Slutrapport Prisindex för utrikeshandel med tjänster

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Slutrapport Prisindex för utrikeshandel med tjänster"

Transkript

1 Slutrapport Prisindex för utrikeshandel med tjänster Thomas Olsson Tjänsteprisindex, Prisstatistik (ES/PR), SCB April 2009

2 2 Sammanfattning Detta projekt är en fortsättning på en förstudie som genomfördes 2007 och syftar huvudsakligen till att närmare undersöka huruvida prisutvecklingen är annorlunda mellan export och hemmamarknad inom tjänstegrupperna Datakonsulttjänster och Redovisning och bokföring, samt att utreda möjligheten att beräkna importprisindex för branscherna Järnvägstransport av gods, Vägtransport av gods och Lufttransport av gods. Vidare syftar projektet till att ytterligare utreda hur offshoring, transferpriser och valutaomräkning skall hanteras. För både Datakonsulttjänster och Redovisning och bokföring konstateras att prisutvecklingen sannolikt är annorlunda mellan export och hemmamarknad och att exportprisindex därför skulle innebära bättre underlag för fastprisberäkning av produktionsvärdena. Gällande transporttjänster står det klart att det inte finns tillräckligt underlag för att väga ihop utländska index till importprisindex för tjänstegrupperna Järnvägstransport av gods och Lufttransport av gods, men att det för Vägtransport av gods finns både tillräckligt viktunderlag och tillgängliga utländska index. Gällande Lufttransport av gods dras slutsatsen att det finns underlag för att utveckla ett importprisindex enligt den metod som används i USA, men att det är högst osäkert om det går att få in data från utländska flygbolag. Det står klart att utveckling av exportprisindex skulle innebära ett stort arbete för både SCB och respondenterna. Med tanke på resursläget på enheten för prisstatistik, samt kravet om att minska uppgiftslämnarbördan, rekommenderas därför att ingen utveckling av exportprisindex startas i dagsläget. Av samma anledning rekommenderas att inte heller importprisindex för Lufttransport av gods skall utvecklas i dagsläget. Däremot förordas att sammanvägning av utländska index till ett importprisindex för Vägtransport av gods påbörjas. Gällande offshoring har enheten för prisstatistik beslutat att tjänster som helt eller delvis produceras offshore skall behandlas på samma sätt som tjänster som produceras inom landet (givet att inte karakteristika är mer än marginellt annorlunda). Ingen slutsats dras gällande hur transferpriser och valutaomräkning skall hanteras. Det konstateras att det är av stor vikt att samma metoder används inom all ekonomisk statistik och att det därför krävs att flera enheter inom SCB samarbetar för att komma fram till en gemensam hållning. 2 2

3 3 1 INLEDNING BAKGRUND SYFTET MED DETTA PROJEKT 4 2 EXPORTPRISER DATAKONSULTTJÄNSTER REDOVISNING OCH BOKFÖRING 6 3 IMPORTPRISER IMPORT AV TRANSPORTTJÄNSTER VÄGTRANSPORT AV GODS JÄRNVÄGSTRANSPORT AV GODS LUFTTRANSPORT AV GODS 9 4 PROBLEMOMRÅDEN OFFSHORING TRANSFERPRISER VALUTAOMRÄKNING 13 5 SLUTSATSER OCH FÖRSLAG PÅ FORTSATT ARBETE

4 4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Tjänstenäringens roll i världsekonomin har under de senaste decennierna ökat. I Sverige uppgår tjänstebranschernas andel av Bruttonationalprodukten (BNP) idag till ca 50 procent, och i världen står tjänsteproduktionen för ca 70 procent av det samlade förädlingsvärdet och ca 40 % av sysselsättningen 1. Även den internationella handeln med tjänster har växt och blivit allt viktigare för världsekonomin. Handeln med tjänster liberaliserades i och med tillkomsten av WTO:s allmänna tjänstehandelsavtal GATS (General Agreement on Trade in Services), som trädde i kraft 1995, och inom EU har handeln med tjänster förenklats genom tjänstedirektivet 2 (som dock ej är helt genomfört ännu). I Sverige har både importen och exporten av tjänster ökat kraftigt under det senaste decenniet och i en statlig utredning om översyn av den ekonomiska statistiken (SOU 2002:118) var ett av förslagen gällande prisstatistik att utveckla prisindex för utrikeshandel med tjänster. Till följd av detta genomfördes under 2007 en förstudie 3 vars syfte var att kartlägga tillgänglig statistik om utrikeshandel med tjänster, vilka deflatorer som används samt analysera möjligheten att utveckla prisindex för utrikeshandel med tjänster och inom vilka branscher behovet är störst. 1.2 Syftet med detta projekt I förstudien som genomfördes under 2007 kartlades tillgänglig statistik om utrikeshandel med tjänster samt vilka deflatorer som används. I förstudien identifierades även inom vilka branscher behovet av nya deflatorer finns, samt vilka branscher som bör prioriteras. De prioriterade branscherna är gällande export Datakonsulttjänster och Redovisning och bokföring och gällande import Järnvägstransport av gods, Vägtransport av gods och Lufttransport av gods. Förstudien pekade även ut tre problemområden: offshoring, transferpriser och valutaomräkning. Detta projekt har tre huvudsakliga mål: 1 Bensidoun & Ünal-Kesenci (2008) 2 EU:s tjänstedirektiv syftar till att ta bort onödig byråkrati, förenkla administrationen för tjänsteleverantörer och stärka tjänstemottagarnas rättigheter i EU/EES-området. 3 Olsson (2008) 4 4

5 5 1. Att närmare undersöka huruvida prisutvecklingen är annorlunda mellan export och hemmamarknad inom Datakonsulttjänster och Redovisning och bokföring, och om det visar sig att så är fallet undersöka möjligheten att börja samla in exportpriserna separat inom dessa branscher. 2. Att utreda möjligheten att beräkna importprisindex genom att undersöka från vilka länder tjänster importeras och sedan väga ihop index som finns i respektive land för branscherna Järnvägstransport av gods och Vägtransport av gods samt att för Luftransport av gods utreda möjligheten att utveckla ett prisindex enligt den metod som används i USA. 3. Att ytterligare utreda hur offshoring, transferpriser och valutaomräkning skall hanteras 2 Exportpriser Informationen som presenteras i detta kapitel har inhämtats via kontakt med företag och branschorganisationer. 2.1 Datakonsulttjänster Eftersom många datakonsulttjänster kan utföras i stort sett var som helst och enkelt levereras till kunder världen över är den internationella konkurrensen stark och prisnivån är likartad i de flesta länder. Den svenska exporten går huvudsakligen till på tre sätt: i det första fallet säljer det svenska IT-företaget tjänsten direkt till ett utländskt bolag, i det andra fallet fungerar det som underleverantör till ett utländskt bolag inom samma koncern och fakturerar sitt systerbolag och i det tredje fallet jobbar det svenska IT-företaget för ett svenskt internationellt bolag och fakturerar deras utländska dotterbolag. Det är i denna bransch stor skillnad mellan tjänsterna som importeras och exporteras. Importen består i huvudsak av enklare programmeringstjänster som köps från lågkostnadsländer, medan exporten består av högkvalificerade specialisttjänster. För dessa tjänster är priset inte ett lika stort konkurrensmedel och det finns större utrymme för att ta ut olika priser i olika länder. Flera av de stora datakonsultföretagen i Sverige anger att det är vanligt att man säljer tjänster till utlandet. Några säger att det främst är mycket kvalificerade tjänster som säljs utomlands medan andra säger att alla typer av tjänster exporteras. Då i stort sett alla stora datakonsultföretag i Sverige ingår i en internationell koncern är det vanligt att de jobbar som leverantör åt ett systerbolag då de jobbar utomlands, men det är också ganska vanligt förekommande att de säljer direkt till utländska kunder. Ett företag anger att deras utlandsförsäljning främst består av att de jobbar för ett svenskt internationellt bolag och 5 5

6 6 fakturerar deras utländska dotterbolag. Flera företag säger att handeln mellan systerbolagen förmodligen kommer att öka eftersom de strävar mot ökad centralisering vilket innebär att det kanske finns en person som är expert på en viss typ av tjänst i hela norra Europa och då jobbar åt alla dotterbolag i regionen. Gällande prissättning så uppger de flesta företag att prissättningen skiljer sig mellan olika länder och att de därför kan sälja samma tjänst till olika priser på olika marknader. Ett företag anger dock att de har en global prislista som gäller för hela världen oavsett prisläge i länderna. De flesta företag anger att intra-koncern försäljning sker till marknadspris medan ett företag medger att transferpriser förekommer. Gällande faktureringsvaluta är den vanligtvis SEK, EURO eller USD men om kunden vill har den oftast möjlighet att betala även i andra valutor. Samtliga företag säger att det skulle vara tekniskt möjligt att lämna prisuppgifter separat för svenska och utländska kunder, men att information inte rutinmässigt lagras uppdelat på detta sätt. Enligt företagen skulle därför krav om att rapportera prisuppgifter separat för svenska och utländska kunder innebära ett stort och kostsamt arbete. 2.2 Redovisning och bokföring Redovisnings- och bokföringsbranschen domineras av multinationella koncerner och försäljningen till utländska kunder är relativt stor. Företagen i branschen anger att prissättningen anpassas till rådande prisläge på varje marknad vilket innebär att prissättningen kan vara olika till olika länder. En relativt stor del av utrikeshandeln består av att företag inom samma koncern fungerar som underleverantörer till sina systerbolag, men det förekommer även att tjänster säljs direkt till utländska kunder. Flera företag anger att genomsnittsarvodet är betydligt högre till utländska kunder jämfört med svenska. Detta beror till stor del på en skillnad i sammansättningen av tjänsterna till utländska och svenska kunder. Tjänsterna som säljs till utländska kunder är högarvodestjänster som skatterådgivning och företagsfinansieringstjänster, medan en stor del av den svenska faktureringen utgörs av redovisningstjänster, som relativt sett är en lågprisprodukt. Samtliga företag anger att all intra-koncern försäljning sker till marknadspris. Gällande valuta anger ett företag att faktureringen till utländska företag i huvudsak görs i SEK, medan de andra säger att faktureringen i huvudsak görs i USD, EURO och GBP, men att även andra valutor används. Precis som i datakonsultbranschen säger samtliga företag att det skulle vara tekniskt möjligt att lämna prisuppgifter separat för svenska och utländska kunder, men att information inte rutinmässigt lagras uppdelat på detta sätt. Krav om att rapportera 6 6

7 7 prisuppgifter separat för svenska och utländska kunder skulle därför innebära ett stort och kostsamt arbete. 3 Importpriser Informationen om transportbranschernas egenskaper som presenteras i detta kapitel har inhämtas via kontakt med företag och branschorganisationer. 3.1 Import av transporttjänster I förstudien framkom att importen är betydande inom flera av transportbranscherna och det föreslogs att förutsättningarna för att beräkna importprisindex för branscherna Järnvägstransport av gods, Vägtransport av gods och Lufttransport av gods skulle utredas. Eftersom många länder producerar prisindex för dessa tjänster skulle möjligheten att beräkna importprisindex genom att undersöka från vilka länder tjänster importeras och sedan väga ihop tillgängliga index i respektive land undersökas. Senare tillkom även uppgiften att utreda möjligheten att utveckla ett prisindex för importen av Lufttransport av gods enligt den metod som används i USA Information om från vilka länder transporttjänster importeras har inhämtats från ES/UI:s 4 undersökning om transaktioner med utländsk motpart avseende tjänster, löner och transfereringar. Urvalet av uppgiftslämnare till denna undersökning dras med hjälp av uppgifter från ett flertal källor, bland annat Momsregistret, Finansinspektionen och andra statliga myndigheter. Företagen i urvalsramen delas upp i sex storleksgrupper där de största företagen hamnar i grupp sex och de minsta i grupp ett. Storleksgrupp fem och sex totalundersöks och från dessa företag samlas även landfördelning in. Dessa uppgifter används sedan till att skatta landfördelningen för övriga grupper. Urvalet till undersökningen är inte designat för att ge hög kvalitet i skattningar av branschoch landfördelning, men med tanke på att de största företagen står för en mycket stor del av utrikeshandeln får landfördelningen anses vara förhållandevis pålitlig. På grund av metodoch urvalsproblem vid övergången från användning av riksbanksdata till urvalsundersökning kan data före 2004 dock vara mindre pålitliga. 3.2 Vägtransport av gods Importstatistiken avseende vägtransporter synes ha blivit alltmer pålitlig under de senaste fem åren. Variationen mellan åren har blivit mindre och andelen av importvärdet som är ofördelat har minskat för varje år för att 2008 uppgå till 2,3 procent. Mellan 2007 och 2008 var fördelningen mellan länderna relativt konstant och med endast ett undantag låg samma 4 ES/UI = Enheten Utrikeshandel och Industriindikatorer på SCB 7 7

8 8 länder topp 15 på listan över största importländer. Med hjälp av summan av importvärdena från 2007 och 2008 har en landfördelning för importen av vägtransport beräknats. Under denna period stod de 15 största importländerna tillsammans för 92,5 procent av den totala importen av vägtransport. Som vi kan se i Figur 1 nedan så är Tyskland det klart största importlandet. Figur 1. Landfördelning för import av vägtransport 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 DE DK NL GB BE FI FR ES IT NO AT US CH PL RU Övriga Avser respektive lands procentuella andel av total import av vägtransporter under 2007 och Efter att det blivit känt från vilka länder vägtransporter huvudsakligen köps gjordes en undersökning av vilka prisindex som finns tillgängliga i respektive land. Av de ovanstående länderna är det enbart två som ej bekräftat att de har prisindex för vägtransport av gods. Inget land har något separat exportprisindex men några länder har separata index för internationella transporter. Från de flesta länder kan kvartalsvisa indextal utan problem hämtas från statistikbyråns webbsida, medan det i andra fall är svårare att få tag på uppdaterade indextal. Alla länder utom Finland och USA publicerar sina indextal senare än Sverige, de flesta ca tre månader efter kvartalets slut. 3.3 Järnvägstransport av gods Statistiken om import av järnvägstransporter synes ännu mer pålitlig än statistiken om vägtransporter. Även här har variationen mellan åren blivit mindre år för år och andelen av importvärdet som är ofördelat var 2008 endast 0,4 procent. Under 2007 och 2008 låg precis samma länder topp 15 på listan över största importländer. Precis som för vägtransporterna har en landfördelning för importen av järnvägstransport beräknats med hjälp av summan av importvärdena från 2007 och Under denna period stod de 15 största importländerna 8 8

9 9 tillsammans för 97,6 procent av den totala importen av järnvägstransporter. Som vi kan se i Figur 2 nedan så är Tyskland här än mer dominant än inom vägtransporter. Figur 2. Landfördelning för import av järnvägstransport 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 DE BE IT AT DK FR GB PL FI NO NL CH ES LU CZ Övriga Avser respektive lands procentuella andel av total import av järnvägstransporter under 2007 och Efter att det blivit känt från vilka länder järnvägstransporter huvudsakligen köps gjordes även här en undersökning av vilka prisindex som finns tillgängliga i respektive land. Det visade sig att endast ett fåtal av de ovanstående länderna har prisindex för järnvägstransport av gods och att det därmed saknas underlag för ett sammanvägt importprisindex. 3.4 Lufttransport av gods Importstatistiken om lufttransporter är betydligt mindre pålitlig än statistiken om väg- och järnvägstransporter. Olika länders andel av det totala importvärdet varierar mer mellan åren än i övriga branscher och under 2008 var hela 18,3 procent av importvärdet ofördelat. Denna statistik anses därför vara alltför osäker för att kunna användas som viktunderlag till ett sammanvägt importprisindex. The Bureau of Labor Statistics (BLS) i USA har publicerat import- och exportprisindex för flygtransporter sedan början av 1990-talet. Förutsättningarna för att utveckla ett index enligt samma metod som BLS studeras här närmare 9 9

10 10 Den amerikanska metoden 5 I sitt importprisindex antar BLS att mottagaren av godset betalar för frakten och mäter priset för att transportera gods från utlandet till USA med utländska flygbolag. Priser för eventuella transporter som amerikanska bolag köper av utländska flygbolag för transporter mellan två utländska flygplatser utelämnas. BLS antar att köparens nationalitet är lika med fraktens destination. Som urvalsram använder BLS en datafil från amerikanska transportdepartementet där information finns om alla flyg som landar i USA. I denna fil finns information om avgångsoch ankomstflygplats, flygplanets (bolagets) namn och nationalitet samt lastmängd. Med hjälp av denna information görs ett sannolikhetsurval av representativa rutter. Varje transport som inkluderas i indexet definieras av följande karakteristika: flygplanets nationalitet, avgångs- och ankomstflygplats, typ av pris, lastens vikt, lastens storlek och paketering, typ av last och köpare av tjänsten. Post- och passagerarbaggage är ej inkluderat i undersökningen. Enbart priset för frakt från flygplats till flygplats mäts, ingen marktransport eller flygplatsservice. Prisuppgifter samlas in månadsvis direkt från flygbolagen och avser priser första veckan i månaden. För att bestämma ett nettopris rapporteras fraktpriset (kontraktspris, expresspris, marknadspris, tariffpris etc.) tillsammans med information om kommissioner, rabatter och tilläggsavgifter. Urvalet är stratifierat efter geografisk region och från dessa strata görs urvalet i två steg. Hur många prisuppgifter som skall samlas in från varje stratum bestäms utifrån varje stratums vikt och varians. I första steget väljs ett antal flygbolag ut. Urvalsvariabel är då ton-mile (ton mile) som summeras för alla flygbolagets flygningar. Urvalet görs med hjälp av PPS med återläggning. Ett flygbolag kan därför bli valt flera gånger, vilket innebär att det tillfrågas om priser för flera rutter. I andra steget väljs vilka rutter som skall prismätas. Metoden är då densamma som i steg ett men istället för flygbolag väljs rutter. Förutsättningar för att använda den amerikanska metoden i Sverige En förutsättning för att kunna använda en liknande metod som BLS är att ha tillgång till samma typ av urvalsram. För att kontrollera möjligheten att bygga upp en sådan urvalsram togs i början av 2008 kontakt med Luftfartsstyrelsen (numera Transportstyrelsen). Luftfartsstyrelsen levererade i mars 2008 en datafil med följande uppgifter om allt gods som landade på svenska flygplaster under 2007: vilken flygplats planet flyger ifrån samt var det landar flygbolagets namn transporterad kvantitet (kg) 5 Information om hur BLS beräknar importprisindex för flygtransport av gods har inhämtats från dokumentet How the Bureau of Labor Statistics Measures Price Change for Air Freight in the U.S. Import/Export Price Indexes samt via korrespondens med Jeanette Siegel på BLS

11 11 Problemet med denna statistik är att det finns en klumpsumma på ankommande ton till Arlanda som data ej finns tillgänglig för. Enligt Luftfartsstyrelsen finns dock uppgifter om alla ankommande flyg till Arlanda med i statistiken fr.o.m Därigenom finns tillräcklig information för att göra ett urval av rutter och flygbolag enligt samma metod som BLS. Från varuflödesundersökningen, som genomförs av SCB på uppdrag av SIKA, har uppgifter om vilka godstyper som transporteras in i Sverige från utlandet erhållits. Även dessa uppgifter skulle kunna användas vid design av urvalet. Det står alltså klart att förutsättningar finns för att dra ett urval av representativa flygtransporter. Den stora frågan är dock vilka möjligheter som finns att få in prisuppgifter. Eftersom säljaren av transporten är ett utländskt flygbolag finns ingen möjlighet att belägga uppgiftslämnarna med skyldighet att rapportera priser, SCB skulle istället bli beroende av de utländska flygbolagens välvilja. Den amerikanska undersökningen är frivillig och enligt Jeanette Siegel på BLS är svarsfrekvensen ca %. För att få reda på om det skulle vara möjligt att få in prisuppgifter måste flygbolagen kontaktas och en provundersökning genomföras. Ytterligare frågor som måste besvaras är hur ofta prisuppgifter skulle samlas in och vilken mätperiod som skulle användas. 4 Problemområden 4.1 Offshoring Som beskrevs i förstudien innebär offshoring (offshore outsourcing) att produktionen av varor eller tjänster flyttas till ett annat land i syfte att sänka kostnaderna. Offshoring innebär flera metodologiska frågeställningar i ett tjänsteprisindex och frågan har diskuterats på enheten för prisstatistik vid ett flertal tillfällen. Om prisindex för utrikeshandel med tjänster utvecklas måste en policy finnas för hur offshoring skall behandlas och därför förs nedan ett resonemang om detta. Den huvudsakliga frågeställningen är hur den billigare produktionens påverkan på priset skall hanteras. Enligt Eurostat-OECD:s Methodological Guide for Developing Producer Price Indices for Services skall TPI skall ha ett producentperspektiv. Detta innebär att om produktionsfunktionen ändras på något sätt innebär det att tjänsten förändrats, även om köparen inte märker någon skillnad i kvalitet. Om offshoring innebär en ny tjänst innebär det att det blir svårt att följa samma tjänst över tiden i vissa branscher där produktionsfunktionen ständigt förändras. Det finns flera tänkbara sätt att hantera offshoring på. Ett sätt är att försöka kvalitetsjustera för inverkan på priset av den minskade produktionskostnaden. Ett annat är att, som ovan, 11 11

12 12 behandla en produkt som helt eller delvis producerats offshore som en helt ny produkt jämfört med en som producerats inom landet. Ett tredje angreppssätt är att se offshoring som att input av svensk arbetskraft minskas och input av utländsk arbetskraft ökas, men att produktionsfunktionen är oförändrad. Om produktens egenskaper förändras skulle detta, på en perfekt marknad, innebära att värdet av förändringen var lika stor som skillnaden i produktionskostnad (pris). Detta innebär att så länge produktens egenskaper är oförändrade går det att göra en direkt jämförelse. Eftersom få produkter (om någon) säljs på perfekta marknader kan skillnaden i produktionskostnad i verkligheten vara stor medan produktens egenskaper är i stort sett oförändrade. Om producenten inte tidigare haft en optimal fördelning mellan inhemsk produktion och offshoring innebär en ökad andel offshoring att produktionen blir mer kostnadseffektiv, och producenten kan därmed sänka priset eller öka sin vinst. För ett outputprisindex som tjänsteprisindex är det mest relevant att skatta kvalitetsskillnader med hjälp av produktionskostnadsmetoden. Denna metod är dock i många fall svår att tillämpa i praktiken och enligt Mats Haglund, enheten för prisstatistiks chef, är det i dessa fall acceptabelt att utgå från ett kundperspektiv. Även om kundperspektivet i princip inte är relevant för ett producentprisindex är det i många fall det bästa tillgängliga alternativet. Dessutom är det ett faktum att om ekonomin vore perfekt skulle värderingar utifrån producent- och konsumentperspektiven sammanfalla. Hur offshoring skall behandlas beror också vad som är praktiskt möjligt, om en kvalitetsjustering skall göras måste ju en adekvat metod användas. Efter diverse diskussioner har enheten för prisstatistik på SCB kommit fram till att tjänster som delvis produceras offshore skall behandlas som oförändrade även om andelen offshoring ökar (givet att inte karakteristika ändras mer än marginellt). Om en övergång till offshore sker successivt och konkurrens råder, så resonerar vi som KPI-nämnden gjort för KPI i fråga om prissänkningar genom tillkomst av nya lågpriskedjor, d.v.s. att priserna allmänt kan förmodas anpassas nedåt genom konkurrensen med de nya lågprisalternativen, i den mån som prisskillnaden inte svarar mot kvalitetsskillnad. 4.2 Transferpriser Ett transferpris är det pris två juridiska enheter inom samma koncern kommer överens om vid en internationell transaktion. Detta pris skall, enligt både svensk skattelagstiftning och internationella normer, motsvara vad som skulle ha tillämpats mellan oberoende parter under jämförbara omständigheter. I praktiken är dock denna policy svår att följa upp och sannolikheten är stor att företagen, för att minimera sina skattekostnader, väljer ett pris som inte motsvarar det egentliga marknadspriset

13 13 I förstudien beskrevs de metoder som Internationella Valutafonden rekommenderar att statistiska byråer skall använda för att hantera transferpriser. Enligt dessa rekommendationer bör statistikbyråer undvika att använda transferpriser som inte är marknadsmässiga och istället försöka skatta vilket pris som skulle gällt om varan handlats mellan oberoende parter. Olika länders statistikbyråer hanterar transferpriser på olika sätt och vilket sätt som skall användas handlar mycket om vilken möjlighet som finns att upptäcka transferpriser. Om transferpriser skall justeras är det viktigt att samma metod används inom hela det statistiska systemet så att statistiken är konsistent. Om transferpriser inte justeras i utrikeshandelsstatistiken och nationalräkenskaperna vore det fel att göra det i prisstatistiken. I Sverige beaktar nationalräkenskaperna i dagsläget inte på något sätt transferpriser utan använder de värden som inrapporteras precis som de är. NA/UI beaktar transferpriser enbart på det sätt att de på blanketten för övriga tjänster ber företagen ange om transaktionen är koncernintern eller inte. I alla övriga delar av undersökningen tas ingen speciell hänsyn till transferpriser. Hur transferpriser skall behandlas är långtifrån självklart och om prisindex för utrikeshandel med tjänster skall utvecklas är detta en fråga som måste utredas tillsammans med andra enheter inom SCB. Inom import- och exportprisindex genomfördes ett projekt om transferpriser under 2007 och Detta projekt ledde inte till någon metod för att hantera transferpriser utan det fastslogs att det är svårt att lösa problemet utan att ta ett samlat grepp för all ekonomisk statistik. Ett gemensamt projekt om transferpriser mellan flera olika enheter inom SCB är planerat att starta under 2009 men i dagsläget är det osäkert när det kommer att komma igång. 4.3 Valutaomräkning När handel sker i utländsk valuta beror priset som kunden betalar inte bara av tjänstens pris utan också av växelkursens nivå. Detta gör att såväl import- som exportpriser påverkas mycket av den inhemska valutans variation mot utländska valutor. För att minska växelkursrisken och få en lägre variation i kassaflödet ägnar sig därför många företag åt olika former av valutasäkring, t ex optioner och terminer. Vilken metod som används för valutaomräkning är en mycket viktig fråga för en statistikbyrå. Precis som för transferpriser krävs det att samma principer för valutaomräkning användas inom alla statistikgrenar för att det statistiska systemet skall vara konsistent

14 14 Inom SCB:s prisstatistik används idag tullverkets valutakurser som hämtas från tullverkets webbsida. Som beskrevs i förstudien har dessa bristen att de uppdateras sällan 6 och det finns därför anledning att fråga sig om dessa kurser skall användas även i framtiden. Inom prisstatistiken ombeds företagen att rapportera alla priser i den valuta som transaktionen utförts för att kunna kontrollera vilken växelkurs som används. I både FEK och ES/UI:s undersökning rapporteras däremot alla värden i SEK. Om prisindex för utrikeshandel med tjänster utvecklas bör de prisuppgifter som rapporteras optimalt anges i den faktiska transaktionsvalutan så att prisenheten har kontroll över vilken växelkurs som används vid valutaomräkning. Som nämnts ovan är det dock viktigt att ha en gemensam metod för valutaomräkning används inom all ekonomisk statistik. Förhoppningsvis kommer det planerade projektet om transferpriser att omfatta även valutaomräkning, för vilken växelkurs som skall användas är definitivt en fråga som måste utredas ytterligare. 6 Den månadsvisa kursen baseras på kursen näst sista onsdagen i föregående månad och om marknadskursen förändrats mer än fem procent ändras tullkursen från och med nästföljande onsdag

15 15 5 Slutsatser och förslag på fortsatt arbete Efter att närmare ha prissättning och tjänstesammansättning för inrikes försäljning och export gällande för Datakonsulttjänster och Redovisning och bokföring kan det konstateras att prisutvecklingen sannolikt är annorlunda mellan inrikes försäljning och export inom båda dessa tjänstegrupper. Detta antyder att exportprisindex skulle innebära bättre underlag än dagens TPI för att fastprisberäkna exportvärdena. Företagen i båda branscherna anger att det skulle vara tekniskt möjligt att lämna prisuppgifter separat för svenska och utländska kunder, men att det skulle innebära ett stort och kostsamt arbete. Att utveckla exportprisindex skulle innebära ett stort arbete även för SCB eftersom det sannolikt skulle vara svårt att initiera nya mätningar samt att specificera tjänsterna vars pris skall mätas (både gällande tjänsternas egenskaper och till vilka länder de säljs). Under det senaste året har ett flertal medarbetare med stor erfarenhet av Tjänsteprisindex slutat på enheten för prisstatistik. Kompetensen inom tjänsteprisområdet har därför minskat på enheten och med tanke på att de som slutat ej ersatts i speciellt stor utsträckning är resursläget inom Tjänsteprisindex ansträngt. Tillsammans med det faktum att utveckling av exportprisindex skulle innebära en tämligen stor ökning av uppgiftslämnarbördan rekommenderas därför att ingen utveckling av exportprisindex bör startas i dagsläget. Gällande transporttjänster står det klart att det inte finns tillräckligt underlag för att väga ihop utländska index till importprisindex för tjänstegrupperna Järnvägstransport av gods och Lufttransport av gods, däremot finns både tillräckligt viktunderlag och tillgängliga utländska index för Vägtransport av gods. Efter att ha undersökt möjligheten att för Lufttransport av gods utveckla ett prisindex enligt den metod som används i USA kan slutsatsen dras att det finns dataunderlag för att använda sig av en liknande metod i Sverige, men att det är högst osäkert om det går att få in data från utländska flygbolag. För att använda sig av denna metod skulle ett stort arbete krävas för att bygga upp en god urvalsram, definiera vilka transporter som skall prismätas samt initiera mätningar. Av samma anledning som angavs gällande exportprisindex rekommenderas ej att utveckling av importprisindex för Lufttransport av gods startas i dagsläget. Däremot är det lämpligt att börja beräkna ett importprisindex för Vägtransport av gods genom att väga ihop utländska index. Detta kan och bör påbörjas omgående. Gällande offshoring har enheten för prisstatistik beslutat att tjänster som helt eller delvis produceras offshore skall behandlas på samma sätt som tjänster som produceras inom landet (givet att inte karakteristika är mer än marginellt annorlunda). Om en övergång till offshore sker successivt och konkurrens råder antas att priserna allmänt anpassas nedåt genom konkurrensen med de nya lågprisalternativen, i den mån som prisskillnaden inte svarar mot kvalitetsskillnad 15 15

Förstudie Prisindex för utrikeshandel med tjänster

Förstudie Prisindex för utrikeshandel med tjänster Förstudie Prisindex för utrikeshandel med tjänster Thomas Olsson Tjänsteprisindex, Prisstatistik (MP/PR), SCB Januari 2008 Sammanfattning Denna förstudie syftar till att undersöka förutsättningarna för,

Läs mer

Översyn av telekommunikation. Chatrine Lundbeck Christian Schoultz

Översyn av telekommunikation. Chatrine Lundbeck Christian Schoultz Översyn av telekommunikation Chatrine Lundbeck Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB Mars 2007 1 Förord Översyn av Telekommunikation Som ett led i att förbättra den ekonomiska statistiken

Läs mer

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet

Tjänsteprisindex för Tvätteriverksamhet Branschbeskrivning för SNI-grupp 93.01 TPI-rapport nr 23 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Tjänsteprisindex för Kollektivtrafik Förord Som ett led i att förbättra den ekonomiska

Läs mer

Översyn av Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods

Översyn av Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods Översyn av Tjänsteprisindex för Sjötransporter av gods Slutrapport Thomas Olsson Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik (MP/PR), SCB December 2007 Förord Som ett led i att förbättra

Läs mer

Översyn av Tjänsteprisindex för vägtransport av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.240

Översyn av Tjänsteprisindex för vägtransport av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.240 Översyn av Tjänsteprisindex för vägtransport av gods Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.240 Camilla Andersson Rolf Björnsson Mical Tareke Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2007 Förord Som

Läs mer

Tjänsteprisindex för lufttransport

Tjänsteprisindex för lufttransport 1(10) Tjänsteprisindex för lufttransport Branschbeskrivning för SNI-grupp 62.100 TPI-projektets rapport nr 12 Mical Tareke Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Augusti 2004 2(10)

Läs mer

Översyn av index för utrikes flygresor

Översyn av index för utrikes flygresor STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till nämnden för KPI 1(5) Översyn av index för utrikes flygresor För information Efter en översyn har det internt beslutats att ändra vissa delar av KPIundersökning för utrikes

Läs mer

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna

Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Lönebildningsrapporten 2016 31 FÖRDJUPNING Strukturell utveckling av arbetskostnaderna Riksbankens inflationsmål är det nominella ankaret i ekonomin. Det relevanta priset för näringslivets förmåga att

Läs mer

Privatleasing av bil i KPI

Privatleasing av bil i KPI PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 1 Olga Varlakova Miykal Tareke 2016-10-17 1(5) Privatleasing av bil i KPI För diskussion Marknaden för privatleasing av bil växer mycket kraftigt och utgör

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Policy Brief Nummer 2012:4

Policy Brief Nummer 2012:4 Policy Brief Nummer 2012:4 Export av livsmedel till vilket pris? Exporterande företag sätter ofta olika pris på en vara på olika marknader. Traditionellt tänker man sig att det beror på att företag anpassar

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

Tjänsteprisindex för Kollektivtrafikverksamhet

Tjänsteprisindex för Kollektivtrafikverksamhet Tjänsteprisindex för Kollektivtrafikverksamhet Branschbeskrivning för SNI-grupp 60.211 TPI-rapport nr 20 Christian Schoultz Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR), SCB December 2006 4 Förord Som ett led i att

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI

Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI PM till Nämnden för KPI ES/PR Sammanträde nr 1 Henrik Björk 2016-10-16 Martina Sundström Brunilda Sandén Kartläggning av central prissättning hos företagen i urvalet för KPI 1(6) För information Prissättningsstrategin

Läs mer

Merchanting en växande del av tjänsteexporten

Merchanting en växande del av tjänsteexporten Merchanting en växande del av tjänsteexporten KURT GUSTAVSSON OCH LARS FORS Utrikeshandeln med tjänster har de senaste åren ökat i betydelse. Den snabba ökningen i särskilt exporten av tjänster har bidragit

Läs mer

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT

VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 2015 MED FYRA PROCENT Fritt för publicering 8.2.216, kl. 9. ÅRSPUBLIKATION: preliminära uppgifter VÄRDET PÅ EXPORTEN SJÖNK ÅR 215 MED FYRA PROCENT Underskottet i handelsbalansen minskade markant på grund av överskottet i handeln

Läs mer

Tjänsteprisindex för juridiska tjänster

Tjänsteprisindex för juridiska tjänster 1(11) Tjänsteprisindex för juridiska tjänster Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.11 TPI-projektets rapport nr 5 Merja Cerda Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Februari 2003 2(11)

Läs mer

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08

Svensk turismstatistik. Uppdaterad 2015-08-28 Föregående 2015-07-08 Svensk turismstatistik Uppdaterad 215-8-28 Föregående 215-7-8 FLYG passagerarfrekvens Juni 215 Källa: Transportstyrelsen pax fg år andel Sverige 639 212-1% 19% Europa, ank 1 125 375 2% 34% Europa, avr

Läs mer

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten

En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten En enkel statisk (en tidsperiod) model för en sluten ekonomi. Börja med nationalinkomstidentiteten Y = C + I + G (1) Y är (aggregerad) produktion av varor och tjänster och beror på mängden tillgängliga

Läs mer

Tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.502, Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16

Tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.502, Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16 Tjänsteprisindex för Arbetsförmedling och rekrytering Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.502, Uthyrning av personal TPI-rapport nr 16 Fredrik Laag Mical Tareke Tjänsteprisindex, Enheten för prisstatistik,

Läs mer

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen

Den inre marknaden och företagen i Mälardalen November 2005 Den inre marknaden och företagen i Mälardalen Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden. Undersökningen har gjorts på uppdrag

Läs mer

Svensk turismstatistik

Svensk turismstatistik Svensk turismstatistik i samarbete mellan RESURS för Resor och Turism i Norden AB och TURISMnytt i Sverige AB Uppdaterad 215-12-7 Föregående 215-11-13 FLYG passagerarfrekvens Oktober 215 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

Globala värdekedjor och flytt av verksamhet

Globala värdekedjor och flytt av verksamhet Globala värdekedjor och flytt av verksamhet Daniel Lennartsson SCB Stockholm 27 september Disposition 1. Bakgrund EU projekt 2. Metod 3. Begrepp 4. Publicering 5. Resultat EU projekt Globala värdekedjor

Läs mer

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016

Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE 4,7 PROCENT ÅR 2015 Exportpriserna ökade 0,7 procent 24.3.2016 2.3.216 Årspublicering (detaljerade uppgifter) EXPORTVOLYMEN MINSKADE,7 PROCENT ÅR 21 Exportpriserna ökade,7 procent Enligt Tullens preliminära uppgifter minskade värdet på Finlands varuexport med fyra

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

USA - en intressant marknad även för småföretag

USA - en intressant marknad även för småföretag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Onsdagen den 2 maj 2012 SEB:s Företagarpanel om småföretagens utlandssatsningar: USA - en intressant marknad även för småföretag Nära hälften av de svenska småföretagen

Läs mer

Tjänsteprisindex för Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m.m.

Tjänsteprisindex för Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m.m. Tjänsteprisindex för Konsultverksamhet avseende företags organisation, information m.m. Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.14 (SNI 2002) TPI-rapport nr 25 Marlene Larsson Tjänsteprisindex, Priser (MP/PR),

Läs mer

Svensk turismstatistik

Svensk turismstatistik Svensk turismstatistik i samarbete mellan RESURS för Resor och Turism i Norden AB och TURISMnytt i Sverige AB Uppdaterad 215-1-12 Föregående 215-9-1 FLYG passagerarfrekvens Augusti 215 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Svensk turismstatistik

Svensk turismstatistik Svensk turismstatistik i samarbete mellan RESURS för Resor och Turism i Norden AB och TURISMnytt i Sverige AB Uppdaterad 215-9-1 Föregående 215-8-28 FLYG passagerarfrekvens Juli 215 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

Kvalitetsvärderingsrapport 2009

Kvalitetsvärderingsrapport 2009 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(6) Kvalitetsvärderingsrapport 2009 För beslut Denna PM beskriver de kvalitetsvärderingar som gjorts för de centralt insamlade priserna i KPI under 2009.

Läs mer

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron?

Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Hur påverkas företagen i Östergötland av euron? Juni 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehål FÖRORD... 2 TESTETS UPPLÄGG... 3 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR ÖSTERGÖTLANDS LÄN... 3 TABELLER

Läs mer

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGA A till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.12.2010 KOM(2010) 774 slutlig Bilaga A/kapitel 14 BILAGA A till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat

Läs mer

Marknadsråd ägg 2012-10-24

Marknadsråd ägg 2012-10-24 Marknadsråd ägg 2012-10-24 Jan-jul 2012 ökade den svenska konsumtionen av ägg med nästan 9 %. Produktionen ökade med knappt 5 % medan importen ökade med knappt 5 % och exporten minskade med drygt 3 %.

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Internationella rapporten 2013

Internationella rapporten 2013 Internationella rapporten 2013 Ingvar Eriksson, Svenska Pig Svenska Pig deltar i ett internationellt nätverk, InterPIG. I nätverket jämförs produktionsresultat från medlemsländerna och ekonomiska parametrar.

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

När kan jag använda transaktionsvärdet? För att använda dig av transaktionsvärdet måste du uppfylla ett antal villkor:

När kan jag använda transaktionsvärdet? För att använda dig av transaktionsvärdet måste du uppfylla ett antal villkor: Den här texten vänder sig till dig som importerar varor och som behöver veta hur du ska räkna ut det värde, tullvärde, som du ska beräkna tullbeloppet på. Vi kommer att ge exempel på kostnader som ska

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Slutrapport Bättre primärstatistik BAST, etapp 2

Slutrapport Bättre primärstatistik BAST, etapp 2 Slutrapport Avslut 1(7) Slutrapport Bättre primärstatistik BAST, etapp 2 Slutrapport Avslut 2(7) Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Projektet... 4 2.1 Projektets bakgrund och uppgift... 4 2.2 Deltagare...

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Tjänsteprisindex för biluthyrning

Tjänsteprisindex för biluthyrning 1(9) Tjänsteprisindex för biluthyrning Branschbeskrivning för SNI-grupp 71.100 TPI-projektets rapport nr 1 Vera Norrman Giuseppe Picone Tjänsteprisindex, Prisprogrammet, Ekonomisk statistik, SCB Mars 2001

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter september 2015

Priser på jordbruksprodukter september 2015 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2015-09-30 Priser på jordbruksprodukter september 2015 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en relativt hög nivå framförallt i Sverige, men även i EU.

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa

Läs mer

Marknadsråd ägg 2013-05-29

Marknadsråd ägg 2013-05-29 Marknadsråd ägg 2013-05-29 Under 2012 ökade totalkonsumtionen av ägg i Sverige med 8 procent. Produktionen ökade med 5 procent och har fortsatt att öka under 2013. Sveriges självförsörjning av ägg låg

Läs mer

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen

Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt. Arbetsgivargrupp Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Konjunktur och arbetsmarknad i Sverige och internationellt Arbetsgivargrupp 2016-09-22 Robert Tenselius, ekonom, Teknikföretagen Disposition Utgångsläget för teknikindustrin i Sverige Arbetskraftskostnader

Läs mer

Lastbilsundersökningen: Hantering av överrapporterat stillestånd

Lastbilsundersökningen: Hantering av överrapporterat stillestånd Nordiskt statistikermöte, Bergen 14-17 augusti 2013 Tema: Produktionsprocessen Lastbilsundersökningen: Hantering av överrapporterat stillestånd Abboud Ado, Trafikanalys. Sara Berntsson, Trafikanalys. Abboud.ado@trafa.se

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt

Läs mer

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet

Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet Handelsintegration och välfärdsutveckling på Åland under EU-medlemskapet BNP-tillväxt för finländska landskap. Rangordning under valda perioder 1984-2007 1984-1994 1995-2005 1995-2007 _ 1 Nyland 1 Nyland

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Kvalitetsvärderingsrapport 2008

Kvalitetsvärderingsrapport 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Pm till Nämnden för KPI 1(6) Kvalitetsvärderingsrapport 2008 För beslut Denna PM beskriver de kvalitetsvärderingar som gjorts i KPI under 2008. De kvalitetsvärderingsmetoder som

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Implementering av listpriser som mätvariabel för nya bilar i KPI

Implementering av listpriser som mätvariabel för nya bilar i KPI ES/PR-S PM till Nämnden för KPI Erik Hauer, Miykal Tareke 2015-10-16 1(6) Implementering av listpriser som mätvariabel för nya bilar i KPI För beslut Prisenheten föreslår att samla in rekommenderade listpriser

Läs mer

3 Den offentliga sektorns storlek

3 Den offentliga sektorns storlek Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns storlek 3 Den offentliga sektorns storlek I detta kapitel presenterar vi de vanligaste sätten att mäta storleken på den offentliga sektorn. Dessutom redovisas

Läs mer

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex 303 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron?

Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Hur påverkas företagen i Kalmar län av euron? Juli 2003 Rapport från s eurotest för företag 1 Innehåll FÖRORD... 2 SAMMANFATTNING AV RESULTATEN FÖR KALMAR LÄN... 3 TESTETS UPPLÄGG... 3 TABELLER KALMAR

Läs mer

Anvisning till blankett VP404

Anvisning till blankett VP404 Anvisning till blankett VP404 Portföljinvesteringar i utlandet Fonders innehav Februari 2015 2(5) Svenskt portföljinnehav - Anvisningar till hur man besvarar blankett VP404 Undersökningen mäter svenska

Läs mer

Policy Brief Nummer 2011:1

Policy Brief Nummer 2011:1 Policy Brief Nummer 2011:1 Varför exporterar vissa livsmedelsföretag men inte andra? Det finns generellt både exportörer och icke-exportörer i en industri, och de som exporterar kan vända sig till ett

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(5) Sveriges BNP: +1,1 procent första kvartalet 2002 Exporten minskade men fortsatt stort överskott i utrikeshandeln. Fasta bruttoinvesteringar föll 6,6 procent. Hushållens konsumtion steg 0,8 procent.

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Anvisning till blankett VP403. Portföljinvesteringar i utlandet Företags, stiftelsers och andra instituts egna innehav

Anvisning till blankett VP403. Portföljinvesteringar i utlandet Företags, stiftelsers och andra instituts egna innehav Anvisning till blankett VP403 Portföljinvesteringar i utlandet Företags, stiftelsers och andra instituts egna innehav Februari 2015 2(5) Svenskt portföljinnehav - Anvisningar till hur man besvarar blankett

Läs mer

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen

Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2013-09-12 Sveriges jordbruks- och livsmedelshandel rensat för den norska laxen Sverige har efter EU-inträdet kommit att bli ett transitland för den norska

Läs mer

Användning av kassaregisterdata från Systembolaget för egen uträkning av index

Användning av kassaregisterdata från Systembolaget för egen uträkning av index 1(7) PM till Nämnden för KPI PCA/MFO-S och ES/PR-S 2015-05-18 Fredrik Jonsson och Edith Brodda Jansen Användning av kassaregisterdata från Systembolaget för egen uträkning av index För beslut I samband

Läs mer

Svensk turismstatistik

Svensk turismstatistik Svensk turismstatistik i samarbete mellan RESURS för Resor och Turism i Norden AB och TURISMnytt i Sverige AB Uppdaterad 216-4-12 Föregående 216-3-23 FLYG passagerarfrekvens Februari 216 Källa: Transportstyrelsen

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Online-/offline-priser:

Online-/offline-priser: ES/PR-S PM till Nämnden för KPI Djordje Rafailovic Sammanträde nr 254 2016-05-16 1(5) Online-/offline-priser: Finns det någon prisskillnad mellan konsumtion online och offline? För diskussion/information

Läs mer

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012

Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Arbetskraftskostnadernas utveckling i Sverige och Europa 2012 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Högre ökningstakt i Sverige än i Västeuropa och Euroområdet... 4 Växelkursförändringar av stor

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter maj 2016

Priser på jordbruksprodukter maj 2016 2011-05 2011-27 2011-49 2012-19 2012-41 2013-11 2013-33 2014-03 2014-25 2014-47 2015-17 2015-39 2016-08 2015-21 2015-24 2015-27 2015-30 2015-33 2015-36 2015-39 2015-42 2015-45 2015-48 2015-51 2016-01 2016-04

Läs mer

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna

Produktion och sysselsättning i tjänstebranscherna Konjunkturläget juni 216 63 FÖRDJUPNING Produktion och sysselsättning i Diagram 2 Produktion i näringslivet Index 25=, förädlingsvärde till baspris, fasta priser De senaste 1 åren har stått för en stor

Läs mer

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder

Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Linköpings universitet Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Nationalekonomi Peter Andersson Gör-det-själv-uppgifter 2: Marknadsekonomins grunder Denna övning syftar till att öka förståelsen

Läs mer

Tjänsteprisindex TPI 2008

Tjänsteprisindex TPI 2008 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(24) Tjänsteprisindex TPI 2008 PR0801 Innehåll 0 Allmänna uppgifter SCBDOK 3.1 1 Innehållsöversikt 0.1 Ämnesområde 0.2 Statistikområde 0.3 SOS-klassificering 0.4 Statistikansvarig

Läs mer

Tjänsteföretagen och den inre marknaden

Tjänsteföretagen och den inre marknaden November 2005 Tjänsteföretagen och den inre marknaden Denna rapport bygger på en SCB-undersökning av företagens kunskaper om och attityder till den inre marknaden som gjorts på uppdrag av Kommerskollegium

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Personalutbildning inom EU och Norge

Personalutbildning inom EU och Norge Tema utbildning: Personalutbildning inom EU och Norge 1999 Nr 2 oktober 22 Personalutbildning spelar en betydande roll för att förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft på en global marknad. Med

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:1

Policy Brief Nummer 2013:1 Policy Brief Nummer 2013:1 Traktor till salu fungerar den gemensamma marknaden? Att köpa en traktor är en stor investering för lantbrukare. Om distributionen av traktorer underlättas ökar konkurrensen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden

Kursens innehåll. Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen. Varumarknaden, penningmarknaden Kursens innehåll Ekonomin på kort sikt: IS-LM modellen Varumarknaden, penningmarknaden Ekonomin på medellång sikt Arbetsmarknad och inflation AS-AD modellen Ekonomin på lång sikt Ekonomisk tillväxt över

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017

Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Modellprognos för konjunkturlönestatistikens definitiva utfall för mars 2016-februari 2017 Medlingsinstitutets modell för den definitiva löneökningstakten i ekonomin som helhet visar på en ökning på mellan

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 26.5.2014 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 1 Konsumentekonomi Lantbruksekonomi och företagande Livsmedelsekonomi och företagande Marknadsföring Skogsekonomi

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Bindningstider och rabatter i räntesatsindex

Bindningstider och rabatter i räntesatsindex Pm till nämnden för KPI 1(8) ES/PR Bindningstider och rabatter i räntesatsindex För diskussion För närvarande är räntesatsindex i allt väsentligt baserat på bankernas/ bostadsinstitutens officiella listräntor.

Läs mer

Viktig information till dig som sparar i Folksams Globala Aktiefond

Viktig information till dig som sparar i Folksams Globala Aktiefond Stockholm augusti 2015 1(3) Viktig information till dig som sparar i Folksams Globala Aktiefond Vi har beslutat att sammanlägga Folksams Globala Aktiefond med en ny fond, Swedbank Robur Access Global (Access

Läs mer

Västsvenska företag och Tull

Västsvenska företag och Tull VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning Västsverige är en starkt handelsberoende region med en lång tradition av internationell

Läs mer

UTSKICK Nr 10 2014-06-24

UTSKICK Nr 10 2014-06-24 SKATTEHUSET INFORMATION Aktuellt hos Skattehuset Utlandskonferenser 2014 Våra utlandskonferenser i höst. Vi åker till: Rhodos, 14-21 sep Rhodos byråvecka, FULLBOKAD Medelhavskryssning, 4-12 okt FÅTAL PL

Läs mer

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap

Läs mer

Priser på jordbruksprodukter juni 2016

Priser på jordbruksprodukter juni 2016 Månadsbrev priser på jordbruksprodukter 2016-07-04 Priser på jordbruksprodukter juni 2016 Avräkningspriserna på nötkött ligger fortsatt på en hög nivå i Sverige. Priset för ungtjur klass R3 i Sverige var

Läs mer

Vad ingår i tullvärdet?

Vad ingår i tullvärdet? Vad ingår i tullvärdet? 2 VAD INGÅR I TULLVÄRDET? Den här broschyren vänder sig till dig som importerar varor och som behöver veta hur du ska räkna ut det värde, tullvärde, som du ska beräkna tullbeloppet

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Västsvenska företag och Tull 2015

Västsvenska företag och Tull 2015 VÄSTSVENSKA HANDELSKAMMAREN Västsvenska företag och Tull 2015 En temperaturmätning bland regionens bolag om tullfrågor Inledning 1 maj 2016 träder en ny lag kring hantering av tull i kraft inom EU och

Läs mer