VERKTYGSLÅDA HEJ! Hjärtligt välkomna!

Transkript

1 VERKTYGSLÅDA HEJ! Vi på ung scen/öst är glada att du och din elevgrupp kommer och ser Vi Är Nära. Föreställningen är ungefär en timme lång och handlar om allt som kan rymmas i en nära vänskap. Om du vill arbeta pedagogiskt i anslutning till föreställningen har vi sammanställt ett material med övningar som inspiration. Några av dem tar avstamp i praktiska experiment. Några är inbjudningar till filosofiska samtal. Några av dem handlar om en robotfisk som du kommer att få med dig till elevgruppen från föreställningen. Hjärtligt välkomna! Om du har frågor till oss, vänd dig till: Elin Andersson Publik- och bokningsansvarig elin.andersson@ungscen.se 1/9

2 PRAKTISKA ÖVNINGAR Speglingarna En sak som ofta händer i nära vänskaper är att personerna som är vänner härmar och speglar varandra. Ord och kroppsspråk kan förvandlas och byta tillhörighet i den andras sällskap. Här är några experiment du och din elevgrupp kan göra kring speglingar: Spegelövningen Dela upp gruppen i par och låt dem stå mitt emot varandra. En i varje par får börja göra rörelser som den andra speglar. Den som rör sig bör vara tillräckligt långsam och tydlig för att den andra ska hänga med. Efter några minuter kan paret byta roller, så att den som rörde sig följer och tvärtom. När båda har testat att föra och följa kan de testa om de kan låta rollerna växla eller flyta - kanske går det att hitta till ett tillstånd där det inte riktigt går att säga vem som för eller följer, men där något ändå händer? Gäsptestet Gäspningar smittar! Testa vad som händer om en i en grupp börjar gäspa. Hur känns det att gäspa? Hur ändras känslan i rummet när alla gäspar? Nynntestet Melodier smittar också. Och ibland kan det vara väldigt svårt att bli av med en sång som satt sig på hjärnan. Testa att nynna sånger för varandra och se hur de smittar! Vilka fastnar mest? Varför? Denna övning funkar kanske bäst i smågrupper. Spännande fakta om speglingar - Det finns en typ av nervceller i hjärnan - spegelneuronerna - som avger nervimpulser både när någon gör en viss handling och när den ser någon annan göra samma handling. Kroppen reagerar alltså på denna nivå som att det den såg hända egentligen hände den själv. Förutom hos människor är det också fastlagt att det finns spegelneuroner hos vissa apdjur och fåglar. - Forskarna vet inte varför människor (eller andra djur) gäspar. En vanlig teori var förut att det var för att kroppen skulle få extra syre, men experiment i tält med extra hög syrehalt har visat att syrehalten inte gör någon som helst skillnad för mängden gäspningar. Snarare verkar gäspningen ha någonting med gruppen att göra. Gäspningarna kommer när det är dags att byta från en aktivitet till en annan, och när en individ börjar gäspa sprider det sig till de andra. Det kan till och med räcka med att se en gäspning på bild - eller att läsa om gäspningar - för att börja gäspa. - Att få en låt på hjärnan kallar forskarna för öronmask, och det drabbar upp till 90% av alla människor minst en gång i veckan. 2/9

3 En själv och den andra En del av att vara vän med någon är att behöva tänka på att det finns en relation mellan en själv och andra - att ens kompis inte är samma som en själv, men kanske ändå lik, och att en själv kan vara någon annans andra. Här följer några förslag på övningar som handlar om en själv och andra. Ropet Den här övningen kan göras till exempel i en cirkel och kan användas som en namnlek. Om en person ropar på någon svarar den jag är här, och så går turen att ropa över till den personen. Men i den här leken går det även att ropa på sig själv, och svara jag är här. Hur känns det att ropa på sig själv? Vad betyder ropet då? Brevet Den här övningen går ut på att var och en får skriva brev till sig själva om ett år. Brevet kan innehålla berättelser om hur livet är nu, frågor till framtiden, tips, drömmar, ängslan och längtan - vad som helst som personen som skriver vill. Brevet är till för den som skriver och det är upp till var och en vad den vill göra med det. Viktigt att tänka på är att inte personerna börjar läsa varandras brev, då breven är privata. Förslagsvis kan varje person få ett papper och ett kuvert, som brevet kan läggas i och klistras igen. Därefter kan personen exempelvis skriva sitt namn och ett datum då en tänker sig att öppna kuvertet. Hur vi är lika Övningen handlar om att hitta likheter och gemensamma egenskaper mellan sig själv och andra. Börja med att dela upp gruppen i par. Låt paren diskutera sig fram till något sätt som de är lika på. Det kan vara allt ifrån att ha liknande kläder till att gilla samma sak eller ha varit med om något liknande. Övningen kan vara spännande att upprepa med någon annan. Om gruppen inte är så stor kan alla få möta alla och hitta likheter mellan sig. Kroppsvillor Ibland är det inte så lätt att veta vad som är en själv och vad som är någon annan, inte ens när det handlar om kroppen. Det finns flera roliga kroppsvillor som går att experimentera med - det brukar ge upphov till mycket skratt och skräckblandad förtjusning. Testa till exempel: - Att sträcka ut armarna rakt fram med korsade handleder, knäppa fingrarna och sedan vrida tillbaka händerna på detta sätt så att de kommer nära kroppen. Om någon annan petar på ett av dina fingrar, kan du säga vilket och på vilken hand? - Testa att korsa pekfingret och långfingret och dra klykan som blir mellan de båda fingrarna längs med näsan. Känns det som att du har två näsor? Du är inte ensam! - Testa att ta fram en bunke med varmt vatten och en med kallt. Doppa en hand i varje bunke. Hur känns det? Är det varmt eller kallt? 3/9

4 Det sorgligaste youtubeklippet I Vi Är Nära delar skådespelarna många känslor som kan vara känsliga, bland annat sorg. Med vissa personer är det lättare att vara ledsen än med andra, och vissa verkar också i allmänhet ha lättare att vara ledsna än andra. Den här övningen handlar om att prata om vad som gör oss ledsna och hur vi gör när vi känner oss ledsna - om vi visar det för andra eller gömmer det, om vi gråter eller inte och vad som händer då. Övningen består i att låta eleverna välja ett youtubeklipp som de tycker är sorgligt diskutera varför det är sorgligt och hur sorg fungerar. Övningen kan göras på flera olika sätt - både individuellt (som en textuppgift), i smågrupper eller i en större klass. Om övningen görs i grupp kan eleverna visa youtubeklippen för varandra och prata om frågorna kring sorg i grupp. Foto: Markus Gårder 4/9

5 FILOSOFI Robotfisken Du som pedagog har i samband med föreställningen fått en robotfisk som börjar simma när den är kontakt i vatten. Om ni inte har ett gemensamt hemklassrum där fisken kan bo kan den få följa med när du träffar gruppen, eller få bo någonstans där de som sett föreställningen kan besöka den. Att låta fisken flytta in i ett klassrum, tillfälligt eller längre tid, kan vara ett bra tillfälle att prata om vad det är att vara en person och att leva. Fisken känns så mycket som att den vill någonting när den simmar, men samtidigt är den en robot. Här är några av alla tankar och frågor den har gett upphov till hos oss, och som kanske kan vara spännande att diskutera tillsammans med en elevgrupp: - Hur man kan tycka om något som bara går på batteri? - Är det synd om robotfisken? - Är det synd om den verkliga fisk som blivit ersatt av robotfisken? - Det sägs att alla kroppens celler byts ut på sju år, men robotfisken byter inte celler. Kommer den därför att vara mer sig själv om sju år än vad vi kommer att vara? - Hur skulle det kännas att vara en fisk? Hur skulle det kännas att vara en robotfisk? - Prata om minnen av vatten och badrum. - Hur skulle det kännas om klassrummet var under vatten? Andra frågor Här är några andra spännande filosofiska frågor att diskutera i grupp. - Om ni täcker för klassrummets fönster syns inte det som händer på utsidan. Vad händer med er förståelse av rummet om ni föreställer er att platsen där ni är befinner sig djupt ner i havet, på en mycket hög höjd eller långt ut i rymden? Hur vet ni, utan att öppna dörren och kolla, att det inte är så? - Hur kan vi bevisa att vi inte sover just nu? - Finns det något som du är bra på som du inte kan förklara varför du är bra på? - Var vi döda innan vi föddes? Om inte, vad var vi? Händer samma sak när vi inte är födda som när vi är döda? - Om vi hade evigt liv, skulle vi leva annorlunda då? Spännande att tänka på: Om vi har evigt liv utan att veta det, då har det eviga livet redan börjat. - Om vi visste att vi var den sista generationen på jorden, hur skulle vi då leva våra liv? 5/9

6 FÖRESTÄLLNINGENS BAKGRUND Vi Är Nära är en del av ett riksomfattande projekt som heter I DEN BÄSTA AV TJEJ- VÄRLDAR. Projektet undersöker hur det skulle vara om vi kastat omkull hela vårt samhälles värdesystem. Vi testar en värld där strävan efter makt, hårdhet, vinst och effektivitet aldrig slagit rot och tjejvärden är det enda vi känner till. Projektet resulterar i tre föreställningar Vi Är Nära på ung scen/öst i Linköping och Norrköping, Radikal Vänskap som görs i samarbete med Taeter Trots och har premiär i Malmö och Sverigeturné, och Feminiteter som potential av Middagsbjudningen i Stockholm. Ett paradigmskifte är på gång! Kvinnor dominerar i de mest växande branscherna och är i majoritet på mellanchefs-nivå och inom akademin. Snart jobbar kvinnor heltid i lika stor utsträckning som män och de är på väg upp i företagstopparna. Men än är det inte färdigt! Kvinnor ska äga mer, ha mer makt och mer pengar i lönekuverten! Men tänk om det inte är det bästa sättet att leva över huvud taget? Tänk om det är smartare och mer hållbart att jobba mindre, umgås med vänner, ta hand om barnen och värdesätta det ovärderliga i livet? Tänk om de traditionellt kvinnliga handlingarna och strategierna är de lyckligaste? Vård av närstående kanske inte är en kvinnofälla, utan meningen med livet. Långa samtal med vänner är kanske viktigare än styrelsemöten... Att öva på att lyssna, sjunga i kör och skriva dikter om kärlek och sorg är kanske bättre än att träna på att ta plats, träna kickboxning och självförsvar? Vad skulle hända om alla fick pröva på att ge något utan att få något tillbaks? Tänk om tjej -värden är de bästa värdena? Tänk om tjejvärlden är den bästa av världar?! Foto: Markus Gårder 6/9

7 LITTERATURLISTA Barn 101 vardagsfilosofiska experiment - Roger-Pol Droit Jättehemligt - Barbro Lindgren Det röda trädet - Shaun tan Budskap från vatten - Masuru Emoto Självklart! Inte? - Liza Haglund och Anders J. Persson Musik: Valsång - First Aid Kit Vuxna Ett nollsummespel - Barbro Lindgren Kvinnostaden - Christine de Pisan Den nya kvinnostaden - Nina Burton Mannens undergång - Hanna Rosin Lyckliga i alla sina dagar - Nina björk Radio: Människan och maskinen Fantasins makt Den andra världen- Landet som icke är: Hemsidor: 7/9

8 BRA ATT HA-KONTAKTER Ibland händer det saker i skolan, hemma eller i en själv. Här är ung scen/östs tipslista på några som kan vara bra att prata med. Skriv ut och sätt upp på klassrumsväggen! BRIS har öppet dygnet runt och lyssnar på dig oavsett vad det gäller: Telefon: Hemsida: bris.se Barnombudsmannen har som uppdrag att skydda barn och ungas intressen i samhället. barnombudsmannen.se Om någon far illa, till exempel blir slagen - kontakta polisen. Polisen kan du ringa på 112 om det är akut, och om du har lite mindre bortom. Polisen kan hänvisa vidare till socialtjänsten. Du kan även prata med skolkuratorn, skolsystern, lärare, föräldrar, vänner. Kom ihåg, om du inte får den hjälp och det stöd du behöver av en person, testa med någon annan! Alla kan göra fel och bara du vet vad som är rätt för dig. Behöver du och din familj hjälp att stanna i Sverige kan du kontakta Ingen människa är illegal eller Asylgruppen Norrköping: ingenillegal.org asylgruppennorrkoping.wordpress.com Du kan även prata med Rädda Barnens rådgivningsbyrå för asylsökande och flyktingar: Telefon: Hemsida: sweref.org 8/9

9 Mer råd och tips om att uppleva scenkonst med och i skolan finns i ung scen/östs lärarmanualer på vår hemsida! Foto: Markus Gårder Elsa Brändströms gata Linköping Tel: Bilj: Orgnr: E-post: info@ungscen.se