Välfärdsutvecklingsrådets rapport till regeringen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Välfärdsutvecklingsrådets rapport till regeringen"

Transkript

1 Välfärdsutvecklingsrådets rapport till regeringen 1

2 Förord Välfärdsutvecklingsrådet inrättades av regeringen i maj Rådets uppdrag har varit att bidra med råd, kunskap och erfarenheter till regeringen om vad som kan förbättra förutsättningarna för valfrihet, mångfald och tillgänglighet. Syftet med rådet har varit att utgöra ett stöd i regeringens arbete att främja entreprenörskap och innovativt företagande, både i privat och ideell regi. Exempelvis inom hälso- och sjukvård, vård och äldreomsorg, stöd och service till personer med funktionsnedsättning. Rådets förslag till förbättringar inkluderar även hushållsnära tjänster. Rådet har varit ett forum för diskussion mellan olika aktörer för större förståelse av vård- och omsorgsmarknaden och de förutsättningar som råder. Genom dialog har idéer till lösningar på olika problem formulerats. En förteckning över rådets sammansättning återfinns i bilaga. Rådets arbete har pågått fram till den 31 december Stockholm i december 2012 Signhild Arnegård Hansen Ordförande 2 3

3 Innehåll Inledning Inledning 5 Frågeställningar/diskussionsområden 6 Ordlista 7 1. Regelförbättringar och behov av samverkanslösningar 8 Del 1: Spelregler för mångfald, konkurrensneutralitet och ersättningssystem a Principer för tillståndsgivning och tillsyn av omsorgsverksamhet 8 b Ersättningssystem 10 c Ersättningsnivåer inom äldreomsorgen 13 d Servicetjänster till äldre 15 e Ersättningssystem och konkurrensneutralitet inom personlig assistans 17 Del 2: Samverkansfrågor 18 Del 3: Tilläggstjänster Kvalitet och transparens 24 Del 1: Kvalitetsredovisningar 24 Del 2: Valmöjligheter Start av företag, avknoppningar, kunskap och kompetens 30 Del 1: Nyföretagande, avknoppning och underleverantörer 30 Del 2: Personalövertagande 33 Del 3: Kompetens och arbetskraft Innovationer och internationalisering 40 Del 1: Innovationer 40 Del 2: Internationalisering 45 Bilagor Bilaga 1: Regeringsbeslut N2010/3473/ENT: Inrättande av Välfärdsutvecklingsråd Bilaga 2: Uppdragsbeskrivning Välfärdsutvecklingsrådet, bilaga till regeringsbeslut Bilaga 3: Välfärdsutvecklingsrådets ledamöter Bilaga 4: Enskilda ledamöters kommentarer till förslagen Annelie Nordström, Svenska Kommunalarbetarförbundet Annelie Nordström, Svenska Kommunalarbetarförbundet 4.2 Ulf Lindberg, Almega 4.3 Henrik Borelius, Attendo och Vilbert Soleymanian, Basic Care 4.4 Anders Knape, Sveriges Kommuner och Landsting En viktig utgångspunkt för Välfärdsutvecklingsrådets (rådets) arbete har varit att vården och omsorgen ur medborgarperspektiv ska bli så bra som möjligt. Detta perspektiv, liksom utgångspunkten i uppdrags- och åtagandemodell har genomsyrat rådets arbete och de förslag som lagts fram. Samverkan mellan olika intressenter har därmed varit en viktig ledstjärna för rådets arbete. Med begreppet företagande har rådet syftat på verksamheten både hos privata bolag och idéburna organisationer. Analyser, problembilder och förslag som ingår i delrapporten utgår från ledamöternas erfarenheter och är inte framtagna på basis av forskning. Rådet gör inte anspråk på att vara heltäckande utan talar utifrån den gemensamma erfarenhet som rådet har. Arbetet har delats upp i fyra arbetsgrupper. Hela eller delar av rådet står bakom respektive förslag då rådet inte strävat efter total enighet i varje sakfråga. Arbetsgruppernas diskussionsområden har dokumenterats i fyra fristående kapitel: 1. Regelförbättringar och behov av samverkanslösningar 2. Kvalitet och transparens 3. Start av företag, avknoppningar, kunskap och kompetens 4. Innovationer och internationalisering Varje kapitel är skrivet utifrån genomförandeperspektiv och disponeras enligt: Problembilden idag Reformförslag på kortare sikt; med omedelbart genomförande Reformförslag på längre sikt Sedan inrättandet har rådet samlats vid elva tillfällen: 8 september, november, februari, maj, september, november, februari, april, september, november, december, 2012 Utöver dessa möten har rådet samarbetat i mindre grupper under processens gång. 4 5

4 Frågeställningar/diskussionsområden Ordlista 1. Regelförbättringar och behov av samverkanslösningar I dagsläget upplever de privata och ideella vård- och omsorgsföretagen att de kommunala utförarna inte omfattas av samma regelverk som de privata. Principen som generellt bör gälla är att lika villkor gäller för alla utförare. Privata som offentliga, stora som små, ideella som vinstdrivande. 2. Kvalitet och transparens Sverige ligger i framkant när det gäller kvalitetsregister. Det generella problemet handlar om att dessa register har olika huvudmän från privata stiftelser till kommuner och landsting. Kvalitetsinformationen är svårtillgänglig för individen. Ett nationellt ansvarstagande krävs. Låt registren blomma men skapa en standard som ställer krav på dem som vill vara med. Registren ska vara opartiska och individens integritet ska säkras på alla nivåer. Önskvärt är att registren ska redovisa upplevd hälsa och inte processmått. 3. Start av företag, avknoppningar, kunskap och kompetens De satsningar som gjorts inom vård- och omsorgssektorn på ökat nyföretagande har haft betydelse, liksom lagen om valfrihetssystem (LOV). Samtidigt har debatten om kvalitetsbrister och felaktigt gjorda överlåtelser gjort att antalen personalövertaganden är lågt. I samband med pensionsavgångar, riskerar hela sektorn att hamna i brist på arbetskraft och kompetens. Grunden för en hög kvalitet inom vården förutsätter utbildningsinsatser och att fler grupper än läkarna får ett större ansvar utifrån sin yrkeskunskap. 4. Innovationer och internationalisering Digitaliseringen av samhället och medborgarnas tillgång till ny teknik ger ökade möjligheter till individuell e-hälsa och e-beslutsstöd kring den enskildes vård och välfärd. Sverige bör ha en tydliggjord nationell vision och strategi som lockar internationella forskare, företag och institutioner att interagera med svensk kompetens i denna globala utveckling. I rapporten presenteras många konkreta förslag för att främja innovationer och internationalisering. Arbetsintegrerande sociala företag Företag som utöver att producera varor eller tjänster också har som mål att integrera människor som har svårigheter att få och/eller behålla ett arbete och därtill skapa delaktighet för medarbetarna. I begreppet ligger även att företaget i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna verksamheten eller i liknande verksamheter samt är fristående från offentlig verksamhet. HSL Hälso- och sjukvårdslagen. Huvudman I detta sammanhang kommun eller landsting/region som har myndighetsansvar för välfärdstjänster som till exempel äldreomsorg eller sjukvård. Individ Synonymt med medborgare, brukare, patient och omsorgstagare. Det vill säga person som är i kontakt med vård- och omsorgssektorn. Exempelvis som vårdsökande på vårdcentral eller privatmottagning, patient på sjukhus, person med fysiskt eller psykiskt funktionshinder, pensionär på äldreboende eller långtidssjukskriven på grund av kronisk sjukdom. IOF Individ- och familjeomsorg. LIF Läkemedelsindustriföreningens Service AB. LOU Lag om offentlig upphandling. LOV Lag om valfrihetssystem. Innehåller regler för kommuner och landsting/regioner som vill konkurrensutsätta verksamhet och överlåta till medborgarna att välja utförare av stöd, vård- och omsorgstjänster. Vid upphandling enligt LOV är priset fastställt på förhand och utförare konkurrerar med kvalitet. LUF Lagen om upphandling inom vatten, energi och posttjänster. LSS Lagen om stöd och service till funktionshindrade. SoL Socialtjänstlagen. Uppdrags-åtagandemodell Ett annat uttryck för beställare-utförarmodell, det vill säga att en kommun eller landsting/region delar upp rollen att vara beställare och utförare av tjänster. Utförare Kan som enskild eller privat utförare vara vinstdrivande eller ideell. Driftsformerna kan vara bolag, ekonomisk- eller ideell förening eller stiftelse. En kommun eller landsting/region kan också vara utförare i egen regi, det vill säga offentlig regi. Valfrihetssystem Medborgare kan välja bland flera utförare, privata och offentliga, som leverantör av tjänster som kommuner och landsting/regioner erbjuder. Vårdval Från den 1 januari 2010 är det obligatoriskt med vårdval inom primärvården och medborgarna kan välja vårdcentral. 6 7

5 1. Regelförbättringar och behov av samverkanslösningar Del 1 a: Principer för tillståndsgivning och tillsyn av omsorgsverksamhet Problembilden idag Kommuner och landsting följer idag upp och kontrollerar verksamhet som man beställer och finansierar. Samtidigt utför man också motsvarande tjänster. Dessa uppdrag och roller måste hanteras så att varken privat, ideell eller offentlig utförare gynnas eller missgynnas. Konkurrensneutrala villkor mellan de olika utförarna är grundförutsättningen för en fungerande vård- och omsorgsmarknad. Rättvisa och noggrannhet är också grundläggande för att medborgarna ska känna tilltro till all vård- och omsorgsverksamhet, oavsett driftform. De privata vård- och omsorgsföretagen upplever många gånger att så inte är fallet. Ett typexempel är Socialstyrelsens tillståndsgivning och tillsyn av privat drivna verksamheter. I dagsläget upplever de privata vård- och omsorgsföretagen att de kommunala utförarna inte omfattas av samma regelverk som de privata, exempelvis vad gäller erfarenhetskrav på verksamhetschefer, arbetsledare och medarbetare. Vidare kan en lokal som har använts för en kommunal verksamhet under många år plötsligt av Socialstyrelsen bedömas som undermålig för samma verksamhet när den övergår i privat regi. Detta medför en osäkerhet för de privata utförarna vid anbudsgivningen och under pågående kontrakt då förutsättningarna för verksamheten ensidigt kan förändras. Ett ytterligare problem är att handläggningstiden hos Socialstyrelsen för tillståndsgivning i nuläget är lång. Det skapar en osäkerhet vid upphandlingar och övertagande av verksamheter. I de regleringsbrev som utgår till Socialstyrelsen bör frågan om handläggning av tillståndsärenden ha lösts genom tydligare mål och, om så krävs, ökade anslag eller annan finansiering. Tillsynen av verksamheterna måste utgå från samma nationella krav och utföras på ett jämförbart sätt. Reformförslag på längre sikt För att undvika misstankar om att principerna för tillståndsgivning tillämpas olika för olika utförare bör såväl tillståndsprövning som tillsyn genomföras av en neutral tredje part. Uppdrags- och åtaganderollen bör renodlas vilket också ger ökat förtroende för de kommunalt drivna verksamheterna, då de granskas utifrån samma regelverk som övriga utförare. För att säkerställa konkurrensneutraliteten bör man också skilja på vem som utfärdar regler och vem som utövar tillstånd och tillsyn. Denna uppdelning har genomförts i flera andra omreglerade marknader såsom telekom (där Post- och Telestyrelsen är ansvarig myndighet) och inom skolvärlden (där Skolverket respektive Skolinspektionen har detta ansvar). En gemensam och transparent process för tillståndsgivning bör införas, där Socialstyrelsen eller annan myndighet, följer upp och granskar att alla verksamheter lever upp till de krav som ställs. I de fall verksamheten inte anses följa regelverket bör även kommunala verksamheter kunna bli av med tillståndet på samma sätt som privata. Denna frågeställning har bland annat aktualiserats i Kävlinge kommun där kommunala Tolvåkerskolan allvarligt åsidosatt sin skyldighet att ge eleverna en utbildning som uppfyller skolförfattningarnas krav och därmed riskerar sanktioner från Skolinspektionen. Reformförslag på kortare sikt Socialstyrelsens handläggning av tillstånd för privata omsorgsverksamheter måste priori teras för att underlätta vid upphandlingar och övertaganden av verksamheter. Den generella principen bör vara att lika villkor gäller för alla utförare privata som offentliga, små som stora, ideella som vinstdrivande. Samma regler ska gälla för såväl offentliga som privata verksamheter för att starta omsorgsverksamhet. Samma krav ska ställas på såväl offentliga som privata verksamheter. En gemensam och transparent process för uppföljning bör införas där till exempel Socialstyrelsen (eller annan myndighet) följer upp att såväl kommunala som privata verksamheter lever upp till de nationella kraven. Som ett första steg bör handläggningen av tillståndsärenden effektiviseras och ges högsta prioritet för att underlätta vid upphandlingar och övertaganden av verksamheter. Statskontoret har fått i uppdrag att 2013 göra en översyn av tillsynsreformen. Denna bör prioriteras. Vidare är bedömningen av vad som är relevant kompetens för chefer och arbetsledare en fråga som kan och bör avgöras av de privata utförarna och således ingenting som ska regleras av myndigheten. 8 9

6 1. Regelförbättringar och behov av samverkanslösningar Del 1 b: Ersättningssystem Problembilden idag För att stärka individens ställning inom vård och omsorg har flera reformer introducerats. Exempelvis valfrihetssystem i kommuner, vårdval inom den landstingsfinansierade primärvården och möjligheten till val av vårdgivare inom den öppna specialiserade sjukvården. Detta har förkortat kötiderna, möjliggjort val som inte funnits tidigare, samt gjort det möjligt för nya aktörer att verka inom det offentliga välfärdssystemet. Att delta i kommunal upphandling är ofta ett stort steg för den enskilde entreprenören. Framför allt kräver det tid. Idag är det lättare för större entreprenörer att organisera de resurser som krävs för att delta i sådana upphandlingar. En utveckling som gynnar närhet, engagemang och innovation måste kunna involvera entreprenörer, av alla storlekar. Idag finns flera olika ersättningssystem: nationella, regionala och lokala. I och med att de är olika är de svåra att överblicka och analysera. Dessutom kan osäkerhet råda kring den långsiktiga stabiliteten. Skillnaderna kring hur verksamheter inom vård och omsorg organiseras och ersätts är idag mycket stora. Även inom nationellt beslutade system, som valfrihetssystemet inom primärvården, är skillnaderna mellan landsting och regioner påtagliga. Helheten är svår att överblicka. Sannolikt är skillnaderna, exempelvis vad gäller regler, obegripliga för utomstående. Detta bidrar till osäkerhet hos utförare vad gäller konkurrensförhållanden och kontinuitet. De siffror som följer i nedanstående tre stycken visar att förbättringsmöjligheter finns. 1) År 2010 valde var femte medborgare en annan utförare än den offentliga. För att fler individer ska göra aktiva val krävs tillgång till saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig information. 2) Knappt hälften av Sveriges kommuner har lagt upp minst ett förfrågningsunderlag på Kammarkollegiets nationella valfrihetswebb. Totalt omfattas 23 olika tjänsteområden. Hemtjänsten är överlägset störst. Den omfattas av hälften av landets brukare av valfrihetssystem. 3) Under 2010 fanns det 687 externa utförare inom kommunernas valfrihetssystem. De flesta utförarna är småföretag med mindre än tio anställda och närmare 80 procent har en kvinna som ägare eller verkställande direktör. Nuvarande ersättningssystem främjar inte tillräckligt tydligt utvecklingen av valfrihet, mångfald, kvalitet och innovationer. Vi anser att regeringen bör ta initiativ till att fördjupa kunskapen om och effekterna av olika ersättningssystem och på vilket sätt dessa kan utvecklas för att främja de övergripande målen kring välfärdstjänster. Reformförslag på kortare sikt Nyetablering kan underlättas genom nationella riktlinjer eller kriterier för ersättningssystem som upprätthåller kontinuitet. Ersättningssystemen ska utformas så att individens möjlighet till vård och omsorg av god kvalitet stärks. De ska även gynna en utveckling som leder till en mångfald av kvalitativa utförare. Tidigare fokuserade upphandlingar enligt lagen om offentlig upphandling (LOU) uteslutande på pris. Idag utvärderas cirka procent av upphandlingarna inom omsorgssektorn BÅDE på pris och kvalitet. Men för att kvalitetsinslaget ska bli avgörande krävs att anbudsutvärderingen i högre grad baserar sig på kvalitet. Olika tekniker kan förekomma. Vi anser att regeringen kan ta initiativ som påskyndar en sådan utveckling. Ersättning ska bara utgå för faktisk prestation och de resultat som överenskommits. Det innebär också att kvaliteten i prestationen måste säkras. Samma kvalitetsuppföljning gäller för både offentliga och privata utförare. Utförare som inte når uppställda krav bör uteslutas, oavsett ägarform. En kommun eller landsting/region har ofta en stor etablerad verksamhet som ger kostnadsfördelar när marknaden avregleras genom exempelvis vårdval. Därför borde entreprenörer ges konkurrensmässigt rättvisa uppstartsförutsättningar. Ett sätt är att skapa startplattformar med modeller för upphandlingar och valfrihetssystem. Följande krav bör ställas på robusta ersättningssystem för vård och omsorg: Att de understödjer utförare med kvalitetssystem och har starkt fokus på individnöjdhet Att de belönar initiativ inom forskning, utveckling och innovationer Att de skapar förutsättningar för mångfald och konkurrens Att konkurrensneutralitet finns mellan olika organisations- och ägarformer Att utförarna ges möjlighet till ett sunt ekonomiskt utrymme för att kunna investera och utveckla Konkurrensverket har fått i uppdrag av regeringen att utvärdera konkurrensförhållandena i kommunernas valfrihetssystem som bedrivs inom ramen för LOV. I uppdraget ingår att analysera om kommunerna både kan agera som beställare och utförare av vård- och omsorgstjänster. Konkurrensverket ska analysera utvecklingen av utförare inom äldreomsorgen ur ett mångfaldsperspektiv, etableringsmöjligheterna för nya utförare samt hur kommunens utformning av ickevalsalternativet påverkar konkurrensförhållandena. En utvärdering är viktig och de slutsatser som kommer fram bör leda till regeringsinitiativ som stärker den enskilde medborgarens position

7 1. Regelförbättringar och behov av samverkanslösningar Reformförslag på längre sikt Rådet anser att regeringen bör samla erfarenhet och idéer kring hur nya aktörer kan ges möjlighet till etablering där vård- och omsorgstjänster drivs under monopolliknande förhållanden. Rådet föreslår att regeringen tar initiativ till att tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) undersöka förutsättningarna för nationella riktlinjer för ersättningssystem inom vård och omsorg. Genom att ställa kvalitetskrav i upphandlingen kan utföraren ges utrymme att säkra kvaliteten i den dagliga omvårdnaden. Rådet anser att en utveckling där mer fokus läggs på kvalitet kommer att utveckla vård- och omsorgstjänsterna och dessutom ge underlag för internationalisering av den svenska välfärdsmodellen. Vissa primärvårdssystem uppmuntrar registrering i nationella patient- och kvalitetsregister. Detta förhållningssätt skulle även kunna användas inom omsorgsverksamhet, exempelvis genom att gynna utförare som sköter social dokumentation eller registrering i det palliativa registret. Många kommuner och landsting/regioner använder organisationsformer som kan betraktas som beställar-utförarmodeller. För att markera ett gemensamt ansvar vill rådet hellre använda begreppet uppdrags-åtagandemodell. Ju mer renodlad uppdrags-åtagandemodell, desto bättre fungerar ersättningssystemen. Helt enkelt för att detta inbjuder till andra utförare än kommunens och landstingets egenregiverksamhet. Del 1 c: Ersättningsnivåer inom äldreomsorgen Problembilden idag Inom äldreomsorgsområdet finns det idag tydligt uttalat i LOV att egenregiverksamheten inte får behandlas annorlunda än externa leverantörer. Det saknas dock i praktiken verktyg och processer för att påvisa snedvriden konkurrens. En grundläggande förutsättning för fungerande valfrihetssystem inom vård- och omsorgsmarknaden är konkurrensneutrala villkor mellan de olika utförarna. De privata vård- och omsorgsföretagen som verkar i valfrihetssystem upplever många gånger att så inte är fallet. Det finns exempel på kommuner som ger privata vård- och omsorgsföretag en ersättning som baseras på en fiktiv beräkningsmodell som inte tar hänsyn till de faktiska kostnader som är förknippade med verksamheten i den aktuella kommunen. Det har visat sig att ett antal kommuner har svårt att få den kommunala hemtjänstverksamheten att klara sig med den ersättning som erhålls i de olika valfrihetssystemen. Kommuner har då kompenserat dessa verksamheter i samband med bokslut. Valfrihetssystemen innebär en stor omställning för kommunala verksamheter då man dagligen konkurrerar med andra aktörer och inte längre är garanterade någon volym eller ersättning. Samma sak gäller för privata företag som tidigare vunnit upphandlingar med volymgaranti och fast ersättning. Införandet av olika valfrihetssystem är en relativt ny företeelse i Sverige vilket bland annat innebär att nya system prövas och utvecklas. Barnsjukdomar upptäcks, tas om hand och åtgärdas. Utvecklingen är en tidskrävande process, både för privata och offentliga aktörer, som ständigt måste anpassas för att uppnå mål och möta nya förutsättningar. Av yttersta vikt är att systemen är enkla, transparanta, förutsägbara och konkurrensneutrala samtidigt som de gynnar individen. När ersättningssystem utvecklas bör det tydligt framgå att alla former av ägartillskott eller andra resurser som tillskjuts den kommunala utföraren också ska vägas in i den ersättningsnivå som betalas ut till de privata utförarna av samma tjänst. Reformförslag på kortare sikt Konkurrensneutrala villkor ska gälla för offentliga och privata utförare i de olika valfrihetssystemen. Kommuner ska öppet redovisa hur ersättningsbeloppen räknats fram. Ägartillskott eller andra resurser som tillskjuts den kommunala utföraren ska också vägas in i den ersättningsnivå som betalas ut till de privata utförarna för samma tjänst. Utvecklingen av ersättningssystemen är en process som ständigt måste anpassas efter mål och förutsättningar. Dessutom krävs att intresseorganisationerna tar ett stort ansvar och gemensamt arbetar kring dessa frågor

8 1. Regelförbättringar och behov av samverkanslösningar Reformförslag på längre sikt För att stärka rättsskyddet för privata vård- och omsorgsföretag kan följande åtgärder vidtas. Ett förslag är att lagstiftningen skärps med en explicit skrivning om lika ersättning för utförd tjänst oavsett driftsform. Som ett första led i denna process måste samtliga kommuner öppet särredovisa den faktiska kostnaden för äldreomsorgen. Denna kostnad bör sedan ligga till grund för ersättningen till såväl de privata som kommunala utförarna. Ett andra förslag är att det tydligt ska framgå att alla former av ägartillskott eller andra resurser som tillskjuts den kommunala utföraren också ska vägas in i den ersättningsnivå som betalas ut till de privata utförarna av samma tjänst. Jämför med hur skollagen garanterar konkurrensneutralitet mellan kommunala och fristående skolor. Om en fristående skola upplever negativ särbehandling finns möjligheten att driva ärendet till förvaltningsdomstol för prövning. Ett snarlikt förslag är att lagstiftningen, i likhet med dansk lag, skärps genom att ersättningen till privata utförare helt baseras på den kommunala utförarens kostnader. I praktiken innebär det att de privata utförarna ges möjlighet till en efterreglering i de fall som den kommunala utföraren har överskridit sina budgeterade kostnader. En konkret åtgärd för att garantera konkurrensneutralitet och stärka rättsskyddet för privata utförare är att principen om lika ersättning skrivs in i socialtjänstlagen (SoL), hälso- och sjukvårdslagen (HSL), lagen om stöd och service till funktionshindrade (LSS) och LOV på mot svarande sätt som i skollagen. En förändring av existerande lagstiftning kan hanteras relativt skyndsamt med ett förenklat utredningsförfarande samt remissomgång. Del 1 d: Servicetjänster till äldre Problembilden idag Vid sidan av LOV har flera kommuner utvecklat egna system för ersättning och utförande för de äldre. Man har infört system där individen utifrån ålder får möjlighet till service i hemmet ett visst antal timmar i veckan utan att det föregås av en biståndsbedömning. Idag råder en oklar bild över om servicetjänster som utförs av en leverantör utan vårdinsatser ska vara momspliktiga eller ej. Revisorer, SKL med flera har väckt frågan. Oklarheten har fått till följd att frågan hanteras olika i olika kommuner. LOV förutsätter att de grundläggande EU-principerna beaktas. Proportionalitetsprincipen innebär bland annat att samtliga krav som ställs ska vara rimliga i förhållande till de mål som eftersträvas. Kraven ska ha ett naturligt samband med och stå i proportion till den tjänst som ska tillhandahållas. Idag upplever företag att kommuner ställer orimliga kompetenskrav exempelvis vad gäller utbildning på högskolenivå då enbart enklare serviceinsatser utförs. Reformförslag på kortare sikt Tydliggör regelverket för momsplikten på servicetjänster enligt SoL för utförare som inte tillhandahåller vård och omsorg. Tydliggör vad som gäller momsplikt för utförare av servicetjänster inom valfrihetssystem som använder sig av underleverantörer. Tydliggör leverantörernas möjlighet till momskompensation från kommuner och landstings rätt att söka momskompensation enligt Ludvikamodellen. Genom denna modell som i korthet innebär att kommunerna kompenseras för ingående moms i icke momspliktig verksamhet kompenseras kommunerna också för upphandling av verksamhet eller bidrag. Exempelvis till näringsidkare inom sjukvård, tandvård, social omsorg och utbildning samt för hyra av lokal för särskilt boende. Tydliggör de EU-rättsliga principerna: proportionalitet, icke diskriminering, likabehandling, öppenhet och ömsesidigt erkännande. Dessa ska gälla vid utformandet av valfrihetssystemen, vilket bland annat innebär att man inte ska ställa högre utbildningskrav än de som krävs för att utföra respektive tjänst. Reformförslag på längre sikt Kommunerna ska kunna införa system som ger de äldre möjlighet till ett antal timmar service insatser utan att det föregås av biståndsbedömning enligt den så kallade Linköpingsmodellen. Modellen innebär att den enskilde tar kontakt med utföraren och kommer överens om serviceinsatser. Inför en nationell obligatorisk hemtjänst med offentligt subventionerade serviceinsatser. Åldersgräns och omfattning ska gälla enligt nationellt beslut och utan biståndsbedömning (eventuellt med förenklad biståndsbedömning)

9 1. Regelförbättringar och behov av samverkanslösningar Som exempel kan nämnas Helsingborgsmodellen som i korthet innebär att den som behöver hjälp med vanliga hushållssysslor kan ansöka om att få hemservice. Den som beviljas hemservice får ett beslut om högst åtta timmar per månad och kan själv välja hur många av dessa timmar som ska utnyttjas. Behövs hemservice mer än åtta timmar per månad gör biståndshandläggaren en detaljerad utredning av behovet och fattar därefter ett beslut. Modellen kan lyftas från det kommunala självstyret till nationell nivå. Del 1 e: Ersättningssystem och konkurrensneutralitet inom personlig assistans Problembilden idag Assistansersättningen inkluderar inte full ersättning för sjuklönekostnader. Lagstiftarens grundtanke var att kommunen skulle tillhandahålla vikarie vid ordinarie assistents sjukdom eller ekonomisk ersättning för merkostnaden. Med åren har tolkningen av lagstiftningen lett till en ohanterlig situation. I dagsläget förväntas utföraren hjälpa den assistansberättigade att för varje enskilt sjuktillfälle lämna en omfattande ansökan till respektive kommun. Hur ansökan ska se ut varierar från kommun till kommun. Några kommuner avslår av princip alla ansökningar medan andra beviljar och betalar hela eller delar av det sökta beloppet. I de fall där kommunerna beviljar ersättning saknas istället ekonomiskt incitament för assistansanordnaren att hålla nere sjukfallen. Detta är ett problem som kräver omedelbar åtgärd. Assistansersättningen inkluderar inte ersättning för uppsägningskostnader. Assistansberättigade där stor risk för dödsfall föreligger, eller som har väldigt stort hjälpbehov, tvingas att själv vara arbetsgivare eller att anlita kommunen eftersom inget assistansbolag (med rimliga uppsägningstider) vågar/kan ta risken. Då en assistansberättigad läggs in på sjukhus eller liknande institution som drivs av eller med medel från offentlig huvudman upphör assistansen. Den assistansberättigade väljer i vissa fall därför att inte söka vård vid sjukdom då avsaknad av personliga assistenter innebär otrygghet eller till och med risk för dödsfall. En sjukhusvistelse utan assistans kan dessutom leda till att den assistansberättigade förlorar sina assistenter. Reformförslag på kortare sikt Tillför full ersättning för sjuklönekostnader i timersättningen för samtliga utförare. Jämställ uppsägningstid i samband med dödsfall med lämnad assistans för samtliga utförare. Inför bibehållen assistans i samband med sjukhusvistelse i minst sex månader för samtliga assistansberättigade oavsett typ av utförare

10 1. Regelförbättringar och behov av samverkanslösningar Del 2: Samverkansfrågor Problembilden idag Fördelningen av ansvar och finansiering av vård och social omsorg mellan stat, landsting/ region och kommun utgör ett problem, inte minst för de individer som behöver konsultation och insatser från mer än en huvudman. Dagens ordning är inte optimal, varken för individen, huvudmännen eller enskilda utförare. Med fler privata utförare ökar behovet av samverkan mellan huvudmän och utförare. Utgångspunkten för hur upphandlingar genomförs och hur insatserna organiseras ska göras utifrån individens samlade behov. Samverkan mellan olika huvudmän måste inkludera individen. Svårigheten att förmedla information mellan olika utförare och huvudmännen utgör ett problem, liksom bristande samsyn om informationens innehåll, tillgänglighet och ägarskap. Går det att ha ett vårdkedjeperspektiv i upphandlingsarbetet för att säkerställa att det finns en tydlig ansvarsfördelning vid till exempel överlämningar? Idag ska utförare inom vård och omsorg med flera olika specialiteter och med olika huvudmän samverka. Informationsöverföring och samordning mellan öppen och sluten vård, mellan landstingen/regionen och den kommunala omsorgen, liksom mellan olika privata utförare, är ett problem. Det finns en uppenbar risk för att viktig information går förlorad vilket kan leda till försämrad vårdkontinuitet och påtagliga risker för patientsäkerheten. Idag finns det heller ingen självklar rätt för individen att vara fullt ut delaktig och bärare av sin journal. Det splittrade ansvaret mellan kommuner och landsting/region, i kombination med en påtaglig brist på allmänläkare och geriatriker, har minskat läkares närvaro i äldreomsorgen. Det behövs ett större ansvarstagande från de läkare som har listade som bor i särskilda boenden. Läkarna behöver ha färre listade så att de hinner med de svårt sjuka äldre. Vi får allt fler äldre med sammansatta vård- och omsorgsbehov. Detta ställer stora krav på sjukvårdens och omsorgens förmåga till helhetssyn och kontinuitet. Äldre med flera olika diagnoser behöver vård av många olika vårdgivare och professioner som kan ha olika huvudmän. Vårdens otydliga ansvarsfördelning mellan kommuner och landsting/regioner gör att samverkan ofta brister och helhetssyn saknas. Det är vanligt att äldre och personer med funktionsnedsättning skickas fram och tillbaka mellan primärvård, sjukhus och särskilda boenden. Följden blir ett lidande för svårt sjuka som enklare hade kunnat få sjukvårdsinsatser i hemmet i stället för att tvingas ta sig till sjukhus och köa på akuten. Reformförslag på kortare sikt Ge individen rätt till delaktighet och inflytande över sin information. För att åstadkomma en förstärkning av patientens delaktighet och inflytande över sin information bör förslagen från utredningen Patientens rätt genomföras. Utredningen pekar på följande faktorer som centrala: Individen bör bli ännu mer delaktig och betrodd när det gäller överväganden/val som gäller den egna hälsan Stöd behövs till individer som själva har svårt att göra sin röst hörd Personalens kunskap om de regler som finns om patientens ställning i vården behöver fördjupas Det professionella samtalet med patienten behöver utvecklas Patientsynpunkter och upplevelser behöver tillmätas större vikt och användas som utgångspunkt i uppföljningsarbetet inom vården Rätt att spärra informationstillgängligheten Samma utgångspunkter bör användas när det gäller att utveckla individens inflytande och rätt till information i samverkansfrågor. Individen bör också ges rätt och tillgång till sin vård- och omsorgsinformation. Pilotprojekt bör genomföras för att utveckla en bättre samverkan mellan huvudmännen och vårdnivåerna, inte minst när det gäller vården av äldre. Målet är att individen ska få sina behov av vård- och omsorgsinsatser tillgodosedda, med heltäckande kvalitet och patientsäkerhet. Ett regelverk upprättas med nationella normer med certifiering och validering för teknisk apparatur och datainsamling som möjliggör för kommuner och landsting/regioner att handla upp hemsjukvårds-/e-hälsotjänster och nödvändig apparatur inom ramen för LOV. Ersättningssystemet måste uppmuntra hemsjukvård och innovationer. Ett system med hemsjukvårdspeng införs, där ersättningen styrs av behov och följer med individen som arvode till den som utför jobbet istället för som idag till en huvudman. Individen ska vid behov av till exempel missbruksvård, kunna vända sig till en vårdgivare som arbetar med helheten. Då krävs att kommunerna och landstingen samlokaliserar och samordnar sina respektive verksamheter. I överenskommelsen mellan regering och kommuner och landsting/regioner kring de mest sjuka äldre sker uppföljning av vården med kvalitetsregistren Senior Alert, Palliativregistret SweDem och BPSD-registret. Samtidigt analyseras läkemedelsanvändning och oplanerade inläggningar på sjukhus. Tillsammans med en förbättrad analys av Öppna jämförelser som kan brytas ner på enhetsnivå, är detta en bra början

11 Resurser ska avsättas för att presentera resultaten för såväl individ som beställare och personal efter deras olika behov. Det nya kvalitetsledningssystemet (SOSF: 2011:9) kan utgöra en god grund för utvecklingsarbetet. Nationell ehälsa (www.regeringen.se/nationell-e-halsa) ska ligga till grund för den fortsatta utvecklingen. Arbetet inriktas på att skapa synliga och konkreta förbättringar för individen, vård- och omsorgspersonal och beslutfattare inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Förslaget innebär också att nationella medel avsätts att stimulera kommuner, landsting, företag och organisationer att medverka i utvecklingen. Under de senaste tio åren har många forsknings- och utvecklingsprojekt (FoU) inom hemsjukvård/e-hälsa genomförts som bland annat visar på att hälsomonitorering på distans tekniskt sett fungerar väl. Avgörande för individens rättigheter och utveckling av verksamheten är uppföljning. Det finns idag få riktlinjer inom e-hälsa. Lärande av varandra måste vara ett ledord för utveckling. Det finns idag register för fallprevention, nutrition, risk för trycksår, palliativregister och demensregister med inriktning på de äldre. Samtidigt finns många områden utan uppföljning, till exempel för socialt innehåll. Med de befintliga registren som utgångspunkt bör det utvecklas ett sammanhållet register för området med viktiga kompletteringar såsom socialt innehåll och möjlighet till aktivering. Det är angeläget att verksamheten på den för individen verksamma nivån kan analyseras, exempelvis på boendenivå istället för på kommunnivå. Att utveckla nationella riktlinjer för omsorgsområdet är angeläget och det krävs ett brett anslag som är inriktat på resultat och inte på struktur. Utmaningen är att ge stöd till utvecklingen av hemsjukvården, det vill säga all vård som sker i hemmet. Sverige har en av världens bäst utbyggda IT-infrastrukturer och är därmed tekniskt sett mycket väl förberedda för nya produkter och tjänster inom begreppet distansbaserad hemsjukvård. Rådet stöder det arbete som sker inom ramen för Nationell ehälsa och lämnar inga andra förslag, väl medvetna om den snabba utveckling som sker på området och behovet av öppenhet inför nya möjligheter. Efter ytterligare erfarenhet av Nationell ehälsa-arbete kan behov av fler alternativa insatser bedömas. Spelplanen kommer att ändras när det påbörjas ett elektroniskt utbyte av den information som alla parter är överens om kommer igång. Reformförslag på längre sikt Skapa en samordnad vård med ökad valfrihet för den enskilde, där individen i högre grad är involverad och bärare av information. En viktig aspekt i all samverkan är att integritetsfrågorna respekteras. System som stärker individens inflytande över sin egen journal bör utvecklas. Personal, brukare och anhöriga bör också få tillgång till råd och stöd kring hur de på bästa sätt använder sig av informationen. Det bör förtydligas att huvudmännen fortfarande har ansvaret för att individen får den vård och omsorg som han/hon behöver och att den samordnas på bästa sätt mellan olika aktörer. Utvärdera projektet som har genomförts för att utveckla en bättre samverkan mellan huvudmännen och vårdnivåerna. Skapa en nationell målbild, till exempel att Sverige ska vara Europas ledande nation inom IT-baserade hemsjukvårds-/e-hälsotjänster. Ur det regionala perspektivet ska alla oavsett var i landet de bor kunna erhålla kvalificerad likvärdig vård och hälsomonitorering i hemmet. Tillsätt en kommission med ansvar för att utforma ett marknadsanpassat ersättningssystem för tjänster inom folkhälsa som är möjliga och lämpliga att sköta på distans från hemmiljö, samt skapa tydliga mål för hur man vill att detta ska utvecklas på tre, fem och tio års sikt. Genom att kommuner och landsting/regioner samordnar sina upphandlingar får idéburna och privata utförare uppgiften att utveckla och erbjuda både medicinska och sociala insatser anpassade till individuella behov. För individen betyder båda förslagen att han/hon vänder sig till en instans som har ett helhetsansvar och som arbetar med en vårdkedja av insatser. För att möjliggöra för mindre och mellanstora organisationer och företag att bedriva sådan verksamhet ska det vara möjligt för en huvudentreprenör att sluta underavtal

12 1. Regelförbättringar och behov av samverkanslösningar Del 3: Tilläggstjänster Problembilden idag Frågan kring tilläggstjänster var ursprungligen inte definierad i rådets grunduppdrag. Vi har ändå valt att lyfta problembilden. Som en naturlig följd av valfrihetsprincipen är det viktigt att definiera vad som, utöver vård och omsorg, ska ingå i en skälig levnadsnivå, exempelvis för dem som beviljats plats på ett särskilt boende. Tjänster som inte är vård- och omsorg och som inte tillförsäkras någon oavsett ålder eller funktionshinder, bör kunna avropas som tilläggstjänster av samtliga utförare, privata som offentliga. Exempel på tilläggstjänster är städning, inköp av dagligvaror, tvättservice, fönsterputs och flytthjälp. Tjänsterna kan också gälla allmänmänskliga kontakter. Exempelvis ledsagning till frisör, familjebesök eller annan social samvaro. En del av dessa tjänster ingår redan i upphandlade åtaganden men ser olika ut i olika kommuner. Om man säljer enstaka platser kan det vara olika villkor beroende på vilken kommun som är uppdragsgivare/beställare för varje enskild individ. Vem betalar för tilläggsmenyer, exempelvis vin till maten, hälsokost och färsk frukt? Lägg därtill önskemål om hjälp med allt från lägga upp byxor och plocka äpplen till att köpa julklappar. Många behöver dessutom hjälp med att sätta upp gardiner, borra hål i väggen och köpa möbler. Vem betalar? Var går gränsen? Vilka riktlinjer gäller vid önskemål om särskilda (mer kostsamma) blöjor, förbandsartiklar och hjälpmedel som inte är medicinskt motiverade? Hur ensam ska en brukare/patient vara för att det är motiverat med extrapersonal som sällskap om natten? Nya frågeställningar uppstår när offentlig finansiering blandas med privat. Som exempel kan nämnas en person som från det allmänna beviljas en starroperation och som samtidigt med privata medel vill genomföra en synkorrigering. Vem är då ansvarig om operationen misslyckas och är personen patient eller kund? Eller om det händer något när den äldre beställt extra tjänster som utförs i det särskilda boendet där vårdgivaren är ansvarig. Uppdragsformuleringar i avtalen är ofta allmänt hållna och nämner att service ska ingå, till exempel vid ledsagning till frisören. Meningen är att det ska finnas en möjlighet till flexibla lösningar utifrån ett patient- och brukarperspektiv. I dagens avtal framgår många gånger inte hur ofta och i vilken utsträckning vårdgivaren ska tillhandahålla personal till brukaren/ patienten utanför boendet. Få vårdgivare vågar definiera gränsen för vad som ingår i uppdraget. Exempel finns på avtal där det uttryckligen står att vårdgivaren är förbjuden att sälja tilläggstjänster på ett vårdoch omsorgsboende. I hemtjänsten finns oftare tydliga gränsdragningar för hur många rum som städas, hur ofta och vad som övrigt ingår. Där har avdraget för Rengöring, Underhåll och Tvätt (RUT) och hushållsnära tjänster blivit ett komplement till samhällets åtagande. I Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS: 2012:12 ( Ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden ) ställs det krav på att insatser inom särskilda boenden ska bedömas på samma sätt som inom hemtjänsten. Tilläggstjänster är en komplex fråga som sätter fokus på gränsdragningar till det offentliga åtagandet

13 2. Kvalitet och transparens Del 1: Kvalitetsredovisningar Problembilden idag Sverige har en fantastisk möjlighet att utnyttja den kunskap och information som finns i våra kvalitetsregister. På grund av otydlig struktur och brist på samordning riskerar vi att tappa den potential till förbättring som våra kvalitetsregister erbjuder. Det görs mycket på olika håll som har att göra med kvalitetsredovisningar, öppna jämförelser, brukarundersökningar och patientenkäter. Även om brister finns är dessa redovisningsverktyg viktiga kvalitetsmätare och kvalitetsförbättrare. Trots detta ligger Sverige i framkant av utvecklingen. Det generella problemet vad gäller kvalitetsredovisningar handlar om mängden register och den spretighet detta medför. Dessa har ofta flera huvudmän från privata stiftelser till staten. Svårigheten handlar om samkörning av flera register kontra vikten av bevarad integritet för individen. Kvalitetsskillnader mellan olika register gör registerdata svårjämförbara och svårhanterade. Dessutom är informationen inte lättillgänglig för individen. I dagsläget är det svårt att säkert skicka standardiserad data till olika kvalitetsregister. Exempelvis har Strokeregistret saknat inloggning med dubbelautenticering. Att samla in data och rapportera till flera register kostar inte bara tid utan också pengar. Det finns även en risk för överlappning mellan konkurrerande register och det kan diskuteras om det inte hämmar deltagandet, inrapporteringen och/eller kvaliteten på inrapporterad data. Dubbelregistrering i kvalitetsregister och i patientjournaler utgör en avsevärd merkostnad och är en risk i patientsäkerhetsarbetet. De olika ersättningssystemen påverkar kvaliteten och styr verksamheterna på ett ibland oönskat sätt som inte främjar kvalitetsutveckling. Är det rimligt att exempelvis primärvården ska se olika ut i varje kommun/landsting/region på grund av ersättningsystemens skilda utformning? Svaret är nej. Alla invånare måste ha rätt att kräva lika god kvalitet oavsett var de bor. Reformförslag på kortare sikt Mycket utredningsarbete är utfört. SKL:s rapport Guldgruvan i hälso- och sjukvården har utkommit efter att rådet bildades. I denna ges en god översikt över situationen när det gäller dagens kvalitetsregister. Sammantaget krävs ett nationellt ansvarstagande och en tydlig huvudman för att säkerställa en optimal användning av denna tillgång. Även Boston Consulting Groups rapport Nationell satsning på kvalitetsregister inom vården. För starkare internationell konkurrenskraft inom klinisk forskning och industriell utveckling är värd att använda som kunskapskälla. Det är viktigt att olika aktörer inom vård, omsorg och näringsliv har möjlighet att delta i utvecklingen av kvalitetsregistren. Registren ska vara opartiska och individens integritet ska säkras på alla nivåer. Det är även viktigt att satsa på att gemensamt finna standarder och kvalitetssäkring som är system- och leverantörsoberoende. Behov finns att tydliggöra roller, strukturer och ansvar för insamlingen av kvalitetsdata. Idag finns många aktörer, exempelvis SKL, Socialstyrelsen och vårdens professioner, men både inom och utom vårdsystemet är ansvarsfrågan luddig. Vem ansvarar för vad? Därför är bättre kommunikation om strukturen för kvalitetsinformation viktig. Fokus ska inte vara på teknik utan på information. Det vill säga hur vi kan underlätta informationsöverföring. Utgångspunkten i diskussionerna ska inte vara vilka tekniska plattformar som används utan på hur informationen levereras och till vems nytta. Samtidigt får inte samordning av system medföra att innovationskraften åsidosätts. Det är även viktigt att lyfta upp vem som definierar vad som ska rapporteras. Vårdgivaren ska kunna äga sitt system. Informationsformatet ska regleras enligt nationell standard. Mottagande system ska därför inte behöva ställa krav på vilken typ av system som informationen kommer ifrån. Viktigast är att informationen är kvalitetssäkrad och enkel att distribuera. Det är angeläget att skapa kvalitetsregister på områden där sådana inte finns i dag, exempelvis på omsorgsområdet. På senare tid finns några lyckade exempel på nationell samordning när det gäller insamling och spridning av information, till exempel utvecklingen av e-recept och tandvårdens insamling av data ( Tanden ). Även Apoteket Service AB är ett exempel på ett nationellt samordnat system. Ett liknande system behövs för hela vården. Förslagsvis Vårdens Service AB. För att detta ska vara möjligt måste en uppdragsägare definieras. Lyft upp och utveckla pågående processer. Redan nu kan vi till exempel lyfta fram Nationell Patientöversikt (NPÖ) och andra insatser inom ramen för Nationella ehälsan. Reformförslag på längre sikt Samordna kvalitetskraven inom alla regioner, landsting och kommuner. Registren redovisar idag processmått istället för mått på upplevd hälsa. En förenklad bild är att det som bör mätas är: levererad hälsa hur snabbt hälsa uppnås hur beständig hälsan är den upplevda hälsan Utveckla ersättningssystemen enligt en nationell kvalitetsstandard. Underlätta etableringar genom utveckling av en nationell godkännandeprocess. På sikt bör styrningen koppla ekonomisk ersättning till uppnådd kvalitet och måluppfyllelse, ett så kallat pay for performance-system. Detta ska också säkerställa mångfald och ge individen möjlighet att välja. Kvalitetsregistren måste göras oberoende av ägarskap, antal aktörer och teknikplattformar. Låt registren blomma men skapa en standard som ställer krav på dem som vill vara med. Idag begränsar teknik och detaljreglering innovation och patientinflytande. Det är vår förhoppning att mod och kraft finns att förenkla och förtydliga för att öka kvaliteten i vård och omsorg

14 2. Kvalitet och transparens Del 2: Individens valmöjligheter Problembilden idag Ett väl fungerande välfärdssystem är centralt i varje samhälle som sätter individens behov i centrum. De senaste åren har medborgarens möjligheter till individuella val inom välfärdssystemen stärks. Det har även varit en medveten politik från regeringen att stärka individens ställning i ett system som kännetecknas av valfrihet och en mångfald av utförare. Samtidigt är det krävande att välja. Därför är det nödvändigt att utarbeta strategier som både vänjer individen vid valmöjligheterna och ger rätt information. För detta krävs strategier. Allra tydligast när det gäller individer som av olika skäl exempelvis sjukdom, språk eller missbruk har svårigheter att välja eller fatta beslut kring sin hälsa och välfärd. Individens välfärd påverkas av ett flertal berörda aktörer. Dessa är i olika grad och på olika sätt involverade i individens val. Han/hon väljer på olika grunder i olika situationer. Skilda sorters val regleras av olika förutsättningar: vårdperspektivet, omsorgsperspektivet, hjälpmedelsperspektivet, läkemedelsperspektivet, etcetera. Kvalitet innebär olika saker beroende på perspektiv. Behandlingar som upplevs som kostsamma för sjukvården ses som mycket kostnadseffektiva av kommunen, Försäkringskassan och samhället i stort. En viss sorts åtgärd genomförs i stort antal och med hög expertis i en del av landet, men dubbla strukturer gör att inte alla ges tillgång till den vård/behandling med mest erfarenhet och bäst resultat. Geografiska gränser och byråkratiska barriärer sätter upp onödiga hinder för utvecklad samverkan. Reformförslag på kortare sikt För att undvika geografiska skillnader, olikartade prioriteringar eller att olika tolkningar av centrala beslut som påverkar individens hälsa krävs nationella regleringar och överenskommelser. Detta inom centrala områden som kvalitetskriterier, marknadsföring och transparens mellan olika aktörer. För att skapa robusta system med brett förtroende krävs system som kontrollerar och eliminerar riskerna för korruption. Detta för att säkerställa förtroende mellan vård- och omsorgsgivare och individ. För bättre samverkan krävs en effektivare infrastruktur och att IT möjliggör smidiga samarbeten mellan inblandade parter. För bättre vård och omsorg är egna val en viktig drivkraft. Säkerställ därför att det egna valet blir ett centralt uppdrag i de regleringsbrev, strategier och riktlinjer som tas fram för de nya myndigheter som föreslås efter Stefan Carlssons omsorgsutredning. Dessa dokument kommer spela en nyckelroll i att ange inriktning och fokus. Ett gott exempel som bör vidareutvecklas och även bör kunna användas inom andra områden i den svenska vård och omsorgen är regeringens initiativ Fritt val av hjälpmedel, som utvecklades i syfte att öka individens inflytande över det egna valet av hjälpmedel i sin vardag. Förslag på ansvariga: Regeringskansliet samt aktuella myndigheter. Utred hur valmöjligheten som grundidé och individen i fokus ytterligare kan tydliggöras i LOV. Enligt denna ska det finnas ett ickevalsalternativ. Balansgången ligger i att bejaka kraften i det aktiva valet samtidigt som de som inte aktivt kan välja får lämnas utanför. Tydliggör i den nya patientlagen sjukvårdens skyldighet att erbjuda vård även utanför individens landsting och kommun. Individens val (och behov) blir då i högre grad utgångspunkten när det gäller tillgången till den vård och behandling som erbjuds och tillhandahålls. Stimulera nationella lösningar, motverka nationella-, regionala- och lokala barriärer som motverkar ett effektivt utbyte av patienter, kompetens och resurser mellan olika landsting och kommuner. Det kan handla om upphandlingslagstiftning, bristfällig information och hantering kring riksavtalet för vård, eller moment 22-situationer kring rutiner för individer att få tillgång till den vård de behöver men på annan geografisk plats. På samma sätt bör SoL och LSS på ett tydligare sätt stödja valmöjligheter inom och utanför den egna kommunen. Förenkla för äldre och funktionshindrade som vill välja lösningar utanför den egna kommunen genom överenskommelser i regionala kommunförbund, gemensamma ramavtal, ersättningssystem, med mera. Starta pilotprojekt för att utveckla ett neutralt beslutsstöd för individen där den enskilde kan få stöd kring vad den vill få ut av sin vårdgivare eller behandling. Systemet ska vara enkelt där preferenser och prioriteringar matchas mot aktörer som erbjuder en viss kompetens. Förslag på partners: SKL, Försäkringskassan, Vårdföretagarna, Läkemedelsindustriföreningen (LIF), Swedish Medtech, Vinnova, Famna och Skoopi. För en framtid med ökad rörlighet av patienter, finansiering och behov krävs flexibilitet hos välfärdssektorns aktörer. Det gäller att erbjuda rätt kompetens, personal och infrastruktur. Rådet föreslår därför en gemensam arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta strategier samt förslag på modeller och exempel hur detta kan uppnås. Förslag på deltagare: SKL, Vårdföretagarna, fackförbunden, patientföreträdare, Akademi (ledande forskare inom samtliga berörda kunskapsfält), Famna och Skoopi samt LIF och Swedish Medtech. Incitament: Stimulera landsting och kommuner att utveckla individers distans- och egenvård i hem- eller närmiljö. Exempel är gör-det-själv -lösningar för mötesbokning, hemdialys, distansmonitorering av till exempel hjärt-, diabetespatienter, hemtitrering vid behandling för Parkinsons sjukdom, behandling i hemmet med biologiska läkemedel eller sjukvårdsrådgivning per telefon/mail istället för besök. Förslag på partners: SKL, Akademi, Vinnova, landsting, sjukhus, relevanta företag och life science-branschorganisationer som LIF, SwedenBIO och Swedish Medtech samt partners inom hälsoekonomi. Koordinator: Social- och Näringsdepartementen. Ge individen frihet. Det vill säga flexibla gör det själv -tjänster som är obundna av tid och plats och möjliggör vård i hemmiljö vilket är särskilt viktigt vid kroniska sjukdomar. I detta ingår hjälpmedel, e-hälsa och anpassade incitaments- och ersättningssystem för behandlingar och uppföljning. För att kunna välja krävs en kombination av kunskap och personligt engagemang. Hur ska detta tillgodoses? Det är kanske den stora utmaningen

15 Reformförslag på längre sikt: Utred möjligheten att modernisera perspektivet i den relevanta välfärdslagstiftningen. Den genomgående grundidén i nästan all relevant lagstiftning är att välfärden har skyldigheter gentemot individen. Inte att individen har rättigheter när det gäller hälsa, välfärd och omsorg. Detta skapar ett gap mellan lagen, den resursfördelning den ska reglera och hur välfärdssystemen har utvecklats. En konsekvens av ökad valfrihet är en större rörelse på marknaden. Det kan avse volymer och antal men även rent geografiskt mellan regioner, landsting och länder då fler individer har möjlighet att få den vård de erbjuds någon annanstans i systemet. Detta är något positivt som ska uppmuntras. Men detta kräver också system som är tillräckligt flexibla för att på ett säkert sätt hantera skillnader i efterfrågan avseende kompetens, personal och infrastruktur. Val kräver kunskap. Men hur kan objektiv information tillgängliggöras för individen? Vi tror att en kombination av objektiv information från oberoende myndigheter och saklig och korrekt marknadsföring, både från offentliga och alternativa utförare, är nödvändigt och i grunden inget märkvärdigt. Men tydliga strategier och brett accepterade riktlinjer som säkerställer att aktörer konkurrerar med innehåll och kompetens, och inte med sin marknadsföringsbudget, är viktigt för att säkerställa förtroende och långsiktighet. Rådet föreslår att en bred grupp tillsätts med uppdraget att utarbeta en nationell överenskommelse och reglering för hur vård- och omsorg kan och ska marknadsföras. Marknads föring och objektiv information är central för individens val. Men kriterierna för marknadsföring och kvalitet är oklara och inte harmoniserade i tillräcklig grad. Därmed kan förutsättningarna för kvalitetskonkurrens stärkas på ett likvärdigt sätt för alla marknadsaktörer. Deltagare i en sådan bred grupp föreslås vara: Akademi, branschaktörer (LIF, Swedish Medtech, Vårdföretagarna, Almega), SKL, samt relevanta patientföreningar. Socialdepartementet bär koordineringsansvar. Alla vårdenheter (vårdcentraler, specialistenheter, boenden, med flera) ska redovisa nöjdhetsmått och kvalitets-/processmått som är relevanta för verksamheten och individerna som har kontakt med dem. Idealet är 3- till 5-mått för att inte göra det för svåröverskådligt. Det kan handla om kundnöjdhet, väntetider, resultat, följsamhet till behandlingar eller vilka kompetenser som erbjuds. Förslag på partners: Socialdepartementet, SKL, landsting, sjukhus, universitet, branschorganisationer och relevanta patientorganisationer. Vi föreslår även pilotprojekt mellan sjukvård, Försäkringskassan, kommun och nationella kvalitetsregister för att utvärdera arbetsförmåga som ett effektmått som visar hur det går för individen i de centrala välfärdssystemen. Syftet är att överbrygga silos mellan olika välfärdssystem genom att utveckla användningen av distansvård, betalningsmodeller, ersättningssystem och uppföljning av behandlingsresultat. Ett exempel som visar på behovet och vad som kan uppnås: I Sverige uppger 22 % av kvinnorna och 15 % av männen att de har en långvarig sjukdom i rörelseorganen. Morseprojektets arbete kring sjukdomar och skador i rörelseorganen är ett exempel som påvisar betydelsen och potentialen för hälsa, välfärd och gemensamma resurser, särskilt för kroniska sjukdomar. Totalt beräknades cirka en tredjedel av kostnaderna för sjukpenning och sjuk- och aktivitetsersättning relatera till denna grupp, motsvarande cirka 20 miljarder kronor årligen. Förslag på partners: Försäkringskassan, Akademi, Vinnova, SKL, landsting, sjukhus, LIF, Swedish Medtech eller ett eller flera läkemedels- och medicintekniska företag. Socialdepartementet och Näringsdepartementet koordinerar. Monetära stimulanser och incitament för tjänster och produkter bör riktas till aktörer som landsting, kommuner och arbetsgivare istället för till den enskilde individen. Detta för att undvika risken att segregera de aktiva från de mindre aktiva, exempelvis individer med språksvårigheter, när det gäller poäng och avgifter. Samtidigt konstaterar rådet att det är positivt att aktiva individer erbjuds andra fördelar som att själv kunna välja tid genom sitt engagemang. Summering: Under arbetets gång har rådet konstaterat att argumenten för egna val är starka och driver utvecklingen i positiv riktning. Möjligheten att välja själv ger en ökad nöjdhet och behovstillfredställelse genom att tjänster och produkter optimeras till individen. Egna individuella val skapar förutsättningar för mångfald och en god konkurrens där olika leverantörer som tävlar med kvalitet och innehåll gynnas. Kostnadseffektivare lösningar skapar betydande gemensamma resurser. Behovstillfredsställelsen ökar inom ett av de områden som ger förutsättningar till ett bättre liv. Individer synliggörs och ges ökat inflytande och möjligheten att ta egna medvetna beslut ökar. Därför anser vi att huvudalternativet alltid bör vara det egna aktiva valet. Redan idag kan fler människor få bättre vård och omsorg på ett samhällsekonomiskt hållbart och ansvarsfullt sätt. Nyckeln är individen och de egna aktiva val vi gör. Därigenom läggs grunden till ett uthålligt välfärdssystem som möter framtidens demografiska utmaningar. Genom att stärka individen vänder vi dessa utmaningar till möjligheter. Det handlar inte om justeringar i enskilda isolerade delar av välfärdssystemet utan mer om att ange inriktning och att skapa möjligheter för nya synergier mellan vårdnivåer, samhällssektorer och de aktörer som är intressenter kring den enskilde. Visst finns utmaningar, men stora vinster kan nås genom mer individanpassade välfärdssystem, kostnadseffektivare lösningar och effektivare spridning av innovationer och hälsa

16 3. Start av företag, avknoppningar, kunskap och kompetens Del 1: Nyföretagande, avknoppning och underleverantörer Problembilden idag När man studerar nyföretagarstatistiken under de senaste åren framgår det klart att politiska beslut har en avgörande betydelse för tillväxten av nya företag inom den skattefinansierade välfärdssektorn. Därutöver sker en kontinuerlig tillväxt av nya företag inom de områden som inte omfattas av den offentliga finansieringen på området vård och omsorg. I samma utsträckning har andelen kvinnor som driver företag ökat generellt som en effekt av ökat företagande i välfärdssektorn. Satsningar på ökat nyföretagande i enskilda kommuner och landsting har haft betydelse över tid liksom större reformer som LOV, som förändrat såväl hemtjänst som primärvård. Utvecklingen har gått hand i hand med den politiska ambitionen att öka mångfalden av utförare och människors valfrihet. En utveckling som numera har ett brett politiskt stöd. Därtill har skattereduktionen på hemservicetjänster bidragit till framväxten av en helt ny bransch med många nya företag. Rådets slutsats är att utvecklingen med en skattefinansiering i grunden och öppnande av marknader med godkända utförare, kvalitetsuppföljning och kontroll inom ramen för valfrihetssystem starkt gynnar tillkomsten av nya aktörer inom välfärdsområdet. Här finns många områden kvar att öppna upp som också ytterligare skulle främja tillväxten av nya företag. Särskilt inom omsorgssektorn och den sociala sektorn finns en stor potential för nyföretagande. Rätt tillämpad kan upphandling enligt LOU vara en möjlighet för mindre aktörer. Tyvärr kan vi konstatera att motsatsen oftare är fallet. Många mindre företag och idéburna organisationer har svårt att vinna uppdrag eftersom kraven på tidigare erfarenhet, bankgarantier och åtagande om stora volymer försvårar. Samma problem kan också uppstå inom valfrihetssystem när uppdraget görs allt för omfattande. På det övergripande planet är kommunernas och landstingens hantering av sina olika roller ett problem. Som beställare, utförare och ibland även som tillsynsmyndighet. Även om vanan att hantera rollerna blir allt tydligare finns fortfarande svårigheter i den dagliga hanteringen. De olika rollerna leder lätt till olika villkor i såväl regelverk som finansiering. Exempelvis är attityden till presumtiva nyföretagare negativ på tjänstemannanivå eftersom konkurrens utmanar den egna organisationen. Bristfälliga kunskaper om den lilla organisationens ekonomiska villkor kan leda till orimliga betalningsvillkor eller ersättningsnivåer och utbetalningstider. Förståelsen av behovet av vinst eller överskott i verksamheten är ibland inte särskilt utbredd ens bland de politiska beslutsfattarna. Kunskapen om skillnaden på vinst och utdelning till ägare som riskerat kapital är inte vanlig liksom insikten i att ett överskott är en nödvändighet för investering och utveckling. Avsaknaden av nationella kvalitetssystem liksom utformningen av kvalitetssystem kan försvåra nyföretagande. Utförarna tvingas ägna sig åt överdriven eller irrelevant statistikinhämtning eller tvingas anpassa sig till system utformade för landsting. Ett annat exempel på när regelsystemen hindrar småföretagande är när uppdraget är så utformat att det inte möjliggör anlitande av underentreprenader av exempelvis specialistkompetenser. Andra regelsystem som kan verka hindrande för nyföretagande är till exempel sjuksköterskors och barnmorskors begränsade förskrivningsrätt. I dag är förskrivningsrätten begränsad till offentligt finansierad verksamhet och till verksamhetsområde eller tjänst. Det innebär ett onödigt hinder för sjuksköterskor eller barnmorskor som vill starta eget med verksamhet inom flera områden och med flera finansieringskällor. I de fall där vård- och omsorgssektorns tjänster inte utförs inom ramen för valfrihetssystem med etableringsfrihet saknas möjlighet för den presumtiva företagaren att själv besluta om att pröva sin affärsidé. Avsaknaden av initiativrätt för medarbetare att själva starta eget när rätt tillfälle uppstår skiljer och försvårar jämfört med de flesta andra branscher. Möjligheten att själv ta initiativ till en process som leder till konkurrensprövning ger förutsättningar som mer liknar allmänt nyföretagande. Huvuddelen av de som kan tänkas starta eget i välfärdssektorn återfinns i dag som anställda i kommuner och landsting. Ett främjande av nyföretagandet måste alltså omfatta även denna grupp. Så kallat personalövertagande har avtagit efter ett antal uppmärksammande överklaganden. Nu är villkoren för övertagande klarlagda genom rättsutredningar men fortfarande är antalet övertaganden lågt. Avsaknaden av trygghet i processen för såväl kommuner och landsting liksom för möjliga nyföretagare är uppenbar. Här behövs en mer utvecklad rådgivning och en generell praxis för att öka mängden överlåtelser. En samlad nyföretagarinformation för företagande inom vård och omsorg är betydelsefull liksom möjligheten att få coachning i den inledande fasen för enskilda eller grupper av anställda i egen regi som vill delta i en konkurrensprövning. Allt inom ramen för att priset för ett övertagande, givet villkoren som uppställs, alltid till sist avgörs av marknadspriset. Reformförslag på kortare sikt Avskaffa regelverk som hindrar vissa yrkesgrupper att starta eget. Exempelvis bör sjuksköterskors förskrivningsrätt, liksom läkarnas, inte begränsas till verksamhetsområde eller tjänst utan enbart till kompetensen. Pröva friskolekonceptet inom exempelvis mödrahälsovård och barnhälsovård innefattande gemensam/nationell ackreditering, ersättningsnivå och kvalitetskontroll. Gör statens anslag till utvecklingsmedel för olika satsningar inom hälso- och sjukvård och socialtjänst direkt tillgängliga för idéburna organisationer och företag istället för att hänvisa dessa till att söka via kommuner och landsting. Förändra och förbättra redovisningsrutiner i kommuner och landsting så att samband mellan produktion och ekonomi blir tydligare. Syftet är att öka jämförbarhet och transparens och att säkra konkurrensneutralitet. Rådet föreslår att en överenskommelse sluts mellan regering och SKL. Förbättra tillgången till investerings- och utvecklingskapital för idéburna organisationer och småföretag

17 Skapa modeller för nyföretagande med möjlighet till förhandsprövning av det marknadspris som tas fram inför ett eventuellt personalövertagande. Syftet är att undvika överklaganden. Utforma upphandlingsunderlag så att dessa gör det mer möjligt för småföretag och idéburna organisationer att vinna upphandlingar. Vi föreslår att större vikt läggs vid anbudslämnande företags storlek, inriktning och värdegrund, inte som nu huvudsakligen vid pris. Rådet föreslår att en överenskommelse sluts mellan regering och SKL. Kompetensutveckla genom att lansera ett system med coachcheckar. Gör dem tillgängliga för anställda i offentlig sektor som vill starta företag, som stöd för att formulera affärsidé, affärsplan och budget fram till bolagsbildning och förhandling om övertagande. Checkarna ska kunna lösas in hos fristående konsulter, hos existerande organisationer eller andra aktörer. Öka kompetens om företagande hos kommunala beslutsfattare och beställare. Synliggör och marknadsför befintlig nyföretagarservice som återfinns inom exempelvis Företagsamt, Sofisam, Coompanion och Nyföretagarcentrum. Reformförslag på längre sikt En långsiktigt viktig åtgärd för att stödja nyföretagande i välfärdssektorn är att visa på möjligheten redan under utbildningstiden. På såväl gymnasiala som eftergymnasiala utbildningar med sikte på vård- och omsorgsyrken bör företagande och entreprenörskap vara obligatoriskt och schemalagt. Valfrihetssystemen bör utvecklas i riktning mot hur friskolereformen fungerar i dag. Med etableringsrätt som princip men ett nationellt godkännande av utföraren. Likaså bör ett regelverk införas som definierar vad lika villkor innebär. Detta för att få kommuners och landstings hantering av lika villkor prövad. För att stärka nyföretagandet är det också betydelsefullt att resurser för innovation, kompetenshöjning och andra utvecklingsmedel som ställs till förfogande också omfattar verksamheter utanför egen regi. Låt vårdvalsmodeller bygga på nationellt framtagna ramverk för ackreditering, ersättningar och kvalitetsuppföljning. Inför/pröva utmaningsrätt/initiativrätt för offentligt anställd personal inom lämpliga delar av vård- och omsorgssektorn. Regelverken ska vara lika för alla kommuner och landsting. För att underlätta för personalövertagande bör man upprätta en affärsjuridisk idékatalog och goda exempel som kan användas som anbudsunderlag. Här kan återfinnas förslag till hembudsklausuler, avbetalningsmodeller för köpeskilling med mera. Särskilj kommuners och landstings dubbla roller som beställare och utförare. På några områden är valfrihetslösningar inte lämpliga eller möjliga. Där bör mångfalden i ett första steg utvecklas genom upphandling. Det innebär att förutsättningarna delvis blir annorlunda för nyföretagande eftersom bland annat personalövertagande förutsätter en korrekt värdering av materiella och immateriella tillgångar vid förvärv där det rätta priset alltid är det som marknaden är beredd att betala. Utveckla och, om så behövs, lagfäst fler vårdvalsmodeller. Detta är den enda nu existerande modell som på ett enkelt sätt kan öka mångfald och nyföretagande. LOU är omständlig och har begränsningar. Personalövertagande kan leda till överklaganden med nuvarande regelverk. 3. Start av företag, avknoppningar, kunskap och kompetens Del 2: Personalövertagande Problembilden idag Det finns ett starkt politiskt stöd för valfrihet och en mångfald av aktörer inom vård- och omsorgssektorn. Samtidigt har debatten om kvalitetsbrister och felaktigt utförda överlåtelser av verksamhet gjort att antalet personalövertaganden är lågt. Sammantaget skapas en situation där tillflödet av nya aktörer i flera delar av vården och omsorgen är så lågt att mångfald och valfrihet inte uppnås. På verksamhetsnivå finns också flera fördelar med personalövertagande och småföretagande. Småskaligheten och de korta beslutsvägarna skapar en effektivare och mer följsam organisation som upplevs som en trygghet för individen. En liten enhet som konkurrerar med andra utförare ger ett större intresse hos medarbetarna för innovation och förbättringsarbete. I det lilla företaget kan alla ha en god överblick över ekonomi och bemanning vilket leder till större personligt ansvarstagande hos ledning och medarbetare. Dessutom ger personalövertagande möjlighet för olika verksamhetsidéer och driftsformer. Det finns inga formella hinder för att fler personalgrupper skulle få möjlighet att ta över verksamhet och driva den i egen regi. Förutsättningar och regelverk är klarlagda av bland annat Statskontoret och avgöranden i EU-domstolen. Materiella värden är som regel lätta att fastställa. I en verksamhet med vård/omsorgsavtal måste överlåtelseförfarandet ske enligt LOU. För verksamheter som drivs inom valfrihetssystem finns möjligheter att på annat sätt värdera de immateriella värdena i verksamheten. Även med dessa förutsättningar är det samtidigt så att konkurrensneutralitet måste gälla inför en överlåtelse mellan olika tänkbara köpare. Regeringen och andra aktörer kan göra en avgörande insats för att synliggöra och underlätta överlåtelseprocesser. Den privata sysselsättningen inom vård och omsorg har ökat jämfört med snittet i andra branscher under 2000-talet (Källa: SCB, Företagsdatabasen). Nyföretagandet i branschen ökade till exempel med 16 % 2010 medan det totala nyföretagandet ökade med drygt 12 % (Källa: Tillväxtanalys). Andelen kvinnor som är ägare och/eller VD är överlägset störst inom vård och omsorg. Trots detta driver svenska kvinnor företag i lägre utsträckning än snittet i Europa. Nyföretagandet inom vård och omsorg skapade nästan dubbelt så många jobb per företag som genomsnittet av nya företag (Källa: Tillväxtanalys). Huvuddelen av de tillkommande verksamheterna väljer aktiebolag som verksamhetsform

18 I ett europeiskt perspektiv är marknadsandelen för privata verksamheter inom vård och omsorg i Sverige låg. Inom EU 15 är vi bland de länder som har lägst andel privat drivna verksamheter inom vård och omsorg. Även om tillväxten av företagare varit stark sedan 2008 jämfört mer andra branscher har den varit genomsnittlig i en europeisk jämförelse (Källa: Eurostat, LFS). Det gäller nästan i samma utsträckning när man ser på nyföretagande med anställda. Sammanfattningsvis har utvecklingen av företagandet inom området varit relativt stark. Företagen har också förhållandevis fler anställda redan i startskedet. Däremot är företagandet inom vård och omsorg relativt blygsamt ur ett europeiskt perspektiv genom de låga marknadsandelarna för verksamheter som inte drivs av offentlig sektor. I många västeuropeiska länder finns en lång tradition av att en stor andel av vården och omsorgen produceras av idéburna organisationer. Den svenska LOV-lagstiftningen, som är unik inom EU, har underlättat nyföretagandet inom vård och omsorg. Etableringsfrihet inom vissa sektorer liksom avsaknaden av krav på LOU upphandlingar har drivit på utvecklingen i den riktning som medborgare och en bred politisk majoritet önskat. Liksom på alla marknader sker en ständig strukturomvandling. Valfrihetsmarknaderna är möjliggjorda genom politiska beslut och har dessutom en stark politisk styrning, inte minst via prisbildningen, Politiken har därmed ett ansvar att vårda marknaden. Idag visas stort intresse för den pågående strukturomvandlingen men närmast inget märkbart intresse för hur man ska underlätta tillflödet av nya aktörer. Nyföretagandet har, som visats, ökat men andelen verksamheter i annan regi än den offentliga är fortfarande låg. Hur kan man intressera fler för att ta steget till att starta eget? Den första vågen av personalövertaganden skedde innan det fanns ett tydligt tillämpat regelverk. I dag är valfrihetssystem via LOV utformade så att upphandlingsmomentet förenklats betydligt. Främjandet av nyföretagandet bör således i första hand riktas till de områden där valfrihetssystem förekommer eller är lämpligt att införa. Dessutom är det synonymt med de områden där en mångfald av aktörer är önskvärt enligt nationella eller lokala beslut. Rätt utformade valfrihetssystem driver också innovation vilket ger utrymme för aktörer med olika verksamhetsidéer och drivkrafter att erbjuda sina tjänster. När en verksamhet ska gå över från offentlig till ny regi är konkurrensneutralitet viktigt. Det måste finnas förutsättningar för alla aktörer att vara med och lägga anbud, köpa och godkännas för enheten eller motsvarande. Exempel på områden där personalövertagande skulle kunna öka är vårdcentraler, BVC, MVC, öppenvårdspsykiatri, vissa specialistmottagningar, rehabiliteringsverksamhet, hemtjänst och särskilda boenden. Klart avgränsade verksamheter med lokal marknad, en hanterlig storlek och relativt små investeringsbehov är sannolikt lättast. Reformförslag på kortare och på längre sikt Den tidigare värderingsproblematiken är idag lättare att hantera. Genom att det nu finns privatägda verksamheter inom många områden finns det referensobjekt att titta på vid försäljningar och värderingar samt årsredovisningar att hämta uppgifter ur. Eftersom kommuner och landsting begränsas av kommunallagen i att aktivt stödja personal att starta egen verksamhet bör det i första hand vara en uppgift för staten och myndigheterna att erbjuda sådant som underlättar personalövertagande. Inom samtliga grundutbildningar riktade mot vård och omsorgsarbete bör det finnas kurser som behandlar företagande och entreprenörskap. En praktisk Starta Eget-handbok för välfärdssektorn bör tas fram och erbjudas i kursverksamhet av exempelvis Nyföretagarcentrum, Coompanion eller Almi. Den bör innehålla såväl förebilder som legala aspekter. Konsultcheckar riktade direkt till personer som vill starta eget i välfärdssektorn bör erbjudas av exempelvis Almi. Användandet avgränsas till förberedelsefasen. En affärsjuridisk exempelsamling riktad till kommuner och landsting bör tas fram. Den ska visa hur försäljningar och överlåtelser kan utformas för köpare med begränsat investeringskapital. Idékonferenser för förtroendevalda bör anordnas för att ge inspiration och konkreta råd till hur man ökar mångfalden av utförare inom vård och omsorg. Kommuner och landsting kan anordna kurser i anbudsupphandling och köp genom att konstruera förfrågningsunderlag för en verksamhet som intresserade personalgrupper kan lägga fiktiva anbud på. I nästa skede kan en skarp upphandling ske av samma objekt. På så sätt får personalgruppen erfarenheten av en träningsomgång med sig in i den verkliga anbudstävlan

19 3. Start av företag, avknoppningar, kunskap och kompetens Del 3: Kompetens och arbetskraft Problembilden idag En ökande andel äldre kommer att ställa högre krav på vården och omsorgen. Samtidigt riskerar denna sektor att hamna i stor brist på arbetskraft och kompetens genom stora pensionsavgångar, och genom att och vård- och omsorgssektorn har svårt att rekrytera. Särskilt gäller detta vården och omsorgen av de äldre. Det ställs dessutom allt större krav på tillgänglighet, bemötande, kvalitet och delaktighet. Ett hinder för utveckling och effektivisering är den otydliga ansvarsfrågan. Fortfarande finns ingen patienträttighetslagstiftning som garanterar ett helhetsansvar gentemot individen. Organisatoriska stuprör gör att det är för lätt för de enskilda utförarna att bara se till sitt. Det finns en brist på incitament och kompetens när det gäller samverkan mellan olika huvudmän och utförare av vård, inte minst när det gäller vården av äldre. Ett tydligt exempel på detta är bristen på vårdlotsar för multisjuka äldre. Det decentraliserade ansvaret leder till att ingen har ansvaret för att säkerställa en jämlik vård i olika delar av landet. Dagens vård har problem med att bedriva sin verksamhet på rätt nivå. Professioner som sjuksköterskor, läkare, barnmorskor och specialistsjuksköterskor, vilka har eget yrkesansvar och arbetar självständigt hamnar ofta i situationer där de upplever att de får ta order från andra yrkeskategorier. Den splittrade uppdelningen ger osäkerhet och innebär många gånger ett dubbelarbete som gör vården onödigt dyrbar för samhället. Dessutom blir den medicinska ansvarsfrågan otydlig. Det viktigaste för vård- och omsorgssektorns framtid när det gäller kvalitet och säkerhet är tillgången till välutbildad arbetskraft. Staten svarar idag för utbildningen av de legitimerade yrkena inom hälso- och sjukvården och äldreomsorgen. Med utgångspunkt från Socialstyrelsens uppföljning och prognoser fattar regeringen beslut om att öka eller minska utbildningarna med hänsyn till kommande behov. Både Socialstyrelsen och SKL har under senare tid visat att det finns stort behov av specialister både bland sjuksköterskor och bland läkare. Det är framförallt brist på specialister när det gäller vården av äldre, men även inom andra specialiteter. Även om utbildningsplatserna för bland annat läkare och sjuksköterskor nu blir fler uppstår snabbt brister i systemet då nya platser ofta kommer till för sent i förhållande till behovet. Samtidigt saknas ett tydligt ansvar för att utbildningarna verkligen innehållsmässigt motsvarar vårdens behov. För många yrkesgrupper inom äldreomsorgen finns inget motsvarande utbildningsansvar hos staten. Här återfinns ett svagt uttalat ansvar på kommunerna. Det finns inte heller några krav på behörighet eller legitimering av undersköterskor. Nationella krav på kunskap och kompetens saknas. Rådet känner en oro för att den pågående kvantitetsdiskussionen i äldreomsorgen ska ta udden av den viktiga kvalitetsdiskussionen. Vi vet att behovet av välutbildade medarbetare inom just äldreomsorgen kommer att öka kraftigt de närmaste tio åren. Arbete inom äldreomsorgen har dock både låg status och låg lön. Detta trots att arbetet kräver en mycket bred kompetens samt specialistkunskap hos såväl sjuksköterskor som undersköterskor. Det är ett generellt problem att vård- och omsorgstjänster är lågt värderade. Här finns en tydlig genusproblematik som grundar sig på att kvinnor av tradition utfört många av dessa välfärdstjänster gratis i hemmet. När samhällets strukturer på grund av omvärldsförändringar eller planerade omregleringar förändras öppnas ofta möjligheter för större inslag av entreprenörskap. Detta har också varit en uttalad politisk vilja inte minst vid strukturförändringar inom vård- och omsorgsområdet. Ett dilemma är och har varit att kombinera en komplicerad, reglerad marknad med stora krav på etik, integritet, kvalitet och säkerhet med kraften och nyskapandet i entreprenörskapet. Entreprenörer från olika professioner med stor kunskap om sitt område ska hantera denna balansgång samtidigt som det ibland saknas kompetens i företagande. Reformförslag på kortare sikt Det finns idag stor kompetens och många goda exempel på teamarbete i Sverige. Trots det talar vi fortfarande om olika uppgifter som tillhörandes olika yrken istället för att ta utgångspunkten i vård- och omsorgstagarens behov. Rådet anser det vara viktigt att varje vård- och omsorgstagare har tillgång till vård- och omsorgsteamets samlade kompetens utifrån sina individuella behov. Ansvarsfördelning måste ses över för att skapa en fungerande vårdkedja och ett bra teamarbete. En ålderdomlig syn på hur ansvar inom vården fördelas samt revirtänkande förhindrar att de som har reell kompetens utnyttjas fullt ut för att möta vårdtagarnas behov. Genom detta finns i realiteten ett outnyttjat kompetensöverskott. Idag svarar exempelvis barnmorskan för merparten av arbetet, men läkaren är den som signerar och godkänner vårdbesluten oftast på inrådan av barnmorskan. Detta är ett föråldrat, betungande och ineffektivt arbetssätt som måste moderniseras. Samma problematik finns inom andra sjukvårdsområden där specialistsköterskan arbetar på delegation istället för på eget ansvar. Använd därför det outnyttjade kompetensöverskottet. Se över vilka ansvarsområden som kräver läkarkompetens och inom vilka områden där uppgifterna idag utförs av läkare där det finns kompetens för att utföra vårduppdraget hos till exempel en barnmorska, eller inom andra sjukvårdsuppgifter en specialistsjuksköterska. Vården håller högre kvalitet och blir kostnadseffektivare om det är vård på rätt nivå. Barnmorskan och specialistsjuksköterskan ska i sin yrkesroll kunna utöva sitt yrke enligt den typ av regler som gäller för till exempel psykolog eller sjukgymnast. De ansvarar självständigt för sitt arbete och remitterar vidare till annan yrkesgrupp och till rätt vårdnivå när deras yrkeskunskap inte längre är tillräcklig. För att skapa en bra framtida vård bör vi låta barnmorskan och specialistsjuksköterskan utföra de arbetsuppgifter som de har formell kunskap om och ingår i deras ansvarsområde. Det skapar effektivitet inom vården och man undviker dubbelkommandon. Öka ansvaret för specialistsjuksköterskor, barnmorskor och undersköterskor genom en påbyggnad av utbildningen så att vårduppdragen anpassas till rätt vårdnivå och till dagens behov av hälso- och sjukvård. Utbildningen ska ge kunskap som leder till ett eget ansvar för vårduppdraget. Som en följd av det bör läkarrollen anpassas till att andra yrkesgrupper tar ett större ansvar och att läkarna lämnar ifrån sig arbetsuppgifter som inte kräver läkarens medicinska kunskaper. Staten måste ta ansvar för utbildningen, inklusive hur många som behöver utbildas när det gäller undersköterskor inom äldreomsorgen. Det bör skapas en behörighet för att arbeta inom äldreomsorgen liknande den som nu införts inom förskola och skola

20 Satsa på sjuksköterskornas specialistutbildning för arbete inom äldreomsorgen. De äldre är värda det. Det bör även utredas om staten ska ta ett samlat ansvar för specialistutbildningarna av både sjuksköterskor och läkare. Sjuksköterskors specialistutbildning bör vara betald och leda till specialisttjänst, likt läkarnas. Det arbetsintegrerande sociala företaget utvecklar välfärden. Det har som mål att integrera människor i utanförskap i arbete och samhälle. Därför är detta företagande en viktig del av utvecklingen. Det sociala företaget har ett helhetsperspektiv. Det är en utförare inom vård och omsorg som väver samman medarbetar-, individ- och samhällsperspektiv. Medarbetarnas fulla förmåga tas tillvara genom företagens fokus på egenmakt (empowerment). Medarbetarna är också brukare av vård och omsorg. Särskilt rehabiliterings- och behandlingsinsatser. Detta understryker dessa företags samhällsnytta, vilket också visas i flera socio-ekonomiska bokslut. Denna typ av företag motverkar bristen på arbetskraft på flera sätt. Dels genom att det minskar vårdbehovet, mindre personal behövs. Dels genom att det själv bidrar till att öka utbudet av utförare inom vård och omsorg. Dessa företag har också en inbyggd karriärstege. Genom företagets fokus på egenmakt och kompetensutveckling går människan från utanförskap till att bli alltmer anställningsbar. Medarbetarna kan då utföra arbete inom vård och omsorg både för det sociala företaget eller via anställning i annat vårdföretag. Arbetsintegrerande sociala företag behöver stöd för sin utveckling. Ett sätt kan vara att upprätta en fond eller liknande för utlåning till sociala företag. Kraven på formell kompetens måste kompletteras med att det informella lärandet, som lyfter fram egna erfarenheter och egen kunskap inom arbetsintegrerande sociala företag, valideras. Ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att utarbeta ett särskilt program för att använda arbetsintegrerande sociala företag som åtgärd inom arbetsmarknadspolitiken. Ett initiativ för att finansiera utveckling, prövning och samordning av metoder för att kunna mäta effekter av olika insatser inom arbetsmarknadspolitiken med fokus både på individens nytta och samhällsnytta. Arbetsintegrerande sociala företag är en viktig del av mångfalden inom vård- och omsorgssektorn och som dessutom främjar kvaliteten i välfärden. Samverkan måste utvecklas och övergå i reella partnerskap mellan offentliga och privata aktörer. Åtgärder för att förändra förutsättningarna genomförs i långsam takt, bland annat av Socialstyrelsen. SKL arbetar också med frågan och mycket görs på olika håll i landet dock utan samordning. Vi behöver minst nya medarbetare inom äldreomsorgen varje år de kommande 20 åren. En del av lösningen för att klara det finns i en statlig utredning från 2008, I den äldres tjänst (SOU 2008:126), som föreslår en satsning på kompetens inom äldreomsorgen och att den kvalitetssäkras. Utgå från den utredningens intentioner och samordna utvecklingen samt höj statusen, lönerna och ledarskapet inom detta viktiga område. Berörda myndigheter bör vid varje större strukturförändring av vård- och omsorgsssektorn per automatik få i uppdrag att stödja enskilda individer och verksamheter att träda in på nya marknader samt kontinuerligt följa upp entreprenörers möjligheter till en god utveckling av deras verksamhet. Reformförslag på längre sikt Satsa på att utveckla entreprenörskap. Studier och erfarenhet visar att satsning på individers utveckling bör ske samtidigt som strukturer förbättras. Målsättningen bör vara att skapa förutsättningar för fler och växande företag, som i sin tur kan utveckla vård- och omsorgssektorn i ett längre perspektiv. Det gäller att både nå en mångfald av utförare genom att utveckla fler konkurrenskraftiga företag och att utveckla och förnya sektorn som helhet. Flera olika satsningar har gjorts och görs inom området. Det gäller till exempel Nuteks handlingsprogram för entreprenörskap och förnyelse i vård- och omsorg och Tillväxtverkets och Skolverkets gemensamma satsning kring entreprenörskap i vård och omsorgsutbildningar. Men frågan är så viktig att den är värd att lyftas ytterligare. Det är utomordentligt viktigt att regeringen, landstingen/regionerna och kommunerna tillsammans med Vårdföretagarna och de fackliga organisationerna gemensamt tar tag i frågan om uppvärdering av vårdyrkena. Vi måste gemensamt få den unga generationen mer intresserad av utbildning och arbete inom vård och omsorg. Samtidigt måste vuxna omskolas till vårdyrken. Om inte denna process inleds omgående kommer Sverige inte längre att vara en välfärdsstat. Detta arbete är svårt och kräver långsiktigt tänk. Många har under en lång tid på olika sätt försökt lösa frågan om en högre värdering av välfärdens professioner och vi kan konstatera att detta kommer att kosta pengar. Välfärd måste få kosta! 38 39

Bilaga 1-4 till Välfärdsutvecklingsrådets delrapport, 15 juni 2011... 27

Bilaga 1-4 till Välfärdsutvecklingsrådets delrapport, 15 juni 2011... 27 1 2011-06-15 Välfärdsutvecklingsrådet Välfärdsutvecklingsrådets delrapport till regeringen Innehåll Förord... 2 Inledning... 3 1. Regelförbättringar och behov av samverkanslösningar, Del 1 - Spelregler

Läs mer

Valfrihet med politiska våndor

Valfrihet med politiska våndor Valfrihet med politiska våndor Lagen om valfrihetssystem LOV Stefan Elg Allego AB www.allego.se De gemenskapsrättsliga principerna EGdirektiven Beslut 1 Beskriva vad Beskriva hur Beskriva när AVTAL Beslut

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Välfärdsutvecklingsrådets andra delrapport till regeringen

Välfärdsutvecklingsrådets andra delrapport till regeringen 1 Välfärdsutvecklingsrådet 2012-04-24 Välfärdsutvecklingsrådets andra delrapport till regeringen Innehåll Förord... 2 Inledning... 3 Sammanfattning... 5 Ersättningssystem Analys och förslag... 8 Samverkansfrågor

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

För ökat och utvecklat idéburet företagande

För ökat och utvecklat idéburet företagande PROGRAM För ökat och utvecklat idéburet företagande Detta utgör ett gemensamt program för idéburet företagande innehållande förslag på politiska förändringar som skulle kunna bidra till idéburet företagandes

Läs mer

Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning

Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning 2014-05-08 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2013/96 Social- och äldrenämnden Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning Förslag till beslut Social- och äldrenämnden föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND SAMVERKANSRUTINER (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND Egenvård ska erbjuda möjligheter till ökad livskvalitet och ökat välbefinnande genom självbestämmande, ökad frihetskänsla och

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST

17 april 2012. Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST 17 april 2012 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Dnr S2012/1273/FST FSS yttrande till Socialdepartementet över betänkandet Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning (SOU 2012:6). Sammanfattning

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Evidensbaserad socialtjänst

Evidensbaserad socialtjänst Evidensbaserad socialtjänst - till nytta för individen Känner du till att du har ett regeringsuppdrag att följa gällande ett evidensbaserat arbete? ill: ida brogren Den verkliga upptäcksresan består inte

Läs mer

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTREDNING - VALFRIHETSSYSTEM INOM ÄLDREOMSORGEN.. 3 1.1.1 Språkbruk... 3 1.2 LOV - Lagen om Valfrihetssystem... 3 1.2.1 Stimulansbidrag...

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Huvudmannaskap och utförare

Huvudmannaskap och utförare Sammanfattning Att offentligt finansierade välfärdstjänster håller hög kvalitet är viktigt både för medborgarna och för samhällsekonomin. Därför finns lagstiftning och föreskrifter för hur produktionen

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE

PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE fungera.se FEB2012 PROGRAM FÖR ÖKAT O CH UT VECK L AT IDÉBUR E T FÖRE TAGANDE Program med förslag på politiska insatser som bidrar till att idéburet företagande växer och utvecklas. PROGRAM För ökat och

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB)

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM ANSVARSFÖRDELNING NÄR KOMMUNEN BESLUTAR OM PLACERING PÅ HEM FÖR VÅRD ELLER BOENDE (HVB) Dokumenttyp: Samverkansöverenskommelse Utfärdande: Landstinget och kommunerna

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5

FRAMTIDSPLAN. Grästorps kommun Kommunförvaltningen Social verksamhet 2014-05-15. Framtidsplan. Social verksamhet 2014-2020 1/5 2014-2020 1/5 för 2014-2020 ens ambition är att ge en tydlig inriktning för verksamhets utveckling på kortare och längre sikt fram till år 2020. Utmaningen handlar i grunden om hur vi ska kunna vidareutveckla

Läs mer

Lagstiftning kring samverkan

Lagstiftning kring samverkan 1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna

Läs mer

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket

SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH. under omvandling. Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket Vård och omsorg en bransch under omvandling Anna Manhem, Tillväxtverket Johanna Pauldin, Tillväxtverket 1 Tillväxtverket Förnyelse i företag och regioner Enklare för företag 3 Från Arjeplog till Malmö

Läs mer

Mogna företag på en mogen hemtjänstmarknad. Exempel från Nacka

Mogna företag på en mogen hemtjänstmarknad. Exempel från Nacka Mogna företag på en mogen hemtjänstmarknad Exempel från Nacka Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer. Där finns även material som gavs

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23)

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Vårda vården (SOU 2003:23) Föredragande landstingsråd: Inger Ros ÄRENDET Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig

Läs mer

Tjänsteskrivelse. Remiss från Socialdepartementet angående förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet (SOU:2014:9)

Tjänsteskrivelse. Remiss från Socialdepartementet angående förändrad assistansersättning - en översyn av ersättningssystemet (SOU:2014:9) Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (2) Datum 2014-05-07-05-02 Handläggare Stig Persson Verksamhetscontroller stig.persson@malmo.se Tjänsteskrivelse Remiss från Socialdepartementet angående förändrad

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland LK/140453 Upprättad av Vårdvalsenhet och Ekonomistab Landstinget i Värmland 1 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6 LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Hälso- och sjukvårdsstaben Eva Eriksson 2011-09-28 LK/100553 Övergripande rutin i samband med vård under eget ansvar - Egenvård för barn över sju år och vuxna enligt SOSFS 2009:6

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77)

Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77) 090205 Änr. Sov 69/2008 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra (SOU 2008:77) Örebro kommuns ställningstagande till betänkandet i sin helhet

Läs mer

Konkurrens på lika villkor? Erfarenheter av LOV inom äldreomsorgen

Konkurrens på lika villkor? Erfarenheter av LOV inom äldreomsorgen Konkurrens på lika villkor? Erfarenheter av LOV inom äldreomsorgen Oktober 2011 Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 LOV i äldreomsorgen en bakgrund... 5 3 Beräkningen av ersättningsnivåerna... 9 4 Underskott

Läs mer

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-05-22 SN 2014.0093 Handläggare: Patrik Jonsson, 22.socialkansliet Socialnämnden Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Sammanfattning En motion

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar

Rätt information på rätt plats och i rätt tid (SOU 2014:23) remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2 september 2014 SN-2014/2986.145 1 (7) HANDLÄGGARE Christina Ring 08-535 378 15 christina.ring@huddinge.se Socialnämnden Rätt information på rätt plats och i rätt

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg

2009-06-11 SIDAN 1. Stockholms stad. Nationell IT-strategi för. Tillämpning för. vård och omsorg 2009-06-11 SIDAN 1 Nationell IT-strategi för vård och omsorg Tillämpning för Stockholms stad BAKGRUND OCH FÖRUTSÄTTNINGAR 2009-06-11 SIDAN 2 Bakgrund Hösten 2006 beslutades att en beställarfunktion skulle

Läs mer

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter. Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2009:6 (M och S) Föreskrifter Bedömningen av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen SIDAN 1 Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen Kundval- /valfrihetssystem Hemtjänst 1 januari 2002 Ledsagning och avlösning 1 januari 2002 Vård- och omsorgsboende 1

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14. Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg

Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14. Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14 Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg Utbildning varför? Regeringsuppdrag. Stärka upphandlingskompetensen. Öka samarbetet inom och mellan

Läs mer

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser Stenungsunds kommun Förfrågningsunderlag Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1. Allmänt om kommunen 3 1.2. Allmänt om LOV 3 2. OMFATTNING 3 2.1.

Läs mer

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011

Meddelandeblad. Nya bestämmelser gällande äldreomsorgen från och med den 1 januari 2011. Nr. 1/2011 Februari 2011 Meddelandeblad Mottagare: Kommun: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer, MAS/ MAR Medicinskt ansvarig sjuksköterska samt medicinskt ansvarig för rehabilitering,

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK Regeringsbeslut 111:38 REGERINGEN Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN VLK Ink : 2008-04- 2 1 2008-04-10 S2008/3609/ST Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM (delvis) Doss Hand. Dnr Uppdrag att fördela stimulansbidrag

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030

Framtida marknad för vård och omsorg av äldre. Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Framtida marknad för vård och omsorg av äldre Prognoser över behovet av äldreomsorg i Sveriges kommuner fram till 2030 Tillväxtverkets publikationer finns att beställa eller ladda ner som pdf på tillväxtverket.se/publikationer.

Läs mer

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms

Information om ärendet har getts programberedningen för äldre och multisjuka. godkänna den reviderade överenskommelsen mellan Stockholms SJUKVÅRDSUTSKOTTET STOCKHOLMS STAD OCH EKERÖ 2009-10-12 P 10 1 (2) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-09-15 HSN 0909-0849 Handläggare: Marie-Louise Fagerström Överenskommelse

Läs mer

Resumé - upprinnelsen

Resumé - upprinnelsen Aktuellt nationellt - Äldre Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanningen i särskilda boenden - Vanvård och upprättelse - Missbruk

Läs mer

Eget val hemtjänsten. i Karlskrona. Information utgiven i september 2009. Fotograf Matz Arnström

Eget val hemtjänsten. i Karlskrona. Information utgiven i september 2009. Fotograf Matz Arnström Eget val hemtjänsten Information utgiven i september 2009 Fotograf Matz Arnström i Karlskrona INNEHÅLLSFÖRTECKNING Eget val i hemtjänsten Sid 3-5 Vad ingår i de olika alternativen? Sid 6 Valbara hemtjänstalternativ

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna

kvalitet God service och nöjda kunder Resultat på minst 2% Anvar Mod Fantasi Positiv befolkningsutveckling God folkhälsa Valfrihet för medborgarna Anvar Mod Fantasi Dnr 2/2013.041 Id 2014. 21398 Nämndsplan Socialnämnden Verksamhetsbeskrivning Socialnämnden ansvarar för verksamhet enligt: socialtjänstlagen (SoL) lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

PROJEKTPLAN 2009-05-05

PROJEKTPLAN 2009-05-05 PROJEKTPLAN 2009-05-05 Projekt: Utredning och införande av valfrihetssystem i hemtjänsten enligt LOV samt slutrapport och uppföljning i juni 2011. Uppdragsgivare: Socialchefen i Mellerud. Bakgrund: I september

Läs mer

HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR. Godkända leverantörer i Kungälvs kommun

HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR. Godkända leverantörer i Kungälvs kommun HEMTJÄNST - MÖJLIGHET ATT VÄLJA LEVERANTÖR Godkända leverantörer i Kungälvs kommun Möjlighet att välja leverantör inom hemtjänsten Kungälvs kommun har ett valfrihetssystem inom hemtjänsten. Det innebär

Läs mer

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten

MAS Bjurholm 7/13. Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1 2013-12-10 Dnr VLL 1757-2013 Reviderade rutiner, hösten 2013, för bedömning av om en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård i Västerbotten 1. Bakgrund Länssamordningsgruppen, LSG, beslutade

Läs mer

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter

Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter Hur mycket självbestämmande ryms det i skälig levnadsnivå? Socialtjänstlagens intentioner och äldreomsorgens realiteter 15:e forskardagen 18 mars 2014 Gun-Britt Trydegård Bygger på kapitel i kommande antologi

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Slutbetänkande av LSS-kommittén (SOU 2008:77)

Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning. Slutbetänkande av LSS-kommittén (SOU 2008:77) Möjlighet att leva som andra. Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning Slutbetänkande av (SOU 2008:77) uppdrag och sammansättning Parlamentarisk kommitté med ledamöter från

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10 1 Sundbyberg 2007-09-17 Vår referens: Tommy Fröberg Diarienummer Fi2007/1536 Finansdepartementet YTTRANDE ÖVER ANSVARSKOMMITTÉNS SLUTBETÄNKANDE: Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft, SOU 2007:10

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-27 Mer trygghet för Sveriges äldre Sverige är världens bästa land att åldras i. Alliansregeringens

Läs mer

En vägledning för upphandlingar av vårdoch omsorgstjänster. Nätverk Uppdrag Hälsa:s seminarium Från riktlinje till effekt 2008-09-17 Stefan Jönsson

En vägledning för upphandlingar av vårdoch omsorgstjänster. Nätverk Uppdrag Hälsa:s seminarium Från riktlinje till effekt 2008-09-17 Stefan Jönsson En vägledning för upphandlingar av vårdoch omsorgstjänster Nätverk Uppdrag Hälsa:s seminarium Från riktlinje till effekt 2008-09-17 Stefan Jönsson Bildserie: 1. 22 sep -08 Nuteks tidigare rapporter om

Läs mer

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) 2011-10-28 Rutiner för dokumentation enligt Socialtjänstlagen (SoL) och Lagen med särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Rutiner för dokumentation enligt SoL och LSS Dnr KS 2011-377

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden

Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Vår gemensamma syn på vinst i välfärden Välfärdens, inklusive skolans, verksamheter är ingen marknad. Vi är inte konsumenter i förhållande till välfärden, vi är medborgare. Socialdemokraterna, Miljöpartiet

Läs mer

Yttrande över betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7)

Yttrande över betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0383 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Krav på privata aktörer i välfärden (SOU 2015:7) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Kvalitetssäkring. Annika Asplind och Lena Svensson

Kvalitetssäkring. Annika Asplind och Lena Svensson Kvalitetssäkring Annika Asplind och Lena Svensson 3 Vad innebär valfrihetssystem? Brukare, elever, patienter väljer utförare Ersättningen kopplat till valet LOV LOU- bidrag Kommunen/landstinget beslutar

Läs mer

Att utvärdera kvalitet

Att utvärdera kvalitet Att utvärdera kvalitet Att utvärdera mervärden objektivt, transparent och förutsebart tillsammans med sakkunniga: Så genomförde serviceförvaltningen, Stockholms stad, upphandlingen av vård och omsorgsboenden

Läs mer

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare

Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Insatser som kan beviljas av biståndshandläggare inom ramen för socialtjänstlagen Sammanställd

Läs mer

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition.

Dessutom vill Malmö stad särskilt framföra följande och följer i sitt svar betänkandets disposition. 1(5) Vårt diarienummer: KS-KOM-2008-00834 Till Socialdepartementet Möjlighet att leva som andra - Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77). Socialdepartementet

Läs mer

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten?

Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg. Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Nationell Handlingsplan för IT i Vård och Omsorg Informationsförsörjning för en god patientvård? Hur knyta ihop EPJ och patientöversikten? Hels IT 26 september 2007 Gösta Malmer 1 Disposition Vård och

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning

Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse vid sjukhusvistelse på akutmottagning och vid inläggning Delregional överenskommelse inom Södra Älvsborg Patienter med funktionsnedsättning Överenskommelse

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande

ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna 2013 2015 för bättre service, självständighet och ökat medbestämmande ehälsa i kommunerna År 2030 kommer det att saknas närmare 100 000 omvårdnadsutbildad arbetskraft, enligt statistik.

Läs mer

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare

Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Kommunfullmäktiges program rörande privata utförare Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-17, 100 Namnet på dokumentet Innehållsförteckning Lagstiftningen och dess syfte... 1 1 Lagstiftning... 1 2 Syfte...

Läs mer

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland

1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 1 (7) 1. Administrativa föreskrifter Program för primärvården i Västmaland 2015 2 (7) 1 Inledning Landstinget Västmanland införde från den 1 januari 2008 valfrihetssystem inom primärvården i enlighet med

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer