KnowSheep Kunskapsbaserad utveckling av fårföretagandet i Östersjöns skärgårdsområden. Bakgrund. (Översättning)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KnowSheep Kunskapsbaserad utveckling av fårföretagandet i Östersjöns skärgårdsområden. Bakgrund. (Översättning) 24.10.2011"

Transkript

1 (Översättning) KnowSheep Kunskapsbaserad utveckling av fårföretagandet i Östersjöns skärgårdsområden Det treåriga projektet KnowSheep som startade i början av 2011 genomförs i de finska och estniska skärgårdsområdena i enlighet med programmet Central Baltic Interreg IV A:s delprogram Skärgårdar och öar. Projektet syftar till att främja fårnäringen i skärgårdsområdena. Projektet strävar efter att utveckla fårnäringens mångfald med fokus på utnyttjande av får i landskapsvården, på fårkött och dess leveranskedjor och på utnyttjande av fårull och fårskinn som ett led i en hållbar fårhushållning. Bakgrund Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT:s forskningsområde inom projektet KnowSheep är fårhushållningen i Östersjöns kust- och skärgårdsområden i både Finland och Estland. Markarealen i skärgården är begränsad. Bristen på betesmarker begränsar gårdarnas tillväxtmöjligheter. Det är många faktorer som påverkas av regionens och miljöns särdrag: gårdens storlek, valet av ras, möjligheten att diversifiera verksamheten på gården. Fårhushållningen är i medvind eftersom det finns en hel del trender som talar för får. Lammen har som ett litet och sött djur kommit in i många reklaminslag som en symbol för lycka och värme. Får kan utnyttjas fullt ut. Ull är ett naturligt material. Köttet från får som växt i skärgården är oftast färdigt kryddat med grödor från naturen, stressfritt och kött från ett lyckligt djur som fått växa i frihet. Av får får man ull till kläder, fällar som värmande underlag, dekorations- och bruksföremål och fett till såpa. Får är effektiva upprätthållare av vårdbiotoper och de kan gå på bete i en karg terräng som man inte kan odla. Med hjälp av får kan områden längs åar hållas öppna och stränder vassfria (Figur 1). Figur 1. Utnyttjande av betesmarker i kust- och skärgårdsområdena i Finland och Estland. 1

2 I Finland är fårhushållningen tydligt koncentrerad till Sydvästra Finland och Åland. Enligt livsmedelssäkerhetsverket Eviras statistik (2011) finns det 116 fårgårdar på Åland, 104 i Egentliga Finland, 24 i Östra Nyland och 32 i Nyland och endast 8 i Kymmenedalen (Figur 2). Antalet får i landskapen är i proportion till antalet fårgårdar. Figur 2. Fårgårdar (st.) per landskap i Finland (Tietopalvelu 2011). I Finland finns det i genomsnitt cirka 60 får per gård (Figur 3). På Åland är fårgårdarna i genomsnitt större än på fastlandet Finland. Figur 3. Antalet får i genomsnitt per gård i landskapen (Tietopalvelu 2011). I undersökningens målregion i Finland finns det 284 gårdar i fårregistret. Största delen av dessa gårdar har färre än 20 får och cirka en tredjedel endast ett fåtal får (Figur 4). MTT skickade ut en enkät till alla gårdar med fler än 3 får, totalt alltså till 196 gårdar. 2

3 Figur 4. Antalet gårdar i Östersjöns kust- och skärgårdsområden grupperade efter antalet får (Tietopalvelu 2011). I Finland var största delen av fårproducenterna år gamla. I genomsnitt mest får, dvs. cirka 100 st. hade åriga fårproducenter (Figur 5). Figur 5. Antalet får grupperade efter producenternas ålder (Tietopalvelu 2011). I kust- och skärgårdsområdena i Finland finns mest korsningar och finska lantrasfår. De näst populäraste raserna är Texel och Ålandsfår (Figur 6). Figur 6. Antalet får i regionen grupperade efter ras (Tietopalvelu 2011). 3

4 Resultaten från MTT:s enkätundersökning KnowSheep 2011 Den enkätundersökning som MTT genomförde inom projektet KnowSheep skickades i Finland ut till skärgårdskommuner och kommuner med skärgårsdelar i Kymmenedalen, Östra Nyland, Nyland och Egentliga Finland samt till Åland. I Estland skickades enkäten ut per e-post till Ösel, Dagö och Lääne län. Från Finland inkom 63 svar och från Estland 16 svar. I Finland var svarsprocenten 32. Svarsresultaten från Finland och Estland skilde sig inte väsentligt från varandra och svaren behandlades därför huvudsakligen som ett homogent material. 1. Svarande fårföretagare och deras utbildning De svarande fårföretagarnas ålder motsvarade åldersfördelningen av alla fårföretagare i regionen. Det var proportionellt sett de unga och äldre fårföretagarna som svarade minst. Resultaten från enkäten täckte alla åldersgrupper. Av dem som svarade på enkäten var 36 kvinnor och 25 män. Det är värt att notera att fårföretagarna är välutbildade. Av de svarande finska företagarna hade största delen fått yrkesinriktad utbildning i en yrkesskola, vid ett universitet eller en högskola eller på institutsnivå. Av de svarande estniska fårföretagarna var det många som endast födde upp får för eget behov. Det var också en förklaring till varför det var betydligt vanligare att de estniska producenterna saknade yrkesinriktad utbildning jämfört med den finska statistiken. Husbönderna hade emellertid deltagit aktivt i olika typer av kurser. Av de finska fårföretagare som svarade på enkäten hade nästan 60 % en utbildning som hade samband med företagsverksamheten. De yrkesrelaterade utbildningarna som de hade var olika lantbruksutbildningar på andra stadiet eller lantbruksstudier vid yrkeshögskolor eller universitet. Merparten av de finländare som svarade angav att de införskaffar kunskap via facktidskrifter och kurser. Fårföretagarna hade även skaffat sig väsentlig kunskap med hjälp av internet, studieresor och utbildning i branschen. Bara ungefär 27 % av de svarande finska företagarna hade deltagit i utbildningar i hållbar utveckling eller ekologisk produktifiering. Två tredjedelar av de svarande var intresserade av att delta i kurser under dessa teman om det ordnas sådana. 2. Fårhushållning i kust- och skärgårdsområden Närmare 90 % av de fårföretagare som svarade på enkäten angav att deras företagsverksamhet beskattades enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk. De stora fårgårdarna omfattades av inkomstskattelagen för gårdsbruk. I kust- och skärgårdsområdena utgör fårhushållningen endast en del av verksamheten på flera gårdar. När en gård bara har ett fåtal får bedriver man ofta annan företagsverksamhet, som till exempel vidareförädling eller direktförsäljning. Därför var de totala inkomsterna från fårhushållningen mindre än euro hos mer än 70 % av de svarande. Endast ett fåtal gårdar nådde upp till en omsättning på mer än euro. Omsättningen från fårproduktionen var i medeltal euro på de gårdar som svarade på enkäten. Enligt de svarande på enkäten fanns det i genomsnitt 61,8 tackor per gård på de finska gårdarna i början av I början av 2011 hade antalet tackor ökat en aning, till 63 st., och fårproducenterna uppskattade att antalet tackor kommer att öka stadigt till 75,8 tackor per gård fram till I den region som omfattades av enkäten i Finland säljs 83 % av fåren som slaktdjur till slakterier. Till eget bruk går 6 % av fåren. De 11 % 4

5 som säljs levande utgörs av sommarfår, avelsdjur och fårhjordar av fåruppfödare som lägger ner produktionen. Merparten av de svarande gårdarna i Finland födde upp finska lantrasfår. Näst mest hade man jämnt fördelat Texel, Ålandsfår, Oxford Down och korsningar. Endast ett fåtal gårdar hade Gotlandsfår, Kajanalandsfår, Rygja och Dorset. I Finland föder närmare 50 % av gårdarna upp endast en fårras, 28 % av gårdarna har två raser och 25 % av gårdarna flera olika raser. Valet av ras påverkas av den produktionsinriktning som man valt för gården. Vissa raser är mer tilltalande för uppfödarnas öga än andra. Så stora vinster som möjligt är inte alltid det främsta målet som fåruppfödare har, för en del av de svarande på enkäten hade får som sällskapsdjur, av egen förkärlek eller av kulturella skäl. Till och med 11 % av de svarande föder upp en ras som de upplever är värd att bevaras. Dessa raser är finska ursprungsraser: finska lantrasfår, Ålandsfår och Kajanalandsfår. I Finland har gårdarna valt fårrasen huvudsakligen med tanke på köttet, ullen eller skinnet (Figur 7). I Estland har gårdarna valt rasen mest med tanke på rasens lämplighet till landskapsvård. De näst viktigaste valkriterierna är kött, ull och skinn. Figur 7. Grunderna för valet av ras i Finland. Fåren utnyttjas mycket effektivt och fullt ut. Den viktigaste produkten som utnyttjas av fåret än köttet. Landskapsvården är den näst viktigaste orsaken till varför man har får i kust- och skärgårdsområdena. Ull och skinn utnyttjas för hantverk. Gårdarna har de får de föder upp också som sällskapsdjur, de använder dem till hundmat och särskilt i Finland till fårvallning. Ull utnyttjas jämnt fördelat hos alla fårraser. Oxford Down och Texel är tydligt köttraser, medan Gotlandsfår, Dorset och Rygja föds upp på grund av skinnet. Dorset används för korsningar. (Figur 8.) 5

6 Figur 8. Utnyttjande av produkter från får på gårdarna (%). De svarande gårdarna hade i genomsnitt 17,6 ha egen betesmark och 25 ha hyrd betesmark, och betesavtalen gäller i genomsnitt 25,4 ha på varje gård. Arealen avtalsmark varierar mycket kraftigt mellan gårdarna. Självförsörjningsgraden för grovfoder på gårdarna var enligt enkäten i genomsnitt 87,6 % och självförsörjningsgraden för kraftfoder 57,3 %. Självförsörjningsgraden bedömdes totalt sett ligga på 77,4 %. De stora gårdarna hade betydligt mera betesmark på egen gård, hyrd betesmark och ett betydligt större antal betesavtal. Genom hög försörjningsgrad kan man förbättra lönsamheten, men de mindre gårdarna har sällan möjlighet att odla eget foder. Orsaken kan vara bristen på eller avsaknaden av behövlig mark, maskiner, kunnande eller tid. För amatöruppfödare kan det till och med vara lättare att köpa in foder utanför gården. De vanligaste byggnader som används vid uppfödning av får i Finland är fortsättningsvis gamla ladugårdar, svingårdar eller stall. På det här sättet kan man utnyttja en byggnad som annars står oanvänd och de initiala investeringarna i produktionen är små. I takt med att produktionen ökar bygger man en mer praktisk hall. Hallarna har ofta många användningsändamål. En hall kan utnyttjas för andra ändamål när man lägger ner fårproduktionen. Antalet växthusfårstall är fortfarande tämligen litet, men de håller på att bli vanligare. Andra byggnader som används som fårstall är stugor, lador, lätta hallar och skyddstak. Får kan även hållas i gamla takförsedda foderstackar. I Finland har 21 % av de svarande på enkäten investerat i genomsnitt euro i fårstall under fem års tid. De belopp som man har investerat varierade från tvåtusen euro till hundratusentals euro. Fåruppfödarna bygger aktivt nya fårstall och renoverar gamla. Produktionen mekaniserades i genomsnitt med euro och nya djur anskaffades i genomsnitt för euro. I inhägnader och anskaffning av transportpark investerades euro under fem års tid. De belopp som uppfödarna planerar att investera i framtiden ser inte påfallande annorlunda ut. I Finland är man beredd att under fem års tid investera i genomsnitt euro i fårstall, euro i mekanisering och euro i anskaffning av djur. Under de närmaste fem åren kommer fårgårdarna i Finland att investera mest i fårstall och i anskaffning av djur. Av de fårföretagare som svarade på enkäten riktade 75 % marknadsföreningen av sina produkter och 81 % marknadsföreningen av sina tjänster till närregionen. Företagarna använde i genomsnitt två olika marknadsföringskanaler, av vilka de vanligaste var djungeltelegrafen (78 %) och olika publikevenemang (30 %). Av de svarande på frågan utnyttjade 22 % webbplatsen och 15 % sociala medier. Av de svarande marknadsförde 16 % inte sina produkter eller tjänster alls. 40 % upprätthöll ett kundregister och 24 % erbjöd kunderna stamkundsförmåner. 6

7 De svarande ansåg att de egenskaper som ökar produkternas konkurrenskraft är hög kvalitet, rena råvaror och djurens välbefinnande. De viktigaste starka sidorna på den egna orten ansågs vara unik natur, säkerhet, fridfullhet och landsbygdslandskap. Mat- och hantverkstraditioner samt marknader och evenemang ansågs vara värda att bevaras. De tre egenskaper som enligt de svarande bäst beskriver företagarna i deras region var: självständig och oberoende, mångsidig och kunnig och har stor erfarenhet. Företagens verksamhet begränsas i skärgårdsområdena av naturförhållanden. Produktionsvolymerna är små och det finns ofta en tillräckligt stor marknad i närregionen. Man satsar inte så mycket på marknadsföringen, utan förlitar sig på de kontakter som man har. När produktionen förblir oförändrad en längre tid, hålls helheten hanterbar och man behöver inte vidta några ytterligare åtgärder till exempel för att främja marknadsföringen. De gårdar som expanderar eller diversifierar sin produktion ställs ofta inför utmaningar både när det gäller hantering av kostnader och marknadsföring. 3. Företagens resurser, konkurrenskraft och styrkor Av de finska gårdar som svarade på enkäten följer mer än 40 % upp företagets lönsamhet med hjälp av skattebokföringen eller bokföringen. Av de svarande utnyttjar 17 % uppgifterna i resultat- och balansräkningen. Av de svarande följer 23 % upp lönsamheten ur kontoutdraget. Bara 14 % gör själv en uppskattning av lönsamheten och 3 % följer inte upp lönsamheten alls. De gårdar med diversifierad produktion som har färre får följer upp gårdens lönsamhet oftare genom egna uppskattningar än de stora fårgårdarna. Av de estniska gårdar som svarade på enkäten följer 24 % upp företagets lönsamhet med hjälp av bokföringen. Av de svarande utnyttjar 24 % uppgifterna i resultat- och balansräkningen. Av de svarande följer 36 % upp lönsamheten ur kontoutdraget. Bara 12 % gör själv en uppskattning av lönsamheten och 4 % följer inte upp lönsamheten alls. Enkätundersökningen ger vid handen att man ofta har dimensionerat antalet får utifrån de resurser som finns. Fårföretagarna kan utnyttja sin utbildning aktivt antingen i fårproduktionen eller i någon annan företagsverksamhet på sin gård. Fårgårdar med färre än 20 får och fårgårdar med mer än 20 får jämfördes statistiskt med varandra. Enligt en statistisk undersökning påverkar inte producentens ålder storleken på fårgården. Fårhjordar med färre än 20 tackor ansågs höra som en del till verksamheten på gården, medan gårdarna med mer än 20 tackor fungerade mer koncentrerat som fårproduktionsgårdar. Utbildning inom branschen har gett en stadig grund för koncentrering av fårproduktionen på gårdarna. Av alla fårföretagare som svarade på enkäten ansåg 90 % att den miljövänliga bilden utåt av fårproduktionen och de gröna värdena i produktionen är viktiga. Att företaget följer ett verksamhetssätt för hållbar utveckling är viktigt för producenterna och fårproduktionen upplevs vara miljövänlig, trots att alla producenter inte är beredda att förbättra företagsverksamhetens ekologiska effektivitet. Enkäten visar att det ekologiska och det etiska lyfts fram som mycket starka tyngdpunkter i fårhushållningen i kust- och skärgårdsområdena. Producenterna är beredda att agera ansvarsfullt i sin omgivning och även att ta ansvar för Östersjöns tillstånd överlag. Fårföretagarna i kust- och skärgårdsområdena både i Finland och Estland såg sin egen yrkeskompetens, landskapet, naturen och efterfrågan på produkterna som styrkor. Flera av företagen såg även gårdens läge och lämpliga storlek som en styrka. Som en möjlighet såg flera av företagarna den diversifierade produktionen, något som är mycket vanligt i skärgården, samt möjligheten att utveckla företagsverksamheten. Som en svaghet sågs den småskaliga produktionen, tidsbristen och därmed oron 7

8 över hur man själv orkar. Som hot såg de flesta företagarna EU, byråkratin, den egna orken och den ovissa framtiden. (SWOT) 4. Utvecklingsbehov Det har gjorts mycket få utredningar av marknadsföringen och verksamhetsmiljön på fårproduktionsgårdarna i både Finland och Estland. För 20 % av de finska fårproduktionsgårdarna har det gjorts en verksamhetsplan och närmare 50 % av gårdarna har satt upp mål. Både de finska och estniska fårföretagarna upplevde att de hade bristande färdigheter i att prognostisera jordbrukspolitiken och i tidsplaneringen. Behovet att utveckla färdigheter upplevdes vara angeläget särskild vid försäljning, marknadsföring, produktplanering och långsiktig planering av verksamheten. (Figur 9). Behoven av utveckling av företagsverksamheten var lika på gårdarna oberoende av antalet får. Figur 9. Det upplevdes vara viktigt att få råd i utvecklingen av färdigheter i företagsverksamheten i flera olika områden. Enligt de finländare som svarade på enkäten har fårföretagarna samarbete i liten skala endast med företagare med arbetsmaskinsservice, företagare med ekonomi- eller skattedeklarationstjänster, företagare som förädlar produkter och andra fårproduktionsföretag. Företagen samarbetar i Finland i fråga om slakt, vidarebehandling av produkter, betesfrågor och vederlagsfria tjänster. Gårdarna med diversifierad produktion samarbetar mer med turistserviceföretagare och byaföreningar eller stadsdelsföreningar. De stora fårgårdarna samarbetade mer med intresseorganisationer och företagare med arbetsmaskinsservice samt i fråga om gemensamt inköp av produktionsinsatser. Alla hade samarbete med programtjänstföretagare, och på basis av detta finns det även större turistgårdar bland de svarande. Det finns många möjligheter till utveckling i fråga om samarbete mellan fårföretagare och olika intressentgrupper. Trots att fårföretagarna har mycket arbete och de ser tidsbristen som ett problem har de inte lagt ut delar av sina arbeten till andra företagare eller utnyttjat andra företags yrkeskompetens i något visst delområde i sin företagsverksamhet. De viktigaste fördelarna med att nätverka är de inbesparingar som då kan uppnås i apparatur-, inköps-, transport- och marknadsföringskostnaderna. Man slipper splittra kapital i många olika slags verksamheter och leveranssäkerheten av produkterna förbättras i och med att de små producenternas 8

9 produktionsvolymer kan utökas genom att kombinera flera producenters produkter. Ett nätverk ger större möjligheter till mångsidigare service- och produkthelheter. Gemensam marknadsföring ger kostnadsfördelar och servicen förbättras då kundservicen kan koncentreras till ett ställe. I ett nätverk ger specialisering i eget kompetensområde möjlighet till förbättrad utveckling och minskad arbetsbelastning. Med hjälp av nätverket är det möjligt att jämna ut arbetsmängden och arbetstopparna. Fritiden ökar och man orkar bättre. I och med ett ökat samarbete ökar också utbytet av yrkeskunskaper och inlärningen. (Voutilainen m.fl. 2008, ) EU-stöd är nödvändiga för att fårproduktionen ska kunna bevaras och producenternas utkomst tryggas. Man borde hitta sätt att förbättra fårhushållningens lönsamhet till exempel genom att sänka kostnader och nätverka. De fårföretagare som svarade på enkäten lyfte fram utvecklingen av ansvars- och miljöfrågorna, förbättringen av kvaliteten och skapandet av marknadsföringskanaler som de viktigaste sätten att utveckla företagsverksamheten. Företagarna upplevde att de behöver mer kompetens i till exempel prognostisering av jordbrukspolitiken, produktplanering och försäljningsarbete. (Figur 10.) Figur 10. Sätten att utveckla företagsverksamheten. Fårföretagarna kommenterade regler som gäller för gårdsslakterier. De anser att gårdsslakterierna har samma kravnivå som större slakteriföretagen och att kraven borde lindras enligt sunt bondförnuft. I enkäten kom fram enskilda önskemål om utbildningar med information om CO 2 -nivåer för fårkött, energibalans, näringsutsläpp, återvinning av ull och skinn, hantering av gödsel, småskalig vidareförädling, försäljning och marknadsföring (av kött och skinn) och alpackor. Fårföretagarnas deltagande i utbildningar är ofta avhängigt av utbildningens längd. Problemet är att arbetena inte blir gjorda när företagaren själv är på utbildning. Att bo i skärgården sätter också sina hinder för deltagandet i utbildningar. Man önskade att utbildning kunde ordnas med hjälp av material som är tillgängligt på webben, gärna koncentrerat. I de svenskspråkiga regionerna önskade man utbildning också på finska. EU-kontrollanterna borde kunna skilja baggarna från lammen. De borde även kunna hantera djur, bl.a. får. 9

10 5. Framtid De fårföretagare som svarade på enkäten upplever att de största hindren för expandering av företagsverksamheten är tidsbristen och dålig lönsamhet särskilt på de stora gårdarna (Figur 11). Avsaknaden av någon som kunde ta över gården gör ofta att man inte har motivation att expandera, utan nöjer sig med produktion i nuvarande omfattning. Figur 11. Hinder för expanderad företagsverksamhet. EU-stöden är mycket eller synnerligen viktiga för cirka 70 % av de svarande i Finland och för 100 % av de svarande i Estland. Av de finska fårföretagare som svarade på enkäten var 44 % av samma eller helt av samma åsikt om att stöden till fårskötseln styr gårdens verksamhet. Av de svarande var 19 % helt av annan åsikt om att stöden skulle styra gårdens verksamhet. Miljöstödet och miljöstödets specialstöd har en stor betydelse för fårhushållningen i Finland, medan investeringsstödet och stödet för uppfödning av lantraser inte har betydelse för produktionen på många gårdar. Stöden för fårproduktion styr gårdens verksamhet särskilt på de stora gårdarna där inkomsterna är beroende av fårhushållningen. Trots den stora arbetsmängden och olönsamheten var 56 % de finska fårproducenter som svarade på enkäten av samma eller av helt samma åsikt om att framtiden ser positiv ut för fårproduktionen. Av de svarande ser 21 % inte framtiden som positiv. (Figur 12.) 10

11 Figur 12. Fårproduktionens framtidsutsikter i Finland. De finska gårdar som svarade på enkäten uppskattade att 33 % av gårdarna expanderar fårproduktionen och 40 % fortsätter i nuvarande omfattning, 15 % av producenterna går i pension, 9 % av gårdarna minskar produktionen och 3 % planerar att helt lägga ner produktionen (Figur 13). Oavsett gårdens storlek vill man höja företagsverksamhetens lönsamhet. Som hinder för att expandera upplever alla tidsbristen, olönsamheten och de ekonomiska faktorerna. De stora gårdarna är inte villiga att expandera företagsverksamheten eller att öka produktionen om det inte finns någon som kan ta över företagsverksamheten. Gårdar med diversifierad verksamhet vill expandera till exempel genom att köpa in resurser och nätverka och med hjälp av samarbetspartners. Figur 13. Utvecklingen av fårföretagandet under de närmaste tio åren i Finland och Estland. 11

12 Företagsverksamhetens mångsidighet, naturen och friheten lyftes fram som de viktigaste värderingarna för fårföretagarna (Figur 14). Trots att företagarna följde upp företagsverksamhetens lönsamhet var inte maximeringen av vinsten bland de viktigaste aspekterna i företagsverksamheten. Bevarandet av naturens mångfald och naturen är en personligt viktig aspekt särskilt för gårdar med diversifierad verksamhet. Naturvärdena utnyttjas ofta inte lika fullt ut på de mindre gårdarna. Även om friheten och lugnet är viktiga för gårdar av alla storlekar, har gårdarna med färre får lyckats bättre med att kombinera friheten och företagsverksamheten. Gårdarna med diversifierad verksamhet ansåg den kundspecifika flexibiliteten vara viktig. Figur 14. Viktiga aspekter i företagsverksamheten. Förhållandena i kust- och skärgårdsområdena ställer särskilda krav på företagsverksamheten. Det krävs allt mer ansvarstagande i företagsverksamheten och i produkternas hela värdekedja. Genom att utveckla lokala produkter och tjänster med ekologiskt och etiskt värde kan man skapa kompetens som kan exporteras ut i världen. De fårföretagare som svarade på enkäten ansåg de gröna värdena vara synnerligen viktiga (Figur 16). 12

13 Figur 16. Producenternas åsikt om de gröna värdena i produktionen. Största delen av de svarande på enkäten uppskattade andelen omsättning av den företagsverksamhet som gäller fårhushållningen vara cirka euro om året, och i beloppet ingick försäljningsintäkter och eventuella stöd. Separerat från företagsverksamhetens/företagarens samtliga nettoinkomster (100 %) var fårhushållningens andel i medeltal 35 %. De svarande förväntar sig att inkomsterna från fårproduktionen ökar något under de närmaste fem åren. Den genomsnittliga andelen av skogsbruk på de fårgårdar som svarade på enkäten är cirka 15 % och inkomsterna från övrig jordbruks- och trädgårdsnäring över 40 %. Turismens genomsnittliga andel utgör 15 % av inkomstkällorna och den förväntades öka till över 25 % i framtiden. Andelen inkomster från övrig företagsverksamhet, till exempel från vidareförädling och direktförsäljning, uppskattades vara över 20 % och den förväntades öka till nästan 30 %. Största delen av de gårdar som svarade på enkäten bedömde dock att deras inkomster från turismen eller från övrig företagsverksamhet på gården är betydligt mindre än euro, vilket avspeglar företagsverksamhetens småskalighet och diversifiering. Å andra sidan finns det även stora gårdar med diversifierad verksamhet som är starkt inriktade på antingen turism eller någon annan företagsverksamhet. Andelen kapitalinkomster som inkomstkälla låg hos de flesta under 10 % och andelen förväntades öka endast en aning. Å andra sidan deltog det sådana gårdar i enkäten som hade investerat betydande belopp kapitalinkomster i företagsverksamheten. Andelen avlönat arbete hos största delen av de svarande på enkäten var under 40 %, medan andelen pension bedömdes vara cirka 60 %. Detta tyder på att man ofta fortsätter med fårproduktionen i viss mån även i pensionsåldern. Andelen andra inkomstkällor var under 40 %. (Figur 15.) 13

14 Figur 15. Fördelningen av inkomster 2010 och en uppskattning för Slutsatser Lantbruk är en svår sektor när det gäller möjligheter till ekonomisk framgång både i dag och i framtiden. Det krävs allt mer dynamik, innovativitet och kundorientering av lantbruksföretagare utöver ett helhetsgrepp om företagets verksamhet. (Vihtonen 2007.) Också Rantamäki-Lahtinen (2009) har i sin studie konstaterat att det är en stor utmaning att leda ett litet företag med diversifierad verksamhet på ett framgångsrikt sätt (Rantamäki-Lahtinen 2009). Under de tio senaste åren har antalet gårdar som bedriver primärproduktion minskat med nästan hälften. Bland övrig företagsverksamhet har produktion av tjänster ökat och andelen företag verksamma inom industri minskat. (Tike 2011.) Enligt lantbruksräkningen 2010 bedrev cirka 37 % av får- och getgårdarna diversifierad verksamhet. Enligt lantbruksräkningen (2010) visar antalet gårdar med diversifierad verksamhet grupperade per sektor att största delen av gårdarna med diversifierad verksamhet är verksamma inom tjänstesektorer. Diversifieringen är ofta det enda alternativet i kust- och skärgårdsområdena, eftersom det inte är möjligt att utöka åkerarealen. Företagarna i regionen är välutbildade så de har den kompetens som krävs för att bedriva ett diversifierat företag. På grund av det breda arbetsfältet, fårhushållningens dåliga lönsamhet och den byråkratiska belastningen kämpar företagarna med att orka och att få tiden att räcka till. Det bör fästas större uppmärksamhet vid hur landsbygdsföretagarna orkar. På grund av företagsverksamhetens småskalighet kan inte företagen konkurrera med billiga priser. Diversifieringen och koncentreringen är de vanligaste konkurrenssätten när ett företag har byggt upp en tillräckligt stor kundkrets. Produktifieringen bör ske med kunderna i åtanke. Det är möjligt att utveckla produkter och tjänster utifrån det mervärde som kunden får. Inom fårproduktionen söker man allt aktivare 14

15 nya modeller för affärsverksamheten och nya idéer till företagsverksamheten. Det faktum att får är trendigt skapar ett nytt slags efterfrågan på marknaden, vilket skapar möjligheter till nya innovationer. Särskilt företagare med diversifierad företagsverksamhet är villiga att expandera sina företag med hjälp av nätverk och samarbetspartners och genom att köpa in mer resurser. Nätverk ger många fördelar och därför borde man satsa allt mer på att nätverka. EU-stöden till fårproduktionen är ett politiskt beslut, en nödvändig förutsättning och en garanti för att bevara fårnäringen. EU-stöd bidrar till att trygga fårnäringens framtid och för fårnäringens del också till att trygga självförsörjningen när det gäller matsäkerheten. De stöd som riktas till landskapsvårdsarbete är också nödvändiga, eftersom naturvärdena är allmännyttiga och man inte kan ta betalt av konsumenterna för vårdade landskap. Flera globala trender talar för fårnäringen. Trenderna som relevans, slow life, life och downshifting och antalet LOHAS-konsumenter är ökat. Landsbygden erbjuder en livsmiljö av hög kvalitet som erbjuder tid, utrymme och möjlighet till en lugnare livsrytm. Landsbygden erbjuder en motvikt till det allt snabbare tempot i samhället och ekonomin. Naturtillgångarna minskar och oljan blir dyrare. Efterfrågan på naturprodukter, såsom ull, är på uppåtgående och deras värde likaså, eftersom naturliga råvaror värdesätts allt mer. I takt med att efterfrågan ökar borde produkterna och tjänsterna utvecklas så att de är redo att säljas. Får som går på bete i skogen, ängarna och holmarna kräver inte intensifierad produktion, utan de vårdar landskap, för lantbruket närmare turister och är samtidigt ett ekologiskt val som mat. Man bör förebygga och förhindra förbuskning, eftersom en ny röjning kräver mycket arbete. Grunderna för företagens konkurrenskraft är specialisering, ekonomisk lönsamhet och lokal förankring. Kunderna är allt mer kvalitetsmedvetna och därför bör man fästa allt större uppmärksamhet vid utveckling av kvaliteten, en fungerande förädlingskedja och kundkommunikation. De materiella och immateriella resurserna i kust- och skärgårdsområdena är viktiga för konkurrenskraften och gör det möjligt att skapa välfärd och utkomst i regionen. Kust- och skärgårdsområdena har även en betydelsefull uppgift när det gäller att bevara kulturarvet och naturens mångfald. Dessa värderingar, särskilt de ekologiska och etiska, bör lyftas fram allt kraftigare i kust- och skärgårdsområdena. Tillgängligheten av tjänster, stärkandet av den företagsverksamhet som bygger på landsbygdens resurser och utvecklingen av arbetstillfällen är grundläggande förutsättningar för att man kan bo och verka i kustoch skärgårdsområdena. Ett effektivare utnyttjande av forskningsrön sparar resurser och bidrar med kunskap till utvecklingen av företagen. Utbildningen och marknadsföringen bör utvecklas med hjälp av ny teknologi. Trots att gårdarnas produktionsinriktning i kust- och skärgårdsområdena begränsas av olika miljöfaktorer, har man djärvt gått in för att utnyttja de resurser och det kunnande som finns. Att bli landsbygdsföretagare har ofta varit ett val. Företagarna har ofta fattat beslut om produktionsinriktningen eller företagets verksamhetssektor utifrån sina egna värderingar och motiv. Företagarna har gett uttryck för sitt kunnande, sin kreativitet och sina behov på ett mångsidigt sätt i kust- och skärgårdsområdena. När en företagare agerar utifrån sina egna värderingar känner han sig lycklig (Layard 2006). Detta avspeglas hos fårföretagarna som en inre positivitet, framtidstro och vilja att utveckla det egna företagets verksamhet. I perifera områden vilar det finska välfärdssystemet ofta på aktiva företagare med diversifierad verksamhet. Landsbygdsföretagarna sysselsätter sig själva, producerar lokala produkter och upprätthåller tjänster. Utbudet av produkter och tjänster ger varje region sin egen särprägel. 15

16 Närmare information: Raija Räikkönen, projektkoordinator, projektet KnowSheep MTT Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi Forskning om bioteknik och livsmedel, Hållbar bioekonomi Ladugårdsbågen 9, Helsingfors Tfn , s-post: Sirpa Kurppa, ansvarig forskningsledare för undersökningen, professor, MMT MTT Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi Forskning om bioteknik och livsmedel, Hållbar bioekonomi Jokioinen Tfn , e-post: 16

17 SWOT för fårhushållningen i kust- och skärgårdsområdena. 17

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom lantbruksbranschen Grundexamen i trädgårdsskötsel Grundexamen i fiskeri Grundexamen

Läs mer

En enkät om får- och getproduktion

En enkät om får- och getproduktion En enkät om får- och getproduktion Svara på frågorna genom att kryssa för lämpligt svarsalternativ eller fyll i svaret på linjen. Svara på frågorna enligt hur situationen var år 2010. Om ni har båda får

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Vad innebär företagande?

Vad innebär företagande? Vad innebär företagande? Företagsamhet är ett sätt att tänka och agera En företagare får sin utkomst genom företagandet Inom många yrken är det vanligt att man är företagare Typisk för en företagare är

Läs mer

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014 Innovationsrådgivning för jordbrukare Seinäjoki 4.10.2014 Innovation Innovation = Uppfinning + business En innovation är en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst) som lanseras av ett

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

En lantbruksutbildning- tre nivåer

En lantbruksutbildning- tre nivåer Översikt av YH-utbildningen till Gårdsmästare/Driftledare Utbildningsanordnare Svalöfs Gymnasium och Önnestads Yrkeshögskola En lantbruksutbildning- tre nivåer GÅRDSMÄSTARE DRIFTLEDARE YRKESUTBILDAD LANTBRUK

Läs mer

Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat

Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat Argumentbank Syftet med denna argumentbank är att göra det lättare för företag i livsmedelskedjan att identifiera, utveckla och förbättra de ekologiska

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då!

0. Vi skulle vara mycket tacksamma om du vill svara på frågorna. Vill du göra det? JA fortsätt med intervjun NEJ Ursäkta att jag störde. Hej då! BalticSurvey questionnaire 13 April 2010 Hej! Vi gör en undersökning om folks åsikter om olika saker som har med Östersjön och Västerhavet att göra och skulle därför vilja ställa några frågor till dig.

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden

Nya stöd. år 2015. Stöd till landsbygden Nya stöd år 2015 Stöd till landsbygden Innehåll Nya stöd år 2015... 3 Gårdsstödet finns kvar år 2015... 4 Sverige ska välja om du får behålla dina stödrätter eller om du ska få nya... 4 Stödrätternas värde

Läs mer

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern,

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

Låna hos oss och bli delägare

Låna hos oss och bli delägare Låna hos oss och bli delägare Bottenlån med din fastighet som säkerhet För ett rikare liv på landet Finansiera din gård, din skog eller ditt lantbruks - företag hos oss Vi är jord- och skogsbrukarnas egen

Läs mer

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!

Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN

ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN ÅTGÄRDSPROGRAMMET FÖR MATKEDJAN 1. Konsumentens förtroende och den finländska matens anseende 5 2. Den finländska matkedjans konkurrenskraft 6 3. Den finländska matkedjans konkurrensfördelar 6 3.1 Spårbarhet

Läs mer

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning

Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Maj 2006 Bra mat en fråga om obligatorisk ursprungsmärkning Rapport inför miljöpartiets kongress 25-28 maj Innehåll Inledning. 3 Om ursprungsmärkning.. 5 Om betydelsen av att kunna göra medvetna val..

Läs mer

Hur lång väg kvar till målen för 2020?

Hur lång väg kvar till målen för 2020? Hur lång väg kvar till målen för 2020? 20/20-seminarium 21.03.2013 EkoCentria i korthet en utvecklingsenhet som främjar förverkligandet av hållbara val inom offentliga måltidstjänster finansiering från

Läs mer

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige

En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige En presentation av: Elin Rydström Ekologisk Lantbrukare utanför Stockholm och styrelseledamot i Ekologiska Lantbrukarna i Sverige Kort om mig och gården Den svenska ekomarknaden går som tåget Forskarkritik

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland MARKNADSÖVERSIKT 4/2012 Telebranschen i Finland Teleföretagens omsättning och investeringar 2011 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot Styrka Svagheter Möjligheter Hot Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot En uppdaterad enkel analys utförd hösten 2008 som underlag för diskussion om skärgårdskommunernas identitet,

Läs mer

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund

FöretagarFörbundet analyserar. Småföretagare med utländsk bakgrund analyserar Småföretagare med utländsk bakgrund maj 2008 Småföretagare med utländsk bakgrund Sammanfattning FöretagarFörbundet har tillsammans med SEB genomfört en telefonundersökning av företagares bakgrund.

Läs mer

Företagsbeskattningen. i ett nötskal. Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1

Företagsbeskattningen. i ett nötskal. Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag. Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Företagsbeskattningen i ett nötskal Projektet Mångsidiga landsbygdsföretag Svenska lantbrukssällskapens förbund 1 Mångsidiga landsbygdsföretag Företagsbeskattningen i ett nötskal Svenska lantbrukssällskapens

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 8/2012 Hushållens bredbandsabonnemang Förekomsten av snabba internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara

Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Hur kan hävden av det rika odlingslandskapet bli ekonomiskt hållbar? Karl-Ivar Kumm, SLU Skara Föredraget avgränsas till Hävd av betesmark Öppet variationsrikt landskap i skogsbygder Variation i slättbygdslandskapet

Läs mer

Vad är målbilder för LRF Skåne?

Vad är målbilder för LRF Skåne? LRF Skåne De hållbara gröna näringarna i Skåne 2020 ARBETSMATERIAL Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Utkast 2010-02-28 Vad är målbilder för LRF Skåne? - Måla upp olika scenarior för företag inom de gröna

Läs mer

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet

Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Företagsstöden i Landsbygdsprogrammet 2014 2020 yritystuet Maria Konsin-Palva NTM-centralen i Nyland Sivu 1 Företagsstöden Målet är att öka försörjningsmöjligheterna och arbetstillfällena på landsbygden

Läs mer

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund

Vägen mot visionen. Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukarnas Riksförbund Vägen mot visionen LRF byggs av medlemmarna som alla samlas kring en gemensam vision. Som stöd för att nå visionen finns Vägen mot visionen som är riksförbundsstämmans dokument

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen

SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen SKÄRGÅRDSMILJÖER FÖR ALLA Vision 2020 Framtidsstrategi för Skärgårdsstiftelsen 1 Sammanfattning Skärgårdsstiftelsens styrelse

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Lönsamhet och resultat

Lönsamhet och resultat Redovisning (fi. laskentatoimi) (1) s. 31 i kompendiet För att kunna mäta resultat och lönsamhet behövs redovisning, i praktiken bokföring (fi. kirjanpito) Redovisningen ger information om intäkter och

Läs mer

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14

Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem

Läs mer

Frågeformulär: Allmänna uppgifter. Vilken typ är din organisation? * Organisationens namn? Uppgiftslämnarens namn?

Frågeformulär: Allmänna uppgifter. Vilken typ är din organisation? * Organisationens namn? Uppgiftslämnarens namn? Frågeformulär: Den här enkäten innehåller 29 frågor Nedan ber vi om några bakgrundsuppgifter. Dessa kommer att användas för en bakgrundsanalys men publiceras inte i något skede och vi lämnar heller inte

Läs mer

Skandinaviens främsta köttleverantör

Skandinaviens främsta köttleverantör folder från quality meat 2014 OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET Skandinaviens främsta köttleverantör OM OSS VISION KVALITET HÅLLBARHET om oss Quality Meat är ett av de största handelsföretagen på marknaden

Läs mer

ENKÄT OM DISTANSARBETE

ENKÄT OM DISTANSARBETE ENKÄT OM DISTANSARBETE HANGÖ, PARGAS, NYSTAD RESULTAT FÖRORD I maj augusti 2007 verkställdes en Internetenkät om distansarbete i Nystad, Hangö och Pargas. Med enkäten utreddes stadsinvånarnas, deltidsinvånarnas

Läs mer

Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion

Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion Den svenska mejeribranschens effektivitet och påverkan på svensk mjölkproduktion En internationell jämförelse av effektiviteten i förädlingsledet 4 December, 214 Sammanfattning 1 2 3 4 5 SVENSK MEJERIKONSUMTION

Läs mer

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång.

underlag i pressmeddelanden mm. Texten kan även användas som underlag för juryns motivering. Nomineringstexten bör vara högst 35 ord lång. Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Peter och Jonna Jakobsson

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Till läraren. Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2)

Till läraren. Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2) 1 Till läraren Avbytarservice (rubrikbild 1) Syftet med avbytarservicen är (bild 2) Lantbrukets avbytarservice är ett unikt system i världen. Lantbruksföretagarna är de enda företagare som får avbytarservice!

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar

Läs mer

Vaddå ekologisk mat?

Vaddå ekologisk mat? Vaddå ekologisk mat? Klöver i hyllorna! Vår egen miljösignal, treklövern, är inte en officiell miljömärkning, utan en vägvisare i butiken som gör det lättare för dig att hitta de miljömärkta varorna.

Läs mer

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Halmstad LEADER LEADER HALLAND HALLAND Halmstad g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Halmstad Workshop i Halmstad kommun Den 3 oktober 2013 samlades 26 personer på Kvibille Gästgivaregård

Läs mer

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige

Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Samlade styrkor!.. ger fördel Sverige Hög tid att dra åt samma håll! Svenska Köttföretagen AB Unika möjligheter att producera högkvalitativa livsmedel men kurvorna visar på motsatsen 400 Svenska grismarknaden

Läs mer

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista

Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Nominering - Årets Integrationssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Integrationssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Mångkulturell företagsutveckling Journalnummer:

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola

Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken 17.2.2009 Helsingfors JSM/Mirja Eerola Politiska reformerna MacSharry 1992 från prisstöd till direkt inkomststöd Agenda 2000 bl.a. slaktbidrag, extensifieringsersättning

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring

Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring Vi ger näring till Sveriges viktigaste näring Banken för jord- och skogsbrukare För ett rikare liv på landet Välkommen till jord- och skogsbrukarnas egen bank Jord- och skogsbrukarna har en egen bank,

Läs mer

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp

Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal. Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnveras finansieringstjänster i ett nötskal Startia för Företagare seminarium 5.11.2012 Tom Siegfrids, Finnvera Abp Finnvera Abp Finnvera är ett specialfinansieringsbolag som ägs av finska staten och

Läs mer

Företagspolitik i en nordisk kontext

Företagspolitik i en nordisk kontext Företagspolitik i en nordisk kontext 2 FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT FÖRETAGSPOLITIK I EN NORDISK KONTEXT 3 Alla prognoser visar att tjänstesektorn kommer att fortsätta växa under de kommande åren,

Läs mer

Sammanfattning. Bakgrund

Sammanfattning. Bakgrund Sammanfattning Landsbygdsprogrammet är en del av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, Common Agricultural Policy (CAP). Programmet består av ett stort antal åtgärder som syftar till att främja en ekonomiskt,

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson

Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson Från hot )ll möjlighet Kulturvård 3.0 Christer Gustafsson Uppsala universitet HÖSTMÖTE 2013 KULTURARVET I SAMHÄLLSUTVECKLING Utmaningar Klima;örändringar Globalisering Ojämlikhet CG 5(8) Utmaningar Klima;örändringar

Läs mer

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum

Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN 16 (27) Sammanträdesdatum 2013-02-07 39 Dnr 2012/191 Motion om att göra Ösby Naturbruksgymnasium till ett Grönt kunskapscentrum INLEDNING Carola Gunnarsson (C), Christer

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2012:1

Sammanfattning Rapport 2012:1 Sammanfattning Rapport 2012:1 Mål som styrmedel målet för den offentliga konsumtionen av ekologiska livsmedel Riksdagen satte på regeringens initiativ målet att 25 % av den offentliga livsmedelskonsumtionen

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring

Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Remissvar; SOU 2015:15 Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsnäring Som utgångspunkt är Svensk Dagligvaruhandel och dess medlemmar positiva till initiativet

Läs mer

FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR

FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR FINNGULF LNG OCH BALTICCONNECTOR Utveckling av regional gasinfrastruktur 13.8.2014 -året 2013 Omsättning 1 147,5 miljoner euro Rörelsevinst 36,8 miljoner euro Balansräkningens slutsumma 769 miljoner euro

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2001 Utgiven i Helsingfors den 19 september 2001 Nr 794 798 INNEHÅLL Nr Sidan 794 Statsrådets förordning om ändring av 1 statsrådets förordning om ikraftträdande av lagen om

Läs mer

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla.

Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Att skaffa får Ge dina nyinflyttade får tillfälle att lära känna dig utan hund innan du börjar valla. Som nybliven ägare till en vallhund brinner du säkert av iver att få tag i lämpliga djur att träna

Läs mer

Fakta om turismen på Åland. Ålands landskapsregering Näringsavdelningen

Fakta om turismen på Åland. Ålands landskapsregering Näringsavdelningen Fakta om turismen på Åland Ålands landskapsregering Näringsavdelningen Fakta om Åland Åland är ett självstyrt, demilitariserat landskap i Finland och medlem i EU. Parlament Ålands lagting. Regering Ålands

Läs mer

... Projekttid: 20110323 till 20140630.

... Projekttid: 20110323 till 20140630. 1 (7) Slutrapport för projektet Sjuhäradskött ut på marknaden Datum: 20140909... Journalnummer: Projekttid: 20110323 till 20140630. Kontaktpersoner i projektet: (Uppgifter på personer som kan svara på

Läs mer

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför?

Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Från affärsmöjlighet till nytt företag: Vilka lyckas och varför? Frédéric Delmar Handelshögskolan i Stockholm Mikael Samuelsson Internationella handelshögskolan i Jönköping Upplägg för idag 1. Bakgrund

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:5

Policy Brief Nummer 2013:5 Policy Brief Nummer 2013:5 Varför välja mjölkrobot? en analys av ett investeringsbeslut Användningen av ny teknik gör produktionen effektivare och ökar tillväxttakten i ekonomin. Det är därför viktigt

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Finländarnas resor 2009

Finländarnas resor 2009 Transport och turism 2010 Finländarnas resor 2009 Finländarna gjorde fler fritidsresor och färre tjänsteresor år 2009 Finländarnas utlandsresor ökade år 2009 kraftigare än under åren innan och antalet

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Värderingar Vision Etiska principer

Värderingar Vision Etiska principer Värderingar Vision Etiska principer Strategiprogrammet fastställer fyra års mål och uppgifter Stadsfullmäktige godkände Helsingfors strategiprogram för åren 2013 2016 vid sitt sammanträde 24.4.2013. I

Läs mer

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...

Läs mer

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är

Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är Sysselsättningen i jordbruket Ungefär en procent av dem som arbetar registreras i statistiken på jordbruket: ungefär 50 000 personer, varav 10 000 är kvinnor (20 %). Det finns flera siffermaterial att

Läs mer

Hur når vi lantbruksföretagarna?

Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur når vi lantbruksföretagarna? Hur vill lantbruksföretagarna bli informerade? Hur välkänt är investerings- och startstöd till lantbrukare? www.t.lst.se Publ. nr 2005:6 2 Förord Länsstyrelsen i Örebro

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 2013. Marknadsöversikt 2013. Televerksamhetens omsättning och investeringar

MARKNADSÖVERSIKT 2013. Marknadsöversikt 2013. Televerksamhetens omsättning och investeringar MARKNADSÖVERSIKT 2013 Marknadsöversikt 2013 Televerksamhetens omsättning och investeringar Innehåll Inledning... 3 Telemarknadens omfattning... 4 Utveckling av omsättningen... 6 Intäkter per konsumentabonnemang

Läs mer

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014

fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 Europeiska havs- och fiskerifonden 2014-2020 - det operativa programmet för Finland Informationsdag 4.11.2014 6.11.2014 Vision för det operativa programmet för Finland Finland har en växande och framgångsrik

Läs mer

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen

Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen Identifiering av framtida kompetensbehov (VOSE-projektet) Turism- och kosthållsbranschen Vad är VOSE-projektet? Valtakunnallinen ammatillisten osaamistarpeiden ennakointi Nationell modell för identifiering

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Vårt ansvar för jordens framtid

Vårt ansvar för jordens framtid Vårt ansvar för jordens framtid ArturGranstedt Mandag23.februarbrukteAftenpostenforsidentilåerklæreatøkologisklandbrukverken er sunnere, mer miljøvennlig eller dyrevennligere enn det konvensjonelle landbruket.

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1

Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Lagerstyrning i hög- och lågpresterande företag 1 Logistik och Transport, Chalmers Tek- Patrik Jonsson Stig-Arne Mattsson niska Högskola Lagerstyrning handlar principiellt om att fastställa kvantiteter

Läs mer

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag

Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Riskanalys och riskhantering i växtodlingsföretag Alnarp 2014-11-19 1 Finansiär Vilka vi är som genomfört projektet Carl Johan Nilsson, HIR Malmöhus Patrick Petersson, HIR Malmöhus Håkan Rosenqvist 2 Varför

Läs mer