ÅRSREDOVISNING ÄLVSBYNS KOMMUN

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ÅRSREDOVISNING ÄLVSBYNS KOMMUN"

Transkript

1 ÅRSREDOVISNING 201 ÄLVSBYNS KOMMUN

2 ORGANISATIONSSKISS Politisk organisation i Älvsbyns kommun Kommunfullmäktige Kommunal valberedning Tillfällig beredning Revision Överförmyndare Valnämnd Myndighetsnämnd Älvsbyns Kommunföretag AB Älvsbyns Energi AB Älvsbyns Fastigheter AB Älvsbyns Godsterminal AB Kommunstyrelse Budgetberedning Arbete och omsorgsutskott Barn- och fritidsutskott Personalutskott Förvaltningsorganisation Kommunchef Resultatenheter Kommunledningskontoret (Ekonomi, IT, kansli, ledning och utveckling, personal) Bemanningsenheten Särskilt boende Nyberga 1 Särskilt boende Nyberga 2 Särskilt boende Ugglan 1 Särskilt boende Ugglan 2 Arbete och integration Aktivitetshuset Ensamkommande flyktingbarn Hemtjänst Fluxen Kristallen Nattpatrull Hemtjänst Diamanten Vidsel Vistträsk Korttidsvård och avlastning Källbacken Hälso- och sjukvårdsteam Omsorgen om funktionshindrade Poppeln, Björkgatan, pers.ass. Omsorgen om funktionshindrade Almen, Fyrklövern, Tärnstigen, Regnbågen, pers.ass. Omsorgen om funktionshindrade Pers. assistenter 1 Omsorgen om funktionshindrade Pers. assistenter 2 Vidselskolan F-9 Korsträsk F-3 Vistträsk F-3 Åsens förskoleomr. Åsen Västermalm Korsträsk Timmersvansens förskoleomr. Timmersvansen Pärlan Vistträsk Vidsel Knut Lundmarkskolan F-3 Grundsär - tidigare år Parkskolan F-5 Älvåkra 6-9 Grundsär - senare år Gymnasiet Vux Särvux Sfi Näringslivskontoret Information Miljö Bygg Räddning Kostfunktionen Fritid/Kultur Barn- och familjeenheten Organisation enligt Kommunfullmäktiges beslut som gäller från Uppdaterad Omslagsbild: Hjortron. Foto Remi Bischoff Övriga bilder: Foto Robin Nilsson, Peter Lundberg, Marcel Köppe, Lennart Kekkonen samt Räddningstjänsten. 2

3 ÅRSREDOVISNING 2013 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET...4 SÅ HÄR FÅR KOMMUNEN SINA PENGAR...5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...6 REDOVISNINGSPRINCIPER...21 DRIFTREDOVISNING...23 INVESTERINGSREDOVISNING...24 RESULTATRÄKNING...25 KASSAFLÖDESANALYS...26 BALANSRÄKNING...27 NOTER...28 VERKSAMHETSBERÄTTELSER...37 POLITISK VERKSAMHET...37 REVISION...38 ÖVERFÖRMYNDARE...39 KOMMUNÖVERGRIPANDE VERKSAMHET...40 KOSTVERKSAMHET...42 NÄRINGSLIVSVERKSAMHET...44 MILJÖ/BYGG/RÄDDNING...46 FRITID- OCH KULTURVERKSAMHET...48 FÖRSKOLA...50 GRUNDSKOLA...52 GYMNASIESKOLA...54 BARN- OCH FAMILJEENHETEN...56 ARBETE OCH INTEGRATION...58 HEMTJÄNST...60 SÄRSKILT BOENDE...62 OMSORGEN OM FUNKTIONSHINDRADE...64 PERSONLIG ASSISTANS...65 ENSAMKOMMANDE FLYKTINGBARN...66 FASTIGHETSDRIFT...67 GATUDRIFT...68 REVISIONSBERÄTTELSER KOMMUNEN...69 ÄLVSBYNS KOMMUNFÖRETAG AB...71 ÄLVSBYNS ENERGI AB...72 ÄLVSBYNS FASTIGHETER AB

4 KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET ÄLVSBYN - NORRBOTTENS PÄRLA DET FRAMTIDSRIKA SAMHÄLLET Vi behöver nog påminnas lite till mans att vi lever ett gott liv i Älvsbyn. Omvärlden med märkliga händelser som nu i Ukraina gör oss uppmärksammade om detta. Men vi får inte slå oss till ro, när det gäller utvecklingsarbeten i vår kommun. Under året har visionsarbetet prioriterats, arbetsgruppen har fört en konstruktiv dialog med samrådsgrupper och politiken har enats i ett dokument som omfattar hela kommunen. Vi har på uppdrag av fullmäktige arbetat fram ett berednings-underlag för äldreomsorgen som berörd personal från undersköterska till socialchef, utvecklat. Vi har nu en färdig produkt som vi kallar översyn av äldreomsorgen, den är politiskt beslutad och verkställs i organisationen. Kanisområdets positiva utveckling har haft genomslag i vår kommun och även i de övriga fyrkantskommunerna. Vi har politiskt medvetet satsat på vår anläggning. Jag vill rikta ett särskilt tack till Älvsbyns fastigheter AB för ett gott arbete. Boliden fortsätter sitt arbete i Laver. Provbrytning av kopparmalm ägde rum i sommar. Bolaget är nöjd med resultatet och uppskattar att fyndigheten är större än man tidigare trott. Att kungen på sin Eriksgata 40 år på tronen valde Älvsbyn, var en viktig händelse för vår kommun. Tillsammans med kyrkan har ett jubileumsår arbetats fram. Älvsbyborna har fått möjlighet att närvara vid många kulturevenemang och vi avser fort-sätta det samarbetet. Då vi i en tid ser fram emot positiva händelser och vårt framgångsrika arbete fortsätter, måste vi anpassa service efter behov. Tydlig organisation, samverkan med andra kommuner, god kvalitet i verksamheten och stabil ekonomi. För nionde året i följd har Älvsbyns kommun visat upp ett positivt resultat. Det gör vi tack vare duktiga medarbetare, så tack till anställda i kommunen och bolagen för ett gott och helhjärtat arbete för våra kommunmedborgare. Förskolan Pärlan får en avdelning till, vi har en barntillväxt som är positiv. Skolan fortsätter sitt systematiska kvalitetsarbete. Glädjande att vi klarade målet för meritvärdet 2012/2013. Älvsbyns skola placerade sig på fjärde plats enligt lärarförbundets ranking. Företagsklimatet är gott i vårt samhälle, vi säljer industritomter som aldrig förr. Tomter för småhus säljs också. Vi hamnade högst upp i Norrbotten på Svenskt näringslivs ranking. Kreativa byars kraft och arbete gör att vi utvecklar hela kommunen, en politisk strategi, hela kommunen ska leva! Försvarsmakten satsar 300 miljoner i RFN s verksamhet, snacka om framtidstro. Artic falls utvecklar och utökar sin verksamhet i bil/däck vintertest, en framgångssaga. Helena Öhlund kommunstyrelsens ordförande

5 SÅ HÄR FÅR/FÖRDELAR KOMMUNEN SINA PENGAR Så här får kommunen sina pengar och så här används de 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE OMVÄRLDEN Utsikterna i omvärlden ljusnar och mycket tyder på att tillväxten i världsekonomin blir betydligt starkare i år jämfört med i fjol. En mängd konjunkturindikatorer pekar uppåt och läget på de finansiella marknaderna har stabiliserats. Finanspolitiken är i många länder fortsatt återhållsam, men ändå mindre än tidigare. Samtidigt förblir penningpolitiken överlag starkt expansiv. I USA har konjunkturförbättringen kommit väsentligt längre än i övriga länder. Arbetslösheten har gradvis sjunkit och nivån som tidigare angavs som gräns för de penningpolitiska stimulanserna har nästan nåtts. Det kraftiga fallet i arbetslösheten är dock endast delvis ett resultat av stigande sysselsättning. Bedömningen är att penningpolitiken förblir fortsatt expansiv i år. Detta tillsammans med en mindre stram finanspolitik borgar för att den amerikanska ekonomin kan fortsätta växa snabbt också I Euroområdet har utvecklingen också vänt och BNP har under de tre senaste kvartalen blivit större. Tillväxten har visserligen varit svag, men i och med att utvecklingen går åt rätt håll har de måttliga tillväxttalen ändå haft stor psykologisk betydelse och bedöms vara en god drivkraft för tillväxten den kommande tiden. Skillnaderna i förutsättningar mellan olika Euroländer kommer dock vara fortsatt stora vilket innebär fortsatta svårigheter för unionen. För svensk del är det utvecklingen i Europa, inte minst i våra nordiska grannländer, som är av intresse. BNP-tillväxten på våra viktigaste exportmarknader bedöms öka från 0,9 procent 2013 till 2,1 procent Svensk ekonomi fick bättre fart under slutet av Industrins orderingång och produktion vände upp. Exporten och importen av varor var förhållandevis stark vid denna tidpunkt. Även detaljhandeln ökade sin omsättning under årets sista del. Tillsammans med förbättrade konjunkturutsikter i vår omvärld beräknas en relativt god tillväxt för såväl exporten som den inhemska efterfrågan i år och man tror att investeringarna kommer att utvecklas betydligt bättre i år. Det gör att den svenska exporten förväntas börja växa igen. Även investeringarna vänder upp och här förutses också betydande ökningar ske i kommunsektorns investeringar. Antalet sysselsatta och antalet utförda arbetstimmar i den svenska ekonomin har trots den i övrigt svaga utvecklingen fortsatt att öka. De senaste mätningarna pekar på en fortsatt växande sysselsättning under början av Sänkta skatter, låg inflation, låga räntor och växande sysselsättning bidrar till att hushållens disponibla inkomster i reala termer ökar 2,8 procent Ett viktigt beslutstöd inför etablering av en koppargruva i västra delarna av Älvsbyn är den tillväxt som sker i Asien. I kommuns omvärldsbild ses en stark tillväxt för Indien de närmaste åren. Kina går tillväxtmässigt en annan väg. Det är till viss del en önskad utveckling. Kina balanserar om från ett stort fokus på investeringar och export till en ökning av den privata konsumtionen. Detta förklarar till viss del stålets tillfälliga nedgång i pris och kopparens uppgång i pris. Andra incitament för prisbilden är olika metoder vid handel av stål och koppar. Värdet på råvarorna skiljer åt, 1 kg råstål värderas till cirka 1 kr och 1 kg koppar värderas till cirka 50 kr. De senaste 10 åren har koppar tillsammans med bly den starkaste tillväxten av våra mineraler. Dessutom förväntas en årlig tillväxt på 2-3 % för koppar. Drivkraften är främst tillväxten i Asien inom den privata konsumtionen av mobiltelefoner, datorer, tv och liknande produkter som kräver koppar till sin elektronik. 6

7 NÄRINGSLIV I Älvsbyn finns ett livskraftigt och väl differentierat näringsliv med 800 aktiva företag, enligt UC. Näringslivet i Älvsbyn har en förhållandevis jämn spridning mellan olika branscher med spjutspetsar inom områden som trä, livsmedel, teknik/materieltest och handel-/ besöksnäring. Framgångsrika företag är t ex Älvsbyhus, Polarbröd, Arctic Falls och Provplats Vidsel. Det som präglar företagandet i kommunen är inte branscherna, den gemensamma nämnaren är det lokala ägandet och de starka varumärken som har upparbetats upp i kommunen. Näringslivsklimatet i kommunen har en positiv utveckling och är en av de bästa i länet. Bolidens provborrningar i Laverområdet visar på ett positivt resultat inom främst koppar men även guld, silver och molybden förekommer. Mineraliseringen är fastställd som en fyndighet av totalt 1100 miljoner ton. Boliden som bedriver ett liknande koncept med dagbrottet Aitik i Gällivare har under det gångna året genomfört en idéstudie med fokus på att ta fram olika förslag till produktionsmodeller. Idéstudien är ett av tre steg innan beslut om investeringar kan tas av Bolidens styrelse. Blir den av så kommer det att bli en av Europas största koppargruvor, en investering på mer är 10 miljarder kr. Under våren 2014 planerar Boliden att lämna in en bearbetningskoncession för fyndigheten. INFRASTRUKTUR Älvsbyn är en del av Luleåregionen tillsammans med Luleå, Piteå och Boden. Med sina invånare är det den största befolkningskoncentration norr om Uppsala. För Älvsbyns del är kommunikationerna till flygplatsen Luleå Airport samt till Luleå Universitet mycket viktiga. En av de viktigaste framgångsfaktorerna vad det gäller företagande inom kommunen är tillkomsten av en godsterminal för järnvägstransporter. Det är en viktig verksamhet för att säkerställa kommunens befintliga, och nya, företags ekonomiska och miljömässiga förutsättningar i en allt hårdare global konkurrens. För bättre samordning av persontransporter planeras ett resecentrum i anslutning till den befintliga järnvägsstationen. I resecentrat ska buss- och järnvägstransporter samordnas. Älvsbyn har en förhållandevis stor arbetspendling med 942 personer som pendlar ut från kommunen och 490 personer som pendlar in till kommunen. Älvsbyns kommun arbetar målmedvetet med att utveckla redan befintliga och nya branscher. Detta sker i form av olika utvecklingsprojekt i samarbete med näringslivet lokalt och regionalt, men även som samarbetsprojekt med andra kommuner. BESÖKSNÄRING Storforsen är kommunens stora attraktion inom besöksnäringen. Platsen besöks av cirka personer per år, främst under juni-augusti. Sedan några år tillbaka är det kommunen som har övertagit skötseln av Storforsens naturreservat på uppdrag av Länsstyrelsen. Kommunen arbetar med att förlänga säsongen som året-runt anläggning. Inom vinterturism ser vi en positiv utveckling av Kanisområdet med både utförsåkning och längdåkning. Antalet husvagnsplatser har ökat från 0 till cirka 50 platser på några år. En annan aktör inom besöksnäringen är biltestföretaget Arctic Falls som genererar cirka 8000 gästnätter per år. Andra viktiga aktörer är testverksamheten inom RFN samt filminspelningar. BEFOLKNING Vid utgången av 2013 uppgick befolkningen i Älvsbyns kommun till 8168 personer vilket är en minskning med 32 personer jämfört med samma period föregående år. För 2013 har flyttningsnettot varit positivt med 11 nya invånare. Befolkningsminskningen med 32 personer beror på att födelsenettot har minskat, det vill säga det är färre människor som föds än som dör. Av den totala befolkningen i kommunen är 49,4 % kvinnor och 50,6 % män. Enligt den demografiska profilen för Älvsbyns kommun är ålderskategorin år den mest representerade, vilket skiljer sig något mot övriga Sverige där ålderskategorin år är den vanligast förekommande. Den grupp som är mest underrepresenterad är ålderskategorin år. 7

8 45-64 år den mest representerade, vilket skiljer sig något mot övriga Sverige där ålderskategorin år är den vanligast förekommande. Den grupp som är mest underrepresenterad är ålderskategorin år. Detta kan förklaras med att personer i arbetsför ålder söker sig till tillväxtområden i Detta andra kan delar förklaras av landet. med att Älvsbyn personer har i arbetsför en äldre ålder söker befolkning sig till tillväxtområden sett mot landet i andra i stort delar vilket av landet. innebär har att en omsorgsbördan äldre befolkning för sett kommunen mot landet är i stort Älvsbyn vilket hög. innebär att omsorgsbördan för kommunen är hög. Antal GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING I kommunallagen ställs krav på balans i I kommunallagen kommunens ekonomi. ställs krav God på balans ekonomisk i kommunens hushållning God ska ekonomisk vägas i två hushållning perspektiv; ska ekonomi vägas ekonomi. i två mot perspektiv; verksamheternas ekonomi mot behov verksamheternas i nutid och ett behov längre i nutid perspektiv. och ett längre perspektiv. Verksamhetsperspektivet tar sikte tar på sikte att på att verksamheten ska bedrivas ska bedrivas ändamålsenligt, effektivt effektivt och och med med en hög en produktivitet. hög produktivitet. Vidare Vidare givetvis ska fullmäktiges givetvis fullmäktiges intentioner intentioner uppfyllas. ska uppfyllas. För att uppnå god ekonomisk hushållning måste kommunens För att uppnå fastställda god ekonomisk styrmodell konsekvent hushållning användas måste och kommunens verksamheterna fastställda måste styrmodell regelmässigt anpassa konsekvent sig till ändrade användas förhållanden och verksamheterna under året. måste regelmässigt anpassa sig till ändrade Kommunfullmäktige förhållanden under har året. fastställt finansiella målsättningar med bäring mot god ekonomisk hushållning; Resultatet ska över tid uppgå till minst 2 % av skatteoch statsbidragsintäkter. Målet uppnås 2013 då resultatet uppgår till 2,6 % av skatte- och stats-bidragsintäkterna. Investeringar ska självfinansieras. Målet uppnås då ingen nyupplåning skett under till 2,6 % av skatte- och statsbidragsintäkterna. Investeringar ska självfinansieras. Målet uppnås då ingen nyupplåning skett under Soliditeten inklusive pensionsåtaganden ska Soliditeten förstärkas inklusive från 2009 pensionsåtaganden års nivå -20,9 % ska till att vara förstärkas positiv. från Soliditeten 2009 års uppgår nivå -20,9 till -20,9 % till % att inklusive vara positiv. pensionsåtagande. Målet bedöms uppnås då soliditeten Soliditeten uppgår till ökat -20,9 om % man inklusive exkluderar pensionsåtagande. Målet bedöms uppnås engångseffekten av den förändrade kalkylräntan på kommunens pensionsåtagande. då soliditeten ökat om man exkluderar engångseffekten av den förändrade kalkylräntan på kommunens pensionsåtagande. Oförändrad kommunalskatt. Målet är uppnått. Skattesatsen har höjts med 22 öre genom skatteväxling med landstinget Oförändrad kommunalskatt. på grund av övertagandet av hemsjukvården. Den sammantagna skattesatsen är dock Målet är uppnått. Skattesatsen har höjts med 22 öre genom skatteväxling med landstinget kostnadsneutral på grund för av kommunens övertagandet invånare. av hemsjukvården. Den sammantagna skattesatsen Kommunen är dock ska långsiktigt kostnadsneutral bli skuldfri för och låneskulden kommunens ska amorteras invånare. med 10 mkr årligen. Målet uppnås då kommunen under 2013 Kommunen minskat ska sin långsiktigt långfristiga bli skulder skuldfri med och 11,3 låneskulden mkr. En ska amortering amorteras på med mkr mkr har årligenmässigt genomförts under januari likvid- Målet uppnås då kommunen under 2013 minskat Årligen sin avsätta långfristiga 2 mkr för skulder att möta med kommande 11,3 mkr. pensionsutbetalningar. En amortering på 10 mkr har likvidmässigt 2 mkr har genomförts under året placcrats under och januari målet uppnås Årligen Älvsbyns avsätta Kommunföretag 2 mkr att ska möta genom kommande sina dotter företag pensionsutbetalningar. lämna årlig avkastning enligt ägardirektiven. 2 mkr Älvsbyns har under Fastigheter året placerats AB har och till Älvsbyns målet Kommunföretag AB lämnat en utdelning på 1,2 mkr. uppnås Någon utdelning från Kommunföretag AB har Älvsbyns inte skett. Kommunföretag Målet uppnås ska därmed genom sina inte dotterföretag lämna en årlig avkastning enligt ägardirektiven. Balanslikviditeten uppgår till minst 50 %. Balanslikviditeten vid årets slut uppgår till 79 %. Målet uppnås. En övervägande del av kommunens övriga finansiella målsättningar uppnås. Kommunen uppnår därmed god ekonomisk hushållning, utifrån sin egen norm, i det finansiella perspektivet. Kommunfullmäktige har fastställt verksamhetsmässiga målsättningar med bäring mot god ekonomisk hushållning; 8

9 Förebygga psykisk ohälsa Målet uppnås delvis. Ett aktivt arbete har pågått under året som exempel kan nämnas personligt ombud och vidare målgrupp för aktivitetshuset. Stärka folkhälsoarbetet Målet uppnås delvis. Beredning för folkhälsoarbetet har genomförts under 2013 och en arbetsordning är politiskt antagen. I Folkhälsorådet är kommunalrådet ordförande med övriga deltagare från kommunen, näringslivet och landstinget. Grunden för rådets arbete är de elva nationella målen. Utveckla fler e-tjänster Målet ej uppnått. Arbetet med en ny hemsida fortsätter och denna beräknas vara i drift under första kvartalet I samband med driftsättningen av denna kommer att antal nya e-tjänster att kunna erbjudas medborgarna. Öka förståelsen för och integration av nysvenskar Målet är uppnått. Kommunen genomför en rad aktiviter som syftar till att främja tolerans och förståelse för nysvenskar. Utveckla samverkan mellan offentliga organisationer Målet uppnått. Den mellankommunala samverkan har under året utvecklats och omfattar nu fler funktioner än någonsin. Samverkan bedrivs i huvudsak inom Luleåregionen. Under 2013 har arbetet med att hitta ytterligare samverkansområden tillsammans med Piteå kommun intensifierats. Gemensamma styrdokument och projektuppdrag har arbetats fram och ett antal beslutsunderlag kommer att föredras för Kommunfullmäktige under 2014 Marknadsföring av kommunen genom riktade insatser Målet är uppnått. Inom varumärkesarbetet har fastställts en kommunikationsstrategi tillsammans med företagar- och intresseföreningar i kommunen. Kommunikationsstrategin finns sedan nedbruten till en marknadsplan för kommunens marknadsföring. Lyfta fram förebilder inom den kommunala organisationen, både ledare och medarbetare Målet är inte uppnått. Inget systematiskt arbete för att lyfta fram förebilder har genomförts 2013 Utveckla och använda metoder för systematisk verksamhetsutveckling Målet är uppnått. Gemensam metod och gemensamma dokument och mallar används vid verksamhetsutveckling. Syftet är att skapa spårbara och likformiga utredningar och beslutsunderlag. Verksamheterna ska bedrivas inom given budgetram Målet är inte uppnått då underskottet avseende verksamhetens ramar uppgår till -12,2 mkr. Utveckla ett nyckeltal per verksamhetsområde Målet bedöms uppnås delvis. Nyckeltal finns för varje verksamhetsområde men struktur för att följa upp enskilda nyckeltal i samband med delårsrapporter och årsredovisning har inte utarbetats. Kommunen uppnår även god ekonomisk hushållning, utifrån sin egen norm, i det verksamhetsmässiga perspektivet då den sammantagna bedömningen är att en övervägande del av målsättningarna uppnås. Verksamhetsmål följs även upp i verksamhetsberättelserna. Skapa förutsättningar för etablering av fler tjänsteföretag Målet är uppnått. Tillsammans med befintliga tjänsteföretag på orten har det tagit fram ett handlingsprogram på 10 punkter. 9 av dessa är genomförda. 9

10 hetsberättelserna. BOLAGSKONCERNEN Älvsbyns Kommunföretag AB är moderbolag för Älvsbyns kommuns dotterföretag. BOLAGSKONCERNEN Älvsbyns Fastigheter AB är ett helägt dotterbolag Kommunföretag till Älvsbyns Kommunföretag AB är moderbolag AB. Älvsbyns för Bolaget Älvsbyns är kommuns ett bostadsföretag dotterföretag. med verksamhet inom kommunen. Bolaget svarar också Älvsbyns för driften Fastigheter och underhållet AB är ett helägt av kommunens dotterbolag fastighetsbestånd, till Älvsbyns Kommunföretag parker och AB. fritidsanläggningar. är ett bostadsföretag med verksam- Bolaget het inom kommunen. Bolaget svarar också för driften Älvsbyns och underhållet Energi AB av kommunens är ett helägt fastighetsbeståndlag till Älvsbyns parker och Kommunföretag fritidsanläggningar. AB. Bola- dotterbogets uppgift är att producera, sälja och distribuera Energi energi AB till är ett brukare helägt dotterbo- inom kommunen. Älvsbyns lag Bolaget till Älvsbyns svarar Kommunföretag också gatuverksamheten AB. Bolagets uppgift på uppdrag är att producera, av kommunen sälja och samt distribuerverksamheten. energi till brukare inom kommunen. Bolaget för VA- svarar också för gatuverksamheten på uppdrag av kommunen Övriga företag samt för och VA-verksamheten. föreningar, där kommunen har ett mindre ägande och inflytande är; Övriga företag och föreningar, där kommunen har ett mindre ägande och inflytande är; IT Norrbotten AB IT Norrbotten Filmpool Nord AB AB Filmpool Förenade Nord Småkommuners AB Försäkrings Förenade AB Småkommuners Försäkrings AB Nenet Nenet AB AB Kommuninvest ekonomiska ekonomiska förening förening Pite Pite Älv ekonomisk Älv ekonomisk förening förening BD Pop BD Pop Investeringar i Norrbotten AB Investeringar i Norrbotten AB FINANSIELLT RESULTAT AFA Försäkring, realisationsvinster samt räntekostnader i samband med att kalkylräntan förändrats på kommunen pensionsåtagande. Kommunens resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 1,4 mkr BOLAGSKONCERNEN BOLAGSKONCERNEN Älvsbyns kommuns bolag uppvisar en olikartad resultatutveckling kommuns bolag uppvisar under en olikartad Bolagen Älvsbyns resultatutveckling under Bolagen redovisade redovisade följande resultat: följande resultat: Älvsbyns Kommunföretag AB redovisade ett resultat på- 68 tkr jämfört Älvsbyns Kommunföretag AB redovisade ett resultat med på 68 1,2 tkr mkr jämfört med 1,2 mkr Älvsbyns Energi AB redovisade ett Älvsbyns resultat Energi på AB -0,5 redovisade mkr efter ett bokslutsdispositioner efter bokslutsdispositioner (resultat före boksluts- (resultat före resultat på -0,5 mkr bokslutsdispositioner 1,8 mkr) jämfört med -1,5 mkr -1, mkr Älvsbyns Fastigheter AB redovisade Älvsbyns ett resultat Fastigheter på AB 3,1 redovisade mkr efter ett bokslutsdispositioner på 3,1 mkr efter bokslutsdispositioner (resultat före bok- resultat (resultat slutsdispositioner före bokslutsdispositioner 3,9 mkr) 3,9 jämfört mkr) jämfört med med 2,5 2,5 mkr för Årets resultat (tkr) Älvsbyns Kommunföretag Älvsbyns Energi Älvsbyns Fastigheter SAMMANSTÄLLD REDOVISNING SAMMANSTÄLLD KOMMUNKONCERNEN REDOVISNING KOMMUNKONCERNEN Koncernens resultat för 2013 uppgår till Koncernens 16,4 mkr vilket resultat är för en 2013 resultatförbättring uppgår till 16,4 mkr vilket med 1,8 är en mkr resultatförbättring sedan föregående med 1,8 år. mkr sedan föregående år. ÅRETS RESULTAT Kommunen uppvisar för 2013 ett positivt årsresultat på 12,0 mkr att jämföra med det budgeterade resultatet på 5,6 mkr. Årets resultat är en förbättring med 1,0 mkr jämfört med 2012 då resultatet uppgick till 11,0 mkr. I resultatet ingår tre poster som klassificerats som jämförelsestörande. Återbetalning från AFA Försäkring, realisationsvinster samt räntekostnader i samband med att kalkylräntan förändrats på kommunen pensionsåtagande. Kommunens resultat exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 1,4 mkr. 10 BALANSKRAV En grundläggande förutsättning för att uppnå balanskravet samt nå god ekonomisk hushållning är att intäkterna är större än kostnaderna. Vid avstämning av balanskravet har samtliga vinster som uppkommit vid försäljning av anläggningstillgångar avräknats. Under 2013 SKAT Skatt nens 75,7 dessa terna med orsak geno nala ö Skatt 6,9 m

11 BALANSKRAV En grundläggande förutsättning för att BALANSKRAV uppnå balanskravet samt nå god ekonomisk BALANSKRAV hushållning är att intäkterna är större än En grundläggande förutsättning för att uppnå kostnaderna. balanskravet BALANSKRAV samt nå god ekonomisk hushållning En grundläggande är att intäkterna är förutsättning större än kostnaderna. för att Vid avstämning av balanskravet har samtliga uppnå vinster En balanskravet grundläggande som uppkommit samt förutsättning nå vid god försäljning ekonomisk för att av hushållning Vid avstämning av balanskravet har samtliga anläggningstillgångar uppnå är balanskravet att intäkterna avräknats. samt är nå större god Under ekonomisk än 2013 vinster som uppkommit vid försäljning av kostnaderna. har hushållning kommunen är sålt att tomter intäkterna med är en större sammantagen än anläggningstillgångar avräknats. Under 2013 har kommunen kostnaderna. realisationsvinst sålt tomter med på en 2,9 sammantagen mkr. Vid realisationsvinst avstämning av på balanskravet 2,9 mkr. har samtliga Kommunens Vid avstämning resultat av efter balanskravet justering har av samtliga vinster realisationsvinster Kommunens vinster som uppkommit som resultat uppgår uppkommit vid försäljning efter till justering 9,2 vid mkr. försäljning av av anläggningstillgångar anläggningstillgångar avräknats. avräknats. Under Under har kommunen realisationsvinster uppgår till 9,2 mkr. Eftersom har kommunen sålt tomter kommunen sålt uppnår tomter med med en sammantagen Eftersom har balanskravet en sammantagen ingen realisationsvinst på 2,9 kommunen åtgärdsplan uppnår upprättats på mkr. 2,9 mkr. balanskravet för att återställa ingen det åtgärdsplan egna kapitalet. upprättats för att återställa har Kommunens Kommunens det egna kapitalet. resultat resultat efter efter justering justering av av realisationsvinster Då realisationsvinster kommunens uppgår egna uppgår till kapital 9,2 till mkr. 9,2 inklusive mkr. pensionsåtagandet kommunens är egna negativt kapital får inklusive endast pensionsåta- ett årsre- Då gandet sultat Eftersom överstigande kommunen är negativt får endast 2 % av uppnår ett skatteintäkter balanskravet Eftersom kommunen uppnår årsresultat balanskravet överstigande samt har generella 2 ingen % av skatteintäkter åtgärdsplan statsbidrag samt upprättats och generella kommunalekonomisk för statsbidrag att återställa åtgärdsplan har ingen och kommunalekonomisk det utjämning egna kapitalet. upprättats för att återställa det egna kapitalet. för efter utjämning justeringar efter justeringar för realisationsvinster och förluster avsättas till till RUR. För RUR. Då 2013 kommunens För överstiger 2013 överstiger inte egna årets kapital resultat inte årets inklusive efter resultat balansjusteringar efter pensionsåtagandet Då kommunens balansjusteringar 2 % av egna skatteintäkter är negativt kapital 2 % samt inklusive av får skatteintäkter generella endast pensionsåtagandedrag samt ett statsbi- årsresultat och generella kommunalekonomisk överstigande är negativt statsbidrag 2 får % och av endast utjämning. skatteintäkter kommunalekonomisk överstigande samt avsättning generella ett årsresultat Ingen utjämning. har 2 statsbidrag därför % Ingen av gjorts skatteintäkter avsättning och kommunalekonomisk har samt därför generella gjorts statsbidrag utjämning efter och justeringar kommunalekonomisk för realisationsvinster utjämning efter och justeringar förluster avsättas för till Avstämning RUR. mot För kommunal överstiger 2010 inte 2011 årets 2012 resultat 2013 realisationsvinster och förluster avsättas till lagens efter balanskrav balansjusteringar 2 % av skatteintäkter RUR. Årets För resultat 2013 överstiger inte 9,0 årets 7,4 resultat 11,0 12,0 Avgår samt samtliga generella reavinster statsbidrag 0,0 och -0,6 kommunalekonomisk realisationsförluster utjämning. 2 % Ingen av 0,0 skatteintäkter avsättning 0,0 0,0 har 0,1-3,2-2,9 efter Tillkommer balansjusteringar Årets resultat efter balanskravsjust. 9,0 6,8 7,8 9,2 samt generella därför gjorts statsbidrag och kommunalekonomisk utjämning. Ingen avsättning har därför gjorts Kommunen kommer under 2014 att anta Kommunen riktlinjer lagens balanskrav för resultatutjämningsreserven kommer under 2014 att anta riktlinjer (RUR). för resultatutjämningsreserven (RUR). Avstämning mot kommunal Årets resultat 9,0 7,4 11,0 12,0 Avgår samtliga reavinster 0,0-0,6-3,2-2,9 Avstämning mot kommunal Tillkommer realisationsförluster 0,0 0,0 0,0 0,1 lagens balanskrav Årets resultat efter balanskravsjust. 9,0 6,8 7,8 9,2 Årets resultat SKATTEINTÄKTER OCH 9,0 STATSBIDRAG 7,4 11,0 12,0 Avgår samtliga reavinster 0,0-0,6-3,2-2,9 Tillkommer realisationsförluster 0,0 0,0 0,0 0,1 Årets resultat efter balanskravsjust. 9,0 6,8 7,8 9,2 Kommunen kommer under 2014 att anta Skatteintäkter och statsbidrag är kommunens främsta riktlinjer för resultatutjämningsreserven inkomstkälla och svarar för 75,7 % av samtliga intäkter. För 2013 uppgår dessa intäkter till 468,6 mkr. De (RUR). totala intäkterna från skatter och statsbidrag har ökat med 21,5 mkr sedan föregående år. Kommunen kommer under 2014 att anta riktlinjer för resultatutjämningsreserven (RUR). 75,7 % av samtliga intäkter. För 2013 uppgår dessa intäkter till 468,6 mkr. De totala intäk- med 21,5 mkr sedan föregående år. Främsta orsaken Skatteintäkter till ökningen och statsbidrag är skatteväxlingen är kommunens främsta som genomfördes i samband inkomstkälla med och det kommunalterna 75,7 svarar för övertagandet % från av skatter samtliga av och hemsjukvården. intäkter. statsbidrag För 2013 har uppgår ökat Skatteintäkter dessa intäkter och till statsbidrag 468,6 mkr. för De 2013 totala blev intäkterna 6,9 mkr från högre skatter än budget. och statsbidrag har ökat genomfördes med 21,5 mkr Främsta orsaken i sedan till samband föregående ökningen är med det år. kommunala övertagandet i av med hemsjukvården. Främsta orsaken till ökningen är skatteväxlingen som som genomfördes i samband med det kommunala det kommunala övertagandet av hemsjukvården. av hemsjukvården. Skatteintäkter och övertagandet 6,9 statsbidrag Skatteintäkter mkr högre för 2013 och än blev budget. statsbidrag 6,9 mkr högre för 2013 än budget. blev 6,9 mkr högre än budget. med 21,5 mkr sedan föregående år. Främsta orsaken till ökningen är skatteväxlingen som Skatteintäkter och statsbidrag för 2013 blev Skatteintäkterna för året uppgår till 318 mkr. Intäkterna har justerats med definitiv slutavräkning för 2012 vilken uppgår till 0,2 mkr, samt den preliminära slutavräkningen för 2013 med -2,0 mkr. Skatteintäkterna för året uppgår till 318 mkr. Intäkterna har justerats med definitiv slutav- ÅRETS Skatteintäkterna Skatteintäkterna RESULTAT för för I året FÖRHÅLLANDE året uppgår till 318 uppgår till 318 mkr. TILL mkr. SKATTEINTÄKTER Intäkterna har justerats OCH STATSBIDRAG med definitiv slutavräkning för 2012 vilken uppgår till 0,2 mkr, Intäkterna har justerats med definitiv slutavräkning för 2012 vilken uppgår till 0,2 mkr, samt den För räkning samt att i framtiden för preliminära 2012 kunna vilken slutavräkningen producera uppgår till service 0,2 för mkr, preliminära slutavräkningen för 2013 med -2,0 mkr. på samt 2013 nuvarande den med preliminära -2,0 nivå mkr. samt ha slutavräkningen ett handlingsutrymme 2013 med för att -2,0 utveckla mkr. den kommunala för ÅRETS RESULTAT I FÖRHÅLLANDE verksamheten ÅRETS RESULTAT är en av I kommunens FÖRHÅLLANDE målsättningar ÅRETS SKATTEINTÄKTER TILL TILL SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG för RESULTAT god ekonomisk OCH I FÖRHÅLLANDE hushållning STATSBIDRAG att TILL resultatet SKATTEINTÄKTER över tid ska uppgå OCH till STATSBIDRAG 2 % av skatteintäkter För att i För att i framtiden och framtiden statsbidrag. kunna kunna producera Årets producera resultat service service i på förhållande på nuvarande nuvarande nivå till skatteintäkter nivå samt ha samt ha ett handlingsutrymme och ett handlingsutrymme För att i framtiden kunna producera statsbidrag service för att uppgår utveckla till för den 2,6 att kommunala % utveckla vilket är verksamheten högre den kommunala på nuvarande nivå samt ha ett än kommunens handlingsutrymme kommunens målsättning är en av verksamheten är för målsättningar att en av kommunens målsättningar för god ekonomisk hushållning att utveckla för den god kommunala ekonomisk hushållning att resultatet över tid ska uppgå till 2 % resultatet över tid ska uppgå till 2 % av skatteintäkter för och god statsbidrag. ekonomisk Årets hushållning resultat i att % av skatteintäkter och statsbidrag Årets 2011 resultat i ningar Årets förhållande resultat i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgår till skatteintäkter förhållande och till skatteintäkter 2,0 och 1,7 statsbidrag 2,5 2,6 till 2,6 % vilket är högre än kommunens målsättning Statsbidrag teintäkter uppgår till och 2,6 % statsbidrag. vilket är högre Årets än resultat kommu-nens målsättning verksamheten är en av kommunens målsätt- resultatet över tid ska uppgå till 2 % av skat- förhållande till skatteintäkter och statsbidrag uppgår till 2,6 % vilket är högre än kommunens % målsättning Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och 2,0 1,7 2,5 2,6 Statsbidrag % Årets resultat i förhållande till skatteintäkter och 2,0 1,7 2,5 2,6 Statsbidrag 11

12 NETTOKOSTNADSUTVECKLING NETTOKOSTNADSUTVECKLING Nettokostnadsandelen visar hur stor del av skatteintäkter Nettokostnadsandelen och statsbidrag visar hur stor den del löpande av driften skatteintäkter tar i anspråk. och statsbidrag För att den långsiktigt löpande nå resultatmålet driften tar i anspråk. på 2 % För bör att nettokostnadernas långsiktigt nå andel resultatmålet understiga på 2 % 98 bör % nettokostnadernas och vara så låg som möjligt. andel understiga 98 % och vara så låg som möjligt. Kommunens nettokostandsandel av skatteintäkter och statsbidrag har sedan 2012 försämrats från 97,9 % till 98 %, det vill säga 0,1 procentenheter. Försämringen förklaras främst av högre verksamhetskostnader. Kommunens nettokostandsandel av skatteintäkter och statsbidrag har sedan 2012 försämrats från 97,9 % till 98 %, det vill säga 0,1 procentenheter. Försämringen förklaras främst av högre verksamhetskostnader. För att långsiktigt ha en ekonomi i balans måste verksamhetens nettokostnader anpassas till skatteintäkterna och statsbidragen med hänsyn till finansnettot. För att långsiktigt ha en ekonomi i balans måste verksamhetens nettokostnader anpassas till skatteintäkterna och statsbidragen med hänsyn till finansnettot. FINANSNETTO FINANSNETTO Finansnettot är finansiella kostnader och intäkter Finansnettot samt är räntor finansiella på pensionsavsättningen. samt Ett räntor negativt på pensionsavsättningen. finansnetto har en Ett undan- negativt kostnader och intäkter trängningseffekt finansnetto har en när undanträngningseffekt det gäller medel som går när att det tillföra gäller medel verksamheterna. som går att tillföra Omvänt verksamheterna. Omvänt innebär positivt finans- innebär ett positivt finansnetto att medel kan netto att medel kan tillföras verksamheterna. tillföras verksamheterna. För kommunen uppgår räntekostnaderna för 2013 till 4,3 mkr vilket är en förbättring med 0,1 mkr jämfört med I årets räntekostnader ingår en jämförelsestörande post på 1,8 mkr beroende på förändrad diskonteringsränta på kommunens pensionsåtagande. För kommunen uppgår räntekostnaderna för 2013 till 4,3 mkr vilket är en förbättring med 0,1 mkr jämfört med I årets räntekostnader ingår en jämförelsestörande post på 1,8 mkr beroende på förändrad diskonteringsränta på kommunens pensionsåtagande. Årets ränteintäkter uppgår till 7,2 mkr vilket är en förbättring med 2,8 mkr jämfört med Förbättringen förklaras främst av en återbetalning av villkorat aktieägartillskott på 5,0 mkr. Årets ränteintäkter uppgår till 7,2 mkr vilket är en förbättring med 2,8 mkr jämfört med Förbättringen förklaras främst av en återbetalning av villkorat aktieägartillskott på 5,0 mkr. Kommunens räntenetto uppgick för 2013 till 2,9 mkr och budgetavvikelsen för räntenettot blev positiv med 5,4 mkr. Kommunens räntenetto uppgick för 2013 till 2,9 mkr och budgetavvikelsen för räntenettot blev positiv BOLAGSKONCERNEN med 5,4 mkr. Älvsbyns kommuns bolag uppvisar en olikartad finansnettoutveckling under Bo- BOLAGSKONCERNEN lagen redovisar följande finansnetto: Älvsbyns kommuns bolag uppvisar en olikartad finansnettoutveckling Älvsbyns Kommunföretag under Bolagen AB redovisar följande ett positivt finansnetto: finansnetto på 1,19 redovisar mkr vilket är en förbättring med 1,18 Älvsbyns mkr sedan Kommunföretag tidigare år. AB redovisar ett Älvsbyns positivt finansnetto Energi AB på 1,19 redovisar mkr vilket ett är en förbättring negativt med finansnetto 1,18 mkr sedan på 5,6 tidigare mkr vilket är en förbättring med 0,6 mkr år. Älvsbyns jämfört Energi med AB redovisar ett negativt finansnetto på 5,6 mkr vilket är en förbättring Älvsbyns Fastigheter AB redovisar med 0,6 mkr jämfört med ett negativt finansnetto på 1,9 mkr, vilket är en försämring med 0,1 mkr Älvsbyns Fastigheter AB redovisar ett negativt jämfört med finansnetto på 1,9 mkr, vilket är en försämring med 0,1 mkr jämfört med SJÄLVFINANSIERING SJÄLVFINANSIERING Kommunen har i linje med sin finansiella Kommunen har linje med sin finansiella målsättning målsättning självfinansierat samtliga investeringar självfinansierat samtliga investeringar under 2013 via rörelsekapitalet, under 2013 vilket via innebär rörelsekapitalet, att kommunen vilket inte innebär behövt att låna kommunen till investeringar inte och behövt att kommunens låna till investeringar långsiktiga finansiella och att kommunens handlingsutrymme långsiktiga stärkts. finansiella handlingsutrymme stärkts. KAPACITET KAPACITET SOLIDITET SOLIDITET Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som Soliditeten finansierats beskriver med eget den kapital, finansiella det vill säga styrkan inte via lån. på Ju lång högre sikt. soliditet Den anger desto lägre hur utgifter stor del för av räntor tillgångarna amorteringar. som finansierats De faktorer som med påverkar eget kapital, soliditeten är och det resultatutvecklingen vill säga inte via lån. och tillgångarnas Ju högre soliditet förändring. desto En oförändrad lägre utgifter soliditet för räntor pekar på och att det amorteringar. kapitalet De och faktorer tillgångarna som påverkar utvecklas i soliditeten samma takt. egna är resultatutvecklingen och tillgångarnas förändring. En oförändrad soliditet pekar på att det egna kapitalet och tillgångarna utvecklas i samma 12 takt.

13 Då kommunen under åren 2007 till 2013 Då genererat Då kommunen kommunen positiva under under årsresultat åren åren har till till kommunens genererat soliditet positiva genererat positiva exklusive årsresultat årsresultat pensionsförpliktelser har har kommu- kommu- Då Då under åren 2007 till 2013 nens Då (utanför nens kommunen kommunen soliditet soliditet genererat balansräkningen) exklusive exklusive under under åren åren pensionsförpliktelser pensionsförpliktelser positiva årsresultat 2007 stigit 2007 har till kommunens under till dessa genererat (utanför Då år. (utanför kommunen För soliditet 2013 balansräkningen) balansräkningen) positiva positiva under uppgår årsresultat årsresultat exklusive åren soliditeten 2007 pensionsförpliktelser stigit stigit till har har 2013 under kommu- till under kommunens genererat 52,8 dessa dessa %. år. positiva (utanför år. För För soliditet 2013 årsresultat 2013 balansräkningen) uppgår uppgår exklusive har kommunens soliditeten soliditeten pensionsförpliktelser stigit soliditet under till till 52,8 52,8 dessa exklusive %. %. (utanför pensionsförpliktelser Soliditeten år. För 2013 balansräkningen) har uppgår även (utanför soliditeten beräknats balansräkningen) stigit stigit till under inklusive under 52,8 dessa %. dessa stigit den år. under dessa år. För 2013 uppgår soliditeten till 52,8 %. Soliditeten del Soliditeten För av pensionsförpliktelsen 2013 har har uppgår även även soliditeten beräknats beräknats som till inklusive inklusive till 52,8 redovisas 52,8 %. %. den den del som Soliditeten del av av ansvarsförbindelse. pensionsförpliktelsen pensionsförpliktelsen har även beräknats Räknas som som inklusive denna redovisas redovisas den med Soliditeten har även inklusive del den av som innebär del som av pensionsförpliktelsen ansvarsförbindelse. ansvarsförbindelse. pensionsförpliktelsen det har att även kommunen beräknats som redovisas Räknas Räknas som har inklusive redovisas som denna denna negativ ansvarsförbindelse. med med den del innebär soliditet som innebär av ansvarsförbindelse. pensionsförpliktelsen det det Räknas som att att 2013 denna kommunen kommunen uppgår Räknas med innebär till har har som 20,9 en denna redovisas det negativ negativ med att %. En som med soliditet innebär det kommunen försämring soliditet ansvarsförbindelse. som som att har med kommunen en negativ 1,4 uppgår uppgår procentenheter Räknas soliditet till har till 20,9 20,9 denna negativ som 2013 %. %. från En En med har uppgår försämring innebär soliditet det som till försämring 20,9 Förändringen %. En med med att 2013 kommunen försämring 1,4 1,4 uppgår procentenheter procentenheter sedan till har 20,9 %. negativ med till 1, ,9 procentenheter förklaras %. från En från av försämring med 1,4 procentenheter från En soliditet från en sänkning Förändringen Förändringen som 2013 uppgår av räntan sedan sedan på kommunens 2012 till ,9 förklaras förklaras %. En från av pensionsåtaganden. sänkning av av Förändringen sedan 2012 förklaras av försämring sänkning av med av räntan av räntan räntan 1,4 på procentenheter sedan på på kommunens kommunens 2012 förklaras pensionsfrån pensionsåtaganden. pens- sänkning av räntan på kommunens pensionsåtaganden. sänkning av av ionsåtaganden. Förändringen sedan 2012 förklaras av av räntan räntan på på kommunens kommunens pensionsåtaganden. pensionsåtaganden. BOLAGSKONCERNEN BOLAGSKONCERNEN BOLAGSKONCERNEN Soliditeten för de bolag som ingår i koncer- för de bolag som ingår i koncernen BOLAGSKONCERNEN nen Soliditeten redovisas för i de tabellen bolag bolag som nedan. som ingår ingår i i koncernenen koncer- redovisas Soliditeten i tabellen för de nedan. bolag som ingår i koncernen redovisas redovisas i redovisas i tabellen tabellen tabellen nedan. nedan. nedan. Soliditeten för de bolag som ingår i koncernen redovisas i tabellen nedan. Soliditet (%) Älvsbyns Soliditet (%) Kommunföretag , , , ,4 Soliditet Soliditet (%) (%) Älvsbyns Energi Kommunföretag 59,4 59,4 3,6 59,3 59,3 2,1 67,1 67,1 2,4 66,4 66,4 3,0 Älvsbyns Kommunföretag Kommunföretag Energi 59,4 59,4 3,6 59,3 2,1 59,3 67,1 2,4 67,1 66,4 3,0 66,4 Fastigheter Energi 29,0 3,6 32,4 2,1 30,1 2,4 29,4 3,0 Älvsbyns Energi Fastigheter 29,0 3,6 3,6 32,4 2,1 2,1 30,1 2,4 2,4 29,4 3,0 3,0 Soliditet Älvsbyns Älvsbyns (%) Fastigheter Fastigheter 29,0 29, ,0 32,4 32, ,4 30,1 30, ,1 29,4 29, ,4 Älvsbyns Kommunföretag 59,4 59,3 67,1 66,4 Älvsbyns Energi 3,6 2,1 2,4 3,0 Älvsbyns Fastigheter 29,0 32,4 30,1 29,4 SAMMANSTÄLLD SAMMANSTÄLLD REDOVISNING REDOVISNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNKONCERNEN KOMMUNKONCERNEN KOMMUNKONCERNEN SAMMANSTÄLLD REDOVISNING Soliditeten för kommunkoncernen uppgår KOMMUNKONCERNEN för Soliditeten 2013 för till för för 36,4 kommunkoncernen %. Tabellen uppgår nedan uppgår visar uppgår för visar 2013 att att till 36,4 %. Tabellen nedan visar att soliditeten soliditeten för 2013 till till har 36,4 förbättrats %. %. Tabellen genom nedan nedan åren. visar visar visar att att att har förbättrats genom åren. Soliditeten soliditeten för har kommunkoncernen förbättrats genom åren. åren. åren. uppgår för 2013 till 36,4 %. Tabellen nedan visar att Soliditet (%) soliditeten Kommunkoncernen har förbättrats 30,5 genom 31,5 åren. 35,0 36,4 Soliditet (%) Kommunkoncernen Soliditet (%) , , , ,4 Soliditet (%) Kommunkoncernen 30,5 30,5 31,5 31,5 35,0 35,0 36,4 36,4 Kommunkoncernen 30,5 31,5 35,0 36,4 LÅNGFRISTIGA SKULDER LÅNGFRISTIGA SKULDER LÅNGFRISTIGA SKULDER LÅNGFRISTIGA Kommunens långfristiga SKULDER skulder har under LÅNGFRISTIGA SKULDER LÅNGFRISTIGA Kommunens tidigare Kommunens år successivt långfristiga SKULDER långfristiga minskat skulder skulder genom har har under en under Kommunens tidigare LÅNGFRISTIGA medveten tidigare år år successivt strategi långfristiga successivt SKULDER att minskat minskat amortera skulder genom har genom 10 under mkr en en årligen. medveten Kommunens Kommunens tidigare medveten år successivt strategi långfristiga strategi långfristiga minskat att att amortera skulder amortera skulder genom har under har en mkr mkr under årligen. Kommunens en. tidigare år strategi successivt år successivt långfristiga att minskat amortera skulder minskat genom 10 har mkr årlig- tidigare medveten genom under årligen. år medveten successivt strategi minskat strategi att genom amortera att amortera en medveten 10 mkr 10 årlig- mkr strategi årlig- tidigare en medveten en. att en. Långfristiga amortera skulder 10 mkr årligen Älvsbyns Långfristiga kommun skulder , , , ,0 Långfristiga skulder Älvsbyns kommun 96,0 95,5 54,2 43,0 Långfristiga Älvsbyns skulder kommun , , , ,0 Långfristiga Älvsbyns Den Långfristiga kommun del skulder skulder av den långfristiga , ,52011 skulden , som 43, Älvsbyns Älvsbyns kommun kommun 96,0 96,0 95,5 95,554,2 54,2 43,0 43,0 Den amorteras Den del del av av under den den långfristiga långfristiga kommande skulden skulden år uppgår som som till 20 amorteras amorteras under under kommande kommande år år uppgår uppgår till till Den mkr del och av den har långfristiga klassificerats skulden som kortfristig. som Den amorteras del av den långfristiga skulden som amorteras mkr Den 2013 mkr Den del och och del års under av har av under amortering har den den klassificerats klassificerats kommande långfristiga långfristiga kommande på skulden 10 år som som år mkr uppgår skulden som kortfristig. kortfristig. uppgår har till amorteras till likvidmässigt 2013 och som 20 mkr 20 mkr 2013 under kommande års års har och har verkställts amortering amortering klassificerats klassificerats år uppgår under på på som 10 till 10 som januari 20 mkr mkr kortfristig. mkr har har kortfristig. och likvidmässigt klassificerats mässigt mkr års och amortering likvid- har 2013 verkställts verkställts har som klassificerats på kortfristig. under under 10 mkr 2013 januari januari som har likvidmässigt års verkställts amortering under på 10 januari mkr har likvid- års amortering kortfristig på 10 mkr har likvidmässigt verkställts under mässigt Kommunens 2013 års amortering verkställts sammantagna på 10 mkr under januari externa har likvidmässigt uppgick verkställts låneskuld Kommunens Kommunens januari Kommunens sammantagna sammantagna sammantagna vid årsskiftet under januari externa externa till externa 63, låneskuld uppgick vid årsskiftet externa till 63,0 låneskuld mkr. upp- låneskuld mkr. låneskuld Kommunens uppgick uppgick sammantagna vid vid årsskiftet årsskiftet externa till till 63,0 63,0 låneskuld Skulden Skulden ninvest. Kommunens mkr. mkr. uppgick är fördelad vid årsskiftet på tre till 63,0 hos mkr. Kommuninvestgick vid är årsskiftet fördelad Av kommunens sammantagna till på 63,0 tre mkr. lån låneskuld externa Skulden hos Kommuninvest. avser låneskuld är uppgick Av fördelad är fördelad Skulden ninvest. Av kommunens vid på årsskiftet tre låneskuld låneskuld hos till Kommuninvest. 23 svaras 63,0 avser avser mkr. på tre lån Av hos kommunens Kommuninvest. låneskuld Av kommunens avser låneskuld mkr avser lån Av av för kommunens 23 VA-anläggningarna revers mot mkr lån för låneskuld Älvsbyns VA-anläggningarna avser som Energi motsvaraninvest. som 23 motsvaras AB. svaras mkr av lån av av en för Av av en en revers en VA-anläggningarna revers kommunens revers mot mot mot Älvsbyns Älvsbyns Älvsbyns låneskuld Energi som Energi Energi motsvaras AB. AB. avser AB. AB. av en revers mot Älvsbyns Energi AB. BOLAGSKONCERNEN svaras av en revers mot Älvsbyns Energi BOLAGSKONCERNEN BOLAGSKONCERNEN AB. BOLAGSKONCERNEN Bolagens långfristiga långfristiga skulder skulder redovisas nedanstående BOLAGSKONCERNEN i långfristiga långfristiga tabell. tabell. skulder skulder redovisas i Bolagens Bolagens skulder redovisas redovisas redovisas i i Bolagens nedanstående långfristiga tabell. tabell. tabell. skulder redovisas i nedanstående tabell. amorteras under kommande år uppgår till 20 Skulden är fördelad på tre lån hos Kommu- Skulden är fördelad på tre lån hos Kommu- 23 mkr lån för VA-anläggningarna som mot Skulden mkr mkr lån lån är för fördelad VA-anläggningarna VA-anläggningarna på tre lån hos som Kommu- som mot- mot- 23 mkr lån för VA-anläggningarna som mot- Bolagens långfristiga skulder redovisas i Långfristiga skulder nedanstående Långfristiga Älvsbyns Långfristiga skulder Kommunföretag skulder tabell , , , ,0 Långfristiga skulder Långfristiga Älvsbyns Älvsbyns skulder Energi Kommunföretag ,0 198,5 0, ,0 198,2 0, ,0 214, ,0 0,0 211,0 0,0 Älvsbyns Kommunföretag 0,0 0,0 0,0 0,0 Älvsbyns Älvsbyns Älvsbyns Kommunföretag Energi Fastigheter Energi 198,5 Energi 0,0 198,5 82,8198,2 198,5 0,0 198,2 76,7214,4 198,2 0,0 214,4 76,7 211,0 214,4 0,0 211,0 76,7 211,0 Älvsbyns Älvsbyns Långfristiga Energi Fastigheter Fastigheter skulder 198,5 82, ,8198,2 76, ,7 214,4 76, ,7 211, ,7 Älvsbyns Fastigheter 82,8 76,7 76,7 76,7 Älvsbyns Älvsbyns Fastigheter Kommunföretag 82,8 0,0 76,7 0,076,7 76,7 0,0 0,0 Älvsbyns Energi 198,5 198,2 214,4 211,0 Älvsbyns Fastigheter 82,8 76,7 76,7 76,7 SAMMANSTÄLLD REDOVISNING SAMMANSTÄLLD KOMMUNKONCERNEN SAMMANSTÄLLD REDOVISNING SAMMANSTÄLLD REDOVISNING KOMMUNKONCERNEN REDOVISNING KOMMUNKONCERNEN Kommunkoncernens SAMMANSTÄLLD externa REDOVISNING externa låneskuld låneskuld låneskuld uppgår Kommunkoncernens uppgår uppgår Kommunkoncernens KOMMUNKONCERNEN externa låneskuld för 2013 för för till ,7 till mkr. 307,7 till externa 307,7 externa Tabellen mkr. låneskuld mkr. låneskuld nedan Tabellen Tabellen visar uppgår nedan nedan uppgår att den visar för visar långfristiga för för att den att till den skulden till till långfristiga 307,7 307,7 långfristiga 307,7 mkr. för mkr. mkr. kommun- skulden Tabellen Tabellen skulden Tabellen för för nedan kommunkoncernen kommunkoncernen nedan Kommunkoncernens koncernen visar visar visar successivt att att den att den långfristiga successivt minskat långfristiga successivt externa genom minskat skulden låneskuld skulden minskat skulden åren. genonom kommunkoncernen uppgår åren. åren. för 2013 successivt till 307,7 successivt mkr. minskat minskat för för ge- för kommunkoncernen minskat Tabellen genonom ge- genom nedan åren. åren. åren. visar att den långfristiga skulden för kommunkoncernen successivt minskat genom skulder åren Långfristiga 2013 Långfristiga skulder Långfristiga Långfristiga Långfristiga skulder skulder Kommunkoncernen skulder ,2 346,2 321, , ,2 346,2 321, ,7 Kommunkoncernen Kommunkoncernen Kommunkoncernen 377,2 377,2 346,2 346,2 321,1 321,1 307,7 307,7 377,2 346,2 321,1 307,7 Långfristiga skulder Kommunkoncernen 377,2 346,2 321,1 307,7 Soliditet (%) Kommunkoncernen 30,5 31,5 35,0 36,4 13

14 0,22 % genom skatteväxling med landstinget på grund av övertagandet av hemsjukvården. Den sammantagna skattesatsen är dock neutral för kommunens invånare. För 2013 har skattesatsen uppgått till 22,45 % KOMMUNALSKATT Skattesatsen till kommunen har legat under länsgenomsnittet med 0,1 % men över när det gäller riksgenomsnittet. Landstingsskatten för Norrbotten för 2013 har uppgått till 10,15 vilket är över riksgenomsnittet. Den totala genomsnittliga skattesatsen för Norrbotten uppgår till 32,60 % vilket är 0,86 % Kommunens skattesats skattesats har höjts har med höjts 0,22 med % genom 0,22 skatteväxling % genom skatteväxling med landstinget med på grund landstinget av övertagandet på grund av av hemsjukvården. övertagandet av Den hemsjukvården. sammantagna skattesatsen Den sammantagna är dock neutral skattesatsen för kommunens är dock invånare. neutral 2013 för har kommunens skattesatsen uppgått invånare. till 22,45 För 2013 % har För skattesatsen uppgått till 22,45 % Skattesatsen till kommunen har legat under länsgenomsnittet över riksgenomsnittet. med 0,1 % men över när det Skattesatsen till kommunen har legat under gäller riksgenomsnittet. Landstingsskatten för länsgenomsnittet med 0,1 % men över när Norrbotten för 2013 har uppgått till 10,15 vilket är det gäller riksgenomsnittet. Landstingsskatten för Norrbotten för 2013 har uppgått till över riksgenomsnittet. Den totala genomsnittliga skattesatsen för Norrbotten uppgår till 32,60 % vilket RISKER 10,15 vilket är över riksgenomsnittet. Den är 0,86 % över riksgenomsnittet. totala genomsnittliga skattesatsen för Norrbotten uppgår till 32,60 % vilket är 0,86 % RISKER LIKVIDITET över riksgenomsnittet. LIKVIDITET Kommunens likvida medel har ökat från 39,0 mkr 2012 till 48,5 mkr Förändringen förklaras främst av att 2013 års amortering om 10 mkr likvidmässigt verk- Kommunens RISKER likvida medel har ökat från 39,0 mkr 2012 till 48,5 mkr Förändringen förklaras främst LIKVIDITET av att 2013 års amortering om 10 mkr likvidmässigt ställts först verkställts under först januari under januari Kommunens likvida medel har ökat från 39,0 mkr 2012 till 48,5 mkr Förändringen förklaras främst av att 2013 års (mkr) amortering om 10 mkr likvidmässigt verkställts först under januari Likvida medel Älvsbyns Kommun 85,1 59,2 64,7 Varav skuld till ÄFAB 12,6-16,1-16,6 Varav skuld till ÄKFAB 0,6-0,6-1,7 Varav fordran/skuld till Likvida medel ÄEAB (mkr) , ,5 2,1 Älvsbyns Kommun 85,1 59,2 64,7 Varav skuld till ÄFAB 12,6-16,1-16,6 Kassalikviditet är likvida medel satta i relation till kortfristiga skulder. En kassalikviditet som understiger 100 % innebär att samtliga kortfristiga skulder inte kan betalas om de förfaller till betalning. Kassalikviditeten för kommunen 2013 uppgår till 52,1 %. Det kan noteras att den enskilt största kortfristiga skulden är semesterlöneskulden där hela skulden inte kommer att förfalla till betal- Varav skuld till ÄKFAB 0,6-0,6-1,7 Kassalikviditet är likvida medel satta i relation till Varav fordran/skuld till kortfristiga ÄEAB skulder. En kassalikviditet 0,5-3,5 som understiger 100 % innebär att samtliga kortfristiga skulder 2,1 inte Kassalikviditet kan betalas om de är förfaller likvida medel till betalning. satta i relation till kortfristiga för kommunen skulder En kassalikviditet uppgår till 52,1 Kassalikviditeten %. Det som kan understiger noteras att 100 den % enskilt innebär största att kortfristiga samtliga skulden kortfristiga är semesterlöneskulden skulder inte kan där betalas hela skulden om de inte förfaller kommer till att förfalla betalning. till betalning Kassalikviditeten under året. för kommunen 2013 uppgår till 52,1 %. Det kan noteras att den enskilt största kortfristiga skulden är semesterlöneskulden där hela ning skulden under inte året. kommer att förfalla till betalning under året. 14 Balanslikviditet är omsättningstillgångar i relation till kortfristiga skulder. Balansl diteten uppgår för kommunen till 79,2 % RÄNTOR OCH VALUTOR Balanslikviditet är omsättningstillgångar satta i Balanslikviditet är omsättningstillgångar satta relation till kortfristiga skulder. Balanslikviditeten i relation uppgår till för kortfristiga kommunen till skulder. 79,2 % Balanslikviditeten uppgår för kommunen till 79,2 % för för RÄNTOR OCH VALUTOR Enligt kommunens finanspolicy får inga upptas i utländsk valuta vilket inte heller gjorts. Kommunen löper därmed ingen tarisk. RÄNTOR OCH VALUTOR Enligt kommunens finanspolicy får inga lån upptas i utländsk valuta vilket inte heller gjorts. Enligt kommunens finanspolicy får inga lån Kommunen löper därmed ingen valutarisk. upptas i utländsk valuta vilket inte heller gjorts. Kommunen löper därmed ingen valutarisk. och räntebindningsstrukturen. Ränterisk kan definieras som risken att förändringar i ränteläget leder till ett sämre räntenetto. Ränterisken beror främst på kapital- och Ränterisk kan definieras som risken att förändringar i ränteläget leder till ett sämre rän- räntebindningsstrukturen. tenetto. Ränterisken beror främst på kapital- Lån med kort kapitalbindning innebär att amortering och räntebindningsstrukturen. kan ske löpande då likviditeten tillåter, medan det finns risk att lånet sägs upp av långivaren med kort Lån varsel. med Kommunen kort kapitalbindning har 38 % av sina innebär långfristiga att amortering lån kapitalbundna kan ske med löpande en förfallodag då likviditeten på mer än ett tillåter, år. Motsvarande medan andel det finns för ÄEAB risk att är lånet 60 % sägs och för upp ÄFAB av 22 långivaren %. En låg andel med kort kapitalbundna varsel. Kommunen oro på har de 38 finansiella % av sina marknaderna långfristiga innebära lån kapital- en risk. lån kan vid bundna med en förfallodag på mer än ett år. Motsvarande BORGENSÅTAGANDE na innebära andel för ÄEAB en risk. är 60 % och för ÄFAB 22 %. En låg andel kapitalbundna lån Kommunens kan vid oro borgensåtaganden på finansiella uppgår marknaderna BORGENSÅTAGANDE till 270 mkr år innebära 99,3 % en av risk. dessa avser åtaganden mot kommunens helägda bolag. Resterande åtaganden på 2 BORGENSÅTAGANDE mkr avser bostadsrättsföreningar samt egna hem. För dessa externa åtaganden bedöms risken för att Kommunens ett borgensåtagande borgensåtaganden ska behöva infrias uppgår som större till 270 än för mkr de kommunalägda år ,3 % bolagen. av dessa avser åtaganden mot kommunens helägda bolag. Resterande åtaganden på 2 mkr avser bostadsrättsföreningar samt egna hem. För dessa externa åtaganden bedöms risken för att ett borgensåtagande ska behöva infrias som större än för de kommunalägda bolagen. bolagen. Ränterisk kan definieras som risken att f ändringar i ränteläget leder till ett sämre tenetto. Ränterisken beror främst på kap Lån med kort kapitalbindning innebär a amortering kan ske löpande då likviditet tillåter, medan det finns risk att lånet säg upp av långivaren med kort varsel. Kom nen har 38 % av sina långfristiga lån kap bundna med en förfallodag på mer än e Motsvarande andel för ÄEAB är 60 % o för ÄFAB 22 %. En låg andel kapitalbu lån kan vid oro på de finansiella markna Kommunens borgensåtaganden uppgår 270 mkr år ,3 % av dessa avser ganden mot kommunens helägda bolag. Resterande åtaganden på 2 mkr avser bo stadsrättsföreningar samt egna hem. För dessa externa åtaganden bedöms riske för att ett borgensåtagande ska behöva i frias som större än för de kommunalägd

15 PENSIONSÅTAGANDE Kommunen har förutom skuldsättningen i balansräkningen ett stort åtagande för pensioner, vilka redovisas som ansvarsförbindel- Kommunen har förutom skuldsättningen i balansräkningen ett stort åtagande för pensioner, Aktualitetsgraden vilka redovisas som för beräkningsun- ansvarsförbindelser. PENSIONSÅTAGANDE derlaget ser. Aktualitetsgraden uppgår till 80 för %. beräkningsunderlaget uppgår till 80 %. PENSIONSÅTAGANDE Kommunen har förutom skuldsättningen i Kommunen balansräkningen har förutom ett stort skuldsättningen åtagande för i pensioner, vilka redovisas ett stort som åtagande ansvarsförbindel- pensioner, vilka balansräkningen redovisas ser. Aktualitetsgraden som ansvarsförbindelser. beräkningsunderlaget beräkningsunderlaget uppgår till 80 %. uppgår till 80 Aktualitetsgraden för %. Pensionsåtagande (mkr) Pensionsåtagande (mkr) Avsättning 13,89 17,6 19,2 20,4 Avsättning 13,89 17,6 19,2 20,4 Pensionsförpliktelse 253,4 282,1 282,9 301,7 Pensionsförpliktelse 253,4 282,1 282,9 301,7 Summa Summa 267,3 267,3 299,7 299,7 302,1 302,1322,1322,1 Fin. Fin. Placeringar 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 6,0 Likvida Likvida medel medel 4,0 6,4 6,4 8,4 8,4 10,5 10,5 Pensionsåtagande Återlånat Återlånat 257,29 (mkr) , ,3 287, ,7305,6305,6 Avsättning 13,89 17,6 19,2 20,4 Pensionsförpliktelse 253,4 282,1 282,9 301,7 Både avsättningen och ansvarsförbindelsen Summa 267,3 299,7 302,1 322,1 Fin. Placeringar har ökat under 2013 jämfört 6,0 6,0 med föregående 6,0 6,0 Likvida medel 4,0 6,4 8,4 10,5 år. Att diskonteringsräntan har sänkts med Återlånat 257,29 287,3 287,7 305,6 år. 0,75 Att diskonteringsräntan % innebär en ökning av har åtagandet sänkts på med 0,75 Både 24,1 avsättningen % mkr. innebär och en och ökning ansvarsförbindelsen av åtagandet har på ökat 24,1 har ökat under mkr. under 2013 jämfört 2013 jämfört med föregående med föregående år. Att år. Att För diskonteringsräntan att möta kommande har sänkts har pensionsutbetalningar % att sänkts med 0,75 med % innebär För 0,75 en innebär möta ökning har kommunen kommande av ökning åtagandet av som på åtagandet pensionsutbetalningar har kommunen som målsättning att 24,1 målsättning mkr. på att 24,12 mkr. årligen ska avsättas till detta, vilket För också att möta skett kommande sedan pensionsutbetalningar Av tabellen nedan har kommunen 2 För mkr framgår att möta årligen som hur kommande målsättning avsättningen ska avsättas pensionsutbetalningar har till skett detta, kommunen sedan vilket också som skett målsättning Av sedan tabellen att nedan Av att 2 placerats. mkr till detta, årligen ska vilket avsättas också tabellen framgår 2 mkr Finansiella årligen nedan hur framgår ska avsättningen avsättas hur avsättningen till Bokfört detta, placerats. vilket Marknads- placerats. Placeringar värde värde också (mkr) skett sedan Av tabellen nedan framgår Finansiella Aktieindexobligation hur avsättningen placerats. Bokfört 6,0 Marknads- 6,2 Både avsättningen och ansvarsförbindelsen har ökat under 2013 jämfört med föregående Placeringar Summa värde 6,0 värde 6,2 Finansiella (mkr) Bokfört Marknads- Placeringar Aktieindexobligation värde värde 6,0 6,2 (mkr) Summa Från och med 1 januari ,0 gäller ett nytt 6,2 Aktieindexobligation 6,0 6,2 Summa helt avgiftsbestämt pensionsavtal 6,0 (AKAP- 6,2 KL) för alla arbetstagare som är födda 1986 Från och med 1 januari 2014 gäller ett nytt helt Från avgiftsbestämt och och senare. med pensionsavtal Det 1 januari tidigare 2014 (AKAP-KL) avtalet gäller KAP-KL ett nytt Från och med 1 januari 2014 gäller ett för nytt alla helt arbetstagare fortsätter avgiftsbestämt att som gälla är födda för pensionsavtal alla 1986 som och är senare. födda (AKAP helt Det och avgiftsbestämt pensionsavtal (AKAP- KL) tidigare tidigare. för alla avtalet Sedan arbetstagare KAP-KL tidigare som fortsätter finns är födda att en särskild 1986 gälla och pensionslösning för senare. alla som Det Det är tidigare födda tidigare för 1985 chefstjänstemän avtalet avtalet och KAP-KL tidigare. KAP-KL via Sedan försäkring. fortsätter tidigare att finns gälla en för särskild alla som pensionslösning är födda 1985 för och chefstjänstemän tidigare. Sedan via tidigare försäkring. KONTROLL finns en särskild för chefstjänstemän via KONTROLL pensionslösning för chefstjänstemän via försäkring. försäkring. PROGNOSSÄKERHET OCH BUDGETFÖLJSAMHET PROGNOSSÄKERHET KONTROLL OCH BUDGETFÖLJSAMHET KONTROLL Kommunen upprättar två delårsrapporter PROGNOSSÄKERHET per år som behandlas OCH av kommunfullmäktige. Mellan delårsrapporterna OCH rapporteras Kommunen BUDGETFÖLJSAMHET upprättar två delårsrapporter per år som PROGNOSSÄKERHET behandlas av kommunfullmäktige. BUDGETFÖLJSAMHET Mellan Kommunen förändringar delårsrapporterna upprättar av ekonomi två rapporteras delårsrapporter och verksamheten förändringar av ekonomi per månadsvis år som och behandlas till kommunstyrelsen. verksamheten av kommunfullmäktigetigt Mellan att prognoserna delårsrapporterna upprättar är två realistiska Det är vik- månadsvis till Kommunen kommunstyrelsen. Det är viktigt att rapporteras delårsrapporter och att prognoserna per förändringar år som av behandlas ekonomi och av kommunfullmäktige. månadsvis Mellan till kommunstyrelsen. delårsrapporterna Det rapporteras är vik- verksamheten tigt att prognoserna är realistiska och att KL) för alla arbetstagare som är födda 1986 fortsätter att gälla för alla som är födda 1985 och tidigare. Sedan tidigare finns en särskild förändringar av ekonomi och verksamheten månadsvis till kommunstyrelsen. Det är viktigt att prognoserna är realistiska och att I delårsrapporten som upprättades per april 2013 prognostiserades årets resultat till 2,8 kommunstyrelsen mkr vilket innebar får tydlig en budgetavvikelse information för på att rätt är realistiska beslut ska och kunna att kommunstyrelsen fattas. -2,8 mkr. Vid detta prognostillfälle får var tydlig vare information sig återbetalningen för att rätt av beslut försäkringspremierna ska kunna fattas. I delårsrapporten som upprättades per april från FORA eller eventuella underskottstäckningar till kommunala bolagen april avseende I prognostiserades delårsrapporten som årets upprättades resultat till per 2,8 mkr prognostiserades vilket innebar en årets budgetavvikelse resultat till 2,8 på mkr vilket -2,8 innebar mkr. verksamheterna Vid en detta budgetavvikelse prognostillfälle de utför på kommunens på -2,8 var mkr. vare Vid detta sig återbetalningen uppdrag uppdrag kända. kända. prognostillfälle var av vare försäkringspremierna sig återbetalningen från av FORA försäkringspremierna eller eventuella från underskottstäckningar Delårsrapporten FORA eller eventuella underskottstäckningar till de kommunala som till bolagen upprättades de kommunala avseende per augusti 2013 visade bolagen verksamheterna avseende verksamheterna utför på på en kommunens budgetavvikelse avseende utför på kommunens uppdrag uppdrag kända. årets resultat uppgående till 2,2 mkr. kända. Det verkliga avvikelsen blev högre. Den Delårsrapporten sammantagna Delårsrapporten som prognostiserade som upprättades upprättades per avvikelsen per augusti verksamheternas för augusti 2013 visade 2013 på visade en budgetavvikelse på en ramar budgetavvikelse har försämrats avseende årets avseende 2,6 med resultat uppgående årets mkr resultat sedan prognosavvikelsen till 2,2 uppgående mkr. Det verkliga till 2,2 avvikelsen mkr. i augusti. blev Det högre. verkliga Vid augustis Den avvikelsen prognostillfälle sammantagna blev prognostiserade högre. var Den det känt att avvikelsen sammantagna en återbetalningen för verksamheternas prognostiserade skulle ramar har avvikelsen ske från FORA försämrats för med 2,6 verksamheternas men inte med mkr sedan prognosavvikelsen ramar vilket har belopp. försämrats Vidare i augusti. med var inte 2,6 mkr kostnaderna Vid augustis sedan prognosavvikelsen för kommunens prognostillfälle var det i augusti. energibesparingsprojekt prognostillfälle kända. känt att en Vid augustis återbetalningen skulle ske från var det FORA känt men att inte en återbetalningen med vilket belopp. skulle Vidare ske var från inte FORA kostnaderna men för Prognoserna inte kommunens med ringsprojekt vilket avseende energibesparingsprojekt belopp. kända. skatteintäkter Vidare var inte kända. och kostnaderna statsbidrag för kommunens har löpande uppdaterats energibespa-ringsprojekt kända. enlighet med SKL:s avseende beräkningar skatteintäkter och och det stats- verkliga Prognoserna bidrag utfallet har är löpande i linje med uppdaterats SKL:s i bedömningar enlighet med Prognoserna avseende skatteintäkter och SKL:s under beräkningar året. och det verkliga utfallet är statsbidrag har löpande uppdaterats i enlighet med Prognosen SKL:s beräkningar avseende centralt och det budgete- verkliga i linje med SKL:s bedömningar under året. utfallet är under i linje med året. SKL:s bedömningar Prognosen rat/finans avseende har under centralt året budgeterat/finans succesivt ändrats har under året. under då återbetalning året succesivt av ändrats premier då återbetalning avseende AGSav KL premier och löneökningar avseende AGS-KL blivit och kända. löneökningar Prognosen avseende centralt budgeterat/finans blivit kända. Tabellen har visar under prognostiserade året succesivt ändrats budgetavvikelser visar vid prognostiserade olika uppföljningstillfällen budgetavvikelser då återbetalning av premier avseende AGS- Tabellen KL och löneökningar KL och löneökningar blivit kända. blivit kända. vid under olika året. uppföljningstillfällen under året. Tabellen visar prognostiserade budgetavvikelser (mkr) vid olika uppföljningstillfällen under året. 15 att rätt beslut ska kunna fattas. kommunstyrelsen får tydlig information för att rätt beslut ska kunna fattas. I delårsrapporten som upprättades per april 2013 prognostiserades årets resultat till 2,8 mkr vilket innebar en budgetavvikelse på -2,8 mkr. Vid detta prognostillfälle var vare sig återbetalningen av försäkringspremierna från FORA eller eventuella underskottstäckningar till de kommunala bolagen avseende verksamheterna de utför på kommunens Delårsrapporten som upprättades per augusti 2013 visade på en budgetavvikelse avseende årets resultat uppgående till 2,2 mkr. Det verkliga avvikelsen blev högre. Den sammantagna prognostiserade avvikelsen för verksamheternas ramar har försämrats med 2,6 mkr sedan prognosavvikelsen i augusti. Vid augustis prognostillfälle var det känt att en återbetalningen skulle ske från FORA men inte med vilket belopp. Vidare var inte kostnaderna för kommunens energibespa- Prognoserna avseende skatteintäkter och statsbidrag har löpande uppdaterats i enlighet med SKL:s beräkningar och det verkliga utfallet är i linje med SKL:s bedömningar Prognosen avseende centralt budgeterat/finans har under året succesivt ändrats då återbetalning av premier avseende AGS- Tabellen visar prognostiserade budgetavvikelser vid olika uppföljningstillfällen Budgetavvikelser April Augusti Helår Verksamheternas ramar -7,2-9,6-12,2 Centralt under budgeterat/finans året. -1,5 5,7 6,3 Skatteintäkter och 6,6 6,7 6,9 Budgetavvikelser statsbidrag April Augusti Helår (mkr) Årets resultat -2,8 2,1 6,4 Budgetavvikelser April Augusti Helår Verksamheternas ramar -7,2-9,6-12,2 (mkr) Centralt budgeterat/finans -1,5 5,7 6,3 Skatteintäkter och Verksamheternas ramar 6,6 6,7-7,2 6,9-9,6-12 statsbidrag Centralt budgeterat/finans -1,5 5,7 6 Årets resultat Skatteintäkter och -2,8 2,1 6,6 6,4 6,7 6 statsbidrag Årets resultat -2,8 2,1 6

16 KÄNSLIGHETSANALYS KÄNSLIGHETSANALYS För kommunen är det viktigt att bli medveten För kommunen om vilka är det risker viktigt som att finns bli medveten med olika om vilka förändringar risker som finns som med kan olika inträffa, förändringar och belysa som kan hur inträffa, dessa förändringar och belysa hur dessa påverkar förändringar kommunens påverkar ekonomi. kommunens Därför har ekonomi. en känslighetsanalys Därför har en upprättats känslighetsanalys som redovisas upprättats som i nedanstående redovisas i nedanstående tabell. tabell. Känslighetsanalys (mkr) Ränteförändring lån 1 % 0,2 Personalkostnadsförändring 1 % 3,7 1 årsarbetare ( kr/mån) 0,4 Förändrad utdebitering 1 kr 15,1 DRIFTREDOVISNING DRIFTREDOVISNING Budgeten för verksamheterna är fördelad på 20 budgetområden/ramar. Budgeten för verksamheterna Kommunens verksamhetsramar är fördelad på redovisar sammantaget ett underskott på 12,2 mkr. 20 budgetområden/ramar. Kommunens verksamhetsramar redovisar sammantaget Budgetområdet Politisk verksamhet har bedrivits inom ett underskott tilldelad budgetram på 12,2 med mkr. ett överskott på 0,2 mkr. Budgetområdet Politisk verksamhet har Överförmyndarverksamheten bedrivits inom tilldelad budgetram visar ett underskott med ett på 0,4 överskott mkr. Den på negativa 0,2 mkr. avvikelsen gentemot budget beror på att tilldelad budget inte räcker till den verk- Överförmyndarverksamheten som erfordras. Antalet gode män visar ökar ett och underskott därmed även på kostnaderna. 0,4 mkr. Den negativa avvikelsen gentemot budget beror på att tilldelad budget inte räcker till den verksamhet som er- Kommunövergripande verksamhet redovisar en budget i balans. fordras. Antalet gode män ökar och därmed Kostverksamheten även kostnaderna. visar ett överskott mot budget på 0,6 mkr. Detta beror främst på översynen av ekonomibiträdestjänster. Kommunövergripande verksamhet redovisar en budget i balans. Näringslivsverksamheten redovisar ett överskott på 0,5 Kostverksamheten mkr. Orsaken till överskottet visar ett är överskott att delar av mot de näringsbefrämjande budget på 0,6 mkr. åtgärderna Detta har beror genomförts främst inom på befintliga projekt finansierade av EU-medel. översynen av ekonomibiträdestjänster. Verksamhetsområdet Miljö/ bygg/ räddning redovisar ett underskott på 0,4 mkr. Det beror främst på inköp av ett reservfordon till Räddningstjänstens samt högre personalomsättning än tidigare. Näringslivsverksamheten redovisar ett överskott på 0,5 mkr. Orsaken till överskottet är att delar av de näringsbefrämjande åtgärderna har genomförts inom befintliga projekt finansierade av EU-medel. Verksamhetsområdet Miljö/ bygg/ räddning redovisar ett underskott på 0,4 mkr. Det beror främst på inköp av ett reservfordon till 16 Räddningstjänstens samt högre personalomsättning än tidigare. Fritid- och Kulturverksamhet har bedrivits inom tilldelad budgetram. Fritid- och Kulturverksamhet har bedrivits inom tilldelad budgetram. Förskolan redovisar ett underskott på 2,6 mkr. Detta beror främst på att två stycken avdelningar har bedrivits Förskolan utan redovisar personalbudget. ett underskott på 2,6 mkr. Detta beror främst på att två stycken avdelningar har bedrivits utan Grundskolan redovisar ett överskott på 1,2 mkr. Den största personalbudget. enskilda anledningen är minskat antal elever. Grundskolan redovisar ett överskott på 1,2 mkr. Den största enskilda anledningen är Gymnasieskolans totala överskott mot budget uppgår till 1,3 mkr. Detta beror främst på att kostnader för elever minskat som genomför antal elever. sin gymnasieutbildning på annan ort har blivit lägre än budgeterat. Gymnasieskolans totala överskott mot bud- Barn- och familjeenheten redovisar ett underskott på get uppgår till 1,3 mkr. Detta beror främst 2,2 mkr. Underskottet beror främst på ökat köp av institutionsvård på att kostnader på grund för av elever fler placeringar. som genomför sin gymnasieutbildning på annan ort har blivit lägre än budgeterat. Verksamhetsområdet Arbete och integration redovisar ett underskott på 1 mkr. Detta beror till största Barn- del och på kostnader familjeenheten för institutionsvård redovisar av ett vuxna underskott det finns på ett 2,2 flertal mkr. placeringar Underskottet som rör personer beror där med komplex problematik och samsjuklighet. främst på ökat köp av institutionsvård på grund av fler placeringar. Resultatenheten Ensamkommande flyktingbarn har bedrivits inom tilldelad budgetram med ett överskott på 0,3 mkr. Verksamhetsområdet Arbete och integration redovisar ett underskott på 1 mkr. Detta beror till största del på kostnader för institutionsvård av vuxna där det finns ett flertal Budgetområdet hemtjänst redovisar ett underskott på 2,8 mkr. Underskottet förklaras främst av höga personalkostnader. placeringar som Vidare rör personer täcker inte med resurs- komplex fördelningssystemet problematik och ett samsjuklighet. flertal arbetsuppgifter som åligger personalen. Resultatenheten Ensamkommande flyktingbarn har bedrivits inom tilldelad budgetram Särskilt boende uppvisar ett underskott i förhållande till budget med 2,2 mkr. Kommunens övertagande av med ett överskott på 0,3 mkr. hemsjukvården har inneburit merkostnader i form av extra personal och budgeterade medel för hjälp- och läkemedel Budgetområdet har inte räckt hemtjänst till. redovisar ett underskott på 2,8 mkr. Underskottet förklaras främst av höga personalkostnader. Vidare täcker inte resursfördelningssystemet ett flertal arbetsuppgifter som åligger personalen. Särskilt boende uppvisar ett underskott i förhållande till budget med 2,2 mkr. Kommunens övertagande av hemsjukvården har inneburit merkostnader i form av extra personal och budgeterade medel för hjälp- och läkemedel har inte räckt till.

17 Omsorgen om funktionshindrade redovisar ett överskott i förhållande till budget med 0,5 mkr främst genom intäkter från Migrationsverket. Personlig assistans redovisar ett underskott på 1,6 mkr. Underskottet beror främst på utökade personalkostnader. Fastighetsdriften redovisar ett underskott på 3,5 mkr. Under året har försäljning skett av tomter och fastigheter reavinsten för dessa har uppgått till 2,9 mkr. Nödvändiga icke budgeterade åtgärder har vidtagits i kommunens fastigheter. Vidare har Älvsbyns Fastigheter haft ökade kostander för sitt uppdrag. Underskottet har uppgått till 4,0 mkr vilket har täckts av kommunen. Gatudriften har ett underskott på 0,1 mkr, avseende den verksamhet som Älvsbyns Energi AB bedriver på kommunens uppdrag. Utanför verksamhetsramarna ligger ett antal poster under centralt budgeterade medel. Budgetavvikelsen för dessa uppgår till 0,2 mkr. Därutöver ligger det poster under finansiering vilka avviker från budget med -3,0 mkr. Dessutom har utanför ramarna redovisats återbetalningen från AFA som uppgår till 9,6 mkr samt kostnader om 5 mkr avseende energieffektiviseringsprojektet som utförs i kommunen fastigheter. Den totala avvikelsen för verksamhetens nettokostnader uppgår till -5,9 mkr. INVESTERINGSREDOVISNING Älvsbyns kommuns samlade investeringsredovisning inklusive investeringar i nya skolan uppgick under 2013 till 22,6 mkr. Den budgeterade investeringsvolymen uppgick till 11,9 mkr och anslagsöverföringarna, det vill säga kvarvarande investeringsmedel för projekt som påbörjats tidigare år, uppgick till 10,3 mkr. Dessutom har kommunfullmäktige beviljat ytterligare investeringsmedel under Den totala investeringsramen uppgår efter detta till 26,1 mkr. De största investeringsobjekten 2013 är; Pärlans förskola. Den beräknade utgiften uppgick till 5,3 mkr och verkliga utgiften uppgick till 7,4 mkr. Älvåkraskolans ventilation rustats upp och hemkunskaps salarna har byggt om till en sammantagen utgift på 7,7 mkr medan bud geten uppgick till 4,2 mkr. Forum har vidare rustats upp, utgiften upp gick till 3,6 mkr medan den budgeterats till 1,5 mkr. Kvarvarande åtgärder i den nya skolan har hanterats i särskild ordning utanför investe ringsredovisningen och uppgår till 2,7 mkr. Vid ombyggnationer som genomförs i befintligt fastighetsbestånd är det svårt att i förväg uppskatta omfattningen av nödvändiga åtgärder och därmed även den slutliga investeringsutgiften. PERSONALREDOVISNING PERSONAL - MEDARBETARE Personalsammansättning Antalet tillsvidareanställda medarbetare i Älvsbyns Kommun var vid december månads slut 758 personer. Av dessa var 665 kvinnor och 93 män. Utöver dessa fanns ett antal månads- och timanställda vikarier för kortare eller längre vikariat. Av Älvsbyns kommuns tillsvidareanställda har ca 65 % en heltidsanställning. Andelen heltidsanställda kvinnor var 63 % och motsvarande för männen 82 %. Åldersstruktur De tillsvidareanställdas medelålder är 48,49 år. Kvinnornas medelålder var 48,60 år och männens 47,66 år. Personalomsättning 2013 Under 2013 valde 36 medarbetare att avsluta sin anställning på egen begäran. Detta ger en personalomsättning på 4,6 % under året. 17

18 Pensionsavgångar 2013 Under 2013 har totalt 28 personer avgått med pension (22 personer) eller erhållit varaktig sjukersättning (6 personer). Av de personer som avgått med pension, har 9 personer valt att sluta sin anställning före 65 år. KOMPETENSFÖRSÖRJNING Samverkan med fyrkantskommunerna fortgår med fokus på personal/ kompetensförsörjning i fyrkanten. Utgångspunkten är att i större utsträckning se regionen som en gemensam arbetsmarknad där kommunerna kompletterar varandra både som bostadsorter och arbetsgivare. Gemensamma insatser vid marknadsföring innebär kostnadseffektivitet. Vi marknadsför kommunerna utifrån tanken komplettera istället för konkurrera. Under 2013 har kommunerna gemensamt deltagit vid ett antal olika mässor, arbetsmarknads-/ rekryteringsdagar och liknande. Under skoltiden är det viktigt att unga får en bred information om kommunala yrken som benämns som Sveriges viktigaste jobb. Mer fokus kommer därför att riktas på skolor och ungdomar och det gör vi genom att finna nya vägar att kommunicera bland annat via sociala medier med information om kommunala yrken. CHEFSUTVECKLING Personalavdelningen fortsätter med olika utbildningsinsatser för att stärka kommunens chefer i deras beslutsfattande och ledarskap. Under 2014 kommer bland annat utbildningar i medbestämmandelagen (MBL) och arbetsmiljölagen (AML) att genomföras. LÖNEÖVERSYN Kommunen jobbar efter en ny process som ska möjliggöra att nya löner kan utbetalas i april respektive år enligt nuvarande löneavtal. Det ger också bättre förutsättningar för lönesättande chefer att på verksamhetsnivå hantera lönebildningen och genomföra medarbetarsamtal/lönesamtal utifrån en hållbar tidsplan. MEDARBETARUNDERSÖKNING En medarbetarundersökning har genomförts 2013 som riktas till all tillsvidareanställd personal i kommunen. Syftet med undersökningen är att alla ska få ge sin bild av hur man uppfattar sin arbetssituation och kommunen som arbetsgivare. Frågorna innehåller bland annat trivsel, delaktighet, inflytande, hälsa och ledarskap. Svarfrekvensen på 75 % bedöms som en bra nivå. Kommunens medarbetare är positiva inom flertalet områden. De upplever sitt arbete meningsfullt, känner stolthet och delaktighet. Inom exempelvis arbetsmiljö, friskvård hälsa etc visar resultatet på att det finns behov av ett förbättringsarbete i verksamheterna. JÄMSTÄLLHETSDEKLARATION - CEMR Älvsbyns kommun har antagit en nationell jämställdhetsdeklaration, CEMR. Ett arbete pågår med utbildningsinsatser och utformning av handlingsplan hur jämställdhetsintegreringen ska bedrivas. ÖGONOPERATION Som ett led i att vara en attraktiv arbetsgivare har Kommunstyrelsen beslutat att erbjuda samtliga medarbetare i kommunen ett bruttolöneavdrag för ögonoperation. Mottagandet har varit mycket positivt och ett tiotal medarbetare har undertecknat avtal om bruttolöneväxling. SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE Rehabiliteringsarbetet i Älvsbyns kommun är en viktig del i kommunens strävan att vara en attraktiv arbetsgivare. Arbetet med sjukfrånvaro, rehabilitering och arbetsanpassning ska ske på ett systematiskt sätt. Arbetsgivaren har ett långtgående ansvar att identifiera, förstå och vidta åtgärder för att skapa en god arbetsmiljö vilket bidrar till en minskad sjukfrånvaro. 18

19 frånvaro. Medarbetarnas Medarbetarnas arbetsförmåga arbetsförmåga ska tillvaratas. ska tillvaratas. Pitehälsan AB har under året anlitats vid behov av Pitehälsan såväl förebyggande AB har arbetsmiljöinsatser under året anlitats som med vid åtgärder under av såväl pågående förebyggande rehabiliteringsprocesser. arbetsmiljöin- behov satser som med åtgärder under pågående Utförda aktiviteter i Älvsbyns kommun under 2013: rehabiliteringsprocesser. lagstadgade undersökningar för räddningstjänstens personal och nattundersökningar för Utförda nattpersonal aktiviteter inom i social Älvsbyns tjänsten. kommun under arbetsförmågebedömningar, 2013: samtalskontakter, arbetsmiljöärenden, lagstadgade undersökningar exempelvis för räddningstjänstens personal och arbetsplatsöver nattundersök- syn ergonomigenomgångar, undersökning ningar för nattpersonal och riskbedömning inom av socialtjänsten i verksamheterna. arbetsmiljön ute arbetsförmågebedömningar, samtalskontakter, Utbildning i det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) arbetsmiljöärenden, kommer att genomföras exempelvis för chefer ergonomigenomgångar, under arbetsplatsöversyn under- och skyddsombud sökning och riskbedömning av arbetsmiljön ute i HÄLSOBILD verksamheterna. Utbildning i det systematiska arbetsmiljöar- God hälsa är en tillgång både för medarbetare och för betet hela organisationen. (SAM) kommer Att främja att genomföras hälsa och förebygga chefer sjukdom och är viktiga skyddsombud delar i arbetet under med att minska sjukfrånvaron, sjukdomsrelaterade kostnader och få HÄLSOBILD en effektivare verksamhet. Sjukfrånvaro Total sjukfrånvaro i % av ordinarie arbetstid Nyckeltal 1 6,98 7,10 Sjukfrånvaro > 59 dagar Långtidssjukfrånvaro i % av total sjukfrånvaro Nyckeltal 2 51,76 53,73 Sjukfrånvaro för kvinnor Sjukfrånvaro i % av total sjukfrånvaro Nyckeltal 3 7,35 7,61 Sjukfrånvaro för män Sjukfrånvaro i % Av total sjukfrånvaro Nyckeltal 4 4,66 3,84 Andel sjukdagar per åldersgrupp i % av tillgänglig tid 0 29 Nyckeltal 5 8,32 3, Nyckeltal 6 6,84 6, Nyckeltal 7 7,02 8,04 Samtliga medarbetare i Älvsbyns kommun erbjuds aktiv friskvård enligt kommunens riktlinjer för friskvårdsförmåner. God hälsa är en tillgång både för medarbetare och för hela organisationen. Att främja hälsa och förebygga sjukdom är viktiga delar i Målet arbetet för frisknärvaro med att minska på 95% sjukfrånvaron, uppnåddes inte 2013, sjukdomsrelaterade den blev 93 %. kostnader och få en effektivare verksamhet. Sjukfrånvaro Älvsbyns kommuns totala sjukfrånvaro uppgick till 7,10 %. Jämförande siffra för 2012 var 6,98 %. Ökningen gäller både den korta och den långa sjukfrånvaron. Samtliga medarbetare i Älvsbyns kommun erbjuds aktiv friskvård enligt kommunens riktlinjer för friskvårdsförmåner. Målet för frisknärvaro på 95% uppnåddes inte 2013, den blev 93 %. Sjukfrånvaro Älvsbyns kommuns totala sjukfrånvaro uppgick till 7,10 %. Jämförande siffra för 2012 var 6,98 %. Ökningen gäller både den korta och den långa sjukfrånvaron. 19

20 Nedan följer en beskrivning över den totala sjukfrånvaron 2013 uppdelad per verksamhetsområde. följer en Inom beskrivning parentes över redovisas den totala 2012 sjukfrån- Nedan varon års nivå uppdelad per verksamhetsområde. Inom parentes redovisas 2012 års nivå. Verksamhet Totalt % Kön Kvinnor % Män % Äldreomsorg 9,37 17, (9,17) (9,85) (24,33) Omsorg om funktionshindrade 10,13 (8,87) 11,49 (10,2) 2,75 (1,71) Arbete och Integration Barn o familjenheten Timmersvansens förskoleområde 10,29 (5,42) 2,01 (4,23) 4,81 (5,25) Åsens förskoleområde 7,08 (6,04) Grundskola 5,67 (5,4 ) Gymnasieskola 3,59 (2,78 ) Näringslivs-utveckling 12,2 (6,23) 20,08 (4,23 ) 4,89 (5,38) 7,31 (6,22) 6,22 (5,88 ) 3,3 (0,77) 1,03 (0) 1,49 (0) Sjuklönekostnader Sjuklönekostnaderna för 2013 uppgick till 3,3 mkr inkl PO-tillägg. Den totala kostnaden för sjukfrånvaron är dock betydligt högre om kostnader för semesterlön, Sjuklönekostnader OH-kostnader och även kostnader för rehabilitering, Sjuklönekostnaderna administration och för vikarier 2013 uppgick medräknas. till 3,3 mkr inkl PO-tillägg. Den totala kostnaden för sjukfrånvaron EKONOMISKA är dock betydligt STÄLLNING KOMMUNENS högre om kostnader för semesterlön, OHkostnader och även beräknas kostnader för 2013 för uppvisa rehabilite- i huvud- Kommunsektorn sak ring, positiva administration resultat. Detta och beror vikarier framförallt medräknas. på återbetalda premier från AFA Försäkringar. Älvsbyns kommuns KOMMUNENS resultat följer EKONOMISKA den generella resultatutvecklingen STÄLLNING för kommunsektorn. Till skillnad från flertalet övriga kommuner så gör Älvsbyns kommun ett väldigt Kommunsektorn bra resultat, även beräknas med AFA för 2013 återbetalningen uppvisa borträknad. i huvudsak positiva resultat. Detta beror framförallt på återbetalda premier från AFA Försäkringar. Älvsbyns kommuns resultat 0 3,09 (2,9 ) 3,05 (1,71) 5,55 (7,29) 1,12(0,13) 0(0) 1,24(0,13) Kulturverksamhet 1,27(2,54) 1,25(2,54) 1,42(0) Miljö-Bygg-Räddning 1,28(0,9) 1,94(1,34) 0(0) Bemanningsenheten Kommun-övergripande verksamhet (förvaltnings-ledning, kostfunktionen) 6,4 (15,69) 6,72 (15,69) 0 (0) 4,86(4,07) 5,67(5,09) 2,28(0,26) följer den generella resultatutvecklingen för kommunsektorn. Till skillnad från flertalet övriga Under kommuner de kommande så gör åren Älvsbyns beräknas kommun dock resultaten ett väldigt inom kommunsektorn bra resultat, även sjunka med även AFA om återbetalningeterna bedöms borträknad. utvecklas relativt starkt. Det är framför skatteintäk- allt de demografiskt betingade behoven som kommer Under att de sätta kommande press på kommunerna. åren beräknas Utöver dock det ställer resultaten reformer inom och kommunsektorn lagstiftning allt större sjunka krav på även kommunerna skatteintäkterna och dess verksamheter. bedöms utvecklas relativt starkt. Det är framför allt de demografiskt Ett antal betingade år med behoven positiva ekonomiska som kommer resultat att har sätta gjort press att på den kommunerna. ekonomiska situationen Utöver det i Älvsbyns ställer reformer mun är stabil. och Resultatet lagstiftning för allt 2013 större blev drygt krav 12 miljoner, kom- på kommunerna till det ska läggas och ca dess 6 miljoner verksamheter. i avsättningar för att kunna möta framtida kostnader och 10 miljoner i Ett antal avbetalning år med på positiva lån. ekonomiska resultat har gjort att den ekonomiska situationen i Älvsbyns Den ekonomiska kommun är stabiliteten stabil. Resultatet har skapat för ett politiskt 2013 handlingsutrymme blev drygt 12 miljoner, för framtida till det satsningar. ska läggas ca för miljoner visar i på avsättningar ett relativt svagt för att resultat. kunna Inför de Budgeten möta kommande framtida kostnader åren ser det och relativt 10 miljoner positivt ut. i Även avbetalning inför 2014 på har lån. ytterligare resurser kunnat tillföras verksamheten i form av kompensation för generella Den kostnadsökningar. ekonomiska stabiliteten En ansvarsfull har skapat investeringsvolym ett politiskt möjliggör handlingsutrymme även att resurser för kan framtida frigöras för framtida satsningar. Budgeten för 2014 visar på ett relativt svagt resultat. Inför de kommande åren Kommunallagens ser det relativt positivt krav på ut. god Även ekonomisk inför hushållning 2014 i har det verksamhetsmässiga ytterligare resurser perspektivet kunnat tillföras kräver löpande verksamheten effektiviseringar i form och av förmåga kompensation hos de kommunala för generella verksamheterna kostnadsökningar. att pröva nya En vägar ansvarsfull och andra sätt att investeringsvolym fullgöra sina uppdrag. möjliggör En kostnadseffektiv även att resurser kan het frigöras är en förutsättning framtida för att satsningar. kommunen ska uppnå verksam- god ekonomisk hushållning även i det finansiella Kommunallagens perspektivet. krav på god ekonomisk hushållning i det verksamhetsmässiga perspektivet En god kräver ekonomisk löpande hushållning effektiviseringar är grundförutsättningen och förmåga att även hos fortgent de kommunala kunna erbjuda verksamheterna Älvsbyns att pröva kommun nya vägar en högkvalitativ och andra samhällsservice. sätt medborgarna i att fullgöra sina uppdrag. En kostnadseffektiv verksamhet är en förutsättning för att kommunen ska uppnå god ekonomisk hushållning även i det finansiella perspektivet. En god ekonomisk hushållning är grundförutsättningen för att även fortgent kunna erbjuda medborgarna i Älvsbyns kommun en högkvalitativ samhällsservice. 20

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009

Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009 Kilsta Metall AB (publ) Bokslutskommuniké januari december 2009 - Försäljningen för helåret 2009 uppgick till 28,8 Mkr (43,1). - Resultatet efter finansnetto uppgick till 4,1 Mkr (-0,6 Mkr). Resultatutvecklingen

Läs mer

Halvårsrapport. 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Halvårsrapport. 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Halvårsrapport 2009 01 01 2009 06 30 6 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Den totala omsättningen minskade med 11 % i förhållande till motsvarande period föregående år och uppgick till 74 986 tkr

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Kommunrevisorerna i Nora kommun har granskat kommunens årsredovisning för år 2014.

Kommunrevisorerna i Nora kommun har granskat kommunens årsredovisning för år 2014. NORA KOMMUN 2015-03-26 Revisorerna Till: Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktige Revisionsrapport över årsredovisning 2014 Kommunrevisorerna i har granskat kommunens årsredovisning för år 2014.

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.)

METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.) METALLVÄRDEN i SVERIGE AB (PUBL.) DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2012 Andra kvartalet 2012 Omsättning för koncernen uppgick till 13.023 Tkr. Resultatet för de operativa enheterna (före avskrivningar och finansiella

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Säters kommun. Rapport beträffande granskning av bokslut och årsredovisningen 2014. KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13

Säters kommun. Rapport beträffande granskning av bokslut och årsredovisningen 2014. KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13 Rapport beträffande granskning av bokslut och KPMG AB 19 mars 2015 Antal sidor:13 Rapport beträffande årsredovisning.docx Innehåll 1. Sammanfattning 1 1.1 Räkenskaperna och årsredovisningen 1 1.2 Underlag

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

Delårsrapport januari - mars 2008

Delårsrapport januari - mars 2008 Delårsrapport januari - mars 2008 Koncernen * - Omsättningen ökade till 138,4 Mkr (136,9) - Resultatet före skatt 25,8 Mkr (28,6)* - Resultatet efter skatt 18,5 Mkr (20,6)* - Vinst per aktie 0,87 kr (0,97)*

Läs mer

Årsrapport. Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr).

Årsrapport. Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr). Årsrapport 2008 Tolv månader i korthet avseende koncernen Den totala omsättningen ökade med 10 % och uppgick till 165 223 tkr (150 478 tkr). Nettoomsättningen för koncernen ökade med 9 % och uppgick till

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874

Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(5) Delårsrapport 1 januari 30 september 2007 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del

Läs mer

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen!

Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014. Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Budgetberedning inför 2015-2017 22 oktober 2014 Tomelilla - här skapar vi förutsättningar för hög livskvalité och njuter av Österlen! Beslutspunkter Skattesats Finansiell mål och verksamhetsmål för GEH

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Östhammars kommun. Granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 17

Östhammars kommun. Granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionsrapport. Audit KPMG AB. Antal sidor: 17 Granskning av bokslut och årsredovisning Revisionsrapport Audit KPMG AB Antal sidor: 17 and a member firm of the KPMG network of independent member firms affiliated with KPMG International Cooperative

Läs mer

pwc Granskningsrapport

pwc Granskningsrapport pwc Granskningsrapport Innehållsförteckning i Sammanfattande bedömning Inledning.i Bakgrund. Syfte, revisionsfrågor och avgränsning i 3.3 Revisionskriterier.4 Metod Granskningsresultat 3.i Allmänna iakttagelser

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269)

Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Kommunfullmäktige 2013-09-16 62 (Dnr KS 2013/269) Innehållsförteckning Utvecklings- och översiktplan för Vansbro kommun... 2 Uppdraget... 2 Balanskravet och god ekonomisk hushållning... 3 Vansbro kommuns

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013

Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport januari mars 2013 FÖR SMARTEQ AB (PUBL), ORG NR 556387-9955 FÖR KVARTAL 1, 2013 Delårsrapport Q1 2013 Smarteqs affärsidé är att sälja och utveckla antennsystem för ökad tillgänglighet, effektivitet

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 %

Bokslutskommuniké. Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Bokslutskommuniké Substansvärdet ökade med 4,0 % till 219,41 kr per aktie (föregående år 210,87). Inklusive lämnad utdelning blev ökningen 6,9 % Styrelsen föreslår en utdelning om 10,00 kr per aktie varav

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

BRF Byggmästaren 13 i Linköping

BRF Byggmästaren 13 i Linköping Årsredovisning för BRF Byggmästaren 13 i Linköping Räkenskapsåret 2014-01-01-2014-12-31 Innehållsförteckning: Sida Förvaltningsberättelse 1 Resultaträkning 2 Balansräkning 3-4 Ställda säkerheter och ansvarsförbindelser

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013

Ökad omsättning. Perioden januari mars. Vd:s kommentar. Delårsrapport januari-mars 2013 Ökad omsättning Perioden januari mars Omsättningen ökade till 61,9 MSEK (58,7), vilket ger en tillväxt om 6 % Rörelseresultatet uppgick till 4,3 MSEK (4,5) vilket ger en rörelsemarginal om 6,9 % (7,7)

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Kvartalsrapport januari - mars 2014

Kvartalsrapport januari - mars 2014 Kvartalsrapport januari - mars 2014 Omsättningen för januari-mars 2014 uppgick till 1 860 KSEK (4 980 KSEK) Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till -196 KSEK (473 KSEK) Rörelseresultatet uppgick

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ)

LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) LAGERCRANTZ GROUP AB (publ) Delårsrapport 1 april 30 september 2003 (6 månader) Nettoomsättningen ökade till 757 MSEK (710). Resultatet efter finansnetto förbättrades till 12 MSEK (1). Resultatet efter

Läs mer

Ägardirektiv för Elmen AB

Ägardirektiv för Elmen AB Kommunfullmäktige 2013-08-27 1 (5) Beslutsreferens KF 2013-09-30, 86, Dnr 2013/157 003 Elmens bolagsstämma 2013-11-05, 7 Ägardirektiv för Elmen AB 1 Styrande dokument Bolagets verksamhet regleras av kommunallagen

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen

Bokslutskommuniké. 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Bokslutskommuniké 2009 01 01 2009 12 31 12 månader i korthet avseende Garpcokoncernen Nettoomsättningen har minskat med 12 % i förhållande till föregående år och uppgick till 145 469 tkr (164 402 tkr).

Läs mer

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR

Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Fortsatt stark omsättningstillväxt för SJR Omsättningen uppgick till 25,4 MSEK (18,6), en ökning med 37 procent. Rörelseresultatet ökade med 37 procent till 3,3 MSEK (2,4), motsvarande en rörelsemarginal

Läs mer

Dala Energi AB (publ)

Dala Energi AB (publ) Information offentliggjord fredagen den 24 maj 2013 Delårsrapport Q1 2013 2013-01-01 2013-03-31 Nettoomsättning 75 187 tkr (69 174) Rörelseresultat 17 231 tkr (19 657) Resultat efter skatt 17 451 tkr *

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489

Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 Delårsrapport Januari-juni 2000 HOIST International AB (publ) Org. nr 556012-8489 1(7) Viktiga händelser under första halvåret 2000 Kundintäkterna för första halvåret uppgick till 58,0 Mkr (25,7) motsvarande

Läs mer

Bokslutskommuniké 2009 Vindico Security AB (publ)

Bokslutskommuniké 2009 Vindico Security AB (publ) Sida 1 av 11 Bokslutskommuniké 2009 Vindico Security AB (publ) Helåret 2009 Koncernens nettoomsättning ökade med ca 6% och uppgick till 4454 (4196) tkr. Koncernens resultat efter skatt uppgick till -926

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Bokslutsberedningen. Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande 1(7) Plats och tid KS-salen 08:00-16:00 Morokulien 2015-03-25 17:00-17:30 Beslutande Hans Nilsson (HEL) Björn Källman (HEL) 26 Johanna Söderberg (C) Hans-Peter Jessen (S) 26 Dan Säterman (S), tjänstgörande

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Delårsrapport kvartal 2 2014

Delårsrapport kvartal 2 2014 Delårsrapport kvartal 2 2014 Första halvåret 2014 Nettoomsättningen uppgick till 18,6 MSEK (10,4) Rörelseresultatet uppgick till 0,5 MSEK (-2,1) Resultatet efter skatt blev 1,0 MSEK (-2,1) Resultatet efter

Läs mer

Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31

Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31 Delårsrapport 2012-01-01 2012-03-31 117 % tillväxt i e-handel Sammanfattning första kvartalet 2012 Tillväxt på 117 % i e-handeln i Hedbergs Guld & Silver under första kvartalet. Total tillväxt i Hedbergs

Läs mer

Delårsrapport 2015-01-01 2015-03-30

Delårsrapport 2015-01-01 2015-03-30 Delårsrapport 2015-01-01 2015-03-30 Online Brands Nordic AB (publ) 73 % ökning i e-handeln driver försäljningstillväxt Sammanfattning första kvartalet 2015 Omsättningstillväxten är 14 %, försäljningen

Läs mer