Ögonblicket. Årsmötet Nya. Medlemstidning för Synskadades Riksförbund Göteborg Nr 2, April Seniormässan Vasaloppet Sebramässan

Transkript

1 Nya Ögonblicket Nr 2 Medlemstidning för Synskadades Riksförbund Göteborg Nr 2, April 2015 Årsmötet 2015 Seniormässan Vasaloppet Sebramässan Tel mail: kansli@srfgoteborg.se webb: srf.nu/goteborg 1

2 Ögonblicket ges ut av Synskadades Riksförbund Göteborg. ISSN Redaktionsrådet: Åsa Alverstedt Anna Stiig Ansvarig utgivare: Clas Östergren Besöksadress: Slottsskogsgatan 10 Postadress: Synskadades Riksförbund Göteborg Slottsskogsgatan Göteborg E-post: Hemsida: Facebook Nästa nummer kommer ut i juni. Manusstopp 10 juni. Seniormässan Tidningen ges även ut på punktskrift, Daisy, e-post och på hemsidan. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta ner och redigera insänt material. Tidningen får gärna citeras om källan anges. Stora bilden på framsidan: Clas Östergren med ordförandeklubban i handen. Foto: Anna Stiig Lilla bilden nr 1 på framsidan: Seniormässan. Foto: Linda Marklund Lilla bilden nr 2 på framsidan: Erik i mål på Vasaloppet Ledare... 3 Ekolokalisering Lilla bilden nr 3 på framsidan:... Anna från 4 Synlådan på Sebramässan Innehåll nr 2 Ledare... 3 Ekolokalisering... 4 Färdtjänstens app... 5 Vasaloppet Sebra-mässan... 9 Seniormässan Storytellingkvällar Resa till Lyckeland Kalendarium Kollektivtrafiken Insändare MIS Musikquiz Information och vardagstips Studie om anhörigassistans Tingsrättens nämndemän GP som taltidning Årsmötet Kansliinformation Välkomna till Synlådan Butiken i Göteborg med synhjälpmedel och annat. Här hittar du bl.a. förstoringsglas, luppar, läsglasögon (även högre styrkor), filterglasögon, fitover, solglasögon, läslampor, förstoringsspeglar, kontrastrikt porslin, almanackor, uppmärkningsmaterial och mycket mer. Vi håller hög kvalité och ger kvalificerad rådgivning och god service. Ring gärna om det är något du undrar över! Adress: Cederbourgsgatan Göteborg Tel: anna@synlådan.se Vi finns på Facebook Glasmonter finns i SRF:s medlemsrum på Slottsskogsgatan för visning av delar av vårt sortiment Öppettider: Mån Tis Ons

3 Ledare När ni får detta i er hand så är jag inte ordförande i SRF längre Jag har bestämt mig för att syssla med lite andra saker. Det betyder inte att jag har tröttnat på föreningen men jag känner att det jag strävat efter är uppnått. Som jag ser det så har vi tillsammans fått en förening som fått många medlemmar aktiva, trevliga medlemsmöten, en aktiv påverkansgrupp samt inte minst en mycket god ekonomi. Vi har ju firat att föreningen fyllt 100 år, medverkat i riksförbundets 125 årsjubileum, varit aktiva i stadsdelsråden och de centrala råden i Göteborg, kommit med nya förslag på kurser och resor, min strävan har också varit att göra medlemsmötena till att vara trevliga och givande. För mig är det också väldigt viktigt att vi är en tillåtande förening för alla synskadade i Göteborg. Det betyder att vi måste tolerera människor från andra kulturer och även de som har ytterligare en funktionsnedsättning. Nu låter det ju som allt var bra och så är det naturligtvis inte men jag känner att just nu kan jag inte bidra med så mycket mer. Under min tid som ordförande har vi fått till ett bra sammansatt gäng och vi behöver inte längre ta itu med problem på kansliet. Om vi får en bra styrelse så tror jag att vi kommer att kunna utöka utbudet för er medlemmar. Vidare hoppas jag att föreningen blir en ännu starkare röst i samhället. Tack för mig och lycka till. Kjell Emanuelsson 3 Gilla vår sida på Facebook Synskadades Riksförbund Göteborg har en Facebooksida som vi vill sprida till så många som möjligt. Om du använder Facebook och inte har gillat sidan redan, hoppas vi att du gör det nu! Kansliet lägger in information och du får gärna själv vara aktiv på sidan. För att vi ska kunna nå fler personer och få längre räckvidd kan du bjuda in dina vänner att gilla sidan.

4 Ekolokalisera mera Kan ni höra väggen? 17 mars arrangerade SRF en Temakväll med Leif Sunesson som kvällens paradnummer i den stora Dalheimersalen. Med en trollbindande historia beskriver Leif hur han redan vid fyra års ålder, för första gången "kände" taket ovanför sängen i pojkrummet. Ekolokalisation är en form av navigeringsteknik som innebär att man utnyttjar sin hörsel och känslan för tryck, för att känna och höra hur helheten av omgivning och rummet är. Denna kväll är vi en relativt liten skara som samlats för att lyssna på Leif, men majoriteten av oss drygt tjugo närvarande provar ändå på att klappa händer, att klicka eller smacka med våra munnar, för att med stängda ögon försöka uppfatta avståndet till närmsta vägg. En övning som Leif rekommenderar nybörjare på området att prova i en välkänd miljö. Tekniken att ta sig fram med hjälp av hörseln (i många fall istället för den vita käppen) har blivit mycket omtalad, och lärs nu mer ut på Syncentraler i framförallt USA och Nederländerna. Vår föreläsare brukar säga att det handlar om att se med öronen, men i Norge har Leif deltagit i en film som används i utbildningssyfte och där kallas filmen för Se som en fladder-mus, vilket kanske är en enkel beskrivning av vad det hela handlar om. - Som liten cyklade jag in i en tant i stan vid ett tillfälle, beskriver Leif och möts av skratt, men också en spänd eftertänksamhet ifrån åhörarna. 4 Känslan man får är att det låter dåraktigt, men efter att Leif som barndomsblind gett prov på sin förmåga, så tycks ingen ifrågasätta det. Numera undviker han cykeln, men med hjälp av träning klarar sig Leif nästan alltid utan käpp, förutsatt att de yttre förutsättningarna i form av buller, väder och vind inte stör möjligheten att ekolokalisera sig. - Det har varit både intressant och lärorikt, mycket jag inte hade en aning om, säger Sigun Johansson som liksom oss andra lyssnat och provat. - Man bör utbilda folk i ekolokalisering menar Leif och SRF hoppas på att fortsatt kunna informera om hur tekniken utvecklas och sprids. På allmän begäran kommer seminariet säkerligen att erbjudas på nytt i något annat sammanhang, då användningsområdena och kunskaperna faktiskt kan vara större och mer relevanta än vad de flesta säkerligen tänker sig på förhand. Är man intresserad av att kika på videos av personer som ekolokaliserar, så rekommenderar Leif att du söker på Daniel Kish på exempelvis YouTube. Text: Erik Johansson Lönnroth

5 Boka dina färdtjänstresor via Färdtjänstens app Visste du att du som är resenär hos färdtjänsten i Göteborg, Mölndal eller Härryda kan boka dina resor (både flexlinjen och färdtjänst) via en app. Resorna kan bokas dygnet runt. Du kan bland annat se hur många resor du har kvar, få störnings information och boka arbetsresor. För att kunna logga in på appen behöver du ha ett konto hos Färdtjänsten. Kontot skapar du via internetbokning minaresor.goteborg.se. Efter att du skapat kontot skickas dina användaruppgifter till dig. Sedan kan du boka resor, bli ombud åt en resenär och hålla koll på ditt resande. Ditt användarnamn och lösenord fungerar både i appen och på webben. Appen finns både att ladda ner till Android och iphone. För mer information kontakta kundservice på telefon: eller mail: kundservice@fardtjansten.goteborg.se Vi behöver Ledsagare! Känner du någon som kan tänkas vilja hjälpa till som ledsagare vid våra aktiviteter, möten eller resor? Anhöriga, vänner eller bekanta är varmt välkomna att hjälpa till som ett par extra ögon, för en mindre ersättning och gratis deltagande. Intresserad av att veta mer? Kontakta Anna Stiig som har hand om ledsagningen på: Tel kansli@srfgoteborg.se 5

6 Regnet slår mot husvagnens plastiga tak på den leriga campingen i Moraparken och väcker oss första gången redan tre timmar innan vi måste kliva upp klockan 03:00. Varför gör jag det här? Varför drar jag på mig mitt underställ och springer ut hoppandes mellan vattenpölarna i pjäxor, bara för att hinna borsta tänderna innan bussen ska ta oss mot Sälen och starten på den här färden? Den andre mars kan vara den längsta dagen jag upplevt i mitt liv och ändå anser jag mig ha varit med om en del. Jag och tre kompisar har tillsammans beslutat oss för att åka våra livs första Vasalopp. Med ca sjutton mil i längdspåret, efter drygt tio års uppehåll, så känns det motigt denna morgon. Regnet har upphört, men det är fortfarande becksvart på himlen, när våra skidväskor och diverse packning börjar lastas ut från bussens bagageutrymme redan vid femtiden på morgonen. Tillslut börjar ett långt lämmeltåg av sömndruckna motionärer ringla sig bort mot de tydligt markerade vita spåren och starten i Berga by. Inte fan åkte han väl ända härifrån Gubben Vasa, hör jag någon gorma och det är nog precis så det känns just nu, trots att det möts av ett par trötta leenden. Vännerna och jag har försökt att träna, men trots det så står jag nu här och tvekar på min egen förmåga under tiden som jag packar mina överdragskläder i den röda plastsäcken med texten Vi 6 ses i Mora. Jaa, vi får väl se om vi ses igen, filosoferar jag medan säcken hystas i den största container jag någonsin skådat. Klarar jag det här? Det är fler än sextusen människor som startar sin färd i Öppet spår från Sälen till Mora denna måndag och då har ändå ytterligare tvåtusen anmält sig men förmodligen stannat kvar i sängen i morse Det vore rätt skönt här och nu att bara ha legat kvar under täcket, men samtidigt är det en dröm som lockat mig länge. En dröm om att en vacker dag ha åkt de där nio milen på skidor, som alla de klassiska namnen åkt under hela ens uppväxt, när man suttit klistrad framför tv-rutan med en alltid lika friskt tilltagen kopp varm choklad. Shit, det vore gott att hälla i sig ikväll om jag kommer fram tänker jag och knäpper med hjälp av min vän Jacob på mig skidor och stavar här på vår plats i tredje startled, under reklamskyltar och flaggor som vajar i det tidiga morgonljuset. Startskottet går och så sakteliga börjar den långa ormen av dumdristiga individer att röra sig iväg och upp för den två kilometer inledande backe, som sägs ha knäckt många förstagångsåkare. I över en timma handlar ingenting om skidåkning utan snarare om att stå i kö och försöka slippa avslitna stavar. Kliv, kliv överlev tänker jag, men när det väl släpper så infinner sig ett lugn. Ljudet av skidor som överallt skär snön i ett ömsom soligt och ömsom snöande landskap är magnifikt.

7 Vad härligt det känns, jag kan ju det här! Som jag våndades över att åka bland en massa folk, med risken att åka på någon eller att vara i vägen på grund av synen, men nej. Bara positiva tillrop och en fantastisk stämning mellan oss alla där ute i skogarna. Detta borde fler passa på att göra, tänker jag när mina ledsagare redan hamnat efter på grund av sämre vallade skidor när jag nått Smågan. När jag däremot varit med om mitt första fall, om än elegant och snabbt avstyrt, så börjar orken tryta. Attans, det är ju hela 6,2 mil kvar. Detta håller inte, jag måste stanna någonstans för att dricka, tänker jag och letar efter första lämpliga plats bredvid spåret. Med en dromedars läppar och skakande armar så drar jag av mig mitt vätskebälte och upptäcker till min förskräckelse att korken till vattnet har lossnat i mitt fall. Skojar du med mig, säger jag högt till mig själv samtidigt som jag börjar titta efter snön omkring mig och tänker tanken att ta mig en mun. Efter ett par djupa andetag och en druvsocker-tablett i munnen för att lindra mina krampande känslor i triceps, så beger jag mig på nytt ut i spåret och kämpar mig till halvvägskontrollen i Evertsberg. Mot ett reklamräcke står jag och pustar och hostar tillsammans med både sportdryck och blåbärssoppa i en drös pappmuggar omkring mig. Vad är det man har gett sig in på? Jag hade åkt 2,4 mil som längst i ett svep och nu har jag åkt det dubbla Ändå är det hälften kvar. Efter att ha stridit med mina hjärnspöken och de första tankarna på att eventuellt ge upp och hoppa på bussen till Mora, så beger jag mig tillslut ändå ut i spåren på nytt. Ledsagarna har jag hakat av eller tappat bort och med en Hamiltonbok i öronen så kämpar jag mig in i den andra andningen. Med tre mil kvar har min Milestone slutat fungera på grund av batterierna och med mitt headset ringer jag pappa och mamma som sitter hemma framför köksbordet i Stenungsund och bevakar mina bedrifter. Ringer du nu? Hur orkar du? Tänk på att inte ta ut dig för mycket. Pappa, skulle man kunna åka Vasaloppet och inte ta ut sig för mycket? Kan ni se vad jag beräknas få för tid vid målgången? Mamma kikar på vasaloppets hemsida och ger mig klara besked genom pappa som likt Jacob Hård på TV-sporten euforiskt talar om att jag skulle kunna klara tio timmar, då jag nu beräknas få en sluttid på 10:04. Hur var det nu tänker jag, visst hade väl Thomas Krantz någonting på tio timmar? Utan att veta exakt så har jag plötsligt en måttstock och ett tidsmål, från att för några timmar sedan ha kämpat för överlevnad. Med vad jag tror 9 kilometer kvar till mål så ringer jag min fästmö och är nedbruten och sentimental som aldrig förr, men med nya krafter ska jag precis ge mig ut för att klara den sista biten, när en kvinna stoppar mig. Hur mår du? Du klarar allt det sista, nu är det ju bara 1,9 mil kvar! Mina förhoppningar grusas och jag brister nästan ut i gråt, men när kvinnan ändå meddelar att det mesta är nerförsbacke så lämnar jag henne bakom mig. Ljuger man mer när man är ifrån Dalarna tänker jag i mitt inre, när jag får nya krafter och på nytt börjar kämpa mot demonerna och flertalet uppförsbackar. 7

8 Fjorton timmar efter att jag sprang ut i regnet så är jag på nytt i Moraparken och har passerat viadukten som plötsligt inger känslan av hemma. Där borta står husvagnen och här gick vi så sent som igår. Kom igen nu Erik, det här klarar jag! Det är som om hela världen står stilla när jag glider över den sista knölen och plötsligt är inne på målrakan vid kyrktornet i Mora. TOPPLISTAN TALBÖCKER Följande talbokstitlar är just nu de mest nedladdade på och i Appen: Cirkeln (2011) Strandberg Mats En mörkare himmel (2015) Jungstedt Mari Livet går vidare (2015) Wahlberg Karin Alla kan se dig (2015) Jansson Anna Femtio nyanser av honom (2012) James E.L Femtio nyanser av mörker (2012) James E.L Det här hade morfar gillat. Han som sa att han hade åkt om han bara kommit på det när han var yngre. Passa på att njut nu, du klarade det, säger jag till mig själv samtidigt som jag passerar en av alla de där ryggarna man fokuserat på längs med nio mil av lidande. När jag korsat mållinjen så ligger jag utslagen i målfånget med en Kanadensare som hjälper mig av med skidor och stavar. Aldrig mer tänker jag, aldrig mer, men det var värt det. Det var det faktiskt! Text: Erik Johansson Lönnroth Akutbjällran (2015) Brunk-Holmqvist Karin Kvinnan som stal mitt liv (2015) Keyes Marian Helveteselden (2015) Fossum Karin Hundra omistliga ting (2015) Dillon Lucy Brudkistan (2015) Lindell Unni Silkesmasken (2015) Galbraith Robert Dött vatten (2015) Cleeves Ann Jag är Zlatan (2012) Ibrahimovic Zlatan Femtio nyanser av frihet (2012) James E.L Dödlig besatthet (2015) Roberts Nora I mullbärsträdets skugga (2014) Grisham John Lejontämjaren (2014) Läckberg Camilla Stöd din lokalförening SRF Göteborg! Ge ditt bidrag till: Plusgiro Toscana tur och retur (2015) Hellberg Åsa Brott kan ej styrkas (2015) Melin Martin 8

9 SeBra eller Zebra Minimässan SeBra arrangerades av SRF, Göteborg tisdagen den 20 januari. Trots att det var första gången den genomfördes blev det en succé. Mässan arrangerades i första hand för personer som har börjat att se sämre men som inte ännu ser sig riktigt som synskadad. Självklart även för deras anhöriga som också är nya i situationen. Det kan vara svårt att veta vart man ska vända sig och vilken hjälp man kan få när läkaren har gett ett besked om en ögonsjukdom. SRF, Göteborg vill försöka fylla ut det hålet som finns. Inför mässan annonserade vi vid två tillfällen i GP för att nå ut till allmänheten. Mässan fanns med i Centrumtidningen och i GP guiden under januari månad. Det lades ner mycket jobb för att nå ut till alla bibliotek, ålderdomshem och pensionärsföreningar. Ändå var vi som arrangörer mycket spänd inför hur stort utslag det skulle ge. Vi var lite oroliga att informationen inte hade nått rätt personer. När det väl var dags att rigga Dalheimers Salen för mässa visade det sig att vi hade nått ut till många. De 11 utställarna som var på plats han knappt färdigställa sina montrar innan vi fick börja släppa in besökare för att det var så många som väntade utanför. Mässan var öppen mellan klockan En strid ström av mycket vetgiriga besökare tyckte det var ett bra initiativ med mässan. Vi kan konstatera att GP annonserna är den informationen som har nått ut på bästa sätt och dragit mest med besökare. Tack vare detta nådde vi vår tänkta målgrupp, men även några av SRF:s egna medlemmar var också på plats och fick utbyte av mässan. Syncentralen, syninstruktörerna, färdtjänsten, biblioteket, ögonläkare, optiker och SRF var på plats för att ge information och svara på frågor. Företagen Polarprint, Provista, LVI, Multilens och Synlådan visade upp massor med hjälpmedel. Till vis del fanns det även försäljning. Alla skulle bjudas på fika, men tyvärr tog det slut eftersom vi inte kunde gissa att så många skulle komma. Vilket i sig var helt underbart. Ett stort tack till styrelseledamoten Inger Sundström som var med i SRF:s egen monter. Hon gjorde ett bra jobb och det är härligt att se när styrelse och kansli arbetar sida vid sida. När det var dags att slå igen portarna till mässan gjordes en muntlig utvärdering med utställarna och samtliga var mycket nöjda och tyckte att idén med mässan var mycket bra GRATIS nummerupplysning För dig med synnedsättning! Du anmäler dig till tjänsten genom att ringa:

10 SRF Göteborg på plats under Seniormässan Mellan den mars var det premiär för Seniormässan på Svenska Mässan i Göteborg. SRF Göteborg fanns naturligtvis på plats i en egen monter. Vi erbjöd mässbesökarna tre spännande dagar med fördomstest, gäster och information om SRF:s aktiviteter. Det var roligt att vara med och träffa mycket människor. Folk är i regel oroliga över att förlora synen, man funderar över hur man ska klara vardagen. Jag fick frågor om allt mellan himmel och jord, berättar Elisabeth Granath som fanns på plats i SRF Göteborgs monter. Det var full rulle under mässans alla dagar. Vi tog emot många besökare i vår monter som hade frågor om vad det för blindkäpp. Vidare trodde en fjärdedel att elever med synnedsättning går i specialskolor för enbart blinda. Dock hade de flesta koll på vad en ledsagare är samt att det inte är okej att klappa en ledarhund i sele. Dagarna var uppdelade i olika teman. På tisdagen satsade vi extra mycket på att informera och snacka fördomar. På onsdagen fanns Barbro Carlberg från ledarhundsverksamheten på plats och kunde svara på frågor kopplat till ledarhunden som hjälpmedel. Sista dagen, torsdagen hade vi två gäster. Anna Tidblom från hjälpmedelsbutiken Synlådan som visade hjälpmedel samt ögonläkaren Kristina Stenberg som kunde svara på frågor kring de vanligaste ögonsjukdomarna. Mitt viktigaste råd till dem som förlorar synen är att aldrig ge upp. Jag gör samma sak som jag gjorde innan jag blev synskadad plus lite till. Det är viktigt att vi är ute på mässor och informerar om att allt är möjligt menar Inger Sundström som bemannade SRF Göteborgs monter. Text: Catarina Ahlquist Bild: Linda Marklund innebär att ha en synnedsättning samt hur man kan lösa situationer i vardagen. Elva personer valde att ansluta sig till föreningen vilket är mycket roligt! Under mässan anordnade vi en tävling i form av ett fördomstest lilla blindkrysset testa dina blindkunskaper. Drygt 60 personer deltog i tävlingen. Resultateten av svaren visar att det finns områden vi behöver informera allt mer om. Framförallt är det oroande att en femtedel tror att den vita käppen kallas Subventionerade resor för våra medlemmar i kranskommunerna Subventionerade resor för medlemmar i Öckerö, Partille, Mölndal och Härryda när det gäller studiecirklar och medlemsmöten som sker på Dalheimers hus. Kontakta kansliet om du har några frågor

11 Storytelling Skola är inte bara utbildning utan även ett socialt forum Föräldrar till barn med synnedsättning berättar om sina upplevelser Den 4:e februari samlades några föräldrar till barn med synnedsättning på SRF Göteborgs kansli för att delta i en storytelling grupp om skolan. Syftet var att få fram berättelser kring hur föräldrar till barn med synnedsättning har upplevt sina barns skolsituation. Föräldrarna kommer att träffas vid flera tillfällen och temat kommer att variera. Det första temat var Dina känslor inför skolstarten, farhågor och förväntningar. Föräldrarnas känslor och förväntningar inför deras barns skolstart varierade. En del föräldrar var jättenervösa. De menade på att man ofta hör att saker inte ska fungera, varken med lärare, material eller kompisar. Tyvärr slog farhågorna in på alla plan. Andra föräldrar var mer lugna och hade inställningen att saker skulle lösa sig vilket det för det mesta gjorde. Det är viktigt att ha en positiv attityd för då går det i regel bättre. Om man har bestämt sig för att det kommer att gå dåligt så gör det ofta det, berättade en pappa. Man hör ofta att läromedel är sena och att lärarna saknar kunskap om elever med synnedsättning och deras behov. Det är sällan det sociala perspektivet står i centrum men det gjorde det under SRF Göteborgs inledande storytelling kväll. Samtliga föräldrar berättade om hur det sociala samspelet påverkade deras barns skolsituation. Ur en berättelse av en pappa: Det var det sociala samspelet med kompisar som var jobbigt. Sedan skolan där min son går har börjat med många korta raster istället för få långa har han börjat vara mer och mer för sig själv. Allting tar längre tid när man saknar syn, så när han har fått på sig skorna och tagit sig ut är rasten ofta slut. Det är svårt för honom att hänga med sina kompisar i det allt högre tempot. I utvärderingen sa föräldrarna att det var skönt att sitta ner och prata på djupet med andra som har och befinner sig i liknande situationer. Föräldrarna hoppas att deras berättelser ska kunna hjälpa andra föräldrar i framtiden. Det är viktigt att SRF Göteborg gör något bra av våra erfarenheter. Vi på SRF Göteborg kommer att prioritera inkluderande skola i vår Måloch handlingsplan. Under 2015 kommer vi att samla in berättelser från föräldrar och barn. Materialet ska utgöra en grund när vi diskuterar skolfrågor med berörda tjänstemän och politiker i staden. Även om vi inte når underverk imorgon så hoppas vi på en förbättring för elever med synnedsättning på sikt. Är du förälder till ett barn med synnedsättning eller själv är i skolåldern och vill medverka i en berättar grupp? Hör då av dig till vår ombudsman Catarina via mail: catarina.ahlquist@srfgoteborg.se eller ring Text: Catarina Ahlquist 11

12 Resan mot Lyckeland Vågat releaseparty Jag väntar på författaren State Lycke på Packhuskajen, där jag skall gå ombord på SS Marieholm för att vara med och fira hans debutroman. När jag stått där ett tag i snålblåsten, hör jag snabba steg ner för landgången och möts av ett fast, varmt handslag. State är en hjärtlig, självsäker och mycket vältalig man. Han önskar mig välkommen och tar mig med till akterdäckets matservering där jag får sitta vid ett bord närmast scenen, tillsammans med hans kollegor. En dam mitt emot mig, berättar om projektet som State och de andra i teamet arbetar med. De är en grupp lärare och social-arbetare som tillsammans jobbar på Svartedalsskolan, där de försöker fånga upp ungdomar som riskerar att falla in i kriminalitet och drog-missbruk. En annan bordsgranne ger mig en beskrivning av lokalen som vi befinner oss i. Hela däcket och scenen, är täckta av slitna orientaliska mattor. Längs båtens långsidor, finns höga fönster, träborden är rustika och stolarna har havsblå tygklädsel. På väggen sitter en skeppsklocka som för längesedan upphört med sin tidsangivelse. Vi sitter där och samtalar, i väntan på State Lyckes framträdande. Scengångare State sätter sig, med sin gitarr, på en stol mitt på scenen. Han är klädd helt i svart; spetsiga skor, blanka byxor och en skjorta med uppkavlade ärmar. Han har utmejslade ansiktsdrag och under en brun 12 hatt, tittar en ljus pagefrisyr fram. State öppnar med en låt av Cornelis Vreeswijk och inleder med att säga lite kaxigt, Vad härligt att ni får se mig här i kväll! Sedan förklarar han, att eftersom han själv är synskadad, kan han inte se oss i publiken. State redogör också för varför han har valt just Cornelis låtar som tema för kvällen. Enligt honom, har båda många saker gemensamt, så som att de kom till Sverige som barn (de invandrade från Holland respektive Finland ), och erövrade svenskan genom att läsa serietidningar. Trubadurernas liv har ofta varit kaotiskt och under hela uppväxten bar de med sig drömmen om att bli författare. Nu har States författardrömmar gått i uppfyllelse. Stolt visar han upp sin debutroman, där omslaget pryds av bilden från ett höghusområde. Friheten är mitt hem, handlar om tonårsgrabben Juha som rymmer hemifrån, efter att ha försökt att få hjälp från de sociala myndigheterna. Livet på gatan för pojken mot ett destruktivt liv med drogmissbruk och kriminalitet, men gatulivet är för Juha att föredra, framför det helvete han upplevde i sitt föräldrahem. Boken är den första i en planerad trilogi. In State Var det jobbigt att återuppleva minnena under skrivandet? På den frågan, svarar State: Nej, det har bara varit kul att skriva boken. Jag upptäckte mitt språkintresse och det var skönt att sitta där helt ensam och skriva på mitt manus. Han förklarar att han har gjort upp med sitt förflutna. I dag umgås han med sin familj, och allt är förlåtet. Jag blir nyfiken, tar mod till mig och frågar honom om han

13 har gått i terapi för att kunna gå vidare. Det har han gjort. State tog kontakt med psykoterapeuten och författaren Ingalill Ros och det blev en tuff resa. Jag frågar honom om han ser på sin bok som en självbiografi. Det gör han inte, Jag kallar den mer för en sannolik självbiografi. Enligt honom, kan boken lika gärna handla om honom själv som om någon av de unga killarna och tjejerna som han dagligen möter. Han berättar vidare att många ungdomar som han talar med, tror att de är ensamma om sin situation, Då ville jag skriva boken för att ge dem min historia och därmed säga att det sällan är någon som är helt ensam om sina upplevelser. Han förklarar också att ett mål med boken är att få ungdomarna i Biskopsgården att höja sitt läsintresse. Kan jag få en enda unge att läsa min eller någon annans bok, så är det bra. States pappa sa alltid till honom, att det var språket som utgjorde nyckeln till utbildning och en förändrad livssituation. Ser han boken ur ett klassperspektiv, undrar jag. Nej svarar han, Vi tänkte aldrig på oss som arbetarklass. State beskriver hur bra de hade det, materiellt, med moderna hyreslägenheter och skola. Vi var aldrig bekymrade över vår framtid. Vi visste att vi allihop, när som helst, kunde få ett jobb på SKF, Volvo, Götaverken eller vid Arendalsvarvet. Det fanns en framtidstro i min uppväxt som jag delvis tror att unga saknar i dag. Med tanke på hans synnedsättning, undrar jag vidare, om han har bemötts med skepsis inför planerna att ge ut biografin. Först svarar han nekande, men sedan erkänner han: Jo, när jag levde i äktenskapets trånga villakvarter, var det väl en och annan som höjde på ögonbrynen. Nu har han har fått andra vänner och arbetskollegor och även en ny flickvän vid sin sida. Alla dessa människor tror på det han gör och stöttar honom helhjärtat. Efterdyningar Min och States pratstund börjar närma sig sitt slut, men jag har några frågor kvar; om hans drömmar, om framtidsplanerna och om hans ovanliga namn. Jo jag tycker att jag har nått en del av mina mål, jag är ju klar med den första boken. I dag har jag gjort karriär, har en hyfsad lön och akademisk utbildning. Det har gått bra för mig. Numera har jag inte heller några problem med att erkänna att jag är synskadad. Förr slarvade jag med det, men nu har jag ju till och med skaffat mig hjälpmedel. Jag tar några steg i taget, så småningom kanske jag till och med börjar gå med vit käpp. I framtiden vill State skriva klart sin trilogi och i sommar åker han på turné och spelar med några kompisar. Han planerar också att spela in ett album med tonsatta och översatta, dikter av den skotske skalden Robert Burns. Han avslutar med att avslöja hemligheten med sina namn. Efternamnet Lycke, gifte jag mig till, och min dotter ville att jag skulle behålla namnet efter skilsmässan. State började mina vänner kalla mig eftersom jag var ett så stort fan av rockbandet Status Quo. Text: Ingmarie Flodman 13

14 Kalendarium SRF Göteborg april- juli Anmäl dig senast fem vardagar före respektive aktivitet om inget annat anges på eller Onsdag 22 april Österträffen kl 14:30-16:30, Träffpunkten Stampen, Stampgatan 54b Torsdag 23 april Hisingsträff kl 13-15, Träffpunkten Wieselgrensgatan 11 Torsdag 23 april Lunch kl Köttbullekaféet. Besök i Saluhallen efteråt. Onsdag 29 april Ledarhundens dag. Inventering av Nordstans butiker. Samling Kungsportsplatsen kl. 16:45, gemensam hundpromenad till Nordstan. Onsdag 29 april Träff för nya medlemmar kl Lördag 2 maj Fågelvandring i Botaniska trädgården kl Måndag 4 maj - Träff för nya medlemmar kl Onsdag 6 maj Västerträff INSTÄLLT Torsdag 7 maj Författarafton Dalheimersalen kl. Se separat utskick. Lördag 9 maj kl Karlsson på Taket, Stadsteatern. 220 kr för vuxna, 120 kr för barn Lördag 16 maj Syntolkad teater Studion, Främlingen (monolog). 180 kr. Onsdag 20 maj Medlemsträff kl , Dalheimersalen. Torsdag 21 maj Politikerträff på Öckerö, Öckerö Kommunhus, ca kl Inbjudan skickas ut. Söndag 24 maj Prova på fotboll för barn, unga och vuxna med synnedsättning. Alla är välkomna! Kl om du är mellan 8-14 år Kl om du är 15+ Plats: Pjäshallen, Kviberg, Övre Kaserngården 8, Göteborg. Kostnadsfri aktivitet för våra medlemmar. Sista anmälningsdatumet är 15 maj. Torsdag 28 maj Lunchträff Kometen Vasagatan kl Torsdag 28 maj Grillkväll Röda Sten Se separat utskick. Söndag 31 maj Segling Se separat utskick. Onsdag 3 juni Bussresa Halland Separat inbjudan är utskickad. Måndag 8 juni Buggdans på Liseberg. Se separat utskick. Tisdag 9 juni Tillgänglighetsinventering, kl , Allums köpcenter Partille. SRF Göteborg bjuder på fika. Inbjudan skickas ut. Onsdag 17 juni Havskajak Se separat utskick. Tisdag 23 juni Ballongflyg Se separat utskick. Torsdag 25 Juni Havskajak Se separat utskick. Torsdag 25 juni Lunchträff Jungman Jansson, Önnereds brygga kl Tisdag 14 juli Öckeröträff Öckerö Hembygdsgård kl juli Bussresa i Tyskland Se separat utskick. 14

15 Söndag 19 juli Syntolkad teater Charley s tant, Gunnebo Slott Onsdag 22 juli Vattenskidor Se separat utskick juli Semester på Almåsa Separat inbjudan är utskickad. Torsdag 20 augusti Grillkväll Lördag 19 september Båttur Hisingen runt. Sista anmälningsdag 15 maj. Se separat utskick. Fredag 2 oktober Crazy for you. Musikal på Operan. Balkong 680 kr, parkett 750 kr. Anmälan senast 17 juni. Caféträffar i Mölndal Hjärtligt välkomna till Mölndals caféträffar. Vi träffas varannan måndag med start 19 januari kl Det blir ca 8 gånger per termin. Vi fikar och umgås och man behöver inte anmäla sig i förväg. Det är även kostnadsfritt. Vi håller till på träffpunkten, Berghemsgatan 6 vid Krokslätts fabriker. Vid frågor kontakta Sylvia Eriksson på Torsdagsklubben Vill du ta en fika och prata bort en stund? Träffa andra medlemmar och skapa nya kontakter? Känna gemenskap och dela glädje med andra? Vi träffas i våra lokaler på Slottsskogsgatan 10. Fika ingår. Ingen kursavgift. Vi möts varje torsdag mellan klockan med start den 15 januari. Ingen anmälan krävs för att vara med. Film och trivselkvällar Vi träffas varannan måndag i våra lokaler på Slottskogsgatan 10 kl och ser en syntolkad film tillsammans. Fika ingår. Ingen kursavgift. Anmäl dig för varje enskilt tillfälle på anmalan@srfgoteborg.se eller Maxantal 15 pers. Först till kvarn. Vid frågor kontakta Leif Sunesson på Motions- och Idrottsföreningen för synskadade i Göteborg MIS Berit Sandsjö Administratör för MIS MIS aktiviteter Måndagar Elektronskytte kl Dalheimers Hus Måndagar Gymnastik kl Dalheimers Hus Tisdagar Promenader MIS stuga 7 i Skatås kl Torsdagar Showdown MIS stuga 7 i Skatås kl Söndagar Promenader MIS stuga 7 i Skatås kl April Långvandring i Göteborgsområdet 10 Maj Tipspromenad kl från MIS-stuga 7 Skatås 26 Maj Medlemsmöte kl i MIS-stuga 7 Skatås 7 Juni Promenad samt Musikquiz MIS-stuga ca Juni Tandemcykling från MISstuga 7 Skatås Måndagar, Aktiviteter 8 juni - 10 aug kl på Lilla Amundön 8 Augusti Kanotpaddling 15

16 Kollektivtrafik för alla eller? Varje liten kvart har betydelse i en förälders fullspäckade vardag. Så även för Åsa Alverstedt, 41, som föddes med en ärftlig synnedsättning. -Jag vill inte hindras i kollektivtrafiken och behöva åka färdtjänst. Jag måste få vara flexibel som alla andra. Åsa Alverstedt går med lätta, snabba steg runt i busskuren vid Jægerdorffsplatsen. Hon känner med händerna längs de svarta pelarna som håller upp glasväggarna, men finner inte det hon söker. - Jag vet att det har suttit en knapp här tidigare. Trycker man på den läses displayen upp. Nu hoppas jag att linjeutropet på nästa spårvagn fungerar istället. Annars får jag chansa eller fråga. En gammal man som sitter på bänken i kuren nickar medhållande och instämmer. Det satt en knapp där tidigare. Men nu är den borta. Bara märkena efter den är kvar. Västtrafik testade funktionen med uppläsning på fem hållplatser i Göteborg. De brukargrupper som varit delaktiga i utformningen av funktionen var mycket nöjda. Sedan hände ingenting. Västtrafik drev inte frågan om införande vidare. Men det kom inte heller några krav på införande av funktionen från brukargrupperna. Idag har testknapparna tagits ner. De fungerar inte ihop med den nya programvaran för skyltlayouten. Åsa Alverstedt arbetar som informatör och medlemsansvarig på Synskadades 16 Riksförbund i Göteborg. I eftermiddag ska hon hålla i ett möte på Blå Stället i Angered. Hon skulle kunna beställa färdtjänst istället för att åka kollektivt, men det är inte säkert att tiderna som färdtjänsten kan komma alltid passar henne. Hon och resten av familjen åker ständigt mellan skola, jobb, affär, aktiviteter, träning och läkare. Dessutom måste färdtjänst beställas minst två timmar i förväg. Föraren ser Åsa Alverstedts vita käpp och stannar spårvagnen på rätt ställe, vid den gula markeringen långt fram på hållplatsen. Dörrarna öppnas och samtidigt som hon kliver på upptäcker hon att linjeutropet faktiskt är igång. Men ljudet är så lågt att det inte går att uppfatta varken linje eller destination. Kanske är det 3:an, kanske 9:an. Hon får avgöra under resans gång om hon måste byta. Hon slår sig ner på sätet allra längst fram. - Jag vill inte och orkar inte säga till föraren varje dag att det inte går att höra. - Och har man hört svaret Ah men, titta där framme från föraren några gånger så tröttnar man på att fråga vilken linje det är, säger Åsa Alverstedt. Hon tycker att många chaufförer är trevliga, men att bemötandet i vissa fall skulle kunna förbättras. Roland Ax, tillgänglighetsansvarig på Västtrafik, anser att alltifrån förbättringar på fordonen till information är viktigt för att kollektivtrafiken ska bli tillgänglig för

17 alla. Han menar att Västtrafik ställer krav på utbildad personal, där kundbemötandet är en bit. Deras mål är att alltid ha ett positivt bemötande. - Många chaufförer är jättebra. Sen finns det vissa som tyvärr svarar på ett sätt vi inte önskar, säger Roland Ax. Folk strömmar av och på spårvagnen vid Domkyrkan och samtalar ljudligt med varandra. Det är eftermiddag och rusningstrafik. Alla sittplatser är upptagna och många står. En kraftigt berusad man slår sig ner på golvet precis bredvid, samtidigt som han pratar högljutt i telefon. Åsa Alverstedt tar av sig sina svarta Ray-Bans och tar upp telefonen. Hon håller den nära ansiktet och lyssnar på Västtrafiks app. I den här ljudnivån är det ännu svårare att uppfatta utropet. Lika bra att försöka hålla koll på resvägen i mobilen. Hon vill inte komma försent till mötet. - Jag önskar att det fanns yttre linjeutrop och även inre hållplatsutrop på alla fordon i kollektivtrafiken. Och det är viktigt att det alltid hörs ordentligt, säger Åsa Alverstedt. År 2022 ska alla gamla spårvagnar, 119 st, vara utbytta. Mellan är utropet avstängt, efter beslut från kommunen. Statistik från databasen FRIDA visar att 96,1% av bussarna, 54,5% av spårvagnarna, 96,2% av tågen och 48,6% av fartygen i länet är utrustade med Audiovisuellt utrop. I Västra Götalands län har totalt 93 procent av alla fordon så kallat Audiovisuellt utrop. Det innebär automatiskt hållplatsutrop och inre informationsskylt. De gamla spårvagnarna är inte utrustade med det. Den förinställda ljudnivån är ett återkommande problem. Ofta är den för låg och föraren kan ibland sänka volymen själv När problem uppdagas vill vi att man kontaktar Västtrafik. Så fort vi får tekniska problem åtgärdar vi dem, säger Roland Ax. Stannar vid Hamm... Resten av det svaga utropet försvinner i sorlet från människorna på spårvagnen. På displayen längst fram står det Hammarkullen, men det vet inte Åsa Alverstedt. Hon har åkt fel många gånger på grund av bristande information. Som vuxen vet hon att det löser sig, även om det är tröttsamt. Då känns det desto värre när ena barnet, som också har synnedsättningen, åker fel. - Hur ska jag som förälder hjälpa min son när han ringer och inte vet vart han är? Utropet fungerar inte och det finns inte alltid någon att fråga när han kliver av. Det är en riktigt utsatt situation. Samtidigt tycker hon att det är viktigt att hennes son får känna frihet. Hon vill att han ska bli självständig och ha möjlighet att åka kollektivt precis som andra 14- åringar. Åsa Alverstedt har suttit på spårvagnen länge nu, och internet på mobilen har slutat fungera. Typiskt. Kanske är det dags att ta reda på hur långt det är kvar. - Jaha! Resan är slut, här ska alla av, ropar den kraftigt berusade mannen lägligt nerifrån golvet. Han överröstar utan problem utropet som antagligen säger Angered Centrum. Text & foto: Agnes Aronsson

18 Insändare Minnesord vid Vegas bortgång När Vega Nilson Skårbergs dödsannons kom i tryck i Göteborgsposten, hade hennes närmaste anhöriga valt att infoga en bild av en liten fjäril. Och det är som den där fjärilen som vi nu får se henne flyga bort från jordelivet. Kanske vi förnimmer henne nu till våren som en lätt fjärilsvinge som smeker förbi våra kinder när vi sitter ute i det underbara solskenet. Det blir som en tröst för mig och många andra, för det är med tungt hjärta och många tårar av sorg som jag nu skriver denna minnesruna till Vegas ära och meddela er som ännu inte vet, att Vega, som föddes den tolfte februari 1933, dog den tjugofjärde mars Vega lämnar ett stort tomrum efter sig inom hela handikapprörelsen. Ända till slutet av sitt liv var hon aktiv i, och hade förtroende-uppdrag för: DHR (Delaktighet Handlingskraft Rörelsefrihet), RIG (Reumatikerdistriktet i Göteborg) samt SRF (Synskadades Riksförbund Göteborg). I SRF Göteborg, var hon ledamot i styrelsen i flera perioder och hon var även ordförande i vår lokalförening en kortare period. Vega hade också uppdrag i Handikappråden. Som styrelseledamot och arbetskollega i olika grupper, var Vega: pålitlig, plikttrogen, lojal, duktig, engagerad, ärlig samt samvetsgrann och hon 18 delade frikostigt med sig av sina kunskaper till alla oss andra som ville ta till sig hennes goda råd. Trots motgångar, höll Vega igång med sina aktiviteter in i det sista. I DHR engagerade hon sig i kafé Väster och i SRF var hon med och arrangerade Västerträffarna. Under alla år deltog Vega också flitigt i SRF:s kurs-utbud. Bland annat var hon med i litteraturkursen där Ann-Britt Löfquist var vår kursledare. Jag vågar påstå, att alla vi i litteraturgruppen kommer att känna en stor sorg och saknad nu när Vegas plats är tom. Hon hade ett brinnande litteraturintresse och var väldigt kunnig inom de flesta litteraturgenrer. Så här skrev Ann-Britt om Vegas bortgång till oss i litteraturcirkeln: Hon var stridbar och energisk och lämnade ingen oberörd. Vi ska minnas henne med stor tacksamhet och innerlig värme. Till sist vill jag säga några ord om hur Vega var som vän och kamrat. Själv fick jag det stora nöjet att bli Vegas vän, då vi båda, för några år sedan, blev invalda i styrelsen för SRF Göteborg. Vi umgicks inte så mycket privat under styrelse-perioden, men eftersom jag var ny ledamot så var jag tacksam över att Vega alltid fanns där, och att jag alltid kunde ställa mina frågor till henne. Det innebar en stor trygghet och hon verkade inte tycka att någon fråga var för dum att ställa. När vi sedan båda två lämnade våra styrelseuppdrag, fortsatte vår vänskap. Jag kommer aldrig att glömma det samtalet, då Vega ringde mig och frågade om jag ville fortsätta att umgås med henne. Jag blev jätteglad! Sedan

19 dess, blev samtalen många och varje gång telefonen ringde vid ungefär halvtolvtiden på natten, så viste jag vems röst jag skulle få höra. Hur trött jag än var, så piggnade jag till av Vegas energi-injektion. Fastän det var stor åldersskillnad mellan oss, tyckte jag att vi kunde prata fritt, om allt som hör livet till. Jag upplevde Vega som evigt ung. Hon var en god kamrat som alltid ställde upp för alla och hon var ärlig. Allt hon sa, verkade komma direkt från hjärtat. Och det jag minns som allra starkast, var hennes osvikliga humor. Ibland fick hon mig att skratta, så att jag nästan slutade att andas. Det som hon gav mig mest kritik för, var min ibland, enfaldiga, långrandighet. Så för att inte ränderna i Vegas minnesruna skall bli allt för långa och slingrande, så vill jag avsluta med det jag sa till Vega när jag hälsade på henne på sjukhuset under de sista dagarna hon hade kvar i sitt liv. Hon sov när jag kom in i sjuksalen, så jag väckte henne försiktigt och sa: Vega, jag vill att du skall veta, att du är saknad och att jag älskar dig som människa. Då svarade Vega på sitt humoristiska vis: Ojojoj, det kan jag väl inte tro. Under färdtjänstresan hem, kände jag en enorm glädje och tacksamhet sprida sig genom hela min kropp och själ. Jag kände mig glad för att jag för en gångs skull, hade uttryckt mina känslor till en människa medan hon ännu levde. Detta vill jag bära med mig i resten av mitt liv. Varför säger vi människor så sällan till våra vänner och kollegor vad de betyder för oss? Tack Vega, för att jag och många andra, har fått gå med dig vid vår sida. Jag hoppas att du, var du än befinner dig nu, på något sätt känner min och andra människors kärlek. Mitt smeknamn på dig var Mega-Vega, för du var en stor, ovärderlig och en oersättlig vän! Text: Ingmarie Flodman 19

20 Söndagspromenad med musikquiz I strålande sol samlades cirka 30 personer i MIS stuga för att gå en promenad den 8 februari. Efter promenaden serverades en lätt lunch med rostbiff med potatissallad och kaffe med kaka. Sedan var det dags för hjärngymnastik. SRF:s musikcirkel-ledare Martin Skafte ledde en musikquiz. Han spelade musikalmelodier på pianot och ställde frågor i allmänna ämnen. Som exempel spelade han Om jag hade pengar och frågade om valutor, Over the rainbow ledde till frågan om regnbågens alla färger Tonight ledde till frågor om vilka djur som är nattdjur. Vi var indelade i lag och en fullt seende var sekreterare för varje lag. Vinsterna var Tialotter, som vi synskadade fick hjälp av ledsagarna med att skrapa. Stämningen var god. När vi åkte hem, tyckte alla att det varit en lyckad aktivitet, både för kropp och själ Text: Eva Sundén SYNTOLKADE VISNINGAR PÅ GÖTEBORGS KONSTMUSEUM Våren 2015 I visningarna ges en presentation av utställningens innehåll och gestaltning, med tyngdpunkt i fördjupade beskrivningar av några utvalda konstverk. Visningar erbjuds även på kvällstid. Mån kl Samling från Museet är i övrigt stängt. 11 maj Hannaleena Heiska Ons kl april Charlotte Gyllenhammar 20 maj Hannaleena Heiska GÖTEBORGS KONSTMUSEUM GÖTAPLATSEN, GÖTEBORG INFO.KONSTMUSEUM@KULTUR.GOTEBORG.SE Sök bidrag från SRF Göteborgs Understödsstiftelse! Synskadade som behöver ekonomiskt stöd p g a låg inkomst kan söka bidrag för kurs-verksamhet, fritidsaktiviteter, rekreation, tandvård mm. Din taxerade årsinkomst bör inte överstiga kronor. Ansökan finns på vår hemsida 20

21 Information och vardagstips! Färdtjänst Göteborg För bokning: Om bilen är sen: För att lämna synpunkter: eller Färdtjänst i Göteborgs kranskommuner Oavsett ärende ringer du: och anger aktuellt tonval. För bokning: tonval 1 Om bilen är sen: tonval 2 För att lämna synpunkter: tonval 3 Synverksamheten (f.d Syncentralen) Telefon: , telefontid vardagar kl. 08:30-10:00 Hjälpmedelservice torsdagar kl. 8-12, Adressen är Ekelundsgatan 8, vån 5. Syninstruktörerna i Göteborg Syninstruktörerna erbjuder kostnadsfri service till personer med synnedsättning över 18 år, som är bosatta i Göteborg. Du behöver inte ansöka om att få stöd. Målet med syninstruktörens insats är att ge hjälp till självhjälp. Telefon: Mail: syninstruktorer@socialresurs.goteborg.se LaSSe Brukarstödscenter För stöd med ansökningar och överklagningar. Telefon: Mail: brev@lassekoop.se Gratis nummerupplysning Personer med synnedsättning kan få gratis nummerupplysning. På uppdrag av Post- och telestyrelsen driver Teleinfo denna tjänst. Du har rätt till 1000 samtal per år inom Sverige. För att kunna använda tjänsten kostnadsfritt måste du anmäla ditt telefonnummer till kundservice. Tjänsten fungerar både för fast- och mobiltelefoni. Tel kundservice: , telefontid vardagar 09:00-16:00 Nummer till tjänsten: Aktuellt tips! Du vet väl om att det är viktigt att anmäla otillgängligheter som du upptäcker i stadsmiljön? Generellt sett är trafikkontoret med flera snabba på att åtgärda otillgängligheter eller hinder som noterats och anmälts till eller goteborg@goteborg.se förutsatt att man är noga med att förklara problemet och är tydlig med sin felanmälan. Upplever man att ingenting händer så går det även bra att kontakta SRF:s ombudsmän som regelbundet träffar representanter ifrån staden i Samverkansgruppen för Fysisk Tillgänglighet, genom vilken man kan framföra önskemålen eller problemen. För mer information är du alltid välkommen att kontakta våra ombudsmän Catarina och Erik, se kontaktlista till personalen. 21

22 Studie om anhörigassistans till personer med funktionsnedsättning Har du personlig assistans från en anhörig och vill du delta i ett forskningsprojekt? Vi är två forskare, Anna Dunér och Elisabeth Olin, vid institutionen för socialt arbete vid Göteborgs universitet. Just nu håller vi på med ett forskningsprojekt som handlar om när personlig assistans ges inom familjen. Syftet är att undersöka hur assistenter och assistansanvändare upplever och hanterar sin situation. Undersökningen vänder sig till Dig som är över 18 år och har personlig assistans av en anhörig. Du kommer att få frågor om hur din vardag ser ut, vad du gör på dagarna, vad du har för fritidsintressen, vad du trivs med och vad du är mindre nöjd med. Vi är också intresserade av att veta hur du tycker att det är att få assistans av en familjemedlem. Observera att vi inte kommer att intervjua din/dina assistenter. Intervjun kommer att ta ungefär en timme och vi ses på ett ställe som du väljer. Det kan vara hemma hos dig, hos oss på universitetet eller på en annan lugn plats. Om du vill kan en anhörig eller annan person som du väljer vara med under intervjun men det skall inte vara en familjemedlem som arbetar som personlig assistent för dig. Om du inte har något emot det så kommer vi att spela in intervjun. Den kommer sedan att skrivas ut. Under intervjun kan du ta upp saker som du tycker är viktiga. Att delta i undersökningen är helt frivilligt. Du kan när som helst avbryta din medverkan utan att motivera varför. Studiens resultat kommer endast att användas i forskningssyfte och det är bara vi som arbetar med projektet som tar del av dina svar. När resultaten redovisas går det inte att känna igen enskilda personer. Personlig assistans är en betydelsefull rättighet för människor med funktionsnedsättningar. Det är därför viktigt att få kunskap om hur den fungerar för olika människor och när den ges inom familjen. Som deltagare i studien får du möjlighet att bidra till en ökad förståelse kring både positiva och negativa erfarenheter av att få personlig assistans av en anhörig. Vänliga hälsningar Elisabeth Olin tel elisabeth.olin@socwork.gu.se Anna Dunér tel anna.duner@socwork.gu.se Maila oss gärna om du vill fråga något och/ eller om du bestämt dig för att vara med, så bestämmer vi tid och plats för intervjun. 22

23 Cheferna på tingsrätten ändrade inställning Göteborgs tingsrätt har nu fått två nämndemän med synnedsättning. Detta ser SRF Göteborg mycket positivt på! Till en början var tingsrätten skeptisk då ansvariga menade att synnedsättningen kan vara ett hinder för uppdraget. Detta då en person med nedsatt syn inte kan se att bedöma den åtalades mimik, kroppsspråk eller klädstil. Med andra ord anser de att en person med synnedsättning inte kan bedöma en persons trovärdighet. Efter att SRF Göteborgs ombudsman Catarina besökte tingsrätten har dock cheferna ändrat uppfattning och insett att en synnedsättning inte behöver vara ett hinder för att vara nämndeman. Tingsrätten har till och med anställt en syntolk som kan vara nämndemännen till hjälp. Ann Åkerberg som är en av nämndemännen svarar så här på tre frågor från SRF Göteborg, efter sitt första uppdrag. Hur ser du på ditt uppdrag? Jag hoppas att mina livserfarenheter kan bidra till fler perspektiv. Det är ett ansvarsfullt uppdrag. Vi är med och dömer. Tanken är att vi ska representera medborgarnas inställning till brott och straff. Då är det bra om vi kommer från olika grupper i samhället. Hur upplevde du ditt första uppdrag? Det var ett komplicerat mål. Jag tyckte ändå att rättens ordförande gjorde sitt bästa för att förklara för oss. Jag fick information i förväg om vad målen handlade om och i vilken sal vi skulle vara. Annars får nämndemännen inte veta det förrän de kommer till domstolen. Jag blev respektfullt bemött och syntolkningen fungerade bra. Hur fungerar det tillgänglighetsmässigt för dig? Jag tycker det har fungerat förvånansvärt bra med tanke på hur negativa de var från början. Personalen är mycket tillmötesgående. Syntolken följer med mig till lokalen. Vi är ju också tre nämndemän som är på samma mål hela tiden. Dessutom skickar de sms till mig om det blir några förändringar under dagen. Upplever du några hinder? Det som jag hittills upplever som problem är färdtjänst. De har svårt att hitta dit och jag kan inte lita på att jag kommer i tid. Det är mycket viktigt att vara i tid. Om en nämndeman inte har kommit kan hela målet ställas in. Det medför stora kostnader. Alireza G. Alipour som även han är ny nämndeman instämmer i Anns svar och tycker att färdtjänsten är ett orosmoln. Vidare anser han att det är bra att SRF är den auktoritet vi vill att förbundet ska vara. Om du behöver stöd med något i din vardag eller i samhällslivet så tveka inte att kontakta oss inom SRF. Text: Catarina Ahlquist och Ann Åkerberg 23

24 Läs Göteborgs-Posten som taltidning Om du inte kan läsa den tryckta tidningen, så kan du läsa den som taltidning. Du läser tidningen med hjälp av en specialanpassad mobiltelefon. Den har stora knappar vilket gör det lätt att trycka sig fram till en ny artikel, sida osv. Det är viktigt för oss att kunna läsa samma tidning som seende. I taltidningen får du tillgång till hela tidningen så att du själv kan välja vad du vill läsa. För vi har inte alla samma intressen bara för att vi är synskadade, säger Folke Sundvall. Redan idag är det många synskadade som älskar att läsa sin Göteborgspost. Förutom Göteborgs-Posten så finns i närområdet också Bohuslänningen, Hallands-Posten och Borås tidning på RATSsystemet. Om det är någon dag som tidningen uteblir får Folke många samtal. Självklart kommer en instruktör hem och lär er navigera i tidningen. För att prenumerera på taltidningen behöver du skicka ett intyg till Göteborgs-Posten, eller den tidning som du vill prenumerera på, som bekräftar att du inte kan läsa en tryckt tidning med behållning. Detta intyg skrivs ut av ombudsman, läkare eller synverksamheten. För mer information kan du kontakta Folke Sundvall på telefon eller Vi ses på medlemsmötet i Dalheimerssalen 20 maj 24

25 Tävlingsdags! Delta i vår rekryteringstävling! 3 vinnare belönas med ett presentkort (värde 1000 kr) som kan användas på SRF Göteborgs aktiviteter. Delta i vår aktivitetstävling! Vinnaren belönas med ett åkband på Liseberg eller ett presentkort i Nordstan. Tävlingsförklaringarna hittar du i det separata utskicket du har fått. Bästa tävlingshälsningar Tävlingsbidrag skickas till asa.alverstedt@srfgoteborg.se senast den 10 maj 2015 SRF:are! Vi vet, att bland våra många medlemmar finns det män och kvinnor som trakterar instrument av olika slag. Vi vet också, att det finns de som sjunger eller kan berätta om upplevelser, egna eller berättade. Det finns även de SRF:are som kan bjuda på kulturella inslag från andra kulturer, som vi vet allt för lite om. Vi ber er alla Var inte blyg. Anmäl din vilja att underhålla dina kamrater från scenen i Dalheimers hus på våra möten. Anmäl dig till kansliet på telefon eller e-post anmalan@srfgoteborg.se 25

26 SRF:s årsmöte 2015 Så var det då denna lördag igen. Precis som varje år, en gång om året, så sitter vi ca 80 medlemmar i den stora Dalheimersalen och lyssnar till namnen på våra nya medlemmar och avlidna kamrater. 884 medlemmar, det tar sig! Vi är här för att det är vår demokratiska rättighet i en förening, men även lite av en skyldighet när det handlar om demokrati, som samhällslärarinnan skulle ha uttryckt det i grundskolan. Roland Gustavsson som till vardags sitter som ledamot i SRF:s förbundsstyrelse har dagen till ära valts till ordförande för att styra mötet som i år kantas av stadgeändringar och framförallt ett uppmärksammat ordförandeval. Roland har klivit in sent i handlingarna på grund av tågförseningar i Katrineholm, men han sköter det galant efter att han inlett med att definiera ett strax för oss alla på plats. Med endast tre rösters marginal, så väljs 48-årige Clas Östergren (tidigare ersättare i styrelsen) att företräda och styra föreningen och styrelsen efter en spännande omröstning. Ordföranderollen är ingenting nytt för 26 Clas som arbetar för Volvo och suttit på motsvarande post inom det privata näringslivet, men glädjen var genomträngande när resultatet förkunnades. Clas kommer att presenteras utförligare i kommande nummer av Ögonblicket tillsammans med den nya styrelsen, men han passade redan på plats på att delge lite planer för framtiden. Förnyelsen fortsätter genom mötet och styrelsevalen, som innebär att Thomas Krantz tillsammans med Denise Cresso, Inger Sundström, Mona Nilsson, Maria Nordbladh och Mathias Jonsson ansluter till Chafica Saad, Dennis Petersson och Elvira Sjöblom som sitter kvar sedan föregående år. Tillsammans ska nu detta gäng representera oss medlemmar och våra åsikter eller önskemål under Efter att ha röstat fram både granskare, valberedare, revisorer och Västare så känns det skönt, glädjande och lättande, när mötet avslutas sex minuter före utsatt tid och vi tillsammans vandrar hem i den ljumna vårkvällen, med hopp om en ljus framtid för föreningen och ett långt år tills nästa årsmöte. Text: Erik Johansson Lönnroth Bild: Anna Stiig

27 Kanslipersonal Besökstider kansliet Måndag till torsdag 9:00 16:00 Anna Stiig Administratör tar emot anmälningar, medlemsärenden Helene Bergstrand Aktivitets och studieorganisatör Erik Johansson Lönnroth Verksamhetsledare/Ombudsman Emira Kesedzic Ekonomihandläggare för föreningen och våra stiftelser Catarina Ahlquist Ombudsman catarina.ahlquist@srfgoteborg.se Åsa Alverstedt Informatör, medlemsansvarig asa.alverstedt@srfgoteborg.se Clas Östergren Ordförande ordforande@srfgoteborg.se Nästa nummer av Ögonblicket kommer i juni. Manusstopp10 juni Där kan du läsa om bl a: Nya styrelsen Semesterresa Bussutflykt Annonsera i Ögonblicket Vid fem tillfällen per år kan du som annonsör exponeras mot våra 900 medlemmar, vårdcentraler, bibliotek och synverksamheten. Intresserad av att veta mer? Kontakta Erik Johansson Lönnroth Tel erik.johansson@srfgoteborg.se 27

28 Avsändare: Synskadades Riksförbund Göteborg Slottsskogsgatan Göteborg Vi stödjer arbetet för personer med synnedsättning i Göteborgsområdet! Ekman & Co AB, Lilla Bommen 1, Göteborg 28