Naturskyddsföreningens remissvar till samrådshandling Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Norra Östersjöns vattendistrikt.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Naturskyddsföreningens remissvar till samrådshandling Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Norra Östersjöns vattendistrikt."

Transkript

1 Västerås Vattenmyndigheten Länsstyrelsen i Västmanlands län Västra Ringvägen 1 Västerås e-post: Naturskyddsföreningens remissvar till samrådshandling Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor i Norra Östersjöns vattendistrikt. Naturskyddsföreningen i Västmanland och Västerås (nedan kallat NF) har tagit del av samrådshandlingen Översikt av Väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplanen och har sammanställt sina synpunkter och kommentarer i följande remissvar. Sammanfattning NF anser sammanfattningsvis att: De stora historiska utsläppen från industrier och samhälle är åtgärdade men den historiska skulden ligger kvar på botten. Ansvarsfördelningen är diffus: Kommuner, företag, myndigheter, vattenvårdsförbundet, akademisk forskning (SLU) fiskevård och länsstyrelse. Det har inte skett någon prioritering av vilka miljöproblem som är viktigast att åtgärda först utan man har prioriterat alla miljöproblem. Fysiska påverkan (främst vandringshinder och reglering), miljögifter och övergödning är de tre största miljöproblemen i vatten som bör prioriteras. Samverkan bör vara ett centralt begrepp i vattenförvaltningsarbetet eftersom vatten berör alla. Därför bör samverkan ske på alla nivåer; centralt, regionalt och lokalt. Inom åtgärdsarbete behöver samverkan ske så lokalt som möjligt. VM bör driva på arbetet och länsstyrelsen samordna det inom länen. Kommunerna skulle kunna vara projektägare med avrinningsområdet som utgångspunkt. Projekt som kan reparera miljöskulder och förhindra vidare utsläpp kan drivas som lågbudgetprojekt eller dyrt/storslaget/storskaligt. Gemensamt för dem är att de skapar SNF remissvar till Vattenmyndighetens samrådsdokument Översikt av väsentliga frågor Sida 1

2 arbeten och har större utgifter än intäkter om man inte lyckas få en rimlig prissättning för miljönyttan. Det behövs generellt sett en kraftfull prioritering av forskning för att värdera och sätta pris på ekosystemtjänster som tillhandahålls av olika livsmiljöer för att vi skall kunna uppnå en hushållning med jordens resurser och uppnå långsiktig hållbarhet (100-års perspektiv och längre). Det är bra att HaV kommer att ta en ledande roll när det gäller att få fram principer för värdering av ekosystemtjänster. Generella synpunkter på vattenförvaltningen Mälaren, är Sveriges tredje största sjö, har sitt utlopp i Stockholm och Södertälje. I och i anslutning till Mälaren finns många naturvärden som föranlett sjön till att bli ett riksintresse för natur- och kulturvärden. Mälaren utnyttjas dessutom som dricksvattentäkt för 2 miljoner människor som bor i Mälardalen. NF anser att ett speciellt fokus från VM:s sida inom vattenförvaltningen borde ligga på Mälaren. För att värna de natur- och kulturintressen som finns är det viktigt att sjöns vattennivåer får fortsätta att variera inom och mellan år. Att envist sträva efter så låga vattennivåer som möjligt är i det långa loppet skadligt för framförallt naturvärdena och det har också en minskad effekt av vattenrening. Kontinuerligt låg vattennivå i Mälaren ökar risken för att det kommer in saltvatten i Mälaren när det är högt vattenstånd i Östersjön. Detta problem lär öka med tiden för att den allmänna havsnivån i världen stiger. Havsnivåhöjningen är större än landhöjningen i Mälardalen. Det finns idag en stor oro över att miljöövervakningen av våra vatten inte är tillräckligt bra, att Mälaren överutnyttjas som recipient och transportled och att samhälle och myndigheter inte förmår skilja de stora problemen från de små. De stora historiska utsläppen från industrier och samhälle är åtgärdade men den historiska skulden ligger kvar på botten. När vi går vidare ger man sej på små eller obefintliga utsläpp från privatpersoner så som sommarstugeägare, istället för stora utsläpp från dagvatten som antagligen innehåller mycket mer organiskt och oorganiskt avfall liksom giftiga ämnen. Båtbottengifter är ett svårt och känsligt kapitel bland de som lever nära Mälaren. Ansvarsfördelningen är mycket diffus: Kommuner, företag, myndigheter, vattenvårdsförbundet, akademisk forskning (SLU) fiskevård och länsstyrelse. Mycket av förändringen av vattenkvaliteten och stränderna går så sakta att det är svårt för en människa att iaktta och reagera. Den moderna människan är främmande för Mälaren på grund av ovana vid vatten, is och natur. Vad gäller rädslan för Mälarens natur så är den för fästingar (borrelia, TBE mm) den mest befogade. Fästingproblematiken ökar genom att öar och stränder växer igen på grund av minskad hävd och minskad vattenståndsförändring. Malaria och andra sjukdomar är ett realistiskt hot i samband med klimatförändring och utökade våtmarker! Det finns naturligtvis stora möjligheter att ta tag i alla dessa problem men de svårigheter som vi känner i dagens samhälle med allt mindre samhällsåtagande och helhetssyn med möjlig central SNF remissvar till Vattenmyndighetens samrådsdokument Översikt av väsentliga frågor Sida 2

3 finansiering gör att vi knappt orkar nämna möjligheterna. Vi ser idag mycket mer hinder än möjligheter. Här följer några exempel på det; Dagvattenrening sker naturligtvis på många olika sätt. I vårt område är åtgärderna små och splittrade. Någon beredvillighet att mäta och ta hand om föroreningar ser vi inte utan de ska i huvudsak ligga kvar där de samlas. Ansvaret fördelas mellan vägverket och kommunernas olika delar och bolag. Snö får inte längre dumpas i sjöar och vattendrag och det är bra, men risken är stor att föroreningarna hamnar i vatten och sjöar i alla fall, genom dagvattnet och ytvattnet. Då har vi bara åstadkommit försvårad snöröjning. En avancerad lösning, om vi nu kommer att få snörika vintrar är att dumpa snön på en central tipp där snön smälter långsamt och att reningen sker på plats. Föroreningarna blir sedan lätt att flyttas till deponi. Lämpligen utnyttjas snödeponin som källa för effektiv och billig fjärrkyla! Tänk på islagren som användes året runt före kylskåpens tid! Muddring görs ibland för sjöfartens skull och ibland men inte särskilt ofta för att ta hand om miljöskulder, bankar av gifter och organiskt och oorganiskt slam, samt för vackrare och användbarare stränder (vasstäkt och muddring av vasstränder). Muddring bör alltid utföras så att man tänker på helheten: Muddermassorna ska tas i land för att kompensera onaturligt stort utflöde av ämnen till Mälaren. På land ska massorna omvandlas till anläggningsjord genom avvattning och rötning och genom analys väljs lämpligt användningsområde ut. Det råder brist på många ämnen som idag samlas på botten, såsom fosfor och humus. Finansieringsansvaret måste fördelas på många och vattenmyndigheten kommer in som kontrollant att arbetet utförs på sätt som berättigar till stora miljöbidrag och som visar på lämplig avsättning av muddermassor och lakvatten. Vattenmyndigheten bör vara den myndighet som har centralt ansvar för ekologisk biorening av vatten i området. I vårt område kan rening ske genom fångst av odlad eller spontant uppkommen biomassa: musslor, skräpfisk, alger, vass. Detta ger ämnen som kan användas till foder eller rötas till kompost/gödning. Alla dessa projekt som kan tänkas för att reparera miljöskulder och förhindra vidare utsläpp kan drivas som lågbudgetprojekt eller dyrt/storslaget/storskaligt. Gemensamt för dem är att de skapar arbeten och har större utgifter än intäkter om man inte lyckas få en rimlig prissättning för miljönyttan. Synpunkter/kommentarer till de väsentliga frågorna Särskilda utmaningar för Norra Östersjöns vattendistrikt Ett av syftena med samrådsdokumentet, som VM hänvisar till, är att redovisa och få in synpunkter och kompletteringar på de prioriterade frågor som VM tycker är särskilt viktiga för att kunna genomföra vattenförvaltningen. NF undrar här vilken prioritering som avses eftersom man uppenbarligen inte gjort någon prioritering för de miljöproblem (särskilda utmaningar) som finns inom distriktet. Miljöproblemen har ju bara ställts upp i en lista utan någon prioritering om vilka av miljöproblem som är viktigast att åtgärda för att kunna nå upp till de högt ställda målen om god ekologisk status/potential. Att greppa över alla dessa miljöproblem i vatten samtidigt tror vi inte är SNF remissvar till Vattenmyndighetens samrådsdokument Översikt av väsentliga frågor Sida 3

4 realistiskt och heller inte särskilt kostnadseffektivt. NF efterlyser därför att en tydligare prioritering av VM genomförs så att man kan kraftsamla för att minska vissa miljöproblemen. Ett av dessa miljöproblem är miljögifter. Eftersom vatten har en förmåga till att kunna transportera miljögifter långa sträckor, att allt liv är helt beroende av bra kvalitet vatten så är det viktigt att undersöka och arbeta proaktivt för att hindra att miljögifter sprids i naturen. Många kemikalier med kända och okända miljöskadliga effekter finns på marknaden idag. Kemikalierna läcker ut i naturen på olika sätt och når våra vattenmiljöer. I bästa fall känner vi till en bråkdel av vilka miljöskadliga effekter dessa kemikalier har på miljön. Ofta handlar det då om att vi har kunskap om vilka miljöskadliga effekter en viss kemikalie kan ge men vi saknar kunskap om vad samma kemikalie kan orsaka för miljöskada när den kommer som en cocktail, som i vatten, med andra miljöfarliga kemikalier. NF anser därför att man fortsättningsvis måste prioritera arbetet med att undersöka miljögifter i vatten och arbeta proaktivt och ligga i framkant med kunskapen om miljögifter för att hindra en dålig vattenkvalitet pga miljögifter. Övervakningen skall omfatta dels vattnet i sig självt men också inkludera växter och djur i den övre delen av näringskedjan t.ex. analys av fisk, sälar och fåglar för att finna olika kemiska ämnen. En annan av de viktigare och större utmaningarna för att uppnå målet god ekologisk status återfinns inom miljöproblemet Fysisk påverkan. Vandringshinder finns i eller i anslutning till nästan alla våra vattenförekomster. Dammar, felaktigt lagda vägtrummor, kvarnar mm är exempel på fysiska barriärer som hindrar fisk och övrig fauna från att genomföra sina naturliga vandringsmönster. Miljöeffekterna är av detta är omfattande. En stor del av distriktets vattensystem har damm- och kraftverksbyggen som påverkar den biologiska mångfalden negativt. De hindrar inte bara aspens utan också öringens lekvandring och många andra vattenlevande organismers naturliga beteende i att kunna vandra. Ju färre öringar finns i vattendragen desto mindre chanser för den fridlysta flodpärlmusslan att överleva, då flodpärlmusslans larver behöver leva i öringarnas gälar i sitt första utvecklingsstadium. Liksom denna kedja finns det flera andra kedjor att exemplifiera med. De aktuella fiskvägarna löser inte problemet (många fiskvägar är inte ens utvärderade) och de kan i så fall byggas vid större kraftverk som anses vara oumbärliga. De mindre vattenkraftverken bör, i ekologiskt syfte, rivas ner. Eftersom de väsentliga frågorna i denna samrådshandling har lagts på arbetsprocesserna blir följande fråga en viktig sådan: att våga göra förslag som leder till att uppnå en god ekologisk status, trots att förslagen kan komma att påverka ekonomiska aktörer negativt. I avsnittet Väsentliga frågor inför arbetet med förvaltningsplanen (under rubriken Fysisk påverkan ) saknas en viktig aspekt för att uppnå den önskade god ekologiska statusen: att riva ner aett större antal småskaliga vattenkraftverk som finns i området med en effekt som understiger t.ex kw, en effekt som motsvarar mindre till medelstora vindkraftverk byggda år En sådan åtgärd skulle bidra till miljömålet levande sjöar och vattendrag. Den ekonomiska kompensationen till kraftverksägaren skall vägas mot långsiktig miljönytta och värde på berörda ekosystemtjänster. Detta utgör en stor utmaning för Vattenmyndigheten och Länsstyrelsen: att de ska presentera det som en viktig punkt i arbetsprogrammet, med hänsyn till ekologiska mål och inte med hänsyn till ekonomiska aktörer. Det gäller att prioritera ekosystemet framför näringslivet och därför bör man lyfta upp framtida hinderfria vattendrag i det ovan nämnda avsnittet. SNF remissvar till Vattenmyndighetens samrådsdokument Översikt av väsentliga frågor Sida 4

5 Det känns också konstigt att man under Övriga utmaningar inom Norra Östersjöns vattendistrikt för upp exploatering och frågan om dricksvattenförsörjning. Två frågor som bör ges större vikt med en växande befolkning. Exploatering bör dessutom föras upp under rubriken fysisk påverkan, eftersom det i första hand här handlar om att hårdgöra markytor vilket leder till minskad infiltration och ökad avrinning. Ytterligare en fråga att också fortsättningsvis prioritera är övergödningsproblemet. Övergödningen inom distriktet är omfattande och framförallt kopplad till områden med mycket jordbruk. Det finns i övrigt också en rad andra aktörer som bidrar övergödningen, avloppsreningsverk i större städer/orter, enskilda avlopp, dagvatten är några andra exempel. Motåtgärderna är många och sätts idag in på lite olika ställen. De mest kostnadseffektiva åtgärderna har så här långt dock uteblivit, mycket på grund av att en stor del av påverkan kommer från jordbruket och där de allra flesta åtgärderna är frivilliga. Var påverkan är som störst finns det idag stor kunskap kring. NF anser därför att det viktigaste nu är att hitta en form för att sätta in rätt åtgärder på rätt plats och att våga genomdriva förslag som leder till att uppnå en god ekologisk status, trots att förslagen samtidigt kan komma att påverka ekonomiska aktörer negativt. Sid 17. I Figur 6 återges en bild av miljöproblemen i distriktet samt vilken klassning av ekologisk och kemisk status som beslutades Figuren skulle kunna förbättras genom att redovisa hur många vattenförekomster som finns inom de fem länens ansvarsområden. För att få grepp på hur många vattenförekomster det rör sig om som idag inte når upp till god ekologisk status. Med utgångspunkt i figur 6 undrar NF också varför främmande arter har prioriterats som ett viktigt miljöproblem. Eftersom man uppenbarligen inte vet på vilket sätt främmande arter skulle vara ett problem känns det konstigt att den lyfts fram som en särskild fråga överhuvudtaget. Om man ska jobba med frågan bör man väl i första hand definiera vad en främmande art är för något och i sådant fall också avgöra på vilket sätt en eventuellt främmande art tagit sig till en viss plats. Eftersom kopplingen mellan främmande arter och ekologisk status är obefintlig så är det ytterligare ett argument för att prioritera ned denna fråga. Sannolikt finns det större och viktigare frågor att ta tag i både på kort och lång sikt. En annan liknande fråga (miljöproblem) inom distriktet är försurning. Det finns vatten lokalt och långt upp i avrinningsområdena som uppvisar problem med försurning. Några av dessa vatten kalkas idag. Kalkning är idag den enda åtgärd för att motverka försurningsproblemet. Tyvärr är kalkning inget annat än en symtomdämpande behandling av problemet. Knappast särskilt kostnadseffektivt eftersom åtgärden sätts in långt från källan och vattnen som kalkas är ofta små med snabb vattenomsättning vilket medför att kalkningen återkomma efter bara några enstaka år. Kunskap om det minskade nedfallet av försurande ämnen samt att det också finns en naturlig bakgrundsförsurning som inte kan skiljas från den försurning som orsakats av människan medför att detta miljöproblem bör prioriteras ner till förmån för andra större och, för uppfyllelsen av vattenförvaltningens mål, mer prioriterade miljöproblem. Åtgärdsarbetet med försurning bör istället, för att slänga in en massa kalk i systemet, byta riktning och krypa närmare källan till problemet. Idag kommer det sannolikt ifrån ett allt intensivare skogsbruk som tar ut allt mer virke ur skogen med större maskiner med ringa eller ingen hänsyn till natur-, kultur- och vattenvärden. I samband med slutavverkningar skyddsdikas låglänta områden vilket ger snabbare genomströmning och ökar SNF remissvar till Vattenmyndighetens samrådsdokument Översikt av väsentliga frågor Sida 5

6 försurningen ytterligare. Skogsbruket återställer också gamla diken till ursprungligt djup och läge som ger samma effekt. NF anser att det inom distriktet framförallt är övergödning, fysisk påverkan (inkluderat då exploatering), miljögifter och dricksvattenförsörjning som är de särskilda utmaningar som i första hand bör prioriteras på både kort och lång sikt. Nyckeln till målet med vattenförvaltningen och god ekologisk status ligger sannolikt inom dessa områden. Samverkan NF håller med Vattenmyndigheten om att ansvaret för vattenfrågor berör många aktörer i samhället och på många olika nivåer. I det här distriktet har man inte varit lika offensiv som en del av de södra distrikten i att skapa vattenråd. Vattenråd bör kunna vara en viktig länk mellan myndighet och aktör och utifrån dessa skulle man kunna jobba med arbetsgrupper inom en snävare geografiskt område för att skapa åtgärder. Berörd kommun eller annan lämplig skulle kunna vara en spindel i nätet och samordna vattenråden. På något sätt behöver man formalisera och likrikta vattenråden så att de blir användbara i det framtida vattenarbetet. Det handlar ju i hög grad om att få till stånd fysiska åtgärder i och i anslutning till våra vattenmiljöer för att vi inom överskådlig tid ska kunna nå upp till uppsatta kvalitetsmål. Eftersom möjligheten att få till stånd sådana åtgärder är kopplade till den lokala markägarens vilja att anlägga/genomföra åtgärder bör det vara centralt att få till stånd ett stort antal lokalt engagerade vattengrupperingar. Om man ska nå målen med vattenförvaltningen är det ju också viktigt att man lokalt får en större kunskap om vattnet för att kunna vårda det i framtiden. VISS ska ju fungera som en informationskanal mellan myndighet och medborgare. Idag är det dock få som över huvudtaget känner till VISS och ännu färre som använder VISS. God ekologisk status är målet som Sverige ska sträva mot. Men vad är då god ekologisk status? Den frågan har t o m myndigheterna själva svårt att svara på och ännu svårare att kommunicera mot allmänheten. Det enda som finns att referera till är de bedömningsgrunder som finns framtagna för flera biologiska kvalitetsfaktorer. Bedömningsgrunderna ger ett matematiskt svar som omvandlas till en statusklass. När frågan då ställs på sin spets i det enskilda fallet, vilken ekologisk status har den här vattenförekomsten och hur ser den ut? Så blir det huvudbry för såväl myndighet som allmänhet. Därför behöver man jobba fram en bild över vad ekologisk status är för något för att det ska vara möjligt för myndighet att kunna kommunicera budskapet till allmänheten och för att allmänheten ska förstå budskapet. Övervakning När det gäller övervakning i samband med uppföljning av fysiska åtgärder bör det i första hand utredas av forskare. Många av problemen i vattnet tar lång tid innan det går att upptäcka en förändring. Därför anser NF att det i första hand bör utredas av forskare och att man där kommer fram till om det är en lämplig åtgärd eller inte för att sedan gå vidare och anlägga den där man tror att den har effekt. Det är omöjligt och det blir orimliga kostnader om man tänker sig att man ska övervaka varje enskild åtgärd. Däremot bör övervakning på en mer övergripande skala ske för att över tid kunna se om en rad fysiska åtgärder leder åt rätt håll. NF stödjer VM i att det är viktigt att man följer principen om att förorenaren ska betala (PPP) och att denna princip bör utvecklas mer för att övervakningen ska bli bättre. Större ansvar för undersökning SNF remissvar till Vattenmyndighetens samrådsdokument Översikt av väsentliga frågor Sida 6

7 av, och för finansiering av denna, bör läggas på dem som påverkar vattenkvaliteten negativt. Här bör även mindre verksamhetsutövare kunna ingå eftersom det i många fall är det stora antalet av verksamhetsutövare som påverkar vattenkvaliteten inte bara de allra största. Denna princip leder sannolikt till en mer kostnadseffektiv övervakning samt att man även då får övervakningen riktad mot såväl kända miljögifter som nya misstänkta kemikalier och presumtiva miljögifter. NF delar även VM:s syn om att dataflödet från insamlande av data och överföring av data till datavärdar. Datat behöver vara samlat på nationell nivå och att datat ska vara tillgängligt för alla. Kartläggning och analys NF stöder HaV:s mål på full kostnadstäckning för sin verksamhet dvs. att vattenanvändarna skall betala för sina finansiella, miljö- och resurskostnader. NF stöder och tycker det är utmärkt att HaV kommer att ta en ledande roll för framtagning av principer för värdering av ekosystemtjänster från olika ekosystem och livsmiljöer. För omställning till en långsiktigt hållbar värld måste alla förstå att jordens resurser inte är oändliga och att utnyttjandet måste komma som en kostnad i bokföringen för all typ av produktion och resursanvändning. Miljökvalitetsnormer (s 8-9) NF anser att miljökvalitetsnormerna skall stödja en långsiktigt hållbar utveckling, principen att bruka men inte förbruka eller försämra olika ekosytemtjänster och livsmiljöers status. Miljökvalitetsnormerna skall också vara ett verktyg för livsmiljöernas återhämtning på kort och lång sikt samt kunna vara ett stöd för värdering/ prissättning av ekosystemtjänsterna som ger en långsiktig hållbarhet och god kvalitetsstatus. NF stödjer också tanken på kostnadseffektiva åtgärder men är tveksam till formuleringen uppnås på billigaste tänkbara sätt (sid 9). Billigast möjliga sätt får inte äventyra att man inte uppnår långsiktig hållbarhet. NF stödjer PPP principen och att det tydliggörs att den innefattar kostnaden för att återställa miljön. Åtgärdsprogram Stycke 2 under skapa en tydlig koppling mellan styrmedelsåtgärder och fysiska åtgärder för att visa att åtgärdsprogrammet är genomförbart är det samma som det första stycket på sid 56. För Naturskyddsföreningen i Västerås och Västmanlands län Ordf. Västmanland Gunnar Rosén Ordf. Västerås Bengt Jönsson SNF remissvar till Vattenmyndighetens samrådsdokument Översikt av väsentliga frågor Sida 7

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten?

Varje. droppe. är värdefull. Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Varje droppe är värdefull Hur mår vårt vatten? Hur får vi bra vatten? Vad använder du vatten till? Vatten är vår viktigaste naturresurs och vårt viktigaste livsmedel. Du använder vatten till mycket, till

Läs mer

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS

Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och information i VISS Camilla Vesterlund Vattenmyndigheten, Bottenvikens vattendistrikt Foto: Lars Björkelid Vattenförvaltningen 2015-2021 Samråd 1 november 2014 30

Läs mer

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021

Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i

Läs mer

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt

Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt Nr. 2009/022 2009-08-05 Agneta Christensen 0501-60 53 85 till Vattenmyndigheten för Västerhavets distrikt via webbenkät Frågor till webbenkät Förslag till förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021

Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Vattenförvaltningens åtgärdsprogram 2015-2021 Hur påverkar vattentjänsterna våra vatten och hur kommer åtgärdsprogrammen att påverka vattentjänsterna? Juha Salonsaari Vattensamordnare och Arbetsgruppsansvarig

Läs mer

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158

Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns

Läs mer

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter

Vattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt

Läs mer

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013

Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Samrådsmöte i Uppsala 6 mars 2013 Agenda för mötet 13.00 Inledning, Anki Bystedt, länsråd på Länsstyrelsen i Uppsala län 13.10 Dagens tema och upplägg, moderator Anders Esselin 13.15 1) Kort introduktion

Läs mer

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på

Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta

Läs mer

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Yttrande till Vattenmyndigheten Bottenhavet om åtgärdsprogram m.m. för Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnads- och näringslivskontoret Datum Diarienummer 2015-03-18 KS0150/15 Handläggare Thomas Jågas Telefon 023-828 42 E-post: thomas.jagas@falun.se

Läs mer

God vattenstatus en kommunal angelägenhet

God vattenstatus en kommunal angelägenhet God vattenstatus en kommunal angelägenhet 2015-04-08 Miljöförvaltningen Juha Salonsaari Stockholms vattenområden viktiga för vår livskvalitet! Stockholm är en stad på vatten Ekosystemtjänster är nyckelfaktorer

Läs mer

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera.

Är det tydligt hur och när det går att delta och tycka till om arbetet med vattenförvaltningen under denna cykel? Om inte, motivera. 1(5) Samrådssvar från Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING

HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING HÅLLBAR UTVECKLING: VATTEN LÄRARHANDLEDNING INTRODUKTION: HÅLLBAR UTVECKLING Vad innebär hållbar utveckling? Begreppet hållbar utveckling blev känt i och med att FN startade den så kallade Brundtlandskommissionen

Läs mer

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013

Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Välkomna till vattensamverkansdag! Västerås, 17 okt 2013 Vision Tillsammans värnar vi vattnets värden Verksamhetsidé Vi inspirerar till och banar väg för rätt vattenkvalitet Aktuellt inom vattenförvaltningen

Läs mer

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön

Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna

Läs mer

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16

Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 Samrådsmöte 18 mars 2013, kl. 13 16 City Konferens, Örebro Minnesanteckningar Deltagare: 16 personer Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Malin Andersson, Sara Frödin Nyman Länsstyrelsen Örebro: Peder Eriksson,

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse.

Tjänsteskrivelse. Förslag till beslut Miljöutskottet föreslår kommunstyrelsen att besluta om yttrande i enlighet med kommunekologens tjänsteskrivelse. Tjänsteskrivelse Handläggare: Andrea Nowag Telefonnummer: 0411-57 73 53 E-postadress: andrea.nowag@ystad.se Datum 2015-03-18 2015/87 Kommunstyrelsen Diarienummer Yttrande angående samråd inom vattenförvaltningen

Läs mer

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet?

Vattenförvaltning för företag. Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Vattenförvaltning för företag Hur berör vattenförvaltning företag med miljöfarlig verksamhet? Den 22 december 2009 fastställde de fem svenska Vattenmyndigheterna miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram

Läs mer

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken

Klicka här för att ändra format. bakgrundsrubriken på Vattenmyndigheten bakgrundsrubriken för Södra Östersjöns vattendistrikt Reinhold Castensson professor Tema Vatten Linköpings universitet och Vattendelegationen för Södra Östersjöns Vattendistrikt (SÖVD),

Läs mer

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021

Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt - förvaltningscykel 2015-2021 Linnea Mothander Datum 2015-04-07 060-19 20 89 Vattenmyndigheten Bottenhavet Samrådssvar 537-9197-2014 vattenmyndigheten.vasternorrland@lansstyrelsen.s e Synpunkter på Samrådshandlingar: Bottenhavets vattenvårdsdistrikt

Läs mer

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll

Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka

Läs mer

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Eskilstuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Kort bakgrund om vattenförvaltningen

Kort bakgrund om vattenförvaltningen Kort bakgrund om vattenförvaltningen Varför en särskild vattenförvaltning? Vatten är ingen vara vilken som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant. EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram återrapportering 2014 1 (7) Återrapportering från Länsstyrelsen Örebro län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

Stockholm Arlanda Airport ~~,c. 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås

Stockholm Arlanda Airport ~~,c. 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås *T* -+e+ Stockholm Arlanda Airport ~~,c SWEDAVIA SWEDISH AIRPORTS 2013-05-24 Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelsen i Västmanland 721 86 Västerås Yttrande över Vattenmyndighetens remiss angående

Läs mer

Levande vatten & bygd

Levande vatten & bygd Levande vatten & bygd Tämnarens Vattenråd 1 Tämnarens ursprung Sjön Tämnaren är fortfarande Upplands största sjö, trots att sjösänkningar minskat dess yta. Tämnaren, som idag har en yta på 38 kvadratkilometer,

Läs mer

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd

Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd 2014-03-20 Segeåns Vattendragsförbund och Vattenråd information och samverkan i vattenrådsverksamheten 2014 Innehåll Kontinuerliga möten... 4 Samverkan och Samråd Vattenmyndigheten... 4 Arbetsgrupp för

Läs mer

Vad påverkar god vattenstatus?

Vad påverkar god vattenstatus? Vad påverkar god vattenstatus? Ernst Witter & Peder Eriksson Länsstyrelsen i Örebro län Föredragets innehåll 1. Vad innebär God ekologisk status för ytvatten 2. Hur har bedömningen av Ekologisk status

Läs mer

Åtgärder för god vattenstatus

Åtgärder för god vattenstatus Åtgärder för god vattenstatus Miljöskyddsdagar 2013-10-23 Ann Salomonson ... den årliga rapporteringen om åtgärdsarbetet 1. Samtliga myndigheter och kommuner som omfattas av detta åtgärdsprogram behöver

Läs mer

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun

Utredning av MKN i berörda vattenförekomster. Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun Utredning av MKN i berörda vattenförekomster Detaljplanområde Herrgårdsbacken, Lerums kommun 2014 Ann Bertilsson, Tina Kyrkander, Jonas Örnborg Rapport 2015:08 www.biologiochmiljo.se Ansvarig handläggare:

Läs mer

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012

Planera för vatten! Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna. Workshop i Östersund 3 maj 2012 Planera för vatten! Workshop i Östersund 3 maj 2012 Dokumentation och sammanfattning av gruppdiskussionerna Vilka behov finns av planering för vatten? Vilka är hindren för en fungerande planering för vatten?

Läs mer

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län

Bruna vatten. Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Bruna vatten Andreas Hedrén och Carl-Philip Jönsson Länsstyrelsen i Kronobergs Län Varför är vattnet brunt? Vattenfärgen bestäms framför allt av humushalten men även järnhalten. Humus består av lösta organiska

Läs mer

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval.

Under 2014 har styrelsen valt att göra en avstämning inför framtiden och kommer att föra strategiska diskussioner under temat Vägval. SKRÄBEÅNS VATTENRÅD ARBETSPLAN 2014 Foto: Brodde Almer INLEDNING Skräbeåns vattenråd ökar successivt sin kunskap om avrinningsområdet och om vattenförvaltning i allmänhet. Ett utbyte med andra vattenråd

Läs mer

Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön

Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön LJUNGBY KOMMUN Kommunstyrelsen Saminnnir-Moaku,sEN 2015-C-4-14KALMAF1 LAN Iiik. 2015-05 0 1111111111111111 Ks 52 2015/0115 340 Vattenförvaltning för Västerhavet och Södra Östersjön Svar på remiss Beslut

Läs mer

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för

Läs mer

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2013 1 (5) Återrapportering från Uppsala kommun av 2013 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Avsnitt 1 - Generella frågor A) Vilket vattendistrikt

Läs mer

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Det var en gång. Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. Det var en gång Året var 1967... Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag. När han undersökte vattnet fann han att ph-värdet i vissa fall

Läs mer

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet.

2012 09 10 Arbetsversion. Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. MILJÖASPEKTEN VATTEN Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Med vatten menas här allt vatten såsom det uppträder i naturen, både

Läs mer

Yttrande över samrådshandlingar

Yttrande över samrådshandlingar 1 2015-04-22 Vattenmyndigheten Västerhavet 403 40 Göteborg Yttrande över samrådshandlingar Nedan följer yttrande från Lygnerns vattenråd över Förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt

Läs mer

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora

BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora Miljökontoret Margareta Lindkvist Tfn. 0581-81713 BMB Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning Hällefors Lindesberg Ljusnarsberg Nora YTTRANDE Sidan 1 av 5 2015-04-09 Ljusnarsbergs Kommun Kommunstyrelsen

Läs mer

Projektbeskrivning för Mälaren en sjö för miljoner (MER) etapp 1.

Projektbeskrivning för Mälaren en sjö för miljoner (MER) etapp 1. Projektbeskrivning för Mälaren en sjö för miljoner (MER) etapp 1. Uppdatering av projektbeskrivning Detta dokument är en uppdatering och en utveckling av projektbeskrivningen daterad 2012-11-23, vilket

Läs mer

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Tjörn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom?

Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Miljökvalitetsnormerna -var kommer dom ifrån, varför ser dom ut som dom gör och vad innebär dom? Mats Lindegarth Havsmiljöinstitutet, Göteborgs Universitet Innehåll Miljökvalitetsnormer föreskrifter EU-direktiv

Läs mer

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet

Läs mer

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Kungälv kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt

Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Ej namngiven organisation gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Bottenvikens vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Stockholm 7 mars

Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Stockholm 7 mars Samrådsmöte inom vattenförvaltningen, Stockholm 7 mars Tid: 13.30 16.00 Plats: Piperska muren, Stockholm Antal externa deltagare: 58 Deltagare från Vattenmyndigheten: Mats Wallin, Jenny Caruso, Martin

Läs mer

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr.

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: skola.forskola@hsr.se Telefon: 08-505 263 00 Webbplats: www.hsr. MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING Lektionsupplägg: Vad har hänt med sjön? Försurande luftföroreningar har lett till att sjöar och skogsmarker är försurade. Eleverna får ett scenario där en sjö beskrivs

Läs mer

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd

Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Uppstartsmöte arbetsgrupp Vattenkraften och miljön 2013-05-13 Gullspångsälvens vattenråd Deltagare (längst ned i dokumentet finns en lista med epostadresser till deltagarna) Person Organisation Anders

Läs mer

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län

SAMRÅDSHANDLING. Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län SAMRÅDSHANDLING Detaljplan för Skäggeberg 15:167 m fl., LSS-boende SUNNE KOMMUN Värmlands län Behovsbedömning Enligt 6 kap. 11 miljöbalken (MB) om miljöbedömningar och miljökonsekvensbeskrivningar av planer

Läs mer

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Sigtuna kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt

Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt 1(5) Samrådssvar från Södertälje kommun gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Norra Östersjöns vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren

Läs mer

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Vaxholm kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Uddevalla kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Upplands-Bro kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Ramdirektivet för f r Vatten

Ramdirektivet för f r Vatten Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet

Läs mer

Tid för bättre vatten. En skrift om vattenförvaltningen i Sverige.

Tid för bättre vatten. En skrift om vattenförvaltningen i Sverige. TID bättre FÖR vatten Tid för bättre vatten En skrift om vattenförvaltningen i Sverige. Produktion: Vattenmyndigheterna i samarbete med E Gustafsson Information AB Illustrationer: Rebecca Elfast, Sylvia

Läs mer

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt

Bilaga 1 Version 2012-02-09. Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt Bilaga 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Arbetsplan för samverkan inom Västerhavets vattendistrikt 1 Syfte Syftet med arbetsplanen är att gynna samverkan kring vattenförvaltningsarbetet

Läs mer

Va-planeringens roll i samhället

Va-planeringens roll i samhället Va-planeringens roll i samhället Vattendirektivet Miljökvalitetsnormer. Vattentjänstlagen kommunens ansvar enligt 6 Va-plan PBL Översiktsplanering Detaljplaner Miljöbalken Avloppsreningsverk Enskilda avlopp

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2012-09-18 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MYN 82/12-10-11 Myndighetsnämnden 2014-12-31 Dokumentansvarig

Läs mer

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Nyköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet

Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet FRÅGEFORMULÄR 1 (10) Länsstyrelsernas återrapportering till vattenmyndigheterna för genomförande av åtgärdsprogrammet Nedan följer ett antal frågor att besvara för respektive åtgärd i vattenmyndigheternas

Läs mer

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Gotland kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram webbenkäten Ystad Österlens MF Sammanfattning av frågor Kommunernas återrapportering av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av

Läs mer

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Åre kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Enköping kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Riktlinjer för enskilda avlopp

Riktlinjer för enskilda avlopp Riktlinjer för enskilda avlopp 2015-01-01 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Riktlinjer enskilda avlopp MBN 8/15-01-29 Miljö- och byggnämnden Tills vidare

Läs mer

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden

Vattenförvaltning i Europa. God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenförvaltning i Europa God status i Europas: -Sjöar - Vattendrag - Grundvatten - Kustområden Vattenråd som förvaltingsform? Avgränsning Frivillighet Lokal förankring Finansiering av Vattenråd: - Startstöd

Läs mer

Havs och Vatten myndigheten

Havs och Vatten myndigheten Havs och Vatten myndigheten Yttrande STRÅLSÄKFCH-r Datum 2012-05-25 Handläggare Ann-Sofie Wernersson Dnr 165-11 M1333-11 samt 283-11 (Strålsäkerhetsmyndigh ref 12-399) Dir tel 010-698 6355 Mottagare Nacka

Läs mer

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Workshop InnoVatten Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn Sedan en tid pågår ett länsövergripande arbete för att utveckla nya arbetssätt för att skapa en bättre havs- och vattenmiljö och

Läs mer

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial

Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt. 2014-09-15 Arbetsmaterial Förslag till Åtgärdsprogram för Norra Östersjöns vattendistrikt 2014-09-15 Arbetsmaterial Missiv Samråd om Förslag till förvaltningsplan, åtgärdsprogam samt miljökvalitetsnormer för Norra Östersjöns vattendistrikt

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik

Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

2013:28. Återrapportering av åtgärdsprogrammets. Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt

2013:28. Återrapportering av åtgärdsprogrammets. Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt VATTENMYNDIGHETENS KANSLI Återrapportering av åtgärdsprogrammets genomförande 2012 Sammanställning av arbetet i kommuner och länsstyrelser i Norra Östersjöns vattendistrikt 2013:28 Titel: Återrapportering

Läs mer

Yttrande över Vattenmyndigheten Södra Östersjöns förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten 2015-2021

Yttrande över Vattenmyndigheten Södra Östersjöns förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten 2015-2021 2015-03-20 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Yttrande över Vattenmyndigheten Södra Östersjöns förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten 2015-2021 Generella synpunkter Segeåns

Läs mer

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 (9) Återrapportering från Helsingborg kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Vattenregionen Skåne

Vattenregionen Skåne Projekt InnoVatten Therese Jephson, Projektledare Ann-Marie Camper, Bitr projektledare, Skånes hav och vatten Alexander Lindahl, projektstrateg Dustin Swenson, projektstrateg Vattenregionen Skåne Projekt

Läs mer

Yttrande över förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan från Vattenmyndigheten i Västerhavet

Yttrande över förslag till åtgärdsprogram och förvaltningsplan från Vattenmyndigheten i Västerhavet 1 (8) Länsstyrelsen i Västra Götalands län Samrådssvar dnr: Vattenmyndigheten i Västerhavet 403 40 Göteborg vattenmyndigheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se Yttrande över förslag till åtgärdsprogram och

Läs mer

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Söderhamn kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS.

Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS. 1(6) YTTRANDE Dnr 537-9859-2014 2015-04-29 Vattenmyndigheten Bottenvikens vattendistrikt 971 86 Luleå Samråd om Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram samt underlag i VISS. Sammanfattning

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

Grönt är bara en färg

Grönt är bara en färg El är aldrig grön Grönt är bara en färg Välj el märkt Bra Miljöval Varför du ska välja el märkt Bra Miljöval Du som väljer el märkt Bra Miljöval... All elproduktion har en miljöpåverkan, det är oundvikligt.

Läs mer

EN DROPPE AV H 2 OPP

EN DROPPE AV H 2 OPP EN DROPPE AV H 2 OPP Om vattenkraften idag och i framtiden. Vi svenskar lever i symbios med vatten. Sverige har 240 mil kust. Den sträcker sig hela vägen från Haparanda i norr till Strömstad i väster.

Läs mer

Verksamhetsberättelse för 2011

Verksamhetsberättelse för 2011 Sid 1(6) Verksamhetsberättelse för 2011 Organisation Medlemmar Under 2011 har 18 medlemmar varit med i Lygnerns vattenråd. Forsnacken/Triventus AB har ersatt den tidigare medlemmen VEGAB och Firma Consort

Läs mer

VATTEN. för bad, fiske och annan rekreation gör också kommunen attraktiv som boendealternativ och som besöksmål.

VATTEN. för bad, fiske och annan rekreation gör också kommunen attraktiv som boendealternativ och som besöksmål. VATTEN Vatten är en grundläggande faktor i de ekologiska systemen. Vattentillgången avgör villkoren för olika naturtyper och ger ramarna för olika arters fortlevnad. De många sjöarna och vattendragen har

Läs mer

Vattenöversikt för Lerums kommun etapp 3 Lokala miljömål och åtgärder

Vattenöversikt för Lerums kommun etapp 3 Lokala miljömål och åtgärder Vattenöversikt för Lerums kommun etapp 3 Lokala miljömål och åtgärder Sektor samhällsbyggnad 1. Inledning - 4-2. Syfte - 4-2.1. Avgränsning... - 5-3. Bakgrund - 5-3.1. Vattenöversikten och övrigt pågående

Läs mer

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram

Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 1 Återrapportering från Alingsås kommun av 2012 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Kommunens svar syns i turkos färg. Åtgärd 32 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter

Läs mer

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014

Hanöbuktenprojektet. 5-9 maj 2014 Hanöbuktenprojektet 5-9 maj 2014 Bakgrund Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till i Hanöbukten. Bakgrund 2010 kom det larm från fiskare om att något inte stod rätt till

Läs mer

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder

VÄRMDÖ KOMMUN Yttrande. Yttrande över Samråd om vattenförvaltning (537-5058-14) Förslag till förvaltningspian. Tidplan för åtgärder Diarienummer: 14KS/0483 Datum: 2015-02-11 Lars Fladvad, utvecklingschef vattenmyndigheten.vastrnanland@ lans styrelsen.se över Samråd om vattenförvaltning 537-5058-14) Värmdö kommun har beretts tillfälle

Läs mer

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet

VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet VATTENKRAFT OCH LEVANDE VATTENDRAG? Konkurrensen om vattnet Vattendagarna 2008 Christer Nilsson Landskapsekologi Inst. för ekologi, miljö och geovetenskap Umeå universitet Var är kraftverket? Var är vattnet?

Läs mer

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm

Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling

Läs mer