Havsöringen i Emån status och åtgärder
|
|
- Maj-Britt Bergman
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 29 maj 2012 PM Emåförbundet Box Vetlanda Gustaf Ulfsparres stiftelse Havsöringen i Emån status och åtgärder Bakgrund Emåförbundet mottog i början av mars 2012 en skrivelse från Gustaf Ulfsparres Stiftelse (GUS) daterad I skrivelsen vill GUS väcka frågan om att säkra en genbank för Emåns havsöringspopulation då denna enligt observationer har minskat drastiskt. I skrivelsen framgår bl.a. att GUS förhoppning är därför att man redan nu planerar för; 1. Att ta reda på vilka kriterier som föreligger för att nödgas säkra en genbank 2. Att ta reda på om det finns befintlig kunskap/anläggning för att hålla genbank, såväl frusen som levande 3. Att ta vara på fridriftande naturyngel under våren i Emåns nedre del och flytta upp dessa i ån till lämpliga lokaler 4. Begränsa nätfisket efter havsöring i Kalmarsund enl. GUS tidigare skrivelser 5. Som en sista lösning; Göra yngelutsättningar och ev. starta förstärkningsodling Skrivelsen stöds av Fliseryds SFK, Emsfors SFK, Ölands Trolling- och SFK samt Alvets SFK. Utöver Emåförbundet är skrivelsen adresserad till Havs och Vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Kalmar län samt för känndeom till Ems Fastighets AB. Emåförbundets arbetsgrupp fiskegruppen diskuterade skrivelsen vid senaste mötet i våras och Länsstyrelsen i Kalmar län lämnade sitt svar på skrivelsen (dnr ). Frågan togs upp på Emåförbundets styrelsemöte där det beslutades att Emåförbundet närmare ska undersöka vilka förutsättningar som krävs för ett bevarande av en genbank och en kostnadsuppskattning för detta. Inom ramen för detta uppdrag har vi haft kontakt med expertis vid SLU (Sötvattenlaboratoriet i Drottningholm och utredningskontoret i Örebro) samt studerat aktuell litteratur i ämnet. Havsöringens status i Östersjön Vi delar den oro som GUS uttrycker angående trenden till att havsöringfångsterna och antalet lekfiskar minskar i Emån. Trenden har anats tidigare och varit uppe för diskussion och vi uppskattar därför att stiftelsen tar initiativet till att uppmärksamma frågan ytterligare. Insamlandet av fångststatistik och observationer är ett mycket värdefullt komplement till elfiskeundersökningar för att erhålla en mer samlad bild över situationen och det är viktigt att någon utför detta. Emåförbundet tar frågan på allvar och vi har därför i detta PM försökt att få en mer nyanserad och övergripande bild över situationen genom att fråga expertis och samla in aktuell kunskap. Emåförbundet Telefon: E-post: Box vx. emaforbundet@vetlanda.se Vetlanda Fax: Bg: org nr:
2 2 Innan vi ger våra synpunkter på den åtgärdslista som GUS framställer lämnar vi en sammanfattning på den information och kunskap som vi nyligen har tagit in med anledning av skrivelsen. I oktober 2011 hölls en workshop i Helsingfors, Finland; Workshop on Baltic seatrout där forskare och andra sakkunniga från nästan samtliga östersjöländer, inklusive Sverige deltog. Resultatet redovisas i en rapport DTU Aqua Report No som beskriver statusen för havsöringpopulationerna i Östersjön, föreliggande hot, vilka åtgärder som vidtagits samt förslag på ytterligare åtgärder. Sammanfattningsvis gäller att situationen för havsöringen i Östersjön varierar stort. I de norra delarna Bottenviken och Bottenhavet samt Finska viken är havsöringen svårt utsatt pga bifångster vid sik- och abborrfiske. Illegalt fiske i både söt- och bräckt vatten förekommer framförallt i östra och södra delen av Östersjön. I övriga delar av Östersjön påverkas havsöringen mindre av ett hårt fisketryck. Enligt GUS skrivelse inklusive bilagor framgår att nätfisket runt Öland är mycket intensivt vi tror också att så är fallet men har samtidigt ingen tillgång till statistik på fångstuttag och nätansträngningar, något som troligtvis saknas. Figuren nedan ger en beskrivning över nuvarande status i ett antal större havsöringsförande vattendrag inom Östersjöregionen. Här framgår att vattendragen i Danmark håller högst produktionskapacitet följt av Sverige. Figur 1. Produktionen av havsöring i vattendrag inom olika länder i Östersjöregionen. Storleken på symbolerna relaterar till hur många vattendrag som ingår i respektive studie (i Sverige har många mindre vattendrag exkluderats pga. dålig kännedom om produktionen). Rött = <50%, gult= 50 till 80% och grönt= >80 % av produktionskapaciteten uppnådd. Vid sidan om fisket är det största hotet för havsöringen miljöbetingade orsaker som t.ex. fysisk påverkan i form av vandringshinder (dammar och kraftverk) i vattendrag runt så gott som hela Östersjöområdet. Likaså är den fysiska påverkan i form av försämrade livsmiljöer i vat-
3 tendragen (rensning, rätning och annan markavvattning) en stor bidragande orsak inom ca hälften av de studerade områdena (däribland Emån). Dålig vattenkvalitet och markanvändning är andra faktorer som nämns och graden av detta problem varierar stort. Andra nämnda problem i rapporten är genetisk kontamination av vilda populationer pga odlad och utsatt havsöring samtidigt som det bedrivs ett hårt fiske på de vilda populationerna. Figuren nedan beskriver de olika hotbilderna och hur de är fördelade inom Östersjöområdet. För södra Sveriges del (dvs. där Emån är belägen) framgår att de största problemen är relaterade till vattenkraft och reglering (vandringshinder m.m.), fysisk påverkan (markavvattning, rensning) och hårt fiske i form av bifångster (dock mer uttalat i norra Sverige). Ett mindre problem finns vad gäller behovet av kantzoner, förbättrad vattenkvalitet, genetiska risker pga odling samt fiskelagstiftning (dock fortfarande problem som i allra högsta grad behöver åtgärdas vidare). 3 Figur 2. Översikt på de olika problemen som hotar havsöringspopulationerna i Östersjöregionen. Mörkröd=stora problem som inte har åtgärdats, röd= tydliga probem där en del åtgärder genomförts men mycket kan fortfarande förbättras, gul= mindre problem eller lovvärd utveckling men fortfarande ett åtgärdsbehov, grönt= inga problem eller att man har åtgärdat tillräckligt mycket. De ovan nämnda problemen är relativt väl dokumenterade i Emån och i hela dess avrinningsområde finns fortfarande ett stort restaureringsbehov i form av biotopvård och fiskvägar (eller avlägsnande av dammar) för att i möjligaste mån förbättra förutsättningarna för havsöringens reproduktion. Under 2010 sammanställde Emåförbundet en rapport på åtgärdsförslag mellan Emsfors och Åsebo på uppdrag av länsstyrelsen i Kalmar (dock har denna ännu inte kommit i tryck). I rapporten finns ett stort antal åtgärder som syftar till att förbättra den fysiska miljön för havsöringen. Vi kan tillägga att även nere vid Em kan ett flertal biotopvårdsåtgärder
4 genomföras för att gynna havsöringen samt att kvillen vid Fliseryd bör få fri fiskvandring och biotopvårdas (något som vi vet att GUS har uppmärksammat). Temperaturens inverkan En viktig faktor som inte nämns i rapporten från workshopen i Helsingfors är havsöringens påverkan av klimateffekterna. Med mycket stor sannolikhet har havsöringen i bl.a. Emån påverkats av en ökad medeltemperatur, utöver de faktorer som nämns ovan. Sötvattenlaboratoriet följer upp populationsutvecklingen hos havsöring och lax i flera vattendrag och de ser en generell nedgång av havsöring i bl.a. både Emån och Mörrumsån (Erik Degerman, SLU). De anser att problemet är komplext men till stor del kan tillskrivas ett allt varmare klimat. Enligt SMHI har den globala medeltemperaturen under den senaste 100-årsperioden ökat med drygt 0,7 grader vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Andra tecken på förändringar är tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster. Karaktären hos svenska mätdata från de senaste åren ligger i linje med den uppmätta globala uppvärmningen. I första hand gäller det ett mildare klimat och högre nederbörd och avrinning i norra Sverige, samtidigt som det blir varmare i södra Sverige utan större ändringar i årsnederbörd och avrinning ( I Emån har man parallellt med havsöringens minskning noterat en ökning av malen de senaste åren. Malen gynnas ju av högre vattentemperaturer vilket stämmer väl in i bilden. Att laxen inte tycks ha påverkats negativt i samma grad av detta beror på att den tål högre temperaturer än öringen och därmed får konkurrensfördelar redan vid romstadiet. Tabellen nedan visar olika letaltemperaturer för lax, havsöring och röding. Tabell 1. Kritiska temperaturer hos atlantlax, havsöring och röding vid olika livsstadier (ägg, gulesäcksyngel, yngel+smolt). Källa: J.M. Elliot, Journal of fish biology 2010, 77). 4
5 Att åtgärda de globala klimateffekterna är svårt men man kan minska effekten av höga temperaturer för havsöringen genom att få dem att etablera sig högre upp i systemet gärna i biflöden som håller lägre medeltemperatur. Därför måste vi fortsättningsvis kämpa med att minska fragmenteringen i Emåns avrinningsområde genom utrivning av vandringshinder och byggande av fiskvägar och eliminering av vandringshinder i både huvudfåran och biflöden. Likaså behövs fler skuggande kantzoner längs vattendragen för att hålla ned såväl temperatur och avdunstning. Östersjöproblematiken Östersjön är hårt drabbat av miljöproblem. Tung industri, intensivt jordbruk, stora städer och mycket trafik ger ifrån sig både näringsämnen och gifter som slutligen hamnar i havet och har skapat övergödning, algblomning, miljögifter och syrefria bottnar. Hårt fisketryck och omfattande exploatering av kustområdena är andra allvarliga hot mot havsmiljön. Enligt Havs och vattenmyndigheten har mätningar av hälsotillståndet hos kustfisk gjorts sedan 1980 och 90- talet. Senaste 5 10 åren är det tydligt att abborre och tånglake mår allt sämre med en ökande aktivitet av avgiftningsenzymet EROD, förhöjda mängder vita blodceller och störd jonbalans. Även när det gäller reproduktionen märks störningar, exempelvis mindre gonadstorlek hos abborre och störningar på yngelutvecklingen hos tånglake. I vissa fall klassas förändringarna som allvarliga. När det gäller Kvädöfjärden finns ett samband mellan EROD-aktivitet och vattenföring från den närliggande älven Vindån (inte så långt ifrån Emån). Helt klart är Östersjön nära eller rentav ett hav i kollaps detta påverkar alla organismer från plankton till fisk, fågel och däggdjur havsöringen ej undantagen. Man kan anta att miljögifter påverkat även havsöringens reproduktionsförmåga och andra kriterier som kan bidra till att populationerna påverkas negativt. Synpunkter på GUS åtgärdsförslag Nedan ger vi våra synpunkter på de åtgärdsförslag som GUS listar i sin skrivelse 1. Kriterier som föreligger för att nödgas säkra en genbank. Vi har frågat expertis vid sötvattenslaboratoriet i Drottningholm, som också har konsulterat forskare vid SLU i Umeå (Johan Östergren och Jan Nilsson SLU), och erhållit svaret att från de få genetiska studier som man känner till, varav en som sö-lab gjort själva, är öringen i Emån inte mer genetiskt unik än andra havsöringsstammar. Man bör tänka på att de mäter neutral genetisk variation, och inte egenskaper. De kan därför inte säga om Emåöringen har specifikt värdefulla gener som kodar för någon specifikt värdefull egenskap. Att Emåöringen växer snabbt och blir stor är nog sant men det finns inga studier som bekräftar att det är generna och inte miljön som avgör detta Figuren nedan visar förhållandet mellan Emåöring och andra större stammar av havsöring i Sverige. Emåöringen ligger nära andra älvar i södra Sverige, men sticker inte ut. Skillnaden i det genetiska måttet Fst är ca 5% vilket i detta sammanhang inte är särskilt mycket. 5
6 6 Emåförbundets slutsats kring detta är att man inte kan betrakta Emåöringen som unik i sammanhanget. Den snabba tillväxten är en kombination av gynnsamma uppväxtmiljöer och naturlig selektion i både ån och östersjön. Det finns andra vattendrag inom Östersjön som producerar havsöring som uppnår storlekar över 10 kg men populationerna och fisket är inte lika väldokumenterade som i Emån. Havsöringen är en flexibel art som ibland söker upp nya miljöer för sin reproduktion. Detta beteende är sannolikt en av orsakerna till att arten klarat sig så bra under de senaste 100 åren trots vattenkraft, fysisk påverkan, övergödning och dålig vattenkvalitet. Med andra ord är Emåns havsöring sannolikt inte en isolerad population som generation efter generation reproducerat sig i samma vattendrag snarare en population som växer upp i södra östersjön, med koncentration kring Öland, Gotland och smålandskusten. De flesta individerna är hemmatrogna och väljer att återvända till Emån, medan andra s.k. felvandrare väljer nya vattendrag och tvärtom. Det som däremot skett sedan ca 100 år är en selektion från individer som vandrar högt upp i systemen, eftersom det finns ett flertal vandringshinder på vägen. Detta kan på sikt vara utarmande för en population eftersom bl.a. konkurrensen med andra arter i kombination med högre vattentemperaturer i nedre delen av Emån missgynnar havsöringen. Att genomföra en genetisk analys på Emåns havsöringspopulation är givetvis intressant men vi tror inte att det skulle ge något nämnvärt avvikande svar jämfört med vad vi vet i dagsläget, dvs att Emåpopulationen inte är särskilt olik andra närliggande populationer.
7 2. Att ta reda på om det finns befintlig kunskap/anläggning för att hålla genbank, såväl frusen som levande Enligt SLU kan en genbank vara en sista utväg, men då behöver man först göra en noggrann genetisk kartläggning så att man vet vad man sparar. En genbank med lax (i form av fryst mjölke) finns hos SLU. Den skapades av Fiskeriverket som en nödlösning och säkerhetsåtgärd när M74 var extremt hög. Där finns även Emån sparad, men alltså lax. Detta var alltså en säkerhetsåtgärd ifall det skulle gå riktigt åt skogen och någon stam skulle helt slås ut. Läget för Emåöringen betraktas inte som lika kritisk, även om trenden går nedåt. Det finns möjligheter att bevara Emåöringen i en genbank, men det är ingen bra lösning på problemet. En genbank bör föregås av en genetisk analys. Denna innefattar: planering, insamling av vävnad för DNA, analyskostnader och rapportskrivning. Prislapp: kr. Till själva genbanken behövs insamling av mjölke, transport och lagring. Kostnaden för insamling och transport beror mycket på hur enkelt man får tag på lekfisk och priset på lagringen kan nog ingen svara på idag. Anledningen till det senare är att SLUs genbank inte har fått sin slutliga placering och därför finns inga lagerkostnader beräknade. Att ta vara på en genbank kräver en genetisk analys, praktiskt arbete vid insamling samt en okänd kostnad för förvaring. En beredskap för detta kan man ta fram genom en plan som beskriver arbetsförfarande, ansvarsfördelning, kostnader och finansiering. Emåförbundet kan givetvis tänka sig att medverka till en sådan plan men det är inget som vi i dagsläget är beredda att bidra med finansiellt eftersom vi prioriterar andra åtgärder. 3. Att ta vara på fridriftande yngel under våren i Emåns nedre del och flytta uppströms till lämpliga lokaler Fenomenet med årsyngel som driftar nedströms ut i östersjön är känd från andra platser, bl.a. på Gotland där man genomfört studier vid forskningsstationen i Ar. Enligt dessa studier är det de öringyngel som inte lyckas hävda revir som simmar nedströms, det vill säga de svagare individerna. Detta i sig påverkas av flera olika faktorer såsom när ynglen föds: tidigt födda hinner etablera revir och har större möjlighet att behålla dessa gentemot senare födda. Ökad täthet påverkar också antalet yngel som lämnar sötvattensmiljön. Transporten nedströms i ett system påverkas av vattenhastigheten och av vattennivån eftersom strömmen förändras. Detta innebär att antalet lämpliga revir minskar och konkurrensen hårdnar vid sjunkande vattennivåer. Det är lätt att få intrycket att det är ett medvetet val, såsom vid smoltutvandringen, när ynglen lämnar bäcken men så är det förmodligen inte. Det hela kan i stället beskrivas som en mildare variant av gladiatorspel där vinnaren behåller sin plats och förloraren lämnar arenan. Ynglen vandrar dock nattetid vilket talar för att förflyttningen är aktiv och inte utgörs av någon passiv drift nedströms. Sammanfattningsvis kan man säga att det är överskottet av produktionen, som på grund av utrymmesbrist, hamnar i havet (Peter Landengren, forskare vid Ar, citat från hemsidan). I Emån har säkerligen denna mekanism alltid funnits; kanske framförallt i de nedre delarna där man kan anta att produktionen varit mycket hög och ett överskott av svagare yngel vandrat ut i sjön. I de Gotländska små åarna är detta en viktig mekanism eftersom vissa blir torra under sommaren och öringyngel skulle normalt inte skulle överleva. I Emån kan man förmoda att hård konkurrens och predation från andra arter till viss del gynnat dessa tidigt utvandrande yngel men samtidigt har det ju, enligt resonemanget ovan, skett en selektion för havsöring som leker i de nedre delarna, eftersom det finns flera vandringshinder nära uppströms. Helt klart är alltså förekomsten av vandringshinder och försämrade miljöer en nyckelfaktor som missgynnar den genetiska variationen hos Emåns havsöring 7
8 8 och minskar möjligheten till en långsiktigt stabil population (precis som på alla andra ställen). Emåförbundet håller med om att åtgärden är lovvärd, dvs. det stora överskottet av utvandrande yngel bör nyttjas genom att flytta dem högre uppströms, helst i kombination med biotopvård på lämpliga uppväxtplatser. För detta krävs dock en planering för både strategi och genomförande, samt finansiering såvida det inte kan ske ideellt. Vi är dock medvetna om att GUS under flera år finansierat och arrangerat öringflytt uppströms. 4. Begränsning av nätfisket efter havsöring i Kalmarsund enligt GUS tidigare skrivelser Emåförbundet instämmer fullständigt i detta förslag det behövs hårdare restriktioner mot fisket med mängdfångande redskap som fångar havsöring framförallt det kustnära fisket. Vi ser det som anmärkningsvärt att det t.ex. saknas motsvarande fredningstider längs ostkusten jämfört med kusten längs Blekinge och Skåne samt hela Västkusten. Ökade restriktioner kräver i sammanhanget ökad tillsyn och resurser hos tillsynsmyndigheten. Tyvärr tycks det ta mycket lång tid och möda för myndigheterna att både inse och genomföra detta. 5. Som en sista lösning; göra yngelutsättningar och ev. starta förstärkningsodling Utsättning av odlad fisk betraktar Emåförbundet inte som en lösning. Det är väl känt att fisk från odlingsmiljöer har betydligt sämre överlevnad i naturen och som nämnts ovan finns en hel del risker förenat med utsättning av odlad fisk, t.ex. inavelseffekter och genetisk drift. Utsättningar har, vilket GUS redogör för i sin skrivelse, gjorts tidigare i Emån som kompensation för vattenkraften och vi önskar inte gå tillbaka till ett scenario där vildreproducerad fisk missgynnas pga odlingsverksamhet en ståndpunkt som vi förstår även GUS har. GUS nämner dock i sin skrivelse att man inte ska utesluta odling som ett tillfälligt alternativ. Vi är dock övertygade om att innan vi hamnar i det scenariot där det överhuvudtaget skulle ses som ett alternativ har vi gott om tid att arbeta med andra åtgärder och utvärdera dessa. Fiskodling är som bekant förenat med tillstånd, hälsokontroll, risk för sjukdomar och inavel samt medför stora initiala och löpande kostnader. Vår bestämda uppfattning är därför att Emåns havsöring inte kan räddas och bevaras genom någon form av odling och utsättning. Slutsatser För att bevara och stärka Emåns havsöringspopulation anser Emåförbundet att man bör arbeta med biotopvård, fiskvägar, information och ett minskat fiske med mängdfångande redskap. På så vis kan man till viss del motverka konkurrens, predation och abiotiska faktorer som höga vattentemperaturer. Situationen i Östersjön kan också motverkas genom t.ex. åtgärder som minskar övergödningen (många projekt pågår redan). Fisketrycket kan inte Emåförbundet påverka; i Emån sker till största delen catch- and release men ute i Östersjön görs ett uttag som vi inte har någon kontroll på. Här lämnar de ansvariga myndigheterna en hel del att önska och ansvaret ligger på dem för att vi ska få lämpliga restriktioner som inte äventyrar havsöringen med flera arter. Kan man på relativt kort varsel genomföra förbud mot fångst av både gädda och abborre i samma område så torde det vara fullt möjligt att begränsa fisket på havsöring. Likaså bör restriktioner och begränsningar i fiske med mängdfångande redskap vara fullt möjliga att stärka även på ostkusten. Havsöringen
9 utgör en samhällsnyttig fiskart ur ett såväl kommersiellt som rekreationsmässigt perspektiv och är inte minst en bra indikator på god vattenkvalitet och bra vattenmiljöer både i sött, salt och bräckt vatten. Detta borde innebära att arten värderas likvärdigt som t.ex. rödlistade arter. 9 Fortsättningsvis föreslår vi att man arbetar vidare med följande frågor (utan särskild prioritering och ev. ansvarsfördelning): Befintliga åtgärdsplaner som syftar till restaurering och förbättrad fiskvandring i Emån bör belysas och offentliggöras. Planerna är viktiga underlag för fortsatt planering, förankring och finansiering. Söka medel och samordning/huvudmannaskap till åtgärder Förbättrad tillsyn och ett större informationsutbyte och dialog mellan myndigheter och berörda. Information till allmänheten genom t.ex. vattendragsvandringar, utställningar, seminarier och kontakt med skolor och föreningar. Information till media (tidning, radio och television) Fortsättningsvis fler skrivelser till ansvariga myndigheter men även till berörda aktörer (kraftverksägare, fastighetsägare, organisationer och föreningar) Vi hoppas att ni är nöjda med vårt svar och att vi tillsammans kan arbeta med att bevara Emåns havsöring. Med vänlig hälsning Thomas Nydén och Peter Johansson Emåförbundet
Östersjölaxälvar i Samverkan
Östersjölaxälvar i Samverkan Yttrande angående remiss Datum Dnr Mottagare 2015-05-01 1344-15 Havs- och Vattenmyndigheten Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:25) om resurstillträde
Läs merFlera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven
Flera hotade arter och stammar i Nedre Dalälven Massor med oro och frågor om fisken i Dalälven Oroande minskning av öring, harr, sik! Lax, harr, öring: Vad kan vi göra för att få det bättre för våra laxfiskar?
Läs merMarkus Lundgren. med underlag från
Havsöring i Sverige förvaltning och beståndsövervakning Markus Lundgren med underlag från Havsöring leker i många små vattendrag.... och är en karaktärsart viktig för övrig biologisk mångfald! 2017-03-28
Läs merASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER
ASP - BIOLOGI/EKOLOGI - UTBREDNING O TRENDER - HOT OCH ÅTGÄRDER Jan Eric Nathanson (hotade sötvattensfiskar) SÖTVATTENSLABORATORIET VIKTER UPP EMOT 9 10 Kg UTBREDNING AV ASP (Aspius aspius) Introducerad
Läs merBevara Sommens nedströmslekande öring
1 Bevara Sommens nedströmslekande öring Projektbeskrivning Laxberg Version 2012-09-19 Mål med projektet Att återskapa fria vandringsvägar för fisk för att öka reproduktionen hos Sommens nedströmslekande
Läs merNissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar
Höjd över havet (m) Nissan status på laxbeståndet enligt tillgängliga undersökningar Bakgrund Den laxförande delen av Nissan sträckte sig förr från havet ca 11 mil upp till Nissafors (ovanför Gislaved).
Läs merUppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013
Institutionen för biologi och miljö Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck i Mönsterås kommun våren 2013 Jonas Nilsson Oktober 2013 ISSN 1402-6198 Rapport 2013:10 Uppföljning av gäddfabriken vid Kronobäck
Läs merEnheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista
REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)
Läs merMyndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten
Myndigheternas roll i förvaltningen av enskilda fiskevatten Nationell Fiskevattenägarekonferens 22-23 november 2017 Per-Erik Larson, Länsstyrelsen Östergötland Håkan Carlstrand, Havs- och vattenmyndigheten
Läs merUndersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth
Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten 2014 Johan Persson och Tomas Remén Loreth Författare Johan Persson och Tomas Remén Loreth Foto Författarna produktion och Layout Upplandsstiftelsen
Läs merBevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige
Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad art: flodkräftan i Sverige Lägesrapport 2015-12-08 Här kommer den 4:e lägesrapporten från forskningsprojektet Bevarande och uthålligt nyttjande av en hotad
Läs mer- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten
- Upprätthålla funktionsdugliga reproduktions- och uppväxtområden - Säkerställa livskraftiga bestånd i havet - Främja ett hållbart fiske på kusten Siken och sikfiskets status i Bottniska viken Stefan Larsson,
Läs merNaturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 2002-2010
Peter Gustafsson 21-6-17 Naturfåran vid Visskvarns vattenkraftverk i Bulsjöån - åtgärder och utveckling 22-21 Adress: Ekologi.Nu, Näckrosv 18, 59 54 Sturefors Tel: 72-79268 Hemsideadress: www.ekologi.nu
Läs merÅldersanalys av havsöring från Emån
Åldersanalys av havsöring från Emån 2001-2006 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna 50 000 medlemmar Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merProjekt Kullån, Burån och Hovaån
Projekt Kullån, Burån och Hovaån Bakgrund Skagern ligger på gränsen mellan Västra Götalands län, Värmlands län och Örebro län och är till ytan Sveriges 18:e största sjö och tillhör Gullspångsälvens vattensystem.
Läs merSveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna
Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund Sportfiskarna Ideell naturvårds- och intresseorganisation 50 000 medlemmar Livskraftiga fiskbestånd i friska vatten Sportfiske är en av Sveriges viktigaste fritidsaktiviteter
Läs merYttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.
2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak
Läs merKustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?
Kustnära våtmarker = fler gäddor i Östersjön?? Sveriges Sportfiske- och Fiskevårdsförbund (Sportfiskarna) Ideell naturvårds- och intresseorganisation Livskraftiga bestånd i friska vatten Sätta fiskevården
Läs merStöd till fiskevården
Stöd till fiskevården NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Stöd till fiskevården Stöd till åtgärder för fisket och fiskevården Fiskevårdsbidraget Bidrag till biologisk
Läs merUppvandringskontrollen i Testeboån 2010
RESULTAT FRÅN FISKEVÅRDSARBETET I TESTEBOÅN 2010 Testeboån mellan havet och Oslättfors ingår i aktionsplanen för lax i Östersjön - IBSFC Salmon Action Plan 1997-2010. I praktiken innebär det att all fiskevård
Läs merVattenrådsarbete i Emån
Vattenrådsarbete i Emån Målilla 2013 Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundet RECIPIENTKONTROLL VATTENRÅD Övervakning Information STYRELSE KANSLI Information Diskussion Planering Remisser
Läs merKustbeståndens utveckling
Kustbeståndens utveckling Jens Olsson SLU Aqua Kustlaboratoriet Konferens om kus örvaltning, SU, 2017-03-30 Jag kommer a prata om fyra saker: Vilka kus iskarna är Varför det är vik gt med fisken på kusten
Läs merFiskguiden 2014. Frågor & svar
Fiskguiden 2014 Frågor & svar 1 Vilka är de största nyheterna i årets Fiskguide? Nordhavsräkan blir rödlistad överallt utom i Barents hav vilket innebär att vår svenska västkusträka får rött ljus. Orsakerna
Läs merVad gör Länsstyrelsen?
Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast
Läs merLax. Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Lax Lax Salmo salar Bild:Wilhelm von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Finns i vissa vattendrag samt i alla Sveriges omgivande hav. Västkustlaxen har sina uppväxtområden i Atlanten. Östersjölaxen har sina uppväxtområden
Läs merJens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU. Riksmöte för vattenorganisationer,
Jens Olsson 1 Ulf Bergström Bild: BIOPIX Jens Olsson Kustlaboratoriet, Öregrund Institutionen för Akvatiska Resurser SLU Riksmöte för vattenorganisationer, 2012-09-17 Bild: BIOPIX Fyra frågor Varför skall
Läs merRestaurering av Fiskvandringsleder i Malax
Restaurering av fiskvandringsleder i Malax 1 Restaurering av Fiskvandringsleder i Malax Malax Fiskargille r.f. har ansökt och erhållit finansiering för ett ERUF-finansierat projekt 2007-2013 via Södra
Läs merRASTÄLVEN - Grängshytteforsarna
RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna Redovisning av biotopvårdsåtgärder 2006 Inom ramen för Projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige LIFE04 NAT/SE/000231 Författare: Peter Johansson EMÅFÖRBUNDET
Läs merStormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem
Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem Inventering av stormusslor i Alsterån 2017 Carl-Johan Månsson, Fiskerikonsulent 2018-02-08 Bakgrund och metoder Under flera säsonger har undertecknad
Läs merFörvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling kort historik. Havsöverlevnad hos vild och odlad lax Sammanfattning
Laxbeståndens utveckling i Östersjön Johan Dannewitz Institutionen för akvatiska resurser (SLU (SLU Aqua) Sötvattenslaboratoriet, Drottningholm Upplägg Förvaltningsmål för vild lax Beståndens utveckling
Läs merSura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland
Sura sulfatjordar vad är det? En miljörisk i Norrlands kustland Sura sulfatjordar har ett lågt ph ofta under 4. Jorden blir sur när sulfidmineral som består av järn och svavel exponerats för luftens syre.
Läs merMarinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD
Marinbiologisk orientering distanskurs 10 p Göteborgs Universitet Kristian Dannells +DYV ULQJ±6DOPRWUXWWDWUXWWD ,QOHGQLQJ Havsöringen tillhör familjen laxfiskar, 6DOPRQLGDH. Det är en kraftigt byggd fisk
Läs merRedovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008
Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008 Emåförbundet 2008 På uppdrag av Norrköpings kommun T. Nydén & P. Johansson Inledning Pjältån 2008 Denna rapport redovisar översiktligt genomförda
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merMiljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET.
HUR MÅR VÅRA HAV? Miljötillståndet i svenska hav redovisas vartannat år i rapporten HAVET. I HAVET-rapporten sammanfattar Havsmiljöinstitutets miljöanalytiker det aktuella tillståndet i havet och jämför
Läs merÖstersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd. Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Östersjöns och Torneälvens lax- och öringbestånd Johan Dannewitz & Stefan Palm Sötvattenslaboratoriet, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) Upplägg Bakgrund: beståndsövervakning, biologisk rådgivning och
Läs merAllmänt om Tidanöringen
Allmänt om Tidanöringen Insjö-öring Insjööring är öring som anpassats till att leva helt och hållet i sötvatten. De förändrades när de blev instängda i sjöar efter istiden. Tidanöringen utgör en av tre
Läs merBernt Moberg. Framtiden för laxen?
Bernt Moberg Framtiden för laxen? 3 , Testeboån Vattendirektivet det viktigaste som hänt fiskevården. Vattenrådet är en mötesplats för ökad demokrati i vattenförvaltningen. Vattenrådet är en kunskapsspridare
Läs merHur påverkas fisk av ett kraftverk?
Hur påverkas fisk av ett kraftverk? Dalälvens vattenråd och DVVF Vansbro, 2015-09-25 Marco Blixt, Fiskeansvarig Fortum Generation AB Innehåll Hur och varför påverkas fisk i Dalälven? Hur kompenseras fiskeskador?
Läs merSkriv ditt namn här
Skriv ditt namn här 2015-12-11 1 Färdplan HaV:s uppdrag Målsättning för hållbar fiskförvaltning Hur kan vi bidra till Kraftsamling Östersjön? Lånsiktigt hållbar förvaltning i alla dess led Tillträdesreglering
Läs merHur står det till med matfisken i Norrbotten?
Hur står det till med matfisken i Norrbotten? Giftigt eller nyttigt? Vad är ett miljögift? Vilka ämnen? Hur påverkas fisken? Hur påverkas vi människor? Kostråd Vad är ett miljögift? - Tas upp av organismer
Läs merStandardiserat nätprovfiske i Insjön 2014. En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22
Standardiserat nätprovfiske i Insjön 2014 En provfiskerapport utförd åt Nacka kommun 2014-10-22 Sportfiskarna Tel: 08-410 80 680 E-post: tobias@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39
Läs merSälens matvanor kartläggs
Sälens matvanor kartläggs Karl Lundström, SLU / Olle Karlsson, Naturhistoriska riksmuseet Antalet sälar i Östersjön har ökat stadigt sedan början av 1970-talet, då de var kraftigt påverkade av jakt och
Läs merGotlands fiske.
Gotlands fiske 33 fiskelicenser (fiskefartyg) 27 fiskelicensinnehavare, dvs. 6 st har två båtar Medelålder 56,2 år 1 personlig licens (för fiske i Mälaren) 4 fartyg över 15 m 3 trål, 1 garn 2 fartyg mellan
Läs merÄven kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna
Även kallvattenarterna behöver övervakas längs kusterna Jens Olsson & Jan Andersson, SLU Kustfiskövervakningen i Östersjön är nästan uteslutande inriktad mot att övervaka arter som gynnas av högre vatten
Läs merIsättrabäcken. Biotopvård för ökad biologisk mångfald
Isättrabäcken Biotopvård för ökad biologisk mångfald Isättrabäcken- biotopvård för ökad biologisk mångfald Bakgrund Antalet rovfiskar minskar längst med kusten och påverkar ekologin i havet. När antalet
Läs mer2013-11-18. Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO
2013-11-18 Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO ECOCOM AB Stortorget 38 392 31 Kalmar 0761-75 03 00 info@ecocom.se www.ecocom.se Åtgärdsförslag ID Namn och vattendrag Åtgärdstyp A Inventera vandringshinder
Läs merForskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg
Forskning och åtgärder om/för fisk i Gävleborg Kalle Gullberg Erfarenheter från ett fiskvandringsprojekt Kortkurs: Bygg Din egen ålfälla Laxförvaltning ökat behov av dataunderlag Skräckfilm Fiskvandring
Läs merElprovfiske i Igelbäcken. Provfiske utfört åt Trafikverket 2016
Elprovfiske i Igelbäcken Provfiske utfört åt Trafikverket 2016 Sportfiskarna Tel: 08-704 44 80, fax: 08-795 96 73 E-post: John.karki@sportfiskarna.se Postadress: Svartviksslingan 28, 167 39 Bromma Hemsida:
Läs merMärkning av havsöring och lax i Emån
Märkning av havsöring och lax i Emån 2001-2010 Länsstyrelsen i Kalmar län Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432 E-post: eklov@fiskevard.se
Läs merPolicy Brief Nummer 2019:5
Policy Brief Nummer 2019:5 Sälar och småskaligt fiske hur påverkas kostnaderna? Tack vare en lyckad miljöpolitik har de svenska sälpopulationerna vuxit kraftigt under senare år. Men sälarna medför också
Läs merövrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)
Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merElfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun
Elfiskeundersökning i Vallkärrabäcken 2002 Lunds kommun Lund 2002-11-22 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon 046-249432 www.fiskevard.com
Läs merStora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket
Stora sjöarna landningar i yrkes- och fritidsfisket Beståndsmodell för vild lax i Vänern Rebecca Whitlock, Katarina Magnusson, Anders Kagerwall In Beståndsmodell nyttjas idag av ICES för lax i Östersjön
Läs merÖring en art med många kostymer
Öring en art med många kostymer Erik Degerman, Sötvattenslaboratoriet Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017 Foto: Daniel Bergdahl & Hans Schibli Vandringsmöjligheter
Läs merÖring. Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright. Vänern och Vättern Yrkes- och fritidsfiske
Öring Öring Salmo trutta Bild: Wilhelm Von Wright UTBREDNINGSOMRÅDE Öring finns över hela landet, från kusten till fjället, och uppträder i kustvatten från Haparanda till Strömstad. LEK Öring leker i många
Läs merFiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning
Fiskutsättningar Put & take Nya arter Återintroduktion Kompensation & Förstärkning Erik Degerman & Ingemar Näslund Sveriges fiskevattenägareförbunds nationella konferens Norrköping 22-23 november 2017
Läs merSkånskt fiske - det mesta av det bästa. Men vad händer i Hanöbukten??
Skånskt fiske - det mesta av det bästa Men vad händer i Hanöbukten?? Rapporter om försämrat fiske och fiskförekomst rör främst den inre delen av Hanöbukten. Kustfisket har dock varit svagt under de senaste
Läs merStorröding i Vättern
Storröding i Vättern Sydsvensk storröding I Vättern lever Sveriges största bestånd av sydsvensk storröding (Salvelinus umbla). Storrödingen isolerades i Vättern när inlandsisen smälte bort. Man kallar
Läs merKinnekulle och Sunnanå 2010
Trollingtävlingarna Kinnekulle och Sunnanå 21 Samt en skattning av trollingfisket i Vänern perioden 1997 29 Mikael Johansson & Magnus Andersson Dnr 26-211 Kort resumé av 21 års resultat Data från trollingträffarna
Läs merElfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering
2009-12-14 sid 1 (5) Härryda kommun Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering Två fiskare i Mölndalsån Sportfiskarna Per-Erik Jacobsen Fiskevårdskonsulent Sjölyckan 6 416 55 Göteborg
Läs merHavs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box , Göteborg. Stockholm 4 maj 2018
Er ref/dnr: Dnr 1478-18 Vårt dnr: 309 Havs och vattenmyndigheten Avdelning för fiskförvaltning/enheten för fiskereglering Box 11 930, 404 39 Göteborg Stockholm 4 maj 2018 Yttrande över Havs- och vattenmyndighetens
Läs merFiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012
Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012 Under det gångna året har vi i Kungälvs kommun inventerat tre vattendrag. De inventerade vattendragen är Vallby å, Kollerödsbäcken samt bäcken från Iglekärr som mynnar
Läs merVattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Läs merOmråde: FISKAR. Arbetsuppgifter och instuderingshjälp:
Område: FISKAR Arbetsuppgifter och instuderingshjälp: A. Häftet om fiskar Gör uppgifterna 1-12 med hjälp av häftet om fiskar från boken Runt i Naturen Uppgift 13 är en gemensam uppgift. Du ska sedan kunna
Läs merRemiss av Vision 2020 för Laholms fritidsfiske och fisketurism
2016-04-05 sid 1 (7) Remiss av Vision 2020 för s fritidsfiske och fisketurism Bakgrund Kultur- och utvecklingsnämnden har tagit fram ett förslag till strategi för att främja och utveckla fritidsfisket
Läs merFlottledsinventering Kvarnmårkan 2008
2009-01-21 2007-08-01 Rapport Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008 Tina Hedlund Aquanord Bakgrund och syfte Den del av Gunnarbäcken som rinner mellan Lill-Bastuträsket och Stor-Bastuträsket kallas för
Läs merHur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet
Hur påverkar enskilda avlopp vattenkvaliteten i Emån? Thomas Nydén Emåförbundet Vi behöver alla bra vattenkvalitet, och alla kan hjälpa till! Alseda Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning
Läs merSportfiskarna har tagit del av förslaget och önskar lämna följande synpunkter.
2011-10-31 sid 1 (6) Landsbygdsdepartementet Jakt-, fiske- och sameenheten 103 33 Stockholm Yttrande angående förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om upprättande av en flerårig plan för
Läs merLivet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?
Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften? Erik Degerman, Sveriges Lantbruksuniversitet Inst. för akvatiska resurser Sötvattenslaboratoriet, Örebro 92 000 sjöar 450 000
Läs merTVÅ LÄNDER ÉN ELV ( ) Vänerdagen , Pär Gustafsson
TVÅ LÄNDER ÉN ELV (2017-2020) Vänerdagen 181112, Pär Gustafsson TVÅ LÄNDER ÉN ELV 2017-2020 Övergripande syften (på lång sikt) Återuppbygga det vilda laxbeståndet i Klarälven och Trysilelva (Vänern) God
Läs merBirgitta Adell Miljösamordnare
Birgitta Adell Miljösamordnare Fortums vattenkraft i Norden Flod Antal anläggn. MW* Ångermanälven 3 57 Indalsälven 10 615 Ljungan 4 103 Ljusnan 18 629 Dalälven 39 935 Klarälven 24 357 Byälven 5 37 Norsälven
Läs merBiotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008
Direkttelefon Referens 0910-73 76 77 2008-11-17 Bygg- och miljökontoret Miljöavdelningen Bo-Göran Persson Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008 Delrapport inom projektet - Kustvattendrag inom Skellefteå
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merFiskvandring i Smedjeån
1 Fiskvandring i Smedjeån Lagan vid förra sekelskiftet Foton från Gamla Laholms årsbok 2010 2 Utbyggnad av vattenkraft Laholms kraftverk 1932 Fiskvandring i Smedjeån Majenfors 1907 Bassalt 1010 Knäred
Läs merÖversiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten
Antal gäddor per skott Täckningsgrad i genomsnitt per intervall (%) Översiktliga resultat från inventering av yngel och abborrom vid Blekingekusten 2010 2011 Länsstyrelsen i Blekinge, maj 2012 METODER
Läs merFISKVANDRINGSSPELET. Text och idé: Renate Foks, Ola Sennefjord Jonsson Grafisk Formgivning: Karin Holmåker
FISKVANDRINGSSPELET Detta spel har utvecklats som en del av projektet Vattendetektiver. Spelet kan spelas på många olika sätt och med olika målgrupper. Spelet syftar på at öka kunskap kring biologin i
Läs merDetta är ett informationsmaterial som under är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av
Detta är ett informationsmaterial som under 2017-18 är framtaget i projektet Etableringsguiden Fiskodling. Projektet har drivits av Hushållningssällskapet och finansierats av projektmedel från den nationella
Läs merVandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU):
Dagens presentation Vandrande fiskar och vattenkraft Åtgärdsbehov och åtgärder Samarbetsprojekt Elghagen och NRRV (KAU): Åtgärder för ålyngel FORMAS Experiment på avledare Kungsrännan i Älvkarleby Jonas
Läs merBilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:50 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Bottenhavets internationella gränsvattenområden i Jämtlands län Detta är en sammanställning
Läs merVattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar. Thomas Nydén Emåförbundet
Vattenkvalitet i Emån och hur enskilda avlopp påverkar Thomas Nydén Emåförbundet Vi berörs alla av vatten och god vattenkvalitet! Emåförbundets organisation RECIPIENTKONTROLL Övervakning Administration
Läs merFoto Jan Felten, fotomontage Paul Felten
Foto Jan Felten, fotomontage Paul Felten Öring i Mark är ett projekt initierat av fiskevårdsföreningarna för Öresjöarna, Tolken, Sandsjön och Öxabäck. Målet för detta projekt är att restaurera vattenvägarna
Läs merÄggkvalitet. Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Vattenbrukscentrum Norr AB 840 64 Kälarne
Rapport från mål-2 projektet Nationellt center för odling av fisk i sötvatten: Äggkvalitet 1 Eva Brännäs, 1 Henrik Jeuthe, 1 Jan Nilsson & 2 Torleif Andersson 1 Institutionen för Vilt, Fisk och Miljö,
Läs merInformation från. Informationsbrev 8, den 24 oktober 2016
Kan musselodling kan vara ett sätt att rädda den övergödda Östersjön och samtidigt skapa en ny näring för foderproduktion i kustområdena? Välkommen till en informationsträff tisdag den 13/12 kl 13:00 16:30
Läs merÅlförvaltningsplanen. Jens Persson. Jönköping,
Ålförvaltningsplanen Jens Persson Jönköping, 2014-02-28 1 Rekrytering Rekryteringen skattas idag vara ca 1-10 % av medelrekryteringen för år 1971-1980 Figur från Aqua reports 2011:1 2 Ålförordningen (EG)
Läs merFiskevård i Moälven. Miljö och hälsoenheten
Fiskevård i Moälven 2018 Fiskevård i Galasjöån. Foto Anders Forsberg. Örnsköldsviks kommun fortsätter arbetet för att skapa livskraftiga bestånd av lax och öring i Moälven. I det här utskicket hittar du
Läs merFISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN
Pm FISKETURISTISK UTVECKLINGSPLAN 2005-06-08 Mats Andersson Bakgrund Eriksbergs säteri som förvaltas av Skogssällskapet utgör en unik anläggning ur många aspekter. Ett stort hägnat område med varierande
Läs merFörfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene
FÖRFRÅGNINGSUNDERLAG Fiskevårdsplan för Viskan Förfrågningsunderlag - Fiskevårdsplan för Viskan t.o.m. Kungsfors, Skene Viskans vattenråd har från Länsstyrelsen i Halland ansökt om och beviljats statsbidrag
Läs merAnti Vasemägi, PhD Forskare vid Åbo Universitet, Finland: "What do we know and don t know about population genetics of Baltic whitefish?
Välkommen till ett informativt Sikseminarium på Högskolan i Gävle 7-8 juni -2010 Vart tar siken vägen? Sikbeståndet vid vår kust går ner - vad händer? Vad vet forskarna om siken idag? Kan vi göra något
Läs merStatusklassning i praktiken. En vattenvårdares vardag. Vattensamordnare
Statusklassning i praktiken Vattenvård i verkligheten En vattenvårdares vardag Vattensamordnare 018 19 50 15 gunilla.lindgren@lansstyrelsen.se I konkurrensen om vattnet får statusklassningen stor betydelse
Läs merFörvaltning av fisk i Dalälven. Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län
Förvaltning av fisk i Dalälven Karl Gullberg Länsfiskekonsulent Länsstyrelsen i Gävleborgs län Hur förvaltas lax och öring idag? Lax: Internationell förvaltning, EU:s GFP - TAC för Östersjön m m Öring:
Läs merLIV Laxfisk i Nedre Dalälven. Elfiske och genetiska analyser
LIV Laxfisk i Nedre Dalälven Elfiske och genetiska analyser Tankar och Metodik Fisken skall inventeras, men samtidigt ta stor hänsyn till att det kan vara små och hotade populationer. Maximera kunskapsunderlaget
Läs merBranschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk
Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,
Läs merNiclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?
Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)
Läs merSå påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden. Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning
Så påverkar klimatförändringarna dricksvattnet i framtiden Per-Erik Nyström Nationell dricksvattensamordnare Beredskap & försörjning Klimatet och samhället förändras. Tillgång och kvalitet på dricksvatten
Läs merElfisken i Emån från Em till Tingebro
Elfisken i Emån 2011 - från Em till Tingebro Elfisken i Emån 2011 från Em till Tingebro Meddelande 2014: 09 (löpnr fås av INFO-funktionen) ISSN 0348-8748 Utgiven av: Ansvarig avd./enhet: Författare: Omslagsbild:
Läs merElfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.
Recipientkontroll Elfiske Inledning Fältundersökningar Elfisken har utförts på tre lokaler inom s vattensystem (tabell ). Inom dessa lokaler har provytor tidigare definierats och markerats. På provytorna
Läs merSammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling
Sammanfattning åtgärd vid Storbäcksdammen, samrådshandling Datum: 2017-03-14 1 2 Figurhänvisningarna i det här dokumentet hänvisar till figurerna i dokumenten: - Förslag till miljökonsekvensbeskrivning-
Läs mer