HVITFELDTSKA GYMNASIET GENOM TIDERNA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HVITFELDTSKA GYMNASIET GENOM TIDERNA"

Transkript

1 HVITFELDTSKA GYMNASIET GENOM TIDERNA HVITFELDTSKA GYMNASIET - INLEDNING: Någon gång under 1620-talet så hade en barnskola inrättats i Göteborg. Vi vet ej var den var belägen men vi vet att stadens förste skolmästare hette Petrus Jacobi. Han lärde barnen bl.a. Timor Domini initium sapientiae dvs. Herrans fruchtan är wijshettens begynnelse. Under de första åren så fanns det enbart sex till åtta nybörjare att undervisa vilket Gustav II Adolf tyckte var för lite. Han anmodade därför stadens råd att bygga en skolestuga där ungdomen kunde bli instruerad och hållas vid god disciplin i stället för att förnöta tid i lättja och agelöshet. Inget verkar hända så 1630 upprepar Gustav II Adolf sin vädjan och skjuter också till medel för uppförandet av ett nytt skolhus (en del av den stora sjötullen avsattes till denna skolbyggnad) står den första träbyggnaden klar vid domkyrkoplan hörnet Västra Hamngatan och Kungsgatan. Denna första skola vid domkyrkan är en s.k. Trivialskola. Den benämns som en allmän skola till ungdomens undervisning i bokliga konster. Noterbart är att på andra sidan Hamnkanalen fanns en annan redan etablerad skola den tyska skolan. Enligt den nya skolordningen från 1626 så skulle en trivialskola ha en rektor, en teologie lektor, en konrektor och en kollega. Rektorn skulle undervisa i fysik och matematik, lektorn skulle undervisa i teologi, grekiska och hebreiska, konrektorn skulle ta hand om logik, retorik och latin medan kollegan lärde barnen grammatik (baskunskaper för latinet). En full utbyggd trivialskola existerar inte i Göteborg förrän 1641 då samtliga fyra positioner tillsats. Vid riksdagen i Nyköping år 1640 så begärde Göteborgs stad att trivialskolan skulle utvidgas med ett gymnasium. Denna framställan kom i en annan dager efter 1645 (freden i Brömsebro) men mer om detta får ni veta vid nästa station vid minnesstenen utanför domkyrkan SVERIGE: Stormaktstid Gustav II Adolf och efter hans död Axel Oxenstierna GÖTEBORG: 1619 så har Sverige betalat den sista delen av Älvsborgs andra lösen (enligt freden i Knäred 1613). Älvsborgs slott, Gamla och Nya Lödöse, Göteborg på Hisingen (Karl IX:s Göteborg) samt sju västgötahärader återlämnas efter det att de hållits som pant av den danske kungen (Christian IV). I mars så håller Gustav II Adolf sitt intåg på Älvsborg. Han utfärdar där interimprivilegier till staden och bestämmer att den skall heta GÖTEBORG. Staden skall åtnjuta de friheter och få de privilegier som Nya Lödöse och gamla Göteborg (Karl IX:s Göteborg på Hisingen) haft och 1621 så utarbetas en stadsplan med holländsk hjälp. Stadsområdet inrutas med kanaler och de omges av en stadsmur och en vallgrav.

2 Den 4 juni 1621 är Göteborgs officiella födelsedag. Då undertecknades de 37 privilegier som bl.a. gav samtliga invånare skattefrihet i 16 år. Privilegierna var skrivna på svenska och tyska ( i den första rådet för staden Burggravius, praesides et senatores civitatis Gothoburgensis så satt fyra svenskar, 3 holländare, tre tyskar och två skottar. En burggreve tillsattes (en kungens representant som var den högste juridiske och militäre ämbetsmannen i staden). Den förste Burggreven var holländare Jacob van Dijck. Göteborg är en typisk anlagd stad och dess huvudsyfte under stormaktstiden var militär och ekonomisk. Axel Oxenstierna uttryckte sig så här då det gäller det militära syftet Göteborg stad är en nagel i ögat för juten; därför göra de all möjlig flit att komma honom utur vägen eller på knek. I fyra olika skeden så byggdes starka befästningsverk runt och i staden fram till Sverige exporterade järn, trä, beck och tjära till framförallt Nederländerna, de tyska staterna och England medan man via Göteborg importerade råg, sill, salt och vin från framförallt Nederländerna, Spanien, Portugal och de tyska staterna uppgår Göteborgs befolkning till 1150 mantalsskrivna personer. Hela invånarantalet bör då ligga runt UTBILDNING: De första organiserade läroanstalterna var klostren med den utbildning som bedrevs i de medeltida klosterskolorna. Under medeltiden bedrevs all undervisning på latin. Först med reformationen på 1500-talet väcktes tanken att bedriva undervisningen på svenska. Redan under högmedeltiden (1000- till 1200-tal) fanns vid varje domkyrka en domskola (eller katedralskola som den också kallades) som hade till sin främsta uppgift att utbilda präster. Domskolan hade fyra klasser och avslutades med ett två-årigt prästseminarium. Skolan främsta uppgift var att förbereda för studier vid universitetet. Den äldsta domkolan är Katedralskolan i Lund som grundades år 1085 genom en donation av Knut den helige av Danmark. Domskolorna kan ses som ursprunget till det svenska allmänna läroverket. En katedralskola grundades bl.a. i Åbo på 1200-talet. År 1626 infördes gymnasiet och katedralskolan gjordes om till trivialskola. Trivialskolan var en lägre sekundärskola med undervisning i trivium (grammatik, retorik och dialektik), följt av ett 4- årigt gymnasium. Efter genomgången trivialskola fick eleverna sin utbildning vid gymnasiet. Högre teologie utbildning fick enbart ges vid universiteten. Hos adeln och på de större godsen bedrevs oftast undervisningen i privat regi. Man anställde privata lärare, guvernanter, som undervisade de egna barnen.

3 DOMKYRKAN Här finns en minnessten över det första gymnasiet. Skolan befann sig på denna plats (1634) HVITFELDTSKA GYMNASIET: Som nämnts tidigare så stod den första skolan färdig vid denna plats år Det var då endast en s.k. Trivialskola. Den 27 mars 1647 utfärdades ett fundationsbrev som la den ekonomiska grunden till Göteborgs första Gymnasium. Det var Drottning Kristina som undertecknade detta. Vid Göteborgs Gymnasium så skulle framförallt blivande präster utbildas. Efter freden i Roskilde 1658 (Skåne, Halland, Blekinge, Bohuslän, Jämtland, Härjedalen, Gotland och Bornholm blev då svenska) så fick Göteborgs Gymnasium också ett maktpolitiskt syfte. Det gällde att utbilda unga män från de nya länen enligt den svenska stormaktsmodellen så att de aktivt kunde verka för ett försvenskande av de tidigare danska och norska områdena. Det viktigaste ämnet under 1600-talet var latin de lärdas språk. Under dagen så skulle eleverna använda latin som både undervisnings- och umgängesspråk. Teologi var också mycket viktig med tanke på deras kommande yrke. Därefter kom grekiskan. Under 1700-talet tillkom även hebreiska (de s.k. moderna språken infördes inte förrän under 1800-talet). Eleverna övades även i logik, allmän historia, svensk historia och lite geografi. Under 1700-talet blir apologistklasserna allt viktigare. Efter 1780 återfinner vi även Linnæi system i klasserna. Den äldsta delen av gymnasiets boksamling var till viss del Lennart Torstenssons krigsbyte från Olmütz så ersattes träbyggnaden av en tvåvånings tegelbyggnad vilken invigdes den 1 september. Året efter, 1664, testamenterar Margareta Hvitfeldt all sin egendom till Hans Kongl. Maj:ts Academie eller Gymnasio udi Gottenborg. Avkastningen av denna donation skulle användas till underhåll åt studerande från Bohuslän som själva hade ringa medel, men ansågos dugliga till god upptuktelse. Att det står Academie eller Gymnasio udi Gottenborg har att göra med långt framskridna planer på att ev. förära Göteborg en egen Akademi (Universitet). Dock så kom de makthavande att istället lägga denna i Lund så Lunds Universitet grundades 1666 medan Göteborgs Gymnasium fortsatte sin verksamhet med Margareta Hvitfeldts stora donation i ryggen! Göteborgs förste boktryckare Amund Greffwe fick en del av dessa pengar för att sörja för tryckning av läroböcker m.m Göteborgs Gymnasium drabbas av ett hårt slag vid en eldsvåda Skolan brinner ned till grunden och med den så förstörs också dess stora bibliotek. Lektor Johan Nilsson Ramzius lyckas rädda några astronomiska och geografiska kartor, men hans eget hus totalförstörs. Han lyckades

4 dock släppa ut de fåglar (och en del andra djur) som han hade lösa i sitt hem. En besökare fann Lekrtor Ramzius en dag stående på en sköldpadda medan en orre hackade honom på benet De gamla murarna av skolhuset bevarades och runt dessa så reste man en ny byggnad. En rikstäckande kollekt i alla Sveriges kyrkor under våren 1722 samt en del privata donationer garanterade den nya byggnaden som till slut är klar Eftersom man behöll de gamla murarna så påminner den nya lokalen mycket om den gamla från Trivialskolan var som förut inhyst i den södra längan (mot Kungsgatan) medan Gymnasiet var inhyst i den västra delen ut mot den Västra Hamnen. En trappa upp hade gymnasisterna sitt Auditorium majus den stora föreläsningssalen vilket också användes vid lördagseftermiddagarnas disputationsövningar, vid prästmöten och andra viktiga tillfällen. På nedre botten fanns två mindre salar; Auditorium minus och biblioteket. Ingen av föreläsningssalarna hade en egen eldstad vilket gjorde att både elever och lärare hade ytterkläder samt huvudbonader på vintertid I mitten av byggnaden samt i trivialskolan så fanns det ett par kakelugnar Fukten var ett annat stort problem i skolhuset. Kyla, fukt och andra olägenheter gör att man framför klagomål till stadens styrelse. Under 1700-talet så märktes en allmän tillbakagång för skolan. De bristfälliga lokalerna var en orsak, privatundervisningen en annan. Ett antal mer tvivelaktiga lektorer spelade också en viss roll (bl.a. skildrade i Gustaf Fredéns bok om Hvitfeldtska Läroverkets Historia i kapitlet Om kägelspel samt brännvin och fikon 1766 genomförs en större renovering som gör det lättare för husets invånare. Biblioteket byggdes åter upp mycket tack vare privata donationer. År 1753 så började det dagliga arbete klockan fem för gymnasisterna och klockan sex för eleverna i trivialskolan. För att få in pengar till skolans drift så kunde elever gå omkring i husen och sjunga, speciellt vid stora högtider som jul, nyår, trettondagsafton och Mårtensdagen. Pojkarna kunde också sjunga vid begravningar (s.k. bårlärkor) firade man (felaktigt!) skolans 100-årsjubileum under tre dagar med biskopstal, musik, orationer på svenska och latin, fröjdekväden, m.m Fönstren var prydda med genomlysta målningar som finns bevarade! Det nya århundrandet (1800-talet) medförde en ny syn på skolans syfte. Nu skulle det inte bara vara en skola för blivande präster, ämbetsmän och lärare utan skolan skulle också ge en mer allmän medborgerlig bildning SVERIGE; Fortsatt stormaktstid; Kristina tillträdde år 1644 (abdikerade 1654); Karl X Gustav (död i Göteborg 1660); Karl XI (död 1697) och Karl XII (död 1718). Frihetstiden: Ulrika Eleonora (abdikerade 1720); Fredrik I (död 1751); Adolf Fredrik (död 1771); Gustav III. Gustavianska tiden: Gustav III (död 1792); Gustav IV Adolf (avsatt abdikerade 1809)

5 Den konstitutionella ståndsförfattningens tid: Karl XIII (död 1818); Jean Baptiste Bernadotte Karl XIV Johan Det var stora omvälvningar som pågick i det svenska samhället från stormaktstiden, via Frihetstiden, den Gustavianska tiden till den konstitutionella ståndsförfattningens tid GÖTEBORG: I samband med freden i Brömsebro så blev Halland förpantat till Sverige under trettio år. Den nya provinsen skulle styras från Göteborg upprättades en rangordning av Sveriges 72 städer. Stockholm med sina invånare var rikets största stad följt av Uppsala och Norrköping med ca 5000 invånare vardera. Därefter följde Göteborg och Kalmar. Stockholm och Göteborg nämns som Sveriges främsta handelsstäder. Förutom den ekonomiska verksamheten så är Göteborg fortfarande ett mycket viktigt militärt fäste och kommer så vara ända fram till mitten av 1700-talet. Göteborg utvecklas till en blomstrande handelsstad under den senare delen av 1600-talet och under 1700-talet erhåller Ostindiska Kompaniet sitt första privilegiebrev. Detta var början till tre mycket framgångsrika privilegieperioder (s.k. Oktrojer de två sista var ej så framgångsrika). Några kända Göteborgsnamn förknippade med detta kompani var; Volrat Tham, Niclas Sahlgren, William Chalmers En annan näringsgren som kom att utvecklats starkt under den senare hälften av 1700-talet var knuten till sillfisket. Vi har vår absolut största sillperiod åren Detta förde med sig ett antal nyetableringar av sillsalterier och trankokerier så fanns det över 400 trankokerier bara i Bohuslän. I Göteborg så hade vi ett tjugotal sillsalterier. Kapital till dessa industrier tillhandahölls av kända familjer som; Santesson, Arfvidsson, Ekman, Holterman, Hall, Wetterling m.fl. De flesta Göteborgare var sysselsatta vid byggen, i hamnen, på varumagasinen eller så arbetade de som pigor och drängar. År 1670 så hade Göteborg ungefär 4000 invånare. 30 år senare så hade staden ökat ytterligare till ungefär 6000 invånare. Trots de stora inkomsterna under den senare delen av 1700-talet blev det ingen massinflyttning till staden. Detta berodde till stor del på fördelningen av inkomsterna. Det var bara ett fåtal som tjänade stora pengar. För den övriga delen av befolkningen så ökade istället fattigdomen. Därför hittar vi endast invånare i Göteborg år Noterbart är också den miljöförstöring sillfisket förde med sig. Bohusläns stora ekskogar höggs ned för att bli bl.a. silltunnor I England hade man på 1600-talet börjat leda vatten i urborrade ekstockar in till London. Under 1700-talet kom samma förslag att resas i Lilla London Under den senare delen av 1700-talet blomstrade affärerna i Göteborg - bland annat på den rika tillgången på sill! Finansieringen av en vattenledning kunde därför till största ske genom frivilligt kapital (staden betalade en tredjedel riksdaler). En utlänning - en man från Ängland, som förut med framgång gjort slika

6 inrättningar fick 1785 uppdraget att genomföra bygget. Det bestod av ett brunnhus med cistern vid Kallebäcks källa samt 4,8 km nedgrävda trästockar av asp och fur till Kungsporten vid Östra Hamngatan invigde Gustaf III vattenledningen. Större delan av Göteborgs befolkning var samlade för att se hur det Kallabäckska wattnet, ledsagat under jorden, sprang på torget up kom tappstället vid Domkyrkan (först stod tappstället med kranarna mot Kungsgatan. I dag står kranarna mot Västra Hamngatan). På detta tappställe kan man än idag läsa: När dig lekamlig törst till jordiskt watten drifver lät själen njuta det som lifsens källa gifver det ena har du här sök templet som där står att blifva undervist hur du det andra får 1823 så har man också växt ur den gamla skolan. En ny skall byggas på Västra Hamngatan. Under ett par år så kom man dock att tillfälligt uppehålla sig i det nedlagda Ostindiska Kompaniets lokaler OSTINDISKA HUSET GÖTEBORGS STADSMUSEUM Här höll skolan till medan man byggde nya lokaler. HVITFELDTSKA GYMNASIET: 1823 så revs den gamla Gymnasiebyggnaden vid Domkyrkoplan. Skolan flyttades tillfälligt till Ostindiska Kompaniets Hus där 4 rum uppläts. Under tiden så påbörjades en ny gymnasiebyggnad vid Västra Hamngatan 15. SVERIGE; Den konstitutionella ståndsförfattningens tid: Jean Baptiste Bernadotte Karl XIV Johan. GÖTEBORG: Kris i Göteborg Runt 1820 tog den briljanta tiden slut och Göteborg drabbades av en allvarlig kris. Orsakerna till denna kris var: Ostindiska Kompaniet gick under Sillen gick ej längre till Napoleonkrigen var över (Göteborg hade tjänat mycket pengar som transitohamn )

7 Befolkningen i staden minskade nu. Fattigdomen bredde ut sig. Flera kända personer gick i konkurs och flera flyttade ut från stan. Det fanns några som också flyttat in. Ute vid Klippan så stod Ostindiska Kompaniets lokaler lediga här började en driftig tysk vid namn Abraham Robert Lorent anlägga ett sockerbruk och sedan i anslutning till detta ett porterbryggeri. En ny epok hade därmed startats i Göteborg den industriella. Billig amerikansk bomull ledde till etablerandet av textilfabriker den första var Mariedalsfabriken 1826 Några andra noteringar 1823 så anlades Nya Allén i Göteborg. Man flyttade också Sahlgrenska Sjukhuset från Sillgatan (idag kallad Postgatan) till hörnet av Östra Hamngatan och Spannmålsgatan (idag det s.k. Medicinhistoriska Museet eller det Oterdahlska Huset vid Östra Hamngatan 11). UTBILDNING: Från 1620-talet och framåt inrättades gymnasieskolor i stiftsstäderna. Den första grundades i Västerås år Strängnäs, Linköping, Åbo, Reval, Gävle, Skara, Viborg och Växjö följde därefter. Som tionde stad följde Göteborg år 1647 I 1649-års skolordning delades undervisningsväsendet upp i tre stadier; trivialskolor, gymnasier och akademier (detsamma som universitet). De två första omfattade fyra ettåriga klasser. Systemet från våra äldsta skolordningar, de från 1571 och 1611, med tvååriga klasser upphörde därmed års gymnasium var tung förankrat i teologin och i grunden ett latinläroverk som under 200 år kom att dominera gymnasieskolan. En gymnasieskola vid denna tid tog hand om all högre utbildning under högskolenivå. Den största uppgiften bestod i att utbilda blivande präster och blivande lärare. Först under mitten av 1800-talet kom ett motsvarande realläroverk. Göteborgs Gymnasium var det enda gymnasiet i Västsverige vid denna tid med ett upptagningsområde som omfattade Bohuslän, Halland, Elfsborgs Län och Göteborgs stad. En ny skolordning kom år I denna stadgades att de som ville gå vidare till akademien skulle genomgå en kunskapsprövning. Vi hade därmed fått en första studentexamen. Skolordningen från 1724 innebar en förstärkning av apologistklassernas skriv- och räkneundervisning (Apologist var en lärare. Denne undervisade i elementär matematik, vanligen en tämligen praktiskt inriktad handelsräkning jämte bokföring. En skola med denna inriktning kunde kallas apologistskola. En klass i trivialskolan, vari man särskilt övade räknefärdighet, fick därför heta apologistklassen). Detta var avsett för blivande näringsidkare och lägre tjänstemän och blev upprinnelsen till realgymnasiet. Geografiundervisning infördes i form av kartkunskap. Den naturvetenskapliga undervisningen ökade till följd av Linnés arbeten. År 1807 ersattes 1724-års skolordning med en helt ny. Latinets roll som internationellt språk var nu i stort sett slut. Franska och tyska blev i stället nya ämnen.

8 Redan år 1820 kom en ny skolordning. Apologistklasserna förstärktes ytterligare och avskiljdes från det egentliga gymnasiet. Gymnasiet kom därmed att framstå som en skola som främst utbildade teologer. Enligt ett utredningsförslag från 1828 skulle gymnasieskolan nu delas upp i två parallella utbildningsvägar, en klassisk och en modern. I och med den moderna med fick reallinjen sin födelse. Det dröjde dock till 1849 innan förslaget genomfördes. Betyg fanns ej i modern mening i trivialskolan och gymnasieskolan. Före 1693 års skolordning gällde endast skrivna utlåtanden, s.k. Testimonium. Dessa skickades med eleven som ansökte till högre studier vid någon Akademi (dvs. Universitet). Det var också vanligt att akademierna själva hörde av sig till gymnasierna och frågade om de elever som ansökt. Adeln lät sina barn oftast få privat undervisning vilket kom att orsaka en del problem då det gällde den högre utbildningen. De hade etablerat en speciell rätt att sända sina söner till akademin. När alltfler adelssöner utan grundläggande bildning automatiskt antogs vid de existerande akademierna så protesterade dessa. För att i framtiden säkerhetsställa utbildningskvaliteten vid akademierna så antogs en ny skolordning Nu måste de som ansökte till akademin genomgå ett kunskapstest. Detta kom att bli den första studentexamen infördes bokstavsbetyg för att ange graden av kunskap hos våra elever: A Berömlig insikt B Godkänd insikt C Försvarlig insikt D Otillräcklig insikt TELEGRAFVERKETS HUS VÄSTRA HAMNGATAN 15 L M Engström... Här höll Hvitfeldtska till mellan ända fram tills befolkningen började växa så mycket att man absolut behövde större lokaler. HVITFELDTSKA GYMNASIET: Den 10 november 1826 så invigdes den nyuppförda gymnasiebyggnaden vid Västra Hamngatan 15 (se fasaden Västra Hamngatan 9 så såg denna byggnad ut innan Telegrafverket ändrade byggde om). SVERIGE; Den konstitutionella ståndsförfattningens tid: Jean Baptiste Bernadotte Karl XIV Johan (död 1844); Oscar I (död 1859); Karl XV. Det svenska bondesamhället är fortfarande mycket starkt men efter 1800-talets mitt så börjar industrialiseringen slå igenom mer på allvar Detta märks också i Göteborg

9 GÖTEBORG: Vid mitten av 1850-talet kom TEXTILINDUSTRIN att dominera den Göteborgska verksamheten. Den utgjorde 30% av den totala ekonomin och 60% av Göteborgs industriarbetare var sysselsatta inom denna sektor. Vad var orsaken till detta uppsving? Billig amerikansk bomull Vid 1840-talets mitt hävdes förbudet att exportera engelska textilmaskiner Engelska yrkesmän kom till staden och leder utvecklingen av bomullsgarner och bomullstyger Den svenska importtullen på råbomull hävdes på 1840-talet Alexander Keiller och William Gibson hade i Jonsered etablerat en industri med flera inriktningar, bl.a. textilindustri (de började dock med segelduksgarn). Efter en personlig konflikt så flyttar Alexander Keiller in till staden Han anlägger där en Mekanisk Verkstad som kom att få stor betydelse för Göteborgs fortsatta industriella utveckling. Precis i närheten av Keillers Mekaniska Verkstad (låg vid Stora Badhusgatan) kom den första ångmaskinsdrivna textilindustrin (Rosenlunds spinneri) att etableras under 1840-talet. METALLINDUSTRIN: Denna industri är lika gammal som staden - den startar vid olika verkstäder runt staden, framförallt vid varven. Vid Gibsonska (och Keillerska) Jonsered anlades förutom den förut nämnda textilindustrin också en mekanisk verkstad (1835) och ett gjuteri flyttade Keiller till staden - Skeppsbron har Göteborgs Mekaniska Verkstad kommit igång. En av de första beställningarna var att förse det nya bomullsspinneriet vid Rosenlund med en ångmaskin. En annan var material till de kraftigt expanderande järnvägarna (räls, järnvägsvagnar m.m. ) + skrov och fartygsmaskiner. Den sistnämnda verksamheten - att reparera fartygsmaskiner då fartygen låg vid kaj och bygga skrov till de nya järnångarna kom ganska snart att flyttas över till den norra älvstranden - vid början av 1900-talet blir denna industri mer känd som Götaverken! 1850 anlades ett renodlat skeppsvarv på Hisingsidan - Lindholmen. De specialiserade sig på byggandet av järnfartyg. Några år senare kommer ett mindre varv igång i dess närhet - Eriksberg. Något om finansieringen av den nya industrin: Det var Handelshusen - Carnegie, Barclay, Waern, Dickson, Ekman, Renström, Wijk, Röhss m.fl. som låg bakom den tidiga industrialiseringen i Göteborg. De hade tjänat mycket pengar på järn- och träexporten genom staden pengar som nu användes för att få igång de nya industrierna (tillsammans med lån från stadens nya moderna banker) Befolkningen: Ända in till mitten av 1800-talet så dör det fler än det föds i Göteborg. Staden ökar sin befolkning p.g.a. inflyttning. Vid 1800-talets början låg befolkningstalet på personer, 1850 hade den ökat lite till

10 Kommunikationer: 1846 passerar Göteborgs handelsflotta Stockholms. Den utgjorde 15% av hela Sveriges handelsflotta vid denna tid - sedan ökar Göteborgs andel. Skeppen från Göteborg kom framförallt att gå till Storbritannien och Frankrike (med familjerna Dickson och Röhss som betydande redarfamiljer). Göta Kanal hade byggts färdig 1844 så under några årtionden kom även den inrikes skeppstrafiken bli betydande. Dock kom utvecklingen av järnvägen att kraftigt beskära Göta Kanals betydelse. År 1856 kunde man ta tåget till Jonsered - endast 6 år senare var Västra Stambanan till Stockholm färdig UTBILDNING: Redan år 1820 kom en ny skolordning. Apologistklasserna förstärktes ytterligare och avskiljdes från det egentliga gymnasiet. Gymnasiet kom därmed att framstå som en skola som främst utbildade teologer. Enligt ett utredningsförslag från 1828 skulle gymnasieskolan delas upp i två parallella utbildningsvägar, en klassisk och en modern. I och med den moderna med fick reallinjen sin födelse. Det dröjde dock till 1849 innan förslaget genomfördes. Detta år delades gymnasiet i två lika långa studievägar, förenade inom ett läroverk. Den klassiska linjen blev huvudlinje och den moderna en dispenslinje. Denna åtskillnad försvann i 1856-års läroverksstadga. I och med detta fick gymnasiet både en latinlinje och en reallinje. Det 1849 bildade läroverket skulle ha en studentexamen som slutmål. Mellan 1878 och 1905 kallades studentexamen för mogenhetsexamen ( maturitetsexamen ). År 1839 lagstadgades det att ordinarie lärostolar nu också skulle inrättas i moderna språk och naturvetenskap vid rikets gymnasier. GAMLA LATIN Detta är den direkta föregångaren till dagens Hvitfeldtska Gymnasium. Här låg skolan åren (!) inte 1917 som det säger på vår skolbyggnad. HVITFELDTSKA GYMNASIET: Den 23 september invigdes Göteborgs Högre Elementarläroverk vid nuvarande Hvitfeldtsplatsen. Solennitetssalen rymmer 1000 personer. År 1882 borttogs reallinjen från detta läroverk som då fick namnet Göteborgs Högre Latinläroverk. Reallinjen flyttade till Göteborgs Treklassiga Elementarläroverk (ursprungligen belägen vid Fisktorget sedan flyttad till Schillerska då kallad Göteborgs Högre Realläroverk).

11 SVERIGE; Karl XV (död 1872); Oscar II (död 1907), Gustav V. Ståndsriksdagen avskaffas 1866 och Sverige inför ett tvåkammarsystem. Industrialiseringen det moderna svenska samhället börjar växa fram. SAP grundades 1889, Hjalmar Branting väljs in i riksdagen 1896 (med stöd från liberaler i Stockholm), unionsupplösningen 1905, 1909 storstrejken, Borggårdskrisen, första världskriget, ryska revolutionerna, finska inbördeskriget - sedan flyttade Hvitfeldtska Gymnasiet till dagens plats... GÖTEBORG: Befolkningen mellan 1850 och 1890 så fyrdubblas stadens befolkning upp till ca personer. Det var den kraftiga industrialiseringen av staden plus en allmänt bättre hälsa i landet som fick staden att växa så våldsamt. Dock kom den kraftiga befolkningsökningen för Göteborg att orsaka många problem speciellt inom bostadsmarknaden - det fanns inte tillräckligt med bostäder. Under 1870-talet fick bl.a. Skansen Kronan användas som nödbostad. Den hotande nöden fick flera av stadens mer välbärgade borgare att engagera sig - FILANTROPI. I Haga, Annedal och Majorna kom Robert Dicksons Stiftelse att anlägga bostäder för "nyktra, ordentliga och gifta arbetare". Carl Grimbergsgatan i Annedal var ett kooperativt initiativ mellan Sparbanken och kommunen. Genom en förutseende landshövding så kom 1874 års byggnadstadga - att man ej fick bygga trähus med fler än två våningar - att kringås. De s.k. landshövdingehusen kom att bli en välkänd företeelse i Göteborg. De kom att byggas från slutet av 1870 fram till 1930-talet. Nu fick arbetarna möjlighet att flytta in i "hyggliga bostäder". Bröderna Johansson från Mark. Under den senare delen av 1800-talet kom tre bröder - Johannes, Claes och August Johansson från Mark, att dominera det ekonomiska livet i staden De förebådade en ny tid i Göteborg talets stora industrialiseringsvåg. Även om deras verksamhet till stor del var inom textilindustrin kom den med tiden att övergå till en av 1900-talets stora industrier den s.k. specialiserade snilleindustrin (bl.a. SKF). En annan industri som kom att utvecklas mycket under det nya seklet var varvsindustrin UTBILDNING: I och med 1856-års läroverksstadga fick gymnasiet både en latinlinje och en reallinje. Det 1849 bildade läroverket skulle ha en studentexamen som slutmål. Mellan 1878 och 1905 kallades studentexamen för mogenhetsexamen. I läroverksstadgan från 1878 indelades läroverken i ett högre läroverk med nioårig studiegång fram till slutexamen och ett lägre läroverk med tre eller fem årskurser utan slutexamen. Då allt fler valde det lägre läroverket utan slutexamen indelades läroverken i 1905-års läroverksstadga i ett lägre sexårigt stadium kallat realskola och ett högre fyraårigt kallat gymnasium. Realskolan fick en realskolexamem som efter 1928 enbart kallades realexamen. Gymnasiet byggde på realskolans femte klass och fick studentexamen som slutmål.

12 Från 1905 inrättades även fyråriga kommunala mellanskolor. De byggde på klass 6 i folkskolan och ledde till realexamen. Efter att folkskolan inrättats 1842 växte kraven på att folkskolan skulle bli en bas (sk. bottenskola) för vidare studier vid läroverk. Efter riksdagsbeslut år 1895 blev tre fullgjorda folkskoleår grund för läroverksstudier. Betyg: I 1905 års läroverksstadga hade betygen utökats till en 7-gradig skala: A, a, AB, Ba, B, BC och C. (Den infördes i folkskolan redan 1897) Betyg A a AB Ba B BC C Beskrivning Berömlig Med utmärkt beröm godkänd Med beröm godkänd Icke utan beröm godkänd Godkänd Icke fullt godkänd Underkänd Denna typ av betygssystem kallas för absoluta betyg, vilket innebär att bedömningen av prestationen görs i relation till kursplanen. HVITFELDTSKA GYMNASIET Den 16 januari 1919 tog Göteborgs Högre Latinläroverk sin nya byggnad i bruk. Officiell invigning ägde rum den 30 april. Arkitekt till den nya byggnaden var Ernst Torulf ändrade skolan namn (i samband med att reallinjen återinfördes) till Lorensbergs Högre Allmänna Läroverk. Två år senare (1941) så byttes detta namn mot Hvitfeldtska Högre Allmänna Läroverket. Det nuvarande namnet Hvitfeldtska gymnasiet tillkom efter den nya skolreformen i början av 1960-talet som ledde till att realskolan och den äldre studentexamen avskaffades. Från och med 1964 så bereddes flickor tillträde till vår skola

En grafisk översikt över skolsystemets utveckling

En grafisk översikt över skolsystemets utveckling En grafisk översikt över skolsystemets utveckling I denna presentation ges en grafisk beskrivning av det svenska utbildningssystemets utveckling från 1807 till 1994. Syftet med denna överblick är att ge

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

Läroverkens utveckling i Sverige

Läroverkens utveckling i Sverige Läroverkens utveckling i Sverige Författare: Sven Salin Läroverkens föregångare var lärdomsskolan som uppstod under medeltiden. Boklig bildning ansågs då behövas enbart av präster och de fåtal adelsmän

Läs mer

Svenskt skolväsen och lärarnas villkor från medeltiden till våra dagar

Svenskt skolväsen och lärarnas villkor från medeltiden till våra dagar KAPITEL 1 Svenskt skolväsen och lärarnas villkor från medeltiden till våra dagar Den allra första skolordningen är daterad 1571 och var en del av kyrkoordningen. Skolutbildningen dominerades helt av kyrkan

Läs mer

GÖTEBORGS HISTORIA Från forntid till slutet av 1800-talet

GÖTEBORGS HISTORIA Från forntid till slutet av 1800-talet GÖTEBORGS HISTORIA Från forntid till slutet av 1800-talet Innehållsförteckning Innan Göteborg Forntid... 3 Innan Göteborg Medeltid... 3 Innan Göteborg Lödöse... 4 Innan Göteborg Nya Lödöse (Gamlestan)...

Läs mer

Klosterkyrkans grund. Bild från utgrävningar 1952

Klosterkyrkans grund. Bild från utgrävningar 1952 1 Denna sammanfattning av vår skolas historia har initierats och sammanställts av Kjell Magnusson, elev i avgångsklass RIIIb år 1943. Sammanfattningen baseras på i första hand minnesskriften "Högre Allmänna

Läs mer

Stormaktstiden- Frihetstiden

Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden- Frihetstiden Lpp Stormaktstiden- Frihetstiden Stormaktstiden del 2 => Förklara hur Karl XI och Karl XII försökte göra Sverige till ett Östersjörike (reduktionen, ny krigsmakt, envälde)

Läs mer

Högre utbildning ett fåtal förunnat

Högre utbildning ett fåtal förunnat Högre utbildning ett fåtal förunnat Lärdomsskolan från medeltid till 1800-talets mitt Samtidigt med införandet av den obligatoriska folkskolan pågick också strider om hur undervisningen i skolan närmast

Läs mer

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan

Gustav II Adolf. Sveriges regent mellan Gustav II Adolf Sveriges regent mellan 1611-1632 Gustav II Adolf -Ärvde kungakronan från sin far Karl IX som 16 åring. -Hans mamma var en tysk prinsessa - Kristina - Ung men väl förberedd på sin uppgift

Läs mer

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658.

Västra Hisings härad (som omfattade socknarna Torslanda, Björlanda, Säve, Backa och Rödbo) tillhörde Norge fram till freden i Roskilde 1658. [b]lite om Hisingens historia[/b] [h]hisingen[/h] Hisingen är till ytan Sveriges fjärde största ö (Gotland 2 994 km² Öland 1 347 km² Orust 346 km² Hisingen 199 km² Värmdö 181 km² Tjörn 148 km² Väddö och

Läs mer

Stormaktstiden fakta

Stormaktstiden fakta Stormaktstiden fakta 1611-1718 Stormaktstiden varade i ca 100 år. Sverige var stort och hade en miljon invånare. Som levde i ett stånd samhälle. Under denna tid skaffade Sverige sig mycket makt och erövrade

Läs mer

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige?

Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Kunskapsinventering: Del 7, Mellan vilka år ägde vasatiden rum? Del 8, När startar stormaktstiden? Del 9, När börjar stormaktens fall? Del 10, När ägde upplysningens tid rum i Sverige? Del 11, När sker

Läs mer

Svensk historia 1600-talet

Svensk historia 1600-talet Svensk historia 1600-talet Viktiga händelser att kunna berätta om kring 1600-talet. SID Kungar under 1600-talet 3 Älvsborgs andra lösen 4-5 Göteborgs grundande 6-8 Vasaskeppet 9 Trettioåriga kriget och

Läs mer

En industriföretagare danas Alexander Keillers första år i Sverige Alexander Keillers första år Sverige

En industriföretagare danas Alexander Keillers första år i Sverige Alexander Keillers första år Sverige När Alexander Keiller kom till Göteborg på 1820-talet var staden fortfarande mycket liten, och den rymdes väl innanför vallgraven. En industriföretagare danas Alexander Keillers första år i Sverige Alexander

Läs mer

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner

Svenskmonetärhistoria. Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Svenskmonetärhistoria Mises Circle Stockholm #2 18 februari 2012 Klaus Bernpaintner Gustav Eriksson (Vasa) Gustav I (1521-1560) Erik XIV (1560-1568) Johan III (1568-1592) Sigismund (1592-1599) Karl IX

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik

LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE. funktion, konstruktion och estetik LÄTTLÄST UTSTÄLLNINGSTEXT ARKITEKTUR I SVERIGE funktion, konstruktion och estetik Bord 1 Skydd mot vind, fukt och kyla Vi som bor långt norrut på jordklotet har alltid behövt skydda oss mot kyla. För länge

Läs mer

Planering historia talet. VT:2015 åk 6. Namn:

Planering historia talet. VT:2015 åk 6. Namn: Planering historia 1800-talet VT:2015 åk 6 Namn: Planering historia VT 2015 Under de kommande veckorna kommer vi ha genomgångar, filmvisning och eget arbete. Under veckan ska man på lektionerna arbeta

Läs mer

Några reflektioner till "Västsverigeutredningen", med hänvisning till Bengt Owe Birgerssons delrapport den 4 december 1991.

Några reflektioner till Västsverigeutredningen, med hänvisning till Bengt Owe Birgerssons delrapport den 4 december 1991. Skåne, Halland och Blekinge en sammanhållande region Av Uno Röndahl Några reflektioner till "Västsverigeutredningen", med hänvisning till Bengt Owe Birgerssons delrapport den 4 december 1991. Av förorden

Läs mer

Från Sturarna t o m Gustav Wasa.

Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Från Sturarna t o m Gustav Wasa. Kalmarunionen 1398 1522. Drottning Margareta hade lyckats via sin son att skapa en union mellan Sverige, Danmark och Norge. Denna union och den svenska kampen emot den

Läs mer

Hans Albin Larsson. Mot bättre vetande. En svensk skolhistoria. Inlaga.indd 3 11-04-06 15.15.14

Hans Albin Larsson. Mot bättre vetande. En svensk skolhistoria. Inlaga.indd 3 11-04-06 15.15.14 Hans Albin Larsson Mot bättre vetande En svensk skolhistoria SNS Förlag Inlaga.indd 3 11-04-06 15.15.14 sns förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax: 08-507 025 25 info@sns.se www.sns.se

Läs mer

Den svenska gymnasieskolan

Den svenska gymnasieskolan Den svenska gymnasieskolan - intention och verklighet Föreläsning den 6 februari 2012 Lars Nohagen, Cesam Lars Nohagen 1 Tre föreläsningar Mån 6/2: Gymnasieskolan - intension och verklighet Mån 13/2: Bedömning

Läs mer

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669

Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669 Tryckt hos Saligen avsomnade Georg Hantsch:s Efterlevande änka År 1669 INLEDNING Denna faksimilutgåva skänktes av Barbro Lundqvist till Sancta Lucia Gille i november 2016 1600-talet Den Svenska Stormaktstiden

Läs mer

HISTORISK STADSBILDSÖVERSIKT 1. Älvmynningens bosättningar i forntiden 3. Förstäder, hamnar, manufakturer från tullen till Klippan Det fiskrika området kring Göta Älvs mynning har varit attraktivt för

Läs mer

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp

Ämnesprov, läsår 2012/2013. Historia. Årskurs. Delprov A. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Historia Delprov A Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Historiska tidsbegrepp När vi studerar historia använder vi tidsbegrepp för att sortera det som hände i olika tidsperioder.

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Svenska bildningsämnet som försvann Svenskämnets utveckling under historien med tonvikt på 1990-talet och perspektiv mot 2000-talet

Svenska bildningsämnet som försvann Svenskämnets utveckling under historien med tonvikt på 1990-talet och perspektiv mot 2000-talet Maria Sundin Språkhistoria: Rune Palm Stockholms universitet Ht-99 Svenska bildningsämnet som försvann Svenskämnets utveckling under historien med tonvikt på 1990-talet och perspektiv mot 2000-talet Den

Läs mer

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden.

Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Medeltiden Tiden mellan ca år 1000 och år 1500 kallas för medeltiden. Vad hände under medeltiden? Sverige blev ett rike. Människor blev kristna. Handeln ökade. Städer började byggas. Riddare och borgar.

Läs mer

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum

Jönköpings stads historia 1284-1700. Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Jönköpings stads historia 1284-1700 Bildserie producerad av Jönköpings läns museum Bild 1 Jönköping från södra änden av Munksjön omkring 1690. Kopparstick av Erik Dahlbergh. Bild 2 Medeltida vägnät. Bild

Läs mer

Örebro stad. Högre allmänna läroverket för flickor.

Örebro stad. Högre allmänna läroverket för flickor. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning Örebro stad. Högre allmänna läroverket för flickor. 2016-04-07 Historik Verksamhetstid 1931-1969, handlingarna omfattar tiden 1908-1969. Högre allmänna läroverket för

Läs mer

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping

http://sv.wikipedia.org/wiki/norrk%c3%b6ping http://sv.wikipedia.org/wiki/j%c3%b6nk%c3%b6ping Norrköping Norrköping fick stadsrättigheter 1384 då människor redan bott kring Motala ströms fall under lång tid. Nu finns det 83 561 invånare, staden är 3 477,94 hektar stor och varje kvadratmeter rymmer

Läs mer

Vinningsbo platsens historia

Vinningsbo platsens historia Vinningsbo platsens historia Vinningsbo hör till den gamla Skårdals by och är den enda av byns gårdar som hade ett särskilt namn Vinningsbogården. Rikspolitiska förvecklingar och krig har påverkat denna

Läs mer

Gymnasiet och fackskolan

Gymnasiet och fackskolan Gymnasiet och fackskolan Det allmänna gymnasiet var intill 1954 indelat i latin- och reallinje. Gymnasieutbildning meddelades också vid handelsgymnasier och tekniska gymnasier (fackgymnasier). Antalet

Läs mer

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet

Industriella revolutionen. började i Storbritannien under 1700-talet Industriella revolutionen började i Storbritannien under 1700-talet Det agrara samhället Före industrialiseringen så arbetade så gott som alla inom jordbruket Var och en ägde en liten bit av varje jordsort,

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

God dag, god dag. Till det gamla lasarettet, det förstår jag inte riktigt.

God dag, god dag. Till det gamla lasarettet, det förstår jag inte riktigt. Ola Lönnqvist: Bengt E Nyström 1998 God dag, god dag. Jag undrar om jag har kommit rätt? Jag skulle till någon slags djurförening, eller Club, som de lär kalla sig. Ja, de sa åt mig att jag skulle gå till

Läs mer

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla.

Vad är ett bruk? Brukssamhällena byggs vanligtvis i närheten av åar eftersom det går att utnyttja vattnet som energikälla. Vad är ett bruk? Ett bruk är en industri där man bearbetar råvaror på olika sätt. I närheten av industrin finns bostäder och platsen kallas ofta för ett brukssamhälle. På 1600- och 1700-talen byggs flera

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

Förändringarnas tid GRUNDBOKEN sid. 4-5

Förändringarnas tid GRUNDBOKEN sid. 4-5 Förändringarnas tid GRUNDBOKEN sid. 4-5 1. Mellan åren 1719-1866 skedde stora förändringar i människornas liv. De olika bilderna nedanför visar olika personer eller händelser som har betytt mycket för

Läs mer

Frågesport_Smålands städer

Frågesport_Smålands städer Frågesport_Smålands städer Name: 1. I vilken stad tillverkas polkagrisar? 2. Staden brändes ned år 1568 i kriget mot Danmark, för att danskarna inte skulle kunna få något krigsbyte där. Staden är dock

Läs mer

FRP 2015 - Information

FRP 2015 - Information FRP 2015 - Information Innehåll Allmänt... 2 Resa och samling... 3 Boende... 4 Historia... 5 1 Allmänt Årets FRP-mästerskap kommer att äga rum 10-13 september i Köpenhamn. Årets arrangörer är Mats, Fred

Läs mer

MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Studera skandinavistik - mitt i Sverige

MÄLARDALENS HÖGSKOLA. Studera skandinavistik - mitt i Sverige MÄLARDALENS HÖGSKOLA Studera skandinavistik - mitt i Sverige STUDERA SVENSKA SPRÅKET OCH KULTUREN PÅ PLATS I SVERIGE! Är du intresserad av att lära dig det svenska språket och bli kunnig i svenska samhälls-

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

Släkten Herrström. Släktbok 2015-08-24 Släkten Herrström Hemsida : www.bjornlind.se

Släkten Herrström. Släktbok 2015-08-24 Släkten Herrström Hemsida : www.bjornlind.se Släkten Herrström Pers familj... 2 Härslöv... 2 Kalender över bl a Härslöv från 1893... 4 Pers anor... 5 Byggmästarna... 7 Den äldste Herrström-anan... 8 Norra Skånska Kavalleriregementet... 9 Herrström-släkter...

Läs mer

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter

Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM. historia Stormaktsdröm och. småstatsrealiteter Göran Behre Lars -Olof Larsson Eva Österberg ESSELTE STUDIUM historia 1521-1809Stormaktsdröm och småstatsrealiteter Innehåll Regentlängd Förord 1 Vasatiden och stormaktstiden av Lars-Olof Larsson och Eva

Läs mer

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag?

Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten

Läs mer

von Friesendorffs släktarkiv.

von Friesendorffs släktarkiv. Örebro stadsarkiv Arkivförteckning von Friesendorffs släktarkiv. 2014-10-07 Historik Historik för Släkten. (1771-1915) Släkten von Friesendorffs släktarkiv inkom till Örebro stadsarkiv som en deposition

Läs mer

Sverige då och nu. Sveriges historia

Sverige då och nu. Sveriges historia Sverige då och nu Sveriges historia Sveriges historia Från fattigt bondesamhälle till modernt samhälle 1800-tal 2000-tal Istiden, ungefär 14000 år sedan De första människorna kommer till Sverige när isen

Läs mer

Eskilstuna stadsmuseum. Eskilstuna. Smedstaden och industrin

Eskilstuna stadsmuseum. Eskilstuna. Smedstaden och industrin Eskilstuna stadsmuseum Eskilstuna Smedstaden och industrin Invigning av Allan Ebelings staty Smederna vid stadens 300-årsjubileum. Foto: Teddy Aarni, Eskilstuna stadsmuseum Rademacher och smidestillverkningen

Läs mer

Anders Johnson. Rune Larsson

Anders Johnson. Rune Larsson Augusti Juli 2004 2005 Talarforum presenterar stolt den nya hemsidan! www.talarforum.se Välkommen in! Rune Larsson Anders Johnson Invandrarna byggde Sverige En nationell hemlighet Det fi nns en väl förborgad

Läs mer

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN

INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN INDUSTRIELLA REVOLUTIONEN ca1780-1890 Utkik Historia Gleerups 2016 red: Mikael C. Svensson Bellevueskolan Malmö INDUSTRIALISERINGEN Efter det här blir världen aldrig sig lik! Så har människor säkert sagt

Läs mer

Tema OW Självporträtt

Tema OW Självporträtt Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Tema OW Självporträtt Vad säger mitt val av ryggsäck, mina kläder, min samling av suddgummin om mig? Under detta tema får barnen reflektera kring hur man använder saker för att kommunicera

Läs mer

Att bidra till en bättre stad. Donation till förmån för Göteborgs framtid

Att bidra till en bättre stad. Donation till förmån för Göteborgs framtid Att bidra till en bättre stad Donation till förmån för Göteborgs framtid 2 Donationernas stad Göteborgarnas generositet och vilja att göra något bra för andra har satt tydliga spår i samhället. Det är

Läs mer

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus

Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Del 1: Fosfaten Från fabriken Fosfaten till en världsomfattande koncern med jordens vattenresurser i fokus Vårt stora behov av rent vatten och växtnäring Allt liv på jorden är beroende av rent vatten.

Läs mer

Pedagogen hus På historisk mark

Pedagogen hus På historisk mark utbildningsvetenskapliga FakuLteten ufn Pedagogen hus På historisk mark Pedagogen hus På historisk mark UFN_historiskbroschyr.indd 1 08-05-08 11.29.03 Tryck Geson Hylte tryck AB, 2008 layout Anders Eurén

Läs mer

Något om hovrättens historia

Något om hovrättens historia Något om hovrättens historia Sverige finns numera sex hovrätter. Äldst av dessa är Svea hovrätt, som inrättades år 1614, följd Göta hovrätt i Jönkö- Iping (1634) och Hovrätten över Skåne och Blekinge (1820).

Läs mer

Stormaktstiden utförlig. fakta

Stormaktstiden utförlig. fakta Stormaktstiden utförlig Stormaktstiden varade i ca 100 år. Från 1611-1718. Sverige var stort till ytan med hade endast 1 miljon invånare. Det var inte mycket, jämfört med Tyskland och Frankrike som hade

Läs mer

BNP = konsumtion + investeringar + export - import

BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige är i recession nu. BNP = konsumtion + investeringar + export - import Sverige började ha en ekonomisk kris från år 1960. Sverige hade 7 497 967 invånare 1960 och idag finns det 9 256 347. Stockholmlän

Läs mer

Latinämnets ställning i den svenska gymnasieskolan

Latinämnets ställning i den svenska gymnasieskolan Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng, avancerad nivå Latinämnets ställning i den svenska gymnasieskolan En studie av förändringar med fokus på 1900-talet The situation

Läs mer

HISTORISK ORIENTERING I KARLEBY

HISTORISK ORIENTERING I KARLEBY HISTORISK ORIENTERING I KARLEBY Försök hitta framt ill platserna som finns numrerade från 1 till 10 på kartan. Ni kan besöka platserna i den ordning som passar er bäst. För varje plats finns några frågor

Läs mer

1 För att skapa historia så måste man granska, tolka och skapa förståelse för bevis, och dess äkthet, samt dess förhållande till andra bevis. Detta BEGREPP omnäms ofta som historievetenskapens främsta

Läs mer

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget

5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget 5.2 H2 Gamla vägen med omnejd - Kvarnberget Namnet på vägen syftar på att detta helt enkelt var den gamla vägen från Kville ner till sundet. Vägen går längs med Kvarnbergets norra sida. Byggnaderna följer

Läs mer

Stora Halängen och Konrad och Arne Beurling

Stora Halängen och Konrad och Arne Beurling Stora Halängen och Konrad och Arne Beurling Egna minnen och uppgifter från internet och berättelser. Sammanställt av Håkan Hultman Våren 2010 Mangårdsbyggnaden på Stora Halängen 1906 Byggd på 1870-talet

Läs mer

Bröderna Ericsson och kanalbygget

Bröderna Ericsson och kanalbygget Bröderna Ericsson och kanalbygget (Hittat i ett tidningsurklipp från 1957) För alla svenskar är namnen John och Nils Ericsson välbekanta. Alla vet, att John Ericsson var en stor uppfinnare, och att det

Läs mer

Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Tabell 4 (generation 3) (Från Tabell 3)

Tabell 1. Tabell 2 (generation 1) (Från Tabell 1) Tabell 3 (generation 2) (Från Tabell 2) Tabell 4 (generation 3) (Från Tabell 3) 2009 Sida 1 Tabell 1 Karl XIV Johan Bernadotte. Sveriges kung 1818-44. Född 1763. Död 1844. Gift 1798 med Desirée (Desideria) Clary. Född 1777. Död 1861. Oscar I Bernadotte. Född 1799. Död 1859. Se tabell

Läs mer

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna. Ärendet initierat av Emmelie Folkesson, tel: 070 359 19 69. Härmed väcks fråga om byggnadsminnesförklaring

Läs mer

Donation till förmån för Göteborgs framtid

Donation till förmån för Göteborgs framtid Donation till förmån för Göteborgs framtid Donationernas stad Göteborgarnas generositet och filantropiska inställning har satt tydliga spår i samhället. Det är inte för inte som Göteborg kalllas för Donationernas

Läs mer

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård

FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN. Granhammars herrgård FORTIFIKATIONSVERKETS BYGGNADSMINNEN Granhammars herrgård Granhammars herrgård avbildad i en litografi av Alexander Nay ur Uplands herregårdar från 1881. Herrgård från 1700-talet med rötter i medeltiden

Läs mer

Statistikinfo 2014:03

Statistikinfo 2014:03 Statistikinfo 2014:03 Folkmängden ökade med 1681 personer i Linköping 2013 Folkmängden i Linköpings kommun ökade med 1 681 personer 2013, det är en betydligt större ökning än både 2011 och 2012. Vid årsskiftet

Läs mer

Posten i Stångby. Brevkort, poststämplat Stångby 8/7 1908. Sven-Erik Strand

Posten i Stångby. Brevkort, poststämplat Stångby 8/7 1908. Sven-Erik Strand Posten i Stångby Sven-Erik Strand För den som flyttade till Stångby 1970, innebar den första kontakten med posten en trivselfaktor. Först handslaget genom luckan med ett vänligt Välkommen till Stångby

Läs mer

JOHAN SKYTTE s HANS UNGDOM OCH VE-RKSAMHET UNDER KARL IX:S REGERING TOR BERG

JOHAN SKYTTE s HANS UNGDOM OCH VE-RKSAMHET UNDER KARL IX:S REGERING TOR BERG JOHAN SKYTTE s HANS UNGDOM OCH VE-RKSAMHET UNDER KARL IX:S REGERING AV TOR BERG STOCKHOLM. ALBERT BONNIERS FÖRLAG INNEHÅLL. Förord.. : : XI Källor och litteratur XV Kap. 1. Hem- och skolliv i Nyköping.-

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997

Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997 Socialväsendet i Karlshamn 1664-1997 1698 Till ett hospitals eller fattighus inrättande hade Per Jönsson Rings efterlevande hustru Ingeborg, vanligen kallad Ingeborg Richert den 30 maj 1698 donerat sin

Läs mer

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se

Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Skriv för din släkt! Eva Johansson 2013, www.skrivfordinslakt.se Detta är ett utdrag ur handboken Skriv för din släkt! Innehållsförteckning, två sidor plus ett exempel. Innehållsförteckning OM ATT SKRIVA.

Läs mer

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström

Kockumsslingan. Rosengårds herrgård. Svedin Karström Kockumsslingan Rosengårds herrgård Svedin Karström Första gången platsen kallas Rosengård är 1811 då en man som hette Svedin Karström köpte marken. Det fanns en gård som tillhörde marken och låg sidan

Läs mer

Geografi. Fråga 1a. Vilken är Sveriges nordligaste kommun? Svar. Kiruna. Fråga 1 b. Vilken är Sveriges sydligaste kommun? Svar Trelleborg.

Geografi. Fråga 1a. Vilken är Sveriges nordligaste kommun? Svar. Kiruna. Fråga 1 b. Vilken är Sveriges sydligaste kommun? Svar Trelleborg. Geografi. Fråga 1a. Vilken är Sveriges nordligaste kommun? Svar. Kiruna. Fråga 1 b. Vilken är Sveriges sydligaste kommun? Svar Trelleborg. Svensk Historia 2a. Drottning Kristina och Karl X Gustav var släkt!

Läs mer

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige

Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige Hur kristendomen har påverkat och påverkats av samhället i Sverige Vikingatid medeltid - Norden började kristnas på 900- talet, under vikingatiden. - Norra (nuvarande) Sverige och Finland kristnades sist.

Läs mer

INSTITUTION. Varvshistoriska föreningen, Göteborg

INSTITUTION. Varvshistoriska föreningen, Göteborg INSTITUTION Föreningen Stockholms företagsminnen Landsarkivet i Lund Norrköpings stadsarkiv Göteborgs stadsmuseum Regionmuseet Västra Götaland i Vänersborg Länsmuseet Gävleborg, Gävle Föreningen Stockholms

Läs mer

Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln.

Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. 1. Sverige Läs texten, slå upp ord du inte förstår Sverige ligger på den Skandinaviska halvön i norra Europa. En stor del av Sverige, cirka en sjättedel, ligger ovanför polcirkeln. Sverige, Norge och Danmark

Läs mer

Lärarexemplar med facit

Lärarexemplar med facit UPPGIFTER TILL UTSTÄLLNINGEN Svenskt i Finland: Bilderna berättar så har svenskbygden förändrats Lärarexemplar med facit s. Innehåll 2 Instuderingsfrågor och kronologi 3 Korsord 4 Bildtexter 5 Frågor till

Läs mer

Några händelser på 1960-talet

Några händelser på 1960-talet Några händelser på 1960-talet Det var väl på 1960-talet som revolutionen av Högre Allmänna Läroverket för Gossar i Helsingborg började. I början gick bara pojkar på denna skola. När jag tog studenten 1967

Läs mer

ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»

ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE» Per Nilsen ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE» Den akademiska undervisningen i svensk statsratt under frihetstiden LUND 2001 Innehallsforteckning Forord Forkortningar Innehallsforteckning VII IX XI I.

Läs mer

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide

De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide De skånska landskapens historiska och arkeologiska förening Utflykt till södra Halland Laholmsbygden den 28 augusti 2010 Exkursionsguide Östra Karups kyrka 0 Ale-utflykt med buss i södra Halland Laholmsbygden

Läs mer

Läroverk, högre kommunala och enskilda skolor

Läroverk, högre kommunala och enskilda skolor Läroverk, högre kommunala och enskilda skolor Ar 1918 tillsattes en skolkommission med uppdrag att föreslå reformering av skolväsendet. Enligt direktiven skulle den utforma förslag för att göra den sexåriga

Läs mer

Dramatisering kristendomen

Dramatisering kristendomen Dramatisering kristendomen Ni ska, i indelade grupper, dramatisera olika viktiga händelser under kristendomens utveckling. Er uppgift består av att sätta upp en dramatisering i två till flera akter där

Läs mer

PROTOKOLL RÖRANDE SKAPANDE AV EUROPASKOLOR UPPRÄTTADE I ENLIGHET MED STADGAN FÖR EUROPASKOLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING

PROTOKOLL RÖRANDE SKAPANDE AV EUROPASKOLOR UPPRÄTTADE I ENLIGHET MED STADGAN FÖR EUROPASKOLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROTOKOLL RÖRANDE SKAPANDE AV EUROPASKOLOR UPPRÄTTADE I ENLIGHET MED STADGAN FÖR EUROPASKOLAN INNEHÅLLSFÖRTECKNING I. Allmänt II. Protokoll av den 13 april 1962 rörande skapande av Europaskolor upprättat

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Huseby - undersökning av en gränsbygd

Huseby - undersökning av en gränsbygd Bilaga 9 2 3 Huseby - undersökning av en gränsbygd Huseby bruk Skatelövs socken Alvesta kommun Pedagogiska enheten - Avdelningen för Kulturarv Smålands museum - Sveriges glasmuseum Omslagsbild: Årskurs

Läs mer

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund

Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Konferera i en kulturhistorisk oas mitt i Lund Välkommen till Kulturen! Välkommen till en annorlunda konferensanläggning mitt i centrala Lund. Här kan du välja mellan ett stort modernt auditorium, ett

Läs mer

Ca 1457 mynt funna vid utgrävning av Alvastra kloster 1919-77. Utgrävningsledare:

Ca 1457 mynt funna vid utgrävning av Alvastra kloster 1919-77. Utgrävningsledare: VÄSTRA TOLLSTAD 157. ALVASTRA KLOSTER SHM/KMK 16374, 16811, 17033, 17237, 17555, 18401, 18802, 19149, 19415, 19675, 20095, 20106, 20395, 20748, 21068, 21530, 21855, 22111, 22416, 22617, 22959, 22972, 23127,

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Västmanlands län Månad

Västmanlands län Månad Arkets namn R-U-län Län U-län Kommun Västerås Månad 12 215 Alla gästnätter på hotell, vandrarhem, stugby, camping och SoL 16 14 12 1 8 6 4 2 År 21 År 211 År 212 År 213 År 214 År 215 Region +/- % +/- 214

Läs mer

Den svenska gymnasieskolan

Den svenska gymnasieskolan Den svenska gymnasieskolan - intention och verklighet Föreläsning den 24 september 2012 Lars Nohagen, Cesam Lars Nohagen 1 Föreläsningsserie Mån 24/9: Gymnasieskolan - intension och verklighet Mån 1/10:

Läs mer

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN

MARTIN LUTHER OCH REFORMATIONEN EXPERTKORT VASATIDEN 1. GUSTAV VASA FLYR Koll på vasatiden sid. 10-11 1. Vad är en krönika? 2. Vem bestämde vad som skulle stå i krönikan om hur Gustav Vasa flydde från soldaterna? 3. Vem berättade för

Läs mer

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009

Viktigt vid val av pensionsförvaltare. Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Viktigt vid val av pensionsförvaltare Undersökning av Länsförsäkringar 2009 Sammanfattning Vad av följande är viktigt vid val av pensionsförvaltare av avtalspension? På frågan vad som är viktigt vid val

Läs mer

1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg

1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg 1800-talsskola blir moderna kontor i lokalbristens Helsingborg Ett av de mest spännande byggprojekten i Helsingborg just nu är S:t Nicolai - förvandlingen av gamla Nicolaiskolan till moderna kontor. Projektet

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

51 GÖTEBORG. Lödöse, Nylöse. 51_ GÖTEBORG.doc 51

51 GÖTEBORG. Lödöse, Nylöse. 51_ GÖTEBORG.doc 51 51 GÖTEBORG Göteborg - utsikt över nuvarande rangerbangården och järnvägsstationen. T h Skansen Lejonet (Gullberg). Lödöse, Nylöse Sveriges port mot väster var länge en smal landremsa mellan Bohuslän och

Läs mer

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG

FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FÖRSAMLINGSFAKULTETEN I GÖTEBORG FORMAD FÖR KRISTUS IDENTITET - RELATION - MÖJLIGHET Formad för Kristus Förberedd för tjänst Församlingsfakulteten vill att människor formas för Kristus Förberedelse är

Läs mer