Kvalitetsplan 2014 Hemsjukvården dag

Transkript

1 Kvalitetsplan 2014 Hemsjukvården dag Inledning Hemsjukvården är en ny verksamhet i kommunens regi sedan Vi utgår från lilla herrgården på Strömbackaskolans område och har hela kommunen som arbetsfält. I arbetsuppgifterna ingår ett brett spektrum av insatser från enkla åtgärder, som kan skötas av vårdbiträden/undersköterskor på delegation, till mer specifik omvårdnad och medicinska insatser som kräver distriktssköterske-, sjuksköterske-, arbetsterapeut- samt sjukgymnastkompetens. Hemsjukvårdsenheten är uppdelad i två avdelningar, en dag och en kväll/natt verksamhet. Denna kvalitetsplan gäller för dagverksamheten. Hemsjukvården ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende för medborgare över 18 år som av olika anledningar inte kan ta sig till hälsocentralen. Kommunala ansvaret omfattar hemsjukvårdsbesök och hembesök dygnet runt, årets alla dagar gällande insatser av sjuksköterska, distriktssköterska. Dagtid måndag till fredag gällande insatser av arbetsterapeut och sjukgymnast. Det gäller både planerade och oplanerade hembesök i hemmet inklusive rehabilitering och habilitering. Förskrivning av hjälpmedel Anpassning av boendemiljö och intyg om bostadsanpassning. Hemsjukvården hade i november 2013, 456 hemsjukvårdspatienter inskrivna. Kvalitetssystem Kvalitetssystemet är grunden för att kvalitén i vården är god och tar hänsyn till lagar, allmänna råd och riktlinjer. Hemsjukvården arbetar med att bygga upp rutiner och kvalitetssystem för verksamheten. Syftet är att skapa en grundläggande tydlighet och klarhet i verksamheten. Målsättning och uppföljning av målen I äldreomsorgens verksamhetsplan beskriver socialnämnden vilka mål och riktlinjer som gäller för vår verksamhet. 1

2 Demokrati och öppenhet Vård och behandling ska ges med respekt för människors lika värde och för den enskilda människans självbestämmande och integritet. Verksamheten ska präglas av att ge förutsättningar att i alla situationer ha patientens behov i centrum. Vi ska upprätta samordnade individuella vårdplaner på patienter som skrivs in i hemsjukvården. Detta görs med de olika parter som behövs exempelvis primärvården, slutenvården, biståndshandläggare på socialtjänsten, patienten och eventuellt dennes närstående. Planen ska innehålla uppgift om det bedömda insatsbehovet, samt uppgift om vilken enhet som är ansvarig för respektive insats. Denna plan medverkar till att patienten och dennes närstående känner sig delaktiga och på ett enkelt sätt får vetskap om vem som gör vad. Hemsjukvårdspatienten ska också ha en utsedd fast vårdkontakt som hos hemsjukvården är den omvårdnadsansvariga distriktssköterskan. Uppföljning: Kontroll av att vårdplaner upprättas ska ske en gång per år där inventering sker hur många samordnade individuella planer (SIP) som gjorts under året. Två gånger/år kontrolleras, genom Vivas journalsystem, att alla hemsjukvårdspatienter har en fast vårdkontakt/omvårdnadsansvarig sjuksköterska. Livsmiljö Med hemmet som vård- och omsorgsarena utformas stöd som stärker den enskildes möjlighet att leva ett självständigt liv. Vid hjälpmedelsförskrivning ska målet vara att ge individen förutsättningar att leva ett självständigt liv med likvärdiga rättigheter, möjligheter, ansvar och skyldigheter som alla medborgare. Förskrivningen ska utgå ifrån en helhetssyn på individens situation och ske i samspel med andra behandlingsåtgärder. Viktigt att utgå från samverkanspolicyn mellan kommuner och landsting Förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning samt Riktlinjer för förskrivning av hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning Sträva efter att göra/få rutin på periodiserad uppföljning av förskrivna hjälpmedel, framförallt lyftselar och elrullstolar. Uppföljning: Kontroll av antalet genomförda uppföljningar av elrullstolar Kontroll av antalet genomförda uppföljningar av lyftselar Personal Att tydliggöra vilka mål och prioriteringar vi har samt att målmedvetet arbeta med att förbättra kvaliteten i vår verksamhet. Starta upp en kvalitetsgrupp med prioritering att upprätta rutiner. Uppföljning sker genom årlig medarbetarenkät som belyser följande frågor: Personalens upplevelse av att känna till verksamhetens mål och prioriteringar Personalens upplevelse av hur vi arbetar målmedvetet med att förbättra kvaliteten i vår verksamhet. 2

3 Ekonomi Verksamheten ska bedrivas inom ramen för beslutad budget. Rätt hjälp, på rätt tid och rätt plats, med rätt person och till rätt kostnad Uppföljning sker genom årlig uppföljning av budgetresultat: Resultaträkning Hälso- och sjukvård Kvaliteten inom hälso- och sjukvården skall fortlöpande utvecklas och säkras enligt hälsooch sjukvårdslagen. Socialstyrelsen har utarbetat föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12). En del i kvalitetssäkringsarbetet är att själv följa upp sin egen verksamhet. Då vi behöver upprätta en mängd nya rutiner genom kvalitetsarbete är det viktigt att få igång avvikelsehanteringen. Genom rutiner där avvikelser identifieras, analyseras och åtgärdas skapas en god kontroll av den egna verksamheten. Personalens kunskaper om riskfaktorer ökar. Uppföljning sker genom Att mäta antalet åtgärder eller upprättade handlingsplaner utifrån avvikelser. Förutsättningar Lagar avtal Personal som arbetar inom hemsjukvården är ålagda att följa lagar och avtal. De övergripande är Hälso- och sjukvårdslagen, Arbetsmiljölagen, Patientsäkerhetslagen och Sekretesslagen. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar i olika former i ordinärt boende upp till och med sjuksköterske-, sjukgymnast och arbetsterapeutnivå enligt HSL. I kommunen finns en medicinskt ansvarig sjuksköterska som ansvarar för att det finns väl fungerande rutiner för att säkerställa en god hälso- och sjukvård. Landstinget ansvarar för läkarinsatserna. Sekretesslagen Alla som arbetar i hemsjukvården har tystnadsplikt. Detta gäller således även vikarier och studenter. Arbetsmiljölagen Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Strävan är att arbetsmiljön ska ge ett positivt utbyte i form av ett rikt arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, gemenskap och personlig utveckling. 3

4 Patientsäkerhetslagen, 2010:659 Syftet med lagen är att främja hög patientsäkerhet genom att minska antalet vårdskador oavsett om bristerna beror på systemfel hos vårdgivaren eller på att hälso- och sjukvårdspersonalen gjort fel. Vårdgivaren har ett tydligt ansvar att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete och arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Vårdgivaren ska till Socialstyrelsen rapportera legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal som bedöms utgöra en fara för patientsäkerheten. Vårdgivaren ska också ge patienterna och deras närstående möjlighet att delta i patientsäkerhetsarbetet. Lagen innebär också att sjukvårdspersonal är skyldiga att rapportera risker som de lägger märke till i verksamheten. Ekonomi/resurser Total budget för hemsjukvården är xxxxxxxx kr. Personalbudgeten är xxxxx kr. Budget till övrig förbrukning är xxxxxx kr. Personal På hemsjukvården dag arbetar 10 distriktssköterskor och har sedan november 2013 fått stärka upp med 1 distriktssköterska till på grund av hög arbetsbelastning. Vi har även möjlighet att använda oss av pool distriktssköterskor/sjuksköterskor. Det är fyra arbetsterapeuter anställda. En av dessa arbetar 60 % vilket vi täcker upp med 40 % vikarie, vikarien är anställd på heltid för att kunna täcka upp bortfall som uppstår pga. sjukdom och ledighet, samt hög arbetsbelastning. En ambition med överanställningen har också varit att försöka hinna strukturera upp kring hjälpmedelsuppföljningen då detta varit eftersatt även på landstingstiden. Vid övergången togs ingen sjukgymnast över. Vi insåg snabbt att det inte skulle gå att vara utan, så vi anställde en vikarierande sjukgymnast på 50 % Tjänst på heltid utslystes, från och med finns det en sjukgymnast på 100 %. Distriktsindelning utgår ifrån samma geografiska indelning som hemtjänstgrupperna är uppdelade i. Varje distriktssköterska är ansvarig för 1-2 hemtjänstgrupper. Vissa av hemtjänstgrupperna kan ha flera distriktsköteterskor som arbetar mot deras grupp. Arbetsterapeuterna är också indelade efter hur hemtjänstområdena är indelade. Eftersom de är färre till antal har de större geografiskt område, samt fler hemtjänstgrupper att arbeta emot. Sjukgymnasten arbetar över hela kommunen. Arbetsmiljö Arbetsmiljöfrågorna ska lösas i samverkan mellan arbetsledare och berörd personal. Arbetsledare och arbetsplatsombud gör en skyddsrond en gång/år i samverkan med övrig personal, central skyddsrond genomförs vartannat år. Riskbedömningar görs vid behov för person i ordinärt boende. Brandskyddskontroller görs fyra ggr/år. Schema Personalen arbetar efter ett fast schema med heltidsanställningar i grunden och väljer sedan, om man så önskar, en lägre tjänstgöringsgrad. Sjukgymnast och arbetsterapeuter arbetar dagtid, måndag till fredag. Distriktssköterskor dag ansvarar att bemanna hemsjukvården klockan måndag-fredag samt klockan lördag-söndag. Distriktssköterskorna arbetar var tionde helg samt bemannar även lätthelgsdagar ex. långfredag enligt turordning. 4

5 Fortbildning Målsättningen är att all personal ska ha tre studiedagar per år, varav en planeras och genomförs utifrån verksamhetens behov/ önskemål och två planeras centralt. Arbetsplatsträffar Arbetsplatsträffarna två gånger i månaden är ett forum för diskussioner där beslut tas och uppföljningar genomförs. Distriktsskötersketräff samt rehab.gruppsträff är ett forum för de specifika arbetsgrupperna där ämnen som gäller respektive grupp tas upp. Dessa möten sker 1-2 gånger per månad med uppehåll under sommarmånaderna. Anteckningar förs vid varje möte och finns lagrade under hemsjukvården på intranätet. Anteckningarna mejlas också ut till berörd personal efter varje träff. Rapportering Dag och natt sköterskan avlöser varandra morgon och kväll. Muntlig rapport, ibland skriftlig rapport om gemensamma patienter sker vid behov. Distriktssköterskorna, Arbetsterapeuterna och Sjukgymnasten har teamträff en gång i veckan då gemensamma patientärenden diskuteras. Ombud Personal från de olika enheterna är ombud inom olika områden länshjälpmedelsgrupp, värdegrundsledare, skyddsombud, brandombud, fackombud, dataansvarig, ombud för kundmöten på länsservice mm. Vem som är ombud för de olika uppgifterna finns i kvalitetspärmen. Medarbetarsamtal Verksamhetschefen erbjuder medarbetarsamtal till all personal en gång per år. Samverkan med andra huvudmän och andra aktörer i kommunen Hemsjukvården samverkar med primärvården, landstingets fem hälsocentraler samt privata alternativet Cederkliniken. Vi har skrivna lokala samverkansrutiner inom hälso- och sjukvård i ordinärt boende gentemot alla hälsocentraler i Piteå kommun. Verksamhetscheferna för hemsjukvården, verksamhetsområdeschefen för ordinärt boende samt MAS träffas en gång per månad med verksamhetschefer och enhetschefer från landstingets hälsocentraler i Piteå för att diskutera olika samverkans frågor. Vi samverkar även med Piteå älvdals sjukhus där träffar sker regelbundet med närsjukvårdschef, verksamhetschefer samt enhetschefer från olika avdelningar på PÄS. Samverka sker även inom kommunen där vi har träffar med biståndshandläggare, hemtjänstchefer, personlig assistent chefer för att stärka upp samverkan. Distriktssköterskorna och ibland rehabpersonalen är med på hemtjänstgruppernas arbetsplatsträffar en gång per månad för att ta upp funderingar, problem och uppföljningar kring gemensamma patienter. Vid behov är dessa också med på olika personliga assistenters arbetsplatsträff. Sjukgymnaster, arbetsterapeuter och distriktssköterskor har nätverksträffar med sina respektive yrkesgrupper inom kommunen. 5

6 Så här arbetar vi: I takt med att vårdtider på sjukhus kortas ner och antalet äldre ökar, vårdas allt fler patienter i hemmet. Distriktssköterskor: Den medicinska behandlingen och omvårdnaden som bedrivs i hemmen har utvecklats till en alltmer avancerad nivå. I hemsjukvården möter distriktssköterskan personer från 18 år och uppåt. Här är kontakter med slutenvård, primärvård, andra vårdgivare och anhöriga med vårdplanering och informationsöverföring ett betydande inslag. Distriktssköterskans handledande funktion gentemot hemtjänstpersonal och personlig assistent när det gäller behandling och rehabilitering är av stor betydelse, liksom undervisning och delegering av vissa arbetsuppgifter. Distriktssköterskan ska också ansvara för, och tillgodose patientens behov av omvårdnad och avancerad medicinsk behandling i livets slutskede. Bland de patienter som distriktssköterskan möter i hemsjukvården är gruppen äldre den största. Mycket arbete i hemmet ligger i att förebygga ohälsa bland annat genom att ge råd och stöd för att förebygga fallskador, malnutrition, trycksår mm. Läkemedelshantering är en annan stor uppgift liksom kontakter och samverkan med kommunens hemtjänst och personliga assistenter. Distriktssköterskan har en viktig samordnade roll och förväntas i arbetet kring patienten ta ett ledaransvar och vara patientens fasta vårdkontakt. Distriktssköterskan ska också bedriva fortlöpande, systematiskt och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete. Arbetsterapeuter: bedömer förmåga i aktivitet, boendemiljö, åtgärdsförslag, handledning/utbildning, råd, stöd samt dokumentation. Direkta insatser i form av träning/behandling och utprovning av hjälpmedel i ordinärtboende till både hemsjukvårds-, palliativa- och övriga patienter som behöver någon form av hjälpmedel i hemmet. Kontakter och samordning med hemtjänst, personliga assistenter, slutenvårdens rehab. personal, LSS råd och stöd team, barnhabiliteringen, biståndshandläggare, hemtjänstchefer, hälsocentralerna, anhöriga och patienter. Arbetsuppgifterna innefattar även att skriva remisser, intyg för bostadsanpassning, ADL-bedömningar, remisser till specialistenheter såsom länshjälpmedelsgruppen, data- och kommunikationsteam och sitteamet. Arbetsterapeuten ska också bedriva fortlöpande, systematiskt och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete. Sjukgymnast: bedömer förmåga i aktivitet, boendemiljö, åtgärdsförslag, handledning/utbildning, råd, stöd samt dokumentation. Direkta insatser i form av träning/behandling och utprovning av hjälpmedel i ordinärtboende till både hemsjukvårdspalliativa- och övriga patienter som behöver någon form av gånghjälpmedel i hemmet. Kontakter och samordning med hemtjänst, personliga assistenter, slutenvårdens rehab. personal, LSS råd och stöd team, barnhabiliteringen, biståndshandläggare, hemtjänstchefer, hälsocentralerna, anhöriga och patienter. Sjukgymnasten ska också bedriva fortlöpande, systematiskt och dokumenterat kvalitetssäkringsarbete. 6

7 Kvalitetsutveckling för 2014 Vårdhygien I ett led av kvalitetsarbetet med att förbättra vårdhygienen används handsprit, engångsförkläden samt handskar vid kroppsnära arbete. Detta ska alltid finnas tillgängligt. Vi kommer under året att fortsätta arbeta specifikt med att förbättra vårdhygienen. Samordnad individuell vårdplanering -SIP Vi kommer från mars 2014 att ingå i ett projekt Förstärkt samarbete i öppenvård som ligger under satsningen Bättre liv för sjuka äldre där vi tillsammans med primärvården, Öjebyns och Piteå hälsocentral samt bistånd och hemtjänst, ska få ett bättre samarbete kring vårdplaneringarna SIP (Samordnad individuell planering). Visionen i detta projekt är Trygga äldre i Norrbotten ett gemensamt ansvar. Vi har valt att gå med i projektet för att få handledning och komma i gång med vårdplaneringarna i öppenvård tillsammans med de andra aktörerna, att vi tillsammans ska förstå hela processen. Rehab Under våren kommer ett projekt angående eventuell sammanslagning av kommunens rehabiliteringspersonal att göras. Där kommer man att titta på prioriteringar, hur man bäst använder personalen med mera. Önskan att kunna arbeta i hemmet med rehabilitering i större utsträckning för att kunna bo kvar så länge som möjligt. För att detta ska möjliggöras behöver rehabiliteringspersonalen ökas. Hjälpmedel Skapa rutiner för periodiserad uppföljning av förskrivna hjälpmedel, framförallt lyftselar och elrullstolar. Arbeta med att se över att de hjälpmedel som är utskrivna i hemmen används och på det sättet bli mer kostnadseffektiv. Läkemedel Deltar under våren av läkemedelsutbildning som är planerad centralt. Samverkan med hemtjänst kopplat till läkemedelsavvikelser fortsätter. Värdegrund och kvalitet Komma igång med kvalitetsgruppen. Kvalitetsgruppen samt värdegrundsledaren kommer att arbeta med de lokala värdighetsgarantierna som fastställts av socialnämnden. Även arbeta med att skapa rutiner och hantera avvikelser. Riskbedömningar Komma igång med användandet av riskbedömningsinstrument och med hjälp av detta utveckla ett strukturerat arbetssätt. Vi tänker i första hand påbörja detta arbete med de icke kognitiva patienterna. Ge god vård i livets slutskede Använda resultat från palliativa registret till att förbättra vården av de palliativa patienterna i livets slut. 7