Helsingforsregionens hörselförening rf

Transkript

1 Helsingforsregionens hörselförening rf Luthergatan 14 A Helsingfors kontakta@hehf.fi VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR ÅR 2012 Den verksamhet som riktades till föreningens medlemmar följde i stort sett gamla ramar och därmed även den av höstmötet antagna verksamhetsplanen. Bakom kulisserna skedde en hel del som inte syntes i programmet. Föreningens allt mer trängda ekonomi gav styrelsen mycket att tänka på. Efter att rörsaneringen slutförts under 2011 kom husbolaget i början av 2012 med en uträkning av hur mycket varje aktie belastades. Det visade sig att föreningens andel var så hög att vederlaget fördubblades. Styrelsen hade fått medlemsmötets godkännande att utnyttja Söderholms fonds medel och att ta lån för att betala skulderna. Vid ett extra föreningsmöte fick styrelsen också fullmakt att sälja den våning den ägde i husbolaget Alppilanaho Oy. Under våren och sommaren pågick en verksamhet som både innebar försäljning av lokalen i Alppilanhaho Oy, försök till avyttring av aktierna i Luthergatan 14 och sökande av en mindre lokal, både förmedlare och Internet användes i denna verksamhet. Företaget visade sig svårt och styrelsen gav upp försöket att hitta ny lokal. I stället betaldes alla skulder bort och därmed sjönk vederlaget till en nivå som i dagsläget är hållbar var Helsingforsregionens hörselförenings 86e verksamhetsår. Ganska många medlemmar har under året fallit bort men nya har också anslutit sig. Sålunda kan sägas att medlemskåren är stabil. Det som inger bekymmer är hur de allt mer åldrande, aktiva, medlemmarnas arbetsuppgifter ska kunna överföras på yngre. Problemet är inte nytt men börjar bli akut. Yngre medlemmar är vad man kan kalla understödande medlemmar som inte har någon närmar kontakt 1/11

2 med föreningen eller dess verksamhet. Den grupp som regelbundet deltar i föreningens aktiviteter utgör en bråkdel av medlemskåren. Ett symtom på hur ytlig mångens medlemskap är kan också ses i hur många som låter bli att erlägga sin medlemsavgift. Hittills har styrelsen med försynta påminnelser försökt locka medlemmarna att erlägga den glömda avgiften. Enligt föreningens stadgar kan medlem som inte erlagt avgift under två år uteslutas ur föreningen. Allmän verksamhet Liksom under tidigare år har huvuddelen av den verksamhet styrelsen försöker rikta till medlemmarna bestått av regelbundna veckomöten. Det har inom styrelsen diskuterats om detta mål är för ambitiöst och om man kunde övergå till mindre täta träffar. Faktum är att fantasi och kontakter inom styrelsen börjar tryta. Det blir allt svårare att hitta nya intressanta föreläsare och aktörer. Uppfattningen är ändå att de som deltar i föreningens träffar vill göra det varje vecka. Trots det kan en nedtrappning bli verklighet om styrelsens inte får ny kraft och nya idéer. En trygg och tillförlitlig medverkanda har genom åren varit kaplan Päivikki Ahonen från nuvarande Johannes församling. Hon har en gång varje månad hållit andakt med medlemmarna, så har skett även under det gångna året. Under året hölls naturligtvis även två ordinarie föreningsmöten, ett vårmöte och ett höstmöte. Under året ansåg styrelsen att så stora avgöranden stod på spel att medlemmarna måste få delta i beslutet. Ett extra föreningsmöte hölls för att besluta om försäljningen av föreningens lokal i Alppilan Aho i huset Alexis Kivis gatan 48. Föreningens uppgift är framför allt att informera medlemmarna om hörselfrågor. Detta uppfattas ofta som information om hörhjälpmedel men även om praktisk hjälp i sökande efter tilläggshjälpmedel. Socialsköterskan på Hörselcentralen vid HUS, Marianne Saja, berättade vid årets andra måndagsmöte om den praxis som för tillfället gäller inom sjukvårdsdistriktet. Allt är inte som förr utan man har blivit njuggare i beviljande av utrustning. Ett annat besök med anknytning till de hörselskadades rättigheter hade föreningen av Sanna Johansson, hon leder skrivtolkningcentralen inom FPA. Skrivtolkning är en ny 2/11

3 lagstadgdad rätt. Den ger möjlighet att få 180 timmar hjälp per år att uppfatta i olika sammanhang. Man bör dock blir registrerad hos centralen som kund. Sanna Johansson uppmanade publiken att söka tolktjänst. I synnerhet de svenskspråkiga tolkarna är inte fullt sysselsatta. Hon påpekade dock att skrivtolken inte är att se som en personligt assistent som skall ta ansvaret för exempelvis ett läkarbesök. Sarite Saire, från firma Oticon berättade vid ett möte om dagens hörapparater och deras möjligheter. Utvecklingen har en tendens att gå cykliskt. Så kunde hon vid besöket inte presentera några nya inovationer, de lär finnas i nästa generation apparater om ett eller två år. Reseskildringar uppskattas oftast av måndagsmötet så också Pertti Pihkalas film som han gjorde under en resa till Svalbard. Gretel Schalien som var med på samma resa bjöd in honom att visa sin film med kommentarer på svenska av fru Pihkala. Senare på året togs medlemmarna till andra sidan av jordklotet då Jens Wegar med hundratalet foton berättade om en resa till Nya Zeeland. Föreningen har många bortgångna att tacka för allt de offrat för trivsel och välmåga i den förening de någongång tillhörde. En sådan stor gåva var när Anna Qvist skänkte sina stugtomter i Kolmpers till föreningen. På tomterna finns i dag Kvistebo. Saga Ojala vars fastrar fröknarna Qvist var berättade vid ett måndagsmöte om dessa damer. Det var mycket intressant och givande för mången. Foton av fröknarna Qvist finns numera upphängda bland föreningens historiska personer. Anna Qvist är donatorn men enligt Saga Ojala knappast utan systern Gerdas medgivande, hon var den lomhörda av systrarna men dog mycket tidigare. Föreningen har också haft besök av underhållaren/trubaduren Henrik Huldén som sjöng och spexade och fick publiken att jubla. Från miljöföreningen Natur och Miljö kom Cristel Lindblad för att göra publiken uppmärksammad på hur man kan spara engergi i det dagliga livet. Som goda exempel hade hon försöksfamiljer i ett Östnyländskt miljöprojekt. Det blev livlig diskussion om bl.a. vindkraft, sparlampor och grön el. Thomas Londén har deltagit som föreläsare i två måndagsmöten under året. Första gången var han inbjuden för att berätta om vad vi i dag förstår med sociala medier. Termen används mer och mer för att beskriva olika 3/11

4 informationskanaler och har fått en prägel av att vara helt Internetbaserade. Ändå är den gamla dagstidningen också ångradion sociala media ansåg Londén. Vid ett annat tillfälle presenterade Thomas Londén preliminära resultat från den enkätundersökning förbundet lät göra under hösten och vintern. Resultaten visade på vissa regionala skillnader där Helsingforsföreningen stack ut. Några drastiska slutsatser kunde i det prelimära skedet ändå inte dras. Materialet år också mycket magert. Två mycket uppskattade besök under hösten hade föreningen när Vineta Björksten kåserade om hur man kan Må bra till 100 år och när Doris Stockmann, följande måndag belyste varuhuset Stockmanns 150 åriga historia. Under hösten hölls kommunalval. Inför valet tyckte styrelsen att det kunde vara intressant och nyttigt att höra hur man inom Kommunförbundet ser på dagens händelser i samhället. Inbjuden gäst från Kommunförbundet var Kia Leidenius, som med tabeller och grafik beskrev en lång rad fenomen inom i synnerhet kommunerna, mycket som det kommande valet borde handla om. Under året har flera uppskattade konstutställningar i Helsingfors hållits och medlemmarna har erbjudits tillfälle att gemensamt och med guide bese Carl Larssons verk och även den mycket uppskattade Helene Schjerfbeck utställningen. En gemensam sopplunch i föreningslokalen efter rundvandringarna uppskattades av deltagarna. En guidad busstur till nya Helsingfors lockade många nyfikna. Turen förde deltagarna till Gräsviken/Busholmen till Arabiastranden till universitetsområdet i Vik och till nya Nordsjö med en snabb blick över staketen till hamnen. I Vik och det gröna växthuset hölls en välkommen fikapaus. Resan tog fyra timmar och bekostades delvis med gåvomedel. Året avslutades åter med en gemensam julfest. Studiebesök och rekreation har till stor del kunnat finansieras med den avkastning en stor donation från fjolåret gav. Donationen investerades i aktier. Övrig verksamhet Canastklubben har spelat mycket flitigt under året. Förutom träffarna under den egentliga föreningstiden så har man även samlats sommartid. Gruppen är inte stor och kunde gott rymma flera deltagare. 4/11

5 Några nya aktiviteter har inte initierats under året trots styrelsens uppmaning att medlemmarna skulle utnyttja den fina möteslokalen flitigare. En basar ordnades under vårterminen. Dess syfte var kanske främst att försöka tömma litet i skrubbar och förråd på lopptorgssaker, handarbeten och böcker. I kikaren hades den eventuella flyttningen till en mindre lokal. Naturligtvis hölls också lotteri och servering. Inkomsten blev något under tusen euro men med den anspråkslösa satsningen kunde resultatet anses nöjaktigt. Föreningens sekreterare deltog i en måndagsträff hos Mellersta Nylands synskadade och informerade om hörhjälpmedel. Vice ordföranden och sekreteraren var inbjudna till yrkeskolan Prakticum och dess närvårdarutbildning för att berätta om hörselskador och hörhjälpmedel. Tillfälle gavs på detta sätt att ge de unga litet råd om hur de i sitt arbete skall bemöta en person med dålig hörsel och hur deras eventuella hörhjälpmedel fungerar och bör skötas. Föreningens åsikt är att ett sådant informationstillfälle borde hållas med varje elevkull som deltar i vårdarutbildning. Sekreteraren har också besökt AVs Sörnäs avdelning och Helsingors stads svenska dagcenter. Under sommaren har en liten men trogen skara medlemmar varje lördag samlats vid sommarstället Kvistebo. Sommaren var en av de regnrikaste i historien vilket säkert i viss mån inverkade på besökarantalet. Mot höstkanten kunde de ivrigaste samlarna åter fröjdas över svamp och bärskörden kunde den som var intresserad njuta av litet situationskomik när en teatergrupp från Hörselskadades riksförbund i Sverige gav en föreställning i AVs lokal. Gruppen består av enbart hörselskadade så budskapet är självupplevt. Initiativet till gruppens turné i Svenskfinland kom från föreningen Hörselskadade i Arbetslivet. Från Helsingfors åkte gruppen vidare till Vasa och Mariehamn. Föreställningen var främst riktad till personer som kan ha nytta av att förstå hur hörselskadade reagerar i olika situationer, anhöriga och arbetskollegor. Endast en handfull personer ville se föreställningen och av komentarer att döma var en stor del av dessa hörselskadade. Sekreteraren deltog som föreningens representant i den internationella kongress för hörselskadade som hölls i Bergen under sommaren. Styrelsens motivation för att med Söderhoms fonds hjälp sända en person till kongressen var 5/11

6 att ett dylikt tillfälle knappast bjuds på så nära håll inom lång tid framöver. Kongressen alternerar mellan olika världsdelar. Sekreteraren redogjorde vid ett måndagsmöte för intryck från kongressen. Många intressanta föredrag bjöds under de tre dagarna men de flesta var riktade till vårdande och teknisk personal, inte så mycket till patienter. Administrativt Luthergatan 14 A 1 Kostnaderna för föreningslokalen sköt i höjden efter rörsaneringen. Det blev helt klart att föreningen inte kunde leva med det nya vederlaget. Styrelsen lyfte det lån i Nordea som medlemsmötet gett sitt godkännande till och betalade bort föreningens andel. Vederlaget sjönk med tusen euro men var fortfarande högt. Under vårterminen och sommaren offrade styrelsen en hel del tid på att planera och genomföra en eventuell flyttning av verksamheten till en mindre och billigare lokal. Det innebar försäljningen av nuvarande lokal och sökande av en ny. Den första lämpliga lokal som hittades låg endast några kvarter bort och efter ett par inspektioner var styrelsen enig att lokalen uppfyllde de villkor verksamheten förutsätter. Ett första närmande till husbolagets styrelse gav dock klart besked. Huset ville inte se föreningen som delägare. Motiveringen var att fastigheten är ett bostadsbolag. Trots det fanns i samma våning Suomen kirjallisuuden liittos lokaler. Den förmedlare hos Huoneistokeskus som hade hand om nämnda lokals försäljning fick också i uppdrag att söka en köpare till Luthergatan 14 A 1 samt att hitta nya lämpliga utrymmen när det första försöket så snöpligt föll redan på startlinjen. Valet av kontaktperson visade sig vara mindre lyckat. Inga allvarliga köpanbud kom in under sommarmånaderna trots att förmedlaren garanterade att intresset för stora lokaler inte svalnar under sommarmånaderna. Till visningarna kom enstaka nyfikna. Ett bud på Luthergatan gavs men var så lågt att styrelsen inte kunde anta det. Styrelsen förundrade sig mycket och framförde det även till förmedlaren att lokalen hade gjorts om till ett möbellager/loppmarknad bara för att få en fin lockande bild av mötesrummet. Alla bord och stolar var staplade i angränsande rum, gardinerna nedtagna. Besökare måtte ha fått ett märkligt 6/11

7 intryck av utrymmena. Dessutom påstods att fönster tvättats och golven bonats och att den kostnaden påförs föreningen om ingen affär fås till stånd. Styrelsen protesterade, ingen räkning har kommit. Under sommarens lopp besökte styrelsen flera lokaler som förmedlaren trodde motsvarade styrelsens önskemålen men ingen var ens nära, några t.o.m. helt olämpliga med tanke på läge och disposition. Några alternativ hade styrelsen själv sökt fram via Internet och i synnerhet ett av dessa var mycket lockande men måste avskrivas eftersom försäljningen av den egna lokal inte framskred och finansieringen därmed var osäker. Styrelsen kunde inte ta risken att bli sittande med två lokaler. Planer fanns också inom styrelsen,även framkastad av några medlemmar, att bygga om nuvarande lokal och sålunda skapa två varav en skulle säljas. Förslaget omhuldades inte av alla styrelsemedlemmar främst därför att det stora, ljusa mötesrummet hade behövt delas upp och ett nytt kök inrättas. Ingendera lokal hade blivit särdeles funktionell. Under processens gång blev det också tydligt att det höga vederlaget för Luthergatan utgjorde en negativ faktor när hugade besökare diskuterade med förmedlaren. Styrelsen kontaktade disponenten för att få en klar bild av när de lån som ännu betalades via vederlaget kunde betalas bort. Uppgifterna visade sig svåra att få fram men i slutet på året kunde lånen betals bort och vederlaget sjunker för inkommande år till acceptabel nivå. Pengar för detta fanns efter försälningen av lokalen Alppilan Aho (se nedan) Försöken att hitta en mindre och billigare lokal kommer därmed knappast att återupptas inom en överskådlig framtid. Lokalen i Aoy Alppilan Aho vid Alexis Kivis gata har varit en säker inkomstkälla för föreningen. De kommande stora renoveringsarbetana som det husbolaget gått in för och de lån som skulle komma att belastade föreningen gjorde att en försäljning känndes som enda utväg. Hyresgästen informerades om planerna och visade sig helt samarbetsvillig. Lokalen tömdes och fma Family Ahlbäck fick i uppdrag att hitta en köpare. Inom två veckor var lokalen såld. 7/11

8 I och med att föreningen nu är skuldfri kommer vederlaget att kunna finansieras med egna inkomster. Framtiden verkar aningen ljusare. Till Kvistebo anskaffades ännu ett par trädgårdsstolar av samma gedigna kvalitet som de tidigare. Runt bordet kan nu åtta gäster sitta bekvämt. Vid de flesta träffar räcker härmed sittplatser för alla. I övrigt fortsätter följetongen med den pyrande köksspisen. Sekreteraren försökte locka en murarfirma att ta sig en titt på hur eldstadssystemet kunde åtgärdas. Ingen av de tillskrivna firmorna tog kontakt. Rolf Berghäll har som under alla år tidigare hållit uppsikt över Kvistebo. Medlemskåren har hållits rätt stabil under året. 4 medlemmar har avgått och 8 dödsfall har kommit till styrelsens kännedom. Nyinskrivna medlemmar är 11. Medlemsantalet är sålunda 182 vid årets utgång. Den största gruppen medlemmar kommer från Helsingfors men den i Esbo bosatta delen är också betydlig. De avlidna medlemmarna är: Birgitta Holm, Birgitta Victorzon, Carita Svensnson, Mirjam Holmström, Ole Sandström, Anna Holmström, Sven Backman och Berit Boström. I föreningens stadgar sägs att en medlem kan uteslutas om ingen medlemsavgift erlagts under två på varandra följande. Enligt den regeln borde 16 personer strykas ur medlemsförteckningen vid utgången av och det verkliga medlemsantalet justeras ner till 166. Så har även skett. Donationer/fonder Föreningen har under året fått 850 i anonyma donationer. För Torsten och Sirkka Söderholm fond gjordes denna gång ingen synligare reklam, endast på föreningens hemsida och på Luckans Fyrksida fanns länkar. Motiveringen för detta val var att de ungdomar fonden främst riktar sig till är vana internetanvändare och mindre vana tidningsläsare. Om detta var orsaken till att något färre ansökningar kom in eller ej är oklart. Totalt mottogs nio ansökningar och 4100 bivijades i bidrag. Dessutom reserverades 1500 för att sända en 8/11

9 deltagare till International Congress of Hard of Hearing People som hölls i Bergen under sommaren. Sekreteraren utsågs att bli denna representant. Fondens utdelning skedde enligt följande: Häggdahl Josefina, Korsnäs 700,00 för laptop Wenman Lena, Helsingfors 350,00 för studieresa Wegar Moritz, Vanda 1500,00 för kongress Östman Roger, Korsholm 400,00 för kongress Östman Siw, Korsholm 400,00 för kongress Finlands svenska teckenspråkiga 250,00 för bokeditering Svenska hörselförbundet 500,00 för hjälpledare i skolor Många av bidragsansökarna återkommer årligen och ändamålet är främst kongressresor. Styrelsen tog nu en mera restrektiv ställning till dessa ansökningar, flera ansågs illa motiverade och andra fick mindre bidrag än det ansökta. Fondens tillgångar och utveckling framgår av bilagan till bokslutet. Bidrag från samhället och institutioner Bidragsgivare Belopp Belopp RAY via förbundet Grundbidrag 1000,00 Medlemsbidrag 2158,89 Extra 300, ,89 Helsingfors stad 2000,00 Esbo stad 500,00 SAMS (riktat bidrag) 1400,00 Totalt 7358,89 Övrigt Föreningen har en ubildad hörselrådgivare, för tillfället sekreteraren. Till uppgifterna hör att hålla sig informerad och kunna hjälpa med enkla problem som 9/11

10 kan uppstå för en apparatanvändare. Han har deltagit i de fortbildningskurser som förbundet arrangerat. Skrivtolkningen är ett nytt område som inga medlemmar ännu uppfattat som hjälpmedel men som kunde utnyttjas av flera. Sekreteraren kan hjälpa med den enkla ansökan som riktas till FPA. En medlem som blivit husvill pga saneringsarbeten i den egna lokalen har under hösten beretts tillfälle att bo i ett rum i föreningslokalen. Hon har erlagt en av styrelsen bestämd avgift för detta. Det rum som styrelsen brukar använda för sina möten ligger utanför den fasta T-slingans effektområde. Vid styrelsemöten har det ofta varit svårt att uppfatta vad alla säger. Det har funnits behov av någon form av konferensutrustnig. En apparatur Comfort Contego bestående av sändare och mottagare prövades och beslöts anskaffa 6 enheter. Pengarna för inköpet togs från Söderholms fond. Utrustningen kan också användas vid guidningar och bussresor om inte liknande utrustning redan finns att tillgå. Flera museer har numera FM-sändare för guider och mottagare för kunderna. Den frekvens som möteslokalens ljudanläggning opererar på kommer att försvinna under 2013, mikrofonerna blir obrukbara liksom mottagarna. Föreningen anhöll om bidrag från SAMS för anskaffning av nya mikrofoner, detta som ett led i Svenska hörselförbundets kampanj för bättre ljudmiljö. SAMS beviljade 1400 och det beloppet räckte exakt för inköp av fyra nya mikrofoner och en fyrkanalig mottagare. Frekvensen är nu den samma som interna datanätverk utnyttjar. Övrig utrustning som mixerpanel, slingförstärkare och ljudförstärkare behövde inte förnyas. Jens Wegar kopplade och trimmade in mikrofonerna under juluppehållet. Den videokanon som anskaffades 2009 fick störningar i bildkvaliteten under den hörseldag som ordnades föregående år. Felet var så pass allvarligt att en reparation blev nödvändig. Det visade sig vara en kostsam affär och ansåg styrelsen det klokare att anskaffa en ny kanon. Priset för videokanoner har gått ned betydligt på några år. En ny apparat blev billigare än reparationen av den gamla hade blivit. Tekniskt borde föreningen nu åter vara väl rustad för kommande möten och andra aktiviteter. 10/11

11 Styrelsen Styrelsen har sammankommit till 8 protokollförda möten. Dessutom hölls överläggningar via telefon och e-post under sommaren när lokalärendena var som mest aktuella. Styrelsens medlemmar var under året: Ulla Donner, ordförande, Helsingfors Birgitta Andersson, vice ordförande, Helsingfors Gretel Schalien, kassör, Helsingfors Moritz Wegar, sekreterare, Vanda Lola Martin, ledamot, Helsingfors Kristian Strömberg, ledamot, Grankulla Maj-Britt Winqvist, ledamot, Esbo Föreningens bokföring har som tidigare omhänderhafts av bokföringsbyrå QWERTY. Verksamhetsgranskare har varit Carola Holm och hennes suppleant Kurt Andersson. Helsingfors 9 januari 2013 Styrelsen Rättad och godkänd av vårmötet 15. april /11