Anpassningar för oss med rörelsehinder. Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Anpassningar för oss med rörelsehinder. Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet"

Transkript

1 Anpassningar för oss med rörelsehinder Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet

2 Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2014 Författare: Anita Hildén och RBU Fotografer: Jonas Arneson, Bildarkivet, Lasse Hejdeberg, Clara Lideberg, m fl. Personerna på flera av bilderna är inte de som beskrivs i texten. Tryckeri: Mixi Print, 2014 ISBN (tryck) URN:NBN:se:hi (pdf) Artikelnummer: Publikationen kan hämtas som ett pdf-dokument på Hjälpmedelsinstitutets webbplats,

3 Anpassningar för oss med rörelsehinder Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet Anita Hildén Hjälpmedelsinstitutet

4 Innehåll Inledning 9 Rörelsehinder 9 Rörelsehinder och utveckling 10 Kognitiva störningar 11 Gymnasieskola för elever med rörelsehinder 12 Delaktighet och aktivitet 12 Juridiska utgångspunkter 13 Alternativa läromedel 14 Så här är det för Sebastian 17 Förberedelse inför lektion 18 Stöd under lektioner 18 Skrivhjälpmedel 19 Matematik 19 Läxor och hemmaaktivitet 20 Provsituation 20 Nya anpassningar för Sebastian 20 Så här är det för Sara 21 Förberedelse inför lektion 21 Stöd under lektioner 21 Skrivhjälpmedel 22 Läxor och hemmaaktivitet 23 Provsituation 23 Nya anpassningar för Sara 23 Så här är det för Linnea 24 Förberedelse inför lektion 24 Stöd under lektioner 25 Skrivhjälpmedel 25 Projektarbete 25 Läxor och hemmaaktivitet 26 Provsituation 26 Nya anpassningar för Linnea 26 4

5 Så här är det för Erik 27 Förberedelse inför lektion 27 Stöd under lektioner 27 Minnesstöd 28 Provsituation 28 Nya anpassningar för Erik 28 Så här gör Åsa 29 Stöd under arbetet 32 Vägledning och Individuell Planering VIP 32 Stöd vid praktik 33 Så här gör Osman 34 Förberedelse inför lektion 34 Stöd under lektioner 35 Så här gör Dorothee 36 Inlärningsförmåga 37 Exekutiva funktioner 37 Uppmärksamhet 37 Processhastighet 38 Minne och framför allt prospektivt minne 38 Arbetsminne och simultankapacitet 38 Visuospatiala funktioner 38 Anpassningar i skolan 39 Intervjuarens reflektion 40 Delaktighet 42 Bemötande från lärare 42 Referenser 44 Webbplatser 46 5

6 6

7 Förord Den här intervjustudien är genomförd av Anita Hildén, speciallärare och fil. mag. i pedagogik, på uppdrag av Hjälpmedelsinstitutet inom projektet Vägar till arbete. Vägar till arbete drivs med medel från Arvsfonden. Projektet är treårigt och har som mål att bidra till att stärka alla elever med olika svårigheter genom ökad teknikanvändning i skolan och under praktikperioder. Projektet ska ta reda på om ny teknik är bra för unga som av olika anledningar har svårt att klara målen i gymnasiet. Studien visar att det är viktigt att ta hänsyn till att elever har olika behov när det gäller teknik och anpassningar. Relevant kunskap och förståelse hos läraren är nödvändig för ett adekvat bemötande av eleven. Elever som går i gymnasiet har intervjuats om sin skolsituation utifrån deras behov av anpassningar i undervisningssituationerna. De beskriver hur de upplever sin situation under gymnasietiden. Samtliga har fått frågor om hur de får hjälp med förberedelser inför lektioner, hur de får stöd under lektionerna, i skrivprocessen, i matematik, i engelska, vid läxarbete, och provsituationer. Utifrån sina behov har de beskrivit hur de använder alternativa läromedel och hur de skulle kunna känna sig mer delaktiga genom att få tillgång till fler tekniska hjälpmedel. Teknik och individuella anpassningar för olika behov är nödvändiga, men utan ett förhållningssätt hos lärare händer ingenting. I intervjuerna framgår hur lärare arbetat med att främja delaktighet och ge förutsättningar för eleverna att klara sina studier på ett optimalt sätt. För att belysa detta och för att ge goda exempel har några av dessa lärare intervjuats. 7

8 8

9 Inledning Rörelsehinder Rörelsehinder är ett samlingsbegrepp som innebär begränsad motorisk förmåga. Orsaken till rörelsehindret kan vara en skada eller sjukdom. Den kan vara medfödd eller ha uppkommit senare i livet. Det finns många olika former av rörelsehinder. Här nämns endast de tre vanligaste. Cerebral Pares Cerebral pares, CP, är den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn. Den mest karakteristiska följden är nedsatt förmåga att koordinera rörelser. CP orsakas av en skada i den omogna hjärnan. Skadan uppstår under fostertiden, förlossningen eller de första två åren. Orsaken kan vara missbildningar, infektioner eller störningar i hjärnans blodcirkulation. Funktionsnedsättningens svårighetsgrad varierar mycket mellan olika barn. Det är inte ovanligt att barn med cerebral pares har ytterligare funktionsnedsättningar, som utvecklingsstörning, epilepsi, uppmärksamhetsstörning, perceptionstörningar och synskador. Muskelsjukdomar Det finns många hundra olika typer av muskelsjukdomar eller neuromuskulära sjukdomar. Gemensamt för dem är att de drabbar motornervers cellkroppar belägna i ryggmärgen, dess långa nervtrådar eller muskler. Flertalet av sjukdomarna är ärftliga och ovanliga. De förekommer hos 1 av barn. Det vanligaste symptomet är muskelsvaghet som i sin tur kan leda till ledstelhet, skolios och andningsproblem. Alla muskelsjukdomar har olika svårighetsgrad. Basen för diagnostik av neuromuskulära sjukdomar bygger på sjukhistoria och undersökning av framför allt muskelfunktioner. Ryggmärgsbråck Samlingsnamnet för alla former av ryggmärgsbråck är spina bifida, kluven ryggrad. Ryggmärgsbråck är en medfödd missbildning som påverkar ryggmärgen. Skadan uppstår under graviditetens första dagar. Det är då nervsystemet, som består av ryggmärg, hjärna och nerver, ska bildas av celler 9

10 som sluter sig till ett rör, neuralröret. Det är i neuralrörets övre ände hjärnan utvecklas. Vid ryggmärgsbråck sluter sig inte ryggmärgskanalen fullständigt och en bråcksäck bildas. Vid skada eller missbildning av ryggmärgen påverkas vanligtvis motorik och sensorik. Effekterna beror på skadans storlek och lokalisation ju högre upp, desto större skada. Ryggmärgsbråck kan därför ge olika grader av förlamning i ben, nedsatt känsel, svårigheter att tömma blåsa och tarm på vanligt sätt. Rörelsehinder och utveckling Runt varje barn finns ett habiliteringsteam som ger barn och föräldrar stöd, råd och behandling. Målet är att ge barnet så goda förutsättningar som möjligt. För barnets psykiska utveckling är det också viktigt att få stimulerande upplevelser, att leka på sina villkor och pröva sina förmågor. Barnet får också pröva ut olika typer av hjälpmedel som kan underlätta vardag och fritid. Att ha rörelsehinder kan påverka kognition, perception, kommunikation, förflyttning samt grov- och finmotorik. Om eleven har begränsat eget tal behövs stöd i form av alternativ och kompletterande kommunikation (AKK). En av de intervjuade eleverna använder BLISS, ett system av symboler där ord och begrepp representeras av bilder i stället för bokstäver. Man förbereder sig för matematisk förståelse när man klättrar, hoppar, gungar och springer. Elever som inte själva kan förflytta sig kan ha andra erfarenheter och en annan begreppsvärld. Undervisningen i skolan måste därför utformas så att eleven får den förförståelse han/hon inte ännu har kunnat tillägna sig. Individens motoriska, perceptuella och sociala erfarenheter i kombination med egna och omgivningens intressen, vilja och motivation påverkar effekten av rörelsehindret. I pedagogiska sammanhang är det viktigt att påpeka att ett rörelsehinder inte har några entydiga pedagogiska konsekvenser, men innebär i många fall en annorlunda inlärningssituation. 10

11 Kognitiva störningar Hos många elever med rörelsehinder som CP, ryggmärgsbråck och vissa muskelsjukdomar, förekommer bristande kognitiva funktioner. De kan visa sig som perceptionsstörningar, brister i uppmärksamhet, koncentration och exekutiv förmåga. Det är därför viktigt att kartlägga de här elevernas kognitiva funktioner. Kognition handlar om de processer som sker i hjärnan då vi tar emot, bearbetar och förmedlar information. Kognition kan kort beskrivas som vår förmåga att tillägna oss och använda kunskap om oss själva och vår omvärld. Det är också en förutsättning för att vi ska kunna fungera på alla områden i livet. Kognitiva störningar kan beskrivas som tankeförloppsstörningar vilket innebär problem i många viktiga livsområden. De vanligaste kognitiva störningarna är störningar i exekutiva funktioner vilket medför stora svårigheter i skolarbetet. Vi kan se det som störningar i förmågan att ta initiativ och komma igång med en uppgift, att förstå orsak/verkan och stanna upp och reflektera över konsekvenserna av ett handlande samt förmågan att minnas bakåt och föreställa sig framtiden. Svårigheten med att ha svag tidsuppfattning kan leda till försämrad planerings- och organisationsförmåga samt förmåga till automatiskt agerande. Detta medför att eleven kan få svårigheter med att skapa struktur i vardagen, motivera sig själv och fokusera uppmärksamheten. För ett barn som är fött med ryggmärgsbråck är den nedsatta förmågan att få något gjort troligen mer hämmande än de motoriska svårigheterna. Slutsatsen är att många barn, och även vuxna, med ryggmärgsbråck skulle behöva assistans eller annat stöd som agerar som startmotor och problemlösare (Peny-Dahlstrand, 2011). Det brukar sägas att elever med ryggmärgsbråck är verbala och har ett gott ordförråd, bra grammatik och utmärkt meningsbyggnad. När det däremot handlar om ordförståelse, som också innebär att förstå ordens bakomliggande mening, ordspråk och att dra slutsatser av en längre text, har de betydande svårigheter. Man kan tidigt se att dessa elever har svårt med läsförståelsen och behöver öva. 11

12 Gymnasieskola för elever med rörelsehinder Hur man ska anpassa gymnasieskolan för elever med rörelsehinder samt ge den ett innehåll, står i Gymnasieförordningen. 1 Den Rh-anpassade utbildningen ska så långt det är möjligt integreras med motsvarande utbildning i gymnasieskolan. 2 Nationella program, nationella inriktningar och särskilda varianter samt introduktionsprogram i form av programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion som är utformade för en grupp elever får anordnas särskilt som Rh-anpassad utbildning, om antalet elever är minst fyra. 3 Inom den Rh-anpassade utbildningen får rektorn, efter det att berörd lärare och eleven har fått yttra sig, besluta om sådana individuella eller gruppvisa avvikelser som behövs för att medge den långsammare studietakt som är nödvändig för eleven. 4 Om en elev på grund av sin funktionsnedsättning har stora svårigheter att tillgodogöra sig en viss del av utbildningen får rektorn, efter det berörd lärare och eleven har fått yttra sig, befria eleven från upp till hälften av utbildningen i en kurs enligt den reguljära ämnesplanen, utan att antalet gymnasiepoäng för kursen minskas (utbildning enligt specialinriktad ämnesplan). Delaktighet och aktivitet (Gymnasieförordningen 11 kap, 4 ) Det övergripande målet för ICF, Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, är att erbjuda struktur och ett standardiserat språk för att beskriva funktionsförmåga och funktionshinder i relation till hälsa (Socialstyrelsen, 2003). ICF kan beskrivas som en förklaringsmodell där olika dimensioner av fungerande och funktionshinder står i fokus tillsammans med miljöns utformning. Den centrala komponenten är aktiviteter som elever deltar i och upplevelse av delaktighet i dessa aktiviteter, kroppsliga funktioner samt miljöns komponenter. Alla elever har olika förutsättningar och eftersom elevernas svårigheter uppstår i en kontext inkluderar ICF även omgivningsfaktorer. 12

13 Aktivitet och delaktighet är avsedda att appliceras på en individs alla livsområden som utbildning, mellanmänskliga interaktioner och arbete. Begränsningar av aktivitets- och delaktighetsnivå bedöms utifrån en allmänt accepterad standard för befolkningen. Begränsningen blir måttet på glipan mellan det observerade och det förväntade genomförandet. Utifrån resultatet framgår vad som måste förändras i individens omgivning för att genomförandet ska bli så bra som möjligt. Individens aktivitet och delaktighet kan underlättas i en omgivning och begränsas i en annan. En funktionsnedsättning behöver egentligen inte alls påverka en persons kapacitet. Juridiska utgångspunkter De internationella konventionerna om mänskliga rättigheter erkänner att funktionshinder härrör från samspel mellan personer med funktionsnedsättningar och hinder som är betingade av attityder och miljön. Länderna som skrivit under konventionen ska verka för deras fulla och verkliga deltagande i samhället på lika villkor som andra, gäller även utbildning. För att säkerställa förverkligandet av denna rättighet ska konventionsstaterna vidta ändamålsenliga åtgärder för att anställa lärare, även lärare med funktionsnedsättning, som är kunniga i teckenspråk och/eller punktskrift, och för att utbilda yrkeskunniga personer och personal som är verksamma på alla utbildningsnivåer. Denna utbildning ska omfatta kunskap om funktionshinder och användning av lämpliga förstorande och alternativa former, medel och format för kommunikation, utbildningstekniker och material för att stödja personer med funktionsnedsättning. (Utrikesdepartementet, 2009, artikel 24, punkt 4) Alla barn och ungdomar ska erbjudas en likvärdig utbildning inom det svenska skolväsendet. Skolhuvudmannen är, enligt Skollagen, skyldig att se till att elever med behov av särskilt stöd också får detta stöd. Stödet kan ges i form av särskilda lärarinsatser, elevhälsofrämjande insatser, specialanpassade lokaler eller anställning av särskilda elevassistenter. 13

14 Av läroplanen framgår att rektorn har ett särskilt ansvar för att utforma undervisning och elevhälsa så att eleverna får det särskilda stöd och den särskilda hjälp de behöver. Rektorn har ansvar för att det genomförs en utredning kring en elevs eventuella stödbehov samt att det upprättas ett åtgärdsprogram för de elever som är i behov av särskilt stöd (Skollag 2010:800 3 kap. 9 ). Undervisningen måste anpassas till den enskilda elevens behov i varje skolsituation. I en provsituation har elever med funktionsnedsättning rätt till anpassning. Anpassning kan vara förlängd provtid eller annat stöd som underlättar för eleven att genomföra provet. Det finns inte något som reglerar att en elev måste ha en formell diagnos för att anpassning ska ske vid genomförandet av ett nationellt prov. Det är rektorn som beslutar om anpassning. Vidare är det viktigt att skolan genomför anpassningen så att proven prövar de kunskaper och förmågor som gäller för respektive delprov (www.skolverket.se). I Skollagen finns bestämmelser som säger att läraren har möjlighet att bortse från enstaka delar av kunskapskraven, som eleven ska ha uppnått vid betygssättningen, om det finns särskilda skäl för detta. Med särskilda skäl menas att eleven har en funktionsnedsättning eller andra liknande personliga förhållanden som inte är av tillfällig natur och som hindrar eleven från att uppfylla kunskapskraven. Undantagsbestämmelsen brukar kallas Pysparagrafen. En elev med rörelsehinder kan vara oförmögen att hantera vissa redskap och viss teknisk utrustning på ett funktionellt sätt. Det kan vara svårt för eleven att på egen hand tillaga en måltid eller spela på olika instrument, exempelvis. (Skollag 2010:800: 15 kap. 26 ) Alternativa läromedel Tidigare kallade man de tekniska verktygen för kompensatoriska hjälpmedel eller alternativa verktyg, men uttrycket som används idag är mestadels alternativa läromedel. Ändringen har kommit dels på grund av att uttrycket kom- 14

15 pensation setts som något negativt och dels för att verktygen mer och mer är produkter som alla använder och ger alternativa möjligheter att lösa en uppgift. Möjligheten att söka på internet trots att man stavar fel, har förenklats med Googles fråga menade du och för översättningar mellan olika språk används Google Translate. Smarta telefoner erbjuder ett flertal applikationer, så kallade appar, som förenklar skolarbetet. Ansvaret för att erbjuda eleverna tekniska hjälpmedel delas av kommun och landsting. De hjälpmedel som är personligt anpassade lånas ut av vissa landsting om personen har behov av hjälpmedlet för att kunna vara delaktig. Hjälpmedel som en elev behöver för sitt lärande är kommunens ansvar. Det är till sist skolhuvudmannens ansvar att bygga upp kompetens, beredskap och resurser så att eleverna får det stöd de behöver. Innehållet i ett läromedel för elever med rörelsehinder bör vara sammansatt så att det ger eleverna möjlighet att arbeta självständigt och i sin egen takt. Läromedel i digital form kan underlätta inlärningen för elever med rörelsehinder. De ger eleverna goda möjligheter att arbeta med stöd av både ljud och bild vilket ger stöd för minnet. De underlättar dessutom motoriska moment. Ett digitalt format bör vara utformat så att det förenklar för eleverna att navigera i läromedlet. Om ett läromedel består av både tryckt och digitalt material är det viktigt att båda komponenterna överensstämmer med varandra. (Specialpedagogiska skolmyndigheten 2012, sid 5) Daisy Anpassningen Daisy är en ljudfil med vilken eleven lyssnar till läromedlets text som läses upp av en person eller talsyntes. För att kunna lyssna på ljudfilen behövs antingen en speciell Daisyspelare eller en dator med en programvara som läser ljudfilen, alternativt en MP3-spelare. I datorn och Daisyspelaren kan man navigera, hitta avsnitt och söka sida vilket man inte kan i MP3-spelaren. 15

16 Daisytext och ljud visar text och eventuella bilder på skärmen och stilstorleken kan ändras. Texten läses upp och hastigheten går att reglera. Den mening som läses upp highlightas i annan färg på skärmen så att det blir enkelt att följa med i texten. Man kan även titta på bilderna. Tangentbordsersättning De flesta gymnasier erbjuder numera eleverna en personlig dator. Den aktiveras mestadels med tangentbord och mus. För elever med rörelsehinder, där de traditionella styrsätten är för små eller svårstyrda, behövs ett alternativt tangentbord. Det behöver inte vara bokstäver eller siffror utan kan lika gärna vara exempelvis bilder eller symboler. Alternativa tangentbord möjliggör datoranvändning efter en elevs personliga förutsättningar och provas ut av en arbetsterapeut vid en hjälpmedelscentral. 16

17 Så här är det för Sebastian Sebastian är sexton år och går sista terminen i grundskolan. Han går i ett högstadium för elever med rörelsehinder. Till hösten planerar han att börja på it-programmet i ett gymnasium nära hemmet. Han har en CP-skada från födseln vilket medför att han inte talar och behöver praktisk hjälp med de flesta aktiviteter. Sebastian kommunicerar på flera olika sätt. För närstående som känner honom väl räcker det att han tittar på sin kropp och signalerar, till exempel byte av kroppsställning eller miljö. Sebastian använder Blissymboler, ett system av symboler där ord och begrepp representeras av bilder. Symbolerna har han på en karta på sitt rullstolsbord. Han söker av bilderna med blicken utifrån ett system där bilderna är placerade i kategorier. En del symboler i Bliss är bildlika, medan andra står för en idé. Symbolerna är svarta linjebilder och presenteras på olikfärgad eller vit bakgrund beroende på vilken ordklass ordet tillhör. Blissystemet innehåller grammatiska tecken och symboler som möjliggör bildandet av fullständiga meningar (Specialpedagogiska skolmyndigheten). När Sebastian har tillgång till sin dator skriver han ord och meningar som mottagaren antingen får upplästa med talsyntes eller läser själv på bildskärmen. Datorn är en speciell dator som heter Tobii med program som styrs med ögonrörelser. Man kalibrerar Tobiin genom att ställa in ögonens position samt hur länge blicken ska fixera en viss punkt. Sebastian är skicklig på att styra och ögonpekar alltid. Tidigare styrde jag skrivandet genom att trampa på en pedal som stegade fram bokstäver. Det var mycket jobbigare. Programmet Tobii Communicator är Sebastians basverktyg som kan anpassas efter hans behov. Sebastians pappa skapar olika användarprofiler som behövs 17

18 i olika situationer. Det kan vara kommunikationstavlor och funktioner som han behöver för att styra olika datorprogram, till exempel Facebook, skicka e-post och internetsökning. Det finns funktioner för klick, dubbelklicka, klick-drag-släpp samt en pausknapp om Sebastian vill att någon annan ska kunna styra ett program. Jag använder det för att snabba upp arbetet. Förberedelse inför lektion Sebastian får material i förväg av sina lärare samt inskannat material från assistenten eller sin pappa. Skolan köper in tryckta böcker och inlästa läromedel. Han har en personlig assistent som kan förbereda datorn och material inför en lektion. I några ämnen får han ibland i förväg presentationer i Power-point. Jag skulle vilja ha terminsplaneringen längre tid i förväg. Stöd under lektioner Sebastian har tillgång till sin personliga assistent under samtliga lektioner och han kan själv avgöra om och när han vill använda datorn eller när assistenten ska anteckna. Jag tycker att det fungerar bäst när jag lyssnar och läser själv samtidigt. Jag har inte tänkt på om syn- eller hörselminnet är starkast. Han har böckerna i datorn, både med text och med ljud. Om boken inte finns tillgänglig i datorn läser han i den tryckta boken och ber assistenten byta sida. När texterna finns inskannade använder han talsyntes. Han kan själv hämta och ställa in språk i talsyntesen. De vanligaste funktionerna finns som personlig profil. I övrigt hämtar han texter samt kopierar och klistrar in dessa med hjälp av ögonpekning till datorn. 18

19 Skrivhjälpmedel Sebastian skriver i Word och öppnar en mall med namn och datum inlagda som sidhuvud och sidfot. På det sättet är det lätt för både honom och läraren att härleda ett dokument. Han skriver genom att ögonpeka på ett tangentbord på undre delen av bildskärmen. På den övre delen visas dokumentet och texten. Sebastian öppnar ordlistan han önskar använda i ordprediktionsprogrammet, tittar på en bokstav och får förslag på ord som är frekventa. Om rätt ord visas tittar han på det. Då skrivs det automatiskt in i texten. Om rätt ord inte visas måste han titta på nästa bokstav i det tänkta ordet och fortsätta tills det önskade ordet visas. Om det är ett lågfrekvent eller nytt ord, som inte finns i ordlistan, måste han stava hela ordet. Ju oftare han skriver ett ord desto högre upp kommer ordet i ordlistan. När Sebastian kommunicerar skriver han. Samtalspartnern kan många gånger gissa ett ord efter bara några bokstäver. Sebastian får då frågan om han vill att samtalspartnern ska gissa vad han vill skriva. Det sparar tid men det beror på situationen om jag vill det. När han ska skriva texter på engelska väljer han en engelsk ordlista. Han tycker att det är svårt att hitta rätt ord på engelska, trots ordprediktionen. Det beror på att jag inte är så bra på att stava på engelska och då får jag tokiga förslag. Matematik I matematik använder Sebastian sin tryckta bok och får hjälp av assistenten att ta upp rätt sida. Beroende på uppgift avgör Sebastian om han ska öppna färdiga matematikmallar, som hans pappa gjort åt honom, eller om han kan räkna i huvudet och skriva svaret i Word. Till sin hjälp har han en programdel med matematiska tecken och dessutom finns kalkylator. Han öppnar och stänger sina dokument på egen hand, räknar uppgifterna och kan sedan sända dem till sin lärare. 19

20 Läxor och hemmaaktivitet Sebastian fraktar sin dator mellan skolan och hemmet. I hemmet får han hjälp med läxorna av föräldrarna. Han använder datorn till att surfa på internet och Facebook. Sebastian har en mobiltelefon som kopplas till datorn och som han skickar och tar emot sms med. Han har en telefonbok med förvalda nummer. Provsituation Sebastian har alltid tillgång till datorn och får proven inskannade eller frågorna upplästa av assistenten. Han får förlängd provtid. Matteproven skannas in. Vissa tal får han lösa med miniräknare medan han måste räkna ut andra tal i huvudet. Nya anpassningar för Sebastian Skype Ökad användning av interaktiva tavlor i klassrummen Sebastian har många intressen och vänner på Facebook. Med hjälp av Skype skulle han, såväl i skolarbetet som på fritiden, kunna se sina vänner och dela dokument i realtid. Med interaktiva tavlor kan lärarna skicka all information, som de producerar på en whiteboard, direkt till alla elever. 20

21 Så här är det för Sara Sara är tjugo år. Hon går fjärde och sista året på samhällsprogrammet med inriktning media på ett riksgymnasium för elever med rörelsehinder. Det innebär att det förutom elevhälsa finns tillgång till boende och habilitering. Sara har ryggmärgsbråck som medför att hon förflyttar sig med rullstol och att hon behöver en personlig assistent till många av sina aktiviteter. I år läser Sara inte alla ämnen eftersom hon avslutade några under tredje året. När hon tagit studenten vill hon plugga vidare, gärna ett ämne i taget. Förberedelse inför lektion Skolan använder lärplattformen Fronter. Syftet är att lärarna ska lägga upp övningsuppgifter och lektionsplaneringar samt att eleverna ska hämta och lämna in sina uppgifter där. Planering för terminen samt veckorna framåt ska också finnas där. Genom informationen i Fronter kan eleverna hålla sig uppdaterade om vad som händer. Skolan har också en Facebook-grupp där rektorn och eleverna skriver om sådant som händer och berör eleverna. Saras lärare ger henne muntlig information om nya aktiviteter. Hon får inte inskannade dokument. De glömmer att skriva det i Fronter. Jag skulle vilja har mer information där. Det skulle kunna vara information om att en lärare är sjuk. Stöd under lektioner Sara har en personlig assistent som säger till vad hon ska göra och ser till att hon kommer igång. Jag behöver få en fråga i taget, en uppgift åt gången med en fråga på varje papper. Jag är visuellt starkare. Detta år håller Sara på med sitt projektarbete som handleds av mentorn i bild och media. Sara har planerat att göra en intervjustudie om anhörigas syn på ryggmärgsbråck. En lektion i veckan håller Saras grupp på med projekt 21

22 arbetet. De ger varandra respons på arbetet. Själv för Sara en loggbok och skriver på sin Ipad. Just nu skulle jag behöva mer hjälp med mitt projektarbete. Jag skulle behöva delmål och tidpunkter när de ska vara färdiga. Eftersom jag har svårt med arbetsminnet behöver jag få en uppgift i taget. Skolan har inläst studielitteratur och Sara har tidigare provat att lyssna på inläst text men föredrar att läsa med ögonen. Hon tycker att hon tappar koncentrationen när hon lyssnar på texter. Hon läser mycket, men behöver gott om tid och tycker att det är svårt att återge texter. Eleverna får muntlig och skriftlig undervisning. I alla klassrum finns interaktiva tavlor som används som whiteboard. Sara antecknar det läraren skriver, både för hand och på en Ipad, eller ber assistenten föra anteckningar. Ibland antecknar assistenten och kopierar texten till alla som vill. Jag fotar tavlan när jag inte hinner skriva. Det är svårt att både lyssna och skriva samtidigt. Det vore bra om anteckningarna kunde skickas hem som e-post. Skrivhjälpmedel Alla elever har en egen dator eller Ipad. I datorn skriver de i Word och har tillgång till rättstavningsprogrammen Stava Rex och SpellRight. Sara föredrar att använda rättstavningsdelen som finns inbyggt i Word och tycker att Stava Rex ser rörigt ut. Hon kan också be assistenten skriva åt henne. När jag ska skriva i engelska kan det vara svårt att komma igång. Om en uppgift är tidsbegränsad kan det bli stressigt, då är det skönt med anteckningshjälp. I matematik skriver Sara för hand när hon löser uppgifterna eller ber om skrivhjälp. Då dikterar hon och assistenten skriver. 22

23 Läxor och hemmaaktivitet Sara utnyttjar den läxhjälp som skolan erbjuder under fasta tider. Hon sköter mycket via sin Ipad och sin smarta telefon. Hon har även en papperskalender där hon skriver upp tider. Jag vill ha båda men använder mest telefonen för den har jag ju på mig. Jag beställer färdtjänst på internet via telefonen, men använder även Facebook för att beställa en resa. Man kan ju också ringa och beställa färdtjänst. Provsituation När det är en provsituation får Sara använda den tid hon behöver. Jag brukar börja göra provet skriftligt. Om det inte går så bra kan jag komplettera muntligt. Jag sitter helst själv med assistenten som läser upp frågorna. Assistenten skriver ibland åt mig. Nya anpassningar för Sara Inspelade lektioner Ökad användning av interaktiva tavlor i klassrummen Sara skulle behöva tillgång till inspelade lektioner som ger henne möjlighet att se och ta del av lektionerna vid andra tillfällen. Hur mycket hon orkar om dagarna varierar. Arbetsminnet skulle också kunna stärkas om hon får se ett moment flera gånger. Med interaktiva tavlor kan lärarna skicka all information som de producerar på en whiteboard direkt till alla elever. Det skulle ge Sara möjlighet att utnyttja sin goda visuella förmåga när hon förbereder till exempel ett prov. 23

24 Så här är det för Linnea Linnea går på programmet barn och fritid. Hon har ryggmärgsbråck och använder rullstol. Hon har gått tre år i en stor klass och tagit studenten. Nu går hon ett fjärde år för att ta igen ämnen som hon missat när hon varit borta för flera operationer. I hennes grupp finns fem elever, varav två med rörelsehinder. Hon bor på skolans elevhem och kan ta sig dit och hem på egen hand. I skolan finns också den habiliteringsverksamhet hon behöver. Linnea är inskriven på arbetsförmedlingen och är med i en Framtidsgrupp som arbetar för att länka från skola, boende, arbetsförmedling till ett arbete. På skolan har Linnea kontakt med kurator och studievägledare. Jag gillar socialt umgänge så jag skulle vilja ha ett jobb där jag har med folk att göra. Receptionist kanske. Linnea är med i en aktivitetsförening som gör olika saker tillsammans som att gå på cafe, bio eller olika former av sportaktiviteter. De har även varit på skidresa tillsammans. Förberedelse inför lektion Lärplattformen Fronter finns på skolan och de flesta lärare använder den för att lägga in termins- och lektionsplanering. Varje kurs ligger för sig och det som är gemensamt för klassen ligger i en mapp med namnet Klassen. De flesta lärare lägger ut sina Power point-presentationer, ibland i förväg och ibland i efterhand. Till vissa uppgifter kan hon få en länk till ett videoklipp som hon ska se i förväg, arbetsuppgifter, filmer eller uppgifter till prov. Om lärarna inte lagt ut material i Fronter skickar de det som e-post. Allt man behöver veta ligger i Fronter och det är inarbetat och lätt att hitta. Ibland säger lärarna att vi ska titta på Fronter på lektionen. Vi har ju egna datorer och om man slår sin personliga kod, så ser man sitt personliga schema. Ämnena har inte olika färger, men det är inte så viktigt för mig. 24

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade

RgRh Stockholm. Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm RgRh Stockholm Riksgymnasiet för rörelsehindrade RgRh Stockholm VAD ÄR RIKSGYMNASIET? Riksgymnasiet är till för ungdomar med svåra rörelsehinder. Det fungerar som vilken gymnasieskola som

Läs mer

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv

Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna. ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Ökad IT-användning förbättrar tillgängligheten för eleverna ett reportage från Thorildskolan i Kungälv Nytt tänk kring stöd till elever Det var främst erbjudandet om ny teknik i klassrummen som gjorde

Läs mer

Studieteknik Hur lär jag mig att lära?

Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Studieteknik Hur lär jag mig att lära? Helena Jacobsson helena.jacobsson56@gmail.com Helena Jacobsson 20130411 1 Vad är läsning? Läsning= Avkodning x Förståelse av språk x Motivation Matteuseffekten Dalby

Läs mer

Kognitivt stöd i skolan

Kognitivt stöd i skolan 1 Kognitivt stöd i skolan Studiematerialet Så här blev det för mig Angelica, Axel, Sara, Jacob och Anna berättar Studiematerialet Johanna, Philip och Anthon behöver olika inlärningsmiljöer Olika unga Lika

Läs mer

Anpassningar för oss med dyslexi. Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet

Anpassningar för oss med dyslexi. Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Anpassningar för oss med dyslexi Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Dylslexiförbundet FMLS Anita Hildén Foto: Jonas Arneson, Peter

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning

Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning 2012-06-18 ALL 2012/30, 31, 32, 33 Innehåll Förord... 3 Riksgymnasieverksamheten... 4 Omvårdnadshuvudmän... 5 Skola... 6 Habilitering... 7 Elevhem... 8 Finansiering

Läs mer

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan

Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Team för Alternativ och Kompletterande Kommunikation (AKK) Team Munkhättan Bakgrund Vid Team Munkhättan finns cirka 40 elever. Många av eleverna har tal-, språk- och kommunikationssvårigheter. Ungefär

Läs mer

Anpassningar för oss med dyslexi

Anpassningar för oss med dyslexi Anpassningar för oss med dyslexi Intervjuer med elever och lärare på gymnasiet och universitetet Författare Anita Hildén Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Dylslexiförbundet

Läs mer

Att utveckla läromedel

Att utveckla läromedel Att utveckla läromedel för elever med rörelsehinder Att utveckla läromedel för elever med rörelsehinder Tillgänglighet Varje läromedel har en viss grad av tillgänglighet. För elever med rörelsehinder är

Läs mer

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv

Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet. ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Med rätt stöd rustas eleverna för arbetslivet ett reportage från Mimers Hus Gymnasium i Kungälv Individuellt stöd som inte sticker ut Varje elev har sin egen lärstil och ingen vill bli utpekad som avvikande.

Läs mer

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning

Hjälpreda. Före förskolan. Förskoletiden. Skoltiden Gymnasietiden. Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Hjälpreda Före förskolan Ansvarsfördelning för personal kring barn och ungdomar med synnedsättning Förskoletiden Före förskolan Förskoletiden Skoltiden Gymnasietiden Skoltiden 2010-05-06 (rev 2011-11-01)

Läs mer

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped

PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08. Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Det blir bäst om man gör rätt från början PIL - Patientforum i Lund 2009 10 08 Cecilia Sjöbeck, specialpedagog Gunvor Damsby, leg logoped Skånes Kunskapscentrum för Elever med Dyslexi Rådgivning och stöd

Läs mer

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Specialpedagogiska skolmyndigheten Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. Wern Palmius - Ågrenska november 2012 1 Stödet i skolan och stödet till skolan Hur kan skolans pedagogik stötta eleven

Läs mer

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter

Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Råd till dig som möter personer med kommunikationssvårigheter Tänk dig att du befinner dig på resa i ett land där du inte talar språket. Du blir plötsligt sjuk och är hänvisad till ett lokalt sjukhus.

Läs mer

Råd till vårdnadshavare

Råd till vårdnadshavare Uppdaterad 2015-02-15 Råd till vårdnadshavare RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER INNEHÅLL 3 4 5 6 8 9 Inledning Under sjukhusvistelsen Elevens skolgång Skolgången Råd från andra vårdnadshavare

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se

Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet. anna.fouganthine@specped.su.se Anna Fouganthine Doktorand i Specialpedagogik Stockholms universitet anna.fouganthine@specped.su.se Innehåll Organisation av det särskilda stödet Handlingsplan/kartläggningsrutiner Exempel på läs- och

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten

När barnet behöver rörelseträning. Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten När barnet behöver rörelseträning Informationsmaterial från sjukgymnasterna vid Barn- och ungdomshabiliteringen i Västerbotten Så här arbetar vi I den här broschyren vill vi informera er föräldrar om den

Läs mer

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation

Har alla något att berätta? med fokus på alternativ kommunikation Har alla något att berätta? med fokus på alternativ Gunilla Thunberg DART västra Sveriges soch dataresurscenter för funktionshindrade Gunilla Thunberg Leg logoped Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor

Läs mer

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD

Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD Korttidslån av hjälpmedel och programvara till barn/ungdomar med neurologiskt betingade funktionshinder som t.ex. DAMP och ADHD - ett projekt som stöds av Ungaifocus Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2005 Författare:

Läs mer

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.

Det sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi

Läs mer

Att utveckla läromedel i digital form

Att utveckla läromedel i digital form Att utveckla läromedel i digital form för elever med funktionsnedsättning Att utveckla läromedel i digital form för elever med funktionsnedsättning Det digitala läromedlet Ett digitalt läromedel kan finnas

Läs mer

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL Arbete och Studier ADHD-center 1 2 Innehåll ADHD i skola/arbete Gymnasieutbildning Vuxenutbildning och Högskola ADHD i arbetslivet Sidan 3 ADHD i skola/arbete; Att planera och komma igång Att komma ihåg

Läs mer

V.A.T lärstilstest och studieteknik

V.A.T lärstilstest och studieteknik Namn Mål och syfte V.A.T lärstilstest och studieteknik o Ökad motivation till skolarbete. o Ökad självinsikt o Ökad kunskap om studieteknik o Ökad insikt om egna behov för bäst lärande. Förslag till ämne

Läs mer

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv

Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten. ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Vi vill ge unga bästa möjliga start efter studenten ett reportage om ett unikt samarbete i Kungälv Med fokus på livet efter studenten Susanne Borg och Pia Ekman arbetar på olika sätt för att unga med funktionsnedsättning

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ...

... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER ... KVALITETSPLAN FÖR KUNG SAGAS ELEVER 1 Vi på Kung Saga gymnasium har som mål att arbeta med att ni elever ska få en bra förberedelse för ert vuxenliv, det tycker vi är det viktigaste. Andra mål som vi arbetar

Läs mer

Undervisa tillgängligt Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad

Undervisa tillgängligt Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad Lathund för lärare vid Högskolan Kristianstad Lathund för tillgänglig undervisning Distansstudier Öppna distansföreläsningar även för campusstudenter. Det ger möjlighet för campusstudenter att ta del av

Läs mer

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen

Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matris över tillämpningar 2013-12-13 Matris över tillämpning av 17 upphovsrättslagen Matrisen ger en kortare sammanställning av några frågor om hur man kan använda 17 upphovsrättslagen. Svaren reflekterar

Läs mer

Egenskaper för digitala läromedel och film

Egenskaper för digitala läromedel och film Egenskaper för digitala läromedel och film Digitala läromedel Detta är en sammanställning av vad man bör beakta vid framställning av digitala läromedel för att nå största möjliga tillgänglighet.. Det som

Läs mer

Översikt över innehåll

Översikt över innehåll 1 (7) Regelbunden tillsyn av skolenhet Bedömningsunderlag Skolform: Gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram Översikt över innehåll 1. Undervisning och lärande 2. Extra anpassningar och särskilt

Läs mer

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi

Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Delregional överenskommelse Barn och ungdomar vid misstanke om eller med specifika läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Antagen av Temagrupp Barn och Unga 22 maj 2014 Inledning LGS Temagrupp Barn och Unga

Läs mer

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola

Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Malmö Stad Pedagogisk bedömning inför ansökan om prövning av mottagande i grundsärskola Inledning Barn som inte bedöms kunna nå upp till grundskolans kunskapskrav därför att de har en utvecklingsstörning,

Läs mer

Sociala berättelser och seriesamtal

Sociala berättelser och seriesamtal Sociala berättelser och seriesamtal Claudia Chaves Martins, kurator Gun Persson Skoog, specialpedagog Autismcenter för barn & ungdom Agenda Presentation Bakgrund Seriesamtal Lunch Sociala berättelser Summering,

Läs mer

Pedagogisk bedömning

Pedagogisk bedömning Stödmaterial till mall Pedagogisk bedömning Inför mottagande i gymnasiesärskolan Stödmaterial Pedagogisk bedömning Den pedagogiska bedömningen syftar till att ge svar på frågan om eleven har förutsättningar

Läs mer

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan

Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Seija Khalifa Handläggare Gymnasieantagning seija.khalifa@sigtuna.se Riktlinjer för tilläggsbelopp för extraordinärt stöd till elever i gymnasieskolan Dessa riktlinjer anger när

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Anpassningar för oss med autismspektrumtillstånd. Intervjuer med elever, lärare och personal på gymnasiet

Anpassningar för oss med autismspektrumtillstånd. Intervjuer med elever, lärare och personal på gymnasiet Anpassningar för oss med autismspektrumtillstånd Intervjuer med elever, lärare och personal på gymnasiet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Anita Hildén och Autism & Asperger Förbundet Foto:

Läs mer

Österlengymnasiet 2009-08-14

Österlengymnasiet 2009-08-14 Österlengymnasiet 2009-08-14 Pedagogik vid läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Lyckad dyslexipedagogik kräver Yrkesskicklighet Attityd Tid Undervisning Som om det finns en elev med dyslexi Kommunikation

Läs mer

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg

Snabbguide Interaktiv bok steg för steg Snabbguide Interaktiv bok steg för steg I SAMARBETE MED DIG Gleerups interaktiva böcker utvecklas i samarbete med elever och lärare runtom i Sverige. Det gör att innehåll och funktioner är framtagna för

Läs mer

CAS-vuxenutbildning för dig

CAS-vuxenutbildning för dig SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning

Läs mer

Anpassningar för oss med ADHD. Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet

Anpassningar för oss med ADHD. Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet Anpassningar för oss med ADHD Intervjuer med elever, lärare och övrig skolpersonal på gymnasiet Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2014 Författare: Anita Hildén och Riksförbundet Attention Fotografer: Jonas Arneson,

Läs mer

Autismspektrumtillstånd AST

Autismspektrumtillstånd AST Autismspektrumtillstånd AST Malin Sunesson, specialpedagog Resursgrupp Au4sm malin.sunesson@orebro.se Centralt skolstöd orebro.se DSM-5 Autismspektrumtillstånd Autistiskt syndrom Desintegrativ störning

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning

Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Analys- och statistiksekretariatet Arne Lund PM 1 (6) 2012-09-11 Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning Vad visade Skolinspektionens granskning? Under läsåret 2011/2012 granskade Skolinspektionen

Läs mer

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd

Vägar till arbete. hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Vägar till arbete hur skolhuvudmän och gymnasieskolor underlättar övergången till arbetslivet för elever i behov av särskilt stöd Förord Denna skrift ska ge skolhuvudmän och gymnasieskolor idéer om hur

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Kognitivt stöd i vardagen - När? Var? Hur?

Kognitivt stöd i vardagen - När? Var? Hur? Kognitivt stöd i vardagen - När? Var? Hur? Susanne Barkvik Cecilia Olsson 1 Copyright FKS 2011-11-01 2 är en ideell förening inom området kognitivt stöd medi syfte att: Samla och sprida kunskap omkring

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Skola Elev Plan (SEP)

Skola Elev Plan (SEP) Artikel 23: Skola Elev Plan (SEP) pedagogiskt perspektiv Skola Elev Plan (SEP) Ulrika Aspeflo Denna kartläggning gäller vid frågeställning kring bristande måluppfyllelse, anpassad studiegång, ansökan till

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet

STÖD VID MÖTEN. Om det här materialet STÖD VID MÖTEN Om det här materialet Det är ofta i möten med okända människor och miljöer som en person med Aspergers syndrom upplever svårigheter. Här presenteras materialet "Stöd vid möten", som på ett

Läs mer

Alternativa verktyg och studieteknik

Alternativa verktyg och studieteknik Alternativa verktyg och studieteknik Åsa Öfors asa.ofors@utb.tyreso.se Tyresö Skoldatatek & Språkotek Skoldatateket startade hösten 2007. Från HT 2010 har vi även en språkoteksverksamhet Totalt 1,75 tjänster:

Läs mer

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens

Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012. Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens Morgan Henricson Eskilstuna okt 2012 Om tidsenlig utbildning, tillgänglig undervisning och digital kompetens De tre skolmyndigheterna Utbildningsdepartementet Skolverket Skolinspektionen SPSM Alla har

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Handi. För att livet ska funka

Handi. För att livet ska funka Handi För att livet ska funka Handi är ett hjälpmedel som fungerar som ett kognitivt stöd i vardagen. Handi hjälper dig att få struktur på din dag och dina rutiner. Handi är till för dig som behöver hjälp

Läs mer

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET

BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET BARN- OCH FRITIDSPROGRAMMET Barn- och fritidsprogrammet utbildar dig för arbete med människor i alla åldrar. Programmet ger dig kunskaper och färdigheter i pedagogik, psykologi, sociologi och service.

Läs mer

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det?

Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? Kognitivt stöd och hjälpmedel i vardagen - vad finns och hur funkar det? 2014-05-06 Maria Svahn, Petra Eklund Annika Sjöberg Hjälpmedelskonsulenter Arbetsterapeut 018-611 68 36 018-611 67 51 Kognition

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Appar. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Johnny Andersson

Appar. Specialpedagogiska skolmyndigheten. Johnny Andersson Specialpedagogiska skolmyndigheten Appar SPSM ska verka för att alla barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning får tillgångtill en likvärdig utbildning och annan verksamhet av god kvalitet

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr

Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö. Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Kommunicera Mera Om kommunikation, rättigheter och kommunikativ miljö Gunilla Thunberg Leg logoped, Fil Dr Gunilla Thunberg Leg logoped Lund 1984 Arbetat på DART sedan starten 1988 Doktor i Neurolingvistik,

Läs mer

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn

Kvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism.

Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism. Vad innebär det att ha Aspergers syndrom? Föreläsningen i Stockholm 2012-12- 10 Susanne Jessen Utbildningscenter Autism Målsättning Att öka förståelsen och kunskapen hos olika myndighetspersoner som möter

Läs mer

Att studera med primär immunbrist

Att studera med primär immunbrist Att studera med primär immunbrist - för studerande Information om gällande lagar och möjligheter till en anpassad studiesituation och ekonomiskt stöd Till dig som har primär immunbrist och ska börja studera

Läs mer

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik

Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Särskolan som möjlighet och begränsning Elevperspektiv på delaktighet och utanförskap. Kristina Szönyi Fil.dr. i pedagogik Specialpedagogiska institutet Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet

Läs mer

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015

Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Torsbergsgymnasiet 2015-04-29 Plan för elevhälsan, Torsbergsgymnasiet 2014/2015 Syfte Planen syftar till att ge en tydlig struktur för de olika typer av insatser och åtgärder som är tänkbara för att främja

Läs mer

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del

Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del 081201 Program för Handkirurgklinikens Rehabenhet Rehabiliteringsdel Professionsspecifik del För mer information vänd er till: Agneta Carlsson, Hand- och Plastikkirurgiska klinikerna, NUS, 90185 Umeå.

Läs mer

Appar med symboler, text och talsyntes och/eller ljud som kan användas som stöd för personer som inte kan uttrycka sig via tal.

Appar med symboler, text och talsyntes och/eller ljud som kan användas som stöd för personer som inte kan uttrycka sig via tal. TIPS PÅ AKK-APPAR för ipad, iphone och ipod Touch Appar med symboler, text och talsyntes och/eller ljud som kan användas som stöd för personer som inte kan uttrycka sig via tal. Dec 2014 Sammanställt av

Läs mer

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat?

Messa med symboler. Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Messa med symboler Hur har vi gjort och vad tycker de som provat? Margret Buchholz, Specialist i arbetsterapi inom habilitering och handikappomsorg vid DART Kommunikationsoch dataresurscenter. margret.buchholz@vgregion.se,

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete

ut arbetet över hela kvällen. Ett barn behöver också totalt ledig tid under kvällen, då allt arbete LÄXOR OCH INLÄRNING Läxorna är en viktig del av skolarbetet. Här har du som förälder en viktig roll i att hjälpa ditt barn att skapa goda rutiner. Målet är att ge barnet de verktyg som behövs för självständig

Läs mer

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd

Handlingsplan. barn och elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan barn och elever i behov av särskilt stöd Att vara i behov av särskilt stöd kan gälla såväl enskilda individer som grupper. Vi kan alla vara i behov av särskilt stöd under korta eller långa

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Skolan är till för ditt barn

Skolan är till för ditt barn Skolan är till för ditt barn En broschyr om de nya läroplanerna och den nya skollagen som riktar sig till dig som har barn i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan eller sameskolan Du är viktig Du

Läs mer

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg

Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Varför är språk och läsning så viktigt? Läs- och skrivsvårigheter och olika tidsenliga digitala lärverktyg Hässleholm 8 september 2015 Johanna Kristensson Språk-, läs- och skrivutvecklare & leg logoped

Läs mer

Alternativa lärverktyg för lärplattor

Alternativa lärverktyg för lärplattor Varför är språk och läsning så viktigt? Alternativa lärverktyg för lärplattor Stockholm 23 september Johanna Kristensson Leg logoped Resurscentrum Kärnhuset, Halmstad & Oribi AB, Lund Språkets och läsningens

Läs mer

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se

IKT i fokus. Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Persson, eva-lotta.persson@utb.kristianstad.se IKT i fokus Kopierat och klistrat från LGR11, Eva-Lotta Kap 1: Skolans värdegrund och uppdrag Skolans uppdrag: Eleverna ska kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde

Läs mer

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument

Handlingsplan. för Herrestorpsområdets. barn/elever i behov av särskilt stöd. med utgångspunkt från våra styrdokument M-nämnden Herrestorps platschefsområde Meta Mac Donald 040 425020 2009-12-10 Handlingsplan för Herrestorpsområdets barn/elever i behov av särskilt stöd med utgångspunkt från våra styrdokument Våra styrdokument:

Läs mer

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER

läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER läs- och skrivutveckling HANDLINGSPLAN FÖR ARBETE MED ELEVER 1 Att kunna läsa och skriva Verksamhetsområde Utbildning genomgick år 2007 en organisationsförändring med syfte att underlätta för verksamheten

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter

Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi/Läs- och skrivsvårigheter - specialpedagogiskt förhållningssätt och alternativa verktyg Dan Alberyd: Rådgivare med inriktning IT Läs och Skriv (lågstadielärare, specialpedagog) Lika värde. Lika

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Särskild utbildning för vuxna - Särvux Våra kurser vänder sig till dig som har fyllt 20 år har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada

Läs mer

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014

Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Dokumentation lärträff BFL 19/2 2014 Grupp 1 Vi känner att vi implementerat no hands up och använder oss av det på en för oss lagom nivå. Vid varje nytt möte så går vi igenom föregående mötesinnehåll.

Läs mer

Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen

Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen Smarta telefoner, surfplattor och appar för kommunikation och kognition möjligheter och begränsningar Livets möjligheter 10 11 mars 2014 Appar och habilitering verktyg för kommunikation i vardagen 1 Detta

Läs mer

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder

Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning att förstå och ta sig förbi osynliga hinder DIANA LORENZ K U R A T O R, N E U R O L O G K L I N I K E N K A R O L I N S K A U N I V E R S I T E T S S J U K H U S d

Läs mer

Välkommen till Stockholm Science & Innovation School

Välkommen till Stockholm Science & Innovation School Välkommen till Du som nu börjar dina studier vid är naturligtvis nyfiken på skolan. Det här häftet innehåller viktig information om sådant du behöver veta om skolan. Informationen finns även på skolans

Läs mer

Resursverksamheten Barn- och ungdomshabiliteringen Lundbystrand Göteborg och Södra Bohuslän LEK & AKTIVITET VID DATORN

Resursverksamheten Barn- och ungdomshabiliteringen Lundbystrand Göteborg och Södra Bohuslän LEK & AKTIVITET VID DATORN Resursverksamheten Barn- och ungdomshabiliteringen Lundbystrand Göteborg och Södra Bohuslän LEK & AKTIVITET VID DATORN GRATIS PROGRAM ATT LADDA NER FRÅN INTERNET www.programcentrum.se www.wartoft.nu (zebran

Läs mer

CD-ORD 8 elevdata.se

CD-ORD 8 elevdata.se Snabbhjälp i CD-ORD 8 elevdata.se SNABBHJÄLP för CD-ORD 8 Denna manual innehåller information för att komma igång med CD-ORD 8. I CD-ORDs verktygslist finner du en mer detaljerad manual för programmet.

Läs mer

Uppdaterad 2012-03-06

Uppdaterad 2012-03-06 Uppdaterad 2012-03-06 20 INNEHÅLL Sidan Vad är LSS? 3 Vem gäller lagen för? 4 Råd och stöd 5 Personlig assistent 6 Ledsagarservice 7 Kontaktperson 8 Hjälp till familjer 9 Korttidshem eller extra familj

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer