Naturskyddsföreningens remissvar till samrådshandling Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Norra Östersjöns vattendistrikt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturskyddsföreningens remissvar till samrådshandling Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Norra Östersjöns vattendistrikt."

Transkript

1 Västerås Vattenmyndigheten Länsstyrelsen i Västmanlands län Västra Ringvägen 1 Västerås e-post: Naturskyddsföreningens remissvar till samrådshandling Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Norra Östersjöns vattendistrikt. Naturskyddsföreningen i Västmanland och Västerås (nedan kallat NF) har tagit del av samrådshandlingen Översikt av Väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplanen och har sammanställt sina synpunkter och kommentarer i följande remissvar. Sammanfattning NF anser sammanfattningsvis att: De stora historiska utsläppen från industrier och samhälle är åtgärdade men den historiska skulden ligger kvar på botten. Ansvarsfördelningen är diffus: Kommuner, företag, myndigheter, vattenvårdsförbundet, akademisk forskning (SLU) fiskevård och länsstyrelse. Det har inte skett någon prioritering av vilka miljöproblem som är viktigast att åtgärda först utan man har prioriterat alla miljöproblem. Fysiska påverkan (främst vandringshinder och reglering), miljögifter och övergödning är de tre största miljöproblemen i vatten som bör prioriteras. Samverkan bör vara ett centralt begrepp i vattenförvaltningsarbetet eftersom vatten berör alla. Därför bör samverkan ske på alla nivåer; centralt, regionalt och lokalt. Inom åtgärdsarbete behöver samverkan ske så lokalt som möjligt. VM bör driva på arbetet och länsstyrelsen samordna det inom länen. Kommunerna skulle kunna vara projektägare med avrinningsområdet som utgångspunkt. Projekt som kan reparera miljöskulder och förhindra vidare utsläpp kan drivas som lågbudgetprojekt eller dyrt/storslaget/storskaligt. Gemensamt för dem är att de skapar SNF remissvar till Vattenmyndighetens samrådsdokument Översikt av väsentliga frågor Sida 1

2 arbeten och har större utgifter än intäkter om man inte lyckas få en rimlig prissättning för miljönyttan. Det behövs generellt sett en kraftfull prioritering av forskning för att värdera och sätta pris på ekosystemtjänster som tillhandahålls av olika livsmiljöer för att vi skall kunna uppnå en hushållning med jordens resurser och uppnå långsiktig hållbarhet (100-års perspektiv och längre). Det är bra att HaV kommer att ta en ledande roll när det gäller att få fram principer för värdering av ekosystemtjänster. Generella synpunkter på vattenförvaltningen Mälaren, är Sveriges tredje största sjö, har sitt utlopp i Stockholm och Södertälje. I och i anslutning till Mälaren finns många naturvärden som föranlett sjön till att bli ett riksintresse för natur- och kulturvärden. Mälaren utnyttjas dessutom som dricksvattentäkt för 2 miljoner människor som bor i Mälardalen. NF anser att ett speciellt fokus från VM:s sida inom vattenförvaltningen borde ligga på Mälaren. För att värna de natur- och kulturintressen som finns är det viktigt att sjöns vattennivåer får fortsätta att variera inom och mellan år. Att envist sträva efter så låga vattennivåer som möjligt är i det långa loppet skadligt för framförallt naturvärdena och det har också en minskad effekt av vattenrening. Kontinuerligt låg vattennivå i Mälaren ökar risken för att det kommer in saltvatten i Mälaren när det är högt vattenstånd i Östersjön. Detta problem lär öka med tiden för att den allmänna havsnivån i världen stiger. Havsnivåhöjningen är större än landhöjningen i Mälardalen. Det finns idag en stor oro över att miljöövervakningen av våra vatten inte är tillräckligt bra, att Mälaren överutnyttjas som recipient och transportled och att samhälle och myndigheter inte förmår skilja de stora problemen från de små. De stora historiska utsläppen från industrier och samhälle är åtgärdade men den historiska skulden ligger kvar på botten. När vi går vidare ger man sej på små eller obefintliga utsläpp från privatpersoner så som sommarstugeägare, istället för stora utsläpp från dagvatten som antagligen innehåller mycket mer organiskt och oorganiskt avfall liksom giftiga ämnen. Båtbottengifter är ett svårt och känsligt kapitel bland de som lever nära Mälaren. Ansvarsfördelningen är mycket diffus: Kommuner, företag, myndigheter, vattenvårdsförbundet, akademisk forskning (SLU) fiskevård och länsstyrelse. Mycket av förändringen av vattenkvaliteten och stränderna går så sakta att det är svårt för en människa att iaktta och reagera. Den moderna människan är främmande för Mälaren på grund av ovana vid vatten, is och natur. Vad gäller rädslan för Mälarens natur så är den för fästingar (borrelia, TBE mm) den mest befogade. Fästingproblematiken ökar genom att öar och stränder växer igen på grund av minskad hävd och minskad vattenståndsförändring. Malaria och andra sjukdomar är ett realistiskt hot i samband med klimatförändring och utökade våtmarker! Det finns naturligtvis stora möjligheter att ta tag i alla dessa problem men de svårigheter som vi känner i dagens samhälle med allt mindre samhällsåtagande och helhetssyn med möjlig central SNF remissvar till Vattenmyndighetens samrådsdokument Översikt av väsentliga frågor Sida 2

3 finansiering gör att vi knappt orkar nämna möjligheterna. Vi ser idag mycket mer hinder än möjligheter. Här följer några exempel på det; Dagvattenrening sker naturligtvis på många olika sätt. I vårt område är åtgärderna små och splittrade. Någon beredvillighet att mäta och ta hand om föroreningar ser vi inte utan de ska i huvudsak ligga kvar där de samlas. Ansvaret fördelas mellan vägverket och kommunernas olika delar och bolag. Snö får inte längre dumpas i sjöar och vattendrag och det är bra, men risken är stor att föroreningarna hamnar i vatten och sjöar i alla fall, genom dagvattnet och ytvattnet. Då har vi bara åstadkommit försvårad snöröjning. En avancerad lösning, om vi nu kommer att få snörika vintrar är att dumpa snön på en central tipp där snön smälter långsamt och att reningen sker på plats. Föroreningarna blir sedan lätt att flyttas till deponi. Lämpligen utnyttjas snödeponin som källa för effektiv och billig fjärrkyla! Tänk på islagren som användes året runt före kylskåpens tid! Muddring görs ibland för sjöfartens skull och ibland men inte särskilt ofta för att ta hand om miljöskulder, bankar av gifter och organiskt och oorganiskt slam, samt för vackrare och användbarare stränder (vasstäkt och muddring av vasstränder). Muddring bör alltid utföras så att man tänker på helheten: Muddermassorna ska tas i land för att kompensera onaturligt stort utflöde av ämnen till Mälaren. På land ska massorna omvandlas till anläggningsjord genom avvattning och rötning och genom analys väljs lämpligt användningsområde ut. Det råder brist på många ämnen som idag samlas på botten, såsom fosfor och humus. Finansieringsansvaret måste fördelas på många och vattenmyndigheten kommer in som kontrollant att arbetet utförs på sätt som berättigar till stora miljöbidrag och som visar på lämplig avsättning av muddermassor och lakvatten. Vattenmyndigheten bör vara den myndighet som har centralt ansvar för ekologisk biorening av vatten i området. I vårt område kan rening ske genom fångst av odlad eller spontant uppkommen biomassa: musslor, skräpfisk, alger, vass. Detta ger ämnen som kan användas till foder eller rötas till kompost/gödning. Alla dessa projekt som kan tänkas för att reparera miljöskulder och förhindra vidare utsläpp kan drivas som lågbudgetprojekt eller dyrt/storslaget/storskaligt. Gemensamt för dem är att de skapar arbeten och har större utgifter än intäkter om man inte lyckas få en rimlig prissättning för miljönyttan. Synpunkter/kommentarer till de väsentliga frågorna Särskilda utmaningar för Norra Östersjöns vattendistrikt Ett av syftena med samrådsdokumentet, som VM hänvisar till, är att redovisa och få in synpunkter och kompletteringar på de prioriterade frågor som VM tycker är särskilt viktiga för att kunna genomföra vattenförvaltningen. NF undrar här vilken prioritering som avses eftersom man uppenbarligen inte gjort någon prioritering för de miljöproblem (särskilda utmaningar) som finns inom distriktet. Miljöproblemen har ju bara ställts upp i en lista utan någon prioritering om vilka av miljöproblem som är viktigast att åtgärda för att kunna nå upp till de högt ställda målen om god ekologisk status/potential. Att greppa över alla dessa miljöproblem i vatten samtidigt tror vi inte är SNF remissvar till Vattenmyndighetens samrådsdokument Översikt av väsentliga frågor Sida 3

4 realistiskt och heller inte särskilt kostnadseffektivt. NF efterlyser därför att en tydligare prioritering av VM genomförs så att man kan kraftsamla för att minska vissa miljöproblemen. Ett av dessa miljöproblem är miljögifter. Eftersom vatten har en förmåga till att kunna transportera miljögifter långa sträckor, att allt liv är helt beroende av bra kvalitet vatten så är det viktigt att undersöka och arbeta proaktivt för att hindra att miljögifter sprids i naturen. Många kemikalier med kända och okända miljöskadliga effekter finns på marknaden idag. Kemikalierna läcker ut i naturen på olika sätt och når våra vattenmiljöer. I bästa fall känner vi till en bråkdel av vilka miljöskadliga effekter dessa kemikalier har på miljön. Ofta handlar det då om att vi har kunskap om vilka miljöskadliga effekter en viss kemikalie kan ge men vi saknar kunskap om vad samma kemikalie kan orsaka för miljöskada när den kommer som en cocktail, som i vatten, med andra miljöfarliga kemikalier. NF anser därför att man fortsättningsvis måste prioritera arbetet med att undersöka miljögifter i vatten och arbeta proaktivt och ligga i framkant med kunskapen om miljögifter för att hindra en dålig vattenkvalitet pga miljögifter. Övervakningen skall omfatta dels vattnet i sig självt men också inkludera växter och djur i den övre delen av näringskedjan t.ex. analys av fisk, sälar och fåglar för att finna olika kemiska ämnen. En annan av de viktigare och större utmaningarna för att uppnå målet god ekologisk status återfinns inom miljöproblemet Fysisk påverkan. Vandringshinder finns i eller i anslutning till nästan alla våra vattenförekomster. Dammar, felaktigt lagda vägtrummor, kvarnar mm är exempel på fysiska barriärer som hindrar fisk och övrig fauna från att genomföra sina naturliga vandringsmönster. Miljöeffekterna är av detta är omfattande. En stor del av distriktets vattensystem har damm- och kraftverksbyggen som påverkar den biologiska mångfalden negativt. De hindrar inte bara aspens utan också öringens lekvandring och många andra vattenlevande organismers naturliga beteende i att kunna vandra. Ju färre öringar finns i vattendragen desto mindre chanser för den fridlysta flodpärlmusslan att överleva, då flodpärlmusslans larver behöver leva i öringarnas gälar i sitt första utvecklingsstadium. Liksom denna kedja finns det flera andra kedjor att exemplifiera med. De aktuella fiskvägarna löser inte problemet (många fiskvägar är inte ens utvärderade) och de kan i så fall byggas vid större kraftverk som anses vara oumbärliga. De mindre vattenkraftverken bör, i ekologiskt syfte, rivas ner. Eftersom de väsentliga frågorna i denna samrådshandling har lagts på arbetsprocesserna blir följande fråga en viktig sådan: att våga göra förslag som leder till att uppnå en god ekologisk status, trots att förslagen kan komma att påverka ekonomiska aktörer negativt. I avsnittet Väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplanen (under rubriken Fysisk påverkan ) saknas en viktig aspekt för att uppnå den önskade god ekologiska statusen: att riva ner aett större antal småskaliga vattenkraftverk som finns i området med en effekt som understiger t.ex kw, en effekt som motsvarar mindre till medelstora vindkraftverk byggda år En sådan åtgärd skulle bidra till miljömålet levande sjöar och vattendrag. Den ekonomiska kompensationen till kraftverksägaren skall vägas mot långsiktig miljönytta och värde på berörda ekosystemtjänster. Detta utgör en stor utmaning för Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen: att de ska presentera det som en viktig punkt i arbetsprogrammet, med hänsyn till ekologiska mål och inte med hänsyn till ekonomiska aktörer. Det gäller att prioritera ekosystemet framför näringslivet och därför bör man lyfta upp framtida hinderfria vattendrag i det ovan nämnda avsnittet. SNF remissvar till Vattenmyndighetens samrådsdokument Översikt av väsentliga frågor Sida 4

5 Det känns också konstigt att man under Övriga utmaningar inom Norra Östersjöns vattendistrikt för upp exploatering och frågan om dricksvattenförsörjning. Två frågor som bör ges större vikt med en växande befolkning. Exploatering bör dessutom föras upp under rubriken fysisk påverkan, eftersom det i första hand här handlar om att hårdgöra markytor vilket leder till minskad infiltration och ökad avrinning. Ytterligare en fråga att också fortsättningsvis prioritera är övergödningsproblemet. Övergödningen inom distriktet är omfattande och framförallt kopplad till områden med mycket jordbruk. Det finns i övrigt också en rad andra aktörer som bidrar övergödningen, avloppsreningsverk i större städer/orter, enskilda avlopp, dagvatten är några andra exempel. Motåtgärderna är många och sätts idag in på lite olika ställen. De mest kostnadseffektiva åtgärderna har så här långt dock uteblivit, mycket på grund av att en stor del av påverkan kommer från jordbruket och där de allra flesta åtgärderna är frivilliga. Var påverkan är som störst finns det idag stor kunskap kring. NF anser därför att det viktigaste nu är att hitta en form för att sätta in rätt åtgärder på rätt plats och att våga genomdriva förslag som leder till att uppnå en god ekologisk status, trots att förslagen samtidigt kan komma att påverka ekonomiska aktörer negativt. Sid 17. I Figur 6 återges en bild av miljöproblemen i distriktet samt vilken klassning av ekologisk och kemisk status som beslutades Figuren skulle kunna förbättras genom att redovisa hur många vattenförekomster som finns inom de fem länens ansvarsområden. För att få grepp på hur många vattenförekomster det rör sig om som idag inte når upp till god ekologisk status. Med utgångspunkt i figur 6 undrar NF också varför främmande arter har prioriterats som ett viktigt miljöproblem. Eftersom man uppenbarligen inte vet på vilket sätt främmande arter skulle vara ett problem känns det konstigt att den lyfts fram som en särskild fråga överhuvudtaget. Om man ska jobba med frågan bör man väl i första hand definiera vad en främmande art är för något och i sådant fall också avgöra på vilket sätt en eventuellt främmande art tagit sig till en viss plats. Eftersom kopplingen mellan främmande arter och ekologisk status är obefintlig så är det ytterligare ett argument för att prioritera ned denna fråga. Sannolikt finns det större och viktigare frågor att ta tag i både på kort och lång sikt. En annan liknande fråga (miljöproblem) inom distriktet är försurning. Det finns vatten lokalt och långt upp i avrinningsområdena som uppvisar problem med försurning. Några av dessa vatten kalkas idag. Kalkning är idag den enda åtgärd för att motverka försurningsproblemet. Tyvärr är kalkning inget annat än en symtomdämpande behandling av problemet. Knappast särskilt kostnadseffektivt eftersom åtgärden sätts in långt från källan och vattnen som kalkas är ofta små med snabb vattenomsättning vilket medför att kalkningen återkomma efter bara några enstaka år. Kunskap om det minskade nedfallet av försurande ämnen samt att det också finns en naturlig bakgrundsförsurning som inte kan skiljas från den försurning som orsakats av människan medför att detta miljöproblem bör prioriteras ner till förmån för andra större och, för uppfyllelsen av vattenförvaltningens mål, mer prioriterade miljöproblem. Åtgärdsarbetet med försurning bör istället, för att slänga in en massa kalk i systemet, byta riktning och krypa närmare källan till problemet. Idag kommer det sannolikt ifrån ett allt intensivare skogsbruk som tar ut allt mer virke ur skogen med större maskiner med ringa eller ingen hänsyn till natur-, kultur- och vattenvärden. I samband med slutavverkningar skyddsdikas låglänta områden vilket ger snabbare genomströmning och ökar SNF remissvar till Vattenmyndighetens samrådsdokument Översikt av väsentliga frågor Sida 5

6 försurningen ytterligare. Skogsbruket återställer också gamla diken till ursprungligt djup och läge som ger samma effekt. NF anser att det inom distriktet framförallt är övergödning, fysisk påverkan (inkluderat då exploatering), miljögifter och dricksvattenförsörjning som är de särskilda utmaningar som i första hand bör prioriteras på både kort och lång sikt. Nyckeln till målet med vattenförvaltningen och god ekologisk status ligger sannolikt inom dessa områden. Samverkan NF håller med Vattenmyndigheten om att ansvaret för vattenfrågor berör många aktörer i samhället och på många olika nivåer. I det här distriktet har man inte varit lika offensiv som en del av de södra distrikten i att skapa vattenråd. Vattenråd bör kunna vara en viktig länk mellan myndighet och aktör och utifrån dessa skulle man kunna jobba med arbetsgrupper inom en snävare geografiskt område för att skapa åtgärder. Berörd kommun eller annan lämplig skulle kunna vara en spindel i nätet och samordna vattenråden. På något sätt behöver man formalisera och likrikta vattenråden så att de blir användbara i det framtida vattenarbetet. Det handlar ju i hög grad om att få till stånd fysiska åtgärder i och i anslutning till våra vattenmiljöer för att vi inom överskådlig tid ska kunna nå upp till uppsatta kvalitetsmål. Eftersom möjligheten att få till stånd sådana åtgärder är kopplade till den lokala markägarens vilja att anlägga/genomföra åtgärder bör det vara centralt att få till stånd ett stort antal lokalt engagerade vattengrupperingar. Om man ska nå målen med vattenförvaltningen är det ju också viktigt att man lokalt får en större kunskap om vattnet för att kunna vårda det i framtiden. VISS ska ju fungera som en informationskanal mellan myndighet och medborgare. Idag är det dock få som över huvudtaget känner till VISS och ännu färre som använder VISS. God ekologisk status är målet som Sverige ska sträva mot. Men vad är då god ekologisk status? Den frågan har t o m myndigheterna själva svårt att svara på och ännu svårare att kommunicera mot allmänheten. Det enda som finns att referera till är de bedömningsgrunder som finns framtagna för flera biologiska kvalitetsfaktorer. Bedömningsgrunderna ger ett matematiskt svar som omvandlas till en statusklass. När frågan då ställs på sin spets i det enskilda fallet, vilken ekologisk status har den här vattenförekomsten och hur ser den ut? Så blir det huvudbry för såväl myndighet som allmänhet. Därför behöver man jobba fram en bild över vad ekologisk status är för något för att det ska vara möjligt för myndighet att kunna kommunicera budskapet till allmänheten och för att allmänheten ska förstå budskapet. Övervakning När det gäller övervakning i samband med uppföljning av fysiska åtgärder bör det i första hand utredas av forskare. Många av problemen i vattnet tar lång tid innan det går att upptäcka en förändring. Därför anser NF att det i första hand bör utredas av forskare och att man där kommer fram till om det är en lämplig åtgärd eller inte för att sedan gå vidare och anlägga den där man tror att den har effekt. Det är omöjligt och det blir orimliga kostnader om man tänker sig att man ska övervaka varje enskild åtgärd. Däremot bör övervakning på en mer övergripande skala ske för att över tid kunna se om en rad fysiska åtgärder leder åt rätt håll. NF stödjer VM i att det är viktigt att man följer principen om att förorenaren ska betala (PPP) och att denna princip bör utvecklas mer för att övervakningen ska bli bättre. Större ansvar för undersökning SNF remissvar till Vattenmyndighetens samrådsdokument Översikt av väsentliga frågor Sida 6

7 av, och för finansiering av denna, bör läggas på dem som påverkar vattenkvaliteten negativt. Här bör även mindre verksamhetsutövare kunna ingå eftersom det i många fall är det stora antalet av verksamhetsutövare som påverkar vattenkvaliteten inte bara de allra största. Denna princip leder sannolikt till en mer kostnadseffektiv övervakning samt att man även då får övervakningen riktad mot såväl kända miljögifter som nya misstänkta kemikalier och presumtiva miljögifter. NF delar även VM:s syn om att dataflödet från insamlande av data och överföring av data till datavärdar. Datat behöver vara samlat på nationell nivå och att datat ska vara tillgängligt för alla. Kartläggning och analys NF stöder HaV:s mål på full kostnadstäckning för sin verksamhet dvs. att vattenanvändarna skall betala för sina finansiella, miljö- och resurskostnader. NF stöder och tycker det är utmärkt att HaV kommer att ta en ledande roll för framtagning av principer för värdering av ekosystemtjänster från olika ekosystem och livsmiljöer. För omställning till en långsiktigt hållbar värld måste alla förstå att jordens resurser inte är oändliga och att utnyttjandet måste komma som en kostnad i bokföringen för all typ av produktion och resursanvändning. Miljökvalitetsnormer (s 8-9) NF anser att miljökvalitetsnormerna skall stödja en långsiktigt hållbar utveckling, principen att bruka men inte förbruka eller försämra olika ekosytemtjänster och livsmiljöers status. Miljökvalitetsnormerna skall också vara ett verktyg för livsmiljöernas återhämtning på kort och lång sikt samt kunna vara ett stöd för värdering/ prissättning av ekosystemtjänsterna som ger en långsiktig hållbarhet och god kvalitetsstatus. NF stödjer också tanken på kostnadseffektiva åtgärder men är tveksam till formuleringen uppnås på billigaste tänkbara sätt (sid 9). Billigast möjliga sätt får inte äventyra att man inte uppnår långsiktig hållbarhet. NF stödjer PPP principen och att det tydliggörs att den innefattar kostnaden för att återställa miljön. Åtgärdsprogram Stycke 2 under skapa en tydlig koppling mellan styrmedelsåtgärder och fysiska åtgärder för att visa att åtgärdsprogrammet är genomförbart är det samma som det första stycket på sid 56. För Naturskyddsföreningen i Västerås och Västmanlands län Ordf. Västmanland Gunnar Rosén Ordf. Västerås Bengt Jönsson SNF remissvar till Vattenmyndighetens samrådsdokument Översikt av väsentliga frågor Sida 7

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(6) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Kronobergs län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser

Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram

Läs mer

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Samrådssvar från Mölndals stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndals stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndals stad gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i turkos.

Läs mer

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden

Förslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per

Läs mer

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt

Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma

Läs mer

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund

Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden

Läs mer

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se

Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027

Läs mer

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet.

Generellt anser Länsstyrelsen att det saknas en prioritering mellan de väsentliga frågor som tas upp i arbetsprogrammet. YTTRANDE 1 (6) Miljöenheten Ann-Louise Haglund Direktnr. 023-812 24 Fax nr. 023-813 86 ann-louise.haglund@lansstyrelsen.se Länsstyrelsen Västernorrland, Vattenmyndigheten i Bottenhavets distrikt Yttrande

Läs mer

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön

Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt

MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten

Läs mer

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006

Vattenplan Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Vattenplan 2013 2021 Revidering av Eskilstuna kommuns vattenplan från 2006 Målet är att diskutera mål, möjliga åtgärder och förslag till utformning av den reviderade planen. I Eskilstuna vill vi ha ett

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo

Gjennomföring av tiltak i Sverige. Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo Gjennomföring av tiltak i Sverige Bo Sundström Nasjonal vannmiljökonferanse Oslo 100311 SE WFD-organisation Naturgiven indelning fem havsbassänger huvudavrinningsområden Nationellt samarbete regionalt

Läs mer

Åtgärder mot miljöproblem Försurning

Åtgärder mot miljöproblem Försurning 2.1. Försurning Försurning orsakas främst av luftutsläpp av svaveloxid och kväveoxider från sjöfart, vägtrafik, energianläggningar och industri. Internationell sjöfart är den enskilt största källan och

Läs mer

Enligt sändlista Handläggare

Enligt sändlista Handläggare 1/7 Datum Dnr Mottagare 2011-10-26 2270-11 Enligt sändlista Handläggare Dir tel Kajsa Berggren 010-6986018 Omfördelning av ansvar för genomförande av delar inom vattenmyndigheternas åtgärdsprogram med

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 14. Våmåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-01 2 14. Våmåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Örebro kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren i

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

LUND REMISSVAR

LUND REMISSVAR LUND 2015-05-04 REMISSVAR Kävlingeåns vattenråd lämnar härmed sina synpunkter på Vattenmyndighetens samråd beträffande Åtgärdsprogram, Miljökvalitetsnormer och Förvaltningsplan för 2015-2021 Vattenrådets

Läs mer

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten

Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön

Läs mer

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets

Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd

ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING. Handläggare: Anders Lindgren Telefon: Till Östermalms stadsdelsnämnd ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING PARKMILJÖGRUPPEN NOR RA INNERSTADEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-26 Handläggare: Anders Lindgren Telefon: 08 508 09 306 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2009-06-11 Samråd

Läs mer

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Agenda för mötet 13.00 Inledning, Anki Bystedt, länsråd på Länsstyrelsen i Uppsala län 13.10 Dagens tema och upplägg, moderator Anders Esselin 13.15 1) Kort introduktion

Läs mer

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter

Vattenrådets arbete. Samrådsmaterialet. Engagemang och målkonflikter Vattenrådet Nyköpingsån och Nyköpingsåarnas vattenvårdsförbunds samrådsyttrande gällande vattenmyndigheten i Norra Östersjöns förslag till åtgärdsprogram mm, dr nr 537-5346-2014 Vattenrådets arbete Nyköpingsåarnas

Läs mer

Samrådssvar från Nyköpings kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Nyköpings kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Nyköpings kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT

ÖVERSIKT AV VÄSENTLIGA FRÅGOR FÖR FÖRVALTNINGSPLAN I NORRA ÖSTERSJÖNS VATTENDISTRIKT SHMF101 v 1.0 2007-03-19, \\web02\inetpub\insyn.stockholm.se\work\miljo\2008-04-15\dagordning\tjänsteutlåtande\15 Översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan i norra Östersjöns vattendistrikt.doc

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten 1 (7) DATUM DNR 2015-02-24 KS/2015:37 Yttrande Vattenmyndigheten.vastmanland@ lansstyrelsen.se Förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt - yttrande till Vattenmyndigheten

Läs mer

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä

Piteälvens vattenrådsområde VRO 6. Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Piteälvens vattenrådsområde VRO 6 Älvsbyn 2009-03-31 Sofia Perä Vad är målet för våra vatten? - God status - God tillgång - Ingen försämring - Hållbart utnyttjande - Framtida generationer ska få uppleva

Läs mer

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?

Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

Remiss av Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan samt

Remiss av Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan samt STOHAB 2013-03-11 Till Stockholms Hamn AB:s styrelse Remiss av Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplan 2015-2021 samt Behovsbedömning, omfattning

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 17. Limåns avrinningsområde Version 1.0 2015-04-10 2 17. Limåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans

Läs mer

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Götarpsån: Hären - Töllstorpaån Lantmäteriet 2008. Ur GSD-produkter ärende 106-2004/188F. Projekt Vattensamverkan är ett initiativ från Länsstyrelsen i Jönköpings län. Mycket av data är hämtad från databasen

Läs mer

Vattendirektivet så påverkas kommunerna

Vattendirektivet så påverkas kommunerna Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för

Läs mer

JJIL Stockholms läns landsting

JJIL Stockholms läns landsting JJIL Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Tillväxt, miljö och regionplanering 2015-02-17 1 (4) TRN 2015-0024 Handläggare: Helena Näsström Tillväxt- och regionplanenämnden Ankom Stockholms

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga

Den pedagogiska nöten ingen övergödning: att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga Den pedagogiska nöten "ingen övergödning": att motivera fortsatta åtgärder när effekter är långsamma och otydliga Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å och Kävlingeåns vattenråd Tekniska

Läs mer

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten?

Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Vattenförvaltningen, åtgärdsprogrammen och vattenplanering vad gör vattenmyndigheten? Mats Wallin Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Vattenförvaltningscykeln 1 Tidplan 2013 Långsiktig

Läs mer

VA-planering i brett perspektiv?

VA-planering i brett perspektiv? VA-planering i brett perspektiv? Mats Johansson Ecoloop Vattendagarna Kristianstad 26 november 2014 1 1. Inledning 2. Vad är VA-planering? - Vägledning och Kommunexempel 3. Vad är vattenplanering? - Definition

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet

Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning

Läs mer

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.

Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner. Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda

Läs mer

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten

Innehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus

Läs mer

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se

Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se BILAGA 3 1(7) Bilaga 3 Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar Kontaktuppgifter Norrköpings kommun E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Frågor om Förslag

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Malmö Stad, miljöförvaltningen gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Länsstyrelsen i Gotlands län gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Södra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.

Läs mer

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015

Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Samrådsmöte Sveg 18 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren

Statusklassning Bohuskusten. Anna Dimming Ragnar Lagergren Statusklassning Bohuskusten Anna Dimming Ragnar Lagergren Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

Läs mer

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare

Vatten ett arv att skydda och förvalta. Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten ett arv att skydda och förvalta Lisa Lundstedt vattensamordnare Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. Ramdirektivet för vatten

Läs mer

Skriv ditt namn här

Skriv ditt namn här Skriv ditt namn här 2012-03-29 1 Björn Risinger Generaldirektör Havs- och vattenmyndigheten 2012-03-29 2 En ny myndighet för havs- och vattenmiljö En tillbakablick 2012-03-29 3 HaV ansvarar för att genomföra

Läs mer

Arbetsprogram & Översikt väsentliga frågor

Arbetsprogram & Översikt väsentliga frågor Arbetsprogram & Översikt väsentliga frågor Kombinerat samråd: 1 dec 2012 1 juni 2013 Skellefteå 30/11 2012 Peter Wihlborg Varför tar vi fram AP/ÖVF? Enligt vattenförvaltningsförordningen: tre år innan

Läs mer

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Statkraft Sverige AB gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Skövde kommun / kommunstyrelsen@skovde.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-02

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun?

Vattenöversikt. Hur mår vattnet i Lerums kommun? www.logiken.se Omslagsbild: Skäfthulsjön, foto: Jennie Malm Vattenöversikt Hur mår vattnet i Lerums kommun? Lerums kommun Miljöenheten I 443 80 Lerum I Tel: 0302-52 10 00 I E-post: lerums.kommun@lerum.se

Läs mer

5 Stora. försök att minska övergödningen

5 Stora. försök att minska övergödningen 5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt, 2015-2021

Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt, 2015-2021 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län 39186 Kalmar Kalmar, 4 maj 2015 Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt,

Läs mer

Vattendragsorganisationer. vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör. Vattenmyndigheten Södra Östersjön

Vattendragsorganisationer. vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör. Vattenmyndigheten Södra Östersjön Vattendragsorganisationer vad och varför? Irene Bohman, Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Södra Östersjön Vattenfrågorna är viktiga! Ramdirektivet för vatten Inland waters Coastal water Ground water

Läs mer

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet

Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Förslag till handlingsplan med åtgärder, prioriteringar och ansvarsfördelning för vattenarbetet Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant.

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Länsstyrelsen Västernorrlands synpunkter

Länsstyrelsen Västernorrlands synpunkter Yttrande Sida 1 av 5 Vattenmyndigheten Bottenhavet 871 86 Härnösand Samråd om Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor för förvaltningsplan 2015-2021 samt samråd med anledning av Miljöbedömning

Läs mer

196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537)

196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537) Kommunstyrelsen PROTOKOLLSUTDRAG SID 1 (2) 2016-12-05 196 Svar på motion av Signe Levin (S) angående att rena dagvattnet (KS/2015:537) Sammanfattning Rubricerad motion anmäldes vid kommunfullmäktiges sammanträde

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

HANDLEDNING OM VATTENRÅD

HANDLEDNING OM VATTENRÅD Länsstyrelsen Västernorrland, Beredningssekretariatet för vattenförvaltning HANDLEDNING OM VATTENRÅD Foto: Oskar Norrgrann Länsstyrelsen Västernorrland, Beredningssekretariatet för vattenförvaltning HANDLEDNING

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet

Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration

Läs mer

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten

Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Klassning av ekologisk potential och möjliga åtgärder i Kraftigt modifierade vatten Miljökvalitetsnormer: De kraftigt modifierade och konstgjorda vattnen ska uppnå god ekologisk potential och god kemisk

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet

TJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner.

Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Höje å - Sverigeledande vattensamarbete mellan fyra kommuner. Jonas Johansson Limnolog / Vattenrådssamordnare Höje å- och Kävlingeåns vattenråd Tekniska förvaltningen Lunds kommun Höje å avrinningsområde

Läs mer

Samrådssvar från Eskilstuna kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Eskilstuna kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(7) Samrådssvar från Eskilstuna kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (7) Kommunernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas åtgärdsprogram.

Läs mer

Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens planarbetsutskott 2015-03-18

Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens planarbetsutskott 2015-03-18 Österåker Sammanträdesprotokoll för Kommunstyrelsens planarbetsutskott 2015-03-18 PLAU 2:14 Dnr. KS 2015/0077-422 Samråd åtgärdsprogram för vattenförvaltningen i norra Östersjöns vattendistrikt Planarbetsutskottets

Läs mer

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015

Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3

Läs mer

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE

FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR PLANERING, STRATEGI OCH SERVICE TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2009-05-20 Handläggare: Cecilia Rivard Telefon: 08-508 18 048 Till Farsta stadsdelsnämnd 2009-06-11

Läs mer

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:17 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Indalsälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Indalsälvens

Läs mer

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt

LOVA, lokala vattenvårdsprojekt LOVA, lokala vattenvårdsprojekt Foto: PM Jönsson Södra Östersjöns vattendistrikt-åtgärdsprogram för perioden 2009-2015. www.vattenmyndigheterna.se Åtgärdsprogram riktat till myndigheter och kommuner Vattenmyndigheten

Läs mer

Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 SKRIVELSE 1(5) Lena Ahlgren 2015-04-28 Dnr: 2012-2170.40 Miljö- och hälsoskyddsinspektör Länsstyrelsen Västmanlands län Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Förslag på förvaltningsplan, åtgärdsprogram och

Läs mer

Vad gör Länsstyrelsen?

Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast

Läs mer

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt

Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post:

Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner. Skapad av: Vattenmyndigheterna. Publicerad: :38:01. Namn / E-post: Undersökning: Återrapportering 2015 kommuner Skapad av: Vattenmyndigheterna Publicerad: 2015-11-30 13:38:01 Namn / E-post: Mönsterås kommun / kommun@monsteras.se Påbörjade undersökningar: 2015-12-01 13:02:09

Läs mer