Delårsrapport. Januari juni Till Kommunfullmäktige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Delårsrapport. Januari juni 2009. Till Kommunfullmäktige 2009-09-28"

Transkript

1 Delårsrapport Januari juni 2009 Till Kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning: FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys 3 Befolkning, arbetsmarknad, demokrati och medborgarinflytande Väsentliga personalförhållanden 4 Personalens sammansättning, arbetsmiljö och ohälsotal Finansiell analys 6 Resultat, balansräkning, kassaflöde, driftredovisning, investeringsredovisning, pensionsförpliktelser och pensionsmedelsförvaltning, god ekonomisk hushållning och sammanställd redovisning Nämnderna 11 Kommunstyrelsen 11 Kultur- och utbildningsnämnden 17 Socialnämnden 18 Servicenämnden 22 Miljö- och samhällsnämnden 24 UPPFÖLJNING KOMMUNFULLMÄKTIGES VERKSAMHETSMÅL 25 EKONOMISKA RAPPORTER 26 Resultaträkning 26 Balansräkning 27 Kassaflöde 29 Noter 31 Redovisningsprinciper 36 2

3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Omvärldsanalys Befolkning Kommunens befolkning uppgick vid halvårsskiftet till personer, vilket innebär en ökning under första halvåret med 10 personer. Detta har framförallt skett under juni då ökningen var 41 personer. Fram till den 30 juni hade 66 barn fötts, vilket är precis samma antal som föregående år. Födelsenettot uppgår ändå totalt till -5 personer, vilket är 13 personer bättre än föregående år. Invandringsöverskottet är 18 personer, och det är färre än motsvarande tid föregående år. Statistiken för flyttning inrikes har dock förbättrats från 18 personer ifjol till 6 personer hittills under Där är det inflyttningen som ökat något jämfört med tidigare. Eftersom kommunens intäkter från skatter och utjämning bygger på antalet invånare är detta intressant även inför kommande år. Eftersom 2010 års budget är beräknad utifrån en folkmängd på personer, finns det för närvarande inte någon anledning att nedrevidera detta antagande. Man måste dock vara medveten om att detta kan skifta snabbt. Arbetsmarknad I Västerbottens län är det 73 % fler öppet arbetslösa jämfört med samma period Varselsituationen i Lycksele är relativt låg, men ungdomsarbetslösheten ökar oroväckande. Antalet inskrivna vid Arbetsförmedlingen uppgick vid halvårsskiftet till 954 personer, vilket är en ökning från samma tid förra året med 216 personer. Av de inskrivna var 340 öppet arbetslösa. Sammantaget öppet arbetslösa och i arbetsmarknadsåtgärder uppgår till 6,5 % av befolkningen år. Det är lägre än länet totalt sett men högre än riket. Bland ungdomarna har antalet öppet arbetslösa ökat med 2/3 sedan samma period ifjol och uppgår till 92 personer. Antalet i någon typ av program har också ökat från 22 personer förra sommaren till 49 personer i år. Totalt sett har alltså ungdomsarbetslösheten ökat till 16,3 %. Jämfört med både länet och riket är detta en hög siffra. Demokrati och medborgarinflytande I november 2008 fastställde kommunens demokratigrupp en handlingsplan för sin verksamhet. Hittills har följande genomförts: Ungdomskonferensen hölls den 18 februari 2009 på Medborgarhuset. Konferensen var välbesökt av både ungdomar, politiker och tjänstemän. Högstadiet och gymnasiet hade under hösten 2008 deltagit i ungdomsstyrelsens enkätundersökning LUPP. Undersökningens resultat låg till grund för de frågeställningar som diskuterades under konferensen. Ungdomssamordnaren från Mora kommun deltog och gav exempel på hur man kan uppnå en större delaktighet för ungdomar i kommunens arbete. Konferensen utmynnade i ett uppdrag till nämnderna att ge återkoppling till ungdomarna angående de frågor som diskuterats. Med utgångspunkt från ungdomskonferensen har demokratigruppen har utarbetat ett förslag till dialogmodell Dialog Unga Lycksele som kommer att presenteras för kommunstyrelsen under hösten Dialogmodellen föreslås ersätta ett traditionellt ungdomspolitiskt program. I materialet redovisas också uppdraget om att utvärdera nuvarande ungdomspolitiska program. Kommunstyrelsen beslutade under februari månad om hur uppföljning och utvärdering av medborgarenkäten 2007 ska ske. Demokratigruppens roll är att analysera de frågor som rör medborgarnas inflytande. Nämnderna ansvarar för att utifrån resultatet utarbeta åtgärder och genomföra dessa. Nämndernas uppdrag är att inarbeta åtgärderna i 2010 års verksamhetsplaner. En informations-/diskussionskväll för allmänheten om resultatet av medborgarenkäten återstår dock för demokratigruppen att anordna. Demokratigruppen har utrett frågan om dialogforum på kommunens hemsida, men ännu inte tagit ställning till ett förslag. Kommunens hemsida medger möjligheter till direktchatt, och demokratigruppens avsikt är att anordna en chatt under hösten. Demokratigruppen medverkar i kultur- och utbildningsnämndens arbete med skolorganisationen i kommunen genom att delta i nämndens möten med olika grupper. Arbetet styrs av kultur- och utbildningsnämnden/förvaltningen, och demokratigruppen har deltagit i arbetet på nämndens/förvaltningens initiativ. 3

4 Väsentliga personalförhållanden Personalens sammansättning Antalet tillsvidareanställda har ökat marginellt sedan årsskiftet, totalt med 3 personer. När det gäller visstidsanställda har det däremot minskat med 7 personer. Minskningen återfinns inom kultur- och utbildningsförvaltningen, vilket är naturligt, eftersom den verksamheten minskar under sommaren. Däremot har det skett en ökning inom Service- och Miljö- och samhällsnämnderna, eftersom säsongsanställningar i den förvaltningen sker under sommarhalvåret. Personalsammansättning Anställda med månadslön -Tillsvidare -Visstid Årsarbetare med månadslön Arbetsmiljö Att minska tillströmningen av andelen långtidssjukskrivna har varit ett viktigt syfte med samarbetet med Previa. Minskningen fortsätter, men ska vi lyckas med målet med en minskning av andelen långtidssjukskrivna med 6,25 % till utgången av 2009 är det viktigt att denna trend håller i sig. Under våren 2009 har 19 chefer och skyddsombud genomgått en arbetsmiljöutbildning. Efter genomförd utbildning gavs möjlighet till diplomering och 15 stycken av deltagarna valde att göra det. Ett arbetsmaterial med fokus på individens eget ansvar för arbetsmiljön har tagits fram i samarbete med Previa. Materialet kan användas vid samverkansmöten på arbetsplatsnivå. Seminarier om nyheter i sjukförsäkringen och arbetsgivarens arbetsmiljöansvar har genomförts för chefer och skyddsombud inom Socialförvaltningens äldreomsorg samt Kultur- och utbildningsförvaltningen. Lycksele kommun och Försäkringskassan har skrivit ett avtal om samarbete i sjukförsäkringsärenden. Syftet är att förkorta handläggningstiderna och underlätta återgång till arbete för berörda medarbetare. Avtalet gäller tom och kommer att utvärderas under avtalstiden. Ohälsotal Hälsotal, sjuklön, sjukdagar och sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Utbetald sjuklön (tkr) till anställda Sjukdagar under året Sjukfrånv. i % av ordinarie arbetstid exkl PO-pålägg Nämnd Kommunstyrelsen ,5 6,3 Kultur- och utbildningsnämnden ,5 9,3 Socialnämnden ,8 8,7 Servicenämnden/Miljö- och samhällsnämnden ,2 6,1 Totalt ,4 8,2 Sjuklönekostnad inklusive PO-pålägg (39,61 % x 2 254) = kronor. Hälsotalen fortsätter att förbättras. En minskning med 0,8 % har skett från årsskiftet, där Kommunstyrelsens förvaltning står för den största minskningen med 1,8 %. Från halvårsskiftet 2008 har hälsotalen förbättrats med 1,5 %. Antalet sjukdagar minskar, och prognosen för 2009 pekar på en minskning med ca dagar i jämförelse med 2008, eftersom antalet sjukskrivna normalt är högre under våren än under hösten. Foto: Christine Lindman 4

5 Hälsotal 60 dagar eller mer Nämnd Sjuktimmar under året Varav 60 dgr el mer % > 60 dgr 2008 Kommunstyrelsen ,2 84,0 Kultur- och utbildningsnämnden ,0 80,8 Socialnämnden ,3 70,7 Servicenämnden/Miljö- och samhällsnämnden ,2 73,7 Totalt ,7 75,9 Långtidssjukfrånvaron har minskat med 3,5 % från årsskiftet Andelen långtidssjukskrivna fortsätter att minska helt i enlighet med kommunens målsättning. Anledningen är att flera av dem som varit deltidssjukskrivna har återgått i arbete samt att många heltidssjukskrivna återgått på deltid. En del överenskommelser om avslut har även gjorts, och en del har erhållit icke tidsbegränsad sjukersättning. Hälsotal per kön Antal sjuktimmar av ordinarie arbetstid Varav sjukersättning Sjukfrånvaro i % Sjukfrånvaro i % 2008 Nämnd Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kommunstyrelsen ,5 3,4 7,6 4,8 Kultur- och utbildningsnämnden ,6 3,7 10,1 5,7 Socialnämnden ,7 6,1 10,4 3,7 Servicenämnden/Miljöoch samhällsnämnden ,7 2,0 10,3 2,8 Totalt ,8 4,1 9,9 4,2 Sjukfrånvaron bland kvinnor minskar i högre takt än bland männen. Frånvaron för kvinnor har minskat med 1,1 % sedan årsskiftet. Den största förändringen finns inom Samhällsbyggnadsförvaltningens lokalvårdargrupp med 5,6 %. Orsakerna är omplaceringar, sjukersättningar samt överenskommelser om att avsluta sin anställning i kommunen. Hälsotal åldersgrupper, sjuktimmar i förhållande till avtalad arbetstid i timmar 2008 < 29 år år > 50 år < 29 år år Nämnd Sjuk tim Sju k % Sjuk tim Sjuk % Sjuk tim > 50 år Sjuk % Sjuk % Sjuk % Sjuk % Kommunstyrelsen 415 2, , ,1 5,6 8,7 4,5 Kultur- och utbildningsnämnden 740 1, , ,3 5,8 7,8 11,2 Socialnämnden , , ,2 3,7 11,5 9,3 Servicenämnden/Miljöoch samhällsnämnden 188 1, , ,6 5,1 7,5 5,0 Totalt , , ,2 4,4 9,5 8,5 De yngre har blivit friskare, och den största förändringen finns i åldersgruppen år, där sjukfrånvaron har minskat med 1,5 %. Denna förändring finns i huvudsak inom socialförvaltningen samt servicenämnden/miljö- och samhällsnämnden. Foto: Karin Olofsson 5

6 Finansiell analys Resultat Inför 2009 tog fullmäktige beslut om en resultatbudget med ett överskott på 2,1 mkr, vilket skulle motsvara en nettokostnadsandel på 100,3 %. Resultatet vid halvårsskiftet uppgår till - 6 mkr. Prognosen pekar mot ett resultat på 20,4 mkr, alltså 22,5 mkr sämre än budgeterat. Den enskilt största orsaken till detta är att prognosen för skatteintäkterna drastiskt försämrats. Enligt den senaste bedömningen från SKL kommer dessa att bli ca 15,8 mkr mindre än budgeterat. Utöver detta tillkommer uttag ur den s.k. underhållsfonden med 4,7 mkr, ökade pensionskostnader med 0,7 mkr, ökade avskrivningar med 1,8 mkr samt försämrade rörelseresultat i resultatenheterna med 1,3 mkr. På plussidan finns överskott i nämndernas driftbudgetar med 3,5 mkr, vilket är mycket positivt i den kärva ekonomiska situation som nu råder. De finansiella posterna blir visserligen större under året, vilket bl.a. beror på större in- och utlåningsvolym, men finansnettot ser i dagsläget ut att bli ca 0,1 mkr bättre än budgeterat. Nettokostnadsandelen under första halvåret uppgår till 102,2 %, vilket pekar på att årets resultat kommer att bli negativt. För helårsprognosen uppgår nettokostnadsandelen till 103,6 %, vilket alltså tyder på en ytterligare försämring. Faktum är dock att andra halvåret brukar innehålla mer kostnader än det första, bl.a. beroende på att nya löneavtal oftast gäller fr.o.m. andra kvartalet. Som en följd av ovanstående blir även nyckeltalet för resultatandelen sämre än budgeterat. Prognosen för detta är -3,1 %, och inget av dessa mål ser därför ut att uppfyllas. Det tredje finansiella målet som tar sikte på resultaträkningen är att finansnettot ska vara positivt, och prognosen just nu är att detta kommer att uppfyllas. Ställning Kassabehållningen uppgick vid halvårsskiftet till 28 mkr, vilket faktiskt är en ökning, trots att resultatet för första halvåret är negativt. Detta gör att likviditetsmåttet uppgår till 1,2, vilket innebär att det finansiella målet är uppfyllt för första halvåret. Helårsprognosen pekar mot att likviditeten försämras något men ändå blir ca 1,0, och det betyder att målet även förväntas bli uppfyllt för kalenderåret. Kassan kommer också att vara något större än den borde vara vid årsskiftet, eftersom prognosen för skatteintäkterna tyder på att kommunen kommer att få återbetala drygt 17 mkr av det som kommer att utbetalas under året. Soliditeten exklusive ansvarsförbindelsen för pensioner under det första halvåret uppgår till ca 60 % och helårsprognosen pekar mot 58 %. Detta ska jämföras med budgeterade 69 %. Om soliditeten mäts inklusive ansvarsförbindelsen finner man att den var ca 1 % vid halvårsskiftet, och prognosen pekar mot ett negativt mått med ca -2%. Att siffrorna är väsentligt lägre beror dels på fjolårets underskott, dels på årets utfall och prognos. Inget av dessa finansiella mål kommer att bli uppfyllt. Soliditeten är ett mått på hur det egna kapitalet förhåller sig till det bokförda värdet på alla tillgångar. En negativ soliditet innebär att det egna kapitalet är negativt, vilket betyder att värdet på skulderna är större än värdet på tillgångarna. Kassaflöde Som nämnts ovan har kassaflödet varit positivt under det första halvåret, delvis beroende på de höga betalningarna av skatteintäkter. Från driften kommer ett kassaflöde på 33,6 mkr, vilket är förhållandevis starkt på halvårsbasis, och investeringsverksamheten har inte förorsakat utflöde med mer än -11,6 mkr. Investeringsverksamheten har nettosumma 0, och det beror på att de lån som tagits har vidareutlånats till AB Lycksele Industrihus. Ansvarsförbindelser Kommunens totala borgensåtagande uppgår till 276,8 mkr. Ökningen under året beror på nyproduktionen av äldreboende som utförs av Lycksele Bostäder AB. Totalt har kommunen borgensåtaganden mot bostadsbolaget med 197 mkr. Risken i detta bedöms som mycket liten, även om bolagets marginaler för närvarande är små. Borgensåtagandet i AB Lycksele Industrihus uppgår till 42 mkr och här bedöms risken som större. Den nedskrivning av värdet på fastighetsbeståndet, med åtföljande aktieägartillskott, har dock medfört bättre reell finansiell ställning för bolaget, och risken måste därför bedömas som lägre än tidigare. Kommunal borgen finns även till Lycksele Medborgarhusförening med 33 mkr. Eftersom föreningens ekonomi inte innehåller några marginaler, måste bedömningen bli att det även här finns en viss risk. Pensionsförpliktelser och pensionsmedelsförvaltning Kommunens pensionsförpliktelser finns till allra största delen i den s.k. ansvarsförbindelsen. Prognosen för helåret är att denna kommer att medföra kostnader i resultaträkningen med ca 14,3 mkr, vilket är en ökning sedan föregående år på 0,7 mkr. Ökningen kommer att fortsätta fram till 2023, då kulmen nås på ca 25 mkr. 6

7 De särskilda placeringarna för pensionsändamål har hittills under året genererat en värdeökning som motsvarar 4,9 % på årsbasis. Detta är över målet för placeringarna som är reporäntan + 2 % -enheter. Huvuddelen av medlen är placerade i räntebärande obligationer. Placeringarna görs utifrån de riktlinjer som fullmäktige antog för ändamålet under Under året har två av de obligationer som ingått i portföljen avyttrats till följd av att de emitterande företaget fått sänkt kreditbetyg. Detta har medfört realisationsförluster med ca 1 mkr, men detta ingår i de sammanställningar som redovisas. Av de tillgångar som förvaltas finns ett aktieindexlån som inte passar in i de nya föreskrifterna. På inrådan av kapitalförvaltare behölls obligationen, men nedskrivning har under året gjorts med 0,2 mkr. Pensionsmedelsförvaltning Per 30/ Avsättning för pensioner 9,5 9,6 2. Ansvarsförbindelse för pensioner 406,0 399,7 3. Finansiella placeringar (bokfört värde) 123,5 121,3 4. Summa återlånat i verksamheten 292,0 288,0 5. Finansiella placeringar (marknadsvärde) 126,0 123,0 6. Orealiserade värden i placeringarna 2,5 1,7 7. Vinster, förluster och utdelningar 2,2 2,4 8. Realiserad och orealiserad avkastning på placeringarna. 4,9% 1,7% Driftredovisning Det ekonomiska utfallet för respektive nämnd framgår av nedanstående tabell. Där kan utläsas att prognosen för helåret pekar på ett gemensamt överskott på 3,5 mkr, vilket är mycket positivt. Bland de egentliga nämnderna finns små underskott för kommunfullmäktige och socialnämnden. För servicenämnden prognostiseras ett underskott på knappt 0,5 mkr. Ett av de finansiella målen är att budgetföljsamheten ska vara 100 %. Nedanstående pekar visserligen inte på att detta riktigt uppfylls, men det är ändå närmare än på länge. Jämfört med föregående prognos, som upprättades i april 2009, har främst socialnämnden förbättrat siffrorna markant. Beträffande anslaget för aktieägartillskott till den kommunala bolagskoncernen beror den prognostiserade avvikelsen på att underskottet i AB Lycksele Industrihus förväntas uppgå till ca 2,5 mkr och att överskotten i Lycksele Bostäder AB och Lycksele Flygplats AB blir lägre än tidigare år. Det innebär att kommunen måste skjuta till ett större belopp än budgeterat för att hålla aktiekapitalet i AB Lycksele Industrihus intakt. Del av driftbudgeten Budget Prognos Avvikelse Utfall per 30/6 Kommunfullmäktige 2,6 2,7-0,1 1,6 Kommunstyrelsen 60,9 59,0 1,9 42,2 KS elevkostnader 77,9 75,7 2,2 37,3 Kultur- och Utbildningsnämnden 204,5 203,8 0,7 101,0 Socialnämnden 274,2 274,3-0,1 131,7 Servicenämnden 42,9 43,4-0,5 30,1 Miljö- och Samhällsnämnden 5,3 5,1 0,2 0,7 Aktieägartillskott 1,5 2,3-0,8 0,0 Totalt 669,7 666,3 3,5 344,6 Kommunfullmäktige har ett prognostiserat underskott på 0,1 mkr, vilket kommer från Överförmyndarverksamheten. Orsaken är större volymer av godemansarvoden. Kommunstyrelsen prognostiserar ett budgetöverskott påd drygt 1,8 mkr. Ca 2/3 av detta kommer från de administrativa enheterna inom Kommunstyrelsens förvaltning, och orsakerna är dels att 7

8 några tjänster inte återbesätts dels att övriga kostnader minimeras så mycket som bara är möjligt, som t.ex. konsulttjänster, utbildningar och liknande. Vidare kommer överskott att uppstå för både Högskoleutbildningar och Arbetsmarknadsåtgärder, till vissa delar beroende på finansiering av kostnader i projekt. Kommunstyrelsens kostnader för elever i gymnasium och komvux ser ut att gå mot ett budgetöverskott på ca 2,2 mkr. Ungefär hälften av detta kommer från Komvux, och det beror på ökad samläsning med gymnasieskolan samt distansundervisning, vilket minskar kostnaderna per elev. Överskott uppstår även för Svenska För Invandrare, vilket beror på ökad finansiering ur den ersättning som Migrationsverket betalar för flyktingmottagningen. Också kostnaderna för gymnasieeleverna kommer att ge ett budgetöverskott. Orsaken bedöms vara att det är fler elever än tidigare som valt billigare utbildningar. Kultur- och Utbildningsnämnden redovisar en prognos på ett överskott på knappt 0,7 mkr. Av detta kommer 1,2 mkr från Förskolan och 0,6 mkr från Skolbarnomsorgen, och det beror till största delen på att personalkostnaderna minskar. Även köp av barnomsorg minskar samt att en viss extern medfinansiering täcker en del personalkostnader på Familjecentralen. Inom grundskolan uppstår ett mindre underskott till följd av att anpassningar inte kummat genomföras i takt med det minskande elevunderlaget. Inom Särskolan kommer ett underskott att uppstå till följd av att åtgärder inte kunnat vidtas i den takt som resursfördelningssystemet kräver. Positivt är dock att organisationen inom särskolan fr.o.m. hösten 2009 ska vara anpassad till detta. Socialnämndens prognos har förbättrats avsevärt efter det första kvartalet. Inom äldreomsorgen kommer ett överskott på ca 4 mkr att uppstå. Det beror på ett flertal faktorer såsom minimalt antal vikarier och allmän åtstramning, tillsammans med minskade kostnader för tekniska hjälpmedel och transporter inom dagverksamheten. Handikappomsorgen får enligt prognosen ett överskott på 0,5 mkr. Bl a har sammanslagning av gruppboenden inom psykiatrin bidragit till en effektivare användning av personalen. Budgeten för mathållningen kommer att ge ett överskott på ca 1 mkr. Det beror på att den taxeöversyn som gjordes under hösten 2008 har fått fullt genomslag. Individ- och familjeomsorgen går mot ett underskott på 7 mkr. Av detta kommer ca 1 mkr från försörjningsstödet och ca 1,3 mkr från introduktionsersättningarna. Dessutom tillkommer ca 5 mkr i underskott inom institutionsoch familjehemsvården till följd av ett stort antal placeringar. Servicenämnden redovisar ett prognostiserat underskott på knappt 0,5 mkr. Bland de olika verksamheterna varierar prognoserna, och det största underskottet finns inom Räddningstjänsten. Även inom turistverksamheten uppstår underskott till följd av nyupphandlingen av turistbyråverksamhet. Miljö- och samhällsnämnden prognostiserar att överskott på ca 0,3 mkr. Det är bl.a. en följd av ej tillsatta vikariat och att några projekt kommer att avslutas med ekonomiskt överskott under året. För kommunens resultatenheter varierar prognoserna, men överlag är de mera positiva än tidigare. Tannbergsskolan prognostiserar ett underskott på 0,5 mkr. I detta ingår ett underskott för elevhemsverksamheten på nästan 1,4 mkr och trafiklärarutbildningen på 0,6 mkr. Detta uppvägs delvis av överskott inom verksamhetsområdena gymnasieskola och gymnasiesärskola. Orsaken till överskotten är fler elever än tidigare beräknat och verkställda besparingsåtgärder. Fastighetsenheten redovisar en prognos som pekar mot ett litet överskott på ca 0,2 mkr. När det gäller Avfall, Vatten & Avlopp pekar det mesta just nu på ett totalt överskott på ca 1 mkr. I detta ingår dock ett underskott för de kommersiella verksamheterna inom avfallssidan, vilket är en skillnad mot tidigare år. Den ackumulerade skulden till kunderna kommer troligen att öka med ca 1,1 mkr under Bredbandsverksamheten utvecklas i takt med budget, och prognosen är att det kommer att bli åtminstone ett litet överskott. Djurparken har haft en bra sommarsäsong och kommer att få ett positivt resultat, om än ganska litet. Prognoser resultatenheter Tannbergsskolan Fastighet AVA Bredband Djurparken Verksamhetens intäkter 109,0 83,2 31,8 2,5 9,4 Verksamhetens kostnader -107,8-58,2-28,6-1,2-8,5 Rörelseresultat 1,2 25,0 3,2 1,3 0,9 Avskrivningar -1,5-15,6-1,7-0,8-0,9 Finansiella poster -0,2-9,2-0,5-0,5 0,0 Summa resultatenheter -0,5 0,2 1,0 0,0 0,0 8

9 Investeringar Fullmäktige fattade i april 2009 beslut om en reviderad investeringsbudget. Den innebar neddragningar från tidigare beslut till en total investeringsvolym på 40,5 mkr. Utfallet per den 30/6 framgår av nedanstående tabell, och någon prognos för helåret har inte tagits fram specifikt för varje projekt, men det kan antas att den totala volymen för året kommer att uppgå till ca 30 mkr. Utifrån detta kan beräknas att det finansiella målet för självfinansieringsgraden uppfylls både för första halvåret och för prognosen, medan det motsatta gäller för förhållandet mellan investeringar och avskrivningar. Båda dessa nyckeltal beräknas som ett genomsnitt av de senaste fem åren. Del av driftbudgeten Budget Utfall per 30/6 Kommunstyrelsen 5,9 0,1 Tannbergsskolan 2,5 1,6 Kultur- och Utbildningsnämnden 2,5 0,3 Socialnämnden 4,4 1,0 Servicenämnden 25,0 9,3 Miljö- och Samhällsnämnden 0,2 0,0 Totalt 40,5 12,3 Balanskravet Resultatprognosen för helåret 2009 pekar mot ett underskott på 20,5 mkr. I detta ingår poster som ska räknas bort vid avstämning mot balanskravet. Detta är uttaget ur underhållsfonden med 4,7 mkr och nedskrivning av finansiella tillgångar med 0,2 mkr. Vidare ska även realisationsvinster och -förluster räknas bort och hittills under året har dessa uppgått till +0,4 mkr. Det justerade resultatet enligt balanskravet kan därför beräknas enligt följande: Balanskravsutredning Belopp Motiv Årets resultat -20,5 Gamla överskott som avsatts för Uttag ur underhållsfonden 4,7 ändamålet och nu tas i anspråk. Nedskrivning av värdepapper 0,2 Orealiserad förlust Realisationsvinster och - förluster -0,4 Justerat resultat ,0 Tillsammans med 2008 års justerade resultat på -8,9 mkr innebär det att kommunen ska återställa 24,9 mkr senast 2012, förutsatt att inga nya underskott uppstår. Plan för återställandet är fastställd i och med fullmäktiges beslut om budget och ekonomisk plan för åren Nödvändiga åtgärder för detta håller på att tas fram i den s.k. prioriteringsprocessen och kommer att beslutas om i respektive nämnd. Därutöver har fullmäktige beslutat om att nämnderna ska komplettera denna process med andra åtgärder så att summan uppgår till totalt 7,5 % av de framräknade behoven God ekonomisk hushållning För att kommunen ska sägas ha en god ekonomisk hushållning räcker det inte med att uppfylla balanskravet. I bedömningen om detta ingår även att finansiella mål ska fastställas och därmed styra ekonomin. De 9 mål som fullmäktige fastställt inför 2009 tar sikte på olika perspektiv i den kommunala ekonomin, och av dessa ser tre stycken ut att uppfyllas. Då det viktigaste måttet om nettokostnadsandelen inte ingår där, kan det inte hävdas att kravet på god ekonomisk hushållning uppfylls. 9

10 Budget Utfall per Prognos Långsiktigt finansiellt mål / Uppfylls? Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag ska år 2011 uppgå till 97,0 %. 100,3% 102,2% 103,6% Nej Självfinansieringsgrad av investeringarna ska vara minst 100 % under en 5-årsperiod. Nettoinvesteringarna i förhållande till avskrivningarna bör vara % under en 5-årsperiod. 92% 86% 79% 105% 107% 106% Nej Ja Finansnettot ska vara positivt. 3,4 1,6 3,5 Ja Årets resultat ska vara minst 3 % av skatteintäkter och utjämning. 0,2% -1,8% -3,1% Nej Soliditeten exkl. ansvarsförbindelse ska vara 70 %. 69% 60% 58% Nej Soliditeten inkl. ansvarsförbindelse ska vara 15 %. 8% 1% -2% Nej Likviditeten ska inte understiga 1,0. 1,0 1,2 1,0 Ja Budgetföljsamheten ska vara 100 %. Ja Nej Nej Sammanställd redovisning I den sammanställda redovisningen ingår, förutom kommunens egen verksamhet, även de verksamheter som bedrivs i bolagsform och där kommunen äger minst 20 % eller har betydande ekonomiskt inflytande. Precis före nyåret 2008 bildades de nya bolagen Lycksele Stadshus AB och Lycksele Flygplats AB. Det förstnämnda bolaget förvärvade samtliga aktier i Lycksele Bostäder AB, AB Lycksele Industrihus och Lycksele Flygplats AB. Därigenom uppstod ett koncernförhållande enligt aktiebolagslagen. I den sammanställda redovisningen elimineras intäkter, kostnader, fordringar och skulder mellan de olika enheterna för att ge en bild av hur man tillsammans, som en enda enhet, förhåller sig till omvärlden. Det som då plockas bort är t.ex. under året lämnade och mottagna bidrag, kostnader och intäkter för hyror samt kundfordringar och leverantörsskulder mellan de olika enheterna. Eftersom avsikten är att inom Stadhuskoncernen utnyttja möjligheterna till koncernbidrag, beräknas ingen skattekostnad. Resultat 30/6 Prognos Lycksele kommun -6,0-20,4 Lycksele Stadshus AB 0,0 0,0 Lycksele Bostäder AB 0,7 0,1 AB Lycksele Industrihus -1,8-2,5 Lycksele Flygplats AB 0,7 0,5 Skogsmuseet i Lycksele AB -0,5 0,0 Lycksele Medborgarhusförening -0,1-0,2 Resultatet per halvåret i den sammanställda redovisningen är -6,8 mkr. Detta är, som alltid, nära förknippat med kommunens resultat. Det innebär att soliditeten minskas något och uppgår till 44 %. De lämnade prognoserna pekar mot att det sammanställda resultatet blir ca 20 mkr. Lycksele Bostäder AB prognostiserar ett resultat på + 0,1 mkr, vilket är betydligt lägre än tidigare år. Orsaken till försämringen är högre kostnader för reparationer och underhåll, energi och räntor. De långfristiga lånen kommer att öka till följd av nybyggnationen av äldreboendet och beräknas vara 10

11 ca 216 mkr vid årets slut. Boendet kommer att vara i drift den 1 december 2009, och utgiften avviker inte från den beräknade. AB Lycksele Industrihus prognos är ett underskott på ca 2,5 mkr. Detta är till största delen förknippat med nybygget på fastigheten Veden. Även här ökar de långfristiga lånen till följd av nämnda nybygge, men utgiften beräknas inte avvika mot budget. Lycksele Flygplats AB kommer att få ett årsresultat som är i paritet med budget. Eftersom bolaget under hösten planerar förhållandevis stora investeringar i maskiner kommer upplåning att göras under hösten. I likhet med Industrihus kommer detta att göras genom kommunens internbank. Skogsmuseet har visserligen ett minusresultat vid halvårsskiftet, men prognosen är ändå ett 0-resultat. Lycksele Medborgarhusförening kommer troligen att få ett negativt resultat för året. Ekonomin tyngs bl.a. av ökade energikostnader och vattenskador. Nämnderna Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för ledning, styrning, strategi och gemensam administration. Därför tar utformningen av kommunstyrelsens verksamhet sikte på utvecklingen av både externa företeelser och den egna verksamheten. Medarbetarna Kommunstyrelsen har beviljats bidrag från sociala fonden för två projekt med inriktning mot kompetensutveckling. Ett av projekten omfattar kommunstyrelsens förvaltning och har inneburit att samtliga medarbetare inom kommunstyrelsens förvaltning har genomgått en utbildning i teambuilding under våren All personal inom kommunstyrelsen har också gått igenom kommunens personalpolitiska mål inklusive det etik- och respektdokument, som utgör den gemensamma värdegrunden i kommunen. I samarbete med projektet Handslaget har samtliga kommunanställda getts möjlighet att under våren 2009 delta i seminarium om värdskap. Under våren har två chefsforum genomförts med fokus på dels personalfrågor, dels kommunens ekonomi och prioriteringsprocessen. Chefsforum är en viktig arena för att ge enhetlig information och skapa samsyn mellan kommunens olika enheter och verksamheter. Uppföljningsmodell Under våren 2009 har en grupp tjänstemän inom kommunstyrelsens förvaltning och samhällsbyggnadsförvaltningen påbörjat arbetet med formerna för en kommunövergripande uppföljningsmodell/ kvalitetsledningssystem. Arbetet kommer att utmynna i en utbildningsdag för politiker och tjänstemän i september månad. Prioriteringsprocessen För att uppnå en ekonomi i balans de kommande åren har budgetberedningen under våren beslutat om och påbörjat en prioriteringsprocess. Under första halvåret har ca 250 förslag till åtgärd redovisats. Dessa förslag behandlades av budgetberedningen där det också beslutats om förslaget är en åtgärd, som ska verkställas, återredovisas eller inte är aktuellt. Under hösten kommer förslagen att behandlas av kommunens ledningsgrupp och återredovisas till KsAu. Prioriteringsprocessen förändrar inte den vanliga beslutsordningen, utan beslut om åtgärder kommer att fattas i respektive nämnd. Jämförelser Under hösten 2008 deltog Lycksele kommun i insamling av uppgifter för redovisning av Kommunens Kvalitet i Korthet, som består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna och som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Undersökningen, som samordnas av Sveriges kommuner och landsting (SKL), består av 38 mått på kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Måtten delas in i tillgänglighet, trygghet, delaktighet, effektivitet och samhällsutveckling. Resultaten är både mått på kommunens egna verksamheter och mått som omfattar hela kommunen, såsom ohälsotal och sysselsättningsgrad. Resultatet visar att Lycksele kommun måste bli mer kostnadseffektiv och också bli bättre på utvecklings- och samhällsbyggnadsfrågor. Kommunens verksamheter har däremot hög tillgänglighet och bra information. Tanken är att ge möjlighet till jämförelser inom nätverket men också möjlighet för andra kommuner 11

12 att jämföra sig med nätverkets resultat. Kommuninvånarna har tagit del av resultaten via hemsidan och artiklar i pressen. En del uppföljande arbete återstår dock. Jämförelseprojektet Lycksele deltar tillsammans med fem andra kommuner i nätverket ZAC, som ingår i det riksomfattande Jämförelseprojektet som drivs av SKL. Under våren har den första undersökningen genomförts och det inom Äldreomsorgen. Resultaten håller f.n. på att sammanställas i en rapport, och dessa kommer att följas upp i årsredovisningen. Samverkan Funktionell samverkan sker inom många olika områden. Det som kommunstyrelsen särskilt har prioriterat är samverkan med Storumans kommun, d v s LYST-samarbetet, E12-stråket och regionsamverkan. Samverkan inom LYST har under våren inriktats på gemensamt informationsutbyte, projektansökningar inom näringslivs- och landsbygdsutveckling, företagsbesök samt att formalisera samverkan. Målsättningen är att inrätta en gemensam nämnd från och med 1 januari Lycksele kommun har sedan 2007 både aktivt och inaktivt deltagit i immigrationsmässan i Holland. Deltagandet under våren 2009 har lett till långsiktiga regelbundna kontakter och besök av seriöst intresserade inflyttare från Holland. Deltagandet har genomförts i samarbete med Robertsfors, Malå, Norsjö och Skellefteå under det gemensamma konceptet Gold of Lapland. För Lycksele kommuns del är det här den enda uppsökande verksamheten för inflyttning. Samarbetet innebär också utarbetande av arbetsmodeller för inflyttning som kan rikta sig till andra målgrupper. Samverkan på regionnivå har i första hand inriktats på arbetet med den regionala transportplanen och länstransportplanen. Planeringen sträcker sig till 2021 och kommer alltså att utgöra grund för investeringar i regionen under lång tid. Trafiksamordnaren är kommunens representant i arbetet. Ny teknik Ett nytt datasystem för diarieföring och ärendehantering infördes under Arbetet med att lägga ut diariet på Internet har dock försenats på grund av tekniska problem. Förhoppningen är att nämndernas diarier ska finnas på kommunens hemsida från september Diariet på Internet ska underlätta för den enskilde att följa sitt ärende men också att ta del av handlingar och protokoll. Medierna bedöms också ha god nytta av tjänsten, eftersom den underlättar möjligheten att ta del av allmänna handlingar. Datasystemet är förberett för att ta emot elektroniska handlingar och kan kopplas mot den e-idtjänst som kommunen har för identifiering. Detta kommer att underlätta den fortsatta utvecklingen av e-tjänster i Lycksele kommun. Databasen för förtroendemän har kompletterats med en överföring av uppgifter till kommunens lönesystem. Detta underlättar utbetalning av arvoden till förtroendevalda och har möjliggjort en effektivisering och minskning av personal vid personalenheten. Lycksele kommun har installerat Mina sidor och e- ID. Tjänsterna underlättar för medborgaren att logga in på hemsidan och utföra en säker identifiering till kommunens e-tjänster. Tjänsterna har dock inte lanserats publikt ännu, vilket beror på leveransproblem med e-tjänsten Barnomsorg. Under hösten 2009 kommer tjänsten att finnas på hemsidan. Under 2008 infördes även ett nytt ekonomisystem. Fortfarande pågår en del utvecklingsprojekt som kommer att förenkla och effektivisera den ekonomiska administrationen. Bland annat har arbetet med att utveckla rapportering i det nya systemet fortsatt. Man har kunnat registrera prognoser direkt i Agresso, vilket förenklat arbetet och gör att alla som använder systemet har tillgång till denna information. Arbetet med att utveckla kund- och leverantörsfakturering pågår också. Framtidsgruppen Framtidsgruppen är en gruppering som består av ledande politiker och tjänstemän. Gruppen är en mötesplats för strategiska samtal om kommunens framtid utifrån ekonomi och verksamhet. Syftet är att få en gemensam bild av nuläget och en gemensam målbild för framtiden. Under våren 2009 har framtidsgruppen träffats vid tre tillfällen. Framtidsgruppens möten har bland annat lagt grunden för arbetet i prioriteringsprocessen. Gruppen har dock inga formella beslutsbefogenheter. Framtiden? 12

13 Jämnare kommun utvecklingsarbete i jämställdhet Lycksele kommun har påbörjat ett utvecklingsarbete i jämställdhet som har finansieringsstöd av Sveriges Kommuner och Landsting. Arbetet kommer att ge tjänstemän och politiker kunskap och verktyg för att kunna betrakta kommunens verksamhet och våra medborgare ur ett tydligt könsperspektiv, där båda könens villkor och behov beaktas och att sedan förändringar sker där någon part är förfördelad. Utvecklingsarbetet omfattar ett utbildningspaket för politiker och chefer för att bygga in jämställdhet i befintliga processer och rutiner på alla nivåer. Utöver det ingår det i projektet att utveckla ett GISbaserat analysverktyg. Detta verktyg ska bidra till att ge en bild av hur kommunens resurser fördelas till medborgarna utifrån ett könsperspektiv. Arbetsmarknad Lycksele kommun medverkar i att skapa förutsättningar för att öka människors möjlighet till egenförsörjning. Detta görs genom aktivt arbete, utifrån avtal med AF och externt finansierade projekt, med individer som står utanför den ordinarie arbetsmarknaden via kommunens arbetsmarknadsenhet. Bland annat har under det första halvåret 2009, på initiativ från arbetsmarknadsenheten, och i nära samarbete med socialnämnd och -förvaltning införts Introduktionsersättning för de personer i åldersgruppen som uppbär försörjningsstöd. Trots den relativt korta period som ersättningsformen varit gällande kan man konstatera att introduktionsersättning, i dess utarbetade form, kommer att vara ett viktigt verktyg i arbetet med att uppnå kommunens mål att sänka kostnaderna för försörjningsstöd. Enheten har under inledningen av året fortsatt arbetet med att utveckla verksamheten i nära samarbete med LYSA, myndigheter, organisationer, föreningar och lokalt näringsliv i syfte att effektivisera arbetet till nytta för enskilda individer och prioriterade grupper. Under sista halvåret 2008 och första halvåret 2009 kan man med oro konstatera att arbetslösheten stiger i framför allt ungdomsgruppen. Detta faktum i kombination med viss organisationsförändring inom Arbetsförmedlingen ger anledning till extra vaksamhet på de konsekvenser det kan få för kommunen i form av ökade kostnader för försörjningsstöd och övriga samhälleliga kostnader förknippade med ökat utanförskap. Feriearbete Planering och genomförande av kommunens feriearbete har genomförts under halvåret. Utförlig rapport kommer att delges kommunstyrelsen under oktober månad. Flyktingmottagning Mottagningen av nyanlända under första halvåret av 2009 har ökat. Ökningen består framförallt av personer från flyktingförläggningar i norra Sverige som fått permanent uppehållstillstånd och sedan blivit kommunplacerade i Lycksele. Från januari fram t.o.m. september har Flyktingmottagningen fått anvisningar om 26 personer, vilket kan jämföras med de totalt 18 personer som togs emot under hela Bland de anvisade personerna hittills i år är fördelningen 10 kvinnor/flickor, 16 män/ pojkar. Sju av de anvisade är barn under 18 år. Länderna som de mottagna kommer ifrån är: Eritrea, Somalia, Burundi, Nigeria, Uzbekistan, Etiopien och Afghanistan. Prognosen för det totala mottagandet i Lycksele under 2009 är ca personer. Alternativa driftsformer En översyn av postflödet i kommunen är genomförd. Ytterligare utredningar ingår också som en del av prioriteringsprocessen t ex administrativa stödfunktioner och delar av IT-kontorets verksamhet. Under 2009 har driften av E-tjänsten Barnomsorg upphandlats samt driften av e-id-lösning, som idag köps av extern leverantör. Samarbetet med Storumans kommun vad gäller gemensam telefonilösning är genomförd. Arbete med att se över om en vidare formell samverkan ska ske inom LYST har påbörjats och kan även komma att omfatta samverkan inom IT-området. En ansökan har färdigställts och inlämnats till ESF (Europeiska Socialfonden) ang. ett tillskapande av ett Resurscentrum med ambition att utveckla samverkan, samordning, samarbete, samlokalisering med verksamheter som är i behov av sysselsättning. 13

14 Utvecklingsområden Det är en angelägen uppgift för kommunen att utveckla infrastruktur och servicenäringar gentemot basindustrin. För perioden har kommunfullmäktige pekat ut fyra prioriterade utvecklingsområden: Gruvor, Turism, Biobränsle och GIS. Kommunstyrelsen har på olika sätt aktivt stött utvecklingen av gruvnäringen i kommunen. Näringslivsenheten har varit mycket aktiv när det gäller möten med företrädare för branschen, något som har varit mycket viktigt under den rådande konjunkturen och därmed förknippade kapitaliseringsproblem.när det gäller bostadsförsörjning har arbetet med att tillskapa nya, attraktiva bostadsområden (Furuviks-strand) haft hög prioritet.arbetet med biobränsleområdet har getts en vidare innebörd, där förutsättningarna för alla former av förnyelsebar energi t.ex. vindkraft har undersökts och kommer att undersökas. Inom projektet Motorfunktionen anordnades en Energimässa på MB den 1/4 i samarbete med kommunens energirådgivare, och den 22/4 lockade ett seminarium om Vindkraft via videokonferens ett 25-tal intresserade. Vid Lycksele lärcentrum startar under ht 2009 en ettårig högskoleutbildning i Vindkraft på distans i samarbete med Högskolan på Gotland. Kommunstyrelsen har även antagit en policy för kommunens roll och engagemang i turismutvecklingen. De uppgifter som anses primära för kommunens roll i turismen är: - infrastruktur - basservice - lokal samordning - kunskapsuppbyggnad om hela destinationen - marknadsföring av destinationen - stödjande av evenenang/arrangemang samt företags-, produkt- och försäljningsuteckling (ekonomiskt och administrativt) samt etableringar av nya företag. Målet är att det i kommunen ska ha skett en fördubbling av denna näring år 2013, både när det gäller omsättningen och antalet årsarbeten. Under året har även kommunens turistbyrå flyttats in till centrala Lycksele och finns numera i samma byggnad som Resecentrum. Ny entreprenör för turistbyrån är Gold of Lapland ek. fören. EU-projektet Arragam som startats under 2009 har som mål att stärka kommunens och regionens attraktionskraft genom att öka utbudet av kulturaktiviteter på Gammplatsen. Centrumutvecklingsgruppen lägger ned ett stort arbete och engagemang när det gäller utvecklingen av tätortens centrum, ett arbete som förväntas stödja utvecklingen av ytterligare en viktig näring: handeln. GIS Under 2009 har projektet "Kompetenscentrum för geografisk informationsteknik" (KCGEO) startats. Projektet pågår under och syftar till att ytterligare förstärka Lyckseles position inom området geografiska informationssystem och stödja den företagsutveckling som finns inom detta område i kommunen. Tillsammans med inkubatorn IGIS Innovation Factory utförs ett både nationellt och internationellt uppmärksammat arbete för att konsolidera Lyckseles ställning som nod på GISkartan. Lycksele lärcentrum Lycksele lärcentrum bidrar till utveckling och tillväxt genom kompetensutveckling och samverkan. Lycksele ska fortsätta satsa på högskoleutbildningar av strategisk betydelse för kommunens och regionens utveckling. Hänsyn ska även tas till kommunens behov av kompetensförsörjning. Lycksele lärcentrum ska vara en Mötesplats för högskolestudier, en Mäklare av utbildning mellan olika anordnare och den studerande samt en Motor för lokal och regional utveckling och tillväxt. Vidare ska tillgängligheten till högskoleutbildning ökas. Det här sker genom kommunalförbundet partnerskap Inland/Akademi Norr i nära samarbete med bibliotek, utbildningsanordnare, arbetsliv och näringsliv. I augusti 2008 fick Lycksele lärcentrum ett utökat uppdrag. Utöver att lärcentrum ska möjliggöra för fler medborgare i Lycksele att genomgå högskoleutbildningar av strategisk betydelse för kommunen, har Lycksele lärcentrum tillsammans med Näringslivs- och Arbetsmarknadsenheterna fått uppdraget att driva Lycksele kommuns del av EU-projektet Motorfunktionen lärcentrum som lokala utvecklingscentrum. Akademi Norr är projektägare, och projektet drivs i alla 12 Akademi Norr-kommunerna från och med 1/ till och med 30/ Målen med projektet Motorfunktionen i Lycksele är att: 14

15 - Utveckla ett lärcentrum som fungerar som motor för lokal utveckling. - Skapa en fungerande infrastruktur för kompetensutveckling i arbetslivet. - Utveckla och etablera en modell för inkubatorverksamhet med fokus på ungdomar. - Implementera en utvecklad modell, riktad mot besöksnäringen, som underlättar kompetenstillförseln (TLA = Tourism Learning Area). - Öka samverkan mellan företag, samhälle och akademi (triple helix). - Aktörssamverkan mellan lärcentra, näringsliv och ut bildare för en bättre överensstämmelse mellan det sam lade utbildningsutbudet och arbetsmarknadens behov. Lycksele lärcentrums verksamheter fokuserar på de fyra prioriterade insatsområdena: Gruvor, Turism, Biobränsle och GIS. Näringslivsenheten Näringslivsarbetet sker till största delen genom utvecklingsprojekt (EU) för att främja tillväxten i kommunen. För nya företag och innovationer har fått rådgivning och stöd genom ALMI, Coompanion och Främja Kvinnors Företagande. T o m halvårsskiftet har 25 nya företag registrerats, i huvudsak inom skogsnäringen. Genom Handslaget arbetar näringslivsenheten med att utveckla fler plattformar för möten med näringslivet. Under första halvåret har nyhetsbrev skickats ut tematräffar för näringslivet arrangerats tillsammans med strategiutskottet för att främja kontakten mellan näringslivet och samhälle/politik. Ung Företagsamhet är ett projekt för att uppmuntra och tillvarata entreprenörskapet redan i grundskolan och i gymnasiet. Guldlinjen är ett kompetensutvecklingsprojekt för både företagare och kommunstyrelsens förvaltning. Under januari avslutades undersökningsfasen för behoven av kompetenshöjande åtgärder och ansökan för genomförande av dessa aktiviteter är inskickad till ESF. ClimAtic är ett klimatanpassningsprojekt och har under våren rönt uppmärksamhet för sina seminarier om Lyckseles klimat om 70 år samt för den klimatanpassningstävling som hölls i maj. Projektet Motorfunktionen verkar för att utveckla näringslivet genom samverkan mellan företag, akademi och samhälle. Ett exempel på detta var den träff som hölls på MB där målgruppen var alla som var i förändringssituation på grund av lågkonjunk-uren. Arragam, ett projekt för att utveckla Gammplatsen, startade under april månad och arbetar för att utveckla samarbetet mellan aktörerna där och öka tillgängligheten och antalet besökare genom attraktiva evenemang. Under sommaren har man tillsammans med Designhögskolan tagit fram förslag på hur miljön kan utvecklas genom projektet. I Företagslotsen hanteras kontinuerligt ärenden av etableringskaraktär för ett bättre helhetsperspektiv och för att våra intressenter ska få ett professionellt och riktigt bemötande,. Dessutom har näringslivsenheten initierat och medverkat i många träffar för att hantera läget i finanskrisens och lågkonjunkturens spår. Tannbergsskolan Tannbergsskolan har arbetat i linje med det verksamhetsmål som kommunstyrelsen beslutat. Tannbergsskolan ska erbjuda ett brett efterfrågestyrt utbildningsutbud som lockar allt fler ungdomar och vuxna att studera i Lycksele. Elevantalet under våren 2009 har legat på ungefär samma nivå som under hösten Inför höstterminsstarten har det skett en minskning av det totala antalet gymnasieelever med ca 12. De flesta av Tannbergsskolans elever återfinns på yrkesprogrammen. Inför läsåret 09/10 utökades antalet utbildningsplatser på Byggprogrammet med 2 platser och på Industriprogrammet/metall med 4 platser för att möta en ökad efterfrågan. Antalet utbildningsplatser inom Hotell- och restaurangprogrammet minskades från 16 till 10 platser, och inriktning industridesign inom Teknikprogrammet och inriktning trä inom Industriprogrammet startas inte ht 09 på grund av för få sökande. Liksom förra året finns en särskild grupp på ca 11 elever med speciella behov inom Individuella programmet. Under vt 08 började kommunen ta emot ensam-stående flyktingbarn. Tannbergsskolan hade under vt 09 sju elever från Lycksele kommun och tre från Åsele. Inför ht 09 är antalet 13. Denna verksamhet har krävt extra resurser i form av personal. 15

16 För att göra eleverna på de yrkesförberedande programmen mer attraktiva på arbetsmarknaden har utbildningarna anpassats efter näringslivets behov. Eleverna på Industriprogrammet ges exempelvis möjlighet att certifiera sig inom svetsteknik eller CNC-teknik. Under vårterminen blev Tannbergsskolan godkänd att utfärda dessa certifieringar och blev som första skola i länet certifierad att bedriva utbildning inom Vård- och omsorgscollege. Inför läsåret 09/10 drivs Hotell- och restaurangprogrammet i egen regi. Tidigare köptes delar av utbildningen av Lernia. Utbildningen drivs dels i Tannbergsskolans metodkök, dels i elevhemmets lokaler. Fler elever än tidigare behöver extra stöd och hjälp i sina studier, vilket har medfört ökade kostnader i form av personal och hjälpmedel. Gymnasiesärskolan ökade sitt elevantal med totalt 5 elever från 26 till 31 lå 08/09. Inför höstterminsstarten 09 är antalet elever 37. Gymnasiesärskoleeleverna återfinns på de flesta av gymnasiesärskolans program. Efterfrågan på gymnasial vuxenutbildning ökade något under våren För att kunna erbjuda den vuxenutbildning som efterfrågas av enskilda individer och det lokala näringslivet sker samverkan med gymnasieskolan och vuxenutbildningen i inlandet genom distanssamarbetet Lapplandsvux. Tannbergsskolan utökar sitt åtagande inom Lapplandsvux genom att erbjuda fysik A och B på distans under läsåret 09/10. Tannbergsskolan har beviljats statliga medel inom yrkesvux för att bedriva utbildning för vuxna inom Omvårdnadsprogrammet under ht 09. Statliga medel för fortsatt yrkesutbildning inom yrkesvux kommer att sökas under september Antalet elever på SFI har ökat på grund av att kommunen tar emot fler flyktingar. Undervisningen har omorganiserats under året. Tidigare bedrevs undervisningen på förmiddagarna med möjlighet till praktik och arbete på eftermiddagarna. Organisationen byggde också på förhållandet att barnomsorg endast var tillgänglig på förmiddagarna. Nu erbjuds sfi-studier både på för- och eftermiddag. Undervisning bedrivs under hela året med undantag av semestermånaden juli. Tannbergsskolan fick inte statsbidrag 2009 för att bedriva trafiklärarutbildning. Detta innebär att inga nya kurser startar under Verksamheten fortsätter till och med november 2009, då trafiklärarkandidaterna som går sista terminen tar examen. Elevhemmet som har 64 uthyrningsrum har i genomsnitt hyrt ut 52 rum under vt 09. Under vt 09 har fyra lärare genomfört utbildningar inom lärarlyftet. Tannbergsskolan har under året samverkat med näringsliv, AF, AME och andra kommunala förvaltningar. Inför planeringen av utbildningsutbud för läsåret 09/10 fördes samtal med representanter från näringslivskontoret, Lycksele lärcentrum och Arbetsförmedlingen. I maj 2009 kom propositionen om en reformerad gymnasieskola. Riksdagsbeslut kommer under hösten Den nya gymnasieskolan beräknas starta ht Läsåret 09/10 kommer att präglas av förberedelser inför en reformerad gymnasieskola. Elevunderlaget i Lycksele kommun och övriga kommuner i länet kommer att minska drastiskt under de närmaste åren. Det blir en stor utmaning för Tannbergsskolan att anpassa utbildningsutbud, personal och organisationen i övrigt till denna elevutveckling. Samtidigt måste det finnas en beredskap att tillhandahålla det utbildningsutbud och de utbildningsplatser som svarar mot näringslivets behov och ungdomarnas efterfrågan på utbildningar. I planeringen av Tannbergsskolans framtida utbildningsutbud är det viktigt att Arbetsförmedlingen och det lokala näringslivet deltar. Konkurrensen om eleverna ökade ht 2008 genom att det nationella frisöket och det länsövergripande samverkansavtalet trädde i kraft. Andelen friskoleplatser har också ökat i kuststäderna Umeå och Skellefteå. Tannbergsskolan har klarat sig bra i konkurrensen. En fortsatt stor konkurrens förväntas, och Tannbergsskolan arbetar för att ska stå sig i den. Andelen elever med behov av extra stöd och hjälp med sina studier bedöms öka. Tannbergsskolan strävar efter att ha ett gott samarbete med näringslivet och har yrkesråd inom alla yrkesförberedande program. Inför läsåret 09/10 erbjuds utbildningsplatser på samtliga nationella program inom gymnasiesärskolan. Elevantalet kan på sikt komma att minska genom att fler kommuner anordnar gymnasiesärskola i egen regi. Efterfrågan på studieplatser för vuxna beräknas öka på grund avrådande lågkonjunktur. Yrkesutbildningar för vuxna kommer att erbjudas i större utsträckning när antalet ungdomselever på de yrkesförberedande programmen minskar. Tann- 16

17 bergsskolan söker årligen statliga medel för att kostnadsminskningar för att vår kostym ska passa bedriva yrkesutbildning för vuxna inom yrkesvux i både verksamheterna och den aktuella befolkningsutvecklingen. Mitt i allt arbete med prioriterings- samverkan med inlandskommunerna. processen föregår Kultur- och utbildningsförvaltningen med gott exempel och startar ett uppskattat Under den närmaste tiden behöver arbetet gå vidare med att klargöra Tannbergsskolans roll som resultatenhet samt elevhemmets framtid. Trots negativa vindar just nu har vi stark framtids- arbetsmiljöarbete där vår personal står i fokus. tro i Lycksele. Antalet nyfödda under 2009 har Framtiden ökat, inflyttningsnettot ser bra ut och näringens Vår största utmaning just nu är att få ekonomin i stora satsningar i Lycksele med omnejd gör att vi balans. Vi står inför tuffa tider av förändringar och ser med tillförsikt på framtiden Kultur- och utbildningsnämnden Följande verksamhetsmål gäller för Kultur- och utbildningsnämnden: Hållbar utveckling med fokus på folkhälsa och sysselsättning. Kultur- och utbildningsnämnden arbetar för att erbjuda en väl fungerande verksamhet inom förskola, grundskola, särskola, musikskola, bibliotek och kultur tillgänglig för boende i kommunen. Ett arbete har påbörjats med att utveckla samverkan mellan kommuner för att möjliggöra den bästa servicen för medborgare i gränsområden. Arbete med hälsofrämjande aktiviteter pågår inom samtliga verksamhetsområden. Förskolan och grundskolan har aktivt deltagit i Landstingets SALUT-satsning. För att möta kommande utvecklings- och förändringsbehov behövs engagerade och delaktiga medborgare. Kultur- och utbildningsnämnden har utvecklat en dialogform med elever, föräldrar, lärare, rektor och utsedda kontaktpolitiker som kallas skolråd och finns på samtliga skolor i kommunen. Formen för skolråd har utvärderats under våren Under hösten 2010 erbjuder kultur- och utbildningsnämnden samtliga medborgare (avser även medarbetare) i Lycksele kommun att lämna synpunkter på hur skolan i Lycksele kommun ska organiseras i framtiden. Synpunkterna lämnas via ett webbformulär. Denna form kompletteras med möjlighet för medborgarna att lämna synpunkter direkt till nämndens ledamöter vid ett tillfälle under hösten. Stärkt infrastruktur för att möta växlande behov. Kultur- och utbildningsnämnden arbetar för att bevara och utveckla ett förhållningssätt där kunskap och kompetens är grundläggande faktorer för det lokala/ regionala utvecklingsarbetet. För att det livslånga lärandet ska fungera krävs en fungerande infrastruktur för lärande på alla nivåer. Därför är en kvalitativ förskoleverksamhet, grundskola och bibliotek en förutsättning för vidare studier och tillväxt. Det är viktigt att detta betonas i bl.a översiktsplanen. Kommande avveckling av lokaler har tillkommit av samhällsekonomiska skäl. Kultur- och utbildningsnämndens politiker ser behovet av att anpassa lokalerna till ett minskande elevunderlag samt utifrån den mycket ansträngda ekonomiska situationen för Lycksele kommun. Kommunfullmäktiges har beslutat att inga budgetöverskridanden tolereras samt att medel har prioritet vid ev. konflikt mellan mål och medel. Utredningsuppdragen innebär att sammanslagning av skolor blir aktuell. I medarbetarnas fackliga intresse ligger att skolorna ska vara så stora att organisationen möjliggör heltidstjänster och att en skolas organisation blir hållbar över flera år och inte växlar kraftigt år från år. Denna ståndpunkt kan komma att stå i konflikt med föräldrars intresse av att behålla skolor med låga elevantal. En god ekonomi gör att skolan kan behålla sin kvalité. På så sätt gynnas barns och elevers utvecklingsmöjligheter av beslut som långsiktigt skapar goda ekonomiska förutsättningar för driften av förskolor och skolor samt erbjuder en förskola och skola utifrån nationella krav och aviserade förändringar. 17

18 Socialnämnden Utifrån den enskildes behov skall verksamheten erbjuda en trygg och rättssäker hantering vid utredning, beslut och verkställighet. Antalet överklagnings- och tillsynsärenden där socialnämndens beslut ändrats i länsrätt/länsstyrelse eller kammarrätt ska minskas mot föregående år. Den enskilde ska i kontakt med socialnämndens verksamhet bli bemött på ett sätt som skapar förtroende för myndigheten. Verksamheterna ska vara lättillgängliga och flexibla och kännetecknas av ett positivt utvecklingsarbete. Målsättningen är att utveckla befintliga verksamheter och finna former för kommande behov. Inventering och genomförande av utbildningar och kompetensutveckling ska ske för att möta framtida krav. Under perioden januari juni 2009 har inga överklagnings- och tillsynsbeslut ändrats i länsrätt/länsstyrelse eller kammarrätt. Under år 2008 ändrades nio beslut i länsrätt/kammarrätt inom handikappomsorg och ett beslut i kammarrätt inom äldreomsorg. Den omorganisation som beslutades hösten 2008 har verkställts under början av året. Äldre- och handikappomsorg har slagits samman till Verkställighetsavdelning och Individ- och familjeomsorg och biståndshandläggarna utgör Myndighetsavdelning. Under september månad kommer en verksamhetschef för hälso- och sjukvården att tillsättas för rehab- och sjuksköterskeverksamheten. Ett kommunövergripande prioriteringsarbete har startat under våren. Det skall leda till besparingar på 7,5 % per förvaltning. Samtliga medarbetare inom kommunen har möjlighet att lägga förslag på besparingsåtgärder. Ett antal utredningsuppdrag och översyner har påbörjats till följd av detta. Bland annat ska en översyn av journätter på särskilda boenden göras, en utredning av driften av Blåklockans kök, eventuell omorganisation av äldreomsorgens dagverksamhet, översyn av lokalnyttjandet inom förvaltningen, översyn av sammanslagning av kommunala handikappoch pensionärsrådet samt en översyn av riktlinjerna för försörjningsstöd utöver norm. Det pågår ett arbete med att ta fram en tioårsplan för individ- och familjeomsorgen samt en revidering av de befintliga tioårsplanerna för äldre- och handikappomsorg. Äldreomsorg Antalet personer 85 år och äldre beräknades öka med 41 personer från 2006 till För att möta behovet av platser i äldreboenden har kommunstyrelsen gett Lycksele Bostäder AB i uppdrag att bygga ett gruppboende för dementa med 32 lägenheter med driftstart hösten Ökningen av antalet personer 85 år och äldre kommer också att påverka behovet av hemtjänst och daglig verksamhet åren Helt planenligt kommer ett nytt gruppboende för dementa att stå klart under hösten 2009 med 32 platser samt en palliativ plats. Lågkonjunkturen har dock inneburit lägre skatteintäkter för kommunen och därmed svårigheter att finansiera driftkostnaderna. Till inventarier och övrig lokalutrustning på det nya boendet har 1,8 mkr avsatts. Verksamhetsmål: Alla Lyckselebor ska känna trygghet inför ålderdomen genom att den enskildes individuella behov av omsorg och vård tillgodoses. Ingen som söker bistånd i form av hemtjänst ska behöva vänta mer än 1-14 dagar på att beviljad insats verkställs. Ingen ska behöva vänta mer än tre månader på plats vid dagverksamhet. Uppsökande verksamhet ska bedrivas för personer 80 år och äldre som inte har hemtjänstinsatser. För att förbättra den enskildes förmåga till självhjälp ska insatserna ske genom aktivering och stimulans. Individuell planering ska vara utförd inom en månad efter inflyttning och utvärderas efter den enskildes behov. Äldre ska inom 14 dagar få en samordnare utsedd som har övergripande ansvar. Daglig verksamhet skamöjliggöras i hemtjänst och på särskilda boenden Behov av särskilda boenden för äldre personer ska tillgodoses. Ingen ska behöva vänta mer än tre månader på särskilt boende. Anhörigstöd ska tydliggöras inom äldreomsorgens organisation. Arbeta för anhörigstöd i samarbete med frivilliga organisationer. Erbjuda växelvård för anhörigvårdare. Erbjuda avlastning för anhörigvårdare. 18

19 Samtliga verksamhetsmål har uppfyllts förutom nedan redovisade beslut om särskilda boenden. Totalt har 13 beslut om gruppboende och 9 beslut om äldreboende tagits första halvåret Av dessa har 3 beslut om gruppboende fått vänta mer än tre månader p g a avsaknad av lägenheter. Ytterligare 3 personer har fått vänta mer än 3 månader beroende på att de tackat nej till erbjudna lägenheter. Inga beslut om daglig verksamhet har fått vänta mer än tre månader på verkställighet. Inom hemtjänsten har en hemtjänstgrupp bildats med tre områdeschefer som tillsammans ansvarar för hemtjänsten inom större delen av kommunen. Där kommer även försök med gruppledare att införas under hösten. En översyn av produktionsköket Blåklockan har påbörjats. Arbetet är en del av det åtgärdsarbete som pågår utifrån politiska beslut om besparingar. Pågående projekt som finansieras via Socialstyrelsens stimulansbidrag är kost- och nutrition, rehabilitering, förebyggande hembesök och sociala aktiviteter via frivilligverksamhet. Projekten har redovisats till Socialstyrelsen och nya medel har sökts. Nya projekt som startas upp i år är demensvård och läkemedelsöversyn. Inom projektet demensvård håller ett demensteam på att bildas. Med de nya medel på 1,7 mkr som beviljats beräknas projekten fortlöpa t o m år Projektet Anhörigstöd startade år Det syftar till att stärka anhörigstödet i kommunen genom olika aktiviteter och finansieras med riktade medel år 2009 och 2010, medel som därefter kommer att ingå i utjämningsbidraget. En lagändring i socialtjänstlagen kommer troligtvis redan under detta år som innebär att kommunerna kommer att åläggas ett lagbundet ansvar för anhörigstöd. Silviasystrar har utbildats med medel från projektet Kompetensstegen. De har nu påbörjat utbildning inom demenssjukdomar för alla vårdbiträden och undersköterskor. Denna utbildningssatsning planeras pågå under 3 år. Nämnden har tagit ett beslut om nedläggning av gruppboendet Öregården i Örträsk. Beslutsprocessen har pågått under början av året, och fullmäktige tog slutgiltigt beslut under april månad. Nu pågår planering för den kommande avvecklingen. Samtliga boende kommer att erbjudas plats på det nya gruppboende som står klart till hösten. Hälso- och sjukvård Verksamhetsmål och måluppfyllelse: Att utforma en hälso- och sjukvård där de boende i Lycksele Kommuns särskilda boendeformer och dagverksamhet får sina medicinska behov och omvårdnadsbehov tillgodosedda. Det skall vara hög kvalitet på den vård som bedrivs. De kvalitetsindikatorer som mäts i den årliga mätningen ska inte vara sämre än föregående år. Mätningen görs årligen under vecka 14 och omfattar 188 brukare i kommunens särskilda boendeformer; äldreboenden, demensboenden och korttidsboenden. Kvarliggande kateter har ökat från 13 % år 2008 till 21 % år Andelen brukare med trycksår samt bensår är oförändrad jämfört med föregående år, 0,02 %. Andelen brukare som har skydds- och begränsningsåtgärder (bälte och bord) har ökat från 36 % 2008 till 44 % Andel fastställda diagnoser har sjunkit när det gäller demensdiagnoser, från 58 % år 2008 till 37 % år Orsaken är brist på läkarresurser som innebär att diagnoser inte kan fastställas. Fastställda diagnoser övriga sjukdomar är oförändrat. Säkerheten i läkemedelshanteringen ska vara hög. Installationen av de nya nyckelskåpen ska vara genomförd under år Säkerheten kring läkemedelshanteringen har förbättrats jämfört med 2008, bl a genom fortlöpande information om rutiner kring läkemedelshanteringen, men det återstår fortfarande en del att arbeta med. Installationen av nyckelskåpen kommer att vara slutförd innan året är slut. Ett mått på hög kvalitet i äldrevården är god nutrition. Rutiner för att upprätta god kosthållning (nutrition) hos de boende ska vara i bruk på alla boenden under år Lycksele kommuns särskilda boenden arbetar efter en nutritionspolicy, beslutad i september I denna finns rutiner att följa för att optimera varje persons nutritionstillstånd. Flertalet av dessa rutiner tillämpas i verksamheten, men några rutiner är ännu inte fullt fungerande. Utbildning i grundläggande hygienrutiner ska vara genomförd till all personal under Utbildning gällande hygienrutiner pågår. Tillskapa en enhet för vård i livets slutskede (palliativ vård). På det nya gruppboendet som står klart under hösten kommer en lägenhet att användas för palliativ vård. Foto: Ehlina Grönborg 19

20 Handikappomsorg Verksamhetsmål och måluppfyllelse: Inom handikappomsorgen finns ett växande behov av gruppboenden för personer med särskilt krävande funktionshinder. Socialnämnden har tillstyrkt behovet av två gruppboenden under tidsperioden. Behovsanpassade boendeformer för funktionshindrade ska utformas. Antalet tillgängliga lägenheter i gruppboende ska öka i förhållande till föregående år. Antalet lägenheter i gruppboenden kommer att öka med 4 lägenheter under året i och med att ombyggnaden av gruppboende på Prästbolsvägen kommer att stå klart under sommaren. Utbudet av både intern och extern daglig verksamhet ska volymmässigt öka och utvecklas i förhållande till föregående år. Platser inom daglig verksamhet med arbetsinriktning ska öka i förhållande till föregående år. Antalet beslut om daglig verksamhet är för närvarande 67. Vid årsskiftet 08/09 fanns det 64 beslut. På Dagcenter fanns det ca 35 platser med arbetsinriktning år 2008, varav 8 externa. Totalt antal platser var 64. Den 30/ uppgick antalet arbetsinriktade platser till 41, varav 9 externa. Totalt antal platser var 67. I syfte att öka samhällsdeltagandet och minska vårdbehovet för den enskilde ska förnyelse och förändrat arbetssätt tillämpas.(ks) Brukarundersökning som mäter gruppens samhällsdeltagande ska genomföras men är ännu inte gjord hittills under året. Inga LSS-beslut har under första halvåret fått vänta mer än 3 månader på verkställighet. Planering pågår för att ändra organisationen av verksamheten Korttidstillsyn för skolungdom över 12 år utanför det egna hemmet i anslutning till skoldagen samt under lov, i enlighet med Lagen om stöd och service (LSS). Socialnämnden har tidigare köpt tjänsten av Kultur- och utbildningsförvaltningen till en kostnad av 800 tkr per år. Från höstterminen 2009 övertar socialförvaltningen utförandet. Detta innebär bättre samordning av befintliga lokaler som i dagsläget inte används optimalt samt bättre nyttjande av personal. Detta ska ge en besparing för förvaltningen på ca 300 tkr per år. Under hösten ska hemterapeuterna som arbetar mot individ- och familjeomsorgen ingå i boendestödsgruppen och verkställa beslut både från SoL och LSS. Personalen får bredare kompetens, arbetet kommer att bli bättre planerat och en större rättssäkerhet för den enskilde kommer att uppnås. Genom projektet Växtkraft som finansieras med medel från samordningsförbundet LYSA har flera personer inom psykiatrin fått en anpassad och meningsfull sysselsättning, ADL-träning samt arbetsträning. Antalet personer som via projektet kan erbjudas daglig verksamhet har ökat bl a genom en aktiv projektledning som ansvarar för planering och stimulering av sysselsättning inom målgruppen samt de kontakter med näringslivet i Lycksele som krävs för att få fram fler arbetsuppgifter. Individ- och familjeomsorg Verksamhetsmål och måluppfyllelse: Allt fler barn och ungdomar har behov av särskilda insatser. Kostnaderna för institutionsvård och familjehemsvård har ökat de senaste åren. Inriktningen för verksamheten är att det förebyggande arbetet ska ha kommit igång och börjat fungera i riktning mot en kostnadsminskning. Placering av barn och ungdomar ska bara ske i yttersta nödfall. Alla möjligheter att lösa problemet på hemmaplan ska först vara helt uttömda. Kostnadsutvecklingen för försörjningsstödet är ett annat stort område där kostnaderna måste minska. Insatser såsom rådgivning, stöd och behandling ska sättas in i ett tidigt skede i syfte att uppnå en trygg tillvaro med god livskvalitet för barn, ungdomar och deras familjer. Socialnämnden ska tidigt reagera mot våld som drabbar medborgarna och särskilt uppmärksamma om kvinnor barn far illa fysiskt, psykiskt eller socialt. Vid all handläggning ska barnets situation alltid sättas i fokus. - Våld i familjen som kommer till nämndens kännedom ska alltid föranleda att utredning påbörjas. - Barn och kvinnor som varit utsatta för eller bevittnat våld ska erbjudas professionellt samtalsstöd. Förebygga nyrekrytering till missbruk. Varje halvår ska en redovisning ske av hur många ungdomar som nås med åtgärder, avseende ålder och kön samt vilka effekter som uppnåtts. Särskild redovisning skall ske avseende åldersgruppen år. 20

21 Antalet institutionsplaceringar ska minska jämfört med föregående år. Att stödja barn och ungdomar i förebyggande syfte sker bl a genom socialförvaltningens delaktighet i familjecentralen med 0,25 % resurs. Under perioden oktober 2008 mars 2009 var antalet klienter på beroendeenheten 174 stycken, varav 27 % var kvinnor och 73 % män. Av kvinnorna var 51 % mellan år, övriga kvinnor har en jämn åldersspridning upp till 55 år. Av männen var 45 % mellan år och 25 % mellan år. Övriga 30 % har en jämn åldersspridning upp till 55 år. Motsvarande period i fjol var antalet klienter 100 stycken. Andelen ungdomar upp till 25 år har ökat från 40 personer till 82 personer. I öppenvårdsbehandling har 140 personer deltagit, antingen som beroende eller medberoende. Det är en ökning med 30 personer jmf med motsvarande period Under perioden har 26 ungdomar mellan år besökt Beroendeenheten utifrån upptäckargruppens kriterier gällande misstänkt ringa narkotikabrott. I ca 70 % av proven påvisades cannabis och i ytterligare 10 % cannabis och bensodiazepiner. Samtliga ungdomar har varit i samtal minst tre gånger. Inga återfall har kunnat påvisas bland dessa ungdomar efter besöken på Beroendeenheten. Under motsvarande period i fjol hade Beroendeenheten via upptäckargruppen kontakt med 16 ungdomar. Barn i familjehem och ungdomar som placerats på institution ökade under år 2008 och första halvan av år Den främsta orsaken till kostnadsökning har varit en ökad andel ungdomar med psykisk ohälsa, ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder och ungdomar i missbruk eller kriminalitet och där öppenvårdsbehandling inledningsvis inte varit tillräcklig som insats för att bryta eller förändra ett beteende. Bland målgruppen vuxna har främst orsaken till placering varit långvarigt blandmissbruk, kriminalitet och i några fall missbruk kombinerat med neuropsykiatriskt funktionshinder. Behovet av familjehemsvård för barn och ungdomar har varit oförändrat högt under 2008 och Det är främst behovet av placeringar av flyktingbarn som saknar anhöriga, som har legat till grund för kostnadsökningen de senaste åren. En annan anledning till placering i familjehem har varit p g a föräldrars bristande omsorgsförmåga. Antalet placeringar uppgick till 16 under första halvåret Minskningen mellan år 2007 och 2008 beror bl a på att familjehem övergått till att bli vårdnadshavare samt att vissa ärenden avslutats. Sedan årsskiftet pågår ett samarbete mellan socialförvaltningen och arbetsmarknadsenheten avseende introduktionsersättning till ungdomar mellan 16 och 24 år. Kopplat till en motprestation i form av praktik eller annan typ av sysselsättning beviljas introduktionsersättning i stället för försörjningsstöd. Syftet är att få ut ungdomar i sysselsättning och på sikt minska bidragsberoendet. Arbetscentrums samarbete med AME har ökat under året, och en av arbetsledarna på arbetscentrum har idag del av sin tjänst på kommunförrådet med uppdrag att skapa arbete till målgruppen ungdomar och invandrare. Det har under våren gjorts en översyn av Beroendeenheten som startade sin verksamhet i april Syftet är att mäta effekten av insatta resurser och grad av måluppfyllelse. Resultatet har presenterats i socialnämnden. Ärendet kommer att ytterligare att behandlas under hösten. Framtiden Den demografiska utvecklingen visar att antalet äldre kommer att öka under de närmaste decennierna, främst p g a att fyrtiotalisterna går i pension. De kommande tio åren kommer andelen 65 år och äldre i riket att öka med personer, eller 27 %. Merparten återfinns i gruppen år. De gångna tio åren ökade andelen 65 år och äldre med 1 %. Efter år 2020 kommer vårdbehovet att öka i och med att många av dessa blir 80 år och äldre. Ett problem är att detta kommer att sammanfalla med att 60-talisterna samtidigt uppnår pensionsåldern, vilket innebär ökade pensionskostnader och minskad andel förvärvsarbetande. Rekryteringsbehovet av vårdpersonal kommer att öka fram till 2015 främst pga stora pensionsavgångar. En halv miljon personer med omvårdnadsutbildning kommer att behöva rekryteras åren i riket. Med nuvarande utbildningsdimensionering kommer det att råda en brist på personer med omvårdnadsutbildning. Bristen omfattar även sjuksköterskor, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Verksamhetsområdena måste öka sin attraktivitet nu för att rekryteringen ska lyckas för att klara framtiden. 21

22 Försörjningsstödets utveckling kan komma att påverkas av ett flertal osäkra faktorer: lågkonjunktur med risk för permitteringar, förändrade sjukskrivningsregler, tillgången till arbete och sysselsättning för ungdomar är opåverkbara faktorer som har direkt påverkan på kostnadsutvecklingen av det ekonomiska biståndet. Det råder fortfarande ovisshet kring ett eventuellt statligt övertagande av huvudmannaskap och finansiering av Personlig assistans enligt LASS. Frågan har utretts av LSS-kommittén (SOU 2008:77). Remisstiden har gått ut, men det är inte klart när en eventuell proposition kommer att läggas fram. Detta talar för att det inte kommer att bli någon lagändring under det närmaste året. Servicenämnden Fastighetsenheten Internhyrorna kommer att revideras utifrån minskade beställningar av lokalvård och vaktmästeri. De projekt som främst krävt ekonomiska resurser under första halvåret är Finnbackskolans elevcafé, sandficka vid flyplatsen och belysningen i Musikskolans konsertsal. Av budgeterade 2 mkr för hyresgästanpassningar har bara ca 100 tkr förbrukats. Dock kommer dessa pengar att investeras för anpassning av polishuset efter socialförvaltningens behov. Av budgeterade 1,5 mkr för ishallens tak har endast ca 50 tkr förbrukats första halvåret men kommer att förbrukas under kvartal tre. Fastighetsförsäljningar har genomförts under det första halvåret bl.a. Kyrkan 4. AVA-enheten Avfall Första halvåret har gått som planerat. Inventeringen av fritidshus har gjort att det har blivit en markant ökning av antalet abonnenter samt att det blir ökat antal kärl att tömma. Arbetet med ett nytt insamlingssystem kommer att påbörjas under hösten, då också insamlingen ska konkurrensutsättas. Verksamheten vid åtevinningscentralen i Kristineberg har förändrats och ärendet om återställning av deponin i Örträsk har överklagats. Gatu-/Parkenheten Kostnaderna för vintervägsunderhållet under första halvåret pekar mot ett bättre resultat än Insatserna när det gäller barmarksunderhållet blir av budgetskäl fortsatt eftersatta. För enskilda vägar har bidraget från Vägverket fr o m i år höjts från 60 till 70 % för dikning/stenplockning för att få acceptabel framkomlighet. Elleverantören har debiterat för preliminär förbrukning, vilket medfört att för höga avgifter tagits ut för år Dessa har återbetalats år Problemen med feldebiteringar har fortsatt. Trots nedsläckning av gatubelysning har strömförbrukning debiterats. Det är därför osäkert hur resultatet blir innan årets slut. Miljö- och samhällsnämndens beslut om 30 km/tim inom flera bostadsområden innebär ökade kostnader för inköp av vägmärken samt montering. Från årsskiftet delas förrådstjänsten med AVAenheten. Vatten & avlopp Verksamhen har fungerat bra under första halvåret med förhållandevis små störningar på både vatten och avlopp. Under början av juni gjordes en planerad insats att spola vattenledningarna med luft och vatten. Resultatet blev lyckat trots en del störningar för vissa abonnenter. Spolningen kommer att genomföras i två olika etapper under lika många år. Byggandet av VA på Furuviks industriområde är avslutat. Vidare är pelleteringsanläggningen vid renings- 22

23 verket nedmonterad, och lokalerna har återställts av entreprenören. Fritidsenheten Invånare och besökare i Lycksele kommun ska ha goda möjligheter till en aktiv och stimulerande fritid och ett rikt fritidsutbud som främjar god livskvalitet och goda uppväxtvillkor. Måluppfyllelsen mäts via ett antal indikatorer; antal föreningar, antal föreningsaktiviteter, antal bokade timmar i idrottslokaler och fritidsanläggningar, antal besökare i simhall och badpark, antal sålda fiskekort, öppettider på fritidsgårdar, antal aktiviteter och arrangemang och föreningslivets medverkan i dessa. Uppföljning av indikatorerna kan endast göras helårsvis i samband med årsredovisningen, men bedömningen är att verksamhetsmålet kommer att uppnås. Djurparken Under juni månad hade Lycksele Djurpark en minskning av antalet besökare, men detta kommer att kompenseras av en ökning i augusti. Djurparken har investerat i fem nya bumper boats och en ny Dragon slide. Under hösten kommer den stora klätterställningen i Leklandet, som byggdes 1984, att bli föremål för en betydande renovering. Foto: Christer Myräng Foto: Urban Mårtensson Nya bidragsriktlinjer infördes Bidragen är utformade så att stödet till aktiviteter, arrangemang och utåtriktad verksamhet prioriteras. Eftersom huvuddelen av föreningsbidragen söks i efterhand är det för tidigt att uttala sig om förändringen har fått avsedd effekt eller vilka andra konsekvenser förändringen har fått. Utvärdering av effekterna sker under Bredband En fortsatt ökning av antalet aktiva abonnenter kan noteras. Vissa förbindelser som enligt planeringen skulle utföras 2008 har flyttas fram och kan komma att utföras under 2009 i stället. Det gäller fiberförbindelse Bratten-Vägsele och del av sträckan Ruskträsk-Björksele. En samförläggning av kanalisation från Lyckan mot Lycksträsket kommer även att göras. Nät byggs i byarna Vägsele, Knaften, Karonsbo m fl. För något kvarter i Lycksele kommer fibernät även att byggas under Framtiden För fastighetsenhetens del blir det en fortsättning av projekt med medel ur UH-fonden enligt plan, och investeringarna för 2009 slutförs enligt budget. Skolor kan komma att omdanas/avvecklas beroende på senare politiska beslut. Fritidsenheten upphandlar f.n. ridskoleverksamhet och försäljning av ridanläggningen pågår. Möjligheten att öka föreningslivets delaktighet vid skötseln av kommunens idrottsanläggningar kvällar och helger utreds. Målsättningen är också att tillsätta en ansvarig idrottsplatsvaktmästare. Verksamheten vid allaktivitetshuset Tjärhovet ska enligt beslut i Servicenämnden flyttas till MB från under förutsättning att långtgående samverkan är möjlig. Tillsammans med LIDS:s (LyckseleIDrotten i Samverkan) och med stöd från SISU och Västerbottens idrottsförbund finns en gemensam arbetsgrupp som utreder möjligheten till en etablering av ett Föreningarnas Hus. När det gäller bredbandsutveckling har Fyranprojektet som startade 2008 förlängts och kommer att pågå till och med Det projektet ska förutom att bygga nät även svara för vissa kvalitetshöjningar i befintlig IT-infrastruktur förväntas vara det sista året för större utbyggnad av kommunens bredbandsnät, om inte nya investeringsmedel eller bredbandsprojekt kommer fram. Alla de byar som anmält sitt intresse kommer inte att vara anslutna vid utgången av

24 Miljö- och samhällsnämnden Miljö- och samhällsnämndens verksamhet ska genom prövning, tillsyn och kontroll uppnå förbättrad lagefterlevnad inom miljö-, räddnings-, plan- och byggområdet. Detta bidrar till en hållbar utveckling och utförs, så att allmänheten och företag anser att informationen, tillgängligheten, servicen och rättssäkerheten är god. Uppföljningen visar att det under första halvåret 2009 redovisats utförda timmar enligt tillsynsplanen, vilket motsvara ca 46 % av det planerade antalet. Under första halvåret har även informationsutskick skett till livsmedelsföretagare i Lycksele (HygienNytt). Dessutom har informationsbroschyrer distribuerats till samtliga utländska bärplockare i Lycksele. och friluftsliv och bedöms behöva avsätta ca 50% arbetstid för att detta område. Miljö- och klimatstrateg har avlastat arbetet inom miljöstrategiskt arbete. Flera kommunala åtaganden, exempelvis Aalborgåtagandet, uthållig kommun, där miljö- och samhällsnämnden är delaktig, löper på efter 2010, vilket kan innebära att det inte kommer att finnas tillräckligt med resurser för samtliga arbetsområden inom miljöstrategisk planering. Nämnden måste här göra en tydlig prioritering av de arbetsinsatser som ska utföras, när man drar ner denna tjänst samt vid behov äska mer resurser för att vissa insatsområden ska kunna färdigställas. För energirådgivningen finns ännu inget beslut om kommunalt stöd efter år 2010, vilket resulterar i (om inget beslut fattas) att kostnaderna för nämnden ökar med motsvarande 0,5 årsarbetskraft. Det har dock kommit positiva signaler på att stöd kan komma att bli aktuellt även efter Vidare ska verksamheten inriktas på att uppnå visionen att Lycksele är en fossilbränslefri kommun som inte bidrar till utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar. Koldioxidinventering kommer att utföras inför årsredovisningen Detsamma gäller för inventeringen av antalet s.k. icke-miljögodkända vedpannor inom Lycksele. Inga nya mätningar har utförts på tätortsluften, s.k. urbanmätning. Verksamheten ska även inriktas på att uppnå en god och hälsosam livsmiljö genom att fysisk planering och samhällsbyggande grundas på planer och strategier för ett hållbart Lycksele. Arbetet med Strategi för avfall och giftfri miljö är genomfört, och ett förslag är utarbetat för vidare handläggning i Servicenämnden. Arbetet med strategin för kulturmiljö är påbörjad och fortsätter under hösten för att sedan slutföras under Översiktsplanen är f.n. föremål för aktualitetsprövning, och framtagande av strandskyddsplan kommer att påbörjas under andra halvåret Skolskogar/närnaturområden har säkerställts genom fyra markägaravtal för 37 % av grundskolorna. Framtiden Alla lokala naturvårdsprojekt ska vara avslutade under 2010, men nya pengar för lokala naturvårdsprojekt är på gång genom regeringens proposition 2008/09:214. Nämnden har därför möjlighet att fortsatt förmera sina medel för natur-, kulturvård Mindre samverkansåtaganden har tidigare utförs av miljötjänstemän inom enheten, och målsättningen är att kunna öka denna verksamhet. Enligt behovsutredning 2008 saknades det 0,5 årsarbetskraft miljöinspektör (utöver de 4 heltider som för tillfället finns). För att öka möjligheterna att nå målen i lagstiftningen krävs att ytterligare arbetsuppgifter läggs på denna tjänst för att kunna annonsera ut en attraktiv heltidstjänst. (Det kan finnas svårigheter att få deltidsanställda). Att också utöka antalet objekt och nedlagd tid inom ett arbetsområdet innebär en ökad spetskompetens hos personalom arbetar med frågan och även en mer stimulerande arbetsmiljö. 24

25 KOMMUNFULLMÄKTIGES VERKSAMHETSMÅL Kommunfullmäktige fastställde 2008 följande 25 verksamhetsmål: 1. Antalet invånare i kommunen ska öka. 2. Personer vid sidan av arbetsmarknaden ska minska. 3. Tannbergsskolan ska erbjuda ett brett efterfrågestyrt utbildningsutbud som lockar allt fler ungdomar och vuxna att studera i Lycksele. 4. Andelen medborgare med eftergymnasial utbildning ska öka. 5. Kommunikationen med medborgarna och tillgängligheten i den kommunala förvaltningen ska öka. 6. Samtliga bilar som tillkommer i kommunens fordonspark ska vara miljöklassade (vid köp eller leasing). 20 % av fordon som tillkommer i fordonsparken ska drivas med förnyelsebar energi. 7. Kommunens mål är att sjukskrivningstalen ska vara max 5 % år Etappmålen är därför att under 2009 nå nivån 6,25 % och år 2010 nivån 5 %. 8. Verksamheten ska tillhandahålla ändamålsenliga lokaler med bra standard och miljö till självkostnad för att stödja lokalanvändarnas kärnverksamhet. 9. Verksamheten ska hålla gator, vägar, industrispår och parkeringar i bra skick och med godtagbar framkomlighet. 10. Verksamheten ska erbjuda miljöer som upplevs attraktiva och användarvänliga. 11. Verksamheten vid Lycksele Flygplats ska bedrivas med en långsiktig planering på ett säkert och effektivt sätt med god service för flygplatsens kunder. 12. Invånare och besökare i Lycksele kommun ska ha goda möjligheter till en aktiv och stimulerande fritid och ett rikt fritidsutbud som främjar god livskvalitet och goda uppväxtvillkor. 13. Verksamheten ska arbeta för en trygg och säker kommun. 14. Verksamheten ska tillhandahålla bredbandskommunikation till kommunens invånare där nätet kännetecknas av öppenhet, god kapacitet, hög tillgänglighet samt marknadsmässiga priser. 15. Djurparkens attraktionskraft ska stärkas genom nya tillskott av djur och andra aktiviteter. På så sätt ska besöksvolymen öka. 16. Utifrån den enskildes behov ska verksamheten erbjuda en trygg och rättssäker insats vid utredning, beslut och verkställighet. 17. Att förnya och förändra arbetssätt inom socialpsykiatrin för ett ökat samhällsdeltagande genom boende, aktivitet och minska behovet av vårdinsatser. 18. Alla Lyckselebor ska känna trygghet inför ålderdomen genom att vi tillgodoser de äldres individuella behov av omsorg och vård. 19. Att tidigt reagera mot våld som drabbar medborgarna och särskilt uppmärksamma om barn och kvinnor far illa fysiskt, psykiskt eller socialt. Vid all handläggning ska barnets situation alltid sättas i fokus. 20. Att arbeta förebyggande för att minska nyrekrytering till missbruk. 21. Verksamheten ska genom prövning, tillsyn och kontroll uppnå förbättrad lagefterlevnad inom miljö-, räddning, plan och byggområdet. Detta bidrar till en hållbar utveckling och utförs så att allmänhet och företag anser att information, tillgänglighet, service och rättssäkerhet är god. 22. Verksamheten ska inriktas på att uppnå visionen att Lycksele är en fossilbränsle kommun som bidrar till minskat utsläpp av växthusgaser och andra luftföroreningar. 23. Verksamheten ska inriktas på att uppnå en god och hälsosam livsmiljö genom en fysisk planering och samhällsbyggande grundas på planer och strategier för ett hållbart Lycksele. 24. Lycksele kommun satsar på en förskole- och utbildningsverksamhet som ger barn och elever trygghet och förutsättningar för en bra utveckling och ett bra lärande. 25. Lycksele kommun förmår behålla och rekrytera väl utbildad och engagerad personal, som har såväl teoretisk som social kompetens De indikatorer som tagits fram för att mäta måluppfyllelsen är med något enstaka undantag upplagda på verksamhetsårsnivå och går följaktligen bara att mäta per helår. 25

26 RESULTATRÄKNING Belopp i mkr Kommunen Sammanställd redovisning Budget 2009 Prognos 2009 Prognos avvikelse Verksamhetens intäkter Not 1 225,0 225,0 0,0 108,6 220,2 146,3 293,1 Verksamhetens kostnader Not 2-874,8-879,8-5,0-431,7-895,3-457,7-919,0 Av- och nedskrivningar Not 7-33,5-35,3-1,8-17,6-34,8-24,4-73,5 Verksamhetens nettokostnader -683,3-690,1-6,8-340,7-709,9-335,8-699,4 Skatteintäkter Not 3 486,1 457,8-28,3 229,3 444,6 229,3 444,6 Kommunalekonomisk utjämning Not 4 195,8 208,3 12,5 103,8 211,4 103,8 211,4 Finansiella intäkter Not 5 5,0 7,4 2,4 3,8 8,0 3,2 6,8 Finansiella kostnader Not 6-1,6-3,8-2,2-2,2-4,7-7,3-15,6 Resultat före extraord. poster 2,0-20,4-22,4-6,0-50,6-6,8-52,2 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skattekostnader XX XX XX XX XX 1,8 Årets resultat 2,0-20,4-22,4-6,0-50,6-6,8-50,4 26

27 BALANSRÄKNING Sammanställd redovisn. Prognos Belopp i mkr TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella & materiella anläggningstillgångar Not 7 417,4 417,4 422,8 820,9 789,8 Finansiella anläggningstillgångar Not 8 86,1 68,1 58,1 3,8 3,7 Summa anläggningstillgångar 503,5 485,5 480,9 824,7 793,5 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Förråd 3,3 3,4 3,4 3,5 3,5 Fordringar Not 9 70,0 45,0 72,3 51,8 88,6 Kortfristiga placeringar Not ,0 121,4 117,7 121,4 117,7 Kassa och bank Not 11 2,9 28,0 9,8 49,4 54,1 Summa omsättningstillgångar 199,2 197,8 203,2 226,1 263,9 Summa tillgångar 702,7 683,3 684, , ,4 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Not ,1 412,5 418,5 462,1 469,0 - varav årets resultat -22,4-6,0-50,6-6,8-50,4 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner Not 13 9,2 9,6 9,8 9,7 9,9 Övriga avsättningar Not 14 22,5 22,6 22,7 23,1 23,0 Summa avsättningar 31,7 32,2 32,5 32,8 32,9 SKULDER 27

28 Långfristiga skulder Not 15 92,9 73,8 63,8 334,8 302,8 Kortfristiga skulder Not ,0 164,8 169,3 221,1 252,7 Summa skulder 272,9 238,6 233,1 555,9 555,5 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 702,7 683,3 684, , ,4 PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Pensionsförpliktelser äldre än 1998 Not ,4 406,0 399,8 406,0 399,8 Ställda säkerheter Not ,4 282,8 254,4 138,4 138,5 Övriga ansvarsförbindelser 2,3 3,3 4,3 7,2 7,2 Summa panter och ansvarsförbindelser 707,8 688,8 654,2 544,4 538,3 Förvaltade fonder 1,5 1,5 Foto: Emma Brander 28

29 KASSAFLÖDE Belopp i mkr Not Budget 2009 Prognos 2009 Kommunen Sammanställd redovisning Prognos avvikelse DRIFT Årets resultat 2,0-20,4-22,4-6,0-50,6-6,8-50,4 Justering för av- och nedskrivningar Not 7 33,5 35,3-1,8 17,6 34,8 24,4 73,5 Not 2, 6 0,0-0,4 2,2-0,5 0,4 Justering för gjorda avsättningar, m.m. Justering för ianspråktagna avsättningar Not 14-7,5-0,2 7,3-0,1 0,0-0,1-0,2 Justering för realisationsvinster/förluster Not 1, 2 0,0-0,3-1,6-0,3-1,6 Medel från verksamheten före förändring av rörelsekapital 28,0 14,7-16,9 10,8-15,2 16,7 21,7 Förändring av omsättningstillgångar 10,0 27,3-20,2 36,8-35,2 Taxeöverskott som skuldförts 0,0 3,4 0,0 3,4 Förändring av kortfristiga skulder -4,5 9,1-31,6 71,4 Kassaflöde från drift 28,0 24,7-16,9 33,6-22,9 21,9 61,3 INVESTERINGAR Materiella anläggningstillgångar Investeringsutgifter Not 7-51,6-35,0-14,3-50,7-59,7-104,3 Investeringsinkomster Not 7 5,0 2,0 6,3 4,3 6,3 Försäljningsinkomster Not 1 0,5 4,3 0,5 5,1 Finansiella anläggningstillgångar Investeringsutgifter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Försäljningsinkomster 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringar -51,6-30,0 21,6-11,8-40,1-54,9-92,9 FINANSIERING Nyupptagna långfristiga lån Not 15 28,0 10,0 25,0 32,0 40,0 Amortering långfristiga 0,0 0,0 0,0 0,0-13,5 Ökning av långfristiga fordringar Not 8-28,0-10,0 0,0 29

30 Kassaflöde från finansiering 0,0 0,0 0,0 0,0 25,0 32,0 26,5 ÅRETS KASSAFLÖDE -23,6-5,3 18,3 21,8-38,0-1,0-5,1 Likvida medel vid årets början 127,5 127,5 165,5 171,8 176,7 Likvida medel vid årets slut 122,2 149,3 127,5 170,8 171,8 Likvida medel definieras som kassa, banktillgodohavanden och kortfristiga placeringar. Foto: Ehlina Grönborg 30

31 NOTER Belopp i mkr Prognos Verksamhetens intäkter - kommunen Försäljningsmedel 1,8 10,0 Taxor och avgifter 31,6 62,9 Hyror och arrenden 11,8 24,1 Bidrag 31,4 53,0 Övriga intäkter 32,0 70,2 Summa verksamhetens intäkter 225,0 108,6 220,2 - varav realisationsvinst 0,4 2,3 - försäljning av anläggningstillgångar 0,5 4,3 Lycksele Bostäder AB 34,0 66,1 AB Lycksele Industrihus 6,0 13,1 Skogsmuseet i Lycksele AB 1,0 2,3 Lycksele Medborgarhusförening 3,9 7,8 Lycksele Flygplats AB 8,6 17,4 Avgår koncerninterna poster -15,8-33,8 Summa verksamhetens intäkter - sammanställd redovisning 146,3 293,1 - varav realisationsvinst 0,4 2,3 - försäljning av anläggningstillgångar 0,5 5,3 2. Verksamhetens kostnader Personalkostnader 599,6 303,0 597,4 - varav pensionskostnader inkl. särsk. löneskatt 19,8 41,3 Bidrag och transfereringar 24,4 70,8 Entrepenader och konsulttjänster 35,8 83,2 Hyrda lokaler, fordon och maskiner 20,5 38,4 Varor och material 32,1 68,6 Övrigt 15,9 36,9 Summa övriga kostnader 280,2 128,7 297,9 - varav realisationsförluster 0,1 0,7 - varav förändring pensionsavs. och annat ej likv.påv. -0,4 2,0 Summa verksamhetens kostnader 879,8 431,7 895,3 Lycksele Bostäder AB 25,3 49,0 AB Lycksele Industrihus 4,8 9,1 Lycksele Medborgarhusförening 2,8 5,5 Skogsmuseet i Lycksele AB 1,3 2,3 Lycksele Flygplats AB 7,6 16,6 Avgår koncerninterna poster -15,8-58,8 Summa verksamhetens kostnader - sammanställd redovisning 457,7 919,0 - varav realisationsförluster 0,1 0,8 - varav förändring i avsättningar och annat ej likv.påv. -0,4 0,2 3. Skatteintäkter Egna skatteintäkter 474,3 237,1 448,5 Slutavräkning -16,5-7,8-3,9 Summa skatteintäkter 457,8 229,3 444,6 4. Kommunalekonomisk utjämning 31

32 Bidrag för höga LSS-kostnader 32,0 16,0 22,4 Inkomstutjämning 105,8 52,9 115,4 Kostnadsutjämning 35,8 17,9 37,5 Strukturbidrag 22,3 11,2 22,5 Införandebidrag 1,3 0,6 2,8 Kommunal fastighetsavgift 17,2 8,2 16,5 Regleringsavgift -6,1-3,0-5,7 Summa kommunalekonomisk utjämning 208,3 103,8 211,4 5. Finansiella intäkter Ränteintäkter 4,5 2,3 5,4 Intäkter från koncernföretag 2,0 1,0 1,0 Utdelningar 0,0 0,0 0,0 Realisationsvinst värdepapper 0,3 0,4 0,9 Borgensavgift Lycksele Bostäder AB 0,5 0,0 0,4 Övriga finansiella intäkter 0,1 0,1 0,3 Summa finansiella intäkter - kommunen 7,4 3,8 8,0 Lycksele Bostäder AB 0,1 0,2 Skogsmuseet i Lycksele AB 0,0 0,0 Lycksele Medborgarhusförening 0,0 0,1 Lycksele Flygplats AB 0,0 0,3 Avgår koncerninterna poster -0,7-1,8 Summa finansiella intäkter - sammanställd redovisning 3,2 6,8 6. Finansiella kostnader Räntekostnader 2,5 1,2 1,4 Ränta pensionsavsättningar 0,4 0,2 0,2 Realisationsförlust värdepapper 0,1 0,0 1,5 Övriga finansiella kostnader 0,3 0,3 0,2 Jämförelsestörande post - nedskr. av fin. tillg. 0,5 0,5 1,4 Summa finansiella kostnader - kommunen 3,8 2,2 4,7 Lycksele Bostäder AB 4,1 7,7 AB Lycksele Industrihus 1,2 3,7 Lycksele Medborgarhusförening 0,5 1,3 Avgår koncerninterna poster -0,7-1,8 Summa finansiella kostnader - sammanställd redovisning 7,3 15,6 7. Anläggningstillgångar, totalt Redovisat värde vid årets början 422,8 422,8 415,9 Investeringsutgifter 35,0 14,3 50,7 Investeringsinkomster -5,0-2,0-6,3 Avyttring och utrangering -0,1-0,1-2,7 Avskrivningar -35,3-17,6-34,8 Överföring till annat tillgångsslag 0,0 0,0 0,0 Redovisat värde vid årets slut 417,4 417,4 422,8 Anskaffningsvärde 941,8 924,1 911,9 Ackumulerade av- och nedskrivningar -524,4-506,7-489,1 Redovisat värde vid årets slut - kommunen 417,4 417,4 422,8 Lycksele Bostäder AB 270,1 247,5 AB Lycksele Industrihus 99,5 87,4 Lycksele Medborgarhusförening 29,4 30,0 32

33 Skogsmuseet i Lycksele AB 0,1 0,1 Lycksele Flygplats AB 4,4 2,0 Redovisat värde vid årets slut - sammanställd red. 820,9 789,8 8. Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar Aktier i koncernföretag 2,1 2,1 2,1 Andelar i koncernföretag 2,2 2,2 2,2 Aktier i övriga företag 0,2 0,2 0,2 Andelar i övriga företag 0,5 0,5 0,5 Bostadsrätter 0,0 0,0 0,0 Grundfondskapital 0,2 0,2 0,2 Fordringar på koncernföretag 80,9 62,9 52,9 Summa finansiella anl.tillg. - kommunen 86,1 68,1 58,1 Lycksele Bostäder AB 0,9 0,8 AB Lycksele Industrihus 3,8 3,8 Lycksele Stadshus AB 24,2 24,2 Avgår koncerninterna poster -93,2-83,2 Summa finansiella anl.tillg. - sammanställd redovisning 3,8 3,7 9. Kortfristiga fordringar Kundfordringar 11,1 15,6 Andra korfristiga fordringar 17,5 27,7 Interimsfordringar 16,4 29,0 Summa kortfristiga fordringar - kommunen 70,0 45,0 72,3 Lycksele Bostäder AB 2,8 2,5 AB Lycksele Industrihus 5,1 32,6 Lycksele Medborgarhusförening 0,1 0,3 Skogsmuseet i Lycksele AB 0,2 0,1 Lycksele Flygplats AB 2,0 2,1 Lycksele Stadshus AB 0,0 7,1 Avgår koncerninterna poster -3,4-28,4 Summa kortfristiga fordringar - sammanställd redovisning 51,8 88,6 10. Kortfristiga placeringar Svenska aktier och aktiefonder 0,0 0,0 0,0 Utländska aktier och aktiefonder 0,0 0,0 0,0 Svenska räntebärande placeringar 123,0 121,4 117,7 Summa kortfristiga placeringar - kommunen 123,0 121,4 117,7 Summa kortfristiga placeringar - sammanställd redovisning 121,4 117,7 Marknadsvärde kortfristiga placeringar-kommunen 125,0 121,9 11. Kassa och bank Kassa 0,1 0,1 Postgiro 27,0 8,6 Bank 0,0 0,0 Likvida medel hos kapitalförvaltare 0,9 1,1 Summa kassa och bank - kommunen 2,9 28,0 9,8 Lycksele Bostäder AB 7,1 4,4 AB Lycksele Industrihus 0,0 0,0 33

34 Lycksele Medborgarhusförening 3,4 4,2 Skogsmuseet i Lycksele AB 2,0 2,2 Lycksele Flygplats AB 8,8 8,2 Lycksele Stadshus AB 0,1 25,3 Summa kassa och bank - sammanställd redovisning 49,4 54,1 12. Eget kapital Balanserat resultat 418,5 418,5 474,5 Direktbokning mot eget kapital 0,0 0,0-5,4 Årets resultat -20,4-6,0-50,6 Utgående eget kapital - kommunen 398,1 412,5 418,5 - varav fond för fastighetsunderhåll 0,0 4,7 4,7 - varav fond för framtida pensionsåtaganden 125,0 123,0 121,3 Lycksele kommun 412,5 418,5 Lycksele Bostäder AB 59,8 59,2 AB Lycksele Industrihus 4,7 6,5 Lycksele Medborgarhusförening 1,9 2,0 Skogsmuseet i Lycksele AB 1,7 2,0 Lycksele Flygplats AB 8,3 7,6 Lycksele Stadshus AB 0,1 0,1 Avgår koncerninterna poster -26,9-26,9 Summa eget kapital - sammanställd redovisning 462,1 469,0 - varav årets resultat -6,8-50,4 - varav direktbokning mot eget kapital 0,0-5,4 13. Avsättning till pensioner Ingående avsättning 9,8 9,8 7,6 Pensionsutbetalningar -1,5-0,8-1,4 Nyintjänad pension 0,4 0,2 2,6 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 0,5 0,3 0,3 Ändring av beräkningsmässiga grunder 0,0 0,0 0,0 Minskning genom försäkring 0,0 0,0-0,1 Övriga ändringar 0,1 0,1 0,4 Förändring av löneskatt -0,1 0,0 0,4 Summa avsättning till pensioner - kommunen 9,2 9,6 9,8 - varav Förmånsbestämd Ålderspension 0,1 0,1 0,1 - varav Särskild Avtalspension 1,0 1,1 1,5 - varav Garantipension 1,1 1,3 1,4 - varav Pension till efterlevande 1,6 1,4 1,4 - varav PA-KL-pensioner 3,6 3,8 3,5 - varav löneskatt 1,8 1,9 1,9 Lycksele kommun 9,6 9,8 Lycksele Bostäder AB 0,1 0,1 Summa avsättning till pensioner - sammanställd redovisning 9,7 9,9 14. Övriga avsättningar Ingående avsättning 22,7 22,7 22,7 Utbetalningar -0,2-0,1 0,0 Summa övriga avsättningar - kommunen 22,5 22,6 22,7 - varav för återställande av deponi 22,7 34

35 Lycksele kommun 22,6 22,7 Lycksele Bostäder AB (latent skatt) 0,4 0,3 Lycksele Medborgarhusförening (latent skatt) 0,1 0,0 Summa övriga avsättningar - sammanställd redovisning 23,1 23,0 15. Långfristiga skulder Skuld till taxekollektiven 9,9 8,8 8,8 Upplåning i kreditinstitut 83,0 65,0 55,0 Summa långfristiga skulder - kommunen 92,9 73,8 63,8 Lycksele Bostäder AB 199,4 177,4 AB Lycksele Industrihus 73,0 63,0 Lycksele Medborgarhusförening 30,7 30,8 Lycksele Stadshus AB 24,2 24,1 Avgår koncerninterna poster -66,3-56,3 Summa långfristiga skulder - sammanställd redovisning 334,8 302,8 16. Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 26,3 41,8 Moms och punktskatter 1,3 2,5 Personalens skatter, avgifter och löneavdrag 10,2 8,9 Kortfristiga skulder till kreditinstitut och kunder 0,8 0,1 Interimsskulder 119,2 108,2 Övriga korta skulder 7,0 7,8 Summa kortfristiga skulder 180,0 164,8 169,3 Lycksele Bostäder AB 21,2 18,2 AB Lycksele Industrihus 30,7 54,3 Lycksele Medborgarhusförening 0,4 1,8 Skogsmuseet i Lycksele AB 0,5 0,4 Lycksele Flygplats AB 6,9 4,7 Lycksele Stadshus AB 0,0 32,4 Avgår koncerninterna poster -3,4-28,4 Summa kortfristiga skulder - sammanställd redovisning 221,1 252,7 17. Pensionsförpliktelser äldre än 1998 Ingående ansvarsförbindelse 399,8 399,8 395,7 Pensionsutbetalningar -11,5-5,8-10,9 Ränte- och basbeloppsuppräkningar 22,0 11,0 14,7 Ändring av beräkningsmässiga grunder 0,0 0,0 0,0 Övriga förändringar -0,4-0,2-0,5 Förändring av löneskatt 2,5 1,2 0,8 Summa pensionsförpliktelser äldre än ,4 406,0 399,8 - varav pensioner 331,9 326,7 321,7 - varav löneskatt 80,5 79,3 78,1 Aktualiseringsgrad 93,8% 93,8% 18. Ställda säkerheter Lycksele Bostäder AB - borgen 216,0 203,4 175,0 AB Lycksele Industrihus - borgen 41,9 41,9 41,9 Lycksele Medborgarhusförening - borgen 33,0 33,0 33,0 Borgen för egna hem 4,5 4,5 4,5 Summa ställda säkerheter - kommunen 295,4 282,8 254,4 35

36 Lycksele Bostäder AB - inteckningar 72,8 72,8 72,8 Lycksele Bostäder AB - avropbart underhåll 20,0 20,0 20,1 AB Lycksele Industrihus - inteckningar 33,0 33,0 33,0 AB Lycksele Industrihus - övrigt 1,2 1,2 1,2 Lycksele Medborgarhusförening - inteckningar 6,9 6,9 6,9 Avgår koncerninterna poster -290,9-278,3-249,9 Summa ställda säkerheter - sammanställd redovisning 138,4 138,4 138,5 REDOVISNINGSPRINCIPER Redovisningen bygger på Lagen om kommunal redovisning och rekommendationer från Rådet för kommunal redovisning. Detta innebär att redovisningen sker på ett sätt som i allt väsentligt överensstämmer med god redovisningssed. Intäkter och kostnader har i allt väsentligt periodiserats till den period de tillhör enligt matchningsprincipen. Periodisering av leverantörsfakturor sker med maskinell hjälp i kommunens bokföring av respektive attestant. Skatteintäkterna är bokförda enligt RKR:s rekommendation nr 4.2. De anställdas fordran på kommunen i form av ej uttagen semester, övertid och upplupna timlöner (o.dyl.) har periodiserats på ackumulerad nivå i halvårsbokslutet, men inte på respektive verksamhet. Förändring i pensionsavsättningar, upplupen individuell del och särskild löneskatt har periodiserats. Dessa har bokförts utifrån den beräkning som utfördes av KPA vid föregående årsskifte. Det har inte gjorts någon ny prövning av osäkra kundfordringar eller värdering av varulager. Uppdatering av leasingåtaganden har inte gjorts. Anläggningstillgångar har i balansräkningen tagits upp till anskaffningskostnaden minskat med eventuella investeringsbidrag samt av- och nedskrivningar. Erhållna investeringsbidrag och gatubyggnadsersättning har bokförts enligt kontantprincipen och minskar anskaffningsvärdet på tillgången. Avskrivning sker linjärt, det vill säga med lika stora belopp varje år, enligt plan efter Kommunförbundets idéskrift i ämnet. Pensionsåtagandet har bokförts enligt den s.k. blandmodellen. Pensionsförmåner intjänade före år 1998 redovisas som ansvarsförbindelse. Pensionsförmåner intjänade under 1998 och därefter redovisas under rubriken Avsättningar för pensioner i balansräkningen. Årets nyintjänade pensionsförmåner ingår i verksamhetens kostnader tillsammans med årets utbetalningar av gamla pensioner och särskild löneskatt. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt RKR:s rekommendation nr I denna ingår kommunen samt bolag där kommunens ägarandel uppgår till minst 20 procent. Den sammanställda redovisningen har upprättats enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Obeskattade reserver redovisas som eget kapital förutom den andel som avser uppskjuten skatt. Mellanhavanden mellan kommunen och bolagen har i allt väsentligt eliminerats. Enhetliga redovisningsprinciper mellan kommunen och bolagen saknas till vissa delar. Där olikheter finns är kommunens principer vägledande. Foto: Nina Hagfors 36

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2

Piteå ska år 2020 ha 43 000 invånare 3 3. Piteå har nolltolerans för ungdomsarbetslöshet 2 2 NÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFRÅGOR OCH VUXENUTBILDNING Nämndens uppdrag Nämnden är kommunens arbetslöshetsnämnd har ansvaret för att nationella lokala mål förverkligas inom kommunens vuxenutbildning, arbetsmarknadsfrågor

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Månadsuppföljning. April 2012

Månadsuppföljning. April 2012 A Månadsuppföljning April 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 30 april 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun

Statsbidrag inom flyktingmottagandet. Höörs kommun www.pwc.se Revisionsrapport Fredrik Ottosson Cert. kommunal revisor Maj 2014 Statsbidrag inom flyktingmottagandet Höörs kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Månadsuppföljning. Mars 2010

Månadsuppföljning. Mars 2010 A Månadsuppföljning Mars 21 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 mars 29 Jämfört med budget visar skatteprognosen per 21-2-15 att skatteintäkterna beräknas bli 4,2 mkr högre än när kommunfullmäktige fastställde

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi

Nämndens uppdrag. Årets händelser. Ekonomi Nämndens text till årsredovisning År: 2012 Period: December Nämnd: Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Nämndens uppdrag Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning har ansvaret

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Delårsrapport för januari-mars 2015

Delårsrapport för januari-mars 2015 Delårsrapport för januari-mars 2015 Swedish National Road Consulting AB Delårsrapport 2015-03-31 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-03-31 Postadress: Box 4021 171 04 Solna Besöksadress: Hemvärnsgatan

Läs mer

Mål och vision för Krokoms kommun

Mål och vision för Krokoms kommun Mål och vision för Krokoms kommun Juni 2012 VISION Krokoms kommun gör plats för växtkraft! LEDORD Naturlig Här är det enkelt att leva. Här finns trygghet och lugn, en bra grund för människor och företag

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun

Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten. Krokoms kommun Revisionsrapport Granskning av Näringslivsverksamheten Krokoms kommun 17 november 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 8 1

Läs mer

Internationell strategi. för Gävle kommun

Internationell strategi. för Gävle kommun Internationell strategi för Gävle kommun Innehåll Inledning Sammanfattning... 4 Syfte med det internationella arbetet... 5 Internationell strategi För invånare, företag och Gävle kommunkoncern Foto: Mostprotos.com

Läs mer

Månadsrapport september 2015

Månadsrapport september 2015 Månadsrapport september 215 Befolkning Staden växer kraftigt. Redan per sista augusti är ökningen över 1 2 personer. Arbetsmarknad Arbetslösheten har ökat något de senaste veckorna. Positivt är dock att

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Vansbro kommun i korthet 2013

Vansbro kommun i korthet 2013 Vansbro kommun i korthet 2013 De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2013. Sammanfattningen handlar i stora drag om fyra frågor som är viktiga för alla som bor i Vansbro kommun

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014

Verksamhetsplan och budget för. Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Verksamhetsplan och budget för Samordningsförbundet Härnösand/Timrå 2012-2014 Detaljplan för verksamhetsåret 2012 och en översikt för perioden 2013-2014 Fastställd av Samordningsförbundets styrelse den

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning)

Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) Kommunstyrelsen 1 (6) Kommunledningskontoret Planeringsförutsättningar för nämndernas behov och prioriteringar 2016 (Budgetberedning) 1. Allmänt Sveriges kommuner står inför två mandatperioder av demografiska

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Delårsrapport för januari juni 2014

Delårsrapport för januari juni 2014 Stockholm, 2014-08-15 Delårsrapport för januari juni 2014 Ekonomiskt resultat och prognos 2013 uppvisade KTH ett betydligt lägre resultat än de fem föregående årens stora positiva resultat, kapitalförändringen

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun

Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Rapport Granskning av flyktingverksamheten. Ragunda Kommun Augusti 2013 Innehåll Sammanfattning... 1 Inledning... 2 Rutinbeskrivning... 3 Granskningsresultat... 7 Sammanfattning Kommunen tar emot flyktingar

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden

Nämndens verksamhetsplan 2014. FOKUS-nämnden Nämndens verksamhetsplan 2014 FOKUS-nämnden Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Verksamhetsområde... 3 3 Kommunfullmäktiges utvecklingsområden... 3 4 HÅLLBAR UTVECKLING... 3 5 ATTRAKTIV KOMMUN... 4

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden

Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden Ordförande: Catharina Malmborg Förvaltningschef: Kerstin Melén Gyllensten Uppdrag Svarar för Gymnasieutbildning Gymnasiesärskola Uppföljningsansvar för ungdomar Grundläggande

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008

Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 Stadskontoret Utredningsenheten BILAGA TILL TJÄNSTESKRIVELSE 2007-10-02 1 (5) Strategi för Jönköping kommuns internationella arbete Ks 2007/0129 008 INLEDNING Bakgrund Samhället präglas av att interaktion

Läs mer

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01

KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 KONCERNENS RESULTATRÄKNING 2006-10-01 2005-10-01 2006-01-01 2005-01-01 Belopp i kkr 2006-12-31 2005-12-31 2006-12-31 2005-12-31 Rörelsens intäkter m.m. Intäkter 88 742 114 393 391 500 294 504 88 742 114

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa Vision, mål och budget i korthet Arboga kommuns mål- och budgetdokument för år 2015 heter Strategisk- och ekonomisk plan 2015-2017 och antogs av kommunfullmäktige

Läs mer

Halvårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-06-30

Halvårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-06-30 Halvårsrapport 556713-1056 2010-01-01-2010-06-30 Innehållsförteckning: Sida VD har ordet 1 Händelser efter rapportperioden 2 Kommande finansiella rapporter 2 Principer för delårsrapportens upprättande

Läs mer

Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 2014

Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 2014 1 (6) Kommunledningskontoret 20-11-12 Ekonomiavdelningen Uppföljning finansiella placeringar per den 31 oktober 20 Inledning Uppföljning av finansiella placeringar är en förenklad Finansrapport. Uppföljning

Läs mer

Budget 2009. Verksamheten

Budget 2009. Verksamheten Budget 2009 Verksamheten Nöjdare kommuninvånare Den bästa ambassadören för Flens kommun är en nöjd, stolt och positiv kommuninvånare. För att vara säkra på att tillhandahålla den service som efterfrågas

Läs mer

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun

Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens kommun 1 (7) KOMMUNSTYRELSEN Stefan Linde Kommundirektör tel: 0251-312 01 fax: 0251-312 09 e-post: stefan.linde@alvdalen.se Avsiktsförklaring om ett förstärkt mottagande av asylsökande och nyanlända i Älvdalens

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28

Tyresö kommun. Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Tyresö kommun Delårsrapport april Prognos för 2015 2015-05-28 Uppföljning strategiska mål Livskvalitet - den attraktiva kommunen Visionen om Tyresö som den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen

Läs mer

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum

Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Delårsrapport jan-okt 2009 Upphandlingscentrum Vision MEDBORGAR FÖRNYELSE PROCESS MEDARBETAR EKONOMI PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET PERSPEKTIVET Strategier Framgångsfaktorer Nyckelindikatorer

Läs mer

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar.

Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2013-12-10 377 Uppdrag i budget 2014 - fastställande av uppdragshandlingar. KS 2013-422 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet

Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september 2014 Sörmlands Kollektivtrafikmyndighet Granskning av delårsrapport 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...3 3. Förbundets

Läs mer

Granskning av Intern kontroll

Granskning av Intern kontroll www.pwc.se Revisionsrapport Lars Wigström Cert. kommunal revisor Granskning av Intern kontroll Vingåkers kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattande bedömning och rekommendationer... 1 2. Inledning...3

Läs mer

Månadsrapport Januari-april 2013

Månadsrapport Januari-april 2013 Månadsrapport Januari-april 2013 Innehåll Månadsuppföljning... 1 Ekonomi... 2 Resultaträkning perioden januari - april 2013... 2 Kommunens resultatutveckling 2013, 2012 och 2011.... 2 Driftredovisning

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

haninge kommuns styrmodell en handledning

haninge kommuns styrmodell en handledning haninge kommuns styrmodell en handledning Haninge kommuns styrmodell Styrmodellen ska bidra till fullmäktiges mål om god ekonomisk hushållning genom att strukturen för styrning blir begriplig och distinkt.

Läs mer

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT

STÅNGÅSTADEN DELÅRSRAPPORT STÅNGÅSTADEN Delårsrapport januari augusti 212 Delårsrapport januari augusti 212 AB Stångåstaden (publ) Resultat före skatt visar att utfallet de första 8 månaderna uppgår till 178 mkr vilket är betydligt

Läs mer