KnowSheep Kunskapsbaserad utveckling av fårföretagandet i Östersjöns skärgårdsområden. Bakgrund. (Översättning)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KnowSheep Kunskapsbaserad utveckling av fårföretagandet i Östersjöns skärgårdsområden. Bakgrund. (Översättning) 24.10.2011"

Transkript

1 (Översättning) KnowSheep Kunskapsbaserad utveckling av fårföretagandet i Östersjöns skärgårdsområden Det treåriga projektet KnowSheep som startade i början av 2011 genomförs i de finska och estniska skärgårdsområdena i enlighet med programmet Central Baltic Interreg IV A:s delprogram Skärgårdar och öar. Projektet syftar till att främja fårnäringen i skärgårdsområdena. Projektet strävar efter att utveckla fårnäringens mångfald med fokus på utnyttjande av får i landskapsvården, på fårkött och dess leveranskedjor och på utnyttjande av fårull och fårskinn som ett led i en hållbar fårhushållning. Bakgrund Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi MTT:s forskningsområde inom projektet KnowSheep är fårhushållningen i Östersjöns kust- och skärgårdsområden i både Finland och Estland. Markarealen i skärgården är begränsad. Bristen på betesmarker begränsar gårdarnas tillväxtmöjligheter. Det är många faktorer som påverkas av regionens och miljöns särdrag: gårdens storlek, valet av ras, möjligheten att diversifiera verksamheten på gården. Fårhushållningen är i medvind eftersom det finns en hel del trender som talar för får. Lammen har som ett litet och sött djur kommit in i många reklaminslag som en symbol för lycka och värme. Får kan utnyttjas fullt ut. Ull är ett naturligt material. Köttet från får som växt i skärgården är oftast färdigt kryddat med grödor från naturen, stressfritt och kött från ett lyckligt djur som fått växa i frihet. Av får får man ull till kläder, fällar som värmande underlag, dekorations- och bruksföremål och fett till såpa. Får är effektiva upprätthållare av vårdbiotoper och de kan gå på bete i en karg terräng som man inte kan odla. Med hjälp av får kan områden längs åar hållas öppna och stränder vassfria (Figur 1). Figur 1. Utnyttjande av betesmarker i kust- och skärgårdsområdena i Finland och Estland. 1

2 I Finland är fårhushållningen tydligt koncentrerad till Sydvästra Finland och Åland. Enligt livsmedelssäkerhetsverket Eviras statistik (2011) finns det 116 fårgårdar på Åland, 104 i Egentliga Finland, 24 i Östra Nyland och 32 i Nyland och endast 8 i Kymmenedalen (Figur 2). Antalet får i landskapen är i proportion till antalet fårgårdar. Figur 2. Fårgårdar (st.) per landskap i Finland (Tietopalvelu 2011). I Finland finns det i genomsnitt cirka 60 får per gård (Figur 3). På Åland är fårgårdarna i genomsnitt större än på fastlandet Finland. Figur 3. Antalet får i genomsnitt per gård i landskapen (Tietopalvelu 2011). I undersökningens målregion i Finland finns det 284 gårdar i fårregistret. Största delen av dessa gårdar har färre än 20 får och cirka en tredjedel endast ett fåtal får (Figur 4). MTT skickade ut en enkät till alla gårdar med fler än 3 får, totalt alltså till 196 gårdar. 2

3 Figur 4. Antalet gårdar i Östersjöns kust- och skärgårdsområden grupperade efter antalet får (Tietopalvelu 2011). I Finland var största delen av fårproducenterna år gamla. I genomsnitt mest får, dvs. cirka 100 st. hade åriga fårproducenter (Figur 5). Figur 5. Antalet får grupperade efter producenternas ålder (Tietopalvelu 2011). I kust- och skärgårdsområdena i Finland finns mest korsningar och finska lantrasfår. De näst populäraste raserna är Texel och Ålandsfår (Figur 6). Figur 6. Antalet får i regionen grupperade efter ras (Tietopalvelu 2011). 3

4 Resultaten från MTT:s enkätundersökning KnowSheep 2011 Den enkätundersökning som MTT genomförde inom projektet KnowSheep skickades i Finland ut till skärgårdskommuner och kommuner med skärgårsdelar i Kymmenedalen, Östra Nyland, Nyland och Egentliga Finland samt till Åland. I Estland skickades enkäten ut per e-post till Ösel, Dagö och Lääne län. Från Finland inkom 63 svar och från Estland 16 svar. I Finland var svarsprocenten 32. Svarsresultaten från Finland och Estland skilde sig inte väsentligt från varandra och svaren behandlades därför huvudsakligen som ett homogent material. 1. Svarande fårföretagare och deras utbildning De svarande fårföretagarnas ålder motsvarade åldersfördelningen av alla fårföretagare i regionen. Det var proportionellt sett de unga och äldre fårföretagarna som svarade minst. Resultaten från enkäten täckte alla åldersgrupper. Av dem som svarade på enkäten var 36 kvinnor och 25 män. Det är värt att notera att fårföretagarna är välutbildade. Av de svarande finska företagarna hade största delen fått yrkesinriktad utbildning i en yrkesskola, vid ett universitet eller en högskola eller på institutsnivå. Av de svarande estniska fårföretagarna var det många som endast födde upp får för eget behov. Det var också en förklaring till varför det var betydligt vanligare att de estniska producenterna saknade yrkesinriktad utbildning jämfört med den finska statistiken. Husbönderna hade emellertid deltagit aktivt i olika typer av kurser. Av de finska fårföretagare som svarade på enkäten hade nästan 60 % en utbildning som hade samband med företagsverksamheten. De yrkesrelaterade utbildningarna som de hade var olika lantbruksutbildningar på andra stadiet eller lantbruksstudier vid yrkeshögskolor eller universitet. Merparten av de finländare som svarade angav att de införskaffar kunskap via facktidskrifter och kurser. Fårföretagarna hade även skaffat sig väsentlig kunskap med hjälp av internet, studieresor och utbildning i branschen. Bara ungefär 27 % av de svarande finska företagarna hade deltagit i utbildningar i hållbar utveckling eller ekologisk produktifiering. Två tredjedelar av de svarande var intresserade av att delta i kurser under dessa teman om det ordnas sådana. 2. Fårhushållning i kust- och skärgårdsområden Närmare 90 % av de fårföretagare som svarade på enkäten angav att deras företagsverksamhet beskattades enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk. De stora fårgårdarna omfattades av inkomstskattelagen för gårdsbruk. I kust- och skärgårdsområdena utgör fårhushållningen endast en del av verksamheten på flera gårdar. När en gård bara har ett fåtal får bedriver man ofta annan företagsverksamhet, som till exempel vidareförädling eller direktförsäljning. Därför var de totala inkomsterna från fårhushållningen mindre än euro hos mer än 70 % av de svarande. Endast ett fåtal gårdar nådde upp till en omsättning på mer än euro. Omsättningen från fårproduktionen var i medeltal euro på de gårdar som svarade på enkäten. Enligt de svarande på enkäten fanns det i genomsnitt 61,8 tackor per gård på de finska gårdarna i början av I början av 2011 hade antalet tackor ökat en aning, till 63 st., och fårproducenterna uppskattade att antalet tackor kommer att öka stadigt till 75,8 tackor per gård fram till I den region som omfattades av enkäten i Finland säljs 83 % av fåren som slaktdjur till slakterier. Till eget bruk går 6 % av fåren. De 11 % 4

5 som säljs levande utgörs av sommarfår, avelsdjur och fårhjordar av fåruppfödare som lägger ner produktionen. Merparten av de svarande gårdarna i Finland födde upp finska lantrasfår. Näst mest hade man jämnt fördelat Texel, Ålandsfår, Oxford Down och korsningar. Endast ett fåtal gårdar hade Gotlandsfår, Kajanalandsfår, Rygja och Dorset. I Finland föder närmare 50 % av gårdarna upp endast en fårras, 28 % av gårdarna har två raser och 25 % av gårdarna flera olika raser. Valet av ras påverkas av den produktionsinriktning som man valt för gården. Vissa raser är mer tilltalande för uppfödarnas öga än andra. Så stora vinster som möjligt är inte alltid det främsta målet som fåruppfödare har, för en del av de svarande på enkäten hade får som sällskapsdjur, av egen förkärlek eller av kulturella skäl. Till och med 11 % av de svarande föder upp en ras som de upplever är värd att bevaras. Dessa raser är finska ursprungsraser: finska lantrasfår, Ålandsfår och Kajanalandsfår. I Finland har gårdarna valt fårrasen huvudsakligen med tanke på köttet, ullen eller skinnet (Figur 7). I Estland har gårdarna valt rasen mest med tanke på rasens lämplighet till landskapsvård. De näst viktigaste valkriterierna är kött, ull och skinn. Figur 7. Grunderna för valet av ras i Finland. Fåren utnyttjas mycket effektivt och fullt ut. Den viktigaste produkten som utnyttjas av fåret än köttet. Landskapsvården är den näst viktigaste orsaken till varför man har får i kust- och skärgårdsområdena. Ull och skinn utnyttjas för hantverk. Gårdarna har de får de föder upp också som sällskapsdjur, de använder dem till hundmat och särskilt i Finland till fårvallning. Ull utnyttjas jämnt fördelat hos alla fårraser. Oxford Down och Texel är tydligt köttraser, medan Gotlandsfår, Dorset och Rygja föds upp på grund av skinnet. Dorset används för korsningar. (Figur 8.) 5

6 Figur 8. Utnyttjande av produkter från får på gårdarna (%). De svarande gårdarna hade i genomsnitt 17,6 ha egen betesmark och 25 ha hyrd betesmark, och betesavtalen gäller i genomsnitt 25,4 ha på varje gård. Arealen avtalsmark varierar mycket kraftigt mellan gårdarna. Självförsörjningsgraden för grovfoder på gårdarna var enligt enkäten i genomsnitt 87,6 % och självförsörjningsgraden för kraftfoder 57,3 %. Självförsörjningsgraden bedömdes totalt sett ligga på 77,4 %. De stora gårdarna hade betydligt mera betesmark på egen gård, hyrd betesmark och ett betydligt större antal betesavtal. Genom hög försörjningsgrad kan man förbättra lönsamheten, men de mindre gårdarna har sällan möjlighet att odla eget foder. Orsaken kan vara bristen på eller avsaknaden av behövlig mark, maskiner, kunnande eller tid. För amatöruppfödare kan det till och med vara lättare att köpa in foder utanför gården. De vanligaste byggnader som används vid uppfödning av får i Finland är fortsättningsvis gamla ladugårdar, svingårdar eller stall. På det här sättet kan man utnyttja en byggnad som annars står oanvänd och de initiala investeringarna i produktionen är små. I takt med att produktionen ökar bygger man en mer praktisk hall. Hallarna har ofta många användningsändamål. En hall kan utnyttjas för andra ändamål när man lägger ner fårproduktionen. Antalet växthusfårstall är fortfarande tämligen litet, men de håller på att bli vanligare. Andra byggnader som används som fårstall är stugor, lador, lätta hallar och skyddstak. Får kan även hållas i gamla takförsedda foderstackar. I Finland har 21 % av de svarande på enkäten investerat i genomsnitt euro i fårstall under fem års tid. De belopp som man har investerat varierade från tvåtusen euro till hundratusentals euro. Fåruppfödarna bygger aktivt nya fårstall och renoverar gamla. Produktionen mekaniserades i genomsnitt med euro och nya djur anskaffades i genomsnitt för euro. I inhägnader och anskaffning av transportpark investerades euro under fem års tid. De belopp som uppfödarna planerar att investera i framtiden ser inte påfallande annorlunda ut. I Finland är man beredd att under fem års tid investera i genomsnitt euro i fårstall, euro i mekanisering och euro i anskaffning av djur. Under de närmaste fem åren kommer fårgårdarna i Finland att investera mest i fårstall och i anskaffning av djur. Av de fårföretagare som svarade på enkäten riktade 75 % marknadsföreningen av sina produkter och 81 % marknadsföreningen av sina tjänster till närregionen. Företagarna använde i genomsnitt två olika marknadsföringskanaler, av vilka de vanligaste var djungeltelegrafen (78 %) och olika publikevenemang (30 %). Av de svarande på frågan utnyttjade 22 % webbplatsen och 15 % sociala medier. Av de svarande marknadsförde 16 % inte sina produkter eller tjänster alls. 40 % upprätthöll ett kundregister och 24 % erbjöd kunderna stamkundsförmåner. 6

7 De svarande ansåg att de egenskaper som ökar produkternas konkurrenskraft är hög kvalitet, rena råvaror och djurens välbefinnande. De viktigaste starka sidorna på den egna orten ansågs vara unik natur, säkerhet, fridfullhet och landsbygdslandskap. Mat- och hantverkstraditioner samt marknader och evenemang ansågs vara värda att bevaras. De tre egenskaper som enligt de svarande bäst beskriver företagarna i deras region var: självständig och oberoende, mångsidig och kunnig och har stor erfarenhet. Företagens verksamhet begränsas i skärgårdsområdena av naturförhållanden. Produktionsvolymerna är små och det finns ofta en tillräckligt stor marknad i närregionen. Man satsar inte så mycket på marknadsföringen, utan förlitar sig på de kontakter som man har. När produktionen förblir oförändrad en längre tid, hålls helheten hanterbar och man behöver inte vidta några ytterligare åtgärder till exempel för att främja marknadsföringen. De gårdar som expanderar eller diversifierar sin produktion ställs ofta inför utmaningar både när det gäller hantering av kostnader och marknadsföring. 3. Företagens resurser, konkurrenskraft och styrkor Av de finska gårdar som svarade på enkäten följer mer än 40 % upp företagets lönsamhet med hjälp av skattebokföringen eller bokföringen. Av de svarande utnyttjar 17 % uppgifterna i resultat- och balansräkningen. Av de svarande följer 23 % upp lönsamheten ur kontoutdraget. Bara 14 % gör själv en uppskattning av lönsamheten och 3 % följer inte upp lönsamheten alls. De gårdar med diversifierad produktion som har färre får följer upp gårdens lönsamhet oftare genom egna uppskattningar än de stora fårgårdarna. Av de estniska gårdar som svarade på enkäten följer 24 % upp företagets lönsamhet med hjälp av bokföringen. Av de svarande utnyttjar 24 % uppgifterna i resultat- och balansräkningen. Av de svarande följer 36 % upp lönsamheten ur kontoutdraget. Bara 12 % gör själv en uppskattning av lönsamheten och 4 % följer inte upp lönsamheten alls. Enkätundersökningen ger vid handen att man ofta har dimensionerat antalet får utifrån de resurser som finns. Fårföretagarna kan utnyttja sin utbildning aktivt antingen i fårproduktionen eller i någon annan företagsverksamhet på sin gård. Fårgårdar med färre än 20 får och fårgårdar med mer än 20 får jämfördes statistiskt med varandra. Enligt en statistisk undersökning påverkar inte producentens ålder storleken på fårgården. Fårhjordar med färre än 20 tackor ansågs höra som en del till verksamheten på gården, medan gårdarna med mer än 20 tackor fungerade mer koncentrerat som fårproduktionsgårdar. Utbildning inom branschen har gett en stadig grund för koncentrering av fårproduktionen på gårdarna. Av alla fårföretagare som svarade på enkäten ansåg 90 % att den miljövänliga bilden utåt av fårproduktionen och de gröna värdena i produktionen är viktiga. Att företaget följer ett verksamhetssätt för hållbar utveckling är viktigt för producenterna och fårproduktionen upplevs vara miljövänlig, trots att alla producenter inte är beredda att förbättra företagsverksamhetens ekologiska effektivitet. Enkäten visar att det ekologiska och det etiska lyfts fram som mycket starka tyngdpunkter i fårhushållningen i kust- och skärgårdsområdena. Producenterna är beredda att agera ansvarsfullt i sin omgivning och även att ta ansvar för Östersjöns tillstånd överlag. Fårföretagarna i kust- och skärgårdsområdena både i Finland och Estland såg sin egen yrkeskompetens, landskapet, naturen och efterfrågan på produkterna som styrkor. Flera av företagen såg även gårdens läge och lämpliga storlek som en styrka. Som en möjlighet såg flera av företagarna den diversifierade produktionen, något som är mycket vanligt i skärgården, samt möjligheten att utveckla företagsverksamheten. Som en svaghet sågs den småskaliga produktionen, tidsbristen och därmed oron 7

8 över hur man själv orkar. Som hot såg de flesta företagarna EU, byråkratin, den egna orken och den ovissa framtiden. (SWOT) 4. Utvecklingsbehov Det har gjorts mycket få utredningar av marknadsföringen och verksamhetsmiljön på fårproduktionsgårdarna i både Finland och Estland. För 20 % av de finska fårproduktionsgårdarna har det gjorts en verksamhetsplan och närmare 50 % av gårdarna har satt upp mål. Både de finska och estniska fårföretagarna upplevde att de hade bristande färdigheter i att prognostisera jordbrukspolitiken och i tidsplaneringen. Behovet att utveckla färdigheter upplevdes vara angeläget särskild vid försäljning, marknadsföring, produktplanering och långsiktig planering av verksamheten. (Figur 9). Behoven av utveckling av företagsverksamheten var lika på gårdarna oberoende av antalet får. Figur 9. Det upplevdes vara viktigt att få råd i utvecklingen av färdigheter i företagsverksamheten i flera olika områden. Enligt de finländare som svarade på enkäten har fårföretagarna samarbete i liten skala endast med företagare med arbetsmaskinsservice, företagare med ekonomi- eller skattedeklarationstjänster, företagare som förädlar produkter och andra fårproduktionsföretag. Företagen samarbetar i Finland i fråga om slakt, vidarebehandling av produkter, betesfrågor och vederlagsfria tjänster. Gårdarna med diversifierad produktion samarbetar mer med turistserviceföretagare och byaföreningar eller stadsdelsföreningar. De stora fårgårdarna samarbetade mer med intresseorganisationer och företagare med arbetsmaskinsservice samt i fråga om gemensamt inköp av produktionsinsatser. Alla hade samarbete med programtjänstföretagare, och på basis av detta finns det även större turistgårdar bland de svarande. Det finns många möjligheter till utveckling i fråga om samarbete mellan fårföretagare och olika intressentgrupper. Trots att fårföretagarna har mycket arbete och de ser tidsbristen som ett problem har de inte lagt ut delar av sina arbeten till andra företagare eller utnyttjat andra företags yrkeskompetens i något visst delområde i sin företagsverksamhet. De viktigaste fördelarna med att nätverka är de inbesparingar som då kan uppnås i apparatur-, inköps-, transport- och marknadsföringskostnaderna. Man slipper splittra kapital i många olika slags verksamheter och leveranssäkerheten av produkterna förbättras i och med att de små producenternas 8

9 produktionsvolymer kan utökas genom att kombinera flera producenters produkter. Ett nätverk ger större möjligheter till mångsidigare service- och produkthelheter. Gemensam marknadsföring ger kostnadsfördelar och servicen förbättras då kundservicen kan koncentreras till ett ställe. I ett nätverk ger specialisering i eget kompetensområde möjlighet till förbättrad utveckling och minskad arbetsbelastning. Med hjälp av nätverket är det möjligt att jämna ut arbetsmängden och arbetstopparna. Fritiden ökar och man orkar bättre. I och med ett ökat samarbete ökar också utbytet av yrkeskunskaper och inlärningen. (Voutilainen m.fl. 2008, ) EU-stöd är nödvändiga för att fårproduktionen ska kunna bevaras och producenternas utkomst tryggas. Man borde hitta sätt att förbättra fårhushållningens lönsamhet till exempel genom att sänka kostnader och nätverka. De fårföretagare som svarade på enkäten lyfte fram utvecklingen av ansvars- och miljöfrågorna, förbättringen av kvaliteten och skapandet av marknadsföringskanaler som de viktigaste sätten att utveckla företagsverksamheten. Företagarna upplevde att de behöver mer kompetens i till exempel prognostisering av jordbrukspolitiken, produktplanering och försäljningsarbete. (Figur 10.) Figur 10. Sätten att utveckla företagsverksamheten. Fårföretagarna kommenterade regler som gäller för gårdsslakterier. De anser att gårdsslakterierna har samma kravnivå som större slakteriföretagen och att kraven borde lindras enligt sunt bondförnuft. I enkäten kom fram enskilda önskemål om utbildningar med information om CO 2 -nivåer för fårkött, energibalans, näringsutsläpp, återvinning av ull och skinn, hantering av gödsel, småskalig vidareförädling, försäljning och marknadsföring (av kött och skinn) och alpackor. Fårföretagarnas deltagande i utbildningar är ofta avhängigt av utbildningens längd. Problemet är att arbetena inte blir gjorda när företagaren själv är på utbildning. Att bo i skärgården sätter också sina hinder för deltagandet i utbildningar. Man önskade att utbildning kunde ordnas med hjälp av material som är tillgängligt på webben, gärna koncentrerat. I de svenskspråkiga regionerna önskade man utbildning också på finska. EU-kontrollanterna borde kunna skilja baggarna från lammen. De borde även kunna hantera djur, bl.a. får. 9

10 5. Framtid De fårföretagare som svarade på enkäten upplever att de största hindren för expandering av företagsverksamheten är tidsbristen och dålig lönsamhet särskilt på de stora gårdarna (Figur 11). Avsaknaden av någon som kunde ta över gården gör ofta att man inte har motivation att expandera, utan nöjer sig med produktion i nuvarande omfattning. Figur 11. Hinder för expanderad företagsverksamhet. EU-stöden är mycket eller synnerligen viktiga för cirka 70 % av de svarande i Finland och för 100 % av de svarande i Estland. Av de finska fårföretagare som svarade på enkäten var 44 % av samma eller helt av samma åsikt om att stöden till fårskötseln styr gårdens verksamhet. Av de svarande var 19 % helt av annan åsikt om att stöden skulle styra gårdens verksamhet. Miljöstödet och miljöstödets specialstöd har en stor betydelse för fårhushållningen i Finland, medan investeringsstödet och stödet för uppfödning av lantraser inte har betydelse för produktionen på många gårdar. Stöden för fårproduktion styr gårdens verksamhet särskilt på de stora gårdarna där inkomsterna är beroende av fårhushållningen. Trots den stora arbetsmängden och olönsamheten var 56 % de finska fårproducenter som svarade på enkäten av samma eller av helt samma åsikt om att framtiden ser positiv ut för fårproduktionen. Av de svarande ser 21 % inte framtiden som positiv. (Figur 12.) 10

11 Figur 12. Fårproduktionens framtidsutsikter i Finland. De finska gårdar som svarade på enkäten uppskattade att 33 % av gårdarna expanderar fårproduktionen och 40 % fortsätter i nuvarande omfattning, 15 % av producenterna går i pension, 9 % av gårdarna minskar produktionen och 3 % planerar att helt lägga ner produktionen (Figur 13). Oavsett gårdens storlek vill man höja företagsverksamhetens lönsamhet. Som hinder för att expandera upplever alla tidsbristen, olönsamheten och de ekonomiska faktorerna. De stora gårdarna är inte villiga att expandera företagsverksamheten eller att öka produktionen om det inte finns någon som kan ta över företagsverksamheten. Gårdar med diversifierad verksamhet vill expandera till exempel genom att köpa in resurser och nätverka och med hjälp av samarbetspartners. Figur 13. Utvecklingen av fårföretagandet under de närmaste tio åren i Finland och Estland. 11

12 Företagsverksamhetens mångsidighet, naturen och friheten lyftes fram som de viktigaste värderingarna för fårföretagarna (Figur 14). Trots att företagarna följde upp företagsverksamhetens lönsamhet var inte maximeringen av vinsten bland de viktigaste aspekterna i företagsverksamheten. Bevarandet av naturens mångfald och naturen är en personligt viktig aspekt särskilt för gårdar med diversifierad verksamhet. Naturvärdena utnyttjas ofta inte lika fullt ut på de mindre gårdarna. Även om friheten och lugnet är viktiga för gårdar av alla storlekar, har gårdarna med färre får lyckats bättre med att kombinera friheten och företagsverksamheten. Gårdarna med diversifierad verksamhet ansåg den kundspecifika flexibiliteten vara viktig. Figur 14. Viktiga aspekter i företagsverksamheten. Förhållandena i kust- och skärgårdsområdena ställer särskilda krav på företagsverksamheten. Det krävs allt mer ansvarstagande i företagsverksamheten och i produkternas hela värdekedja. Genom att utveckla lokala produkter och tjänster med ekologiskt och etiskt värde kan man skapa kompetens som kan exporteras ut i världen. De fårföretagare som svarade på enkäten ansåg de gröna värdena vara synnerligen viktiga (Figur 16). 12

13 Figur 16. Producenternas åsikt om de gröna värdena i produktionen. Största delen av de svarande på enkäten uppskattade andelen omsättning av den företagsverksamhet som gäller fårhushållningen vara cirka euro om året, och i beloppet ingick försäljningsintäkter och eventuella stöd. Separerat från företagsverksamhetens/företagarens samtliga nettoinkomster (100 %) var fårhushållningens andel i medeltal 35 %. De svarande förväntar sig att inkomsterna från fårproduktionen ökar något under de närmaste fem åren. Den genomsnittliga andelen av skogsbruk på de fårgårdar som svarade på enkäten är cirka 15 % och inkomsterna från övrig jordbruks- och trädgårdsnäring över 40 %. Turismens genomsnittliga andel utgör 15 % av inkomstkällorna och den förväntades öka till över 25 % i framtiden. Andelen inkomster från övrig företagsverksamhet, till exempel från vidareförädling och direktförsäljning, uppskattades vara över 20 % och den förväntades öka till nästan 30 %. Största delen av de gårdar som svarade på enkäten bedömde dock att deras inkomster från turismen eller från övrig företagsverksamhet på gården är betydligt mindre än euro, vilket avspeglar företagsverksamhetens småskalighet och diversifiering. Å andra sidan finns det även stora gårdar med diversifierad verksamhet som är starkt inriktade på antingen turism eller någon annan företagsverksamhet. Andelen kapitalinkomster som inkomstkälla låg hos de flesta under 10 % och andelen förväntades öka endast en aning. Å andra sidan deltog det sådana gårdar i enkäten som hade investerat betydande belopp kapitalinkomster i företagsverksamheten. Andelen avlönat arbete hos största delen av de svarande på enkäten var under 40 %, medan andelen pension bedömdes vara cirka 60 %. Detta tyder på att man ofta fortsätter med fårproduktionen i viss mån även i pensionsåldern. Andelen andra inkomstkällor var under 40 %. (Figur 15.) 13

14 Figur 15. Fördelningen av inkomster 2010 och en uppskattning för Slutsatser Lantbruk är en svår sektor när det gäller möjligheter till ekonomisk framgång både i dag och i framtiden. Det krävs allt mer dynamik, innovativitet och kundorientering av lantbruksföretagare utöver ett helhetsgrepp om företagets verksamhet. (Vihtonen 2007.) Också Rantamäki-Lahtinen (2009) har i sin studie konstaterat att det är en stor utmaning att leda ett litet företag med diversifierad verksamhet på ett framgångsrikt sätt (Rantamäki-Lahtinen 2009). Under de tio senaste åren har antalet gårdar som bedriver primärproduktion minskat med nästan hälften. Bland övrig företagsverksamhet har produktion av tjänster ökat och andelen företag verksamma inom industri minskat. (Tike 2011.) Enligt lantbruksräkningen 2010 bedrev cirka 37 % av får- och getgårdarna diversifierad verksamhet. Enligt lantbruksräkningen (2010) visar antalet gårdar med diversifierad verksamhet grupperade per sektor att största delen av gårdarna med diversifierad verksamhet är verksamma inom tjänstesektorer. Diversifieringen är ofta det enda alternativet i kust- och skärgårdsområdena, eftersom det inte är möjligt att utöka åkerarealen. Företagarna i regionen är välutbildade så de har den kompetens som krävs för att bedriva ett diversifierat företag. På grund av det breda arbetsfältet, fårhushållningens dåliga lönsamhet och den byråkratiska belastningen kämpar företagarna med att orka och att få tiden att räcka till. Det bör fästas större uppmärksamhet vid hur landsbygdsföretagarna orkar. På grund av företagsverksamhetens småskalighet kan inte företagen konkurrera med billiga priser. Diversifieringen och koncentreringen är de vanligaste konkurrenssätten när ett företag har byggt upp en tillräckligt stor kundkrets. Produktifieringen bör ske med kunderna i åtanke. Det är möjligt att utveckla produkter och tjänster utifrån det mervärde som kunden får. Inom fårproduktionen söker man allt aktivare 14

15 nya modeller för affärsverksamheten och nya idéer till företagsverksamheten. Det faktum att får är trendigt skapar ett nytt slags efterfrågan på marknaden, vilket skapar möjligheter till nya innovationer. Särskilt företagare med diversifierad företagsverksamhet är villiga att expandera sina företag med hjälp av nätverk och samarbetspartners och genom att köpa in mer resurser. Nätverk ger många fördelar och därför borde man satsa allt mer på att nätverka. EU-stöden till fårproduktionen är ett politiskt beslut, en nödvändig förutsättning och en garanti för att bevara fårnäringen. EU-stöd bidrar till att trygga fårnäringens framtid och för fårnäringens del också till att trygga självförsörjningen när det gäller matsäkerheten. De stöd som riktas till landskapsvårdsarbete är också nödvändiga, eftersom naturvärdena är allmännyttiga och man inte kan ta betalt av konsumenterna för vårdade landskap. Flera globala trender talar för fårnäringen. Trenderna som relevans, slow life, life och downshifting och antalet LOHAS-konsumenter är ökat. Landsbygden erbjuder en livsmiljö av hög kvalitet som erbjuder tid, utrymme och möjlighet till en lugnare livsrytm. Landsbygden erbjuder en motvikt till det allt snabbare tempot i samhället och ekonomin. Naturtillgångarna minskar och oljan blir dyrare. Efterfrågan på naturprodukter, såsom ull, är på uppåtgående och deras värde likaså, eftersom naturliga råvaror värdesätts allt mer. I takt med att efterfrågan ökar borde produkterna och tjänsterna utvecklas så att de är redo att säljas. Får som går på bete i skogen, ängarna och holmarna kräver inte intensifierad produktion, utan de vårdar landskap, för lantbruket närmare turister och är samtidigt ett ekologiskt val som mat. Man bör förebygga och förhindra förbuskning, eftersom en ny röjning kräver mycket arbete. Grunderna för företagens konkurrenskraft är specialisering, ekonomisk lönsamhet och lokal förankring. Kunderna är allt mer kvalitetsmedvetna och därför bör man fästa allt större uppmärksamhet vid utveckling av kvaliteten, en fungerande förädlingskedja och kundkommunikation. De materiella och immateriella resurserna i kust- och skärgårdsområdena är viktiga för konkurrenskraften och gör det möjligt att skapa välfärd och utkomst i regionen. Kust- och skärgårdsområdena har även en betydelsefull uppgift när det gäller att bevara kulturarvet och naturens mångfald. Dessa värderingar, särskilt de ekologiska och etiska, bör lyftas fram allt kraftigare i kust- och skärgårdsområdena. Tillgängligheten av tjänster, stärkandet av den företagsverksamhet som bygger på landsbygdens resurser och utvecklingen av arbetstillfällen är grundläggande förutsättningar för att man kan bo och verka i kustoch skärgårdsområdena. Ett effektivare utnyttjande av forskningsrön sparar resurser och bidrar med kunskap till utvecklingen av företagen. Utbildningen och marknadsföringen bör utvecklas med hjälp av ny teknologi. Trots att gårdarnas produktionsinriktning i kust- och skärgårdsområdena begränsas av olika miljöfaktorer, har man djärvt gått in för att utnyttja de resurser och det kunnande som finns. Att bli landsbygdsföretagare har ofta varit ett val. Företagarna har ofta fattat beslut om produktionsinriktningen eller företagets verksamhetssektor utifrån sina egna värderingar och motiv. Företagarna har gett uttryck för sitt kunnande, sin kreativitet och sina behov på ett mångsidigt sätt i kust- och skärgårdsområdena. När en företagare agerar utifrån sina egna värderingar känner han sig lycklig (Layard 2006). Detta avspeglas hos fårföretagarna som en inre positivitet, framtidstro och vilja att utveckla det egna företagets verksamhet. I perifera områden vilar det finska välfärdssystemet ofta på aktiva företagare med diversifierad verksamhet. Landsbygdsföretagarna sysselsätter sig själva, producerar lokala produkter och upprätthåller tjänster. Utbudet av produkter och tjänster ger varje region sin egen särprägel. 15

16 Närmare information: Raija Räikkönen, projektkoordinator, projektet KnowSheep MTT Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi Forskning om bioteknik och livsmedel, Hållbar bioekonomi Ladugårdsbågen 9, Helsingfors Tfn , s-post: Sirpa Kurppa, ansvarig forskningsledare för undersökningen, professor, MMT MTT Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelsekonomi Forskning om bioteknik och livsmedel, Hållbar bioekonomi Jokioinen Tfn , e-post: 16

17 SWOT för fårhushållningen i kust- och skärgårdsområdena. 17

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet

Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Utbildningsprogram > Vägen till yrkeskunskap inom naturbruk och miljöområdet Yrkesinriktade grundexamina Grundexamen inom lantbruksbranschen Grundexamen i trädgårdsskötsel Grundexamen i fiskeri Grundexamen

Läs mer

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun "Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun 1.1 De gröna näringarna i Karlsborg 2012 Jordbruket sysselsätter 50 personer och omsätter 60 miljoner kronor Skogsbruket sysselsätter

Läs mer

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik

12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik 12 punkter för en hållbar mat- och jordbrukspolitik maj 2009 www.centerpartiet.se Inledning EU:s gemensamma jordbrukspolitik är grunden till en fungerande inre marknad och begränsar riskerna för ojämlika

Läs mer

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne

Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Regional samverkan för hållbar utveckling och tillväxt var finns hästsektorn? Malin Wildt-Persson, Länsstyrelsen i Skåne Hur är länsstyrelsen involverad i Landsbygden och hästnäringen? God djurhållning

Läs mer

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet.

LEVANDE LANDSBYGD. På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. MULLSJÖ KOMMUN 63 LEVANDE LANDSBYGD På Göperud i nordöstra kommundelen bedrivs fortfarande småskaligt jordbruk. EU-bidrag är en förutsättning för lönsamhet. HUR SER DET UT? Jordbruk, skogsbruk Antalet

Läs mer

En enkät om får- och getproduktion

En enkät om får- och getproduktion En enkät om får- och getproduktion Svara på frågorna genom att kryssa för lämpligt svarsalternativ eller fyll i svaret på linjen. Svara på frågorna enligt hur situationen var år 2010. Om ni har båda får

Läs mer

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014

Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Konjukturbarometer för Västra Nyland 2014 Enkätens bakgrund och genomförande Hösten 2014 utarbetade Företagarna i Finland och Finnvera Abp tillsammans med arbets- och näringsministeriet SME-företagsbarometern,

Läs mer

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014

Innovationsrådgivning för jordbrukare. Seinäjoki 4.10.2014 Innovationsrådgivning för jordbrukare Seinäjoki 4.10.2014 Innovation Innovation = Uppfinning + business En innovation är en ny eller väsentligt förbättrad produkt (vara eller tjänst) som lanseras av ett

Läs mer

Alltid det svarta fåren!

Alltid det svarta fåren! Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag 2013

Ekonomiska stöd till företag 2013 Ekonomiska stöd till företag 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 8 Landsbygdsprogrammet s.

Läs mer

Elos Företagarmätare 2014 Undersökningsrapport, oktober 2014

Elos Företagarmätare 2014 Undersökningsrapport, oktober 2014 Elos Företagarmätare 2014 Undersökningsrapport, oktober 2014 Annarita Koli, utvecklingschef i arbetshälsoärenden, Arbetspensionsbolaget Elo Arbetspensionsbolaget Elo genomförde i augusti 2014 undersökningen

Läs mer

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln

Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Coachning av mikroföretag inom livsmedelsbranschen som samarbetspartner för dagligvaruhandeln Projektetsbakgrund Handeln kan samarbeta med leverantörer av alla storlekar. Man ska emellertid kunna dra nytta

Läs mer

En lantbruksutbildning- tre nivåer

En lantbruksutbildning- tre nivåer Översikt av YH-utbildningen till Gårdsmästare/Driftledare Utbildningsanordnare Svalöfs Gymnasium och Önnestads Yrkeshögskola En lantbruksutbildning- tre nivåer GÅRDSMÄSTARE DRIFTLEDARE YRKESUTBILDAD LANTBRUK

Läs mer

Innovativa små och medelstora företag ökar sina satsningar på strategiskt utvecklingsarbete

Innovativa små och medelstora företag ökar sina satsningar på strategiskt utvecklingsarbete 1. Innovativa små och medelstora företag ökar sina satsningar på strategiskt utvecklingsarbete Jenni Nordborg och Rolf Nilsson, VINNOVA Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum 2. Om undersökningen Med

Läs mer

Lantbrukets effekter på Åland 2014

Lantbrukets effekter på Åland 2014 8.9.2015/LB Lantbrukets effekter på Åland 2014 Primärnäringarna och livsmedelsindustrin Ca 880 sysselsatta (tills. med indirekt sysselsättning, ca 1 335) Total omsättning, 186,0 miljoner euro Livsmedelsindustrin

Läs mer

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen?

Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Inspel till en svensk livsmedelsstrategi Vilken strategi kräver den internationella scenen av Lantmännen? Patrik Myrelid, strategichef KSLA den 9 april 2015 2 15 maj 2014 Med affärsverksamheter i norra

Läs mer

Vad innebär företagande?

Vad innebär företagande? Vad innebär företagande? Företagsamhet är ett sätt att tänka och agera En företagare får sin utkomst genom företagandet Inom många yrken är det vanligt att man är företagare Typisk för en företagare är

Läs mer

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik

12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik 12. Inkomststöd för jordbruket och trädgårdsodlingen och kompletterande åtgärder inom EU:s gemensamma jordbrukspolitik F ö r k l a r i n g : Kapitlets rubrik har ändrats. Produktionskostnaderna inom jordbruket

Läs mer

Dokumentering av yrkesprov

Dokumentering av yrkesprov Blanketten görs i tre versioner. Kryssa för vilken version: Gemensam Arbetsplatshandledare Studerande Examensdel: Företagande inom hästhushållningen Yrkesprov nr 5 Studerande: Plats: Matrikelnr Tidpunkt

Läs mer

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi

Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Global och lokal företagsverksamhet i en flexibel ekonomi Flexibilitet, snabbhet och kompetens är företagens viktigaste framgångsfaktorer i framtiden. Den globala konkurrensen mellan företagen hårdnar.

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:4

Policy Brief Nummer 2013:4 Policy Brief Nummer 2013:4 Varför är vissa bönder mer effektiva än andra? I denna studie undersöker vi effektiviteten inom svenskt jordbruk på gårdsnivå. Vi visar hur jordbrukarnas egenskaper och egenskaper

Läs mer

Hur lång väg kvar till målen för 2020?

Hur lång väg kvar till målen för 2020? Hur lång väg kvar till målen för 2020? 20/20-seminarium 21.03.2013 EkoCentria i korthet en utvecklingsenhet som främjar förverkligandet av hållbara val inom offentliga måltidstjänster finansiering från

Läs mer

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET

LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET LANDSBYGDSPROGRAMMETS EFFEKT PÅ TURISTFÖRETAGANDET LANDSBYGDSPROGRAMMET År 2007 startade det nuvarande nationella Landsbygdsprogrammet och gäller fram till 31 december 2013. Det övergripande målet för

Läs mer

ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG

ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG ORSAINITIATIVET KRAFTSAMLING FÖR EN VÄRDIG ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORG Andreasgården i Mora den 22 oktober Andreasgården i Mora den 22 oktober 2009 Världens äldsta man har nyligen avlidit. Hans namn var

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND

Laholm LEADER LEADER HALLAND HALLAND Laholm g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Laholm Workshop i Laholms kommun Den 23 september 2013 samlades 50 personer i Ysby bygdegård för att

Läs mer

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation.

Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse. Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. Tekes strategi Tillväxt och välfärd genom förnyelse Tekes finansierar föregångarnas projekt inom forskning, utveckling och innovation. 1 Verksamhetsidé Tekes främjar utvecklingen av industri och tjänster

Läs mer

Ekonomiska stöd till företag

Ekonomiska stöd till företag Ekonomiska stöd till företag 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Ekonomiska stöd till företag s. 2 Stöd beviljade av Länsstyrelsen s. 3 Regionala företagsstöd s. 3 Kommersiell service s. 7 Avslutande kommentarer

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Transport & magasinering 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Det är skillnad på får och får

Det är skillnad på får och får Det är skillnad på får och får Vad för får ska man skaffa sig att träna på? Frågan kommer ofta till oss som håller kurser eller är aktiva i klubbarna. Helt grundläggande och nödvändigt är att de får vi

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland

MARKNADSÖVERSIKT 4/2012. Telebranschen i Finland MARKNADSÖVERSIKT 4/2012 Telebranschen i Finland Teleföretagens omsättning och investeringar 2011 Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID

Skånskt lantbruk. En snabb blick in i framtiden till år 2025 KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Skånskt lantbruk En snabb blick in i framtiden till år 2025 G.A. Johansson, L. Jonasson, H. Rosenqvist, K. Yngwe (red) 2014 Hushållningssällskapet Skåne och Länsstyrelsen i

Läs mer

Elos Företagarmätare (8)

Elos Företagarmätare (8) Elos Företagarmätare 2016 1 (8) Elos Företagarmätare 2016 Sammandrag av undersökningen Utvecklingschef i arbetsvälmående Annarita Koli, Arbetspensionsbolaget Elo Arbetspensionsbolaget Elo genomförde på

Läs mer

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum

Innovationslandskapet Åland. Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer. Ålands Teknologicentrum Innovationslandskapet Åland Jämförelse av resultat från ÅTC studien och GE Global Innovation barometer Ålands Teknologicentrum Bakgrund - ÅTC undersökningens syfte För att bättre kunna utforma verksamhetsstrategier,

Läs mer

Korta fakta om. svensk lammuppfödning. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig. svensk lammuppfödning

Korta fakta om. svensk lammuppfödning. Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig. svensk lammuppfödning Så skapas en hållbar och konkurrenskraftig svensk lammuppfödning Gör en översyn av svensk djurskyddslagstiftning för att skapa en bättre balans mellan djuromsorg och konkurrenskraft. Utforma ersättningar

Läs mer

REGIONSIFFROR 19 MARS 2015

REGIONSIFFROR 19 MARS 2015 REGIONSIFFROR 19 MARS 2015 Lantbruksbarometern 2015: Variation mellan regioner Årets barometer visar att synen på lönsamhet, investeringar och finansiering och många andra frågor skiljer sig mellan regionerna.

Läs mer

ENKÄT OM DISTANSARBETE

ENKÄT OM DISTANSARBETE ENKÄT OM DISTANSARBETE HANGÖ, PARGAS, NYSTAD RESULTAT FÖRORD I maj augusti 2007 verkställdes en Internetenkät om distansarbete i Nystad, Hangö och Pargas. Med enkäten utreddes stadsinvånarnas, deltidsinvånarnas

Läs mer

Christl Kampa-Ohlsson

Christl Kampa-Ohlsson Christl Kampa-Ohlsson Mat som förbättrar världen om sambandet mellan mat miljö - hälsa !!????!! Hushållens utsläpp av växthusgaser 27 % Mat 25 % Rekreation och fritid 16 % Transporter 16 % Bostad 6 % Kläder

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C

15160/14 kh/bis/gw 1 DG G 3 C Europeiska unionens råd Bryssel den 14 november 2014 (OR. en) 15160/14 NOT från: till: Föreg. dok. nr: Rådets generalsekretariat TOUR 22 IND 321 COMPET 607 POLMAR 27 ENV 883 EMPL 150 EDUC 318 CULT 125

Läs mer

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER?

VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? VARFÖR VÄLJER KONSUMENTER EKOLOGISKA PRODUKTER? Solweig Wall Ellström, KRAV, E-post: konsument@krav.se Attityder till ekologiska livsmedel Det är bra, det är viktigt och det är klokt att köpa ekologiskt.

Läs mer

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument

utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling Finansiella instrument utveckling med hjälp av ESIFs finansiella instrument Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling , som samfinansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, är ett hållbart och

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022

en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 örnybara naturresurser en livskraftig natur ger mat och välbefinnande Strategi för jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde 2012-2022 Bästa läsare! Denna nya strategi för jord- och skogsbruksministeriets

Läs mer

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning

Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen. Sammanfattning Konkurrensen i den svenska livsmedelsbranschen Sammanfattning KF granskar den svenska marknaden för kött En välfungerande marknad är en förutsättning för att konsumenten ska kunna påverka utbudets kvalitet

Läs mer

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs

Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Dialogmöte 1 - Ladan, Lennartsnäs Plats Dialogmöte 1 hölls i Ladan, som ligger på Lennartsnäs, Öråkers gård. I byggnaden finns olika butiker, verksamheter och det anordnas även en del aktiviteter. Beskrivning

Läs mer

Innovationsverksamhet 2012

Innovationsverksamhet 2012 Vetenskap, teknologi och informationssamhälle 2014 Innovationsverksamhet 2012 Innovationsundersökningens slutrapport Innovationsverksamhet vanligast bland stora internationella företag Enligt EU-undersökningen

Läs mer

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot Styrka Svagheter Möjligheter Hot Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot En uppdaterad enkel analys utförd hösten 2008 som underlag för diskussion om skärgårdskommunernas identitet,

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Tarja Lindecrona Albertsson

Läs mer

Landsbygdsprogrammet

Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet 2014-2020 1 Varför dessa stöd? Landsbygdsprogrammet 2014-2020 ska bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin genom att främja: Miljö och klimat Jordbrukets konkurrenskraft inklusive

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Vuxenutbildningen i Svenskfinland

Vuxenutbildningen i Svenskfinland Vuxenutbildningen i Svenskfinland 25 64-åringar 9,0 % 27,5 % 4,8 % 8,9 % 3,0 % 4,7 % 1,3 % 2,9 % Källa: Statistikcentralen Innehåll Vuxenutbildningen i Svenskfinland 261 Inledning 264 1 Beskrivning av

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista Nominering - Årets landsbygdsprojekt Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsprojekt. Namn på förslaget: Mera Mjölk i Jönköpings län Journalnummer: 2010-4423 Namn på myndighet

Läs mer

Samtals- och självskattningsunderlag: Gröna näringarna

Samtals- och självskattningsunderlag: Gröna näringarna 1 Samtals- och självskattningsunderlag: Gröna näringarna 1. Hantera information Avses vanligtvis att vara förtrogen med den information och de regler som gäller inom områden som djurhållning, park, utearbete

Läs mer

SLC strategi

SLC strategi SLC strategi 1 VÅR VISION OCH STRATEGIN VI NÅR DEN MED Genom att studera globala och lokala trender - som vi upplever att påverkar våra jord- och skogsbruk och andra landsbygdsföretag framöver - har vi

Läs mer

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Christian Bauer Journalnummer:

Läs mer

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015

Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Publicerad i Göteborgsposten 22/10 2015 Hållbar produktion kan förhindra nya mjölkkriser MJÖLKKRISEN: Många fler mjölkbönder kan få betydligt mer betalt när man producerar mjölk på ett hållbart sätt. Marknaden

Läs mer

Innovationslandskapet Åland

Innovationslandskapet Åland Innovationslandskapet Åland En undersökning om åsikter kring innovation, företagsstöd och miljöteknologi på Åland Ålands Teknologicentrum Ralf Häggblom, Roger Förström Agendan för idag Introduktion Presentation

Läs mer

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN BILAGA 1 1/7 FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv Mål och centralt innehåll, berömlig nivå Den studerande skall känna till läroplanen och det nationella

Läs mer

Analys av kompetensutvecklingen

Analys av kompetensutvecklingen Analys av kompetensutvecklingen inom landsbygdsprogrammet - Fördjupning av rapport 1:3 Efter rådgivning menar cirka procent att de har förändrat sitt arbetssätt oberoende av om det var en konsult eller

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Kultur, nöje & fritid 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad

Läs mer

Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu!

Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu! Eviras strategi 2014 2020 Grunden för trygga livsmedel och en hållbar välfärd framöver läggs här och nu! Förändringar i verksamhetsmiljön Den globala handeln, befolkningen och klimatförändringen Den globala

Läs mer

Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat

Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat Grunder för kommunikation om hållbarhetseffekter av närmat Argumentbank Syftet med denna argumentbank är att göra det lättare för företag i livsmedelskedjan att identifiera, utveckla och förbättra de ekologiska

Läs mer

Ekologisk produktion

Ekologisk produktion Ekologisk produktion Varför matchar inte utbudet efterfrågan? en kortversion Foto: Johan Ascard Producentpriset för ekologiskt producerade jordbruksprodukter är betydligt högre än för konventionellt producerade

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:3

Policy Brief Nummer 2013:3 Policy Brief Nummer 2013:3 Gårdsstödsreformen positiv för sysselsättningen I samband med frikopplingsreformen 2005 blev all jordbruksmark i Sverige berättigat till gårdsstöd. Tidigare var endast vissa

Läs mer

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling

Lag. om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling Lag om ändring av lagen om stödjande av landsbygdens utveckling I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om stödjande av landsbygdens utveckling (28/2014) 8 3 mom. och 67, ändras 5 24 och 30 punkten

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Startande av gårdsbutik Journalnummer: 2009-2821 Kontaktperson,

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Uthyrning, fastighetsservice 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom

Läs mer

bruka utan att förbruka

bruka utan att förbruka bruka utan att förbruka Strategiska mål för Jordbruksdepartementet 2008 2012 bruka utan att förbruka Ett dynamiskt och konkurrenskraftigt näringsliv i hela landet som präglas av öppenhet och mångfald De

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004

RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 RESULTAT MEDLEMSPANEL OM GENMODIFIERAT FODER, FEBRUARI 2004 Bakgrund Enkäten genomfördes mellan den 2 och 25 februari. Syftet var att ta reda på medlemmarnas inställning till genmodifierat foder och hur

Läs mer

Norrbotten. Älska landsbygd! Alla som verkar och lever på landsbygden. Landsbygdsprogrammet 2014-2020

Norrbotten. Älska landsbygd! Alla som verkar och lever på landsbygden. Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Norrbotten Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Älska landsbygd! Alla som verkar och lever på landsbygden 1 Rådgivning Kurser och demonstrationer Rekreation Miljö Idrott och fritidssysselsättning Service Natur

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Policy Brief Nummer 2014:1

Policy Brief Nummer 2014:1 Policy Brief Nummer 2014:1 Svenska nötköttsproducenter kan minska sina kostnader Den svenska nötköttsproduktionen minskar och lönsamheten är låg. I denna studie undersöker vi hur mycket svenska nötköttsproducenter

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Betryggande välfärd från LPA

Betryggande välfärd från LPA Betryggande välfärd från LPA Lantbruksföretagarnas pensionsanstalt (LPA) har hand om den lagstadgade pensions- och olycksfallsförsäkringen för lantbruksföretagare och stipendiater. LPA:s kunder har redan

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

UTVÄRDERING AV DET LBU- FINANSIERADE PROJEKTET BONDENS EGEN MARKNAD. Regionalekonomiska enheten

UTVÄRDERING AV DET LBU- FINANSIERADE PROJEKTET BONDENS EGEN MARKNAD. Regionalekonomiska enheten UTVÄRDERING AV DET LBU- FINANSIERADE PROJEKTET BONDENS EGEN MARKNAD Regionalekonomiska enheten -- INNEHÅLL. INLEDNING. Bakgrund. Enkäten till de deltagande försäljarna. RESULTATET AV ENKÄTEN. Bortfall.

Läs mer

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län.

Mer information om arbetet med livsmedelsstrategin finns på www.rfkl.se/livsmedel samt i Facebook-gruppen Livsmedelsstrategi för Kalmar län. Detta är en sammanfattning av det material som tagits fram inför rådslaget om Kalmar läns livsmedelsstrategi, vilket äger rum den 20 maj 2015. Förutom denna sammanfattning innehåller underlaget följande

Läs mer

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot

Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot Nu Styrka Svagheter Möjligheter Hot Skärgårdskommunernas upplevda styrka, svagheter, möjligheter och hot En uppdaterad enkel analys utförd i augusti 2008 som underlag för diskussion om skärgårdskommunernas

Läs mer

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4

1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 Kristdemokraternas kommunprogram 2012-2016 Innehåll 1. UTSLAGNING KAN HINDRAS GENOM OMSORG...3 2. EN SUND EKONOMI ÄR EN GARANTI FÖR SERVICEN...4 3. SERVICEN SKALL PRODUCERAS NÄRA MÄNNISKAN...5 3.1. Ordnandet

Läs mer

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm. Om en av Sveriges mest spännande företagarkommuner. Läge: Laholm berättar om fördelarna med att driva företag i Laholms kommun

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Hotell & restaurang 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden

Läs mer

- Fortsatta studier. Studentarbeten

- Fortsatta studier. Studentarbeten - Fortsatta studier Studentarbeten Innehåll 1 Uppslag för kommande studentarbeten... 3 2 Bo, leva och vara på landsbygden... 3 Att skapa en positiv utvecklingsspiral är viktigt för landsbygdskommuner...

Läs mer

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Hällnäs Handelsträdgård Journalnummer: 2009-4992 Kontaktperson,

Läs mer

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt

Jordbruksinformation Starta eko. ungnöt Jordbruksinformation 2 2016 Starta eko ungnöt Foto: Mats Pettersson Börja med ekologisk produktion av ungnöt Text: Dan-Axel Danielsson, Jordbruksverket Allt fler vill köpa ekologiskt nötkött. I Sverige

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser

MARKNADSÖVERSIKT 8/2012. Hushållens bredbandsabonnemang. Förekomsten av snabba internetförbindelser MARKNADSÖVERSIKT 8/2012 Hushållens bredbandsabonnemang Förekomsten av snabba internetförbindelser Kommunikationsverket 2012 Förfrågningar: markkinaselvitykset@ficora.fi Uppgifterna får lånas med uppgivande

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

MARKNADSÖVERSIKT 2013. Marknadsöversikt 2013. Televerksamhetens omsättning och investeringar

MARKNADSÖVERSIKT 2013. Marknadsöversikt 2013. Televerksamhetens omsättning och investeringar MARKNADSÖVERSIKT 2013 Marknadsöversikt 2013 Televerksamhetens omsättning och investeringar Innehåll Inledning... 3 Telemarknadens omfattning... 4 Utveckling av omsättningen... 6 Intäkter per konsumentabonnemang

Läs mer

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna

Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Så vill vi utveckla landsbygdsföretagandet! Rebecca Källström, vice chefekonom Företagarna Sveriges största företagarorganisation och företräder omkring 75 000 företagare Medlemsägd, medlemsstyrd och partipolitiskt

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling.

Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Europeiska landskapskonventionen Den europeiska landskapskonventionens mål är en rikare livsmiljö

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen.

Länsstyrelsen i Västerbotten lämnar yttrande över Konkurrenskraftsutredningen. Yttrande 1(6) Regeringen Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Slutbetänkande av Konkurrenskraftsutredningen, SOU 2015:15, Attraktiv, innovativ och hållbar strategi för en konkurrenskraftig jordbruks-

Läs mer

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10.

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 29.10. Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna? 1 Utmaningar i energiförsörjning Förändringar i verksamhetsmiljön För stor

Läs mer

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen.

Konsumentkronan. Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen. Konsumentkronan Analys av värdekedjan för svensk mjölk, nötkött, morötter och äpplen för Konkurrenskraftsutredningen 4 december, 2014 STRATEGI- OCH AFFÄRSUTVECKLING FÖR HÅLLBART VÄRDESKAPANDE Sammanfattning

Läs mer

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus

Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Utbildningsprogrammet i företagsekonomi, Borgå campus Den svenskspråkiga utbildningen koncentreras Undervisnings- och kulturministeriet har den 29 mars 2012 beslutat att HAAGA-HELIA yrkeshögskola, enheten

Läs mer