FoU NORRBOTTEN. FoU Rapport 69:2011. Personkrets 3 och personlig assistans för barn enligt LSS. Forskning och utveckling inom Socialtjänsten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FoU NORRBOTTEN. FoU Rapport 69:2011. Personkrets 3 och personlig assistans för barn enligt LSS. Forskning och utveckling inom Socialtjänsten"

Transkript

1 Forskning och utveckling inom Socialtjänsten FoU Rapport 69:2011 Personkrets 3 och personlig assistans för barn enligt LSS Utveckling av utrednings- och bedömningsinstrument för LSS-handläggare Christina Nilsson Mona Holmström Marianne Forsgärde, Handledare Besöksadress: Västra varvsgatan 11 Luleå Telefon: vx FoU Norrbotten är en fristående verksamhet inom Kommunförbundet Norrbotten. Vill du veta mer om vårt arbete eller ladda hem tidigare FoU rapporter. Gå till FoU NORRBOTTEN

2

3 Sammanfattning Upprinnelsen till projektet var att vi ville fördjupa kunskaperna i LSS lagstiftningen vad gäller personkrets 3 och personlig assistans för barn. Syftet var att utveckla en grund för utrednings- och bedömningsinstrument som LSS-handläggare kan använda i utredningsarbetet inom områdena. Vi sökte svar på följande frågor: vad var LSS lagstiftarens intentioner med personkrets 3 och insatsen personlig assistans för barn, hur långt föräldraansvaret sträckte sig, samt hur handläggarna i Kraftfält norr i dagsläget utreder och bedömer inom de båda områdena. Våra erfarenheter är att dessa utredningar och bedömningar är mycket svåra på grund av att LSSlagen ger mycket stort tolkningsutrymme för den enskilde handläggaren. Instrumenten kan förhoppningsvis bidra till att handläggarna upplever ökad trygghet och därmed öka rättssäkerheten. Fem LSS-handläggare i Kraftverk Norr fick under en period testa två utarbetade grundförslag till instrument, dels för personkrets 3 dels för insatsen personlig assistans för barn. Därefter genomfördes individuella intervjuer med handläggarna om deras upplevelser i användningen av instrumenten. Resultatet visade att handläggarna använde olika instrument vid utredningsarbetet bland annat olika ADL-skattningar. Inga specifika utarbetade instrument fanns att tillgå och handläggarna uppgav att de har behov av utrednings- och bedömningsinstrument. Handläggarna uttryckte att det fanns svårigheter vid utredningarna: för personkrets 3 framförallt att bedöma när kriterierna är stora, betydande och omfattande behov, för personlig assistans till barn påtalade handläggarna svårigheter att bedöma föräldraansvar och vilka behov utöver som kan berättiga till insatsen. Det framkom även att det fanns behov av ytterligare kunskap i barns utveckling. Båda bedömningsinstrument som projektet utmynnat i har sina utgångspunkter i lagstiftningen, intervjupersonernas samt våra egna erfarenheter som LSS-handläggare. Instrumenten ska ses som en grund för handläggare att använda vid utredningsarbete. Dock kan inte instrumenten i sig svara på alla bedömningssvårigheter som LSS handläggare ställs inför. Fortsättningsvis krävs att handläggarna söker vägledning i domar och rättspraxis samt får juridisk handledning inom området. Vår förhoppning är att instrumenten ses som ett första steg till ett fortsatt utvecklingsarbete inom Kraftfält norr. 2

4 Förord Det har varit stimulerande att vi fått möjligheten att fördjupa våra kunskaper gällande utredning och bedömning av personkrets 3 och personlig assistans för barn enligt LSS. Idén till projektet vad gäller personkrets 3 har bollats vid olika tillfällen med Marianne Forsgärde FoU Norrbotten. Gabriella Andersson, gruppchef för Barn- och familjegruppen, IFB föreslog projekt om personlig assistans för barn. Det resulterade i två ansökningar till FoU Norrbotten om projektmedel för de båda områdena. Ansökan beviljades under förutsättning att områdena sammanfördes till ett och samma projekt. Handledare var Marianne Forsgärde vid FoU Norrbotten. De LSS handläggare i Kraftfält norr som medverkat i projektet har gett ett gott stöd och intresse för idén. Utan deras medverkan hade projektet varit svårt att genomföra. Därför riktar vi ett stort tack till dem. Kiruna 24 mars 2011 Christina Nilsson Mona Holmström 3

5 Innehållsförteckning Bakgrund 6 Syfte och frågeställningar 6 Begreppsförklaringar 7 Inledning 8 Handläggning och utredning 9 Grupp A. Utredning och handläggning av Personkrets 3 10 Kriterier för tillhörighet i personkrets 3 11 Varaktigt funktionshinder 11 Inte normalt åldrande 12 Stora funktionshinder 12 Betydande svårigheter i vardagen 13 Omfattande behov av stöd och service 13 Personkrets 3 bedömningar Svårigheter 13 Ansvariga huvudmän för personkretstillhörighet 14 Individer som tillhör personkrets 3 har minskat 14 Grupp B. Barns behov av stöd 15 Svensk lagstiftning och styrdokument om barns rättigheter 15 Personlig assistans 15 Ansökan eller anmälan 16 Barnets rätt till insatsen personlig assistans 17 Handläggningen 17 Grundläggande behov 18 Andra personliga behov 18 Föräldraansvar vad innebär det? 19 Föräldrabalken 20 Barns motoriska utveckling 21 Motoriskutveckling och färdigheter i relation till barnets ålder 21 Analys av kammarrättsdomar 23 Projektet Utrednings- och bedömningsinstrumenten 24 Litteratursökning 24 Kontakter med andra kommuner 24 Utformning och testning av instrumenten 25 Personkrets 3 25 Personlig assistans för barn 25 Test av instrumenten 26 Metod 26 Urval 26 Datainsamling 27 Metodlogiska reflektioner 27 Etiska överväganden 28 4

6 Resultat 28 LSS handläggarnas möjlighet till vidareutbildning och handledning 28 LSS och bedömning 29 LSS handläggarnas uppfattning av de testade instrumenten 31 Personkrets 332 Personlig assistans för barn 33 Mall för begäran av utlåtande 35 Diskussion 36 Referenslista 39 Bilagor 1-4 5

7 Bakgrund Den som vänder sig till socialtjänsten har rätt att förvänta sig insatser av hög kvalitet, grundade på bästa tillgängliga kunskap och erfarenhet. Vår uppfattning är att de individer om ansöker om insatser inom Lag om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS), ur rättsäkerhetssynpunkt har rätt till välgrundade bedömningar som stödjer sig emot lagstiftning och tidigare forskning. I vårt arbete som LSS-handläggare upplever vi att det finns flera svårigheter i samband med myndighetsutövningen. En svårighet är att LSS-lagstiftningen ger utrymme för handläggarnas subjektiva tolkningar vad gäller de uppsatta kriterierna för bedömning av personkrets 3 samt när barn har rätt till personlig assistans. Vår upplevelse är att detta skapar osäkerhet och otrygghet för handläggarna vilket i sin tur leder till att utredningarna tar mycket tid i anspråk. Detta då det krävs att handläggarna i stor utsträckning måste söka stöd och vägledning i bland annat förarbeten, praxis och olika domstolsavgöranden. I domstolars avgöranden framkommer sällan vidare resonemang om varför handläggarens beslut ändras, vanligtvis görs hänvisning endast tillbaka till lagtexten. Det är därför svårt att finna en röd tråd för bedömningarna inom områdena. Ytterligare en svårighet för handläggarna är att olika Förvaltningsdomstolars bedömningar kan skilja sig åt i bedömningarna. Vår erfarenhet är att LSS-handläggare i dagsläget använder olika ADL skattningar och läkarutlåtanden under utredningsförfarandet vid personkrets 3 och personlig assistans för barn. Och att det inte finns specifika instrument för bedömning inom områdena för handläggarna att använda sig av. Med anledning av detta fann vi det intressant att i projektform försöka utveckla en grund för utrednings- och bedömningsinstrument som kan ge stöd åt handläggarna. Ett sådant stöd kan bidra till att öka rättsäkerheten, då samma frågor ställs till alla individer samt att det kan vara en hjälp vid uppföljningar och öka förståelsen av behovsbedömningsprocessen. Syfte och frågeställningar Syftet med projektet var att utveckla en grund för utrednings- och bedömningsinstrument för LSS-handläggare att använda vid utredning och bedömning enligt LSS om personkrets 3 (A) samt om barns rätt till personlig assistans (B). 1) Vad var LSS-lagstiftningens intentioner med personkrets 3 (A) och insatsen personlig assistans för barn (B)? 2) Hur utreder och bedömer handläggarna i Kraftfält norr i dagsläget personkrets 3 (A) och barns rätt till personlig assistans (B)? 6

8 3) Hur långt sträcker sig föräldraansvaret för vårdnadshavarna till barn med funktionsnedsättning (B)? Begreppsförklaringar Handläggning förfarande som börjar med att ett ärende väcks och efter utredning utmynnar i ett beslut (Socialstyrelsens termbank 2010). Insats handling som är inriktad på ett (visst) resultat (Socialstyrelsens termbank). Funktionsnedsättning nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga (Socialstyrelsens termbank 2007). Enligt FN:s standardregler kan människor ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, syneller hörselskador eller sjukdomar, medicinska tillstånd eller mentalsjukdomar. Skador, tillstånd eller sjukdomar som kan vara av bestående eller övergående karaktär. När statistiska centralbyrån (SCB) talar om funktionsnedsättning så menas till exempel att ha nedsatt syn eller hörsel, ha tal- eller röstproblem, rörelsehinder, allergi eller någon form av psykiskt funktionshinder. Det kan också vara att man har diabetes, hjärt- lungproblem, mag-tarmsjukdom, psoriasis, epilepsi eller något liknande (Kommunal, 2008). Funktionshinder- ett begrepp som inte ses som någon egenskap hos individen, utan som förhållandet mellan den enskildes funktionshinder och den omgivande miljön med utgångspunkt i WHO:s klassifikation Det menas att en specifik funktionsnedsättning kan medföra ett handikapp i en situation/miljö, utan att för den skull behöva göra det i en annan (Bengtsson, 2005). I Socialstyrelsens termbank (2007) är definitionen en begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen. I Lagen om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder (använder fortfarande begreppet funktionshinder) definieras funktionshinder som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller en sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå" (Kommunal, 2008). Personkrets grupp av personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) (Socialstyrelsens termbank 2008). Barn - i denna rapport är definitionen 0-18 år. 7

9 Inledning Den tidigare omsorgslagen (1967:940) innehöll föreskrifter om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda som gav rätten till visst stöd. Under mitten av 1980-talet antogs en ny omsorgslag, Lag (1985:568) om särskilda omsorger om psykisk utvecklingstörning med flera. Riksdagen förespråkade en utvidgning av personkretsen som då kunde ses som ett första steg i reformarbetet till förbättrat stöd till barn med funktionsnedsättningar. Omsorgslagen förstärktes med lagstadgad rätt för två grupper. Den ena gruppen var personer med psykisk utvecklingsstörning samt personer med barndomspsykoser. Den andra gruppen var personer med bestående begåvningsmässiga funktionsnedsättningar till följd av sjukdom eller skada. Även om dessa grupper kom att ingå fanns det fortfarande personer med stora och omfattande funktionshinder som inte fick tillräckligt med stöd i sin dagliga livsföring. Den nuvarande Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) trädde i kraft 1994 och omfattade ytterligare utökning av personkretsarna. Personkrets 3 kom att omfatta personer med psykiska och fysiska funktionshinder som är stora och varaktiga. De två första grupperna fördes i princip över från omsorgslagens personkrets (Proposition 1992/93:159). LSS är en rättighetslag som innehåller 10 olika preciserade insatser varav personlig assistans (9 2 p, LSS) är en. Handläggarens beslut kan överklagas i förvaltningsdomstolar. Det övergripande syftet med lagstiftningen är att möjliggöra så jämlika villkor som möjligt för personer med funktionsnedsättning. Lagen har tagit fasta på olika grundläggande etiska principer om människors lika värde och respekt för människovärdet. Detta innebär att människan alltid skall ses som en individ med ett värde i sig och att detta inte förändras av ett funktionshinder. Andra exempel som nämns är inflytande, tillgänglighet, delaktighet, kontinuitet, helhetssyn och självbestämmande (Ekman, 2008). Aktuellt just nu är att Regeringen lagt en proposition 2009/10:176 som inte medför några förändringar för personkretsarna eller de uppsatta kriterierna för personkrets 3. Vad gäller åtgärder som rör barn förtydligas bland annat barnens ställning och personlig assistans (Regeringens proposition 2009/10:176). Lagen om assistansersättning personlig assistans (LASS) upphör från och med januari 2011 och kommer framöver att ingå i Socialförsäkringsbalken, kap. 51. Dock ligger det kvar att insatsen personlig assistans kan beslutas av både kommunen och Försäkringskassan (Socialförsäkringsbalken 2010:110). 8

10 För att få ta del av de insatser som anges i LSS lagen måste individen tillhöra personkretsen - i 1 finns följande definition: 1. utvecklingsstörning, autism och autismliknande tillstånd 2. betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter en hjärnskada i vuxen ålder, föranledd av yttre våld eller kroppslig sjukdom, eller 3. andra varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder som uppenbart inte beror på normalt åldrande men som är stora och förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service (Bergstrand, 2010). Krav på dokumentation finns både i socialtjänstlagen (SoL, 2000/01) och LSS, för övrigt gäller Förvaltningslagens bestämmelser. Samtidigt är LSS skriven så att det ofta krävs relativt omfattande utredningar och bedömningar för att ansvariga huvudmän ska kunna ta ställning till den enskildes rättigheter. Det gäller personkretstillhörighet, behovets omfattning och i vilken utsträckning som det kan tillgodoses med den insats som den enskilde ansökt om. Eftersom lagstiftaren har valt att inte alltid vara exakt eller uttömmande i de krav som anges i lagen blir ofta bedömningarna skiftande och osäkra. Det finns ett betydande gap mellan lagstiftningen och tillämpningen som enbart i liten utsträckning fylls ut med normering, praxis och kunskapsunderlag sedan LSS trädde i kraft. I detta mellanrum har istället lokala riktlinjer, tumregler och praktiker utvecklats. Dessa står ibland i strid med lagen, men ryms många gånger i det relativt öppna spelrum för tolkningar som lagen och dess förarbeten har öppnat (Socialstyrelsen, 2006). Handläggning och utredning Med handläggning menas allt som förekommer från det att ett ärende anhängiggörs tills att ett beslut fattas. Handläggningsprocessen innefattar förutom formalia även innehållet, det vill säga den del i handläggningen där den professionella handläggarens yrkeskunnande framträder (Lindelöf och Rönnbäck, 2004 ). I LSS finns i stort sett inga regler om handläggning vilket kan vara försvagning av den enskildes rättigheter. Socialstyrelsen har i en skrivelse till Socialdepartementet pekat på flera problemområden för hur ärenden enligt LSS ska handläggas. LSS-kommittén föreslår i slutbetänkandet att Regeringen bör överväga att införa handläggningsregler i LSS för att stärka den enskildes rätt inför lagen (SOU 2008:77). Frågor som rör handläggningsprocessen berörs även i föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för kvalitet (SOSFS 2006:11). Det är den kommunala LSS-handläggaren som utreder och beslutar om individer tillhör personkrets i LSS och har rätt till LSS-insatser. En ansökan om LSS-insatser handläggs i två steg. Handläggaren börjar alltid med att utreda om individen tillhör någon av personkretsarna och personkretsutredning utmynnar alltid i ett beslut 9

11 om bifall eller avslag. Vid avslag gör handläggaren ett skriftligt beslut där det framgår att den insats som individen ansökt om i LSS avslås eftersom denne inte bedöms tillhöra personkretsen. Beslutet kan individen sedan överklagas till förvaltningsdomstol. Ett avslag om personkrets fattas inte särskilt utan är en del i beslutet om insatser. Det innebär att en individ inte kan få bli utredd endast för att få reda på om de tillhör någon personkrets, för att i ett annat skede begära insatser enligt lagen. Om det visar sig att individen tillhör någon av personkretsarna fortsätter handläggaren till steg två i LSS utredningen och det är att utreda om individen har rätt till den sökta insatsen. Visar utredningen att behov föreligger av den sökta insatsen beslutar handläggaren om ett bifall och insatsen skall verkställas. Utredningen om insats kan även utmynna i ett avslag i det fall behov inte föreligger för att individen ska uppnå goda levnadsvillkor eller om behovet rent faktiskt är tillgodosett på annat sätt. Detta kan innebära att individen i en och samma utredning kan få bifall på personkretstillhörighet men avslag om den sökta insatsen. Även här gör handläggaren ett skriftligt beslut där det framgår att den insats som individen ansökt om avslås samt att detta kan överklagas till förvaltningsdomstol (Erman, 2008). Grupp A. Utredning och handläggning av Personkrets 3 I denna del presenteras en närmare beskrivning av innebörden av personkrets 3, samt om vilka individer som kan ingå i personkretsen. Därefter följer en redogörelse av lagstiftarens villkor för att individer skall tillhöra personkrets 3 och som handläggaren har att ta ställning till vid utredning och bedömning. Efter detta följer en beskrivning av LSS-handläggarens tillvägagångssätt vid utredning och bedömning av personkretstillhörighet samt svårigheterna som kan uppstå vid handläggningen. Personkrets 3 var en helt ny konstruktion i LSS och den motiveras av ett par bärande prioriteringar. Beskrivningen av personkrets 3 utgår från att det är stödbehovets omfattning och varaktighet som ska vara avgörande för insatsen och omfattningen, inte diagnoser eller funktionshinder. Stadsrådet vidhåller i lagens förarbeten att det är synnerligen angeläget att insatserna koncentreras till de individer som har de största funktionsnedsättningarna. Vidare sägs att insatserna i LSS i första hand ska syfta till att tillförsäkra individer med livslånga eller mycket långvariga funktionsnedsättningar det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra individers. Insatserna ska därför i huvudsak inriktas emot barn, ungdomar och vuxna i yrkesverksam ålder. I praktiken har personkretsen en mycket stor spännvidd, från individer med mycket omfattande stödbehov till individer som behöver en eller ett par begränsade insatser i LSS (Regeringens prop. 1992/1993). Vid bedömning av individens behov av hjälp bör insatser från hela samhället beaktas inte bara insatser 10

12 enligt LSS till exempel bostadsanpassning, hjälpmedel, färdtjänst och tillgänglighets skapande åtgärder (Erman, 2008). För att kunna avgöra om individen tillhör personkretsen har handläggaren behov av kontakter med specialister av olika slag. Läkarintyg och andra intyg ska redogöra för individens funktionsnedsättning. Av intygen ska också framgå vilka konsekvenser funktionsnedsättningen medför i vardagen och i livsföringen i övrigt (Erman, 2008). Intyg ska även besvara frågan om funktionsnedsättningen är varaktig och bestående. Ibland kan handläggaren göra bedömningen att intygen är alltför oklara för att det ska vara möjligt att avgöra om individen tillhör personkretsen eller inte och kompletterande uppgifter begärs in. Socialstyrelsen menar att de negativa konsekvenserna av funktionsnedsättningen hos exempelvis reumatiker, psykiskt sjuka kan variera över tiden. För en individ i en sådan situation måste en bedömning göras om hon/han, sett över en längre period, och i ett helhetsperspektiv, har ett omfattande behov av stöd trots att behovet periodvis är mindre. För en individ med långvarig psykisk ohälsa kan sjukdomsbilden variera över tid, i ett livslångt perspektiv kan bedömningen bli att dessa individer har ett varaktigt behov med rätt till insatser i LSS. Ett behovs varaktighet kan alltid omprövas (SOU 2008:77). Handläggaren ska alltid göra en ny personkretsbedömning vid varje ny ansökan om insats eller vid omprövningar. Det kan innebära att en individ som tidigare bedömts tillhöra personkrets 3 inte längre tillhör personkretsen. Det kan vara aktuellt om det skett en förbättring i funktionsnedsättningen och att individen på grund av det inte längre bedöms har omfattande behov av stöd och hjälp (Erman, 2008). Kriterier för tillhörighet i personkrets 3 För att en individ ska tillhöra personkrets 3 krävs att flera kriterier är uppfyllda samtidigt och att funktionsnedsättningen är 1) varaktigt, att det 2) uppenbart inte beror på normalt åldrande, att det är 3) stort och 4) förorsakar betydande svårigheter i vardagen och därmed innebär 5) ett omfattande behov av stöd och service. Funktionsnedsättningen kan vara medfött eller förvärvat. Inom kretsen finns individer med fysiska, psykiska och begåvningsmässiga funktionshinder. (Regeringens prop. 1992/93). 1) Varaktigt funktionshinder Individens funktionshinder skall vara varaktiga, det vill säga de ska inte vara av tillfällig eller övergående natur (Regeringens prop. 1992/93). Lagen syftar i första hand till att ge individer med livslånga eller mycket långvariga funktionshinder det särskilda stöd som de behöver för att bygga upp och bibehålla levnadsvillkor som är likvärdiga med andra människors. Behovet av stöd och service kan variera över tiden, men individens funktionshinder skall vara varaktigt. Socialstyrelsen (1997) har föreslagit ett varaktighetskriterium som innebär en period om 2-3 år som 11

13 mestadels är präglad av funktionshinder i viktiga avseenden utan att kunna skönja en tydlig förbättringstendens 2) Inte normalt åldrande I LSS finns endast en gällande åldersgräns och det är för insatsen personlig assistans vilket inte beviljas efter att individen fyllt 65 år. För övrigt finns ingen bestämd åldersgräns för att tillhöra LSS personkrets. Dock ska det vara uppenbart att individens funktionshinder inte beror på normalt åldrande, vanlig åldersskröplighet ger inte plats i personkretsen. Däremot kan ett funktionshinder debutera i hög ålder utan att det kan sättas i samband med åldrandet, till exempel en trafikolycka. I sådana fall kan individen ingå i personkretsen i det fall övriga kriterier föreligger (Bergstrand, 2010). De funktionshinder som är relaterade till normalt åldrande har ofta ett fortskridande förlopp som leder till ökande behov av stöd och service. De vanligaste sjukdomsgrupperna är hjärt- och kärlsjukdomar och sjukdomar i skelett och rörelseorgan samt i centrala nervsystemet. Andra funktionshinder av geriatrisk karaktär kan exempelvis vara en utsliten höftled eller senil demens hos en äldre individ. Alltså sjukdomar som inte är helt oväntade hos en åldrad människa (Erman, 2008). 3) Stora funktionshinder För att ett funktionshinder skall vara stort enligt lagen avses att det skall ha sådan karaktär att det starkt påverkar flera olika livsområden samtidigt som boende, fritid eller behov av rehabilitering eller habilitering. Det kan gälla om en individ som till följd av sitt funktionshinder dagligen är mycket beroende av hjälpmedel eller har återkommande behov av en annan persons hjälp för den dagliga livsföringen: i boendet, i utbildningssituationen, på arbetet, på fritiden, för att förflytta sig, för att meddela sig med andra eller för att ta emot information (Regeringens prop. 1992/1993). Till personkretsen hör till exempel individer med uttalade förlamningar eller svårartade och invalidiserande effekter av sjukdomar som diabetes eller hjärt- och kärlsjukdomar samt individer med grava synoch hörselskador (Bergstrand, 2010). En till synes mindre allvarlig sjukdom eller mindre skada kan innebära ett stort funktionshinder beroende på om den förorsakar betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och kan därmed medföra ett omfattande behov av stöd eller service. Som exempel på detta kan nämnas vissa medicinska funktionshinder, som tarmåkommor med täta tömningsträngningar och vissa typer av hjärnskador som kan innebära obetydliga intellektuella störningar i vissa avseenden men uttalade störningar i andra (Erman, 2008). Kombinationen av skador vars sammantagna följder är speciellt svåra eller komplicerade medför ofta att individen har särskilt stora svårigheter i den dagliga livsföringen. Det kan till exempel gälla för individer med dövblindhet, med kombinationer av olika funktionshinder eller med tal- och språkstörning i kombination med utvecklingsstörning (Regeringens prop. 1992/1993). 12

14 4) Betydande svårigheter i vardagen I förarbetena förklaras betydande svårigheter med att individen inte på egen hand kan klara vardagsrutiner som till exempel, hygien, toalettbestyr, påklädning, mathållning, förflyttning inomhus och utomhus, sysselsättning eller att utföra nödvändig träning eller behandling. Det kan också innebära att en individ inte kan förstå och klara sin ekonomi. Andra svårigheter kan vara att kommunicera med andra. Det gäller både svårigheter att emot information och att samtala med andra direkt eller vid telefon. Det betonas särskilt att det är den sammanlagda effekten och den totala konsekvensen som skall bedömas. Betydande svårigheter kan också anses föreligga då en individ löper risk att bli isolerad på grund av sitt funktionshinder (Regeringens prop. 1992/1993). För individer med flera funktionshinder måste den samlade effekten bedömas. Små men flera funktionshinder kan i samverkan verka multiplicerande och därför sammantaget orsaka betydande svårigheter (Erman, 2008). 5) Omfattande behov av stöd och service Enligt propositionen till lagen är stödbehovet omfattande om det i allmänhet föreligger dagligen och i olika situationer och miljöer. Individen skall i allmänhet ha ett återkommande behov av särskilt stöd för att klara funktioner som andra individer kan klara på egen hand. Behov av stöd bör uppfattas i vid bemärkelse och avse stöd av olika karaktär och i begreppet ligger både kvalitativa och kvantitativa aspekter. Ibland kan det behövas stödinsatser av så speciell art att det trots mindre tidsåtgång bör betraktas om omfattande. Exempelvis stöd som vanligen bör ges av personal med mycket specifik utbildning och kompetens. Som exempel nämns stödet till dövblinda utvecklingsstörda, vilket behöver ges av personal med mycket specifik utbildning och kompetens (Regeringens prop. 1992/1993). En bedömning av en individs behov av stöd och service måste alltid ske utifrån en sammanvägning av medicinska, sociala och psykologiska faktorer (Erman, 2008). När det gäller små barn med funktionshinder kan det vara svårt att identifiera betydande svårigheter i den dagliga livsföringen, förorsakade av funktionshindret då barn i den åldern har mer eller mindre svårigheter att tala, äta själv, gå etcetera. I dessa fall får bedömning göras om huruvida barnet med stigande ålder kan antas få onormalt stora svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service (Bergstrand, 2010). Personkrets 3 bedömningar - Svårigheter Det är i första hand den tredje personkretsgruppen som det är svårigheter att tillämpa. Förarbeten till LSS, myndighetsnormering och rättspraxis ger en del vägledning, men det är inte alltid självklart vad som krävs för att ingå i personkretsen. Till skillnad från diagnostisering av sjukdom som har stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet går det inte vid utredningar att hänvisa till några klassifikationer. Konstruktionen i lagen är komplicerad och innehåller dels vissa relativt precisa och diagnosrelaterade kriterier, 13

15 dels vissa kriterier som kräver omfattande och inte sällan osäkra tolkningar vid tillämpningen. Rekvisiten innehåller flera olika moment som kräver tolkning och bedömning. Detta leder till skiljaktigheter i bedömningar mellan olika förvaltningsdomstolar liksom mellan olika handläggares bedömningar. I en studie om kollegial granskning mellan kommuner visar resultatet: uppenbara skillnader i utredningarna som tolkas som olika utredningstraditioner, att det formella regelsystemet för myndighetsutövande handläggning tillämpas på olika sätt samt att handläggare följer olika rutiner för både utredningsarbetet och dokumentationen (Gough, 2007). Ännu en komplikation är att förvaltningsdomstolarnas avgörande alltid rör ett individuellt fall och är därmed inte alltid överförbara till kommunernas generella normeringar. Som handläggare är det viktigt att ha kunskap i de prejudicerande domar, som har beslutats av Regeringsrätten. I de fall dessa domar grundar sig på bedömningar i ett enskilt ärende måste handläggaren alltid göra en individuell prövning (Socialstyrelsen 2007). När det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning har många handläggare i kommunerna gett uttryck för att LSS är svår att tillämpa. Särskilt bedömningen av varaktigheten och betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service vållar bekymmer. Svenska kommunförbundet gav 2005 ut en skrift som kan ge vägledning i bedömningarna (Socialstyrelsen, 1997). Ansvariga huvudmän för personkretstillhörighet I dagsläget är det tre olika huvudmän som gör egna utredningar och bedömningar om huruvida en individ tillhör personkrets 3 och därmed har rätt till insatser. Landstingets Råd och stöd beslutar om den första insatsen i LSS, kommunens handläggare beslutar om insatserna 2-10 i LSS, samt Försäkringskassans handläggare beslutar om LASS (lagen om assistansersättning personlig assistans). Om individen samtycker kan myndigheterna samverka vid personkretsbedömning och begära in varandras personkretsutredning som underlag för den egna utredningen. Oavsett detta måste alltid kommunen, försäkringskassan och landstinget göra självständiga utredningar och ta beslut om både personkrets och insatser enligt LSS. Detta kan i praktiken innebära att den som bedöms tillhöra personkrets 3 hos t.ex. kommunen kan hos försäkringskassan bedömas att ej tillhöra personkretsen (Erman, 2008). Individer som tillhör personkrets 3 har minskat Under åren har antalet individer med LSS-insatser tillhörande personkrets 1 och 2 ökat i omfattning, medan individer inom personkrets 3 har minskat. Vad minskningen beror på är oklart men det finns åtminstone två möjliga förklaringar. Den ena kan vara att personkretsbedömningarna enligt personkrets 3 över tid blivit striktare. Det andra kan vara att personkrets 3 i högre grad beviljas 14

16 LASS assistansersättning och därmed har ett mindre behov av LSSinsatser (SOU 2008:77). Grupp B. Barns behov av stöd I denna del presenteras en närmare beskrivning om insatsen personlig assistans för barn och vad som ska ligga till grund för LSShandläggarens bedömning av insatsen. Inledningsvis beskrivs styrdokument om barns rättigheter som värnar om barns rätt till goda uppväxt förhållanden samt de lagstiftningar som reglerar insatsen personlig assistans. Därefter beskrivs hur bedömningen sker och vilka kriterier som ligger till grund för insatsen och vad som är föräldraansvar enligt föräldrabalken. Avslutningsvis presenteras sammanställningar och analyser av olika kammarrättsdomar som rör insatsen personlig assistans enligt LSS/LASS för barn. Svensk lagstiftning och styrdokument om barns rättigheter Den svenska handikappolitiken tog ett viktigt kliv framåt då FN:S standardregler antogs 1993 och som innebar att människor med funktionsnedsättningar skulle tillförsäkras full delaktighet och jämlikhet. Tanken är att Sverige och andra länder ska ta ansvar för och säkerställa att individer med funktionsnedsättningar får samma rättigheter och standard som andra medborgare, reglerna har haft stor betydelse för handikappolitikens utveckling under senare år. Riksdagen har upprättat en nationell handlingsplan från patient till medborgare, proposition 1999/2000 där tre nationella handikappolitiska mål togs, ett av målen var jämställdhet i levnadsvillkor för flickor och pojkar, kvinnor och män med funktionsnedsättningar. År 2006 antog FN: generalförsamling den nya konventionen om mänskliga rättigheter för människor med funktionshinder som för närvarande är under översättning till svenska (Erman, 2008). FN:s konvention består av olika artiklar och artikel 23 handlar om barn med funktionshinder. I artikel 23 1 p kan utläsas att konventionsstaterna erkänner att ett barn med fysiska och psykiska funktionshinder bör åtnjuta ett fullvärdigt och anständigt liv under förhållanden som stärker värdighet, främjar självförtroende och möjliggör barns aktiva deltagande i samhället (Barnombudsmannen art 23, 2008). Personlig assistans I Svenska lagstiftning fanns det fram till 31 december 2010 två lagar som reglerade rätten till personlig assistans. Den ena är Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS och den andra är Lagen om assistansersättning, LASS (1993:839) (se sid 8). I dagsläget ansvarar kommunen för insatsen personlig assistans enligt LSS och försäkringskassan för assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken. 15

17 I samband med införandet av LSS och LASS ifrågasattes barnens rätt till personlig assistans. En särskild utredare utsågs 1995 av regeringen för att se över finansierings och regelsystemet, vilket bland annat resulterade i ett förslag om att barn under 16 år inte skulle vara berättigade insatsen personlig assistans. Regeringen var dock inte beredd att utesluta barn från insatsen personlig assistans så kort innan lagen antogs. Ett av målet med insatsen var att tillförsäkra individer möjligheten att leva ett självständigt liv och kunna delta i samhällslivet. Den nya lagen medförde även att personer med mycket omfattande funktionsnedsättningar fick möjligheten att själva välja sin personliga assistent (Erman, 2008). Lagstiftningens särskilda insatser skall förebygga och minska följderna av funktionsnedsättning för barn. Enligt Bengtsson (2005) ska barn genom insatsen personlig assistans ges förutsättningar för god fysisk och psykisk utveckling och i övrigt sådana uppväxtvillkor, som betraktas som goda för alla barn. Regeringens nya proposition (2009/10:176) träder i kraft januari Den är ett komplement till den tidigare LSS lagstiftningen (1992/93:159) I den nya propositionen förtydligas bland annat barns ställning och personlig assistans. Det anges att när åtgärder rör barn, skall barnets bästa särskilt beaktas. Barnet skall få relevant information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Hänsyn skall tas till barnets åsikter i förhållande till barnets ålder och mognad. En annan stor förändring är att när ett barn har behov av mer än en assistent samtidigt, har de möjlighet att välja om behovet ska tillgodoses genom bostadsanpassning/hjälpmedel eller som assistanstid (Regeringens prop. 2009/10:176). Ansökan eller anmälan Ansökan om personlig assistans kan göras av föräldrarna hos respektive myndighet. Myndigheterna gör alltid enskilda utredningar och bedömningar vad gäller barnets behov av personlig assistans. Det är dock inte ovanligt att föräldrarna ansöker om insatsen hos båda myndigheterna under samma tidsperiod antingen på egen hand eller med stöd av ombud från något privat assistansbolag. Kommunen och försäkringskassan brukar som regel träffa föräldrarna och barnet gemensamt efter deras medgivande för att inleda utredning om den sökta insatsen. Anledningen till myndigheternas gemensamma besök är att underlätta för den enskilda familjen. Handläggarna på respektive myndighet anser det viktigt att värna om familjen, att de inte utsätts för flera myndighetsbesök som i detta fall då handläggarna ställer likvärdiga frågeställningarna för att kunna få en bild om hur barnets behov ser ut i de olika grundläggande behoven. I de fall föräldrarna inte sökt insatsen hos båda myndigheterna kan även kommunen med föräldrarnas medgivande göra en anmälan om assistansersättning till försäkringskassan om barnets behov av stöd med de grundläggande behoven bedöms överstiga mer än 20 timmar per vecka. 16

18 Barnets rätt till insatsen personlig assistans Barns rätt till biträde av personlig assistans eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för sådan assistans regleras i LSS. Insatsen vänder sig till barn som inte får sina grundläggande behov tillgodosedda på annat sätt med anledning av stora och varaktiga funktionsnedsättningar samt att behovet av stöd i de grundläggande behoven inte kan hänvisas till rådande föräldraansvar (Erman, 2008). För att ha rätt till personlig assistent krävs att: - Barnet ska tillhöra någon av lagens personkretsar. - Barnets behov kräver ett personligt utformat stöd i den dagliga livsföringen. - Barnets har behov av stöd för att kunna tillgodose grundläggande och andra personliga behov. Behoven ska dessutom vara utöver det föräldrar normalt gör för sina barn, så kallat föräldraansvar. Behoven ska även jämföras med det barn i motsvarande ålder normalt ska kunna utföra på egen hand (Socialstyrelsen 1994). Handläggningen Under utredningen görs bedömningar i olika steg. Det första är att bedöma om den sökande tillhör någon av lagens personkretsar. När det gäller barn kan bedömning av personkrets 1 och 3 komma i fråga. Andra steget i utredningen är att bedöma om barnet har rätt till personlig assistans för sin livsföring och hur många timmar assistans barnet kan beviljas. I utredningen ska det finnas en skriftlig beskrivning om det bedöms att barnet har ett behov av ett personligt utformat stöd i den dagliga livsföringen. Daglig livsföring definieras i propositionen som förutsägbara, kontinuerliga eller ofta återkommande aktiviteter eller situationer av vardagligt slag. När assistansbehov föreligger handlar det ofta om att de funktionsnedsättningar som ligger till grund ger mycket vidsträckta konsekvenser för barnet. Det är ofta frågan om flera funktionsnedsättningar i kombination som leder till omfattande behov av personlig hjälp med de grundläggande behoven (Socialstyrelsen 1994). Vid utredning av barns behov av personlig assistans är det av vikt att barnets totala behov av hjälp i samtliga grundläggande behov utreds. Därefter är det handläggarens uppgift att bedöma vilka delar av hjälpbehovet som kan antas bero på funktionsnedsättningen. Vad gäller andra personliga behov ska en bedömning göras av vilka behov som är rimliga utifrån barnets ålder och funktionsnedsättning. I övrigt gäller samma principer för personlig assistans för barn som vuxna. Insatsen skall ge möjlighet för barn med omfattande funktionshinder att kunna leva ett liv så likt andra barn i samma ålder som möjligt (FK, vägledning 2003:6 version 5). 17

19 Grundläggande behov Grundläggande behov ska enligt lagen uppfyllas inom något eller några områden för att personlig assistans skall beviljas för barn: - behöver hjälp med personlig hygien - hjälp med måltider - hjälp att klä av och på sig - hjälp att kommunicera med andra, eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade Barnet behöver inte nödvändigtvis ha behov av hjälp med samtliga grundläggande behov för att insatsen skall komma i fråga. Det räcker att barnet har ett behov inom något eller några av de preciserade grundläggande behoven i lagen för att vara berättigad till insatsen personlig assistans. Vad gäller barn med funktionsnedsättningar har de precis som andra barn i olika åldrar mer eller mindre svårigheter med att tala, äta gå etc. Detta kan innebära svårigheter för handläggaren att bedöma var betydande svårigheter innebär i den dagliga livsföringen. För att få underlag till bedömningen kan utlåtanden hämtas in från läkare, psykologer med flera inom sjukvården som eventuellt kan göra uttalanden om det kan tänkas att funktionsnedsättningen med stigande ålder kan medföra för barnet onormalt stora svårigheter i den dagliga livsföringen (Erman, 2008). En del barn som har svåra funktionsnedsättningar av medicinska skäl som shunt, epilepsi eller astma och kan vara beroende av en specifik person. En person som har ingående kunskaper om barnet, om funktionsnedsättningen och som kan bistå behovet av omvårdnad vid andningssvårigheter, anfall etc. Det är viktigt att det framkommer i utredningen varför barnet eller den unge har behov som förutsätter ingående kunskap och vad den specifika kunskapen består av. Vidare framkommer i vägledningen att behovet av tillsyn i allmänhet inte bör ingå i de grundläggande behoven (FK, vägledning 2003:6 version 5). Det finns dock undantag som gäller då barnet eller den unge är i behov av aktiv tillsyn för att inte riskera att skada sig själv eller förstöra för någon i sin omgivning. Vid dessa tillfällen skall den aktiva tillsynen räknas in i de grundläggande behoven. De grundläggande behoven räknas i timmar per vecka och det är endast den aktiva tiden som barnet och den unge behöver stöd med något av de grundläggande behoven som ingår. Vanligtvis utgår inte tid för tillsyn, uppmuntran och påputtning då det inte ingår i grundläggande behov (Bergstrand, 2010). Andra personliga behov Andra personliga behov kan vara som barnet kan behöva hjälp med är; - träning 18

20 - förflyttning - fritidsintressen/socialt nätverk - aktiv tillsyn eller annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade I Socialstyrelsens allmänna råd står att läsa att barn ibland kan behöva personlig assistent under sin vistelse i förskola, skola och fritids. Ett observandum är dock att insatsen inte ska ersätta den verksamhetens personal eller bistå med stöd som krävs för att barnet ska kunna tillgodogöra sig de insatser som erbjuds där. Den personliga assistentens uppgift är enbart att tillgodose barnets behov av praktisk hjälp (Socialstyrelsen 1994). Föräldraansvar vad innebär det? Barnets behov varierar utifrån ålder, utveckling och övriga omständigheter. Föräldrar till barn med omfattande funktionsnedsättningar utför många gånger en arbetsinsats som innebär något mer än vad som ingår i ett normalt föräldraansvar. Socialstyrelsen (1994) och Dehlin (1997) beskriver att personlig assistans kan vara berättigad för barn med mycket omfattande funktionsnedsättningar och som kräver omfattande hjälp med sina grundläggande behov i olika situationer, verksamheter samt under och stor del av dygnet. Barn med t. ex genetisk skada, sjukdom, medfödd eller förvärvad hjärnskada kan räknas till den gruppen. Det kan röra sig om funktionsnedsättningar såsom något eller flera av: rörelsehinder, utvecklingsstörning, synskada, hörselskada, diabetes, epilepsi, hjärtsjukdom, svåra andningsproblem, sväljproblem, allergi eller infektionskänslighet. Föräldrar till barn med funktionsnedsättningar lägger många gånger ner tid och insatser som är utöver vad barn i motsvarande ålder behöver, vilket kan anses vara utöver det vanligt förekommande föräldraansvaret. Tiden och insatsen, både den fysiska och psykiska, som föräldrarna bistår med handlar många gånger om att hjälpa barnet med att t. ex sköta sin hygien, klä sig, röra sig, förflytta sig, kommunicera, sjukgymnastik, övningar för kontrakturprofylax, äta, dricka eller sova är betydligt omfattande än för andra barn i motsvarande ålder (Dehlin, 1997). Då föräldrarnas egna insatser i kombination med t. ex avlösning, barnomsorg, korttidsboende, barnomsorg, skola inte bedöms vara tillräckliga, kan barn med flera och mycket omfattande funktionshinder komma ifråga för insatsen personlig assistans (Socialstyrelsen 1994:1). Ett exempel kan vara ett nyfött barn med grav hjärnskada, som har uppstått i samband med en komplicerad förlossning. Barnet sondmatas mycket långsamt för att inte kräkas upp både mat och sond, mjölken måste först pumpas, barnet kanske kräks ett flertal gånger, måltiden kan ta tre timmar varje gång. Efter tvättning och kläd- och blöjbyten är det dags för nästa måltid. Utöver det kanske barnet ofta krampar och har sömnrubbningar, skriker mycket, väcker syskon etc. Familjens hela livssituation påverkas mycket med anledning av barnets omfattande 19

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert

Personlig assistans. Nordiskt seminarium. 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm. Ulla Clevnert Personlig assistans Nordiskt seminarium 11 12 april 2013 Clarion Hotel Stockholm Ulla Clevnert Personlig assistans enligt 9 2 LSS Biträde av personlig assistent eller ekonomiskt stöd till skäliga kostnader

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten

Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Omsorg om funktionshindrade och Bistånds- och avgiftsenheten Verksamhetschef Bistånd och avgifter Områdeschef SoL Socialpsykiatri Områdeschef LSS Boende/ Sysselsättning Områdeschef LSS Boende/ Pers ass

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1. Utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, 2. Betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder efter hjärnskada

Läs mer

Stöd och service enligt LSS

Stöd och service enligt LSS Stöd och service enligt LSS LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till en del personer med funktionsnedsättningar. Socialtjänstlagen,

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 februari 2012 KLAGANDE Socialnämnden i Trelleborgs kommun Box 63 231 21 Trelleborg MOTPART AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten

Läs mer

Riktlinjer för insatser enligt LSS

Riktlinjer för insatser enligt LSS Riktlinjer för insatser enligt LSS Antagna av Omsorgsnämnden den 17 december 2008 128 Här presenteras besluts- och stödenhetens riktlinjer avseende insatser enligt lagen om stöd och service till vissa

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 3 juni 2011 KLAGANDE Vuxennämnden i Eskilstuna kommun 631 86 Eskilstuna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada

Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth 2009-12-11 1(5) Rapport ang. ledsagning/ledsagarservice vid synskada Socialnämnden beslutade 2009-11-03 uppdra åt socialkontoret att sammanställa

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom.

Personkrets 1: Personer med utvecklingsstörning (IQ under 70), autism eller autismliknande tillstånd. Tex. Aspergers syndrom. För vem? För att omfattas av lagen måste man tillhöra en viss personkrets, alla funktionshindrade omfattas alltså inte av LSS. Med hjälp av medicinskt underlag gör LSS-handläggaren bedömning av om man

Läs mer

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun.

LSS. Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. LSS Lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun. Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och har stora funktionsnedsättningar kan vända dig till biståndskansliet

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans och daglig livsföring.

1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans och daglig livsföring. Avsnitt Kapitel 6 Synpunkter Förutsättningar för rätt till assistansersättning 6.1 6.2 6.3 1.1 Behovet av personlig assistans för den dagliga livsföringen Detta avsnitt beskriver begreppen personlig assistans

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vård- och omsorgsförvaltningen LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Denna broschyr vänder sig till dig som söker information om stöd, service och rättigheter för personer med funktionshinder

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01

Kvalitetsdeklaration. för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration för dig som får insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) Reviderad 2011-06-01 Kvalitetsdeklaration LSS Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle

Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle OMVÅRDNAD GÄVLE Stöd i vardagen från Omvårdnad Gävle enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Mer information och ansökan Om du har frågor eller vill ansöka om stöd, ring 026-17

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

Stöd och service till vissa funktionshindrade

Stöd och service till vissa funktionshindrade Bengt Olof Bergstrand Reviderad av Monica Larsson... 131 Tystnadsplikt Förbud mot förvandling... 132 Övergångsbestämmelser..... 133 Bilaga: Handläggning av ärenden enligt LSS..... 137 Socialförsäkringsbalken

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5

Kungälvs kommun. Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans. Granskningsrapport. KPMG AB 2014-08-27 Antal sidor: 5 Bilaga 1 Granskning av utbetalningsprinciper Personlig assistans Granskningsrapport KPMG AB Antal sidor: 5 2014 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the KPMG network of independent

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014

Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL. Den 24 februari 2014 Frågestund med Borlänge kommun krig LSS och SoL Den 24 februari 2014 Vad innebär SoL? Socialtjänstlag (2001:453) Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1

LSS. Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 LSS Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade 2014-10-22 1 Principer i LSS 5 Verksamhet ska: Främja jämlikhet i levnadsvillkor Främja full delaktighet i samhällslivet Målet är: Få

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Stöd i handläggning för myndighetsavdelningen gällande lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Stöd i handläggning för myndighetsavdelningen gällande lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Stöd i handläggning för myndighetsavdelningen gällande lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Antagen av socialnämnden 2012-05-30 67 Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund...

Läs mer

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered

DOM. 2011-02-25 Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21 Angered _,, KAMMAÄTTEN I GÖTEBOG 2011-02-25 Meddelad i Göteborg f,;:_. p" ;-t.-i, Sida 1 (3) Mål nr 3712-10 KLAGANDE Stadsdelsnämnden Angered i Göteborgs kommun (tidigare Stadsdelsnämnden Gunnared) Box34 424 21

Läs mer

Riktlinjer för personlig assistans

Riktlinjer för personlig assistans Riktlinjer för personlig assistans Antagna av socialnämnden 2004-06-16 110, dnr 04/SN 0102 Tillägg: Riktlinjer för kostnadsersättning för personlig assistans Riktlinjer för personlig assistans Antagna

Läs mer

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Sida 1 PM bedömning och beslut om daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Vid handläggning av ansökningar om daglig verksamhet enligt 9 10 LSS uppkommer

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 12 oktober 2011 KLAGANDE Socialnämnden i Luleå kommun Box 212 971 07 Luleå MOTPART AA Vårdnadshavare: BB Vårdnadshavare: CC ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

DOM. 2CJ'J3-12- 2' ij '"--- " --" --- Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Försälaingskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069

DOM. 2CJ'J3-12- 2' ij '---  -- --- Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Försälaingskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 KAARRÄTTEN I GÖTEBORG DO 2CJ'J3-12- 2' ij '"--- " --" --- eddelad i Göteborg ål nr 6762-12 Sida I (3) KLAGANDE Försälaingskassan Processjuridiska enheten/almö Box 14069 200 24 almö OTPART Ombud: Per Winberg

Läs mer

DOM. 2014 -ns- o 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun

DOM. 2014 -ns- o 4. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun KAARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 1 2014 -ns- o 4 eddelad i Göteborg Sida I (3) ål nr 5925-13 KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Helsingborgs kommun 251 89 Helsingborg OTPART Ombud: Jurist Patricia Escalante

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN. Revidering av riktlinjer LSS. Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret 2013-10-07 Monica Prabhakar Sidan 1 av 3.

SOLLENTUNA KOMMUN. Revidering av riktlinjer LSS. Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret 2013-10-07 Monica Prabhakar Sidan 1 av 3. Tjänsteutlåtande Vård- och omsorgskontoret 2013-10-07 Monica Prabhakar Sidan 1 av 3 Dnr 2013/0078 VON-3 Diariekod: 711 Revidering av riktlinjer LSS Förslag till beslut Vård- och omsorgskontoret föreslår

Läs mer

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Vad är LSS? LSS-lagen är en rättighetslag om stöd och service till vissa

Läs mer

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING STÖD FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Du som har en funktionsnedsättning har möjlighet att ansöka om insatser för att kunna få leva ett så självständigt

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade I denna broschyr skriver vi om den hjälp du kan få enligt lagen som heter LSS det vill säga lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Läs mer

DOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd

DOM. 2013-03-12 Meddelad i Stockholm. KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd 2013-03-12 Meddelad i Stockholm KLAGANDE Socialnämnden i Danderyds kommun Box 28 182 11 Danderyd MOTPART Ombud: Elin Hallman Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten

Läs mer

Rutin ärendes aktualisering Ansökan

Rutin ärendes aktualisering Ansökan Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2011-10-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Du som har stora och omfattade behov av stöd och service kan tillhöra lagens

Läs mer

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors

DOM 2011-09- 3 0. Meddelad i Göteborg. KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG 2011-09- 3 0 Meddelad i Göteborg Mål nr 4710-10 Sida 1 (4) KLAGANDE Vård- och omsorgsnämnden i Ale kommun 449 80 Alafors MOTPART c ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs

Läs mer

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd. Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:6 (S) Föreskrifter och allmänna råd Bostad med särskild service för barn eller ungdomar enligt LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

DOM. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm. Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm. Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KAMMARRÄTTEN I STOCKHOLM Avdelning 05. 2013-12-18 Meddelad i Stockholm Mål nr 2292-13 KLAGANDE c Ombud: Anna Dicander Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro MOTPART Barn- och ungdomsnämnden i Uppsala

Läs mer

Vår slutsats är att Riksdagen måste ingripa och genom ett förtydligande hävda lagens intentioner.

Vår slutsats är att Riksdagen måste ingripa och genom ett förtydligande hävda lagens intentioner. Skrivelse rörande Försäkringskassans svar på regeringsuppdrag om rättssäkerhet och enhetlighet i assistansersättning (Svar på uppdrag om assistansersättning, Dnr 041762-2010-FPSS) Medverkande: Arbetsgivarföreningen

Läs mer

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa.

VEM HJÄLPER MIG B. och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering. Riksförbundet för Social och Mental Hälsa. VEM HJÄLPER MIG B och kan ge mig personligt stöd vid vård, service och rehabilitering Riksförbundet för Social och Mental Hälsa Riks-IFS Riksförbundet Frivilliga Samhällsarbetare Svenska Kommuneförbundet

Läs mer

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag,

LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlag Socialtjäns en tlag, LSS, LVU,LVM och Socialtjänstlagen, LVM LVU SoL LSS Men hur och när? SoL LSS LVU LVM LVU och LVM Tvångslagar på samma sätt som LPT Det är svårt att omhändertaga någon Dessa lagar tas till när det mesta

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 13 december 2013 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: BB Assistansbolaget Skäpplandsgatan 1 C 703 46 Örebro ÖVERKLAGAT

Läs mer

DOM. 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg. Ombud: Richard Andersson Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro

DOM. 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg. Ombud: Richard Andersson Humana Assistans AB Box 184 701 43 Örebro KMMRRÄTTEN I GÖTEBORG vdelning 2 2014-10- z 2 Meddelad i Göteborg Mål nr 1354-14 Sida 1 (4) KLGNDE Ombud: Richard ndersson Humana ssistans B Box 184 701 43 Örebro MOTPRT Stadsområdesnämnd Öster i Malmö

Läs mer

Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum

Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum Antagen av omsorgsnämnden 2011-06-16, 90 Enligt beslut 2012-09-01 gäller vägledningen även för den socialnämnd som bildades detta datum Vägledning för insatser enligt lag om stöd och service till vissa

Läs mer

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning

Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning SOSFS (S) Allmänna råd Kunskaper hos personal som ger stöd, service eller omsorg enligt SoL och LSS till personer med funktionsnedsättning Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 25 juni 2015 KLAGANDE Allmänna ombudet för socialförsäkringen 103 51 Stockholm MOTPART AA Ombud: Advokat Allan Saietz Snösundsvägen 45 134

Läs mer

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453)

HFD 2014 ref 5. Lagrum: 2 a kap. 8 socialtjänstlagen (2001:453) HFD 2014 ref 5 En 94-årig kvinna med vissa fysiska sjukdomsbesvär i förening med känslor av otrygghet och ensamhet har ansökt om insats enligt socialtjänstlagen inför en flyttning till annan kommun. Fråga

Läs mer

Lagrum: 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till visa funktionshindrade; 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken

Lagrum: 9 a lagen (1993:387) om stöd och service till visa funktionshindrade; 51 kap. 2 och 3 socialförsäkringsbalken HFD 2015 ref 46 Rätt till personlig assistans för annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper om den funktionshindrade enligt 9 a LSS har ansetts förutsätta att personen har en psykisk funktionsnedsättning.

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens författningssamling 1 Socialstyrelsens författningssamling Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord 2013 05 06 SOSFS 2013:X (S) Utkom från trycket den 2013 Socialstyrelsens allmänna råd om grundläggande kunskaper

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2010:480 Utkom från trycket den 15 juni 2010 utfärdad den 3 juni 2010. Enligt riksdagens

Läs mer

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Information från socialtjänsten Sundsvalls kommun Omsorg om funktionshindrade LSS Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få

Läs mer

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden;

Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; 1 SOSFS 2012:xx (S) Utkom från trycket den 2012 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanning i särskilda boenden; beslutade den 26 juni 2012.

Läs mer

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall?

Motiv till medverkan. Tema. Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? LSS-råd 2013-09-26 Motiv till medverkan Tema Vilket mandat ger politikerna tjänstemännen att tillämpa lagstiftning och rättsfall? Handläggning LSS Omorganisation 2010: Ett av motiven var att skapa EN ingång

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade; SFS 2012:930 Utkom från trycket den 28 december 2012 utfärdad den 18 december 2012. Enligt

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning

Leva som andra. Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Leva som andra Stöd för dig som har en funktionsnedsättning Stöd att leva ett självständigt liv Du som har en funktionsnedsättning kan få stöd och hjälp i vardagen. Med hjälp kan du leva som andra och

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800)

Lagrum: 106 kap. 24 och 25 socialförsäkringsbalken; 18 kap. 30 skollagen (2010:800) HFD 2013 ref 82 Vid bedömningen av rätten till assistansersättning har tiden för resor med kommunalt anordnad skolskjuts ansetts inte vara likställd med tid då den försäkrade vistas i skola. Lagrum: 106

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade 2010-01-19 Socialförvaltningen Handikappomsorgen LÄTT-LÄST LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS finns för att: Göra det lättare för dig med funktionshinder att göra saker som

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Om personlig assistans för barn

Om personlig assistans för barn Om personlig assistans för barn l A lntressegruppen FÖR ASSlSTANSBERÄTTlGADE Information från Intressegruppen för Assistansberättigade (IfA) Intressegruppen för Assistansberättigade Intressegruppen för

Läs mer

Inledning. Socialdepartementets dnr S2008/7126/ST

Inledning. Socialdepartementets dnr S2008/7126/ST 1 Socialdepartementets dnr S2008/7126/ST Synpunkter på LSS-kommitténs slutbetänkande Möjlighet att leva som andra Ny lag om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning (SOU 2008:77) Inledning

Läs mer

DOM. 2014-11-14 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 februari 2014 i mål nr 3757-14, se bilaga A

DOM. 2014-11-14 Meddelad i Stockholm. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Stockholms dom den 25 februari 2014 i mål nr 3757-14, se bilaga A KAMMARRÄTTEN Avdelning 05 2014-11-14 Meddelad i Stockholm Mål nr 3349-14 KLAGANDE M Ombud: Advokat Emma Dyren C J Advokatbyrå AB Cardellgatan 1 114 36 Stockholm MOTPART Försäkringskassan ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE

Läs mer

DOM 2012-03- 2 3' Meddelad i Göteborg

DOM 2012-03- 2 3' Meddelad i Göteborg KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 2 2012-03- 2 3' Meddelad i Göteborg Sida 1 (4) Mål nr 5470-11 KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/malmö Box 14069 200 24Malmö MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT

Läs mer

Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Vägledning vid handläggning av insatser enligt Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Ledfyr är en fyr för vägledning i trängre farleder och inlopp, Betydelsenyans: rättesnöre

Läs mer

DOM: 2014-06- 2 3. Meddelad i Göteborg. Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg

DOM: 2014-06- 2 3. Meddelad i Göteborg. Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg KAMMARRÄTTEN I GÖTEBORG Avdelning 3 : 2014-06- 2 3 Meddelad i Göteborg Mål nr 1111-14 Sida 1 (2) KLAGANDE K ( Ombud: Emma Koskelainen LS S Assistans Theres Svenssons gata 7 417 55 Göteborg MOTPART Stadsdelsnämnden

Läs mer