Så tänds eldsjälar. En introduktion till entreprenöriellt lärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så tänds eldsjälar. En introduktion till entreprenöriellt lärande"

Transkript

1 Så tänds eldsjälar En introduktion till entreprenöriellt lärande

2

3 Så tänds eldsjälar en introduktion till entreprenöriellt lärande Marielle Peterson & Christer Westlund

4 2007 Marielle Peterson & Christer Westlund, NUTEK. ISBN Infonr Första upplaga 2007: ex Form: Ordförrådet, Tryck: Elanders Vällingby

5 Förord Nutek arbetar för att få fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner. För att fler nya företag ska startas är det nödvändigt att människor ser företagande som ett möjligt och attraktivt alternativ till en anställning. Nutek arbetar därför med att stimulera positiva attityder till entreprenörskap och företagande. Attityder grundläggs i tidiga åldrar och Nutek har sedan slutet av 1990-talet arbetat med entreprenörskapsfrämjande insatser riktade till utbildningssystemet. Denna bok ges ut inom ramen för ett nationellt entreprenörskapsprogram som Nutek på uppdrag av regeringen bedriver åren I programmet, som främst syftar till att öka kunskapen om och intresset för entreprenörskap i utbildningssystemet, definieras entreprenörskap på följande sätt: Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Nuteks ambition med att främja entreprenörskap i skolan är att elever och studenter ges möjlighet att utveckla färdigheter som kreativitet och handlingskraft. Kompetenser som de kommer att ha nytta av oavsett om de väljer en karriär som anställd eller företagare. Marielle Peterson och Christer Westlund har fått i uppdrag av Nutek att i denna bok förmedla sina tankar och idéer om varför entreprenörskap i skolan är viktigt, vad det kan innebära för eleverna samt att ge tips på hur det entreprenöriella lärandet kan initieras och drivas. Författarna, som själva ansvarar för innehållet i denna bok, presenteras närmare på sid 116. Stockholm, januari 2007 Sune Halvarsson Tf generaldirektör John Wallon Projektledare

6 Innehåll Kapitel 1 Varför entreprenörskap i skolan? 11 Paradigmskifte...11 Stress och psykisk ohälsa ökar bland unga...15 Situationen i skolan som en konsekvens av samhällsutvecklingen...15 Entreprenörsanda en viktig del av lösningen 19 En pedagogisk form...19 Motivation...20 Definition...20 Begreppet kompetens...21 Vad är entreprenörskap i skolan? 23 Definition...24 Entreprenöriellt Lärande att förlösa eldsjälar...25 Hur du kan börja...26 Kapitel 2 Vilka kompetenser stimuleras av Entreprenöriellt Lärande 31 Personligt Ledarskap självkunskap 35 Självkänsla och självförtroende...36 Personliga gränser och integritet...37 Behov och lust...37 Uppmärksamhet och bekräftelse...38 Ansvarstagande...39 Konsekvensbedömning...40 Känslohantering...44 Medvetenhet om sina talanger...45 Värderingstydlighet...46 Tålamod och uthållighet...46 Förmågan att hantera osäkerhet och tvetydighet...47 Förändringskompetens och lärande 49 Förmåga att reflektera...49 Gränslöst lärande...50 Abstraktion och konkretisering...51 Motivation och framtidstro...51 Lösningsorienterat tänkande...52 Kommunikationskompetens...52 Nätverkskompetens...53 Omvärldsorientering...53

7 Kapitel 2 Ta-sig-församhet 57 Idéutvecklingskompetens...57 Handlingskraft...59 Projekt- och organiseringskompetens...59 Summering av kapitel Kapitel 3 Entreprenöriellt Lärande 65 Del 1 Pedagogisk plattform för entreprenöriellt lärande 67 Projektorienterat arbetssätt...68 Ämnesövergripande arbetssätt...70 Samverkan med samhället...73 Gnosjöpedagogik...75 Självreflektion...77 Värdenivåundervisning...80 Storytelling...82 Del 2 Pedagogens roll 85 Processledare...85 Förstrukturering att göra en årsplan...87 Coachning...89 Morgonmöte...92 Värderingsrespons...92 Reflektion...94 Konsekvenser i pedagogrollen av processledarskapet...97 Omvärldsbevakning...99 Samverkan med andra pedagoger...98 Hur blir alla dessa delar av entreprenöriellt lärande 103 en träning i entreprenörskap? Exempelbilaga 105 Framväxten av denna bok 115 Kunskapsfältets framväxt Bokens positionering Författarnas bakgrund

8 Inledning Entreprenörskap i skolan är ett relativt nytt fenomen. EU s Lissabonstrategi och flera europeiska länders uppmärksamhet på området, visar att kunskapsfältet tillgodoser en lång rad behov i vår tid. I Norge ger fler och fler högskolor och universitet erbjudande om fortbildning och påbyggnadsutbildningar i entreprenörskap för lärare. Kunskapsfältet hämtar stoff från flera ämnesfält; pedagogik, metodik, innovation, ledarskap, projektarbete och utvecklingsstrategier. Det är en utmaning att hitta litteratur som tar ett helhetsgrepp på kunskapsfältet. Det är därför glädjande att Marielle Peterson och Christer Westlund kommer med denna bok. Vi har arbetat tillsammans i flera gemensamma projekt mellan Sverige och Norge i både svenska och norska skolor. Genom samarbete, erfarenhetsutbyte och reflektion har vi utvecklat vår syn på betydelsen av och innehållet i entreprenörskap i skolan. Denna bok upplever jag som resultatet av en långvarig utveckling och tankeprocess hos de två författarna. Den är skriven av några som brinner för ungdomar och deras framtid och önskar att viga sitt liv och sina krafter till att förbättra utbildningen av barn och unga. Marielle och Christer är två relativt unga, nytänkande och modiga människor som minns hur det är att vara unga. De identifierar sig med de ungas utmaningar om hur det är att etablera en egen identitet och skapa sig en framtid i vår tid. Kunskap om avgörande ramar för identitetsbyggande samt inlevelse och förståelse för de ungas utmaningar är Marielle och Christers utgångspunkt. Det är bra att dessa erfarenheter och tankar nu är samlade i bokform och görs tillgängliga för alla som är intresserade av utbildning och ungdomars utmaningar. Detta är en viktig bok, där ett paradigmskifte i skolan tydliggörs i förhållande till strukturer och roller. Synen på skolans uppgift och position kommer i fokus. Boken utvidgar synen på entreprenörskap från att vara en metod i företagsutveckling till att se entreprenörskap som ett verktyg till att utveckla skolan och det pedagogiska tänkandet. I Norge är regeringens syfte med entreprenörskap i utbildningen, att det både ska vara en inlärningsstrategi och ett utbildningsmål. Denna bok synliggör hur en sådan inlärningsstrategi bör formas. Entreprenöriellt lärande beskrivs som en pedagogisk form som är aktuell inom alla ämnen och teman i skolan och som möjliggör en 6

9 djupare kompetensutveckling. Viktiga kompetensmål för entreprenörskap och aktuella metoder för att nå dessa, utgör bokens huvudinnehåll. Många lärare arbetar med entreprenörskap i skolan utan att nödvändigtvis använda det begreppet. Genom denna bok kommer du som pedagog bli mer klar över din egen tillämpning och bli redo för att utveckla entreprenörskap i skolan mer medvetet och i ett helhetsperspektiv. Det blir tal om bildning och inte bara utbildning. Det handlar om livslångt lärande. Elisabeth Rønnevig Högskolelektor vid Högskolan i Hedmark 7

10 8

11 Kapitel 1 Varför entreprenörskap i skolan? innehåll Kapitel 1 Varför entreprenörskap i skolan? 11 Paradigmskifte...11 Stress och psykisk ohälsa ökar bland unga...15 Situationen i skolan som en konsekvens av samhällsutvecklingen...15 Entreprenörsanda en viktig del av lösningen 19 En pedagogisk form...19 Motivation...20 Definition...20 Begreppet kompetens...21 Vad är entreprenörskap i skolan? 23 Definition...24 Entreprenöriellt Lärande att förlösa eldsjälar...25 Hur du kan börja

12 EU s identifierade nyckelkompetenser Inom EU har åtta nyckelkompetenser identifierats som absolut nödvändiga att besitta för att klara av dagens arbetsmarknad. Samtliga medlemsländer rekommenderas att arbeta för att människorna i respektive land ska utveckla dessa kompetenser. De åtta kompetenserna är: 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Interpersonell, interkulturell och social kompetens samt medborgerlig kompetens. 7. Entreprenörskap & företagaranda. 8. Kulturella uttrycksformer. Intressant är att 7. Entreprenörskap & företagaranda identifieras som en nyckelkompetens. EU rekommenderar medlemsländerna att väva in nyckelkompetenserna i de skolreformer som görs. 10

13 Utan motivation hos eleven avstannar allt lärande. Varför entreprenörskap i skolan? Paradigmskifte Många människor i vårt land, såväl ungdomar som vuxna, lever idag under press. Den skapas av allt ifrån medias syn på människan till den prestationspress vi kan uppleva i arbetet och under skolperioden. Medias och teknikens framsteg och inträde i vardagen har medfört särskilda uppväxtvillkor för de generationer som är födda efter I tidigare generationer fanns vuxna som värderade kontinuitet och tydlig rollfördelning i hemmet, förutsägbar barnafostran (därmed inte sagt optimal), bullbak, mattider, semestermånad, förvärvsarbete och årliga traditioner. Generationer födda före 1970 växte upp med en yttre stabilitet som idag inte längre existerar. Tidigare var skillnaderna mellan att vara ung och vuxen tydlig och som förälder hade man ansvar att vägleda de vilsna ungdomarna in i vuxenlivets mysterier avseende utbildning, karriärvägar och personligt ansvarstagande. Men idag är många föräldrar själva rotlösa och många vuxna människor behåller tonårsmentaliteten och attributen långt efter att de passerat 30- årsåldern. Föräldrar av idag har inte alls samma självklara plats på arbetsmarknaden som under talets glada dagar då alla hade rätt till ett arbete. Ändå ligger förväntningar kvar på att föräldrar ska vägleda sina barn och ungdomar i frågor om utbildning och framtida arbeten och vara deras främsta förebilder. 80- och 90-talets ungdomsgenerationer har mötts av ett samhälle karaktäriserat av kulturell mångfald parallellt med en ökad sekularisering. Arenorna där det tidigare ventilerades frågor om samhället och 11

14 Entreprenöriellt lärande är alla de handlingar, processer, aktiviteter, signaler etc. som stimulerar* elevernas entreprenöriella kompetenser. * Med stimulerar avses det som faktiskt stimulerar eleven, inte vad eleven kan välja eller välja bort. Dvs. om eleven inte stimuleras av en metod så är det läge att pröva en annan. 12

15 mänskliga värden har mer eller mindre upplösts. Kyrkan kämpar för att behålla en plats i samhället. Alla föräldrar har inte tid, möjlighet, kompetens, lust eller ork att prioritera dessa frågeställningar. Tilltron till auktoriteter har (befogat) avtagit och idag är auktoritär fostran och styrning ett begrepp som möjligtvis 70-talisterna kan påminna sig om. Ungdomstiden har gjorts central i media och dess attribut eftersträvansvärda. Tidigare hade familjen, myndigheterna, vetenskapen, politikerna och företagen stort inflytande i den enskilde människans liv. De kollektiva (överordnade) värdena utgjorde ryggraden i människors resonemang och fungerade som gemensamma rättesnören att relatera till, vid moraliska och etiska spörsmål. Men vi lever inte längre i en värld där alla vet vad man ska göra och vad som är rätt och fel eller bra och dåligt. För bara en generation sedan levde vi i relativt isolerade samhällen präglade av en hög grad av värdemässig konsensus som i allt väsentligt var moraliskt grundad: vad gör man och vad gör man inte, vad har man skyldighet till och vad bör man? (Juul, J) En ökad globalisering där intryck förmedlas från ett stort antal länder, kulturer och olika värderingssystem har gjort att människor idag översköljs av budskap och möjliga livsstilar. Med den kristna religionens minskade betydelse, nya familjeformer, vetenskapens spridning om vikt och rön på alla samhällsnivåer, massmedias allt större spridningsområde och människors ökade förflyttningar i både tid och rum ställs människor inför motsägelser. Det Rätta är inte längre självklart vilket återspeglas i de offentliga debatternas motsägelsefulla budskap. Dagens ungdomar har precis som förr behov av vägledning och spegling. Ungdomarna lutar sig idag mot den tydligaste normen i samhället. Dagens samhälles starkaste överhuvud och normsättare är media. Bakom media ligger, krasst sett, multinationella företag vilka skapar våra framtida värden. Resultaten av marknadens fostran låter inte vänta på sig. Den vanligaste och mest förekommande fritidssysselsättningen för ungdomar av idag är inte som tidigare idrottsutövande, studier eller hobbies utan massmediekonsumtion. Det är ett växelspel där storföretag, produktjättar, såpaskådisar, mediegurus och film- och musikstjärnor kommunicerar direkt via tv, internet och dagstidningar till alla barn, ungdomar och vuxna. Responsen blir ofta en konsumtion av det som erbjuds i form av produkter, värderingar och identiteter. Det är i bakgrund av alla dessa förändringsströmmar som entreprenörskapsträningen i skolan kan bidra till nya insikter och förhållningssätt vilket ger både elever och lärare en större stabilitet och valfrihet. 13

16 Norges mål I Norge har Utbildningsministern och Näringsministern gemensamt uttalat sig och sagt att Norge ska bli världens bästa land när det gäller entreprenörskap i skolsystemet. Detta arbete har pågått i några år. Intressant är att när det skedde ett regeringsskifte så sa den nya regeringen att den gamla regeringen gjort ett bra arbete för att införa entreprenörskap i skolan. Nu ska vi fortsätta och göra det ännu bättre. Regionala tillväxtprogram I Sverige styrs det näringslivsfrämjande offentliga arbetet bland annat av regionala tillväxtprogram. Det finns 24 regionala tillväxtprogram och samtliga program lyfter fram ökat entreprenörskap som en mycket viktig tillväxtfaktor. Särskilt nämns i de flesta att arbetet med ökat entreprenörskap måste påbörjas redan i skolan. Norges skolminister: Skolans arbete måste gå ut på att förbereda eleverna på att arbeta med de jobb som ännu inte skapats. 14

17 Stress och psykisk ohälsa ökar bland unga I en helt ny utredning publicerad av SOU 15 augusti 2006 framkommer en lång rad fakta som beskriver hur ungas livsvillkor förändrats avsevärt under senare år. Bland annat har psykiska problem blivit mycket vanligare. Under de senaste 20 åren har andelen ungdomar som har besvär av ängslan, oro eller ångest tredubblats. Flera olika studier visar entydigt att besvär i form av oro, trötthet och sömnstörningar ökar i hela samhället, men mest i åldersgruppen år. Andelen unga flickor som vårdas för depression har under perioden stigit med 800 procent. Orsakerna till den upplevda stressen som anges kan sammanfattas med krav på tillgänglighet, yttre prestationskrav från lärare och föräldrar (skola/jobb), inre krav (utseende/prestation) samt sociala krav (familj/vänner). Detta har stark koppling till de resonemang som förts ovan. Alla ungdomar oavsett kulturellt kapital och social bakgrund riskerar att bli utbrända innan de ens gjort entré i arbetslivet, då det i stort är de överordnade strukturerna och miljöerna som bidrar mest till stress och ohälsa. En jämförelse mellan 11 europiska länder visar att ökningen av psykiska symptom bland ungdomar går parallellt med utvecklingen av arbetsmarknaden för ungdomar. Utvecklingen under perioden har varit som sämst för ungdomarna i Sverige i båda dessa avseenden. SOU 2006 Varken arbetar- eller akademikerföräldrar har haft tid eller kompetens att förbereda ungdomarna inför livets och arbetslivets kaosartade förutsättningar. Svårigheten att få ett jobb efter skolan och tjäna egna pengar är ett vanligt problem bland ungdomar med utländsk bakgrund på yrkesförberedande program medan egna högt ställda krav på att få höga betyg är ett vanligt stressmoment bland gymnasieungdomar på teoretiska program. SOU 2006 Situationen i skolan som en konsekvens av samhällsutvecklingen För att hjälpa människor ut i yrkeslivet och vuxenlivet har skolan spelat en viktig roll under de senaste hundra åren. Eftersom dagens problem och konsekvenserna där av är relativt unga, har skolan av naturliga skäl inte funnit alla sina former för att möta dessa nya förutsättningar. 15

18 16 Skolan genomgår konstant förändringsprocesser. Den formella inledningen på förändringsprocessen skulle kunna hänföras till lpf 94 där en förändrad kunskapssyn introducerades. Både Lpo och Lpf 94 ger i sin grund stor frihet till varje enskild lärare och till varje enskild skola. Men trots detta har inte skolan kunnat svara an på utmaningarna. Anledningen är att det tar tid att göra ett så stort perspektivskifte som krävs för att möta samhällsförändringarna och den förändrade kunskapssynen i läroplanerna från 94. Kanske behövs det ytterligare år innan vi kan se konsekvenserna av denna reform. Självklart är allt kaotiskt när alla inte hittat sina nya roller och former. Kännetecknande för de flesta stora paradigmskiften är att en del människor vill sträva tillbaka mot det gamla, exempelvis att med gamla metoder införa ordning och reda, medan andra vill ta stora steg framåt och skapa helt nya strukturer, arbetssätt och former. Helt klart är att det inte räcker med mycket kunskap för att överleva och ha en plats i dagens yrkesliv. Men vad ska skolan prioritera? Ämnesskolning som traditionen förespråkar? Kompetensutveckling som förberedelse för arbetslivet? Fostran av individer? Åsikterna går isär. Ett annat typiskt fenomen i ett paradigmskifte är att det som vid en första anblick kan verka nytt, bara är en förnyelse av det gamla, det vill säga samma sak som tidigare, fast på nya sätt. Ett exempel är när en undervisningsmetod införs som gör det gamla roligare och mer stimulerande, men slutresultatet är det samma. Flera vetenskapliga studier stödjer också detta resonemang. Många satsningar Av alla 20- åringar saknar 28 procent slutbetyg från gymnasieskolan, trots att de varit inskrivna i denna skolform. Det kan delvis vara en följd av problem i grundskolan där andelen som slutar årskurs 9 utan godkända betyg har ökat sedan starten av nuvarande betygssystem år 1997 och nu är uppe i omkring 10 procent. (SOU 2006) kan innebära att en förändring bara innebär att fel sakers görs på ett ännu bättre sätt. Fenomenet är extra besvärligt eftersom en utvärdering skulle kunna visa att på detaljnivå är resultatet mycket positivt, men på en mer övergripande nivå så sker ingen förbättring. Vilket bekräftar att vi är inne i ett paradigmskifte. Självklart är det inte enkelt att veta vad som är rätt och fel, bra och dåligt i ett större paradigmskifte. Helt klart är att den svenska skolan verkar gå i framkant tillsammans med några få andra länder för att definiera helt nya villkor och former för hur skolverksamhet ska bedrivas. Det är få länder som överlåter till varje enskild lärare, skola och kommun att bestämma hur undervisningen ska bedrivas. Du som lärare i den svenska skolan ligger därför i framkant när det gäller att bryta ny mark. Och den positionen ställer många och komplicerade krav.

19 Inlärd hjälplöshet Inlärd hjälplöshet ses som ett mer eller mindre ihållande, inlärt tillstånd, som förhindrar lärande och förändringsbenägenhet hos en individ. Tillståndet sägs ha sin grund i att individen inte ser sambandet mellan sitt eget agerande och konsekvenser i omvärlden. Det är mycket vanligt att en individ i detta tillstånd tillskriver sig själv misslyckanden i förväg, innan en situation verkligen uppstått och därför inte vågar företa sig något av rädsla att misslyckas. Följden blir att individen ger upp när den ställs inför olika utmaningar, frågeställningar eller problem och bedömer sig själv vara icke kapabel innan denne ens hunnit till ett försök. En starkt påverkande ingrediens gällande utvecklandet av inlärd hjälplöshet är om yttre omständigheter är otydliga och röriga : Som till exempel en omvärld med ständigt förändrade förutsättningar, såsom i det paradigmskifte vi nu genomgår. I media levereras en kaskad av olika yttre händelser med liten möjlighet för den enskilde att uppleva möjlighet att påverka. När dessutom ingen instans eller person framträder med trovärdiga svar på grundläggande viktiga frågeställningar och både unga och äldre verkar vara osäkra på rätt och fel, då ökar risken för hjälplösheten än mer. Under sådana förhållanden utvecklar många människor en vana att rutinmässigt inta vissa hållningar gentemot omvärlden grundat på enstaka erfarenheter eller upplevelser. Jag har provat att studera tidigare på dagen, men det gick inte. Hjälplöshet tar sig olika uttryck och förekommer i olika former. Universell hjälplöshet uppstår när någon är övertygad om att varken hon eller han själv eller någon annan kan upphäva det obehagliga tillståndet. Personlig hjälplöshet innebär att individen själv inte upplever att han/hon kan påverka situationen. Den inlärda hjälplösheten har visat sig betydligt mer svår att omvända om den omöjliga situationen upplevs som kronisk (jag är för osäker, för ful, för osmart, för lågutbildad, inkompetent etc) än om den förklaras som resultat av övergående omständigheter (jag var sjuk, trött osv). Vid kronisk inlärd hjälplöshet har den drabbade inte någon möjlighet att kontrollera obehaget. Vad tjänar det till att försöka när jag redan har så låga betyg? Motiven att agera på nya sätt blir då obefintliga. En vanlig kommentar är att jag kan inte få jobb för man måste ha arbetslivserfarenhet och utbildning. Föreställningen om att man saknar kunskapsmässiga eller personliga förutsättningar tar över därför att yttre tillsynes opåverkbara hinder existerar. Ytterligare exempel är; det är lågkonjunktur och därför kan man inte få jobb nu. En vanlig upplevelse/föreställning är att man själv inte spelar någon roll i omfattande frågor som t ex samhällsutveckling och förändrade yrkesroller, så vad spelar det för roll vad jag tycker?. Ju fler av dessa tendenser som samverkar desto djupare rotad blir hjälplösheten. 17

20 Flera rapporter visar att hjälplösheten sänker inlärningsförmåga, undergräver motivation att ta egna initiativ, den försvårar även förmågan att se att ett initiativ har varit framgångsrikt, också när det faktiskt varit det. Hjälplösheten försämrar förmågan att lösa problem och framkallar i slutändan emotionella störningar och ohälsa. I relation till att det ställs högre krav på människor att ständigt välja och att utbudet av valmöjligheter ständigt ökar kombinerat med att massmedias yttre krav väller över mänskligheten utvecklar fler barn och ungdomar symptom som kan härledas till inlärd hjälplöshet. Entreprenöriellt lärande är en utmärkt pedagogiskt form för att skapa möjligheter för de elever som börjat utveckla en inlärd hjälplöshet att väcka liv i den egna drivkraften. 18

21 Kunskap kan inte hamras in, kunskap utvecklas hos var och en. Entreprenörsanda en viktig del av lösningen En pedagogisk form Under mitten av förra århundradet utbildades människor till att passa in i befintligt arbetsliv som dominerades av stora organisationer och långsiktiga anställningsförhållanden. När dessa förutsättningar har ändrats, ändras också kraven på skolan. De grundläggande kunskaper och förmågor som krävs i dagens arbetsliv finner litet utrymme i en stor del av skolarbetet. Få elever upplever att de i skolan tränats för att kunna hantera förändrade förutsättningar, förverkliga sina drömmar och ta egna initiativ, göra hälsosamma val, lösa komplexa problem, stimulera sin egen och andras motivation, etc. kompetenser som krävs i de flesta av dagens arbeten. Intressant är att många av dagens vardagliga kompetenser tidigare bara krävdes av ett fåtal och de som ofta tillskrevs dessa kompetenser var entreprenörerna. Entreprenöriellt lärande är ett utmärkt sätt att stimulera motivationen och engagemanget hos eleverna i skolans alla ämnen. En del lärare känner sig inte bekväma i detta och tycker att skolan inte ska utbilda entreprenörer. Det är dock inte för att utbilda fler företagare som skolan behöver arbeta med entreprenörskap. Anledningen är snarare att ett av de mest övergripande målen för skolan är att förbereda elever för de utmaningar som finns i dagens samhälle. 19

22 Motivation En av de mest påtagliga effekterna av entreprenöriellt lärande är att det ger elever som börjat tappa sin motivation konkreta möjligheter att väcka liv i sin drivkraft. Glädjen, skaparlusten och framtidstron är yttringar som kommer alla ämnen i skolan till del. Men framför allt ger det eleverna större mening. Samtidigt utvecklas nya kompetenser som efterfrågas och är av stort värde i dagens arbetsliv. Många lärare upplever att eleverna har tappat fokus, motivation och drivkraft för skolarbete. För att ge perspektiv och förståelse för elevernas problematik fokuseras här på den problembild som kan målas upp i yrkeslivet och för ungdomarnas vardag och livsvillkor. I grunden handlar det om behov av nya kompetenser och former för att stimulera dessa. Definition De klassiska definitionerna av de kompetenser och kännetecken som tillskrivs en entreprenör innefattar bland annat: - ha en stark vilja och drivkraft - ha hög motivation - ha en utvecklad ansvarskänsla - kan hitta sätt att samarbeta med andra och har förmåga att bilda nätverk - ha förmåga till självständigt lärande - vara nytänkande och kreativ - ta kalkylerade risker - kan lösa problem - kan tänka abstrakt och konkret - ha förmåga att utveckla idéer - ha bättre hälsa 20

23 Begreppet kompetens Bland skolans och lärarhögskolornas personal finns en ständigt pågående och omfattande kunskapsdiskussion som innefattar skolans kunskapssyn, kunskapsinnehåll, kunskapsbedömning, etc. I den här boken presenteras entreprenöriellt lärande som en pedagogisk form som syftar till att stimulera en rad entreprenöriella kompetenser. Kompetens definieras här som en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext Ellström (1992). Kompetens är alltså mindre ämnesbundet och statiskt än kunskapsbegreppet och är kopplat till ett större sammanhang. Kompetensbegreppet inrymmer en drivkraft, riktning eller avsikt (handlingsförmåga) som kunskapsbegreppet i viss mån saknar, det är också påverkbart i större omfattning och inte lika traditionsbundet som kunskapsbegreppet. Entreprenörskap i skolan betyder alltså inte att ytterligare ett ämne ska införas. Snarare handlar det om olika arbetsformer för att stimulera kompetenser, samtidigt som olika kunskaper utvecklas hos eleverna. De entreprenöriella kompetenserna är direkt hänförbara till de mål som finns att sträva mot i läroplanerna. Således konkretiserar entreprenöriellt lärande arbetet att uppnå strävansmålen som för många varit otydligt hur det ska inrymmas i vardagen. Tidigare har dessa kompetenser betraktats som egenskaper, förmågor, färdigheter eller kvaliteter som vissa individer fötts med och andra mer eller mindre slumpmässigt hade utvecklat. Men numera finns kännedomen om att det är kompetenser vi alla kan utveckla genom träning och handledning samt genom att vistas i särskilda miljöer och strukturer. På samma grunder som att de flesta kan lära sig att somna och vakna själva, äta mat regelbundet eller ta hand om sin hygien, kan entreprenörskap främjas eller hämmas. På samma grunder händer det att en del individer inte utvecklar dem, eftersom de inte vistas i entreprenörsfrämjande miljöer. Idag utgör det majoritet att elever inte utvecklar entreprenöriella kompetenser eller entreprenörsanda, men detta kan ändras på, genom att skapa främjande miljöer. Med entreprenöriellt lärande avses den aktiva handling där de entreprenöriella kompetenserna omsätts. Entreprenörsanda är den entreprenöriella predisposition en individ har att svara på ett visst stimuli. Dvs. när alla de kompetenser som beskrivs i kapitel 2 används. 21

24 De kompetenser som kännetecknar entreprenörer krävs idag av alla som vill yrkesarbeta. I det tidigare yrkeslivet var dessa kompetenser ett hot för arbetsgivaren, eftersom arbetstagare som hade dem var svåra att styra i gamla företagsformer. Idag är det annorlunda. Avståndet mellan arbetstagare och ledare är kortare. Varje medarbetare möter nya situationer som kräver större flexibilitet, förändringsförmåga, initiativförmåga, problemlösningsförmåga, etc. Därför är det möjligt att omdefiniera innebörden och omvärdera vikten av entreprenörskap. Idag måste var och en vara lite av en entreprenör oavsett vilken försörjningsform man föredrar. Problemet är att de flesta inte tränats för detta. Entreprenöriellt lärande är en pedagogisk form där individer utvecklar sina entreprenöriella kompetenser. Det är vedertaget att människor som utvecklat de entreprenöriella kompetenserna skapar: - en egen inre motivation - fler möjligheter att skapa långsiktiga relationer - bättre förutsättningar att dra nytta av sina egna och andras talanger - möjlighet att hantera komplexa problem på ett mer ändamålsenligt sätt - fler karriärmöjligheter - förutsättningar för en stabilare och högre inkomst 22

25 Entreprenöriellt lärande stärker lärare och elevers förmåga att möta utmaningarna i dagens och morgondagens arbetsliv. Vad är entreprenörskap i skolan? Den ovan beskrivna förändrade samhälls- och arbetssituationen ställer krav på individens kompetens som sträcker sig långt förbi en formell utbildning. Det är här entreprenörsandan spelar en viktig roll: Individuella beslutstaganden, egna val och avvägningar, självständighet, personligt ansvarstagande och företagsamhet blir avgörande förmågor när det handlar om att navigera i den växande djungeln av möjligheter. Dessa utvecklingsmöjligheter blir viktigt för alla att kunna tillvarata, oavsett om man arbetar med produkter eller tjänster, som anställd eller egen företagare. Att bidra med konkurrenskraftiga idéer till sin arbetsplats ger bärighet till organisationen och kan ibland avgöra organisationens fortlevnad. Men individens resurser (talanger, egenskaper, förutsättningar, kompetenser intressen och kontaktnät) är också avgörande för hur väl denne lyckas genomföra sina uppdrag. Paradigmskiftet innebär att de personliga resurserna blir allt viktigare i arbetslivet än de formella. Dessutom uppstår nya strategiska frågeställningar: Hur kan man eftersträva långsiktiga kunskaper och utveckling av kompetenser i ett kortsiktigt samhälle där kunskaper snabbt blir förlegade? Vilka kunskaper är viktiga att odla? Vilka är bestående över längre tid? Hur ska människor utveckla varaktiga sociala relationer när förtroende och tillit inte ges den tid som krävs för att en relation skall mogna fram? Och dessutom i ett klimat som stimulerar till konkurrens och att ständigt söka nya kontakter? Hur bygger vi upp en sammanhängande identitet och en hållbar stabil livssyn och trygghet i ett samhälle som består av episoder och fragment? Hur svarar du på dessa frågor? Entreprenöriellt lärande ger dig som pedagog en bred bas att stå på för att stötta eleverna inför dagens samhällssituation. 23

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Riktlinjer för kompetensutveckling

Riktlinjer för kompetensutveckling Riktlinjer för kompetensutveckling Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR KOMPETENSUTVECKLING I HAPARANDA STAD Inledning Kompetens och kompetensutveckling är ord som vi kan

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas.

SKOLPLAN. för perioden 2008 2011. Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. SKOLPLAN för perioden 2008 2011 Varje barn har rätt att bli sett, att bli bekräftat och att lyckas. K axig, i ordets positiva betydelse, är precis som sagofigurerna i Astrid Lindgrens* barnböcker: Pippi

Läs mer

Om kompetens och lärande

Om kompetens och lärande Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Entreprenörskap. i skolan

Entreprenörskap. i skolan Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i Skolan Entreprenör -en som gör! Entreprenörskap i skolan En del av Skånes entreprenörskapsprogram Kommunförbundet Skåne, 2008 Skola och Entreprenörskap Bakgrund

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter?

Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Boksammanfattning Att leda nästa generation Generation Y, obotliga egoister eller oslipade diamanter? Generation Y kallas de 80- och 90-talister som är på väg in på arbetsmarknaden och som i stor utsträckning

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT

DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD DOKUMENTTYP BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE VERSION DOKUMENTANSVARIG REVIDERAT Personalpolicy DOKUMENTNAMN Personalpolicy GILTIGHETSPERIOD Fr.o.m. 2014-06-16 DOKUMENTTYP Policy BESLUTAT/ANTAGET KF 2014-06-16 16 DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION 1.0 DOKUMENTANSVARIG Personal- och

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se

Sju nycklar för framgång. www.atvidaberg.se 1 2 3 4 5 6 7 Sju nycklar för framgång www.atvidaberg.se barn- och utbildningsförvaltningen Amanda, 13 år Om lärarna samverkar med varandra, med oss elever och med föräldrarna får man flera perspektiv

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

K(l)okbok. digital kompetens

K(l)okbok. digital kompetens K(l)okbok digital kompetens K(l)okbok digital kompetens 2009 Rektorsakademien efter genomgång av deltagarnas dialog Illustrationer: Max Entin, författare till ABC för lärare, www.maxentin.com Form: Trent,

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN

SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN sverigesingenjorer.se 2 SKAPA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR DE NYA JOBBEN OCH DE VÄXANDE FÖRETAGEN BAKGRUND Den globala konkurrensen hårdnar. Det blir allt tydligare att den enda vägen till framgång är genom utveckling

Läs mer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer

Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Konkretisering av de övergripande målen med tillhörande indikatorer Samhällstjänster av högsta kvalitet Det är människorna i Hudiksvalls kommun som är i fokus för de samhällstjänster som kommunen erbjuder.

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012

Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Gemensam inriktning för fritidshemmen i Malung-Sälens kommun Framtagen av representanter för fritidshemmens personal 2011-2012 Det här materialet har utarbetats utifrån våra styrdokument: Ett annat viktigt

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland

Personalpolitisk plattform. för Landstinget i Värmland Personalpolitisk plattform för Landstinget i Värmland Den personalpolitiska plattformen ger stöd och vägledning för medarbetare, chefer och ledare i arbetet med att förverkliga den politiska visionen:

Läs mer

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017

2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 2014-04-29 (Uppdat 150929) Studie- och yrkesvägledning i Vellinge kommun, inklusive Arbetsplan 2014 2017 Vad är studie- och yrkesvägledning? I Vellinge kommun finns studie- och yrkesvägledarna samlade

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande.

För att närma oss vår vision så har vi formulerat en mission eller en affärsidé. Det här är vårt erbjudande. Ebba Petterssons Privatskola Vad är det som gör att man väljer en skola egentligen? Läget, pedagogiken, lärarna eller kompisarna? Och vad är det som gör att man väljer Ebba Petterssons Privatskola? För

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE

KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE KAPITEL 4 VERKTYG FÖR ARBETSSÖKANDE 4.1. ANSÖKNINGSHANDLINGAR Ansökningar kan skrivas på olika sätt. Ansökningshandlingar består oftast av ett ansökningsbrev och ett cv eller en meritförteckning. Hur ansökningshandlingen

Läs mer

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret,

Ledarskap. Ledarskap. Medvetet Personligt. Kursstart i mars 2013! Ledarskap är konkret, Medvetet Personligt Kursstart i mars 2013! Vårt mål är att du vågar ta steg i ditt ledarskap och liv du inte trodde var möjligamen bara till 100%! För en bättre värld. Vi vänder oss till dig som idag har

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Lokal arbetsplan för Bensby förskola Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Lokal arbetsplan för Bensby förskola 2013 2014 Bensby förskola erbjuder ca 70 platser till barn i åldrarna 1-6 år. Verksamheten bedrivs i en huvudbyggnad

Läs mer

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012

Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Handlingsplan Entreprenöriellt Lärande Kalix kommun 2011-2012 Näringslivet i Kalix 2011 Näringslivet i Kalix är mycket differentierat med en stor bredd och lite av ett Sverige i miniatyr. Basindustrierna

Läs mer

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg

Enköpings företag och Westerlundska gymnasiet i samverkan Ekonomisk förening. Slutrapport. Populärversion. Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 1 Slutrapport 2007 12 31 Populärversion Projektledare Cissi Lööv & Peter Stenberg 2 Bakgrund Hörnstenar i visionen för Enköpings kommun är att kunna erbjuda attraktiva utbildningar samt att skapa tillväxt

Läs mer

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor

Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor folkuniversitetet Box 26 152. 100 41 Stockholm Tel 08-679 29 50. Fax 08-678 15 44 info@folkuniversitetet.se www.folkuniversitetet.se Ramprogram för Folkuniversitetets gymnasieskolor Jonasson Grafisk Design.

Läs mer

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö

Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Foto: Urban Orzolek Arbetsmiljöverket har arbetat med ett mål- och visionsprojektet mellan februari och augusti 2008.

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

Innehåll upplägg och genomförande

Innehåll upplägg och genomförande Innehåll upplägg och genomförande Tjänst 1: Tjänstens innehåll, upplägg och metod/arbetssätt Innehåll: Vi kommer att jobba med individen efter dennes egna förutsättning. Deltagarna får coachning enskilt

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Klätten Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt?

Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Vad är det som gör ett svårt samtal svårt? Budskapets innehåll Var mottagaren befinner sig kunskapsmässigt, känslor, acceptans Konsekvens av det svåra samtal, vad det ger för resultat Relationen Ämnet

Läs mer

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte

FÖRETAGSEKONOMI. Ämnets syfte FÖRETAGSEKONOMI Ämnet företagsekonomi behandlar företagande i vid bemärkelse och belyser såväl ekonomiska som sociala och miljömässiga aspekter. I ämnet ingår marknadsföring, ledarskap och organisation,

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan

Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Sparvens & Skatans Utvecklingsplan Utveckling och lärande Den pedagogiska verksamheten ska genomföras så att den stimulerar och utmanar barnets utveckling och lärande. Miljön ska vara öppen, innehållsrik

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2013-09-19 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

Carin Welinder. Gymnasielärare

Carin Welinder. Gymnasielärare Carin Welinder Gymnasielärare Undervisning i entreprenörskap faldgruber og muligheder inden for innovativ pedagogik Carin Welinder Gymnasielärare Entreprenörskap i drygt 20 år Innovativ pedagogik Entreprenöriellt

Läs mer

Vår grundsyn Omgivningen

Vår grundsyn Omgivningen För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga

Läs mer

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö

Dagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka

kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka kreativa botkyrka En ny strategi för ett mer kreativt Botkyrka Botkyrka är en inspirerande plats full av möjligheter. Genom kontraster, kreativitet och nyfikenhet skapar vi de bästa förutsättningarna för

Läs mer

Anders Ekstrand Leg. Psykolog

Anders Ekstrand Leg. Psykolog Anders Ekstrand Leg. Psykolog Agenda Hur vi lär oss saker (Inlärningspsykologi) Hur motivation funkar (Motivationspsykologi) Ledarskap utifrån dessa Vad är kulturer? Hur förändrar man kulturer? Varför

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa

Plattformen DELTAGARHÄFTE. Idrottsledare för barn och ungdom. Idrottsledare. för barn och ungdom. verksam några år och vill fördjupa DELTAGARHÄFTE Idrottsledare för barn och ungdom re rn och ungdom tt pröva en gränsöverskridande ildning. Utbildningen har fått namgande kunskaper i att leda barn kussioner om etikfrågor och idrotkontakter

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer