformas för att arbeta mer praktiska strategier för att organisera informella arbetstagare i vårt framtida arbetsprogram Vi organiserar globalt. Slutsats 77. ITF har svarat på denna resolution med ett välplanerat projekt om informella arbetstagare vilket syftar till att samla information om att organisera dessa arbetstagare som en grund för att utarbeta en bredare facklig strategi. Nyckeln kommer att vara att ta fram material och information som ska vara till praktisk hjälp för förbunden i denna fråga. RESOLUTION NR 9: GLOBALISERING OCH TRANSPORTARBETARE 78. Denna resolution fokuserar i stort på att åter bekräfta allmänna fackliga värderingar och grundläggande värderingar gällande social rättvisa i en värld som står inför globaliseringens ekonomiska och sociala påfrestningar. Den ger inga specifika rekommendationer för ITFs arbetsprogram. Dess uppmaning är riktad huvudsakligen till ITFs medlemsförbund att erkänna dessa värderingar, särskilt inom områdena rättigheter, respekt för yrkesstatus, arbetsmiljö, säkerhet från terrorism, rätten till livslångt lärande, jämställdhet. Emellertid har de frågor som 15

18 fastställts naturligtvis tagits upp i ITFs arbetsprogram, innefattande dess kvinnoprogram och yrkessektionernas program. Den enda kampanj som specifikt fokuserat på yrkeslicensiering har varit kampanjen för licensiering av kabinpersonal, vilken främst är en ETF-kampanj. RESOLUTION NR 10: INTERNATIONELL SOLIDARITET OCH TRANSPORTARBETARE Kartläggningar av löner och villkor 79. Denna resolution uppmanade starkt ITFs yrkessektioner att genomföra internationella karläggningar av löner och villkor. Mycket få sådana sektionsövergripande kartläggningar har gjorts. Internationella jämförelser av lön är som bekant problematiska på grund av skillnader i nationella lönesystem, sociala avgifter, skatt och levnadskostnad. Det är mer möjligt att genomföra kartläggningar av jämförbara villkor över hela yrkessektioner. I verkligheten har emellertid vår erfarenhet av att genomföra en bred sektionsövergripande kartläggning av villkor i en sektion varit att de tar stora mänskliga resurser i bruk för att uppnå generellt dåliga resultat. Svarsnivån är vanligtvis extremt låg och långsam. Vid den tid som ett resultat kan tas fram är informationen ofta föråldrad. Den enda sektion som genomfört en fullständig kartläggning av villkor under perioden var civilflygsektionen Mindre än 10 % av förbunden svarade, vilket gjorde att kartläggningen hade begränsat värde trots mycken tid och arbete. 80. Kartläggningar med en smalare inriktning tenderar att vara mer framgångsrika. En inlandstransportkartläggning av bussarbetares villkor i ett fastställt antal städer (samma städer som hade kartlagts 1985) hade en mycket bättre svarsnivå. Andra kartläggningar har handlat om våld på arbetet eller fackligt politiska riktlinjer gällande HIV/Aids. Hamnarbetaresektionen har också genomfört kartläggningar om specifika frågor, såsom om huruvida surrning på däck var del av hamnarbetares arbete och om facklig organisering inom Globala nätverksterminaler. Det pågår en diskussion inom civilflygsektionen om att det kanske är till större nytta att genomföra regionala kartläggningar för att utarbeta regionala riktmärken. Det har också förekommit utforskning av mjukvarusystem såsom SNAP för att sända ut elektroniska frågeformulär, vilket kan förbättra svarsnivåerna. Resolutionens intention tycks emellertid vara att utarbeta en fortgående internationell databas om löner och villkor. Vi anser att en sådan uppgift inte skulle rättfärdiga den tid och de ITF-resurser den skulle kräva. Social Dumping 81. Resolutionen uppmanar styrelsen att diskutera att använda Solidaritetsfonden mot arbetsgivare som deltar i social dumping. Medan det har förekommit diskussioner i styrelsen om att använda Internationella solidaritetsfonden så har dessa inte gällt kampanjaktiviteter riktade mot arbetsgivare som medverkar till social dumping. Se också nedan Resolution 11 Lönedumping. RESOLUTION NR 11: LÖNEDUMPING OCH DE NEGATIVA FÖLJDVERKNINGARNA AV GLOBALISERING 82. Denna resolution uppmanar ITF att lansera en utbildningskampanj för att säkerställa att arbetare inte diskrimineras på grundval av nationalitet och får löner och villkor som inte underminerar villkoren för medborgarna i det land i vilket arbetet utförs. 83. I sjöfartsnäringen har ett globalt system med lönedumping fastställts vilket skoningslöst utnyttjar en global arbetsmarknad. ITFs kampanj mot bekvämlighetsflagg har kanske varit det mest hållbara internationella fackliga svaret på global lönedumping i en enstaka näring. Sjöfarten anställer också i ökande grad icke-skrivet sjöfolk på fartyg med nationell flagg som stadigt har ersatt sjöfolk från flagglandet. ITF försvarar lika rättigheter och villkor för alla nationaliteter som arbetar på fartyg med nationell flagg. 84. I ökande grad strävar också företag inom andra transportslag efter att se sig omkring efter den billigaste arbetskraften i en lång rad länder, de pressar konstant tillbaka gränserna för hur de 16

19 kan rekrytera arbetskraft eller omlokalisera sin verksamhet. Det har funnits en oro inom vägtransportsektorn om gränsöverskridande lastbilsverksamhet som använder förare från länder med billig arbetskraft. Ett antal globala transportoperatörer innefattande flyg, järnväg och logistikföretag har försökt följa efter andra branscher i omlokalisering av datahantering såsom biljettering och bokföring till platser med billig arbetskraft. 85. Social dumping eller lönedumping har blivit en särskilt brådskande fråga för fackförbunden i Europeiska unionen efter EUs utökning med tio länder i vilka arbetskostnader är avsevärt lägre än i de andra EU-medlemsländerna. Huvudfokus för senare tids fackliga oro i Europa har varit "Bolkestein"-direktivet från EU-kommissionen. Detta direktiv skulle ha tillåtit företag att anställa arbetstagare från ett EU-medlemsland i ett annat EU-medlemsland och tillämpa de lagar och de anställningsnormer som gäller i arbetstagarnas ursprungsland istället för de i det land där arbetet ägde rum. Detta skulle göra att jobb och villkor i länder med starka sociala normer skulle hotas av tillämpningen av andra länders lagar med svagare arbetarskydd. En stor europeisk facklig kampanj, i vilken ETF deltog på framträdande plats, förklarade farorna och orättvisan med principen om ursprungsland. I februari 2006, till följd av stark lobbying av fackförbund, gjordes flera stora ändringar av direktivet av Europaparlamentet. Principen med ursprungsland har nu tagits bort från direktivet och tjänster av allmänt intresse, innefattande kollektivtrafik och hamndrift, har undantagits. 86. Det har funnits ett antal fall i vilka företag har försökt sätt upp europeisk lag, som utsträcker kommersiella friheter mellan länder inom Europeiska unionen, mot nationella lagar som skyddar sysselsättning och arbetsnormer flaggade det finska färjerederiet Viking Lines ut från Finland till Estland för att ersätta finska arbetare med estniska arbetare till deras lands billigare arbetsvillkor. Rederiet ifrågasatte ITFs medlemsförbunds rätt att vidta fackliga stridsåtgärder mot dess fartyg när detta involverade omflaggning inom Europeiska unionen. Fallet har remitterats till Europadomstolen och kommer sannolikt att vara av stor betydelse för att fastställa europeisk lag. 87. Lönedumping och internationell omlokalisering är svåra frågor som potentiellt sätter upp arbetstagare mot varandra. ITFs Fair-Practiceskommitté är en mekanism specifikt ämnad att behandla sådana frågor. På ett ännu mer omtvistat område är arbetsgruppen för nationell flagg (en undergrupp till FPC) avsedd att utarbeta mekanismer för att förhindra användning av nationell flagg för lönedumping och för att undvika ITFs miniminormer. Tyvärr har gruppen ännu inte lyckats nå konsensus beträffande dessa mekanismer. Det finns ett brådskande behov av att detta sker. 88. Med den internationella omlokaliseringen av jobb i delar av verksamheten såsom teletjänstcentraler har ITF utvecklat utbildningsverksamhet huvudsakligen fokuserad på behovet av att organisera arbetare på platser med billig arbetskraft. ITF anordnade ett gemensamt seminarium med UNI om denna fråga i november 2004 för att utarbeta strategier. Fokus har legat på behovet av att organisera arbetare i dessa centraler. Detta ska följas av en gemensam ITF-UNI aktionsvecka i oktober 2006, vilken ska användas för att belysa dessa frågor på ett bredare sätt. Informationsmaterial ska tas fram som del av denna aktionsvecka. 89. Medan ITF har svarat på dessa frågor ovan, och har täckt frågor som internationell omlokalisering i sina utbildningsmaterial om globalisering, så har vi ännu inte tagit fram något övergripande utbildningsmaterial eller program som specifikt tar upp lönedumping och/eller diskriminering mellan nationaliteter. Slutsats 90. Löne- eller social dumping har blivit ett ökande problem särskilt i sjöfartssektorn, men även i andra sektorer. Det är ofta en fråga som är svår för förbunden att tackla. Den behandlas också mycket olika i de olika ITF-sektionerna. En klar konsekvent uppsättning fastställda ITFprinciper skulle vara till hjälp för att vägleda alla medlemsförbund i alla våra sektioner. RESOLUTION NR 12: GLOBALISERING 91. Denna resolution uppmanar ITF att uppmuntra undertecknande av internationella ramavtal som respekterar anständigt arbete och grundläggande rättigheter. Den uppmanar till 17

20 18 kampanjer riktade mot företag som bryter mot fackliga rättigheter. Global Unions bör anordna en internationell globaliseringsdag. Internationella ramavtal 92. Det finns för närvarande över fyrtio internationella ramavtal undertecknade med globala företag av olika globala fackliga federationer. Medan några möjligheter har övervägts, så har ITF ännu inte undertecknat några sådana avtal. Flygförbund i den tyska flyg- och sjöfartsgruppen är i färd med att utarbeta en möjlig text till internationellt ramavtal för diskussion med företaget. Initiala diskussioner har ägt rum med ledningen för det sydafrikanska järnvägsbolaget Spoornet, vilket har verksamhet i flera afrikanska länder, men inget avtal har ännu undertecknats. Till följd av en konflikt i Panama, undertecknades i princip ett avtal 2005 mellan ITFs holländska medlemsförbund NV Bondgenoten och den globala hamnbogsergruppen Smit som förpliktigar företaget att starta diskussioner om ett internationellt ramavtal med ITF. Som del av sitt åtagande gentemot ICEM-ITFs globala fackliga allians olja och gas, så försöker ICEM att utöka tillämpningen av några av sina internationella ramavtal med stora oljeoch gasföretag till att inkludera deras transportverksamhet och att inkludera ITF som part i avtalet. Hamnarbetaresektionen har riktat in sig på de stora Globala terminaloperatörerna för möjliga internationella ramavtal som del av kampanjen mot bekvämlighetshamnar som man ska sjösätta vid kongressen i Durban, även om detta har komplicerats genom att P & O Ports nyligen förvärvats av Dubai Ports World. ITF har indikerat till de globala fackliga federationer som har internationella ramavtal att de bör överväga att i dem ta med en transportklausul som fastställer minimivillkor för transportkontrakt. Detta behöver följas upp vidare. 93. Ett potentiellt mål har varit integratörsföretagen (UPS, DHL, Fedex, TNT) av vilka alla har starka politiska riktlinjer för bolags sociala ansvar tog tyska förbundet Verdi kontakt med DHLs ledning men inget avtal har ännu slutits. ITF arbetar för närvarande med förbund i TNT för att fastställa en uppsättning globala normer ämnade att skydda jobb och arbetstagares rättigheter världen över under utförsäljningen av TNT Logistics. En diskussion om internationella ramavtal av medlemsförbunden vid integratörernas internationella samordningsmöten kom fram till slutsatsen att undertecknande av internationella ramavtal med företagen inte borde vara en prioriterad fråga. Några ansåg att internationella ramavtal i bästa fall var en ovidkommande sak och i värsta fall en mekanism genom vilken företagen även får skydd från globala fackliga federationer genom att teckna dessa avtal. Majoriteten ansåg att prioriteten borde vara att först bygga upp starkare facklig organisering. 94. Ett antal GFF har gjort undertecknande av internationella ramavtal till en prioriterad fråga under denna period. ITF har deltagit i ett antal GFF samordningsmöten där internationella ramavtal har diskuterats och ett seminarium om internationella ramavtal anordnades för ITFs personal. På senare tid har de flesta GFF allvarligt sett över sina strategier med att underteckna internationella ramavtal. Det har förekommit visst ifrågasättande av de processer som är involverade i att förhandla om internationella ramavtal, hur användbar texten är och hur meningsfulla dessa avtal är utan effektiva verifieringsprocesser om bolags uppförande när väl avtalet har undertecknats. Några GFF har ansett att uppföljning och upprätthållande av internationella ramavtal tog mycken tid och resurser vilket ännu inte rättfärdigats genom några uppnådda resultat. Slutsats 95. ITF har varit beredda att diskutera undertecknandet av internationella ramavtal, men detta har ännu inte varit en prioriterad fråga för någon ITF-sektion. Hitintills har det inte funnits någon systematisk plan med, till exempel, en topplista för företag. ITF har naturligtvis byggt upp den enda löneförhandlingsstrukturen i den internationella fackföreningsrörelsen med Internationella förhandlingsforumet. Det kan noteras att detta forum skapades till följd av kapaciteten hos ITFs inspektorat och hamnarbetare att vidta fackliga stridsåtgärder. Generellt tycks det råda konsensus bland ITFs medlemsförbund om att internationella ramavtal bara bör slutas om det finns en hög nivå av redan befintlig facklig styrka i flera olika länder. Internationella ramavtal bör inte drivas som ett mål i sig utan som ett sätt att organisera globalt. Kampanjer mot tmissbrukande företag 96. ITF har sjösatt en stor kampanj "name and shame" (namnge och låt dem skämmas) mot missbrukande företag. ITF-WWF-Australiska regeringens rapport The Changing Nature of High Seas Fisheries (den ändrade karaktären för fiske i öppet hav) namngav bland annat 230

ARBETSPROGRAM 2011 2014

ARBETSPROGRAM 2011 2014 INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen Mexico City, 6 augusti 2010 Vägtransportarbetaresektionens konferens Dagordningens punkt 4: ARBETSPROGRAM 2011 2014 1. Vi bygger upp starka

Läs mer

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN

INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN 42:a kongressen: Mexico City, 9 augusti 2010 Konferens för kvinnliga transportarbetare DAGORDNING 1. Val av rapportör 2. Verksamhetsberättelse / Vi organiserar

Läs mer

Internationella Transportarbetarefederationen

Internationella Transportarbetarefederationen (Juli 2014) Internationella Transportarbetarefederationen Transportarbetarfack organiserar i leveranskedjan vad har hänt? 1. Inledning Nästa led i ITF:s organiseringsstrategi är att organisera leveranskedjan.

Läs mer

Internationella transportarbetarefederationen. 41:a kongressen. Civilflygsektionens konferens. Durban, 4 augusti 2006. Rapport

Internationella transportarbetarefederationen. 41:a kongressen. Civilflygsektionens konferens. Durban, 4 augusti 2006. Rapport Internationella transportarbetarefederationen 41:a kongressen Civilflygsektionens konferens Durban, 4 augusti 2006 Rapport 1. Öppningsanförande Sektionsordförande, Carla Winkler (IAMAW, USA) öppnade mötet.

Läs mer

STARKA FACKFÖRBUND HÅLLBAR TRANSPORT

STARKA FACKFÖRBUND HÅLLBAR TRANSPORT INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN STARKA FACKFÖRBUND HÅLLBAR TRANSPORT INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN INTERNATIONELLA TRANSPORTARBETAREFEDERATIONEN

Läs mer

EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk och företag. Arbetsprogram 2009-2014

EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk och företag. Arbetsprogram 2009-2014 Allmänna ståndpunkter om offentliga tjänster inom vatten, energi, avfall Allmännyttiga företag är en väsentlig del av Europas offentliga infrastruktur och offentliga tjänster (...) Fortsätta att förespråka

Läs mer

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När

Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk. Fråga Vad Hur När EPSU:s fasta kommitté för allmännyttiga verk, 7 april, Luxemburg DAGORDNINGSPUNKT 6 EPSU:s styrelse, Arbetsprogram för fasta kommittén för allmännyttiga verk Med utgångspunkt i kongressresolution R.1.

Läs mer

ITF:s 42:a kongress Mexico City 5 12 augusti 2010 SAMMANSTÄLLNING AV VERKSAMHETSBERÄTTELSERNA FÖR 2006, 2007, 2008 OCH 2009

ITF:s 42:a kongress Mexico City 5 12 augusti 2010 SAMMANSTÄLLNING AV VERKSAMHETSBERÄTTELSERNA FÖR 2006, 2007, 2008 OCH 2009 ITF:s 42:a kongress Mexico City 5 12 augusti 2010 SAMMANSTÄLLNING AV VERKSAMHETSBERÄTTELSERNA FÖR 2006, 2007, 2008 OCH 2009 EB/Apr 07/11 ITFs STYRELSE London, 26-27 april 2007 Punkt 11 på dagordningen:

Läs mer

Sodexo IUF Internationella Ramavtal

Sodexo IUF Internationella Ramavtal Sodexo IUF Internationella Ramavtal 1. Parter 1.1. Detta avtal gäller mellan Sodexo och IUF. 1.2. Med Sodexo avses Sodexo SA och dess majoritetsägda dotterbolag. 1.3. Med IUF avses den Internationella

Läs mer

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier

1. Alla ska inkluderas i kampen att få tillbaka makten över våra ekonomier Strategiska prioriteringar för 2014-2018 för UNIs branschöverskridande avdelning för lika möjligheter (Ska antas av UNIs världskvinnokonferens i Kapstaden i december 2014) UNI Global Unions aktionsstrategi

Läs mer

Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet.

Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet. Vägledning för detaljerad utformning av Denison webbenkät angående företagskultur och lönsamhet. 6/18/2010 Utarbetad i samarbete med S&P AB/AG Vägledning för utformning av enkät I det här dokumentet beskriver

Läs mer

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE

FÖRETRÄDARNA FÖR REGERINGARNA I EUROPEISKA GEMENSKAPENS MEDLEMSSTATER, FÖRSAMLADE I RÅDET, HAR ENATS OM FÖLJANDE INTERNT AVTAL MELLAN FÖRETRÄDARNA FÖR MEDLEMSSTATERNAS REGERINGAR, FÖRSAMLADE I RÅDET, OM ÄNDRING AV DET INTERNA AVTALET AV DEN 18 SEPTEMBER 2000 OM ÅTGÄRDER OCH FÖRFARANDEN FÖR GENOMFÖRANDE AV AVS EG-PARTNERSKAPSAVTALET

Läs mer

MEDLEMSAVGIFTER 2011 2014

MEDLEMSAVGIFTER 2011 2014 Punkt 11 på dagordningen: MEDLEMSAVGIFTER 2011 2014 Medlemsavgifter 2011 2014 Bakgrund 1. Syftet med detta dokument är att be ITF:s 42:a kongress fatta beslut om de tariffer för er 2011 2014 som kan fastställas

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Unga arbetstagares möte

Unga arbetstagares möte Unga arbetstagares möte Durban, Sydafrika lördag 24 november 2012 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv STÖDINFORMATION 0 I folkets intresse: ett ungdomsperspektiv Unga människor är en av samhällets

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

Samordna avtalsförhandlingar

Samordna avtalsförhandlingar Avtalsförhandlingar och dialog mellan arbetsmarknadens parter inom offentliga tjänster EPSU:s 4:e avtalskonferens Samordna avtalsförhandlingar En översikt av EPSU:s nuvarande avtalspolitik och förslag

Läs mer

NYHETSBREV September december, 2010

NYHETSBREV September december, 2010 NYHETSBREV September december, 2010 Under projektets Utmana könsroller för att motverka sexslaveri 4:e fas (september december, 2010) startades tjej- och killgruppsverksamheten i båda partnerländerna och

Läs mer

LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt

LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt LO-TCO Biståndsnämnds studie av jämställdhetsarbetet i projekt Bakgrund och syfte Under utvecklingssamarbetets historia har många områden för förbättring av fattigdomsbekämpning identifierats av olika

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel 21/VIII/2007 K(2007) 3926 slutlig KOMMISSIONENS BESLUT av den 21/VIII/2007 om genomförande av rådets beslut 2007/435/EG med avseende på antagandet av strategiska

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport

MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport MARKT/2526/02 SV Orig. EN GATS och den internationella utvecklingen Lägesrapport Commission européenne, B-1049 Bruxelles / Europese Commissie, B-1049 Brussel Belgien. Telefon: +32-2-299.11.11 Kontor: C107

Läs mer

NYHETER från Mantra Lingua

NYHETER från Mantra Lingua NYHETER från Mantra Lingua Äntligen finns den nya talande pennan PENpal i lager. PENpal har samma funktioner som RecorderPEN men är enklare att använda, mer robust i utförandet, batterierna är laddningsbara

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST

DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST DEL 7 FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG TILL INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR ST 23 1 Kongress 2012 Internationellt program för ST Internationellt program för ST 1. Mål och inriktning Förbundsarbetets grund är solidariteten

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Europeiska transportarbetarefederationen

Europeiska transportarbetarefederationen Europeiska transportarbetarefederationen Varje år skickar ETF ut ett frågeformulär om medlemsantal, för att kunna uppdatera registret över alla anslutna förbund. Detta är viktigt för att (a) ETF ska kunna

Läs mer

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser.

bestämmelser uppmuntra att de följer dessa affärsetiska bestämmelser. SSABs affärsetiska bestämmelser SSAB-koncernens affärsetiska bestämmelser SSABs mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer baserade på respekt, ansvar och högklassighet med medarbetare,

Läs mer

The Stockholm Accords

The Stockholm Accords The Stockholm Accords STOCKHOLM 15 JUNI 2010 KL. 14:00 ETT UPPROP TILL KOMMUNIKATÖRER I DET GLOBALA SAMHÄLLET Detta dokument har tagits fram av PR- och kommunikationsexperter från hela världen i samband

Läs mer

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag

EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag EPSU:S HANDLINGSPLAN FÖR ARBETS- OCH LEVNADSVILLKOR INOM KRIMINALVÅRDEN 12 december 2006, Prag Introduktion Antagen av EPSU:s styrelse det 4 juni 2007 Det finns flera anledningar till att vi behöver samordna

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag:

ESSILORS PRINCIPER. Våra principer kommer från några av Essilor's utmärkande drag: ESSILORS PRINCIPER Var och en av oss delar Essilors ansvar och rykte i vårt yrkesliv. Så vi måste känna till och respektera de principer som gäller för alla. Det innebär att vi måste förstå och dela de

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

Arbetstidsdirektivet

Arbetstidsdirektivet Arbetstidsdirektivet Arbetstiden är på tapeten igen och EU-kommissionen kommer troligen att ge ut ett nytt förslag om arbetstidsdirektivet i början av 2015. Hur det påverkar EPSU och dess medlemsförbund

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015. Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 Internationella Juristkommissionen, svenska avdelningen Innehåll FÖRORD... 2 ÖVERGRIPANDE OCH LÅNGSIKTIGA UPPDRAG... 3 MÅLGRUPPER... 4 VERKSAMHET I SVERIGE... 5 ARBETET I ARBETSGRUPPERNA...

Läs mer

IMFs modell för internationellt ramavtal

IMFs modell för internationellt ramavtal IMFs modell för internationellt ramavtal INLEDNING 1. Den ekonomiska globaliseringen minskar hindren för handel med varor och tjänster och överföring av kapital, och den gör det möjligt för transnationella

Läs mer

Riktlinjer för förbundets internationella arbete

Riktlinjer för förbundets internationella arbete Riktlinjer för förbundets internationella arbete Sveriges Kommuner och Landsting 118 82 Stockholm, Besök Hornsgatan 20 Tfn 08-452 70 00, Fax 08-452 70 50 info@skl.se, www.skl.se Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Policy för Swedwatchs arbete

Policy för Swedwatchs arbete Policy för Swedwatchs arbete Fastställd av Swedwatchs styrelse den 18 mars 2009, reviderad den 22 okt 2012 och 3 mars 2014. Innehåll 1. Swedwatchs syfte och strategi 2. Arbetet med rapporter 3. Externa

Läs mer

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre

En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre En gemensam webbplattform för samtliga EU-länder riktad till anhöriga som hjälper och stödjer en närstående äldre Med denna broschyr vill vi flagga för ett spännande internationellt arbete med en webbplattform

Läs mer

RPM International Inc. Instruktioner för jourlinje

RPM International Inc. Instruktioner för jourlinje RPM International Inc. Instruktioner för jourlinje Medan efterlevnadsärenden ofta kan lösas på lokal nivå, tillhandahåller RPM International Inc.:s ( RPM ) jourlinje ett sätt att anonymt rapportera angelägenheter

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Ärendets bakgrund. 1 Kapitel II Allmän policy

Ärendets bakgrund. 1 Kapitel II Allmän policy Uttalande av svenska Nationella kontaktpunkten (NKP) för OECD:s riktlinjer för multinationella företag med fullt stöd av Norges NKP - med anledning av anmälan från argentinska miljöorganisationen CEDHA

Läs mer

2 Internationell policy

2 Internationell policy Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 19 februari 2002 Reviderad den: 20 augusti 2009 För revidering ansvarar: Kommunstyrelsen För ev uppföljning och tidplan för denna ansvarar: Dokumentet gäller för:

Läs mer

Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Den europeiska sociala modellen. Mänskliga och ekonomiska resurser

Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Den europeiska sociala modellen. Mänskliga och ekonomiska resurser Mot en enda europeisk federation för offentliganställdas förbund Förslag till verksamhetsbeskrivning vad och hur? Den europeiska sociala modellen Social rättvisa, grundläggande rättigheter, rimlig lön,

Läs mer

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27

Riktlinjer. Internationellt arbete. Mariestad. Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Riktlinjer Internationellt arbete Mariestad Antaget av Kommunfullmäktige Mariestad 2002-05-27 Datum: 2012-02-01 Dnr: Sida: 2 (7) Riktlinjer för internationellt arbete Kommunfullmäktiges beslut 62/02 Bakgrund

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Teser om medlemsrekrytering och organisering

Teser om medlemsrekrytering och organisering Projekt-09.05.07 BTI:s Europakommittée Palermo, 4-5.10.2007 Teser om medlemsrekrytering och organisering Sammanfattning av de viktigaste reglerna för framtidens fackförening Diskussionsunderlag av Vasco

Läs mer

KONGRESSRESOLUTIONER ITF:s 42:a kongress Mexico City (Mexiko) 5 12 augusti 2010

KONGRESSRESOLUTIONER ITF:s 42:a kongress Mexico City (Mexiko) 5 12 augusti 2010 KONGRESSRESOLUTIONER ITF:s 42:a kongress (Mexiko) 5 12 augusti 2010 Innehåll Resolution 1: Att svara på klimatförändringarna... 1 Resolution 2: Minska koldioxidutsläpp från vägtransportsektorn... 5 Resolution

Läs mer

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning

EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning SWEDAC DOC 12:1 2012-05-10 Utgåva 1 Inofficiell översättning av EA 2/15 M:2008 EAs krav vid ackreditering av flexibel omfattning Swedac, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Box 878, 501 15

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning?

Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån. Vad innebär riskbedömning? Intervju med Jukka Takala, ordförande för Europeiska arbetsmiljöbyrån Bilbao den 28 april 2008 Vad innebär riskbedömning? Jukka Takala: Riskbedömning är det viktigaste verktyget för att förhindra olyckor

Läs mer

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE

MARKT/2513/02 SV Orig. EN. UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE MARKT/2513/02 SV Orig. EN UTKAST TILL BESLUT OCH SLUTSATSER VID FÖRSÄKRINGSKOMMITTÉNS 30:e SAMMANTRÄDE Bryssel den 16 april 2002 1. Dagordning Dagordningen för sammanträdet antogs. 2. Protokoll för det

Läs mer

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna

Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Effektrapport 2014 Latinamerikagrupperna Latinamerikagrupperna är medlem av Frivilligorganisationernas Insamlingsråd, FRII. Som medlem förbinder sig Latinamerikagrupperna att följa FRIIs kvalitetskod vilken

Läs mer

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar.

Arbetarekommunen ska 131231 ha minst 1050 medlemmar. 2 Verksamhetsplanen är det dokument som pekar ut arbetarekommunens prioriterade verksamhet under 2013. Verksamhetsplanen föreslå inte till skillnad från föregående års verksamhetsplaner, att gälla över

Läs mer

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling

Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Forum Syds policy för det civila samhällets roll i en demokratisk utveckling Beslutad av: Forum Syds styrelse Beslutsdatum: 18 februari 2013 Giltighetstid: Tillsvidare Ansvarig: generalsekreteraren 2 (5)

Läs mer

Vad är European Social Forum (ESF)?

Vad är European Social Forum (ESF)? The World Social Forum is an open meeting place for reflective thinking, democratic debate of ideas, formulation of proposals, free exchange of experiences and interlinking for effective action, by groups

Läs mer

ITFs 41:a kongress Durban 2 9 augusti 2006. Kongressmotioner inlämnade av medlemsförbund, nr 6-38, och stadgeändringsförslag A.

ITFs 41:a kongress Durban 2 9 augusti 2006. Kongressmotioner inlämnade av medlemsförbund, nr 6-38, och stadgeändringsförslag A. Kongressmotioner inlämnade av medlemsförbund, nr 6-38, och stadgeändringsförslag A. Motion 6: Samarbete mellan fackförbund och organisering av oorganiserade arbetstagare Den 41:a ITF-kongressen som samlas

Läs mer

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG)

GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) VERSION FINALE GEMENSKAPENS ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING ARBETSPROGRAM FÖR 2000 (Artikel 5.2.b i beslut 1400/97/EG) 1. Inledning Europeiska unionens verksamhet på folkhälsoområdet skall stödjas

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT. av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den K(2002) 99 Utkast till KOMMISSIONENS BESLUT av den [ ] om ändring av dess arbetsordning BILAGA BESTÄMMELSER FÖR DOKUMENTHANTERING Utkast till KOMMISSIONENS

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED

EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED EUROPEISKA KOMMISSIONEN REGLER FÖR GOD FÖRVALTNINGSSED Kontakter med allmänheten Vitboken om administrativ reform antogs av kommissionen den 1 mars 2000. Där anges grundprinciperna för EU-förvaltningen:

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd

Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för regional utveckling 14.10.2009 2009/0072(CNS) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för kultur och utbildning över förslaget

Läs mer

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering

Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Så kan små och medelstora företag bli mer delaktiga i standardisering Näringslivsorganisationer och standardiseringsorgan kan bidra till att öka medvetenheten bland små och medelstora företag om nyttan

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

Fairtrade City Frågor & Svar

Fairtrade City Frågor & Svar Fairtrade City Frågor & Svar Vad är Fairtrade City? Fairtrade City är en diplomering till kommuner som engagerar sig för rättvis handel och etisk konsumtion. Diplomeringen innebär att kommunen lever upp

Läs mer

INSTRUKTIONER FÖR VIDA-PRENUMERATION INNEHÅLL

INSTRUKTIONER FÖR VIDA-PRENUMERATION INNEHÅLL INSTRUKTIONER FÖR VIDA- PRENUMERATION INSTRUKTIONER FÖR OBEROENDE VERKSTÄDER INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 VIDA... 4 2.1 Reservdelsinformation... 4 2.2 Serviceinformation... 5 2.3 Diagnostisk felsökning...

Läs mer

Avtalsöverenskommelse om Europeiskt Företagsråd. inom koncernen Scandic Hotels Holding AB

Avtalsöverenskommelse om Europeiskt Företagsråd. inom koncernen Scandic Hotels Holding AB Avtalsöverenskommelse om Europeiskt Företagsråd inom koncernen Scandic Hotels Holding AB Mellan Scandic Hotels Holding AB och Europeiska Kommittén för Livsmedels-, Hotell-, Catering-, och Njutningsmedelsarbetare

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015

Kommittédirektiv. Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan. Dir. 2015:79. Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Kommittédirektiv Utvärdering av Sveriges engagemang i Afghanistan Dir. 2015:79 Beslut vid regeringssammanträde den 9 juli 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska utvärdera Sveriges samlade engagemang

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Gunnebos uppförandekod

Gunnebos uppförandekod Gunnebos uppförandekod 2 VD:s introduktion Gunnebos vision är att bli en världsledande leverantör av en säkrare framtid. För att uppnå den visionen måste vi ta ett stort ansvar i alla delar av vår verksamhet,

Läs mer

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress

STARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

EPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops

EPSU:s konferens 2010 om avtalsförhandlingar och social dialog Efter krisen rättvis lön och anställning i offentliga tjänster Information om workshops Information om workshops Årets konferens består av sex workshops: Låg lön och ingen lön upphäv lönesänkningar och kräv ut obetalda löner i Centraloch Östeuropa Minskade löneskillnader mellan könen var

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

ITF:s 42:a KONGRESS Mexico City 5-12 augusti 2010

ITF:s 42:a KONGRESS Mexico City 5-12 augusti 2010 ITF:s 42:a KONGRESS Mexico City 5-12 augusti 2010 Internationella transportarbetarefederationen ITF:s 42:a KONGRESS MEXICO CITY 2010 ITF House 49-60 Borough Road London SE1 1DR Tfn: +44 (0)20 7403 2733

Läs mer

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN FAKTA: FACKLIGA FÖRKORTNINGAR ITUC betyder International Trade Union Confederation. Ibland används den svenska förkortningen IFS (Internationella

Läs mer

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN

Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN Den globala fackföreningsrörelsen DEN GLOBALA FACKFÖRENINGSRÖRELSEN FAKTA: FACKLIGA FÖRKORTNINGAR ITUC betyder International Trade Union Confederation. Ibland används den svenska förkortningen IFS (Internationella

Läs mer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer

Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer Övergång från skola till arbetsliv Principer och rekommendationer I slutet av 1999 påbörjade European Agency ett projekt för att undersöka processen för övergången från skola till arbetsliv runt om i Europa.

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska

Svenska Finska Estniska. Ryska Engelska Koreanska. Franska Tyska Italienska. Grekiska Danska Norska. Isländska Ungerska Spanska Kapitel 4 - Nationalitet och språk Aktivering 4.1. Vilka språk talar Åsa och Jens? Vi undersöker vilka språk som talas i gruppen och i världen. Material: språkplansch på väggen med olika språk. Affisch

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Bokcheck, så här fungerar det för mottagaren

Bokcheck, så här fungerar det för mottagaren Bokcheck, så här fungerar det för mottagaren Kunden får en bokcheck med en unik kod. Koden knappas in på www.bokcheck.se Kunden väljer sin ljudbok från ett förbestämt sortiment. Det finns utförlig information

Läs mer

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning

Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Etisk deklaration och etiska normer för studie- och yrkesvägledning Sveriges Vägledarförening är en intresseförening för personer som har till uppgift att bedriva studie - och yrkesvägledning inom främst

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 2014/0059(COD) 7.1.2015 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för internationell handel över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Ledningskansliet ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet Riktlinjer för internationellt engagemang 2011-2014 2 Riktlinjer för internationellt engagemang Inledning Landstingsfullmäktige antog i juni 2003 en policy för Örebro

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Barbro Dahlbom-Hall Konsult AB

Barbro Dahlbom-Hall Konsult AB CV BARBRO DAHLBOM-HALL 1967 Examen vid Samhällsvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet. 1967-1969 Byråsekreterare Statens Personalutbildningsnämnd (PUN) med ansvar för amanuensutbildning 1969-1976

Läs mer

Information om ansökan per land

Information om ansökan per land Information om ansökan per land OBS! Till ansökan bifogade handlingar skall vara översatta till landets officiella språk, eller, om det är svårt att få till stånd en sådan översättning till engelska eller

Läs mer

Verksamhetsstrategier för Fair Action

Verksamhetsstrategier för Fair Action Verksamhetsstrategier för Fair Action Antagen av styrelsen den 29 april 2015 Fair Action är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Vi arbetar för en hållbar värld där mänskliga rättigheter

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden PRELIMINÄRT FÖRSLAG 2000/0328(COD) 3 april 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor och den inre

Läs mer

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09

LANDSTINGETS REVISORER Norrbottens läns landsting. Arbetsordning. Fastställd 2014-12-09 Arbetsordning 2015 2018 Fastställd 2014-12-09 1 Arbetsordning för mandatperioden 2015-2018 Enligt God revisionssed i kommunal verksamhet 2014 bör revisorerna utarbeta effektiva och tydliga arbetsformer

Läs mer