"LOGGEN" Informationsblad från Föreningen "SLUPEN" Nr Årgång 14 INNEHÅLLER KALLELSE TILL ÅRSMÖTE SAMT INBETALNINGSKORT ÅRSAVGIFT

Transkript

1 "LOGGEN" Informationsblad från Föreningen "SLUPEN" Nr Årgång 14 INNEHÅLLER KALLELSE TILL ÅRSMÖTE SAMT INBETALNINGSKORT ÅRSAVGIFT

2 2 STYRELSEN HARORDET... Det har gått några månader sedan du fick föregående infoblad i din hand och vi är en bra bit in på det nya året. Vintern har varit svår och lång men nu skall. väl vårensnartgörasitt intrång.när detta skrivsblirdet ljusarefijrvarjedag, Sommartiden har inträtt och fåglarnas ökande aktivitet märks tydligt. Ack ja, må det vara oss givet att våren kommer med stormsteg och att kommande sommar blir något bättre än i fjol. För övrigt så -har årets första månader passerat i stilla mak och vi i "GUBBDAGISGÄNGET" har pysslat om OSKAR II som vilat sig vid varvets kaj. Men som vanligt så måste vi återkomma med ett rop om hjälp! ALLMÄNT ANROP! Nu är det dags fö.r vårutrustning! Det ~ar ihop sig till vårutrustningav OSKAR II. Vi som äv~n den här vintern har trotsat kyla och snö, och träget knegat på med olika arbeten, tycker att "det skulle vara mycket trevligt om några fler medlemmar och äve~ andra intresserade kunde ställa upp och hjälpa till med vårut~ustningen". Skrapning, slipning, oljning, lackning, målning, städning, ombordtagande av utrustning, underslagning av segel är exempel på jobb som alla kan hjälpa till med, gammal som ung. Här krävs att vi al.latbrsöker att hjälpa till. Har du lust och tid att hjälpa oss så hör av dig till Owe eller Lars. Telefonnumren till oss hittar du på sista sidan!. Våra normala arbetskvällar är måndagar och onsdagar mellan ca Arbete kan även tbrekomma på fredagar "dagtid" och lördagstbrmiddagar ca Och du! Det är inte enbart "arbete" vi ägnar oss åt Vi har det trevligt också med fika, ~åtprat osv. under arbetsdagarna. ~ Du är välkommen in i gemenskapen ombord i OSKAR II! Vi tror inte att du kommer att ångra dig. Om du är nyfiken på. oss, Titta ombord och gör dig bekant med "gubbarna". Hälsningar från arbetsgänget eller som vissa kallar oss: GUBBARNA PÅ GUBBDAGISET! Hör av dig till Lars eller Owe så fixar vi till ett lämpligt jobb åt dig! Telefonnummer finns på sista sidan. Lev väl och var rädda om varandra! s~.

3 Föreningen "SLUPEN" kallar härmed till ARSMÖTE Onsdagen den 14 april 2010 klockan Plats:Sjötorpsbåtklubbs klubbhus,sjötorp. Stadgeenliga rörhandlingar. I samband med årsmötet kommer vi bla. att försälja diverse "SJÖMANSARBETEN" (Tågvirkesarbeten) tillverkade av vår egen "Pille repmakarn ARNE". Ett utmärkt tillfålle till att köpa diverse ÄKTA SJÖMANSARBETEN lämpliga t.ex. som exklusiva presenter. Vi kommer även i år att sälja den "maritima litteratur" som vi marknadsförde förra året. Böckerna kommer från BATDOK- GRUPPEN AB I SKÄRHAMN, Sveriges största "maritima" förlag. Priset på böckerna är betydligt lägre än i bokhandeln. Så passa på och köp, Många av böckerna är slut på förlagen så det kan vara sista chansen att köpa dessa böcker. Givetvis blir det också som vanligt "fika och skutsnack" "Alla" intresserade är hjärtligt välkomna! Man behöver inte vara medlem i föreningen för att bevista mötet! Styrelsen. 3

4 4 PLANERADE AKTIVITETER 2010 Följande aktiviteter är till dags dato inplanerade: Kortare seglingar (ca: 3-4 timmar) för medlemmar och allmänheten i farvattnet utanför Sjötorp. Lördagarna den 19/6,3/7, 10/7, 17/7,24/7 och den 31/7. Deltagande i Speed Art i Mariestad 4/9. Medlemssegling till Jönköping under tiden 8-14 september. Deltagande kan ske på olika deletapper eller hela seglingen. Närmare information på vår hemsida. Medlemsseglingar Torsö Runt (2 st.) Tidpunkt ej spikad. Hör av dig till Lars Johansson på telefon om du är intresserad. INFORMATION I ALLMÄNHET OM våra AKtIVITETER: SE vår HEMSIDAwww oskar 2. sjotorp. nu. Har Du inte tillgång till Internet så ring någon av våra "gubbar" fdr information. Telefonnummer återfinns på sista sidan av detta informationsblad. UTBilDNING..... Om intresse finns, så kan vi tänka oss att genomöra några kurser i :föreningensre~i och ev. i samarbete med Sjötorps Båtklubb. Tänkt är att kurserna skall omfatta "SJÖMANSARBETE" (knopslagning, splitsning etc.) och "HANDHAVANDE AV FARTYG". Tänkbart är att även navigationsutbildning kan ingå i utbudet av- kurser. Navigationsutbildningen kan gälla följande nivåer: VHFcertifIkat, Förarintyg, Kustskeppare och ev. Sjöbefäl klass 8. Hör gärna av er om intresse finns.

5 VARA MEDLEMMAR BERÄTTAR... Under den här rubriken är det tänkt att våra medlemmar skall kunna bidra med egna berättelser. ALLA är välkomna med bidrag! Litet eller stort! Allt är välkommet! Skicka ditt bidrag till Owe. Adressen finns på sista sidan. VINTER pa KATTEGATT... Hösten 1981 gick chartertiden hos SJ ut llir tågfiirjan "SVEALAND" och hon lades upp till llirsäljning. Besättningen skingrades för vinden och undertecknad hamnade på "EUROPAFÄRlAN III" som trafikerade linjen Varberg-Grenaa. Ett utmärkt exempel på "Du får vad du betalar för". Lågt pris var mottot för rederiet. Nåväl, i slutet av oktober månad mönstrade jag på för den första fem dagars perioden. Första jobbet ombord blev att byta värmeelementet i maskinavdelningens stora tvättmaskin. Det var något besvärligt att få loss elementet och dra ut det i rännan som det var placerat i för det var fullt av prylar i rännan. Ja ni vet hur det ser ut ibland i en tvättmaskin när det är dags för rengöring. Folk glömmer gärna av att tömma fickorna på det som skall tvättas, resultatet blir som det blir. I detta fallet innehöll tvättmaskinen ett antal skruvar, ett antal muttrar, några borr, flera pennor, ett antal poppnit och diverse oidentifierade prylar. Mense! Detlåg även72 kronori rännan!bingo!. Första kvällsvakten i maskin blev intressant, inte nog med att de fyra huvudmaskinerna läckte kylvatten så att det på håll såg ut som om maskinerna var nymälade, blanka och fina. På grund av alla läckor i kylsystemet (ca 800 liter kylvatten / dygnet)så var det ett stort jobb med att fylla på kylsystemen hela tiden. Det visade sig också att start och manöverskåp till olika utrustningar saknade skyltar som skulle ange vad det var för utrustning som hörde till skåpen. OK en del hade text påskriven med spritpenna, en del hade en tejpremsa med någon otydbar text men de flesta skåpen var helt anonyma. Strax före leveransen 8 år tidigare hade varvet lämnat över en stor plastpåse med alla erforderliga skyltar till fartyget flir montering av besättningen. Men icke! De flesta skyltarna låg efter 8 år kvar i påsenf. En försynt ftåga varför skyltarna inte hade monterats besvarades med "vi har inte hunnit"! Men du kan väl sätta upp dom själv! Påsen låg llir övrigt kvar i kontrollrummet. Ombord fanns ett noggrant beskrivet system för identifiering av de olika utrymmena ombord. Systemet utgick ftån "neriftån", "akteriftån" och ftån "babord". Om två eller fler utrymmim låg bredvid varandra så identifierades dessa av någon outgrundlig anledning medhjälp av romerska siffror! Så på skyltarna kunde det tex. Stå IX - XXII - III! 5

6 Fartyget kunde ta 1200 passagerare och eftersom resorna mellan Varberg och Grenaa bara tog drygt 3 timmar så var antalet hytter ombord begränsat. Men det var gott om "matsalar", "kafeer", och "barer". Allt för att passagerarna skulle må så bra som möjligt. Köket ombord var ett inferno av trängsel, hetta och jäkt. Jag bävade llir att det skulle uppstå några problem med utrustningen i köket, men som väl var så inskränkte sig problemen till några enstaka byte av lysrör. Ett arbete som kunde vara nog så "flottigt". I befälsrnässen fanns ett stort runt bord kring vilka alla satt när det var dags för mat. Mitt på bordet var en rund kullagrad skiva placerad. På skivan placerades alla "gemensamma" tillbehör som "bröd", "smör", "kryddor", "ketchup" osv. När man ville komma åt några av tillbehören så snurrade man bara på skivan och tillbehören nåddes utan att man behövde anstränga sig. Dock kunde vissa problem uppstå vid en viss typ av sjögång, lätt rullning, om skivan då var något snedbelastad kunde den av egen kraft att börja snurra. Då kunde det uppstå följande fenomen: Farten ökar mer och mer, när ett visst "varvtal" uppnåddes så såg skivan till att alla tillbehör llirdelades rätt ut över bordet och ner på durken. Tekniskt sett så var nog "EUROPAFÄRJAN III" bland det sämsta jag seglat ombord i, men stämningen ombord var lättsam. Farleden vi trafikerade mellan Varberg och Grenaa rundande fyrskeppet "Anholt Knob" var mycket trafikerad men i januari då isen kom kunde resorna dra ut på tiden då "EUROPAFÄRJAN III": s isbrytningsllirmåga inte var något att skryta om. Det var med en viss glädje jag kunde svara JA när Wallenius hörde av sig och ftågade om jag möjligen kunde tänka mig att börja arbeta i deras rederi. Det var inte någon längre betänketid tills jag svarade "JA". Puh. -- EN LITENTILLBAKABLiCK... Ute är svinkallt och min hustru och jag sitter och njuter i stugvärmen och pratar om under åren lliretagna seglatser. Många trevliga minnen dyker upp och då säger min hustru "kommer du ihåg norsken på Kosterjorden"? Visst kom jag ihåg "norsken". Så här lyder historien i korthet: Vi hade tillbringat några varma och sköna dagar hos vår vän Gösta på Nord Koster. Vänner ftån Smögen hade stött till och mätta på nykokta krabbor kom vi överens om att vi skulle följa med till Smögen på söndagen. Våra vänner skulle hem och jobba så de hade inte någon möjlighet att stanna kvar på Nord Koster. Söndag morgon bjuder på fin väder, SV Hg vind, ca 3-4 mls. Sjörapporten talar om något ökande vind under eftermiddagen. En bra rapport tyckte både vi och våra vänner. 6

7 Efter aväten frukost lämnar vi Göstas brygga och sticker ut på Kosterfjorden. Kursen sätts mot Ramsö. Tanken är att gå inomskärs genom Havstenssund och vidare mot Smögen via Grebbestad och Hamburgsund. Efter ca l timmas gång börjar vinden att öka. Efter ca 2 timmar blåser det över 20 mls och sjön börjar bli grov på Kosterjorden. Det blir gång i "ia o skvätt" som man säger i Bohuslän. Våra vänner som gör högre fart har försvunnit föröver. Nåväl vi kommer i sjölä för Ramsö och ser fram mot lite bättre gång ner till Havstensund. Som vanligt står VHF:en påslagen på kanal 16. Vi har nu kommit ner till inloppet av farleden ner till Havstenssund och har betydligt mindre sjögång. MAy DAY MAY DAY MAY DAY! snabb reaktion, höjd volym på VHF:en och skärpt lyssning. Nu kommer nödmedelandet: Norska segelbåten *********position 0,5 M väst om Svartskären, vi har roderhaveri och behöver omedelbar hjälp! Jag vänder mig om och tittar på hustrun Det är den segelbåten som ligger strax akterom oss! Hårt bb roder och kurs på segelbåten. Anropar segelbåten på VHF:en och meddelar att vi är hos dom om ca 5 minuter och att vi torberederbogsering. Det är bråttom för dom närmar sig snabbt grundmarken. Hustrun gör klart en bogserlina och jag manövrerar mig lång sides segelbåten. Ett mästerligt kast av hustrun och bogserlinan är över hos segelbåten. FAST! Och vi börjar bogsera mot Råssö. Larmet har nu gått och flera båtar kommer till assistans. Den fiirsta som kontaktar oss är tullkryssaren ftån Strömstad som är på gång mot oss med högsta möjliga fart. Det börjar att bli stökigt i farvattnet runt Havstensund och tullkryssaren ftågar om vi kan fortsätta bogseringen. Efter som vi har sjölä, visserligen blåser det fan men det går bra att bogsera. Vi närmar oss nu Raftö då segelbåten anropar oss på VHF:en och meddelar att man riggat nödstyrning och kan klara sig själva. OK vi lägger loss och sätter kurs mot Havstensund. Men säg den ftid som varar! Nytt anrop ftån segelbåten! Vi tar inte igång maskinen! Nyrundsväng, ny koppling av bogserända och vi fortsätter söder över. När vi närmar oss gästbryggan i Havstensund konstaterar jag snabbt att jag inte har någon möjlighet att ta in segelbåten till kaj på egen hand. Det går grov sjö efter bryggorna säkert mellan l och 1,5 meter höga. Vad göra? Jag ropar upp tullkryssaren som ligger och "hoppar" långsida bryggan och efter en kort diskussion kommer vi överens om att jag skall stryka upp efter bryggan och lägga loss segelbåten när det blir lämpligt tillfillle. Vinden kommer då att pressa in båten till bryggan. Sagt och gjort, vi torbereder den här manövern och när vi kommer upp till bryggan så ser vi att det är minst 20 personer som står beredda att ta hand om segelbåten. Allt går ~ra och hustrun och jag diskuterar om hur resan skall fortsätta. Att ta skyddad kajplats i sundet är helt omöjligt. Ropar upp våra vänner från Smögen som är ca l timma före oss och hör mig för hur det ser ut söderut? Svaret blir: Det blåser utav själva fan! Sjön är grov på Tjurpannan men det går att ta sig över. Sedan är det ju bra sjölä inomskärs upp till Grebbestad. Hustrun och jag överlägger och kommer fram till att det är inget problem att gå vidare med båten, men det kommer att rulla rejält innanfiir VÄCKER, men det handlar ju bara om 20 minuter, sedan har vi sjölä. Vi provar. Efter ca 30 minuters gång ut mot VÄCKER tar vi se att akterifrån kommer tullkryssaren med god fart och med kurs på oss. I pulpiten på kryssaren står en man och håller sig i för livet. Vad tusan vill dom? Vi saktar in och inomkort är kryssaren 7

8 upp hos oss och mannen på fördäck langar över en plastkasse till oss med kommentaren "Det är inte vanligt att vi langar men det här är ett tack trån norrmannen"! Vart skall ni? Vi försöker att ta oss söder över eventuellt till Smögen! Inomskärs går det nog bra och ni har ju en "redi" båt. Skulle det vara några problem så ropa på oss, vi går mot Grebbestad! God tur! Så var samtalet slut och vi rullar och stampar vidare med låg fart. Det var rejäl sjögång på Tjurpannan, bland det värsta vi varit med om men allt gick bra och vi får sjölä och fortsätter söderöver. Nu har vi tid att kolla vad det är för innehåll i kassen, "se på fan! En flaska utsökt rödvin! Den kommer att sitta bra i kväll när vi tar natthamn. Vinden har nu ökat ännu mer och vi hör på VHFen att det är stora problem ute till sjöss. Väster om Koster har en norsk segelbåt sprungit läck och helikopter är på väg för att bärga folket ombord. ( segelbåten sjunker senare). Vi passerar Grebbestad och fortsätter mot Hamburgsund. Skärgården är full av båtat som sökt lä, både stort och smått. Nu blåser det så hårt att sjön "ryker" men det är ju bara bra för då minskar sjögången. Sakta men säkert närmar vi oss Hamburgsund och vi ropar upp våra vänner trän Smögen. Var är ni? Vi ligger fast vid norra bryggan i sundet, när kommer ni? Vi är på gång och hos er om 30 minuter. OK då sätter vi på kaffet! Framme i sundet förtöjer vi långsida våra vänner och det nybryggda kaffet smakar gudomligt. Vinden visar nu tendens att avta och efter telefonkontakt med Smögen får vi reda på att "nu blåser han bara 10" här! Vi beslutar oss nu llir att fortsätta mot Smögen. Visserligen kommer det säkert att rulla utav tusan vid Valö Huvud, men det kan inte vara värre än på Tjurpannan. Det visar sig att vi hade rätt i våra tankar och vid 8 tiden på kvällen ligger vi välllirtöjda vid våra vänners brygga på Smögen och vi kan pusta ut. En tuff resa men vi ångrar den inte.. Några år senare är jag på väg ftån Sjötorp till Smögen med vår båt. Med ombord är några goda vänner ftån "böggda". Strålande väder, 0-2 mls och solen skiner. Efter att ha passerat Rivöfjorden dyker det upp en ide' om att ta vägen via Skagen till Smögen. Vädret är ju perfekt. Sagt och gjort och vi styr kurs på Skagen. Vi smyger oss in i Skagens hamn och letar efter kajplats. t-det fina vädret är det massor av båtar i hamnen och vi kan efter lite letande förtöja som 5:e båt ftån kaj. Jag tittar mig omkring och döm om min llirvåning när jag några båtar bort får syn på våra Smögenvänners båt! Vi var redan observerade och när det viftas med kaffepannan är vi inte sena med att med viss möda tas bort till våra vänner. 1" sittbrunnen sitter det några llir mig okända personer så jag säger hej och konstaterar att det norskar som är ombord. Kaffet med "tillbehör" smakade alldeles ypperligt och "snacket" kommer igång. Efter en stund så säger min vän ftån Smögen så här till den norska gästen: Hur var det nu när du fick roderhaveri på Kosterfjorden? Ja det var inte roligt säger norrmannen och sen följer en lång berättelse om tillbudet. Berättelsen avslutas medföljande ord: "hade inte en konstig segelbåt med styrhytt tätt tag i oss så hade vi nog gjort totalhaveri"! Tyvärr fick jag aldrig tacka den båten för hjälpen. Då småler min vän trån Smögen och pekar bort på min båt. "Där har du båten och bredvid dig sitter skepparn" Tablå! Jag lovar att det blev en trevlig kväll ombord i våra vänners lag och tack för hjälpen ftamfördes ett otal gånger. 8 "kölsvinet"

9 Oktoberstormen1863. Ett dramatiskt kapiteli Vänersjöfartenshistoria. När man ilirr i tiden diskuterade oväder på Vänern så tog man ofta till orden "Det var nästan som hösten sextiotre". Detta konstaterande var överord, trots att man infogat "nästan". Troligen var oktoberstormen 1863 den värsta storm som drabbat de nordiska farvattnen på över l00 år och ftågan är om någon av de stormar som drabbat Vänern ftam till dags dato överträffat denna storm. Den SV liga stormen hade en fruktansvärd kraft och drabbade Vänern med ilirödande verkan. Stormen nådde de västsvenska farvattnen den 31 oktober menan klockan 4 och 5 på morgonen och nådde Vänerns stränder någon timma senare. Då hade stormen redan rasat under 3 dygn på Biscaya, Nordsjön och Nordatlanten. Vinden uppnådde orkanstyrka och kraftiga regn, hagelstormar och svåra åskväder ingick i det extrema vädret. Orkanen utlöste en massaker på Bohus och Hallandskusten med oräkneliga haverier och stora skador på land som ililjd. Trots det stora antalet ilirlisningar och haverier så stod inte antalet omkomna i proportion till antalet haverier. En orsak tin detta kan ha varit att hösten varit ovanligt varm och att vattnet inte hunnit bli utkylt när orkanen drabbade de Svenska farvattnen. Många berättelser om orkanens härjningar publicerades i de västsvenska tidningarna. En observatör berättade i Venersborgs Tidning att han senhösten 1863 bara i Lurö skärgård sett 15 vrak. Detta var de fartyg som blev kvar som haverister efter det att vad som kunde bärgas, bärgats. Från en vid Aspholmarna uppankrad ångbåt räknade man när orkanen passerat, till mer än 20 havererade fartyg bara i denna begränsade del av Lurö skärgård. Det verkar dock som om ångbåtarna på Vänern klarade sig relativt oskadda ftån orkanens härjningar, delvis på grund av att mart lämpade sina däckslaster överbord. Segelskutorna var i stort sett hjälplösa i det hårda vädret och detta satte sina spår utefter Vänerns stränder. Från Vänersborg berättades att orkanen rasade med oilirminskad styrka under 5 timmar, därefter mojnade vinden till "svår storm" under ytterligare två dygn. Orkanen orsakade svåra skador i Vänersborg och ett antal fartyg som låg i VäQ.ersborgshamn, drabbades av stora svårigheter.. Galpasen BALDER ftån Vänersborg drev ur hamnen, var tvungen att kapa riggen och men drev trots detta iland på skären utanilir Bastungsfyren. Skutan JOSEFINA drev också ut ur hamnen men kunde med kapad rigg ankras upp utanilir vågbrytarna. GaleasenPAULINA drev till sjöss, fick riggen ramponerad men man lyckades ankra upp henne innan hon drevs på land. Den 2 november kunde de 3 fartygen när vinden avtagit bogseras in i hamn. En Göteborgsskuta drev manlös mot yttersta ändan av vågbrytaren men ilirdes av vind och ström tillbaka in i viken och undgick med små marginaler att bli vrak. Ett i 9

10 10 sundet uppankrat fartyg lyckades att undgå haveri tack vare att man lämpade en stor c;lelav däckslasten överbord. En järnlastad skuta driver iland i Vassbotten och blir troligen vrak. Fyra ångbåtar som lämnat Väpersborg och gått ut på Vänern innan orkanen bröt ut lyckades med stora svårigheter rida ut orkanen. Två av ångarna klarade sig relativt helskinnade tillbaka till hamnen, s/s KLARA ELF kunde ankra upp under Dalbolandet och red med maskinens hjälp ut orkanen, och s/s WETTERN som tvingades lämpa en del av däckslasten överbord, kunde vända och ankras upp i sundet. De fartyg som låg uppankrade på Vassbotten gjorde större och mindre haverier, en jämlastad skuta drev på land och blev troligen vrak. De flesta av 'de i Vänersborgs hamn liggande fartygen blev mer eller mindre ramponerade. En ångare som tog sig in till Vänersborg, s/s MOTALA STRÖM? meddelade att de observerat mellan 30 och 40 fartyg som låg havererade efter stränderna. På grund av orkanen trycktes Vänersborgsvikens vattnet ut i Vänern och vattnet sjönk till ca 1,5 meter under det normala vattenståndet. När vinden avtagit återkom vattnet med så stor kraft att bl.a. timmerlänsor sprängdes sönder och timret spreds vind turvåg. När vädret efter några dagar stabiliserats och sjöfarten kommit igång igen, inkommer allt flera uppgifter om havererade och turlista fartyg. Således meddelas från Karlstad att Galeasen MAGDALENA och Slupen KURIREN båda planklastade drivit iland vid Långsviken, Galeasen WILHELMINA och Slupen ELIDA ligger som vrak på Märrholmen. Mellan Tynäs och Örsholmen ligger Slupen FALKEN på land med kapad rigg. Mellan Tynäs och Märrholmen ligger Slupen CARL JOHAN på grund och vid Tynäs ligger Slupen DELFIN. Dessa tre fartyg kunde när vinden bedarrat bärgas och turdes in till Karlstads nya hamn mer eller mindre skadade. Blockskutan ALBERTINA driver i land på Gerholmen. Även ALBERTINA kan bärgas. S!imre gick det tur Slupen VALFRID från Karlstad som med planklast turliservid Långhalssundet. Besättningen kunde räddas. - Från ~romö meddelas att två vid Bromö liggande skutor driver den ena till sjöss och måste' i sjunkande tillstånd överges av besättningen. Besättningen går i jollen men båda årorna bryts och man driver redlösa,till sjöss. Olyckan har observerats från land och några "raska" roddare från Bromö bruk lyckas efter stora ansträngningar bärga den skeppsbrutna besättningen från en säker död. Från Aspholmarna till Vänersborg ankomna fartyg meddelar att ett stort antal skutor ligger som vrak i Aspholmsskärgården. Fartyget ROSEN med planklast ligger uppkastad på land, Slupen AMANDUS med planklast från Skoghall ligger med kapad rigg uppkastad på grund, Slupen PALERT även denna med planklast från Skogballligger sönderslagen på en berghäll, Fartyget KUSEN, skeppare A. Olsson, med planklast från Karlstad, står på grund, En okänd slup från Kråkön ligger med kapad rigg på grund, Vedlastade Slupen MESSVIK, skeppare Börgesson, ligger med krossad botten uppslagen på en klippa, Planklastade Galeasen SVAN, skeppare S. Svensson, ligger sjunken, Slupen LEVI med vedlast flyter men har måst kapa riggen, Slupen STRÖM utan last driven på land och sönderslagen, Slupen

11 ALEXANDRINE med kollast till Kristinehamn uppkastad på land och. förolyckad, BLENDA på grund med kapad mesanmast,och Slupen ISIDOR, skeppare Gustafsson, på grund med kapad mast, Galeasen DON PEDRO med trälast :trån Karlstad till Göteborg står på grund men är oskadd. Dessutom ligger Slupen ISIDOR, Slupen MARIA :trånmarstrand, samt Skonerten IDA havererade i skärgården. Från Lurö inkommer meddelande om att Slupen PAULUS ligger sjunken vid Bratten, besättningen saknas och har troligen omkommit. Slupen LA MARTINE med last av bräder, står på grund med kapad mast. Galeasen JOSEFINE på grund vid Bratten med kapade master. På Hökön har två skutor strandat. LISETTE kommer loss, driver till sjöss och har troligen gått till botten. Det andra fartyget, en okänd rundgattad slup ligger uppkastad på Hökö och är totalt förolyckat. Slupen SPEKULATION ligger sjunken utanf6r Hökön. Från Kristinehamn kommer uppgifter om att Galeasen ANDRIETTA CHARLOTTA lastad med 158 tolfter plank ftån Kil har strandat vid Hult och är totalt sönderslagen. Uppgifter om att Slupen THOR med tackjärnslast står uppkastad på Måkhall samt att s/s VESTERGÖTLAND försökt dra THOR av grundet men. misslyckats med bärgningen i det hårda vädret inkommer likaså ftån Kristinehamn. Från Frugården meddelas att båtarna PRÖVEN och ODEN därstädes ligger uppkastade på land som vrak. Även ute i Vänern skördade orkanen sina offer. Sålunda meddelas att Skonertskeppet SVEA och Galeasen AXEL, båda med hemort Vänersborg förlist i öppen sjö. SVEA på okänd plats och AXEL utanför Djurö. Troligen så drabbades ytterligare fartyg av mer. eller mindre allvarligare haverier men uppgifterna som finns tillgängliga är till stor del så oklara att dessa uppgifter fär stå över tills fler detaljer om dessa haverier dyker upp. Bland de många dramatiska händelser som timade under orkanen så är det ta som dokumenterats. Beträffande en av llirlisningarna kan man i början av november månad 1863 dock läsa lliljande rader: i Venersborgs Tidningen: Följande händelse inträffade i samband med den ftuktansvärda orkanen sistlidna vecka. Två sjömän ftån en i Lurö skärgård llirlist skuta, Slupen LISETTE, kastas av vågorna upp på ett litet skär. Här tar de skeppsbrutna tillbringa 47 timmar, utlämnade llir köld, regn och storm. Med stor möda lyckas de två hålla sig fast i den lilla växtlighet som fanns mellan stenarna, och lyckades på det viset undgå att åter spolas ut i sjön. I sista minuten, av hunger och köld totalt utmattade och färdiga att ge upp, räddas de båda av folk trån en närbelägen bebodd hohne och förs i mycket medtaget tillstånd i säkerhet. De skeppsbrutna förs sedan med båt till Vänersborg, där en av dem omedelbart måste läggas in på sjukhuset f6r vård. Diagnosen som ställs lyder "Hjärnfeber." Slut på citat. Om den ej namngivne sjömannen tillftisknar förmäler ej historien. OweGullbergh 11

12 . Föreningen "SLUPEN" c/o KjellJohansson. Kråkängsvägen SJÖTORP Adress.och telefon lista: Ordförande: Kurt Jonasson.Madlyckevägen MARIESTAD Tel: Sekreterare: Gunnar Andråason Svansbergsvägen SJÖTORP Tel: Kassör: Kjell Johansson Kråkängsvägen SJÖTORP Tel: Information och bokningar: Lars Johansson Bästemansvägen SJÖTORP Tel Fartygsombud: Owe Gullbergh Långhagsvägen Tel: SJÖTORP E-post: sjotorp. nu Hemsida: www oskar 2.sjotorp. nu