Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars Kävlinge kommun. Granskning av kvalitetsarbetet inom LSS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av kvalitetsarbetet inom LSS"

Transkript

1 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av kvalitetsarbetet inom LSS

2 Innehåll 1. Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Revisionskriterier Avgränsning och genomförande Styrning Övergripande reglering Mål och styrning i Kävlinge kommun System för kvalitetsstyrning inom handikappomsorgen Kvalitetsgarantierna System för dokumenterade rutiner Egenkontroll Genomförandeplan och delaktighetsplan Avvikelsehantering Kompetensutveckling och personalförsörjning Uppföljning och återrapportering Öppna jämförelser samt andra nyckeltal Bedömning Samlad bedömning utifrån revisionsfrågorna Identifierade förbättringsområden/rekommendationer...18 Källförteckning...19 Bilaga 1. Rätten till insatser enligt LSS...1 Bilaga 2. Socialnämndens mål enligt nämndsplan, samt aktiviteter enligt Handikappomsorgens verksamhetsplan Bilaga 3. Kävlinge kommuns kvalitetsgarantier inom LSS, inklusive metod för uppföljning samt resultat enligt kvalitetsrapport

3 1. Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Kävlinge kommun granskat huruvida socialnämnden har ett systematiskt och ändamålsenligt kvalitetsarbete inom LSSverksamheten. Vår sammanfattande bedömning är att Kävlinge kommuns handikappomsorg har ett väl utvecklat kvalitetsledningssystem som tar en tydlig utgångspunkt i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd på området. Systemet ger goda förutsättningar för ett ändamålsenligt kvalitetsarbete, men vi ser ett behov av att ytterligare koppla kvalitetsarbetet till LSS grundläggande intentioner kring inflytande och delaktighet. Ett pågående utvecklingsarbetet kan bidra till detta under förutsättning att särskild hänsyn tas till det utvidgade kvalitetsansvar som följer av LSS 6 i jämförelse med socialtjänstlagens 3 kap 3. De nämndsantagna kvalitetsgarantierna för de respektive verksamhetsområdena inom LSS ger tydligt uttryck för vilka kvalitetsmässiga åtaganden som brukaren kan utkräva av verksamheten. Med tanke på garantiernas centrala roll för kvalitetsarbetet är det dock problematiskt att de i nuläget inte till fullo kan följas upp i alla delar, vilket inte är ändamålsenligt. Frånvaron av rapporteringar enligt Lex Sarah aktualiserar en genomlysning av normer och förhållningssätt i organisationen för att slå fast i vilken mån den beror på underrapportering. Vi ser positivt på att brukarundersökningar kontinuerligt genomförs som ett led i kvalitetsutvecklingsarbetet inom LSS. Här har vi dock i rapporten konstaterat ett antal svagheter som manar till utvecklingsarbete, och dessa gäller framför allt representativiteten samt brukarnas möjlighet till inflytande över brukarunderökningens form och innehåll. Vi bedömer att socialnämnden i vissa avseenden bör ta en mer aktiv roll gentemot förvaltningen i uppföljning och kontroll av att verksamheterna bedrivs i linje med LSS intentioner. Vi har identifierade följande förbättringsområden, kring vilka socialnämnden bör: Hitta former för att utveckla handikappomsorgens kvalitetsarbete så att det på ett tydligare sätt kan tillförsäkra att verksamheterna bedrivs i enlighet med LSS intentioner kring delaktighet och inflytande. Låta genomlysa organisationskulturella aspekter av handikappomsorgen med anledning av frånvaron av rapportering enligt Lex Sarah. Tillse att alla moment i kvalitetsgarantierna följs upp årligen, och på ett ändamålsenligt sätt. Göra särskilda ansträngningar för att bredda urvalet för brukarundersökningarna, och hitta former för att tillförsäkra brukarinflytandet när det gäller undersökningarnas innehåll och form. Överväga att inbegripa genomlysning av delaktighetsplaner i egenkontrollen. Hitta lämpliga former för nämndens närmare granskning av delegationsbeslut, och där den bärande beståndsdelen inte utgörs av egenkontroll på tjänstemannanivå. 2

4 2. Inledning 2.1. Bakgrund Socialtjänstens verksamhet ska enligt socialtjänstlagen vara av god kvalitet och präglas av ett fortlöpande förbättringsarbete. I socialstyrelsens föreskrifter och tillhörande handledningsdokument ges ytterligare ramar och stöd för det nödvändiga kvalitetsarbetet. För vissa verksamhetsområden kan socialtjänsten sägas ha ett utökat ansvar vad gäller kvalitetsfrågor. Detta gäller inte minst verksamheten enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), med vilken lag det följer ett vittgående åtagande vad gäller den enskildes självbestämmanderätt, integritet och inflytande. Lagens tydliga viljeriktning, i kombination med socialtjänstens ansvar vad gäller ett ändamålsenligt kvalitetsledningssystem, innebär en särskild utmaning för att leva upp till socialtjänstens och LSS intentioner. Med bakgrund i detta vill revisorerna förvissa sig om att socialnämnden i Kävlinge kommun bedriver ett systematiskt och ändamålsenligt kvalitetsarbete inom ramen för verksamheten inom LSS Syfte och revisionsfrågor Syftet är att bedöma om socialnämnden har ett systematiskt och ändamålsenligt kvalitetsarbete inom LSS-verksamheten. Syftet har konkretiserats i följande revisionsfrågor: Har nämnden definierat vad som menas med kvalitet? Vilka direktiv har lämnats från nämnden? Finns ett övergripande och systematiskt kvalitetsledningssystem? Hur arbetar enheterna med kompetensutveckling? Hur arbetar enheterna med egenkontroller och fortlöpande förbättringar? Vilken återkoppling kräver nämnden avseende kvalitetsutvecklingsarbetet? Är kvalitetsarbetet ändamålsenligt? 2.3. Revisionskriterier Bedömningsgrunderna för granskningen utgörs av: Kommunallagen (1991:900) Socialtjänstlagen (2001:453) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387) Föreskrift och allmänna råd för ledningssystem i hälso- och sjukvård och socialtjänsten (SOSFS 2011:9) Föreskrifter och allmänna råd om dokumentation om verksamhet som bedrivs med stöd av SoL, LVU, LVM och LSS (SOSFS 2014:5) Övriga föreskrifter och allmänna råd Kommunfullmäktiges mål och riktlinjer 2.4. Avgränsning och genomförande Avgränsning har gjorts till verksamhetsområdena bostad med särskild service, Granskningen är baserad på intervjuer och genomgång av relevant dokumentation. De förtroendevalda revisorerna har varit representerade och delaktiga i intervjuerna (se närmare uppgifter i källförteckningen). Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att faktagranska rapporten. 3

5 3. Styrning 3.1. Övergripande reglering Socialtjänstlagen och LSS Den huvudsakliga utgångspunkten för kommunernas verksamhet på socialtjänstområdet är socialtjänstlagen. Grundförutsättningarna slås fast i portalparagrafen, vars innebörd är att socialtjänsten i all sin verksamhet ska främja trygghet, jämlikhet och aktivt deltagande i samhällslivet. Kommunernas (och landstingens) ansvar vad gäller vissa grupper av personer med funktionsnedsättningar följer av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Denna lag skiljer sig från socialtjänstlagen i sin utpräglade rättighetskaraktär; LSS slår till skillnad från socialtjänstlagen fast individinriktade rättigheter 1, vilket renderar kommunerna ett tydligt och tungt ansvar i sina korresponderande åtaganden. Detta kan skönjas redan i LSS motsvarighet till socialtjänstlagens portalparagraf, som slår fast att LSS-verksamheten skall [ ] främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet [ ]. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. (LSS 5 ) Vilka personer som har rätt till stöd framgår av bilaga 1, där det också framgår vilka insatser som de stipulerade rättigheterna omfattar. Vad gäller socialtjänstens ansvar i fråga om kvalitet och kvalitetsarbete så finns detta i korthet reglerat i socialtjänstlagens 3 kapitel 3. Här slås fast dels att socialtjänstens insatser ska vara av god kvalitet, dels att kvaliteten ska utvecklas och säkras samt att detta ska göras systematiskt och fortlöpande. Vidare framgår att socialtjänsten ska rymma personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Motsvarande ansvar kring kvalitet upprepas även i LSS 6. Här sker dock en skärpning av ansvaret genom att lagstiftaren kopplar ihop kvalitet, kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling med frågor kring individens självbestämmanderätt, integritet och inflytande: Verksamheten enligt denna lag skall vara av god kvalitet och bedrivas i samarbete med andra berörda samhällsorgan och myndigheter. Verksamheten skall vara grundad på respekt för den enskildes självbestämmanderätt och integritet. Den enskilde skall i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande över insatser som ges. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. För verksamheten enligt denna lag skall det finnas den personal som behövs för att ett gott stöd och en god service och omvårdnad skall kunna ges. (LSS 6 ) 1 I de avseenden socialtjänstlagen slår fast rättigheter för den enskilde (rätten till ekonomiskt bistånd enligt 4 kap 1 ), så har socialtjänsten möjlighet att sätta villkor i form av motprestationer (4 kap 4 ). Ett undantag är rätten till s k fritidspeng (4 a kap 1 ), som dock bygger på att hushållet uppbär ekonomiskt bistånd, vilket kan villkoras enligt ovan. 4

6 Socialstyrelsens föreskrifter samt handledningsdokument Mer ingående anvisningar samt stöd för socialtjänstens kvalitetsarbete följer av socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete från 2011 (SOSFS 2011:9). Av föreskriften framgår att ledningssystemet ska vara utformat så att det säkerställer att verksamheten uppfyller kraven i lagstiftningen. Verksamheten ska identifiera, beskriva och fastställa bland annat processer, rutiner och samverkan. Den nya föreskriften ställer också krav på riskanalys och egenkontroll samt ett fortlöpande förbättringsarbete. I en kompletterande handbok för tillämpningen av föreskrifterna ges ytterligare stöd för det systematiska kvalitetsarbetet. En utgångspunkt i handboken är att begreppet kvalitet måste definieras utifrån de respektive verksamheter som bedrivs. I handboken formuleras detta i termer av att kvalitetsdefinitionen kan [ ] beskrivas som en ram som ska fyllas med det innehåll som finns i dessa andra lagar och föreskrifter eller beslut som gäller för verksamheten. (Handboken, s 12) 3.2. Mål och styrning i Kävlinge kommun Med utgångspunkt i Kävlinge kommuns långsiktiga vision 2 har kommunfullmäktige formulerat och antagit fem övergripande mål enligt nedan: Perspektiv Kävlingebon Utveckling Medarbetaren Ekonomi Miljö Övergripande Mål Målet är att alla upplever fördelar med att bo, växa upp, utbilda sig, verka och åldras i Kävlinge kommun. Kävlinge kommun ska ha en jämn befolkningstillväxt, en kommunal verksamhet i utveckling och ett attraktivt näringslivsklimat. Kävlinge kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare med kompetent och engagerad personal, där människor växer och tar ansvar i en uppmuntrande miljö som främjar hälsa, effektivitet och resultat. Kävlinge kommun ska, med god ekonomisk hushållning och ett effektivt resursutnyttjande, ha en handlingsberedskap för framtiden. Kommunens verksamhet präglas av långsiktigt hållbar utveckling. Till varje övergripande mål har ett antal inriktningsmål formulerats. Nämnderna har i sin tur att bryta ned kommunfullmäktiges mål i sina nämndsplaner, och i den fortsatta kedjan formuleras målvärden och indikatorer. I bilaga 2 framgår socialnämndens nämndsmål samt aktiviteter enligt verksamhetsplan för handikappomsorgen I verksamhetsplanerna framgår ett antal aktiviteter som har bäring på nämndsmålen. För dessa aktiviteter fastställs vem som är ansvarig, datum för start och slut, samt nuvarande status. I förekommande fall fastställs också specifika chefsuppdrag från verksamhetschefen. Vid sidan av målkedjan utifrån kommunfullmäktiges budgetmål finns ytterligare kommunspecifika strukturer för styrning. Socialtjänstplan ger en långsiktig riktning för verksamheterna utifrån en analys av nuläge och framtid, bl a på handikappomsorgens 2 Enligt vilken Kävlinge ska (1) vara en attraktiv boendekommun med balans mellan tätort och landsbygd, (2) förbättra förutsättningarna för att driva och starta företag, samt (3) ha en god dialog med sina medborgare. 5

7 område. Kävlinge kommuns tillgänglighetsplan (tidigare Handikapplan) antas av kommunfullmäktige, genomgår revidering vart fjärde år (senast okt 2014) och följs upp vart annat år. Planens syfte är att ge förtroendevalda ett underlag för beslut om åtgärder och inriktning av insatser för att göra samhället tillgängligt för alla. Åtgärder som har direkt bäring på handikappomsorgen rör områdena bemötande, social service, fritid och kultur samt bostad. 6

8 4. System för kvalitetsstyrning inom handikappomsorgen Vi vill inledningsvis lyfta fram tre centrala beståndsdelar i kvalitetssystemet inom socialtjänsten i Kävlinge, och som kan sägas tjäna funktionerna att klargöra, följa upp och återrapportera kvalitetsarbetet: - Kvalitetsmanualen är det huvudsakliga styrande och stödjande dokumentet i implementeringen av socialstyrelsens föreskrifter enligt SOSF 2011:9. Här definieras, vid sidan av SOSFS-definitionen, vad kvalitetsarbetet inom Kävlinge kommuns socialtjänst syftar till. 3 Dokumentet slår bland annat fast ansvarsfördelning samt de olika fokusområden som bygger upp kvalitetsledningssystemet. För varje kvalitetsfokusområde (exempelvis avvikelsehantering, kompetensutveckling, egenkontroll) klargörs syftet, genomförandet, stödjande dokument, samt form och frekvens för uppföljning. - Kvalitetsrapporten är huvuddokumentet för sammanställning och återrapportering av prestationer inom, och effekter av, kvalitetsarbetet. Rapporten upprättas årligen, och har ett brutet verksamhetsår för att resultaten ska kunna användas i framtagandet av mål i målstyrningen (och vice versa). Kvalitetsrapporten för perioden juli 2013 till juni 2014 återrapporterades på så sätt till nämnden i november Ledningens genomgång utgör huvudprocessen i den kontinuerliga bedömningen och utvecklingen av kvalitetssystemet under verksamhetsåret. 4 Processen börjar med en lokal genomgång i de respektive verksamheternas ledningsgrupper, och utgångspunkten tas i resultatet från kvalitetsrapporten. De lokala genomgångarna utgör underlag för genomgång i socialtjänstens ledningsgrupp på central nivå, det vill säga den centrala genomgången. Anteckningarna från ledningens genomgång redovisas till nämnden i samband med återrapporteringen av de slutliga kvalitetsrapporterna en gång om året Kvalitetsgarantierna Ytterligare en grundläggande beståndsdel i kvalitetssystemet, och som riktar sig mot brukaren, utgörs av de s k kvalitetsgarantierna 6. Dessa blir det konkreta uttrycket för kommunens åtaganden gentemot brukaren när det gäller verksamheternas kvalitet. Garantierna, som finns förtecknade på ett lättillgängligt sätt i broschyrer för de respektive verksamheterna inom LSS, framgår av bilaga 3 tillsammans med uppgifter om hur de följs upp, samt resultatet i senaste kvalitetsrapportern (t o m juni 2014). Som framgår rymmer garantierna både vissa objektiva prestationer som ska levereras (exempelvis genomförandeplan, tillgång till habiliteringsteamet och personal med lämplighet), och vissa prestationer 3 Kvalitetsarbetet ska (1) bidra till att kundernas behov av service och stöd tillgodoses, (2) skapa förutsättningar för ett kontinuerligt förändrings- och utvecklingsarbete, (3) bedrivas systematiskt och (4) vara en integrerad del i det dagliga arbetet. 4 Ledningens genomgång innefattar både analys av måluppfyllelse/resultat utifrån målkedjan, och bedömning om kvalitetsledningssystemet är lämpligt, tillräckligt och verkningsfullt. Vi fokuserar enbart det senare momentet i denna rapport. 5 Ledningens genomgång sker tre gånger per år, och fokuserar även måluppfyllelse enligt vad som beskrivits ovan. Av intervjuerna att döma har nämnden gjort bedömningen att redovisning av anteckningar från ledningens genomgång är överflödig i ljuset av den rapportering som sker i bokslut och delårsredovisningar. 6 Benämns också som kundlöften. 7

9 som är mer subjektiva i karaktären (exempelvis värdigt bemötande, omvårdnad med individuellt stöd och delaktighet, stimulerande och utvecklande aktiviteter). I intervjuerna med enhetscheferna lyfts fram att kvalitetsgarantierna kräver en hög grad av förklaring och konkretisering för att bli tillgängliga för många av brukarna. Kommentar Ett bärande moment i uppföljningen av kvalitetsgarantierna är de brukarundersökningar som kontinuerligt genomförs (se vidare under 5.3.2). Vi noterar att vissa av garantierna följs upp varje år, andra vartannat år. Det framgår också att i den mån garantierna tar direkt sikte på individualiserade insatser och delaktighet (garantin Omvårdnad med individuellt stöd och delaktighet ) så saknas ännu fungerande former för uppföljning; mätningen är kopplad till de delaktighetsplaner (se avsnitt 4.4) som ännu enbart upprättas för brukare inom två boenden System för dokumenterade rutiner Som framgår i en tidigare revisionsgranskning 7 har socialförvaltningen tagit fram ett flertal dokumenterade rutiner och processer som har bäring på nämndens systematiska kvalitetsarbete. Här ingår bland annat dokument kring utformning och ansvarsfördelning, översyn och revidering, samt publicering avseende rutiner (Rutinmanual, Rutinmall, Arbetsordning, Spridningsrutin), Här finns även stöd för kartläggning och dokumentering av processer. Samtliga dokument finns samlade i intranätet. Enligt vad som framkommer i intervjuerna med enhetscheferna är tillgängligheten god och materialet på intranätet erbjuder ett reellt stöd i arbetet Egenkontroll Egenkontrollen består av ett antal moment som har ett uppföljande eller utvärderande syfte, varav vi nedan lyfter fram några centrala moment. Det sker för närvarande ett utvecklingsarbete med syfte att omdana systemet för egenkontroll, och där utgångspunkten tas i ett antal huvudprocesser som formulerats för socialtjänsten Intern kontroll resp verksamhetskontroll I enlighet med reglementet för intern kontroll fastställer socialnämnden årligen en intern kontrollplan efter en risk- och väsentlighetsanalys. Ytterligare moment för kontroll beslutas på tjänstemannanivå och samlas under begreppet verksamhetskontroll inom socialnämnden. Denna omfattar bland annat de moment som övervägts men ej tagits upp i planen för intern kontroll. Framöver ska förteckningen för verksamhetskontroll enligt vad som framkommer rymmas inom ett samlat program för egenkontroll. Det kontrollmoment som rör handikappomsorgen i 2014 års plan för intern kontroll är att säkerställa att upprättad rutin avseende uppföljningar på beslut enligt LSS samt SoL inom handikappomsorgen följs. 8 I senaste kvalitetsrapporten (t o m juni 2014) framgår att 7 Granskning av systematiskt kvalitetsarbete inom hemvården i Kävlinge kommun, juni års plan för intern kontroll rymmer två kontrollmoment som rör handikappomsorgen: Revidering av krisplan samt åtkomstkontroll journaler och akter. 8

10 uppföljningar skett i 96 procent av beslut enligt LSS. Det poängteras att uppföljning i 100 procent av fallen är orealistiskt med nuvarande sätt att mäta, eftersom det inbegriper beslut tagna precis i slutet av kvalitetsperioden, och där uppföljning ännu inte blivit aktuell. I rapporten, såväl som i intervjuerna, framkommer också att det finns ett mörkertal av uppföljningar som inte återfinns i statistiken. Det kan exempelvis röra sig om uppföljningar per telefon som inte registrerats i verksamhetssystemet Procapita. Kommentar För att statistiken kring uppföljningar av beslut ska ha en rimlig grad av validitet (dvs mäta vad som avses att mätas) är det väsentligt att verksamhetsystemet fångar de uppföljningar som faktiskt utförs. Det följer också ett formellt dokumentationskrav avseende åtgärder för uppföljning enligt de nya föreskrifterna i SOSFS 2014:5 5 kap Brukarundersökningar samt brukar- och anhöriginflytande Som redan nämnts genomförs kontinuerliga brukarundersökningar inom LSS, och dessa tjänar bland annat syftet att följa upp vissa moment i kvalitetsgarantierna. Undersökningarna, som administreras och genomförs av LSS-handläggarna, är av olika karaktär för de respektive verksamheterna. Korttidsvistelse: Enkät till samtliga föräldrar alternativt myndiga brukare. Senaste undersökningen i juni 2014 besvarades enkäten av 5 av 16 respondenter, dvs en tredjedel. Boende gruppbostad LSS: En enklare enkät som fylls i tillsammans med LSShandläggare. Urvalet består av de brukare som enligt bedömning kan kommunicera verbalt eller med stöd av teckenkommunikation (41 av 53 brukare i 2014 års undersökning), och av dessa har 32 brukare deltagit, dvs drygt tre fjärdedelar. Enligt kvalitetsrapporten för övervägs att begränsa urvalet ytterligare med anledning av att vissa respondenter trots förenklingen inte förstår följdfrågorna fullt ut. Daglig verksamhet LSS: Brukarundersökningar genomförs vartannat år avseende boende, och vartannat år avseende daglig verksamhet, varför det inte skett någon brukarundersökning i den senare verksamheten under kvalitetsåret Enligt vad som framkommer har denna lösning gjorts av hänsyn till brukarna, som i stor utsträckning har insatser i båda verksamheterna, och som upplevt dubbla enkäter som belastande eller förvirrande. Under rubriken brukarundersökningar i kvalitetsrapporten återges dock resultatet av en undersökning av kundnöjdheten i caféverksamheten i biblioteket, och som initierats i samråd av brukare och personal. Anhörigstöd: En kortare enkät i öppen form skickas ut till anhöriga till personer med LSS-insats, med en svarsfrekvens på 11 procent (26 av 220 tillfrågade anhöriga). I intervjuerna betonas att det inom verksamheterna finns forum för att lämna synpunkter och utverka inflytande (exempelvis gruppvisa avstämningar i samband med veckovisa samlingar). Detta kontinuerliga kvalitetsutvecklingsarbete fångas dock inte på något systematiskt sätt i det formella kvalitetssystemet. Inom daglig verksamhet hålls kontinuerliga brukarråd med syfte att öka brukarnas möjligheter att vara delaktiga och ha inflytande över hur verksamheten ska utformas. I brukarråden lyfts inte ärenden som rör enskild person. Representanter från de olika 9

11 verksamheterna inom daglig verksamhet medverkar, och råden hålls under ledning av arbetskonsulent som för minnesanteckningar. Här sker återkoppling till och från enhetschef. Anhöriga till brukare med insatsen bostad med särskild service LSS bjuds årligen in till individuellt samtal med enhetschef. Kommentar Vi noterar att det finns informella och (inom daglig verksamhet) formella former för inflytande i grupp. På individnivå är kontinuerliga och målgruppsanpassade brukarundersökningar är ett medel för att öka möjligheterna till det brukarinflytande m m som LSS stipulerar. Vi ser som positivt att brukarundersökningar är en väl integrerad del i kvalitetsarbetet, men vi ser ett antal problem eller utvecklingsområden i dessa: - Urvalet i boendeundersökningen bygger i stor utsträckning på ett subjektivt urval av brukare utifrån vilka som är mest ägnade att besvara frågorna, och här har en ytterligare inskränkning av urvalet diskuterats för att öka kvaliteten i de svar som avges. Detta bygger på svårigheterna för många brukare att kommunicera sina erfarenheter och synpunkter. Enligt vår bedömning är detta helt fel väg att gå. Strävan måste vara att ständigt utveckla möjligheterna till brukardelaktighet och brukarinflytande, med kvalitetssystemet som ett verktyg för detta; brukardelaktigheten ska inte anpassas efter verktyget. - Svarfrekvensen är väldigt låg när det gäller korttidsvistelse och anhörigenkäter, vilket gör att representativiteten kan ifrågasättas. Här är det rimligt att öka ansträngningarna att få in fler besvarade enkäter, och även att se över undersökningarnas design, innehåll och frågeformulering. - Reellt brukarinflytande förutsätter att brukaren inte bara har möjlighet att besvara frågor, utan också att brukaren har inflytande över vilka områden och frågor som är relevanta, och även formen för inhämtning av erfarenheter. I linje med detta är det önskvärt att brukare involveras redan i arbetet med brukarundersökningarna, så att det ges möjlighet att undersökningarna inte bara blir ett verktyg för att stämma av de kvalitetsgarantier som kommunen själv formulerat. - Brukarundersökningarna vid daglig verksamhet och boendena alternerar så att de för varje verksamhet görs vartannat år. Då det handlar om uppföljning av de uttryckliga garantier som Kävlinge kommun utfärdar, bedömer vi det som angeläget att följa upp de respektive verksamheterna med brukarundersökningar tätare än så. Detta ställer krav på att utforma undersökningarna på ett sätt som är tydligt och enkelt för brukarna.. Vidare bedömer vi det som högst olämpligt att en kundundersökning vid caféet presenteras under rubriken Brukarundersökningar i kvalitetsrapporten. I senaste kvalitetsrapporten liksom i intervjuerna lyfts också brukarundersökningarna fram som ett fortsatt utvecklingsområde. Ansträngningar har bl a redan gjorts för att testa olika sätt att formulera frågor och svarsalternativ så att de passar brukaren. När det gäller anhöriginflytandet är det enligt vår mening viktigt att följa upp i vilken utsträckning anhöriga medverkar, och med utgångspunkt i detta ta upp huruvida formerna för inflytande kan utvecklas och anpassas ytterligare Egenkontroll av delegationsbeslut Delegationsärenden rapporteras kontinuerligt till socialnämnden vid varje sammanträde. För ärenden inom individ- och familjeomsorgen har tidigare en djupare granskning skett av 10

12 representanter från socialnämnden i slumpvis utvalda ärenden. Detta har efter socialnämndens beslut ersatts med egenkontroll av myndighetsbeslut fr o m 2014, vilket även omfattar handikappomsorgen och hemvården. Beredningen fastställer ett strategiskt område, verksamhetschefen granskar ett antal beslut efter en framtagen checklista, och redovisar om utredningen är korrekt gjord samt motiveringen till beslutet. Återrapportering sker årligen. Enligt intervjuerna infördes detta med anledning av att det i IFO-ärendena befunnits svårt för nämndens ledamöter att genomlysa ärendena, och att det nya förfaringssättet är mer ändamålsenligt genom att nämnden kan delges kunskap om varför det ser ut på ett visst sätt. I intervju med LSS-handläggarna framkommer att det kontinuerligt sker ett nätverksarbete tillsammans med handläggare i andra kommuner, främst inom ramen för 4 Yes 9. Kommentar Delegering av myndighetsbeslut från politisk nivå till tjänstemannanivå förutsätter ett stort mått av kontroll från politisk nivå, i vilket ljus vi ser den egenkontroll av delegationsbeslut som bedrivs. Aktiviteten sker dock på den nivå som ska kontrolleras, det vill säga på tjänstemannanivå. I intervjuerna betonas det pedagogiska syftet i denna aktivitet, det vill säga att ge nämnden insyn i bevekelsegrunder och förfaringssätt när det gäller myndighetsbeslut. Detta syfte är högst relevant, men bör enligt vår bedömning tydligt skiljas från det kontrollerande syftet Genomförandeplan och delaktighetsplan Genomförandeplanen för en person som beviljats insats upprättas enligt vad som framkommer i samråd med brukaren, anhörig eller förvaltare/god man. Möten kring genomförandeplanen genomförs årligen eller oftare. I delaktighetsplanen, som i nuläget upprättas för brukare vid två av boendena, sker en dokumentering av hur insatsen ska erbjudas för brukaren utifrån dennes önskemål. Enligt plan ska alla boenden omfattas av delaktighetsplaner under Delaktighetsplanen utgör enligt vad som uppges ett stöd för såväl ordinarie som tillfällig personal, för att kvalitetssäkra insatserna. I intervjuerna betonas att planen måste vara ett levande dokument som kontinuerligt revideras. Det lyfts dock fram att planen inte alltid är optimal att arbeta efter eftersom brukarens kanske inte vill göra på samma sätt varje dag; därmed finns det en flexibilitet i hur de efterlevs. Kommentar I de allmänna råd om dokumentationen kring insatser som följer av SOSFS 2014:5 6 kap 2 (och tillhörande handbok) bör det redan i genomförandeplanen framgå ganska detaljerade angivelser kring insatsen (bl a när och hur olika aktiviteter ska genomföras). Det är inte tydligt vilken detaljnivå socialstyrelsen avser, men i det fortsatta arbetet med delaktighetsplaner bör beaktas i vilken mån de allmänna råden har betydelse. Rent generellt vill vi påtala den utmaning som ligger i att formulera planer på hög detaljnivå, och som består i att tillförsäkra att planen är följsam utifrån föränderliga behov hos den enskilde brukaren. 9 Kävlinge, Lomma, Staffanstorp och Svedala kommuner. 11

13 Det framkommer att det från och med 2015 finns en rutin för individuell fritidsplanering, vars syfte är att planera brukarens fritid med största möjliga inflytande och delaktighet för den enskilde Avvikelsehantering Hantering av avvikelser och klagomål inom handikappomsorgen sker i stor utsträckning enligt vad som framkommer i den tidigare granskning som nyligen gjorts kring kvalitetsarbetet inom hemvården 10. Det finns utvecklade rutiner för avvikelsehantering, och det sker enligt vad som framkommer i intervjuerna kontinuerlig uppföljning, information och diskussion om avvikelserapportering inom verksamheternas APT. Genomgående i intervjuerna uttrycks att kunskapen om relevant lagstiftning är god i alla led. En avvikelsegrupp med enhetschefer (inklusive hemvården), kvalitetssamordnare samt IT-samordnare följer regelbundet upp registrerade avvikelser. Kvalitetsåret registrerades 41 avvikelser, vilket är i nedre kant i jämförelse med tidigare år (43-78 stycken). Den största delen utgörs av avvikelser inom läkemedelshanteringen (vilka närmare beskrivs inom ramen för den årliga patientsäkerhetsberättelsen). Antalet rapporteringar enligt Lex Sarah har under varit noll. I intervjuerna dryftas olika hypoteser kring detta resultat. Bland annat görs antagandet att avvikelser hanteras på ett tidigt stadium, och att brister därför avhjälps tidigt. En hög grad av insyn bland annat genom att många ur personalen träffar samma brukare, samt att det finns ett bra samarbete med anhöriga - leder enligt en av de intervjuade rimligtvis till att missförhållanden borde komma upp om de hade inträffat. Från annat ges uttryck för att långvariga relationer mellan brukare och personal, och ett högt förtroende, faktiskt kan göra att tröskeln för anmälan blir hög, och att detta i så fall är ett problem att hantera. Det förs också fram att en rapportering enligt Lex Sarah blir väldigt dramatisk just med anledning av att det är så sällan förekommande. Kommentar Frånvaro av rapporteringar enligt Lex Sarah är iögonfallande. Enligt vår bedömning verkar detta inte primärt vara en fråga om bristande kunskap; genomgående lyfts i intervjuerna fram att kunskapen om lagstiftningen är god i alla led, och att avvikelser kontinuerligt är föremål för diskussion bl a inom ramen för APT. Statistiken aktualiserar dock frågor kring kulturen inom organisationen; oavsett den reella anledningen till frånvaron av rapportering borde siffrorna ha föranlett en problematiserande analys, vilket inte verkar ha skett enligt vad som framkommer i granskningen. Vi ser det som positivt att det från enhetschefshåll ges vissa uttryck för problematiserande reflektioner kring avsaknaden av Lex Sarah-anmälningar Kompetensutveckling och personalförsörjning Inom handikappomsorgen finns en upprättad kompetensplan, som utgör huvuddokumentet vad gäller kompetensfrågor på en övergripande nivå. Här slås fast att varje verksamhet ska ha en utbildningsplan, vilken följs upp årligen. Huvudansvaret att planera, genomföra och följa upp de olika utbildningarna i planen har utbildningssamordnaren. Bland genomförda 10 Granskning av systematiskt kvalitetsarbete inom hemvården i Kävlinge kommun, juni

14 utbildningar enligt plan kan nämnas teckenkommunikation, NP-problematik och utvecklingsstörning, motiverande samtal och bemötande, samt obligatoriska utbildningar i brand och lyft m m. Det sker kontinuerliga utvärderingar efter genomförd utbildning, och utvärderingssvaren redovisas till ansvarig chef samt till deltagarna. I en uppföljning av de respektive verksamheternas utbildningsplaner anges att en majoritet av deltagarna är nöjda med den utbildning de fått, samt att de diskussioner som finns i dagsläget gäller hur implementering av ny kunskap ska ske på bästa möjliga sätt. I kompetensplanen redogörs också för kravprofiler vid rekrytering, samt obligatoriska moment vid introduktion av nyanställda eller vikarier. För båda dessa områden finns särskilt upprättade dokument tillgängliga på intranätet. Enligt vad som framkommer stämmer kravprofilerna väl överens med Socialstyrelsens allmänna råd inom handikappomsorgen. Vidare slås fast att att varje medarbetare ska ha en individuell utvecklingsplan. Den senare tas fram i samarbete mellan chef och medarbetare, och ska ha sin utgångspunkt i verksamhetens mål och ska beskriva medarbetarens behov av kompetensutveckling. De individuella utvecklingsplanerna aggregeras i verksamhetens utbildningsplan enligt ovan. Enligt vad som framkommer i intervjuerna stäms utbildningsfrågan kontinuerligt inom ramen för bl a utvecklings-/medarbetarsamtalen. Inom handikappomsorgen har man på senare tid alltmer satsat på breddutbildning istället för kompetensutveckling riktad mot enskilda medarbetare (även om sådan också sker fortfarande), då man enligt intervjuerna erfar att detta ger större möjligheter för hållbar implementering i arbetsgrupperna. I kvalitetsrapporten för framgår följande handlingsplan vad gäller kompetensförsörjningen: Ta fram individuella utbildningsplaner för personliga assistenter Införa den kompletterande utbildningen inom handikappomsorgen Se över sommarintroduktionens innehåll och upplägg Se över hur vi kan öka antalet svarande feriearbetare efter vecka 44 i utvärderingsenkät. Studera olika modeller för implementering av ny kunskap. I en mätning i juni 2014 hade 91 procent av handikappomsorgens personal adekvat utbildning 11, och enligt intervjuerna visar en kartläggning från 2014 att alla utom en inom LSS har behörighet enligt kraven. Inom handikappomsorgen i Kävlinge pågår, i likhet med många andra kommuner, ett arbete med titelbyte. 12 Åtgärden förväntas leda till en tydligare koppling till yrkeskraven och tydliggöra utbildningsbehoven, samt ha effekter för bl a yrkesstatusen och yrkesidentiteten. Sammantaget förväntas titelbytet möjliggöra en kvalitetsökning inom handikappomsorgen. Kommentar Det sker enligt vad som framkommer ett systematiskt och omfattande arbete vad gäller kompetensutveckling inom handikappomsorgen. I syfte att öka förutsättningarna för 11 Den minskning som detta markerar från föregående år beror på införandet av nya allmänna råd angående personliga assistenter. Av de 6 personliga assistenter som 2014 saknar formell utbildning påbörjade 5 st en validering under 2014, och en har påbörjat utbildning på eget initiativ. 12 Titelbytet gäller införande av titlarna stödassistent, stödpedagog samt stöd- och omsorgsbiträde, med definierade kompetenskrav. 13

15 lyckosam implementering av nya kunskaper i verksamheten har man medvetet tagit sikte på bredare utbildningsinsatser. Just implementeringen av kunskaper lyfts i en utvärdering av utbildningsplanerna upp som en fråga för diskussion. Här ser vi det som väsentligt att hitta former för att kunskaper kommer till direkt avsättning i det dagliga arbetet. Ett första led i detta i kan vara uppföljande utvärderingar av nyttan med utbildningar en tid efter genomfört utbildningstillfälle Uppföljning och återrapportering När det gäller uppföljning av myndighetsbeslut utmärker sig Kävlinge kommun markant gentemot snittet för riket, enligt vad som framkommer i Socialstyrelsens öppna jämförelser. Andelen uppföljda beslut inom ett år är för bostad med särskild service 90 procent (riket 12 procent), för daglig verksamhet 91 procent (riket 14 procent), samt för ledsagarservice 79 procent (riket 31 procent). Enligt intervjuerna sker varannan månad avstämning mellan handläggare och enhetschef gentemot uppgifterna i verksamhetssystemet. Som tidigare nämnts utgör de respektive verksamheternas årliga kvalitetsrapporter det centrala momentet återrapporteringen kring kvalitet och kvalitetsarbete inom socialtjänsten. Här sammanställs de olika kvalitetsmätningar som genomförts (internt och externt) under året, de respektive resultaten värderas, och handlingsplan med fortsatta aktiviteter slås fast för varje moment. Samtliga verksamheters kvalitetsrapporter (fyra stycken) avrapporterades senast vid samma tillfälle i nämnden i november Samtidigt avrapporterades resultatet avseende intern kontroll samt egenkontrollen av delegationsbeslut. Enligt vad som framkommer i intervjuerna ges tillräckligt utrymme för frågor i diskussion i samband med kvalitetsrapporteringen. Vid sidan av rapporteringen av ej verkställda beslut (kvartalsvis) och delegationsbeslut sker det enligt vad som framkommer av socialnämndens protokoll ingen övrig löpande rapportering med bäring på kvalitetsfrågor inom LSS. I intervjuerna framkommer att nämndens ledamöter vid flera tillfällen besökt olika verksamheter inom LSS. I den årliga Patientsäkerhetsberättelsen sammanställer kommunens MAS hur patientsäkerhetsarbetet har bedrivits, resultat avseende avvikelser, vilka åtgärder som gjorts för ökad patientsäkerhet, samt förbättringsområden framgent. Kommentar I intervjuerna på enhetschefsnivå ges uttryck för att kvalitetsledningssystemet erbjuder ett gott stöd och en tydlighet i flera avseenden. Detta gäller inte minst tillgången till aktuella rutiner på intranätet. Det framkommer dock också att de många åtagandena är belastande, och att det finns en risk att systemen för kvalitetsarbete är så omfattande att överblickbarheten går förlorad. Här erbjuds enligt vad som framkommer stöd genom att kvalitetssamordnaren informerar om kvalitetsledningssystemet i olika sammanhang Öppna jämförelser samt andra nyckeltal Socialstyrelsens öppna jämförelser ger möjlighet att sätta Kävlinge kommuns kvalitetsarbete i relation till standarden i andra kommuner avseende ett antal centrala kvalitetsfaktorer. Enligt de senaste jämförelserna, som gäller förhållandena under 2013, placerar sig Kävlinge 14

16 kommun genomgående väldigt högt i jämförelse med riksgenomsnittet avseende verksamheten inom LSS. Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) drivs av SKL och beskriver ett antal kvalitetsmoment ur medborgarperspektiv. Det mått som tillhandahålls på handikappomsorgens område är Serviceutbud i LSS-boende, där Kävlinge kommun placerar sig något över rikssnittet. 15

17 5. Bedömning Vår bedömning är att Kävlinge kommuns handikappomsorg har ett väl utvecklat och heltäckande kvalitetsledningssystem, som ger goda förutsättningar för ett ändamålsenligt kvalitetsarbete. Vi ser dock behov av en fördjupad analys kring vissa kvalitetsområden samt av utveckling av formerna för brukarinflytande som ett led i uppföljningen och i nästa led bedrivandet av insatser. Vidare bedömer vi att socialnämnden gentemot förvaltningen bör ta en mer aktiv roll i uppföljning och kontroll av att verksamheterna bedrivs i enlighet med gällande lagstiftning. Kvalitetsarbete bygger till stor del på rutinisering, standardisering och formalisering av olika processer inom socialtjänsten. Sociallagstiftningen, och då speciellt enligt LSS, handlar i hög grad om individualisering av insatser för ökad delaktiget m m. Det finns med andra ord en stor utmaning i att rutinisering av processerna inte spiller över i rutinisering av insatserna. Mer konkret handlar det om att så långt som möjligt hitta former för att säkerställa brukarens inflytande och delaktighet, och att dessa former blir en naturlig och kontinuerlig del i kvalitetsledningssystemet. Detta kan förslagsvis ta sig uttryck i att just inflytande och delaktighet skiljs ut som särskilda fokusområden i kvalitetsarbetet (på motsvarande sätt som tillgänglighet och bemötande utgör fokusområden i socialtjänstens kvalitetsmanual). Ett pågående utvecklingsarbete bland annat inom egenkontroll, individuell fritidsplanering samt delaktighetsplaner - kan bidra på ett positivt sätt under förutsättning att särskild hänsyn tas till det utvidgade kvalitetsansvar som följer av LSS 6 i jämförelse med socialtjänstlagens 3 kap 3. Utifrån vad som framkommer i intervjuerna finns det återkommande forum för dialog och synpunkter i grupp från brukarnas sida i flera av verksamheterna. De kontinuerliga brukarråden inom daglig verksamhet är ett formellt sådant forum. Vi ser det som positivt att Kävlinge tillhör den halva av Sveriges kommuner som kontinuerligt genomför brukarundersökningar som en del i kvalitetsutvecklingsarbetet inom LSS. Här har vi dock i rapporten konstaterat ett antal svagheter som manar till utvecklingsarbete. Det gäller bland annat den lika väsentliga som svåra utmaningen att sträva efter en hög representation av brukare i undersökningarna; här har vi istället sett en viljeriktning att ytterligare begränsa urvalet till de som är lättast att få in synpunkter ifrån. Det gäller även att hitta former för delaktighet så att undersökningarnas innehåll speglar de områden som brukaren själv bedömer som väsentliga, och så att de erbjudna undersökningsformerna utgår från brukarens premisser. Här ges exempel på att man prövat olika sätt att formulera enkätfrågorna, och vi välkomnar ytterligare initiativ på detta område. Vi ser positivt på att socialnämnden antagit kvalitetsgarantier för LSS-verksamheten, vilket är ett sätt tydliggöra och kommunicera vissa centrala åtaganden avseende verksamhetens kvalitet. Med tanke på garantiernas centrala roll för kvalitetsarbetet är det dock problematiskt att de i nuläget inte till fullo kan följas upp i alla moment, vilket inte är ändamålsenligt. Frånvaron av rapporteringar enligt Lex Sarah aktualiserar en grundlig genomlysning för att slå fast i vilken mån den beror på underrapportering. Här räcker det inte att inventera om kunskapen om lagstiftningen är tillräckligt god och tillräckligt spridd (vilket den förefaller vara utifrån vad som framkommer i granskningen) utan det krävs en djupare genomlysning av normer och förhållningssätt i organisationen. Vi ser ett behov av att hitta lämpliga former för närmare granskning av delegationsbeslut, och där den bärande beståndsdelen inte utgörs av egenkontroll på tjänstemannanivå. Den 16

18 befintliga ordningen med egenkontroll av delegationsbeslut fyller funktionen att ge insyn i bevekelsegrunder och förfaringssätt när det gäller myndighetsbeslut vilket i sig är högst relevant - men detta syfte bör tydligt skiljas från det kontrollerande syftet Samlad bedömning utifrån revisionsfrågorna Har nämnden definierat vad som menas med kvalitet? Ja. Det konkreta uttrycket för detta finns i de nämndsantagna kvalitetsgarantierna för de respektive verksamhetsområdena inom LSS. Här ges tydligt uttryck för vilka kvalitetsmässiga åtaganden som brukaren kan utkräva av verksamheten. Kvalitetsarbetets syfte slås fast i kvalitetsmanualen. Vilka direktiv har lämnats från nämnden? I nämnds- respektive verksamhetsplan anges tydliga mål för handikappomsorgen, och som i stor utsträckning har bäring på kvalitetsfrågor. Finns ett övergripande och systematiskt kvalitetsledningssystem? Ja. Det finns inom socialtjänsten ett väl utvecklat kvalitetsledningssystem som tar en tydlig utgångspunkt i socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Hur arbetar enheterna med kompetensutveckling? I enlighet med en övergripande kompetensplan för socialtjänsten upprättas individuella utvecklingsplaner för samtliga medarbetare. Dessa är utgångspunkt för de verksamhetsspecifika utbildningsplaner som årligen upprättas och följs upp. Initiativ har tagits för mer breddutbildning som erbjuds större delar av arbetsgrupperna, för att på så sätt förbättra förutsättningarna för implementeringen av ny kunskap. Hur arbetar enheterna med egenkontroller och fortlöpande förbättringar? Egenkontroll sker i form av ett stort antal moment för uppföljning och utvärdering. Bärande beståndsdelar i detta är arbetet med den årliga kvalitetsrapporten samt ledningens genomgång, där uppföljning på enhetsnivå aggregeras till central nivå och återrapporteras till nämnden. Egenkontrollen rymmer också bl a intern kontroll och verksamhetskontroll, samt brukarundersökningar. Kvalitetsutveckling sker företrädesvis med utgångspunkt i handlingsplaner som upprättas i samband med uppföljningen av de olika momenten i kvalitetsarbetet. Vilken återkoppling kräver nämnden avseende kvalitetsutvecklingsarbetet? Den huvudsakliga återrapporteringen kring kvalitetsarbetet sker en gång om året i form av redovisning av verksamhetens kvalitetsrapport, rapportering av egenkontroll av delegationsbeslut, samt redovisning av internkontrolluppdrag. Löpande under året sker återrapportering av ej verkställda beslut (kvartalsvis) samt delegationsbeslut. Den 17

19 djupare granskning av delegationsbeslut som sker är i sig delegerad till tjänstemannanivå, med rapportering till nämnden. Är kvalitetsarbetet ändamålsenligt? Vår bedömning är att kvalitetsarbetet inom handikappomsorgen i huvudsak är ändamålsenligt, men att det finns behov av åtgärder för att säkerställa att kvalitetsarbetet i största möjliga mån verkar för att främja LSS grundläggande intentioner kring inflytande och delaktighet. Ett pågående utvecklingsarbete kan bidra till detta under förutsättning att särskild vikt läggs vid det utvidgade kvalitetsansvar som följer av LSS Identifierade förbättringsområden/rekommendationer Socialnämnden bör Hitta former för att utveckla handikappomsorgens kvalitetsarbete så att det på ett tydligare sätt kan tillförsäkra att verksamheterna bedrivs i enlighet med LSS intentioner kring delaktighet och inflytande. Låta genomlysa organisationskulturella aspekter av handikappomsorgen med anledning av frånvaron av rapportering enligt Lex Sarah. Tillse att alla moment i kvalitetsgarantierna följs upp årligen, och på ett ändamålsenligt sätt. Göra särskilda ansträngningar för att bredda urvalet för brukarundersökningarna, och hitta former för att tillförsäkra brukarinflytandet när det gäller undersökningarnas innehåll och form. Överväga att inbegripa genomlysning av delaktighetsplaner i egenkontrollen. Hitta lämpliga former för nämndens närmare granskning av delegationsbeslut, och där den bärande beståndsdelen inte utgörs av egenkontroll på tjänstemannanivå. Kävlinge den 12 mars 2015 Erik Wesser EY 18

20 Källförteckning Intervjuer: Socialchef Christin Johansson Verksamhetschef Christina Forsberg Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt LSS-handläggare Johanna Klapp (Tidigare) LSS-handläggare Pernilla Lindeberg Enhetschef personlig assistans m m Ros-Marie Andersson Enhetschef daglig verksamhet m m Karolina Jagesten Enhetschef gruppbostad/serviceboende Malin Ask Enhetschef gruppbostad m m Helén Mårtensson Enhetschef gruppbostad Sofia Ringqvist Enhetschef gruppbostad m m Carina Alfh Förtroendevalda revisorer som medverkat vid intervjuerna: John Axel Persson Claes Håkansson Dietmar Olbrich 19

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Socialförvaltningen, Karlsborg Dokumenttyp: Riktlinje Diarienummer: 26/2015 Beslutande: Socialnämnden Antagen: 2015-03-04 Giltighetstid: Tillsvidare Dokumentet

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Handikappomsorg. Kvalitetsrapport/egenkontroll 130701-140630

Handikappomsorg. Kvalitetsrapport/egenkontroll 130701-140630 Handikappomsorg Kvalitetsrapport/egenkontroll 130701-140630 Oktober 2014 Christina Forsberg Susanna Ahlin Åsa Holmqvist Camilla Kindahl Johanna Klapp Pernilla Lindeberg Eva Sjöstedt 2 Innehåll 1. Inledning...

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

LSS Ledsagarservice Personlig assistans-

LSS Ledsagarservice Personlig assistans- Revisionsrapport LSS Ledsagarservice Personlig assistans- Staffanstorps kommun Jean Odgaard Cert. kommunal revisor Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Uppdrag

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17

Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Verksamhetsuppföljning Ledsagare, avlösare, stödfamilj och kontaktperson (LSS) 2014-01-17 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Verksamheten

Läs mer

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? LSS-råd 2013-09-26 Motiv till medverkan Tema Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? Handläggning LSS Omorganisation 2010: Ett av motiven var att skapa EN ingång

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg Hjo kommun Styrdokument Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete i Vård och omsorg och Individ- och familjeomsorg 1. Dokumenttyp Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 2. Fastställande/upprättad 2012-01-18

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB

Uppföljning 2012-06-14 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120614 Mångkulturell Hemtjänst i Stockholm AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation Företagets

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL

TIMRÅ KOMMUN Socialförvaltningen Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänstens verksamheter Enligt SoL, LVU, LVM, LSS och HSL Fastställd av socialnämnden 2012-01-25 2(14) Innehållsförteckning sid Kvalitetsarbetet

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Socialförvaltningen Tjörns kommun Handläggare: Magdalena Patriksson Datum: 2013-11-06 Socialnämnden 2013-11-20 188 Tjörn Möjligheternas

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014. Socialförvaltningen. Ovanåkers kommun

KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014. Socialförvaltningen. Ovanåkers kommun KVALITETSPLAN [År] KVALITETSPLAN 2014 Socialförvaltningen Ovanåkers kommun Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING... 2 KVALITETSPLANENS FORTSATTA DISPOSITION... 2 GRUNDERNA FÖR DET SYSTEMATISKA

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30

Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Verksamhetsuppföljning Kvarngatan 2014-01-30 Malin Rehnstam Kvalitetscontroller Sofia Spetz Avdelningschef Handläggarenheten Elisabeth Rubin MAS 1 INFORMATION OM VERKSAMHETEN Kvarngatans gruppboende ligger

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12)

Kvalitetsdokument Socialförvaltningen D.nr. eller dokumenttyp: Sid. 1 (12) Sid. 1 (12) Programområde eller övergripande: Omsorg om funktionshindrade, Socialpsykiatri Framtagen av: Ingrid Fagerström Utbildnings- och kvalitetssamordnare Gäller from: Verksamhet: Särskilt boende

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg

Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg www.pwc.se Revisionsrapport Inger Kullberg Cert. kommunal revisor Tillgänglighet och bemötande inom individ- och familjeomsorg Surahammars kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag,

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag, LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlagen, LVM LVU SoL LSS Men hur och när? SoL LSS LVU LVM LVU och LVM Tvångslagar på samma sätt som LPT Det är svårt att omhändertaga någon Dessa lagar tas till när det mesta

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans

KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans KVALITETSBERÄTTELSE Personlig assistans Sociala stödresurser Verksamhetsåret 2012 Kvalitetsarbete inom Sociala stödresurser Innehållsförteckning Inledning. 3 Gemensamt kvalitetsarbete.. SCB:s medborgarundersökning

Läs mer

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012

REVISIONSRAPPORT. Granskning av LSS. Kvalitetssäkring av genomförandeplaner. Emmaboda kommun. 9 oktober 2012 REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS Kvalitetssäkring av genomförandeplaner Emmaboda kommun 9 oktober 2012 Jard Larsson, certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Uppdrag, revisionsfråga

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015

VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 VERKSAMHETSPLAN FÖR OMSORG OM FUNKTIONSHINDRADE 2013-2015 Upprättad 2013-01-23 2(7) INLEDNING Omsorgen om funktionshindrade riktar sig till personer med fysiska och psykiska funktionshinder och deras familjer.

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner

Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner REVISIONSRAPPORT Granskning av LSS kvalitetssäkring av genomförandeplaner LSS = lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Trelleborgs kommun 17 mars 2014 Jard Larsson Certifierad kommunal revisor

Läs mer

Värmdö kommun. Förstudie angående styrning och organisation av LSS-verksamheten Revisionsrapport. KPMG AB 2011-12-13 Antal sidor: 9

Värmdö kommun. Förstudie angående styrning och organisation av LSS-verksamheten Revisionsrapport. KPMG AB 2011-12-13 Antal sidor: 9 Förstudie angående styrning och organisation av LSS-verksamheten KPMG AB Antal sidor: 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 2 2.1 Syfte och revisionsfrågor 3 2.2 Metod 3 2.3 Projektorganisation 3

Läs mer

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning

Revisionsrapport 2010. Landskrona stad. Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Revisionsrapport 2010 Landskrona stad Kommunstyrelsens styrning och ledning avseende personalavdelning Jakob Smith Februari 2011 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 3 1 UPPDRAGET... 4 1.1 Bakgrund och

Läs mer

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar Ks 352 Dnr 2014.0294.759 Uppföljning av granskning kring kvalitet inom socialtjänsten Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende granskning kring kvalitet

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se

Rapport. Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS. www.ljungby.se www.ljungby.se Rapport Öppna jämförelser stöd till personer med funktionsnedsättning LSS Sammanställd av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Redovisad för socialnämnden 2013-01-23 Bakgrund Syftet med öppna

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Socialförvaltningen Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148 Övertagen av socialnämnden 2012-09-01

Läs mer

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 1 Inledning Socialstyrelsen gav 2006 ut föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SOL,

Läs mer

4.1.1. Iakttagelser... 6. 4.2. Roll och ansvarsfördelning... 8. 4.2.1. Iakttagelser... 8. 4.3. Styrning, uppföljning och kontroll...

4.1.1. Iakttagelser... 6. 4.2. Roll och ansvarsfördelning... 8. 4.2.1. Iakttagelser... 8. 4.3. Styrning, uppföljning och kontroll... Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Revisionsfråga... 3 2.3. Revisionskriterier... 3 2.4. Metod och avgränsning... 4 3. Organisation... 5 4. Granskningsresultat...

Läs mer

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten Kvalitetsledningssystem i Socialtjänsten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Inledning 1.1.1 Varför ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten 1.1.2 Vad ingår i ledningssystem

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialförvaltningen Foto: Karolina Edgren Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Utgångspunkter, principer och ansvar

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Säters kommun. Styrning och organisation av LSSverksamheten. Förstudie. KPMG AB Augusti 2011 Antal sidor: 9

Säters kommun. Styrning och organisation av LSSverksamheten. Förstudie. KPMG AB Augusti 2011 Antal sidor: 9 Säters kommun Styrning och organisation av LSSverksamheten KPMG AB Augusti 2011 Antal sidor: 9 KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative Innehåll 1. Sammanfattning

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten

Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten Omsorgsnämnden Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2009 Bemanningsenheten 1 2009-04-28 Innehållsförteckning 1 Omsorgsnämndens kvalitetsarbete 1.1 Metod. 4 1.2 Enkäter 4 2 Verksamhetsinformation 2.1 Presentation

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625

Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 1 Socialtjänsten... Ansvarig Utfärdad av Berörda verksamheter Version Kvalitetssamordnare Eva Sjöstedt HO, HV och IFO 130625 Dokumentnamn Hantering av utgången rutin Lex Sarah rutin.doc Sparas i 10 år.

Läs mer

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg

Uppföljning 2012-08-14 AB Adela Omsorg SOLNA STAD Omvårdnadsförvaltningen Uppföljning 20120814 AB Granskare: Metod: Webbenkät, intervju, granskning av rutiner, genomförandeplaner och socialdokumentation genomförs vid ett besök hos utförararen.

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun

Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun SOCIALNÄMNDEN SÖDERHAMNS KOMMUN Kvalitetsledningssystem för socialnämnden i Söderhamns kommun - i verksamheter enligt SoL, LVU och LVM Utgångspunkter, principer och ansvar Fastställd av socialnämnden 2013

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Nya föreskrifter och allmänna råd

Nya föreskrifter och allmänna råd Nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet beslutade och publicerade träder i kraft den 1 januari 2012 Bakgrund Varför behövde de nuvarande föreskrifterna

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING DNR 584-2012-1.1 2012-07-05. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten Beslutad av stadsdelsnämnden 2012-08-23 SID 2(18) 1 Inledning... 3 2 Stockholms

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelsen 2011-05-06

Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelsen 2011-05-06 Socialförvaltningen Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelsen 2011-05-06 Johanna Bendtsen Omsorgshandläggare Lena Thosteman Enhetschef Handläggarenheten SAMMANFATTNING Korttidsvistelsen nådde upp till samtliga

Läs mer

System för systematiskt kvalitetsarbete

System för systematiskt kvalitetsarbete Ansvarig Bengt Gustafson, Tf verksamhetschef Dokumentnamn Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Upprättad av Elisabet Olsson Gunilla Marcusson Ledningssystem enligt SOSFS 2011:9 Berörda verksamheter

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete enligt SOSFS 2011:9 Dokumenttyp: Riktlinje Dokumentansvarig: Kvalitetsutvecklare Beslutad av: Omsorgsnämnden och individ- och familjeomsorgsnämnden Datum för revidering: 2014-12-31 Giltig fr.o.m. 2014-09-01 Dokumentförvaring:

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter

Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Ledningssystem Ledning för kvalitet! Ständigt förbättringsarbete i vård- och omsorgsnämndens verksamheter Diarienummer: VON 2014/0469 Vård- och omsorgsnämnden antog dokumentet den 17 september 2014 Dokumentet

Läs mer

Granskning av LSSverksamheten

Granskning av LSSverksamheten Revisionsrapport Granskning av LSSverksamheten Fredrik Anderberg, Linda Gustafsson Svalövs kommun Februari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Revisionsfråga 3 1.3 Metod och avgränsning

Läs mer