FT20 GRUNDERNA FÖR PRISSÄTTNINGEN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FT20 GRUNDERNA FÖR PRISSÄTTNINGEN"

Transkript

1 FT20 GRUNDERNA FÖR PRISSÄTTNINGEN

2 2 (18) INNEHÅLL 1. FAKTORER SOM INVERKAR PÅ FÖRSÄLJNINGSPRISET Konkurrenternas priser Självkostnadsvärde Priselasticitet dvs. priskänslighet 4 2. BRANSCHVISA SKILLNADER I PRISSÄTTNINGEN Handel Rabatter Svinn Industri Prissättningen av serieproduktion och volymens inverkan Distributionskanalerna i prissättningen Tjänster En enpersons arbetsrörelse Företag med arbetskraft med olika lönesättning Prissättning av installationsaffärsverksamhet PRISSÄTTNINGENS INVERKAN PÅ TÄCKNINGSBIDRAGET Rabatternas inverkan på täckningsbidraget Prisförhöjningens inverkan på täckningsbidraget och försäljningsmängden Lagrets omsättningshastighets inverkan på täckningsbidraget 17 På grund av uppdateringstidtabellerna ansvarar vi inte för skador, som uppkommer på grund av felaktiga uppgifter.

3 3 (18) 1. FAKTORER SOM INVERKAR PÅ FÖRSÄLJNINGSPRISET Definitionen av priset på en produkt eller en tjänst som företaget producerar är en flerfasig process. I sista hand försöker ett affärsföretag fastställa priset så att företaget uppnår sina ekonomiska och andra målsättningar och framgång i konkurrensen med övriga producenter. Produktens försäljningspris är beroende av storleken på efterfrågan och på konkurrerande produkter på marknaden, dvs. utbudet. Om det kvantitativa utbudet är knappt är prissättningen fri och produktens egenskaper har inte så stor betydelse. Då utbudet ökar riktar sig efterfrågan mot produkten, där kunden har störst nytta beaktande priset. Observeras bör att huvudregeln är den att alla inköpsbeslut görs på basen av känsla. Köparen har ändå ett behov av att med förnuft kunna motivera sitt beslut både för sig själv och andra. Av detta följer att det som man inte uppger som grund för köpet (=känslonivå), ofta utgör den verkliga orsaken till köpet. Impulsen till anskaffningen kommer från användningsbehovet, men redskapsbehoven (köparens vilja att beskriva sig själv via köpet) avgör valet av produkt. Eftersom redskapsbehoven har en avgörande betydelse för inköpsbeslutet är det även skäl att se produkten som en marknadsföringsmässig nyttighet. Priset utgör bara en del av nyttigheten. I det följande koncentrerar vi oss i alla fall på prissättningen via de verkliga produktions- och försäljningskostnaderna, vilka ändå på lång sikt avgör företagets konkurrenskraft. 1.1 KONKURRENTERNAS PRISER Vid inköpstillfället jämför kunden olika varors priser och egenskaper, vilka förutom de potatisar som säljs på torget (samma sort, samma storlek) sällan är direkt jämförbara. På olika orter kan konkurrensen vara även mycket begränsad varvid man har skaffat sig en klar konkurrensfördel. 1.2 SJÄLVKOSTNADSVÄRDE En god kännedom om företagets produktionskostnader utgör ett nyckelord i en stram priskonkurrenssituation. Inom industrin och i samband med byggande accentueras behovet av kunskaper genom att kvalitetsskillnaderna inom de s.k. mogna sektorerna är så små att priset och betalningsvillkoren avgör affären. T.ex. en båtbeställning erhålls av det varv som har givit det förmånligaste priset. Inom handelsbranschen finns det större spelrum i prissättningen tack vare marknadsföringen och uppfattningen. En klädfabrik som tillverkar märkesprodukter, måste känna till sina produktionskostnader och klara av en konkurrenskraftig produktion så, att förtjänstmöjligheterna kvarstår beaktande marknadsföringskostnaderna. Figur: Självkostnadsprissättningens struktur MERVÄRDESSKATT VINST INDIREKTA KOSTNADER (lokaliteter, finansieringskostnader, reklam, funktionärsutgifter, kontorsutgifter etc.) Kundpris Självkostnadsvärde DIREKTA KOSTNADER (råvaror, varor, hjälpmedel, förpackningar, frakter, produktionsfolkets löner) Obs.! Till självkostnadspriset bör tilläggas vinst, om man siktar på långsiktig lönsamhet.

4 4 (18) 1.3 PRISELASTICITET, DVS. PRISKÄNSLIGHET Kundens vilja att köpa då produktens pris ändrar benämns priselasticitet. Efterfrågan är elastisk om försäljningen sjunker mera än vad priset höjs. T.ex. en 5 %:ig prisförhöjning leder till en 10 %:ig nedgång i försäljningen. På motsvarande sätt stiger försäljningen med 10 % om priset sänks med 5 %. Kunderna är således mycket prismedvetna. I en neutral efterfrågesituation går priset och försäljningen hand i hand. Däremot utvisar en oelastisk efterfrågan att kunderna är dåligt prismedvetna om försäljningen sjunker procentuellt mindre än vad priset höjs. Efterfrågan kan även vara korselastisk, dvs. då priset på en annan produkt minskar avtar även försäljningen (mjölk vs. saft och tvärtom). Produkterna ersätter således varandra. Alla ovan nämnda priskänslighetseffekter är svåra att förutspå. 2. BRANSCHVISA SKILLNADER I PRISSÄTTNING Inom olika branscher avviker prissättningsmetoderna avsevärt från varandra. Inom detalj- och partihandeln består största delen av kostnadsstrukturen av de produkter som har anskaffats för försäljning medan den största utgiftsposten i ett företag som utför hisservice utgörs av personalens löner. I industriproduktionen kan den avgörande kostnaden utgöras av anskaffningspriset för en verktygsmaskin. I det följande fördjupar vi oss i kostnadsberäkningen och prissättningen inom olika branscher. 2.1 HANDEL Handeln innehåller såväl detalj- som partihandel. Dessa köper färdiga varor vilka sedan säljs vidare som sådana. I handeln utgörs de enda direkta kostnaderna av varukostnader. UTRÄKNING AVA FÖRSÄLJNINGSPRISET = 100 X DIREKTA KOSTNADER FÖRSÄLJNINGSBIDRAG % Exempel En butik som säljer förnödenheter köper av en partihandel ett anbudsparti om 1500 stycken nya halogenlampor för H7-körljus för vårpriset utan mervärdesskatt. Frakt- och förpacknings-kostnaderna uppgick till 140 utan mervärdesskatt. Företagaren beslöt att prissätta lamporna konkurrenskraftigt, men att man borde få ett täckningsbidrag om 50 %. Det slutliga bidraget blir ändå kännbart mindre, eftersom varor stjäls till 4 % och oberoende av alla aktiviteter förblev 10 % osålda. Hurudant blir det slutliga täckningsbidraget? En småföretagare gör ofta ett grovt fel då han prissätter täckningsbidraget nerifrån upp och inte uppifrån ner som han borde göra. Företagaren utgår ifrån att man åstadkommer ett 35 %:igt täckningsbidrag genom att multiplicera de direkta kostnaderna med 1,35, varvid ett produktpris om 100 skulle bli 135. Eftersom priset beräknas uppifrån ner enligt formeln 100 x ( )/135, uppgår täckningsbidraget enbart till 26 %. Det rätta beräkningssättet är (100 x 100)/(100 35), varvid priset blir 153,85. I pengar är skillnaden kännbar. I praktiken sjunker täckningsbidraget ännu mera eftersom man på priset kan bevilja rabatt, det kommer reklamationer och svinn på produkten (butiksstölder, produkten går sönder eller nedsmutsas). Beroende på handelns bransch varierar täckningsbidraget från 15 % (bilhandel) till 60 % (modekläder). Fakturans summa utan mervärdesskatt 7 500,00 Frakter och förpackningskostnader 140,00 Direkta kostnader 7 640,00 Försäljningsbidrag 50 % 7 640,00 Försäljningspris utan mervärdesskatt ,00 Tillsätts mervärdesskatt 24 % 3667,20

5 5 (18) Kundpris ,20 Försäljningspris/lampa (avrundades för att bli mera säljande av sig; det beräknade priset uppgick till 12,63 ) 11,90 Försäljning sammanlagt 1290 st. (svinn 210 st.) ,00 - av vilken mervärdesskatt 2971,16 Kvar som försäljningsinkomst blev ,83 Försäljningsbidrag för hela partiet 4739,83 - varvid försäljningsbidragsprocenten blir 4739,83/12.379,83 x 100% eli 38,3 % Exemplet utvisar, att man vid sättandet av försäljningsbidraget bör vara noggrann. Om företagaren som säljer förnödenheter skulle ha prissatt rätt med en målsättning om ett försäljningsbidrag om 50 % för hela det inköpta partiet, borde prislappen ha varit hela 14, RABATTER Rabatterna äter effektivt upp täckningsbidraget, varvid en sänkning av priset med några procent kräver stor tilläggsförsäljning för att man skall få tillbaka det förlorade täckningsbidraget. Om du är inom en bransch, där man av tradition ger rabatter (t.ex. möbel-, bil- och maskinhandel) skall du lämna prutmån i priserna. Principen är, att de kunder som underlättar och minskar försäljningsarbetet, är berättigade till rabatt Dylika kunder är bl.a. kunder som köper stora mängder i gången stamkunder kunder som köper vid tider utanför säsongförsäljningen (t.ex. sommardäck på vintern) inte reklamationskänsliga (inverkar mycket inom bl.a. byggnadssektorn och i tillverkningsindustrin) sådana som betalar sina fakturor i tid eller omedelbart Realisationen är en händelse där butiken säljer slut på de varor som den inte har för avsikt att längre ha i sortimentet eller att varan finns att tillgå enbart i enstaka exemplar. Även i dessa fall bör man få tillbaka det förlorade täckningsbidraget av produkterna med nedsatta priser via försäljningen av normalprissatta produkter. Vid användningen av kampanjpriser är målsättningen att öka den totala försäljningen och att vid sidan av kampanjen öka försäljningen av normalt prissatta produkter. Vid kampanjprissättningen medverkar ofta även varuleverantören genom att bevilja tilläggsrabatter för ett kampanjparti SVINN Inom detaljhandeln lider man alltid av svinnet. Det förorsakas av butiksstölder, av att varan är sönder eller av att försäljningsdatumet har överskridits ifråga om färskvaror. Svinnet kan fort uppgå till 4 % av hela försäljningen. Svinnet bör beaktas då man definierar försäljningspriset. 2.2 INDUSTRIFÖRETAG Prissättningen av produkter inom industrin är klart svårare än inom sektorn handel fastän man även där använder sig av en prissättning som baserar sig på försäljningsbidrag. Problemet kommer sig av definitionen av det verkliga självkostnadspriset. Det är lätt att göra beräkningar i ett redan befintligt företag jämfört med att företaget skall påbörja sin verksamhet med att tillverka sina egna produkter endera på basen av beställningar eller genom att sälja egna produkter direkt till den slutliga användaren. Man måste vid prissättningen, utöver de direkta kostnaderna, dessutom kunna ta i betraktande följande faktorer som indirekt förhöjer priset på den produkt som tillverkas. Dessa kostnader bör sättas på produktens försäljningspris. S.k. allmänna kostnader utgörs av kostnader för bokföring och löneräkning kostnader för en lagerkarl och en truck underhåll av industrihall och renhållning av gårdsområden kostnad för en försäljare kostnad för en planerare

6 6 (18) bettkostnader och underhållskostnader för en verktygsmaskin uppvärmnings- och elkostnader för utrymmen etc. Kostnaderna måste således övervältras på produktpriserna. Då man kan övervältra kostnaderna kan man i prissättningshänseende tillverka en produkt inom vilken bransch som helst. Mest väsentligt är att veta hur lång tid det åtgår till att tillverka produkten.i följande exempel bekantar vi oss med prissättningen i enlighet med självkostnadsprissättningsprincipen vid en syateljé som tillverkar inredningsprodukter. Exempel Stina är en yrkeskunnig inredningsplanerare och besluter sig för att börja tillverka olika dynor, som används vid inredningar. Hon besitter också praktisk arbetserfarenhet av tillverkning och försäljning av inredningsprodukter. Hon känner till prisnivån inom området och känner exakt till konkurrenterna och deras priser. Priserna har framkommit i samband med många försäljningskonferenser. Kemin stämmer inte riktigt överens med den egna arbetsgivaren för Stina anser att man inte, med hänsyn till försäljningsresultaten, betalar henne en tillräcklig lön. Därför har hon beslutat grunda en egen affär och lockat med sig några yrkeskunniga sömmerskor som hon känner. Även kunderna har uppmuntrat Stina att grunda ett eget företag, för hon har goda och säljande idéer. Sålunda börjar Stina göra uträkningar rörande prissättningar av nya produkter och företagets lönsamhet. 1. Beräkning av allmänna kostnader Kommunen har passliga produktionsutrymmen, vilkas hyra uppgår till endast 4 /kvadratmeter. Utrymmet i hallen uppgår till hundra kvadratmeter, varför man kan placera dit de tänkta 4 arbetstagarna utöver Stina. Stina själv har också för avsikt att sy, men antar att hon hinner med det endast under en fjärdedel av sin arbetstid. Försäljning och administration tar den övriga arbetstiden. Även maskinerna måste anskaffas och dem tror hon sig kunna finna begagnade till ett pris om moms 0 %. En del av maskinerna är gammalmodiga, varför de måste förnyas inom de närmaste åren. Stina besluter, att maskinerna måste kunna betalas helt inom fyra år. Stina har beslutat om en lön för arbetskraften som uppgår till 12 /timme. Lön måste i Finland utbetalas för 2150 timmar och då semestrarna avdras blir nettoarbetstiden 1750 timmar. Då Stina själv syr tänker hon nöja sig med samma lön. Årsutgifterna är följande Arbetskraft 4,25 personer x timlön 12 x 2150 timmar x socialskyddsavgifter 1,35 = eftersom sjukdomsfallen i industrin uppgår till 8 % av arbetstiden bör de beaktas = hyra för industrihall 400 x 12 månader = för el åt maskiner och i hallen torde åtgå 200 /månader x 12 månader = kapitalutgifterna för symaskinerna uträknas på basen av en annuitetsberäkning. Räntan fastställs till avkastningen av det förväntade kapitalet 15 %, anskaffningspris , återförsäljningsvärde 0. Den årliga kapitalutgiften uppgår till maskinerna kräver service och reservdelar, nålar etc. Vi reserverar 20 % av kapitalutgifterna = dessutom tillkommer bokförings- och kontorsutgifter, brand- och ansvarsförsäkringar samt utgifterna för försäljningsresor, uppskattningsvis förutom sömmerskelönen önskar Tiina få en månadslön om x 1,35 = i året. KOSTNADSFAKTOR KOSTNAD PER Å 1. Arbetstagarnas löner med sidokostnader Frånvarokostnader Industrihallens hyra Industrihallens driftskostnader Symaskinernas kapitalkostnader Underhållskostnader för maskiner Kontors- m.fl. kostnader Stinas direktörslön

7 7 (18) KOSTNADSFAKTOR KOSTNAD PER Å KOSTNADER SAMMANLAGT ÅRSKOSTNADEN PER ARBETSTIMME UPPGÅR TILL /(4,25 X 1750 TIMMAR) = 30,73 2. Uträkning av produktens pris Stina börjar räkna ut priset på en standardprodukt i enlighet med sin utgiftsstruktur. Produktens recept är följande RÅVAROR ENHETSPRIS MOMS 0% ÅTGÅNG KG, ST. SVINN-% SAMMANLAGT Tråd 20,00 0,2 m² 3 4,12 Knappar 0, ,8 Produktmärke 0,20 1 0,2 Arbetskostnader 15 minuter (30,73 /timme) 7,68 12,80 Detta pris täcker alla kostnader men företaget förblir ännu utan vinst. Vinsterna i finländska företag varierar mellan 4 15 %, varför 15 % inte är för mycket enligt Tiina. 12,80 x 100 / (100-15) = Produktens pris blir således 15,05 utan mervärdesskatt. Eftersom priset känns högt besluter sig Stina för att granska prisets riktighet som en försäljningsbidragsgranskning. Hon vet att en medelförsäljningsbidragsprocent är 30, som hon besluter sig för att använda sig av i sina beräkningar. Uträkningen ser ut som följer: RÅVAROR ENHETSPRIS MOMS 0% ÅTGÅNG KG, ST. SVINN-% SAMMANLAGT Tråd A 20,00 0,2 kg 3 4,12 Knappar 0, ,8 Produktmärke 0,20 1 0,2 Direkta arbetskostnader: 12 /timme x 15 minuter x Soc.skyddskoeff. 1,65 4,95 DIREKTA TILLVERKNINGSKOSTNADER 10,07 Då försäljningskravet uppgick till 30 %, är priset (100 x direkta kostnader)/ (100 FÖRSÄLJNINGSBIDRAGET) dvs. (100 x 10,07 )/(100 30) = 14,38. Stina granskar summorna och noterar att de ligger nära varandra. I själva verket är ett fulltäckande försäljningspris något förmånligare än om man skulle ha räknat ut det på basen av försäljningspriset. 3. Definition av produktens slutliga pris En definition av produktens slutliga försäljningspris är en svår uppgift. Stina måste veta för vilket pris detaljhandeln kan sälja produkten, hur lång produktens livslängd är, hur snabbt man måste hitta nya produkter och vad konkurrenterna gör. Den huvudsakliga konkurrenten är en egen arbetsgivare som tack vare Tiinas förtjänst har ett bra återförsäljningsnätverk. Tiina vet att den nya produkten måste vara klart bättre för att komma med i försäljarens hyllor. Eftersom andra argument är få i början, fäster sig handlanden främst vid priset. Priset borde vara intressant.

8 8 (18) PRISSÄTTNING AV SERIEPRODUKTI0N OCH VOLYMENS INVERKAN PÅ PRODUKTENS PRIS Produkturvalet i ett företag som tillverkar serieprodukter består av olika produkter av olika storlek men till samma produktserie hörande produkter. Kostnadsfaktorerna hos en serieproduktionsanläggning är följande: Tabell 1: Kostnadsfördelningen i ett produktionsbolag KOSTNADSSLAG KOSTNADSFAKTORER KOSTNADSBENÄMNING KOSTNADSBÄRARNA Direkta tillverkningskostnader Råvaror och delar Produktionsarbetstagarna Råvarusvinn Direkta tillverkningskostnader Produkternas tillverkningskostnader Anskaffningskostnader Köppersonal Lagerarbeten Tillägg för råvarornas allmänna kostnader Produkternas tillverkningskostnader Tillverkningens allmänna kostnader Produktionsledningen Arbetsledningen Produktionsplanering Produktplanering Produktionens energikostnader Underhåll av fabrik Anskaffnings- och underhållskostnader för produktionsapparatur Tillägg för allmänna kostnader i tillverkningen Produkternas tillverkningskostnader OVAN NÄMNDA KOSTNADER SAMMANLAGT = PRODUKTENS PRIS I PRODUKTLAGRET Förvaltningens allmänna kostnader Företagsledningen Ekonomiförvaltningen Anskaffnings- och underhållskostnader för fastigheter och kontor Kontorsutrymmenas energikostnader VINSTMÅLSÄTTNING Tillägg för allmänna kostnader i förvaltningen Produktens försäljningspris Försäljningens allmänna kostnader försäljningspersonal marknadsföringsutgifter Tillägg för allmänna kostnader i försäljningen Produktens försäljningspris OVAN NÄMNDA KOSTNADER SAMMANLAGT = PRODUKTENS FÖRSÄLJNINGSPRIS I följande exempel granskas prissättningen hos en fabrik som tillverkar värmeelement av stål för vattenledningsnätet. Exempel Finska Värmeelement Ab tillverkar värmeelement, vars storlek (vattenkapacitet) varierar i enlighet med det urtymme som skall uppvärmas. Värmeelement finns att tillgå i olika höjd och tjocklek beroende på användningsstället. Eftersom produktionen sker i form av seriearbete har man utgått ifrån en beräknad årlig kapacitet som måste uppnås för att uppnå den totala omsättningen. Om kapacitetens användningsgrad är lägre än den beräknade leder det oundvikligen till ett förlustbringande slutresultat. I beräkningarna utgår man för alla eventualiteters skull ifrån en sådan situation, att man får endast 80 % av kapaciteten såld. På detta sätt försäkrar man sig åtminstone om ett tillräckligt högt pris. En annan sak är huruvida man kan få det pris av marknaden som man har räknat ut. Det lämnar fortfarande en säkerhetsmarginal. Eftersom det finns tiotals produktvariationer är det onödigt svårt att börja räkna ut ett självkostnadspris för varje värmeelement av olika storlek. Som grund för beräkningarna väljs den mest sålda elementstorleken

9 9 (18) och så utgår ifrån att man tillverkar det under hela året. Detta är klokt bl.a. därför, att den mest sålda storleksklassen troligtvis också är mest konkurrenskraftig i prishänseende. Om försäljningspriset på denna produkt är konkurrenskraftigt befinner vi oss på en lönsam väg förutsatt att man får den beräknade kapaciteten såld. I följande tabell granskas förändringarna i företagets kostnader och omsättning vid olika användningsgrader. ANVÄNDNINGSGRAD 80 % 100 % 120 % 1. Direkta tillverkningskostnader (rörliga) - råvaror och delar produktionsarbetarnas löner övriga varierande tillverkningskostnader Anskaffningskostnader (fasta) andel av de direkta tillverkningskostnaderna = tillägg för råvarornas 5,7 % 4,5 % 3,8 % allmänna kostnader 3. Tillverkningens allmänna kostnader (fasta) andelen av de direkta tillverkningskostnaderna= tillägg för allmänna 10,8 % 8,6 % 7,2 % kostnader i tillverkningen TILLVERKNINGSKOSTNADER Förvaltningens allmänna kostnader andel av tillverkningskostnaderna = tillägg för allmänna kostnader i 16,9 % 13,9 % 11,8 % förvaltningen 5. Försäljningens allmänna kostnader andel av tillverkningskostnaderna= tillägg för allmänna kostnader i försäljningen 18,6 % 15,3 % 13,0 % FÖRETAGETS OMSÄTTNING Relativ omsättning ,8 131,7 Beräkningstabellen utvisar klart hur stor betydelse användningsgraden har i ett produktionsföretag. Då användningsgraden stiger från 80 procent till 100 procent stiger omsättningen med 15,8 procent. Omsättningen stiger med euro mera, som förflyttas direkt till den nedersta vinstraden i resultaträkningen! Inkomstbeskattningen äter upp en del av vinsten men det oaktat är dess betydelse nästan avgörande. I praktiken är det så gott som omöjligt att uppnå en 100 %:ig användningsgrad, för t.ex. sjukdomsfallen minskar effekten. En användningsgrad på över 100 procent innebär övertidsarbete eller att man tar i bruk ett andra arbetsskift. Prissättningen på en enskild produkt kan uträknas på basen av procentandelarna av de allmänna kostnaderna i ovan nämnda tabell. Då man känner till produktens direkta tillverkningskostnader (råvaror och delar, produktionsarbetstagarens lönekostnader och övriga varierande tillverkningskostnader), kan produktens försäljningspris uträknas enligt följande: Tabell 2: Definition av försäljningspriset med hjälp av tilläggen för allmänna kostnader ANVÄNDNINGSGRAD 80 % 100 % 120 % 1. Direkta tillverkningskostnader 10,30 10,30 10,30 2. Tillägg för råvarornas allmänna kostnader 0,58 0,47 0,39 3. Tillägg för allmänna kostnader i tillverkningen 1,11 0,89 0,74 PRODUKTENS TILLVERKNINGSKOSTNADER 12,00 11,66 11,43 4. Tillägg för allmänna kostnader i förvaltningen 2,03 1,62 1,35 5. Tillägg för allmänna kostnader i försäljningen 2,24 1,79 1,49 PRODUKTENS FÖRSÄLJNINGSPRIS MOMS 0 % 16,26 15,07 14,27 Relativt pris ,7 87,8 Detta väljs till produktens försäljningspris

10 10 (18) I INDUSTRIELL VERKSAMHET ÄR DET NÖDVÄNDIGT ATT FÖLJA UPP ANVÄNDNINGSGRADEN I SYNNERHET, DÅ PRISSÄTTNINGEN HAR GRUNDAT SIG PÅ NÄSTAN TILL 100 % ANVÄNDNINGSGRADEN. OM ORDERSTOCKEN UTVISAR, ATT ANVÄNDNINGSGRADEN SJUNKER UNDER PRISSÄTTNINGSNIVÅN, MÅSTE MAN SNABBT SKÄRA I KOSTNADERNA OCH/ELLER EFFEKTIVERA MARKNADSFÖRINGEN FÖRDELNINGSKANALER I PRISSÄTTNINGEN Eftersom det inte finns något gratis arbete (kostnadsfritt kan däremot finnas) måste man för att få fram produkten till den slutliga användaren betala någonting för varje förmedlande fördelningsnivå. Härvid kan speciellt beträffande konsumtionsprodukter den situationen råda att detaljhandelspriset är t.o.m. fem gånger högre än fabrikspriset. I följande tabell granskas olika saker ur varuproducentens synvinkel. Tabell 3: Faktorer som måste beaktas ur producentens synvinkel då man planerar en försäljningskanal: ALTERNATIV I FÖRSÄLJNINGPROSESSEN producent -> användare producent -> partihandel -> detaljhandel -> användare producent -> detaljhandel -> användare Varornas gång Producent -> användare 1) Producent -> partihandel -> detaljhandel -> användare 2) Producent -> detaljhandel -> användare 3) Producent -> användare 1) Producent -> detaljhandel -> användare 2) Producent -> användare Hur pengarna rör sig Användare -> producent Partihandel -> producent Detaljhandel -> producent Krditrisk Producent Partihandel Detaljhandel Producentens andel av försäljningspriset i allmänhet 100 % I enlighet med varans butik 1) % 2) % 3) % I enlighet med varans butik 1) % 2) % Ansvarig för försäljningshändelsen Producent Detaljhandel Detaljhandel 2.3 TJÄNSTER Ett tjänsteföretag tillverkar en tjänst åt sin kund som kan vara t.ex. juristtjänster, timmermanstjänster, städning, bokföring, reklamverksamhet etc. Vanligast är att prissättningen i ett tjänsteföretag baserar sig på den tid som arbetstagaren har använt för sitt arbete och den lön som betalas åt arbetstagaren. I debiteringspriserna beaktar man dessutom det säsongbetonade och verksamhetens användningsgrad. En vattenbussföretagare måste skrapa ihop sin årsinkomst under några sommarveckor. All försäljning som sker utanför säsongen är överflödig, varvid det lönar sig att sälja det även till ett sämre pris. Enklast tänkbara regel för uträkning av timpriset: Om företaget inte har en maskinpark och man säljer endast arbetsinsatsen uppgår det timpris, inkl. mervärdesskatt som debiteras till 3 x arbetstagarens timlön. Om företaget dessutom har maskinpark och verktyg eller om det till arbetet hör något material, uppgår det timpris inkl. mervärdesskatt som debiteras, till 4 x arbetstagarens timlön.

11 11 (18) Exempel Timmermannen Arne säljer sin arbetsinsats till en brobyggnadsarbetsplats via egen firma. Timmermannens lön är 16 euro, varför Arne fakturerar entreprenören 48 euro i timmen inklusive mervärdesskatt. Entreprenören förutsätter att Arne själv måste ha alla timmermannens basverktyg, mätapparater etc. Arne fakturerar 4 x 16 euro/timme = 64 euro/timme inklusive mervärdesskatt. Det lönar sig att dra nytta av hushållsavdraget i prissättningen och vid försäljningen av tjänster. Statens handräckning till tjänsteföretagen är hushållsavdraget, varvid hushållen kan avdra kostnader för det arbete som utförs (inte för förnödenheter eller resekostnader). Arbeten som berättigar till avdrag, är bl.a. underhålls- och grundförbättringsutgifter i hemmet, städningsutgifter, utgifter för barnens vård samt installationsoch rådgivningstjänster inom informationstekniken. Reparation av maskiner och apparatur hör inte till det som omfattas av hushållsavdraget. Ett tjänsteföretag måste idka beskattningsbar verksamhet och vara antecknat i förskottsuppbördsregistret EN PERSONS ARBETSAFFÄR I det föregående exemplet uträknades debiteringspriset kraftigt förenklat. I det följande fördjupar vi oss i uträknandet av timpriset på basen av verkliga kostnader. Uträkningen går till på följande sätt 1) Klargörande av den verkliga arbetstiden Då man räknar ut timpriset görs de största felen vid bedömningen av den tid som berättigar till fakturering. En arbetstagare i Finland som gör en 8 timmars arbetsdag utför en verklig arbetstid om 1750 timmar, men lön utbetalas åt honom för 2150 timmar. Den verkliga effektiva arbetstiden blir ännu avsevärt lägre än tiden på arbetet, som uppgår till bara ca.70 %. Som grund för beräkningen används 1300 faktureringstimmar i året. Med denna mängd timmar skall man få täckt alla företagsverksamhetens kostnader och betala företagaren lön. 2) Fastställande av lönenivån Vid fastställandet av lönenivån är det skäl att utgå ifrån den lön som för samma arbete utbetalas åt en arbetstagare. En strävan efter en bättre lönenivå än ovan nämnda förutsätter även kvalitativ etc. skillnad jämfört med den sedvanliga. Lönen beräknas givetvis för alla 2150 timmar plus socialskyddsavgiftskoefficienten om 1,3. Företagarens lön = yrkesmannens timlön x 2150 timmar x 1,3 I beräkningarna beaktas årslönen som en fast kostnad för företagaren måste lyfta lön åt sig själv ur sitt företag under alla årstider oberoende av arbetssituationen. 3) Klarläggande av fasta kostnader på årsnivå Företaget har en del kostnader som skall betalas oberoende av arbetssituationen. Uppgifterna framgår av det förverkligade bokslutet eller av den Företagstolken FT4 Ekonomiplan, som uppgjordes i början av företagsverksamheten. 4) Klargörandet av ränteutgifter Räkna ut de årliga ränteutgifterna med bankutgifter för de lån som du har tagit. Uppgifterna finns i det förverkligade bokslutet eller i resultatestimatet. 5) Klargörandet av avskrivningar Alla anläggningstillgångar slits och bör förnyas eller repareras med jämna mellanrum. Omfattningen av de årliga avskrivningarna bör således beaktas i prissättningen för ett bortlämnande av dem innebär ett alltför lågt pris. Pengar inflyter inte för nyinvesteringar eller till betalning av lån som ansluter sig till förnyandet. Observera att avskrivningens storlek inte är samma som lånets återbetalningstid. Speciellt i början av affärsverksamheten tar man lån med långa avbetalningstider, även längre än vad slitaget av apparaturen skulle förutsätta.

12 12 (18) Det bästa sättet att behärska företagets ekonomi är, att lånets avkortningstid och maskinens avskrivningstid är lika långa. 6) Bestämning av vinstmålsättningen Som företagets inkomst räcker inte enbart lönen. Företagaren har tagit en risk, kanske placerat tidigare intjänade pengar i företaget, för vilka man måste få rimlig ränta. Årsvinsten bland finländska toppföretag uppgår till närmare 20 %, men medeltalet torde ligga kring 4 5 %. 7) Behovet av täckningsbidrag Den sammanräknade summan av föregående punkter meddelar ditt behov av täckningsbidrag, dvs. den summa som du via företagandet måste få ihop för att hålla dig till dina målsättningar. I ett tjänsteföretag kommer sig täckningsbidraget av att man prissätter de arbetstimmar som skall faktureras tillräckligt högt. Om sådant som skall förmedlas eller varor som säljs installerade hör till verksamheten, förminskar det täckningsbidrag som man erhåller av arbetet. Å andra sidan binder inköp och vidareförsäljning av förnödenheter pengar för vilka man måste få ränta. 8) Minimitimpriset utan mervärdesskatt i ett tjänsteföretag = täckningsbidrag/timmar som skall faktureras Exempel Timmermannen Egil Andersson har ända sedan ungdomen arbetat på byggen. Genast efter yrkesskolan fick han jobb hos regionkommunens största byggföretag och har varit med om att utföra så gott som alla byggnadsarbeten inkl. plattläggnings- och murningsarbeten. Egili har börjat vänja sig vid tanken att bli självständig byggnadsföretagare, vars verksamhetsidé är att utföra grundreparationer av byggnader, försäkringsbolagens fuktighetsreparationer och utbyggnader av egnahemshus, med den egna socknen som verksamhetsområde. Han planerar att utrusta en paketbil med rejäla verktyg, varefter arbete som arbete kan utföras. Egili börjar räkna ut det pris som skall debiteras. Problemet för en ensamföretagare är att kunna hålla de timmar som skall faktureras på en tillräckligt hög nivå. En timmermans arbetstid går till spillo i samband med verktygsvård, besök hos bokföringsbyrån och vid underhåll av bilen. Det tar även tid att förflytta sig från en arbetsplats till en annan för arbetet kan inte alltid, på grund av andra entreprenörer, utföras fortgående utan avbrott. Timmätaren kan startas först då man har kommit fram till arbetsplatsen. Även kaffeoch matpauserna tenderar att dra ut länge på tiden då bekanta egnahemshusbyggare frågar råd av en yrkesman. 1.KOSTNADSBERÄKNING År 1. EGILS BRUTTOINKOMSTMÅLSÄTTNING antalet årsarbetstimmar i året som ligger till grund för lönen bruttolön euro/timme 14 Avkortningar och räntor på lån som har tagits för apparaturanskaffningar lånets kapital då det lyfts lånets årsränta (annuitets- dvs. lån med jämna rater) 5,0 % - överenskommen återbetalningstid i månader (5 år) 60 FÖRETAGETS NETTOAVKASTNINGSMÅLSÄTTNING Fasta kostnader (utan mervärdesskatt ) Företagarpensionsavgift rabatten beaktas inte som en faktor som snedvrider priset 20,8 % - FÖPL-årslön som ligger till grund för pensionen (Företagarpensionens förtjänstnivå är nog alltför låg!)

13 13 (18) 1.KOSTNADSBERÄKNING År 1. Övriga försäkringar företagarens olycksfallsförsäkring ca. 1,7 % av FÖPL - lönen företagarens livförsäkring övriga företagarförsäkringar 340 Paketbilens finansieringsleasinghyror den använda bilens pris (Inköpt med finansieringsleasing, dvs. blir egen bil efter om 3 år) leasingens årsränta-% 6 % - överenskommen återbetalningstid i månader 36 Verktyg, arbetskläder 660 Utgifter för datakommunikation och bankförbindelse 1152 Bokföring 480 Kontorsutgifter 240 Resekostnader (18000km x 0,30 ) kilometerersättning / km (täcker driftskostnaderna, t.ex, bränsle, service, försäkrin 0,30 Marknadsföring Tidningar mm. sådant (dagstidning och facktidskrift) 500 Övriga utgifter medlemsavgifter till företagarorganisation medlemsavgift till Veronmaksajat ry 60 - övriga kostnader 500 FASTA KOSTNADER SAMMANLAGT BEHOVET AV FÖRSÄLJNINGSBIDRAG = OMSÄTTNINGSBEHOV Mervärdesskatt 24 % TOTAL FÖRSÄLJNING / FAKTURERING om antalet faktureringstimmar är 1300 i året, är timpriset 50,00 (50,69 ) - om antalet faktureringstimmar är 1500 i året, är timpriset 44,00 (43,93 ) Som de sista raderna utvisar har antalet faktureringstimmar en avgörande betydelse för storleken på timpriset!

14 14 (18) SERVICEFÖRETAG MED OLIKA AVLÖNAD ARBETSKRAFT Prissättningen av arbetstagare som förtjänar olika lön grundar sig på sysselsättningstanken dvs. kunden betalar i enlighet med hur mycket han har använt sig av respektive arbetstagares tjänster. Alla utgifter i företaget riktas möjligast rättvist på respektive arbetstagare. I följande exempel granskas bokföringsbyråns prissättning. Exempel Konto Ab är en sedvanlig finsk bokföringsbyrå. Företaget har inte egentligen specialiserat sig på något specialområde inom ekonomiförvaltningen utan betjänar småföretagarkåren och jordbrukarna på den egna orten genom att utföra sedvanliga bokföringsarbeten och genom att beräkna personalens löner i företagen. I företaget arbetar ägaren-verkställande direktören, 5 bokförare och ett kontorsbiträde. Bokförarna sköter om den grundläggande bokföringen och löneräkningen, verkställande direktören bereder boksluten och deklarationerna och sköter om förvaltningen. Kontorsarbetaren sköter om kontorsrutinerna. Ur tabellen framgår principerna för uträkningen per kostnadsställe. KOSTNADSSTÄLLEN OCH ÅRSKOSTNADER KOSTNADSSLAG SLGT. BOKFÖRING BOKSLUT ADB FÖRVALTNING 1. Löner och socialskyddsavgifter - VD /80 % /20 % - 5 bokförare /100 % - byråarbetstagare /100 % 2. Hyror och städning Allmänt kontor + aulautrymmen / 30 m2 - VD / 30 m2 - ADB och arkiv 2160 /30m2 - Bokförare /100 m2 3. Adb-leasing och service Adb-tillbehör Allmänna kostnader 660 / 30 % / 70 % Avskrivningar /75 % 350 /25 % SAMMANLAGT Fördelning av adb-kostnader /85 % 1134 /15 % Utgifterna fördelas mellan 6 arbetstagare Fördelning av administrativa kostnader FAKTURERINGS- UTGIFTER FAKTURERINGS- TIMMAR/ÅR Utgifterna fördelas i förhållande till faktureringstimmarna timmar 1240 timmar 9040 h TIMPRISER 31,18 / timmar 44,13 / timmar De timpriser som erhålls innebär att arbetstagarnas årssemestrar har medräknats i det pris som debiteras. Storleken på kundens faktura bestäms på basen av den gjorda arbetsinsatsen.

15 15 (18) 2.4 PRISSÄTTNINGEN I INSTALLATIONSAFFÄRSVERKSAMHET Det typiska i installationsaffärsverksamheten är att företagets omsättning består av installationsarbete och försäljningen av tillbehör i anslutning till installationen. Försäljningen av material avviker från detaljhandelns i det att de produkter som skall installeras anskaffas utgående från kunden. Produkterna finns inte i hyllorna som hos en detaljhandel förutom vad gäller smärre installationsmaterial. Ansvaret för beställningen av rätt produkt åvilar installationsfirman. Vi skall granska prissättningen i skenet av följande exempel. Exempel Elaffär Kb är ett typiskt elinstallationsföretag på landsbygden. Ägarföretagaren gör upp planer, räknar entreprenader och leder företaget. Utöver honom utgörs de andra funktionärerna av en eltekniker som arbetsledare och en kontors-/lagerarbetare som sköter löpande ekonomiärenden, telefon, lager, etc. Antalet installatörer uppgår till tio, som rör sig från arbetspunkten till installationsobjekten med Elaffärens paketbil. Företagets kundkrets utgörs av egnahems- och sommarstugebyggare samt småföretagare och lantbruksföretagare, åt vilka man utför basinstallationer samt olika service- och reparationsarbeten. PRISSÄTTNINGSBERÄKNINGAR KOSTNADSFAKTORER 1. Installatörernas löner + soc.skyddsavg. 50 % av föregående 2. VD:ns lön + socialskyddsavgifter FÖRSTA MONTERING 70 % av faktureringen SERVICEARBETE 30 % av faktureringen av vilka förvaltnings- och kontorsarbete 50 % av vilka offertberäkning och övervakning 50 % (100 % = ) 3. Arbetsledning + socialskydd 50 % Kontors-/lagerarbetstagare + soc.skyddsavg. 50 % Rese och lokalitetskostnader Avskrivningar av maskiner och apparatur Vinstmålsättning 20 % av det placerade kapitalet 20 % x KOSTNADER SAMMANLAGT Installatörernas faktureringstimmar sammanlagt / år eller 1300 timmar/ installatör andel 70 % dvs timmar andel 30 % dvs timmar 1. Priset för första monteringsarbete Av ovanstående tabell framgår att den totala mängden timmar för en första montering uppgår till 9100 timmar. Kostnadsfaktorer för ett första monteringsarbete är företagets alla kostnadsslag, men verkställande direktörens offertberäkning och övervakningskostnaderna riktar sig till detta arbetsslag i sin helhet. Faktureringspris euro / 9100 timmar = 51,50 euro / timme Faktureringen av övervaknings- och planeringsarbeten separat kunde prissättningstekniskt vara en bättre lösning än helhetsprisets. En vanlig person vet inte nödvändigtvis att det till elektrifieringen hänför sig en noggrann slutgranskning och klara bruksanvisningar med ritningar, vilka kunde begränsas utanför offerten. Härvid skulle faktureringspriset kunna sänkas med nästan 5 euro, dvs. faktureringspriset skulle uppgå till endast 46,55 euro/ timme. Utgifterna för slutgranskningen skulle sedan fogas till den sista betalningsraten.

16 16 (18) 2. Priset på servicearbete Kostnaderna för servicearbetena belastas inte av offertberäkningen och inte av övervakningsarbetet överhuvudtaget. Därvid uppgår Faktureringspriset till euro/3900 timmar = 48,04 euro/timme 3. Offertfinansiering för en första monteringsarbetsentreprenad Företagets verkställande direktör har fått en entreprenadbegäran på sitt bord rörande ett radhus med 10 bostäder som skall uppvärmas med pellets. Av erfarenhet vet företagaren att det för elektrifieringen av nivå 2, dvs. en god nivå, åtgår 135 timmar installationsarbeten per bostad och till material euro uträknat enligt inköpspriserna. 3.1 Installationsarbete 10 bostäder x 135 timmar x 51,50 /timme = euro, med vilket pris man ur företagets synvinkel får hel täckning. 3.2 På inköpspriset för förnödenheter skall beräknas försäljningsbidraget, vars belopp bedöms i enlighet med avkastningen av det förväntade placerade kapitalet. Fastän räntenivån är moderat är det motiverat att för det placerade kapitalet erhålla en årlig avkastning om %. Företagaren vet av erfarenhet att det alltid förekommer felaktiga produkter eller installationsfel som man är tvungna att åtgärda med hänsyn till garantin. Utgifterna för dem betalas inte av någon utan man måste få dem av kunden. På denna arbetsplats hänvisar man inte ens till planeringsfel eftersom man själv måste göra planerna. Förnödenheternas försäljningspris i enlighet med formeln för försäljningsbidraget: Försäljningspris = (100 x inköpspris) / (100 försäljningsbidrag) = (100 x )/(100-30) = euro, dvs. som försäljningsbidrag erhålls euro. Eftersom ett radhusprojekt räcker 10 månader uppgår täckningsbidraget för denna tid till euro x 10 mån./ 12 mån. = euro. Materialets inköpspris i offerten uppgår till euro + ränta euro = euro 3.3 Finansieringskostnaderna har betydelse, i synnerhet på långvariga arbetsplatser. Betalningsposterna kommer alltid i efterhand i förhållande till betalda löner och materialfakturor. Medelfinansieringsbehovet uppgår till 2 månader, för vilket ersättningskravet motsvarar förseningsräntan, dvs. 10 % av den årliga räntan. Den summa som skall finansieras = installationsarbeten + material inkl. täckningsbidrag = euro, för vilken finansieringsutgifterna uppgår till 10 % x 2 månader/12 månader = euro. SAMMANSTÄLLNING AV ANBUDSUTRÄKNINGEN 1. Installationsarbeten Material Finansieringskostnad Sammanlagt = mervärdesskatt 24% PRIS FÖR KUNDEN Det är skäl att höja priserna med ca 3 procent varje år eftersom det förekommer inflation. Om du glömmer prisförhöjningarna under 3 år, har du efter det tredje året beviljat 9 procent i rabatt. För att förtjäna samma täckningseuron måste man även i bästa fall öka försäljningen med 15 %! I verkligheten mera för kostnaderna har verkligen ökat.

17 17 (18) 3. PRISSÄTTNINGENS INVERKAN PÅ TÄCKNINGSBIDRAGET Prissättningen har en avgörande inverkan på affärsverksamhetens lönsamhet. Det är kortsiktigt att tänka att en nedsättning av priserna skulle förbättra lönsamheten, fastän försäljningen skulle öka. Ekonomiskt skulle det vara förnuftigast att försöka hitta högsta möjliga prisnivå, som kombinerad med en lämplig arbetsmängd åstadkommer bästa möjliga resultat. 3.1 RABATTERNAS INVERKAN PÅ TÄCKNINGSBIDRAGET OCH PÅ BEHOVET AV FÖRSÄLJNINGSMÄNGDEN Rabatterna inverkar synnerligen förödande på täckningsbidraget. Redan en prissänkning på några procent kräver mycken tilläggsförsäljning för att få tillbaka de förlorade täckningseurona. Beviljande av rabatt är även försäljningstekniskt en felaktig åtgärd, eftersom ett billigt pris förvränger prisuppfattningen och försvagar företagets image. Människorna har vant sig vid tanken att Billigt och bra inte kan erhållas i samma paket. Om man måste sänka priset bör det göras genom att öka mängden eller genom att ge något på köpet. Då försvagas inte prisuppfattningen. Av bifogade tabell kan man se att om man av en produkt som ger ett 20 %:igt försäljningsbidrag ger en rabatt om 5 procent, måste försäljningen ökas med 33 procent för att förtjäna samma täckningsbidrag. T.ex. Produktens pris har varit 100 och man har sålt 100 stycken av den med ett 20 %:s täckningsbidrag. Du besluter dig för att sänka priset till 95 euro. Om försäljningen inte stiger till 133 stycken har du gått miste om nettopengar. Knappast stiger försäljningen ändå så mycket? Rabatt -procent FÖRSÄLJNINGSBIDRAGSPROCENT 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 1 % % % % ,5 % % PRISFÖRHÖJNINGENS INVERKAN PÅ TÄCKNINGSBIDRAGET OCH PÅ BEHOVET AV FÖRSÄLJNINGSMÄNGDEN Förhöjningen av priset har en nästan lika snabb inverkan på utvecklingen av resultatet som den i föregående punkt nämnda prissänkningen hade på försämringen av resultatet. I praktiken är det svårt att förverkliga prisförhöjningen på grund av att de allmänna grunderna för en förhöjning av priset är svaga. Inflationen är låg, räntorna likaså, priserna på råvaror ganska jämna och löneutvecklingen moderat. Samtidigt äter produktionsökningen upp förhöjningsbehovet. Av bifogade tabell framgår att om man höjer priset på en produkt med ett 15 %:s försäljningsbidrag med 3 %, får försäljningen minska med 17 % och täckningsbidraget bibehålls oförändrat. T.ex. Produktens pris har uppgått till 100 och man har sålt 100 stycken av den med 15 %:s försäljningsbidrag. Du besluter dig för att höja priset till 103 euro. Fastän försäljningen skulle sjunka till 83 stycken, skulle nettopenningen förbli densamma. Knappast sjunker försäljningen ändå så mycket?

18 18 (18) Förhöjningsprocent FÖRSÄLJNINGSBIDRAGSPROCENT 15 % 20 % 25 % 30 % 35 % 1 % % % % ,5 % % Lagrets omsättningshastighets inverkan på täckningsbidraget Utöver rabatterna och prishöjningarna utgörs den tredje betydande inverkan på täckningsbidraget av omsättningshastigheten på lagret, dvs. av hur snabbt varan har förbytts till pengar efter att den har ankommit till lagret. På omsättningshastigheten inverkar även storleken på det inköpta partiet. Snabbast är lageromsättningen i restaurangverksamheten, där köttet kommer till köket på morgonen och har förbytts till pengar redan fram till eftermiddagen. Fakturans betalningstid är ändå 7 dagar. Med en snabb rotation på varorna påverkar man på ett avgörande sätt behovet av driftskapital. Exempel I det följande jämförs storleken på täckningsbidraget gällande olika produkter med olika inköpspris och inköpspartier. Åt återförsäljaren erbjuds stor parti eller alternativt liten parti av lampor. Exemplet bevisar att lagringsutgifterna är betydande och åt upp avkastningen, fast försäljningsbidraget är högre. Design-lampa Bulklampa Inköpspris 80 7,10 Försäljningspris 169 9,90 Försäljningsbidrag 109 /64,5 % 2,80 / 28,3 % Inköpsparti/inköpssumma 50 st/ stl/ Avkastningskrav på investerat kapital 15 % (15 % ränta x lagervärde i medeltal) 150 /parti 11,70 /parti Omsättningshastighet 180 pv 36 pv Fraktkostnader Täckningsbidrag / inköpsparti räntekostnader av lagervärde + frakt ,70 TÄCKNINGSBIDRAG I ÅR Snabb lagrets omloppstid ersätter liten täckningsbidrags-%

19

GRUNDERNA FÖR PRISSÄTTNINGEN

GRUNDERNA FÖR PRISSÄTTNINGEN www.vasek.fi FT20 GRUNDERNA FÖR PRISSÄTTNINGEN 2 GRUNDERNA FÖR PRISSÄTTNINGEN INNEHÅLL SIDA 1. FAKTORER SOM INVERKAR PÅ FÖRSÄLJNINGSPRISET 3 1.1 Konkurrenternas priser 3 1.2 Självkostnadsvärde 3 1.3 Priselasticitet

Läs mer

Vipportinstallation Kb, Företagstolkens FT4 Ekonomiplan Pro exempelkalkyl

Vipportinstallation Kb, Företagstolkens FT4 Ekonomiplan Pro exempelkalkyl 1. SKEDE: Klargörandet av penningbehov och penningkällor (T4 Lönsamhet, finansiering - tabell) Antecknas maskiner och inventarier samt bidragen, som fås till dem. Lånen här, ränta (5 %), fria år från avkortningar

Läs mer

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA

OLIKA SÄTT ATT RÄKNA OLIKA SÄTT ATT RÄKNA Man brukar utgå från en s k fullkostnadskalkyl där alla kostnader (både direkta och indirekta) och en viss vinst är medräknad. En sådan modell tar inte hänsyn till marknadspris och

Läs mer

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING

VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING VARULAGER OCH LAGERFÖRÄNDRING Omsättningstillgångar är tillgångar som är avsedda att överlåtas som sådana eller i förädlad form eller att förbrukas. Vad som räknas som en omsättningstillgång varierar från

Läs mer

Testa och utveckla din företagsidé

Testa och utveckla din företagsidé Testa och utveckla din företagsidé TESTA OCH UTVECKLA DIN FÖRETAGSIDÉ Ännu har du inte bestämt dig för att starta, men du har en tydlig bild av vilken verksamhet du skulle ha i ditt företag om det blev

Läs mer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer

Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Kalkyl för Grön Omsorg Förklaringar och kommentarer Inledning Det här är ett kalkylunderlag gjort för dig som har tankar på att starta Grön omsorg på gården eller redan är igång. I den kan du göra beräkningar

Läs mer

FT22 BERÄKNING AV EN INVESTERING

FT22 BERÄKNING AV EN INVESTERING FT22 BERÄKNING AV EN INVESTERING www.concordia.jakobstad.fi BERÄKNING AV EN INVESTERING INNEHÅLL SIDA 1. PLANERING AV EN INVESTERING 3 1.1 Finansiering av investeringarna 3 1.2 Klassificering av investeringarna

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET 15 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRO011 Tentamen ges för: Administratör inom offentlig verksamhet Namn:.. Personnummer:..

Läs mer

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp]

Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Tentamen i [Fö1020, Företagsekonomi, 30hp] elkurs: [konomistyrning,3 alt 4hp. Provkod:0810] atum: [2013-11-30] ntal timmar: [08:15-12:15] nsvarig lärare: [Mats ornvik] ntal frågor: [3 alt

Läs mer

Glassfabriken Ekonomiutbildning för alla

Glassfabriken Ekonomiutbildning för alla Glassfabriken Ekonomiutbildning för alla ASPEGREN IDÉ AB Sjätte upplagan Glassfabriken Glassfabriken tillverkar glass som säljs till livsmedelsbutiker, glassbarer, glasskiosker, restauranger och personalmatsalar.

Läs mer

Statistiska centralbyråns författningssamling

Statistiska centralbyråns författningssamling Detaljerad beskrivning av insamlande uppgifter Bilaga 1 Variabler Beskrivning Undersökning Benämning Namn på rapporterande enhet. Samtliga undersökningar Adress Adress för rapporterande enhet Postnummer

Läs mer

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad.

Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare Lärobok med anteckningar i, men inga lösa blad. Textil Projekt- och Affärsutveckling 15 högskolepoäng Skriftlig tentamen avseende 6 högskolepoäng Tentamen ges för: TPU3 Namn (eller kod): Tentamensdatum: 12-11-21 Tid: 9-14 Sal: D409 Hjälpmedel: Miniräknare

Läs mer

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000

RESULTATRÄKNING Överskott/underskott - 2 000 1 (9) 1 Bokföring av RAY-understöd Penningautomatunderstöden redovisas i bokslutet utifrån användningsändamålet enligt följande: 1. De understöd som beviljats för verksamheten i allmänhet (Ay) redovisas

Läs mer

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb

JOHAN WERNER 2008-01-10 0 SALTSJÖBADENS GOLFKLUBB. leasa eller köpa. ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 0 leasa eller köpa ett arbete för HGU -04 av: Johan Werner Saltsjöbadens golfklubb JOHAN WERNER 2008-01-10 1 Leasing eller köp av maskinpark? De senaste åren har det blivit allt

Läs mer

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå

Prissättning. En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Prissättning En promemoria om prissättningen av en produkt. Individuellt PM, Produktutveckling 2 1.5 högskolepoäng, avancerad nivå Produkt och processutveckling Innovation och produktdesign Jeanette Jönsson

Läs mer

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter

Information. ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning. för SKOLKLASSER. Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter Information ALLT ni BEHÖVER VETA OM SOCKGROSSISTENS försäljning Ett enkelt sätt att TJÄNA PENGAR för SKOLKLASSER och FÖRENINGAR Vi lämnar alltid ett års garanti på våra produkter VÄLKOMMEN till SOCKGROSSISTEN!

Läs mer

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna

Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns utsikter 2013 2014 Försäljnings- och sysselsättningsutsikterna Handelns försäljning 2012 Tot. 129 md euro (exkl. moms) i omsättning 13% 12% 30 % Bilhandel Partihandel Detaljhandel Dagligvaruhandel

Läs mer

ABC Ekonomiska termer

ABC Ekonomiska termer Ekonomiska begrepp I den ekonomiska redovisningen finns det ett antal termer som är viktiga att känna till som egen företagare. Drivhuset hjälper dig att reda ut begreppen på de allra vanligaste och beskriver

Läs mer

Projekthandbok. Uppdaterad 2015-10-20

Projekthandbok. Uppdaterad 2015-10-20 Projekthandbok Uppdaterad 2015-10-20 Sida 2 av 7 Övergripande Enligt Förordning (2003:596) 5 får bidrag för ett projekt inte utgöra driftsstöd. Bidrag enligt denna förordning får lämnas med högst 50 procent

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 4p

Grundläggande företagsekonomi 4p Grundläggande företagsekonomi 4p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2015-04-30 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING

FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING Guiden har sammanställts inom utvecklingsprojektet Företagsam i Förening 2014 FÖRENINGSBESKATTNING MOMSREGISTRERING INNEHÅLL 1 BESKATTNING AV ALLMÄNNYTTIGA SAMFUND... 3 2 MERVÄRDESSKATT OCH MOMSREGISTRERING...

Läs mer

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING

LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING LE3 REDOVISNING & BOKFÖRING FÖRE UPPGIFTER... 2 3.1 KOKOKADAI... 2 3.2 BONGO... 2 3.3 KONTERA... 2 UNDER UPPGIFTER... 3 3.4 SPANNARPS ALUMINIUM... 3 3.5 GIOVANNI SVENSSON... 3 3.6 ISGÄRDE... 3 3.7 SMYCKESKRINET...

Läs mer

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar Namn: Personnummer: Tentamen Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng Tentamen består av 2 delar Del 1 12 konteringsproblem. Varje kontering som är helt rätt ger 2 poäng Del 2 Bokslut. Korrekt bokslut

Läs mer

STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS

STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS PB 6B, 00022 STATISTIKCENTRALEN Datainsamling Telefon (09) 17341 FÖRETAGSSTRUKTURER, UPPGIFTER OM FÖRETAGET Industri- och byggnadsverksamhet 2012 Företagets namn och postadress:

Läs mer

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ

/DQGVNDSVODJ. 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU. 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ /DQGVNDSVODJ RP3RVWHQSncODQG 1U 1 kap. $OOPlQQDEHVWlPPHOVHU 1 6WlOOQLQJLQRPI UYDOWQLQJHQ Posten på Åland, nedan kallad Posten, är ett affärsverk underställt landskapsstyrelsen. Posten avgör de ärenden

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering 7,5 poäng Lönsamhetsanalys & Finansiering för fatighetsmäklare7,5 poäng

Läs mer

c) Hur stort blir det bokförda värdet år 2010 efter att det årets avskrivningar är gjorda?

c) Hur stort blir det bokförda värdet år 2010 efter att det årets avskrivningar är gjorda? Bo Ekdahl Hörby Lärcenter Prov Redovisning, Namn: Uppgift 1 (4 p) Ett företag köpte en kopieringsmaskin för 120 000 kr år 2008. Man bedömer att den har en ekonomisk livslängd på 6 år. Man betalar hälften

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng)

II. IV. Stordriftsfördelar. Ifylles av examinator GALLRINGSFÖRHÖR 12.6.1998. Uppgift 1 (10 poäng) Uppgift 1: poäng Uppgift 1 (10 poäng) a) Vilka av följande värdepapper köps och säljs på penningmarknaden? (rätt eller fel) (5 p) Rätt Fel statsobligationer [ ] [ ] aktier [ ] [ ] kommuncertifikat [ ]

Läs mer

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet

Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet 1 Jan Bergstrand 2009 12 04 Ränteberäkning vid reglering av monopolverksamhet Bakgrund Energimarknadsinspektionen arbetar f.n. med en utredning om reglering av intäkterna för elnätsföretag som förvaltar

Läs mer

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering

Kostnads- och intäktsanalys. Ekonomi. Kostnads- och intäktsanalys. Historik. Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering Kostnads- och intäktsanalys Kap 15 Kostnads- & intäktsanalysens grundbegrepp Kap 16 Resultatplanering ME1002 IndustriellEkonomiGK 2011 Period 4 Thorolf Hedborg 1 Ekonomi Företagsekonomi Ekonomi OIKONOMIA

Läs mer

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar

OBS! Återlämna alla blad som det finns lösningar på. Tentamen. Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng. Tentamen består av 2 delar Tentamen Externredovisning A16:3 första delen om 2 poäng Tentamen består av 2 delar Del 1 12 konteringsproblem. Varje kontering som är helt rätt ger 2 poäng Del 2 Bokslut. Korrekt bokslut ger 6 poäng.

Läs mer

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD

RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD Bo 1 2004 RÄNTESTÖD FÖR LÅN TILL ÄGARBOSTAD 1. VAD ÄR ETT RÄNTESTÖDSLÅN? Räntestödslån är ett lån som stödtagaren lyfter från ett kreditinstitut (bank, försäkringsbolag eller liknande) och på vilket landskapsregeringen

Läs mer

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson

Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig lärare Carina Åresved-Gustavsson Skriftligt prov i delkurs Affärsredovisning och budgetering 5p Inom kurs eller program Företagsekonomi 1-10p inr. ekonomistyrning (distans) Med kurskod FEK106 Datum för tentamen 2007-03-25 Skrivningsansvarig

Läs mer

ANVÄND OLIKA GRUNDKALKYLER

ANVÄND OLIKA GRUNDKALKYLER ANVÄND OLIKA GRUNDKALKYLER Arbetskraftskalkylen använder du för att räkna fram timpriset för arbetskraft med arbetskläder, handredskap, förbrukningsmaterial. Här kan du också lägga till dina overheadkostnader

Läs mer

GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING

GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING IFYLLNADSANVISNING 1(6) Kostnader, inkomster och prestationer år 2014 GRUNDLÄGGANDE KONSTUNDERVISNING Musikläroanstalter och andra läroanstalter som ordnar konstundervisning På blanketten ges uppgifter

Läs mer

STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS

STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS STATISTIKBILAGEBLANKETT STATIS PB 5A, 00022 STATISTIKCENTRALEN Datainsamling Telefon 029 551 1000 Struktur- och bokslutsstatistik över företag UPPGIFTER OM FÖRET AGET 2014 Företagets namn och postadress:

Läs mer

6. Övningen Investeringens lönsamhet. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi

6. Övningen Investeringens lönsamhet. TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi 6. Övningen Investeringens lönsamhet TU-A1200 Grundkurs i produktionsekonomi Övningarnas innehåll 6. Analyser och framtid 5. Försäljning, marknadsföring och kundens bemötande 4. Operationer II: Processer

Läs mer

Budget. ALMI Företagspartner AB 0204

Budget. ALMI Företagspartner AB 0204 Budget Blankettomgången på de sidor som följer kan användas som hjälpmedel vid upprättande av en budget. Den är väldigt detaljerad för att den ska uppfylla skattelagstiftningens krav på information. Den

Läs mer

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt

17.2.2012. Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 104 1 (7) 17.2.2012 Utlåtande om bokföring av kostnader för utvecklingsprojekt och av statsunderstöd för projekt 1.1 Begäran om utlåtande Social- och hälsovårdsministeriet

Läs mer

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande. Nails - Affärsidé Affärsidé Ge färg och glans till dina naglar! Vi erbjuder en mängd trendiga nyanser som skapar en skönhetskänsla. Vi säljer ett stort utbud av märket Catrine Arley med ett rimligt pris

Läs mer

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter.

Familjens ekonomi. Skatter Det finns många olika slags skatter. Huvudsakligen kan man dela in dem i Varuskatter och Inkomstskatter. Bilaga 3 1. Ur Samhällskunskap A Familjens ekonomi Olika familjer Det finns många olika sorters familjer. Man kan leva i en s k kärnfamilj, med mamma, pappa och barn. Man kan leva som ensamstående. Det

Läs mer

T E N T A M E N S S K R I V N I N G

T E N T A M E N S S K R I V N I N G Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO), T8 Företagsekonomi för icke-ekonomer FIE840, VT 2010 T E N T A M E N S S K R I V N I N G Torsdag 3 juni 2010, kl 08.00-12.30 Lokal: Universitetets skrivsal, Viktoriagatan

Läs mer

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER

ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker Institutet för privatekonomi (1) Rapport ATT BETALA TILLBAKA STUDIESKULDER Institutet för Privatekonomi Ulla Samuel Januari

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2010 placeringsverksamhet 2010 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.2010... 4 nya placeringar 2010... 6 Placeringsintäkternas

Läs mer

Provkod: TEN1 Exam code: TEN1

Provkod: TEN1 Exam code: TEN1 TENTAMEN I TEAE01 INDUSTRIELL EKONOMI IEI, Linköpings Universitet Tid: 14:00-18:00 Sal: TER2, TER3 Antal uppgifter: 13 Antal sidor: 14 Max poäng: 50 poäng varav 27 poäng för 3a, 35 poäng för 4a och 43

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6)

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-10-23 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0007N Företagsanalys Datum Material Kursexaminator Betygsgränser Tentamenspoäng Övrig kommentar Uppladdad av Beatrice Beskriva processen med att

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng HÖGSKOLAN I BORÅS Institutionen Handelsoch IT-högskolan (HIT) TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng 2014-10-29 kl 09.00-14.00 Hjälpmedel: Miniräknare Max poäng: 40 Väl godkänt: 30 Godkänt: 20 OBS! För

Läs mer

Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget

Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget EKONOMI Startkapital med finansiering, likviditetsbudget och resultatbudget Att göra en budget kan kännas som en ren gissningslek. Det är dock väldigt viktigt att tänka igenom den ekonomiskadelen i sitt

Läs mer

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader

Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Kalkylmodeller baserade på direkta och indirekta kostnader Uppgift 2.0: Resultatplanering Företaget Aha tillverkar produkten Skyar. Företaget har kalkylerat med fasta kostnader på 936 000 kr och rörliga

Läs mer

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp

Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Redovisning för fastighetsmäklare 7,5 hp Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Ten SRE011, URE011 FM1 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-10-15 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Lagtexter (t ex Årsredovisningslagen

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 117/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2003 uppbärs hos olycksfalls- och trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna

Läs mer

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009

Försäkringsbolagens placeringsverksamhet 2009 placeringsverksamhet 29 FK Finanssialan Keskusliitto FC Finansbranschens Centralförbund placeringsverksamhet 29 placeringsverksamhet 29 Kimmo Koivisto INNEHÅLL Allmänt... 3 placeringar 31.12.29... 4 nya

Läs mer

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren.

Lämplig vid utbyteskalkyler och jämförelse mellan projekt av olika ekonomiska livslängder. Olämplig vid inbetalningsöverskott som varierar över åren. Fråga 1 Förklara nedanstående: a. Kalkylränta b. Förklara skillnaden mellan realränta och nominell ränta. c. Vad menas internräntan och vad innebär internräntemetoden? Vi kan för att avgöra om ett projekt

Läs mer

ANVISNING FÖR HANTERING AV KOSTNADER OCH INTÄKTER SOM ÄR FÖRENLIGA MED STÖDBESLUTET

ANVISNING FÖR HANTERING AV KOSTNADER OCH INTÄKTER SOM ÄR FÖRENLIGA MED STÖDBESLUTET Kommunikationsverket Promemoria 1 (6) ANVISNING FÖR HANTERING AV KOSTNADER OCH INTÄKTER SOM ÄR FÖRENLIGA MED STÖDBESLUTET 1 SYFTE OCH INNEHÅLL I ansökningar om stöd och utbetalning för kommunikationsnät

Läs mer

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING

RP 156/2001 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING RP 156/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om avgift som för 2002 uppbärs hos olycksfallsoch trafikförsäkringsanstalterna PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

ANVISNING 24.3.2015 1 INLÄMNING AV ANMÄLAN OM APOTEKETS INKOMSTER OCH UTGIFTER

ANVISNING 24.3.2015 1 INLÄMNING AV ANMÄLAN OM APOTEKETS INKOMSTER OCH UTGIFTER 1 (6) ANVISNING 24.3.2015 ANVISNING AV SÄKERHETS- OCH UTVECKLINGSCENTRET FÖR LÄKEMEDELSOMRÅDET OM ANMÄLAN AV APOTEKETS INKOMSTER OCH UTGIFTER FÖR FASTSTÄLLANDE AV APOTEKSAVGIFTEN 1 INLÄMNING AV ANMÄLAN

Läs mer

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital:

4. Ett företag har vid årets början respektive slut nedanstående tillgångar, skulder och eget kapital: 2p 1. Ett företag köper i början av 2008 en maskin för 100 000 kr. Man beräknar att den ska kunna användas under 5 år och att restvärdet då är noll. a. Hur stor är företagets utgift 2008? Svar: 100 000

Läs mer

SGF Examen. Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006

SGF Examen. Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006 SGF Examen Prov i bokföring B-DEL BOKSLUTSUPPGIFT 18.5.2006 1. Uppgör en kontoplan på bifogade blankett för kontoplan. Kontonas uppläggning och namn skall motsvara uppläggning och benämningar i den officiella

Läs mer

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007

FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR. Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 FÖRDELAKTIGHETSJÄMFÖRELSER MELLAN INVESTERINGAR Tero Tyni Sakkunnig (kommunalekonomi) 25.5.2007 Vilka uppgifter behövs om investeringen? Investeringskostnaderna Den ekonomiska livslängden Underhållskostnaderna

Läs mer

tentaplugg.nu av studenter för studenter

tentaplugg.nu av studenter för studenter tentaplugg.nu av studenter för studenter Kurskod Kursnamn R0008N Inledande extern redovisning Datum 2013-03-23 Material Omtentamen Kursexaminator Betygsgränser G = 42-55,5 ; VG = 56- Tentamenspoäng 73

Läs mer

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5

Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) Kurs med kurskod ME1002 Betygsskala A-F Kurs med kurskod 4D1200 Betygsskala 3-5 Tentamen IndustriellEkonomiGK 2010-05-25 Sid 1 (6) OBS! För att tentamensresultatet skall registreras i LADOK krävs att du är kursregistrerad (innan tentamenstillfället) på någon av ovannämnda kurser.

Läs mer

... ... Produkt & Idé

... ... Produkt & Idé ... Produkt & Idé Företaget styrs av enbart en medlem Tillverkar ljusyktor i marin stil gjorda av glasburkar, rep, snäckor, stenar, dekaler m.m. Glasburkar & snäckor köps från lopptorg om möjligt (ekologiskt

Läs mer

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Industriell ekonomi Lektion 1 Bokföring (27/2) Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Agenda 1. Kort repetition av begrepp och arbetsgång 2. BAS-kontoplan 3. T-konton 4. Egen övning 5. Momsredovisning

Läs mer

3-7 Procentuella förändringar

3-7 Procentuella förändringar Namn: 3-7 Procentuella förändringar Inledning Du har arbetat mycket med procent, rabatter och påslag. Nu skall du lära dig konsten att beräkna procentuella förändringar. Som alltid gäller att du måste

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion

Årsredovisning. Resultat och Balansräkning. Byggproduktion Årsredovisning Resultat och Balansräkning Bokföring eller Redovisning Bokföring Notera affärshändelser på olika konton. Sker löpande under bokföringsåret Redovisning Sammanställning, och värdering av företagets

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00

HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 HÖGSKOLAN I BORÅS INSTITUTION: IDA TENTAMEN REDOVISNING OCH EKONOMI INOM OFFENTLIG VERKSAMHET ADMINISTRATÖRSPROGRAMMET 2011-08-23 09:00 13:00 TENTAMEN BESTÅR AV 10 FRÅGOR OCH KAN GE MAXIMALT 40 POÄNG.

Läs mer

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring

Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 (6) Bokföringsnämndens kommunsektion UTLÅTANDE 98 22.3.2011 Fastställande av en medlemskommuns årliga betalningsandel till en samkommun och behandling av betalningsandelen i kommunens bokföring 1 Begäran

Läs mer

6. Uppgör notuppgift för premieinkomst enligt försäkringsinspektionens modell för notuppgifter som delats ut i materialet.

6. Uppgör notuppgift för premieinkomst enligt försäkringsinspektionens modell för notuppgifter som delats ut i materialet. SGF- EXAMEN TENTAMEN I BOKFÖRING B-DEL BOKFÖRINGSUPPGIFT 22.5.2008 1. Uppgör en kontoplan med bifogade schema för kontoplan. Konton och kontonamn skall namnges och deras gruppering skall motsvara vad som

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till utveckling av lagstiftningen om bostadssparpremiesystemet PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om bostadssparpremier,

Läs mer

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5

Del 1 Praktikfall. Sven Tullgren och Studentlitteratur Praktikfall 1 5 1 Del 1 Praktikfall I denna första del av arbetsboken ska du arbeta med redovisning i olika företag. Det finns fem praktikfall av olika omfattning som du kan arbeta med. I det första får du lite tips och

Läs mer

YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA

YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA 2014 YRKESUTÖVARNAS OCH FÖRETAGARNAS ARBETSLÖSHETSKASSA Inkluderar en anslutningsblankett AYT-kassan ditt ekonomiska skyddsnät MEDLEMSKAP I KASSAN LÖNAR SIG Syftet med att bli företagare är i allmänhet

Läs mer

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013

Omtentamen i Ekonomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 Örebro universitet Handelshögskolan Omtentamen i konomistyrning Fö1020, 3hp, Vt 2013 atum: 21 augusti 2013 Lärare: Mats ornvik Skriv tentamenskod på samtliga inlämnade ark. ndast en uppgift besvaras per

Läs mer

TEIE53 Extra case Far & Flyg AB

TEIE53 Extra case Far & Flyg AB TEIE53 Extra case Far & Flyg AB 1. Samtliga uppgifter behandlar företaget Far & Flyg AB. Läs därför noga igenom den introducerande beskrivningen av företaget. Läs även hela uppgiften innan du löser den.

Läs mer

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING FÖR EVENT 7,5 Högskolepoäng

HÖGSKOLAN I BORÅS. REDOVISNING FÖR EVENT 7,5 Högskolepoäng HÖGSKOLAN I BORÅS REDOVISNING FÖR EVENT 7,5 Högskolepoäng Provmoment: Tentamen Ladokkod: SRV011 Tentamen ges för: Event Management programmet Namn:.. Personnummer:.. Tentamensdatum: 2012-08-30 Tid: 09.00

Läs mer

Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll?

Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll? Whitepaper 14.11.2012 1 / 6 Billigt från fjärran eller snabbt från närmare håll? Förena det bästa av två världar! Författare: Mikko Kärkkäinen Verkställande direktör, D.Sc. (Tech.) mikko.karkkainen@relexsolutions.com

Läs mer

Konsumenträttsliga riktlinjer

Konsumenträttsliga riktlinjer Konsumenträttsliga riktlinjer MARKNADSFÖRING GÄLLANDE UPPBINDNING AV MOBILTELEFONER OCH ANSLUTNINGAR Den nya bestämmelsen om uppbindning i kommunikationsmarknadslagen trädde i kraft 1.4.2006. Enligt lagens

Läs mer

Grundläggande företagsekonomi 7,5p

Grundläggande företagsekonomi 7,5p Grundläggande företagsekonomi 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TE02 11FE00 OPUS2 Namn: Personnummer: Tentamensdatum: 2012-08-15 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Årsredovisningslagen och Bokföringslagen

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent

Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent Göra beräknar med promille och ppm 1. En person med 4,8 liter blod i kroppen har en alkoholhalt i blodet som är 0,25 promille. Hur många centiliter alkohol

Läs mer

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen

Ändring i kapitalförsörjningsförordningen 2002-09-16 Ny lånemodell Ändring i kapitalförsörjningsförordningen Regeringen tog den 10 maj 2002 beslut om att ändra 6 första stycket i kapitalförsörjningsförordningen. Ändringen trädde i kraft den 1

Läs mer

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng

TENTAMEN. Finansiell Planering 7,5 poäng 0 HÖGSKOLAN I BORÅS Sektionen Företagsekonomi och Textil Management TENTAMEN Finansiell Planering 7,5 poäng 28 maj 2015 kl 14.00-19.00 Hjälpmedel: Miniräknare Max poäng: 40 Väl godkänt: 30 Godkänt: 20

Läs mer

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp]

Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Tentamenskod: Omtentamen i [Fö1001, Företagsekonomi A, 30hp] Delkurs: [Externredovisning och räkenskapsanalys, 6 hp. Provkod:0530] Datum: [2013-12-14] Antal timmar: [14:15-19:15] Ansvarig lärare: [Per

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG.

Personbeteckning RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR GER -0,5 POÄNG, OBESVARAD FRÅGA GER 0 POÄNG. Namn Personbeteckning Ifylles av examinator: Uppgift : poäng Svenska handelshögskolan INTRÄDESPROV 16.6.2003 Uppgift 1 (10 poäng) FLERVALSUPPGIFT RINGA IN RÄTT ALTERNATIV RÄTT SVAR GER 1 POÄNG, FEL SVAR

Läs mer

Staten stöder reparationer i privatpersoners bostäder genom räntestödslån och understöd. År 2003 finns följande stödformer att tillgå:

Staten stöder reparationer i privatpersoners bostäder genom räntestödslån och understöd. År 2003 finns följande stödformer att tillgå: mars 2003 fakta OM BOSTADSRENOVERINGAR För att en bostadsrenovering ska lyckas behövs omsorgsfull planering, vid behov med utomstående sakkunnigas hjälp. En del av planeringen är att ordna med finansieringen.

Läs mer

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet

Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Vad en fullmäktigeledamot bör veta om det kommunala pensionsskyddet Kommunfullmäktigeledamoten fattar också beslut i pensionsfrågor En fullmäktigeledamot är med och fattar strategiska beslut som inverkar

Läs mer

Hur går det för vår bostadsrättsförening?

Hur går det för vår bostadsrättsförening? Hur går det för vår bostadsrättsförening? EN ÖVERSIKT OM HUR DU LÄSER ÅRSREDOVISNINGEN Läs bokslutet det handlar om dina pengar Varje år lämnar styrelsen i bostadsrättsföreningen inför ordinarie föreningsstämma

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

17.1.2011. Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare

17.1.2011. Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare Kommunala arbetsmarknadsverket 1 (6) Hälsoundersökningar och hälsokontroller som arbetsgivaren förutsatt och undersökningar som föreskrivits av läkare Som arbetstid räknas enligt 4 mom. 1 i AKTA:s arbetstidskapitel

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgiven i Helsingfors den 13 december 2012 741/2012 Skatteförvaltningens beslut om de grunder som skall iakttas vid beräkningen av naturaförmåner i samband med beskattningen

Läs mer

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust?

K11 Prissä)ning, För 2. Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust? K11 Prissä)ning, För 2 Kan e) företag ha god försäljning, men ändå gå med förlust? Vad är rä) pris? Det är vik*gt a- varor och tjänster får rä- pris när de ska säljas *ll kunden: om priset sä-s för lågt

Läs mer

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna.

Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. Anvisningar till budgetmallar. Blanketterna är framställda i Excel med formler för snabbare beräkningar. Ladda ner mallarna till datorn först innan du gör beräkningarna. 1. Startkapitalbudget. En startkapitalbudget

Läs mer

Nyckeltal för E-handeln

Nyckeltal för E-handeln Nyckeltal för E-handeln 2012-2013 Om undersökningen Detta är första året som Svensk Distanshandel tar fram en undersökning om olika nyckeltal specifika för e-handeln. Det finns i dagsläget flera rapporter

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/9 2013 31/8 2014 HSB BRF RÅDMANNEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se

Industriell ekonomi. Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Industriell ekonomi Lektion 2 Bokföring (6/3) Erik Nilsson Doktorand erik.b.nilsson@liu.se Agenda 1. Moms - Utlandstransaktioner 2. Förtydligande/fördjupning från lektion 1 3. Grunder bokslut 4. Egen övning

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ

ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ ÅRSREDOVISNING 1/1 2013 31/12 2013 BRF KAPRIFOLEN I MALMÖ 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 ORDLISTA Förvaltningsberättelse Den del av årsredovisningen, som i text förklarar verksamheten och kompletterar

Läs mer