Så tänds eldsjälar. En introduktion till entreprenöriellt lärande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Så tänds eldsjälar. En introduktion till entreprenöriellt lärande"

Transkript

1 Så tänds eldsjälar En introduktion till entreprenöriellt lärande

2

3 Så tänds eldsjälar en introduktion till entreprenöriellt lärande Marielle Peterson & Christer Westlund

4 2007 Marielle Peterson & Christer Westlund, NUTEK. ISBN Infonr Första upplaga 2007: ex Form: Ordförrådet, Tryck: Elanders Vällingby

5 Förord Nutek arbetar för att få fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner. För att fler nya företag ska startas är det nödvändigt att människor ser företagande som ett möjligt och attraktivt alternativ till en anställning. Nutek arbetar därför med att stimulera positiva attityder till entreprenörskap och företagande. Attityder grundläggs i tidiga åldrar och Nutek har sedan slutet av 1990-talet arbetat med entreprenörskapsfrämjande insatser riktade till utbildningssystemet. Denna bok ges ut inom ramen för ett nationellt entreprenörskapsprogram som Nutek på uppdrag av regeringen bedriver åren I programmet, som främst syftar till att öka kunskapen om och intresset för entreprenörskap i utbildningssystemet, definieras entreprenörskap på följande sätt: Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Nuteks ambition med att främja entreprenörskap i skolan är att elever och studenter ges möjlighet att utveckla färdigheter som kreativitet och handlingskraft. Kompetenser som de kommer att ha nytta av oavsett om de väljer en karriär som anställd eller företagare. Marielle Peterson och Christer Westlund har fått i uppdrag av Nutek att i denna bok förmedla sina tankar och idéer om varför entreprenörskap i skolan är viktigt, vad det kan innebära för eleverna samt att ge tips på hur det entreprenöriella lärandet kan initieras och drivas. Författarna, som själva ansvarar för innehållet i denna bok, presenteras närmare på sid 116. Stockholm, januari 2007 Sune Halvarsson Tf generaldirektör John Wallon Projektledare

6 Innehåll Kapitel 1 Varför entreprenörskap i skolan? 11 Paradigmskifte...11 Stress och psykisk ohälsa ökar bland unga...15 Situationen i skolan som en konsekvens av samhällsutvecklingen...15 Entreprenörsanda en viktig del av lösningen 19 En pedagogisk form...19 Motivation...20 Definition...20 Begreppet kompetens...21 Vad är entreprenörskap i skolan? 23 Definition...24 Entreprenöriellt Lärande att förlösa eldsjälar...25 Hur du kan börja...26 Kapitel 2 Vilka kompetenser stimuleras av Entreprenöriellt Lärande 31 Personligt Ledarskap självkunskap 35 Självkänsla och självförtroende...36 Personliga gränser och integritet...37 Behov och lust...37 Uppmärksamhet och bekräftelse...38 Ansvarstagande...39 Konsekvensbedömning...40 Känslohantering...44 Medvetenhet om sina talanger...45 Värderingstydlighet...46 Tålamod och uthållighet...46 Förmågan att hantera osäkerhet och tvetydighet...47 Förändringskompetens och lärande 49 Förmåga att reflektera...49 Gränslöst lärande...50 Abstraktion och konkretisering...51 Motivation och framtidstro...51 Lösningsorienterat tänkande...52 Kommunikationskompetens...52 Nätverkskompetens...53 Omvärldsorientering...53

7 Kapitel 2 Ta-sig-församhet 57 Idéutvecklingskompetens...57 Handlingskraft...59 Projekt- och organiseringskompetens...59 Summering av kapitel Kapitel 3 Entreprenöriellt Lärande 65 Del 1 Pedagogisk plattform för entreprenöriellt lärande 67 Projektorienterat arbetssätt...68 Ämnesövergripande arbetssätt...70 Samverkan med samhället...73 Gnosjöpedagogik...75 Självreflektion...77 Värdenivåundervisning...80 Storytelling...82 Del 2 Pedagogens roll 85 Processledare...85 Förstrukturering att göra en årsplan...87 Coachning...89 Morgonmöte...92 Värderingsrespons...92 Reflektion...94 Konsekvenser i pedagogrollen av processledarskapet...97 Omvärldsbevakning...99 Samverkan med andra pedagoger...98 Hur blir alla dessa delar av entreprenöriellt lärande 103 en träning i entreprenörskap? Exempelbilaga 105 Framväxten av denna bok 115 Kunskapsfältets framväxt Bokens positionering Författarnas bakgrund

8 Inledning Entreprenörskap i skolan är ett relativt nytt fenomen. EU s Lissabonstrategi och flera europeiska länders uppmärksamhet på området, visar att kunskapsfältet tillgodoser en lång rad behov i vår tid. I Norge ger fler och fler högskolor och universitet erbjudande om fortbildning och påbyggnadsutbildningar i entreprenörskap för lärare. Kunskapsfältet hämtar stoff från flera ämnesfält; pedagogik, metodik, innovation, ledarskap, projektarbete och utvecklingsstrategier. Det är en utmaning att hitta litteratur som tar ett helhetsgrepp på kunskapsfältet. Det är därför glädjande att Marielle Peterson och Christer Westlund kommer med denna bok. Vi har arbetat tillsammans i flera gemensamma projekt mellan Sverige och Norge i både svenska och norska skolor. Genom samarbete, erfarenhetsutbyte och reflektion har vi utvecklat vår syn på betydelsen av och innehållet i entreprenörskap i skolan. Denna bok upplever jag som resultatet av en långvarig utveckling och tankeprocess hos de två författarna. Den är skriven av några som brinner för ungdomar och deras framtid och önskar att viga sitt liv och sina krafter till att förbättra utbildningen av barn och unga. Marielle och Christer är två relativt unga, nytänkande och modiga människor som minns hur det är att vara unga. De identifierar sig med de ungas utmaningar om hur det är att etablera en egen identitet och skapa sig en framtid i vår tid. Kunskap om avgörande ramar för identitetsbyggande samt inlevelse och förståelse för de ungas utmaningar är Marielle och Christers utgångspunkt. Det är bra att dessa erfarenheter och tankar nu är samlade i bokform och görs tillgängliga för alla som är intresserade av utbildning och ungdomars utmaningar. Detta är en viktig bok, där ett paradigmskifte i skolan tydliggörs i förhållande till strukturer och roller. Synen på skolans uppgift och position kommer i fokus. Boken utvidgar synen på entreprenörskap från att vara en metod i företagsutveckling till att se entreprenörskap som ett verktyg till att utveckla skolan och det pedagogiska tänkandet. I Norge är regeringens syfte med entreprenörskap i utbildningen, att det både ska vara en inlärningsstrategi och ett utbildningsmål. Denna bok synliggör hur en sådan inlärningsstrategi bör formas. Entreprenöriellt lärande beskrivs som en pedagogisk form som är aktuell inom alla ämnen och teman i skolan och som möjliggör en 6

9 djupare kompetensutveckling. Viktiga kompetensmål för entreprenörskap och aktuella metoder för att nå dessa, utgör bokens huvudinnehåll. Många lärare arbetar med entreprenörskap i skolan utan att nödvändigtvis använda det begreppet. Genom denna bok kommer du som pedagog bli mer klar över din egen tillämpning och bli redo för att utveckla entreprenörskap i skolan mer medvetet och i ett helhetsperspektiv. Det blir tal om bildning och inte bara utbildning. Det handlar om livslångt lärande. Elisabeth Rønnevig Högskolelektor vid Högskolan i Hedmark 7

10 8

11 Kapitel 1 Varför entreprenörskap i skolan? innehåll Kapitel 1 Varför entreprenörskap i skolan? 11 Paradigmskifte...11 Stress och psykisk ohälsa ökar bland unga...15 Situationen i skolan som en konsekvens av samhällsutvecklingen...15 Entreprenörsanda en viktig del av lösningen 19 En pedagogisk form...19 Motivation...20 Definition...20 Begreppet kompetens...21 Vad är entreprenörskap i skolan? 23 Definition...24 Entreprenöriellt Lärande att förlösa eldsjälar...25 Hur du kan börja

12 EU s identifierade nyckelkompetenser Inom EU har åtta nyckelkompetenser identifierats som absolut nödvändiga att besitta för att klara av dagens arbetsmarknad. Samtliga medlemsländer rekommenderas att arbeta för att människorna i respektive land ska utveckla dessa kompetenser. De åtta kompetenserna är: 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Interpersonell, interkulturell och social kompetens samt medborgerlig kompetens. 7. Entreprenörskap & företagaranda. 8. Kulturella uttrycksformer. Intressant är att 7. Entreprenörskap & företagaranda identifieras som en nyckelkompetens. EU rekommenderar medlemsländerna att väva in nyckelkompetenserna i de skolreformer som görs. 10

13 Utan motivation hos eleven avstannar allt lärande. Varför entreprenörskap i skolan? Paradigmskifte Många människor i vårt land, såväl ungdomar som vuxna, lever idag under press. Den skapas av allt ifrån medias syn på människan till den prestationspress vi kan uppleva i arbetet och under skolperioden. Medias och teknikens framsteg och inträde i vardagen har medfört särskilda uppväxtvillkor för de generationer som är födda efter I tidigare generationer fanns vuxna som värderade kontinuitet och tydlig rollfördelning i hemmet, förutsägbar barnafostran (därmed inte sagt optimal), bullbak, mattider, semestermånad, förvärvsarbete och årliga traditioner. Generationer födda före 1970 växte upp med en yttre stabilitet som idag inte längre existerar. Tidigare var skillnaderna mellan att vara ung och vuxen tydlig och som förälder hade man ansvar att vägleda de vilsna ungdomarna in i vuxenlivets mysterier avseende utbildning, karriärvägar och personligt ansvarstagande. Men idag är många föräldrar själva rotlösa och många vuxna människor behåller tonårsmentaliteten och attributen långt efter att de passerat 30- årsåldern. Föräldrar av idag har inte alls samma självklara plats på arbetsmarknaden som under talets glada dagar då alla hade rätt till ett arbete. Ändå ligger förväntningar kvar på att föräldrar ska vägleda sina barn och ungdomar i frågor om utbildning och framtida arbeten och vara deras främsta förebilder. 80- och 90-talets ungdomsgenerationer har mötts av ett samhälle karaktäriserat av kulturell mångfald parallellt med en ökad sekularisering. Arenorna där det tidigare ventilerades frågor om samhället och 11

14 Entreprenöriellt lärande är alla de handlingar, processer, aktiviteter, signaler etc. som stimulerar* elevernas entreprenöriella kompetenser. * Med stimulerar avses det som faktiskt stimulerar eleven, inte vad eleven kan välja eller välja bort. Dvs. om eleven inte stimuleras av en metod så är det läge att pröva en annan. 12

15 mänskliga värden har mer eller mindre upplösts. Kyrkan kämpar för att behålla en plats i samhället. Alla föräldrar har inte tid, möjlighet, kompetens, lust eller ork att prioritera dessa frågeställningar. Tilltron till auktoriteter har (befogat) avtagit och idag är auktoritär fostran och styrning ett begrepp som möjligtvis 70-talisterna kan påminna sig om. Ungdomstiden har gjorts central i media och dess attribut eftersträvansvärda. Tidigare hade familjen, myndigheterna, vetenskapen, politikerna och företagen stort inflytande i den enskilde människans liv. De kollektiva (överordnade) värdena utgjorde ryggraden i människors resonemang och fungerade som gemensamma rättesnören att relatera till, vid moraliska och etiska spörsmål. Men vi lever inte längre i en värld där alla vet vad man ska göra och vad som är rätt och fel eller bra och dåligt. För bara en generation sedan levde vi i relativt isolerade samhällen präglade av en hög grad av värdemässig konsensus som i allt väsentligt var moraliskt grundad: vad gör man och vad gör man inte, vad har man skyldighet till och vad bör man? (Juul, J) En ökad globalisering där intryck förmedlas från ett stort antal länder, kulturer och olika värderingssystem har gjort att människor idag översköljs av budskap och möjliga livsstilar. Med den kristna religionens minskade betydelse, nya familjeformer, vetenskapens spridning om vikt och rön på alla samhällsnivåer, massmedias allt större spridningsområde och människors ökade förflyttningar i både tid och rum ställs människor inför motsägelser. Det Rätta är inte längre självklart vilket återspeglas i de offentliga debatternas motsägelsefulla budskap. Dagens ungdomar har precis som förr behov av vägledning och spegling. Ungdomarna lutar sig idag mot den tydligaste normen i samhället. Dagens samhälles starkaste överhuvud och normsättare är media. Bakom media ligger, krasst sett, multinationella företag vilka skapar våra framtida värden. Resultaten av marknadens fostran låter inte vänta på sig. Den vanligaste och mest förekommande fritidssysselsättningen för ungdomar av idag är inte som tidigare idrottsutövande, studier eller hobbies utan massmediekonsumtion. Det är ett växelspel där storföretag, produktjättar, såpaskådisar, mediegurus och film- och musikstjärnor kommunicerar direkt via tv, internet och dagstidningar till alla barn, ungdomar och vuxna. Responsen blir ofta en konsumtion av det som erbjuds i form av produkter, värderingar och identiteter. Det är i bakgrund av alla dessa förändringsströmmar som entreprenörskapsträningen i skolan kan bidra till nya insikter och förhållningssätt vilket ger både elever och lärare en större stabilitet och valfrihet. 13

16 Norges mål I Norge har Utbildningsministern och Näringsministern gemensamt uttalat sig och sagt att Norge ska bli världens bästa land när det gäller entreprenörskap i skolsystemet. Detta arbete har pågått i några år. Intressant är att när det skedde ett regeringsskifte så sa den nya regeringen att den gamla regeringen gjort ett bra arbete för att införa entreprenörskap i skolan. Nu ska vi fortsätta och göra det ännu bättre. Regionala tillväxtprogram I Sverige styrs det näringslivsfrämjande offentliga arbetet bland annat av regionala tillväxtprogram. Det finns 24 regionala tillväxtprogram och samtliga program lyfter fram ökat entreprenörskap som en mycket viktig tillväxtfaktor. Särskilt nämns i de flesta att arbetet med ökat entreprenörskap måste påbörjas redan i skolan. Norges skolminister: Skolans arbete måste gå ut på att förbereda eleverna på att arbeta med de jobb som ännu inte skapats. 14

17 Stress och psykisk ohälsa ökar bland unga I en helt ny utredning publicerad av SOU 15 augusti 2006 framkommer en lång rad fakta som beskriver hur ungas livsvillkor förändrats avsevärt under senare år. Bland annat har psykiska problem blivit mycket vanligare. Under de senaste 20 åren har andelen ungdomar som har besvär av ängslan, oro eller ångest tredubblats. Flera olika studier visar entydigt att besvär i form av oro, trötthet och sömnstörningar ökar i hela samhället, men mest i åldersgruppen år. Andelen unga flickor som vårdas för depression har under perioden stigit med 800 procent. Orsakerna till den upplevda stressen som anges kan sammanfattas med krav på tillgänglighet, yttre prestationskrav från lärare och föräldrar (skola/jobb), inre krav (utseende/prestation) samt sociala krav (familj/vänner). Detta har stark koppling till de resonemang som förts ovan. Alla ungdomar oavsett kulturellt kapital och social bakgrund riskerar att bli utbrända innan de ens gjort entré i arbetslivet, då det i stort är de överordnade strukturerna och miljöerna som bidrar mest till stress och ohälsa. En jämförelse mellan 11 europiska länder visar att ökningen av psykiska symptom bland ungdomar går parallellt med utvecklingen av arbetsmarknaden för ungdomar. Utvecklingen under perioden har varit som sämst för ungdomarna i Sverige i båda dessa avseenden. SOU 2006 Varken arbetar- eller akademikerföräldrar har haft tid eller kompetens att förbereda ungdomarna inför livets och arbetslivets kaosartade förutsättningar. Svårigheten att få ett jobb efter skolan och tjäna egna pengar är ett vanligt problem bland ungdomar med utländsk bakgrund på yrkesförberedande program medan egna högt ställda krav på att få höga betyg är ett vanligt stressmoment bland gymnasieungdomar på teoretiska program. SOU 2006 Situationen i skolan som en konsekvens av samhällsutvecklingen För att hjälpa människor ut i yrkeslivet och vuxenlivet har skolan spelat en viktig roll under de senaste hundra åren. Eftersom dagens problem och konsekvenserna där av är relativt unga, har skolan av naturliga skäl inte funnit alla sina former för att möta dessa nya förutsättningar. 15

18 16 Skolan genomgår konstant förändringsprocesser. Den formella inledningen på förändringsprocessen skulle kunna hänföras till lpf 94 där en förändrad kunskapssyn introducerades. Både Lpo och Lpf 94 ger i sin grund stor frihet till varje enskild lärare och till varje enskild skola. Men trots detta har inte skolan kunnat svara an på utmaningarna. Anledningen är att det tar tid att göra ett så stort perspektivskifte som krävs för att möta samhällsförändringarna och den förändrade kunskapssynen i läroplanerna från 94. Kanske behövs det ytterligare år innan vi kan se konsekvenserna av denna reform. Självklart är allt kaotiskt när alla inte hittat sina nya roller och former. Kännetecknande för de flesta stora paradigmskiften är att en del människor vill sträva tillbaka mot det gamla, exempelvis att med gamla metoder införa ordning och reda, medan andra vill ta stora steg framåt och skapa helt nya strukturer, arbetssätt och former. Helt klart är att det inte räcker med mycket kunskap för att överleva och ha en plats i dagens yrkesliv. Men vad ska skolan prioritera? Ämnesskolning som traditionen förespråkar? Kompetensutveckling som förberedelse för arbetslivet? Fostran av individer? Åsikterna går isär. Ett annat typiskt fenomen i ett paradigmskifte är att det som vid en första anblick kan verka nytt, bara är en förnyelse av det gamla, det vill säga samma sak som tidigare, fast på nya sätt. Ett exempel är när en undervisningsmetod införs som gör det gamla roligare och mer stimulerande, men slutresultatet är det samma. Flera vetenskapliga studier stödjer också detta resonemang. Många satsningar Av alla 20- åringar saknar 28 procent slutbetyg från gymnasieskolan, trots att de varit inskrivna i denna skolform. Det kan delvis vara en följd av problem i grundskolan där andelen som slutar årskurs 9 utan godkända betyg har ökat sedan starten av nuvarande betygssystem år 1997 och nu är uppe i omkring 10 procent. (SOU 2006) kan innebära att en förändring bara innebär att fel sakers görs på ett ännu bättre sätt. Fenomenet är extra besvärligt eftersom en utvärdering skulle kunna visa att på detaljnivå är resultatet mycket positivt, men på en mer övergripande nivå så sker ingen förbättring. Vilket bekräftar att vi är inne i ett paradigmskifte. Självklart är det inte enkelt att veta vad som är rätt och fel, bra och dåligt i ett större paradigmskifte. Helt klart är att den svenska skolan verkar gå i framkant tillsammans med några få andra länder för att definiera helt nya villkor och former för hur skolverksamhet ska bedrivas. Det är få länder som överlåter till varje enskild lärare, skola och kommun att bestämma hur undervisningen ska bedrivas. Du som lärare i den svenska skolan ligger därför i framkant när det gäller att bryta ny mark. Och den positionen ställer många och komplicerade krav.

19 Inlärd hjälplöshet Inlärd hjälplöshet ses som ett mer eller mindre ihållande, inlärt tillstånd, som förhindrar lärande och förändringsbenägenhet hos en individ. Tillståndet sägs ha sin grund i att individen inte ser sambandet mellan sitt eget agerande och konsekvenser i omvärlden. Det är mycket vanligt att en individ i detta tillstånd tillskriver sig själv misslyckanden i förväg, innan en situation verkligen uppstått och därför inte vågar företa sig något av rädsla att misslyckas. Följden blir att individen ger upp när den ställs inför olika utmaningar, frågeställningar eller problem och bedömer sig själv vara icke kapabel innan denne ens hunnit till ett försök. En starkt påverkande ingrediens gällande utvecklandet av inlärd hjälplöshet är om yttre omständigheter är otydliga och röriga : Som till exempel en omvärld med ständigt förändrade förutsättningar, såsom i det paradigmskifte vi nu genomgår. I media levereras en kaskad av olika yttre händelser med liten möjlighet för den enskilde att uppleva möjlighet att påverka. När dessutom ingen instans eller person framträder med trovärdiga svar på grundläggande viktiga frågeställningar och både unga och äldre verkar vara osäkra på rätt och fel, då ökar risken för hjälplösheten än mer. Under sådana förhållanden utvecklar många människor en vana att rutinmässigt inta vissa hållningar gentemot omvärlden grundat på enstaka erfarenheter eller upplevelser. Jag har provat att studera tidigare på dagen, men det gick inte. Hjälplöshet tar sig olika uttryck och förekommer i olika former. Universell hjälplöshet uppstår när någon är övertygad om att varken hon eller han själv eller någon annan kan upphäva det obehagliga tillståndet. Personlig hjälplöshet innebär att individen själv inte upplever att han/hon kan påverka situationen. Den inlärda hjälplösheten har visat sig betydligt mer svår att omvända om den omöjliga situationen upplevs som kronisk (jag är för osäker, för ful, för osmart, för lågutbildad, inkompetent etc) än om den förklaras som resultat av övergående omständigheter (jag var sjuk, trött osv). Vid kronisk inlärd hjälplöshet har den drabbade inte någon möjlighet att kontrollera obehaget. Vad tjänar det till att försöka när jag redan har så låga betyg? Motiven att agera på nya sätt blir då obefintliga. En vanlig kommentar är att jag kan inte få jobb för man måste ha arbetslivserfarenhet och utbildning. Föreställningen om att man saknar kunskapsmässiga eller personliga förutsättningar tar över därför att yttre tillsynes opåverkbara hinder existerar. Ytterligare exempel är; det är lågkonjunktur och därför kan man inte få jobb nu. En vanlig upplevelse/föreställning är att man själv inte spelar någon roll i omfattande frågor som t ex samhällsutveckling och förändrade yrkesroller, så vad spelar det för roll vad jag tycker?. Ju fler av dessa tendenser som samverkar desto djupare rotad blir hjälplösheten. 17

20 Flera rapporter visar att hjälplösheten sänker inlärningsförmåga, undergräver motivation att ta egna initiativ, den försvårar även förmågan att se att ett initiativ har varit framgångsrikt, också när det faktiskt varit det. Hjälplösheten försämrar förmågan att lösa problem och framkallar i slutändan emotionella störningar och ohälsa. I relation till att det ställs högre krav på människor att ständigt välja och att utbudet av valmöjligheter ständigt ökar kombinerat med att massmedias yttre krav väller över mänskligheten utvecklar fler barn och ungdomar symptom som kan härledas till inlärd hjälplöshet. Entreprenöriellt lärande är en utmärkt pedagogiskt form för att skapa möjligheter för de elever som börjat utveckla en inlärd hjälplöshet att väcka liv i den egna drivkraften. 18

21 Kunskap kan inte hamras in, kunskap utvecklas hos var och en. Entreprenörsanda en viktig del av lösningen En pedagogisk form Under mitten av förra århundradet utbildades människor till att passa in i befintligt arbetsliv som dominerades av stora organisationer och långsiktiga anställningsförhållanden. När dessa förutsättningar har ändrats, ändras också kraven på skolan. De grundläggande kunskaper och förmågor som krävs i dagens arbetsliv finner litet utrymme i en stor del av skolarbetet. Få elever upplever att de i skolan tränats för att kunna hantera förändrade förutsättningar, förverkliga sina drömmar och ta egna initiativ, göra hälsosamma val, lösa komplexa problem, stimulera sin egen och andras motivation, etc. kompetenser som krävs i de flesta av dagens arbeten. Intressant är att många av dagens vardagliga kompetenser tidigare bara krävdes av ett fåtal och de som ofta tillskrevs dessa kompetenser var entreprenörerna. Entreprenöriellt lärande är ett utmärkt sätt att stimulera motivationen och engagemanget hos eleverna i skolans alla ämnen. En del lärare känner sig inte bekväma i detta och tycker att skolan inte ska utbilda entreprenörer. Det är dock inte för att utbilda fler företagare som skolan behöver arbeta med entreprenörskap. Anledningen är snarare att ett av de mest övergripande målen för skolan är att förbereda elever för de utmaningar som finns i dagens samhälle. 19

22 Motivation En av de mest påtagliga effekterna av entreprenöriellt lärande är att det ger elever som börjat tappa sin motivation konkreta möjligheter att väcka liv i sin drivkraft. Glädjen, skaparlusten och framtidstron är yttringar som kommer alla ämnen i skolan till del. Men framför allt ger det eleverna större mening. Samtidigt utvecklas nya kompetenser som efterfrågas och är av stort värde i dagens arbetsliv. Många lärare upplever att eleverna har tappat fokus, motivation och drivkraft för skolarbete. För att ge perspektiv och förståelse för elevernas problematik fokuseras här på den problembild som kan målas upp i yrkeslivet och för ungdomarnas vardag och livsvillkor. I grunden handlar det om behov av nya kompetenser och former för att stimulera dessa. Definition De klassiska definitionerna av de kompetenser och kännetecken som tillskrivs en entreprenör innefattar bland annat: - ha en stark vilja och drivkraft - ha hög motivation - ha en utvecklad ansvarskänsla - kan hitta sätt att samarbeta med andra och har förmåga att bilda nätverk - ha förmåga till självständigt lärande - vara nytänkande och kreativ - ta kalkylerade risker - kan lösa problem - kan tänka abstrakt och konkret - ha förmåga att utveckla idéer - ha bättre hälsa 20

23 Begreppet kompetens Bland skolans och lärarhögskolornas personal finns en ständigt pågående och omfattande kunskapsdiskussion som innefattar skolans kunskapssyn, kunskapsinnehåll, kunskapsbedömning, etc. I den här boken presenteras entreprenöriellt lärande som en pedagogisk form som syftar till att stimulera en rad entreprenöriella kompetenser. Kompetens definieras här som en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext Ellström (1992). Kompetens är alltså mindre ämnesbundet och statiskt än kunskapsbegreppet och är kopplat till ett större sammanhang. Kompetensbegreppet inrymmer en drivkraft, riktning eller avsikt (handlingsförmåga) som kunskapsbegreppet i viss mån saknar, det är också påverkbart i större omfattning och inte lika traditionsbundet som kunskapsbegreppet. Entreprenörskap i skolan betyder alltså inte att ytterligare ett ämne ska införas. Snarare handlar det om olika arbetsformer för att stimulera kompetenser, samtidigt som olika kunskaper utvecklas hos eleverna. De entreprenöriella kompetenserna är direkt hänförbara till de mål som finns att sträva mot i läroplanerna. Således konkretiserar entreprenöriellt lärande arbetet att uppnå strävansmålen som för många varit otydligt hur det ska inrymmas i vardagen. Tidigare har dessa kompetenser betraktats som egenskaper, förmågor, färdigheter eller kvaliteter som vissa individer fötts med och andra mer eller mindre slumpmässigt hade utvecklat. Men numera finns kännedomen om att det är kompetenser vi alla kan utveckla genom träning och handledning samt genom att vistas i särskilda miljöer och strukturer. På samma grunder som att de flesta kan lära sig att somna och vakna själva, äta mat regelbundet eller ta hand om sin hygien, kan entreprenörskap främjas eller hämmas. På samma grunder händer det att en del individer inte utvecklar dem, eftersom de inte vistas i entreprenörsfrämjande miljöer. Idag utgör det majoritet att elever inte utvecklar entreprenöriella kompetenser eller entreprenörsanda, men detta kan ändras på, genom att skapa främjande miljöer. Med entreprenöriellt lärande avses den aktiva handling där de entreprenöriella kompetenserna omsätts. Entreprenörsanda är den entreprenöriella predisposition en individ har att svara på ett visst stimuli. Dvs. när alla de kompetenser som beskrivs i kapitel 2 används. 21

24 De kompetenser som kännetecknar entreprenörer krävs idag av alla som vill yrkesarbeta. I det tidigare yrkeslivet var dessa kompetenser ett hot för arbetsgivaren, eftersom arbetstagare som hade dem var svåra att styra i gamla företagsformer. Idag är det annorlunda. Avståndet mellan arbetstagare och ledare är kortare. Varje medarbetare möter nya situationer som kräver större flexibilitet, förändringsförmåga, initiativförmåga, problemlösningsförmåga, etc. Därför är det möjligt att omdefiniera innebörden och omvärdera vikten av entreprenörskap. Idag måste var och en vara lite av en entreprenör oavsett vilken försörjningsform man föredrar. Problemet är att de flesta inte tränats för detta. Entreprenöriellt lärande är en pedagogisk form där individer utvecklar sina entreprenöriella kompetenser. Det är vedertaget att människor som utvecklat de entreprenöriella kompetenserna skapar: - en egen inre motivation - fler möjligheter att skapa långsiktiga relationer - bättre förutsättningar att dra nytta av sina egna och andras talanger - möjlighet att hantera komplexa problem på ett mer ändamålsenligt sätt - fler karriärmöjligheter - förutsättningar för en stabilare och högre inkomst 22

25 Entreprenöriellt lärande stärker lärare och elevers förmåga att möta utmaningarna i dagens och morgondagens arbetsliv. Vad är entreprenörskap i skolan? Den ovan beskrivna förändrade samhälls- och arbetssituationen ställer krav på individens kompetens som sträcker sig långt förbi en formell utbildning. Det är här entreprenörsandan spelar en viktig roll: Individuella beslutstaganden, egna val och avvägningar, självständighet, personligt ansvarstagande och företagsamhet blir avgörande förmågor när det handlar om att navigera i den växande djungeln av möjligheter. Dessa utvecklingsmöjligheter blir viktigt för alla att kunna tillvarata, oavsett om man arbetar med produkter eller tjänster, som anställd eller egen företagare. Att bidra med konkurrenskraftiga idéer till sin arbetsplats ger bärighet till organisationen och kan ibland avgöra organisationens fortlevnad. Men individens resurser (talanger, egenskaper, förutsättningar, kompetenser intressen och kontaktnät) är också avgörande för hur väl denne lyckas genomföra sina uppdrag. Paradigmskiftet innebär att de personliga resurserna blir allt viktigare i arbetslivet än de formella. Dessutom uppstår nya strategiska frågeställningar: Hur kan man eftersträva långsiktiga kunskaper och utveckling av kompetenser i ett kortsiktigt samhälle där kunskaper snabbt blir förlegade? Vilka kunskaper är viktiga att odla? Vilka är bestående över längre tid? Hur ska människor utveckla varaktiga sociala relationer när förtroende och tillit inte ges den tid som krävs för att en relation skall mogna fram? Och dessutom i ett klimat som stimulerar till konkurrens och att ständigt söka nya kontakter? Hur bygger vi upp en sammanhängande identitet och en hållbar stabil livssyn och trygghet i ett samhälle som består av episoder och fragment? Hur svarar du på dessa frågor? Entreprenöriellt lärande ger dig som pedagog en bred bas att stå på för att stötta eleverna inför dagens samhällssituation. 23

Entreprenöriellt Lärande Att förlösa eldsjälar

Entreprenöriellt Lärande Att förlösa eldsjälar Entreprenöriellt Lärande Att förlösa eldsjälar Hasseludden 6 november 2006 Marielle Peterson & Christer Westlund Betydelsefulla kompetenser Med utgångspunkt i det samhälle som finns idag. Vilka 10 kompetenser

Läs mer

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap

Idéer för pedagogiskt entreprenörskap Hjärtligt välkommen till ENTRIS konferensen Idéer för pedagogiskt entreprenörskap 2010-01-20 ENTRIS Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsinsats 2009-2010 Drivs av: Finansieras av: Kommunförbundet

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Entreprenörskap i Gymnasieskolan

Entreprenörskap i Gymnasieskolan Jan Schierbeck Entreprenörskap i Gymnasieskolan Undervisningsråd Skolverket Ansvarig för Samhällsvetenskapsprogrammet Innehåll Allmänt om Entreprenörskap Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap inom GY2007

Läs mer

Entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap i skolan Entreprenörskap i skolan Vad är entreprenöriellt lärande? Entreprenöriellt lärande innebär att utveckla och stimulera generella kompetenser som att ta initiativ, ansvar och omsätta idéer till handling.

Läs mer

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform

TALLKROGENS SKOLA. Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLA Tallkrogens skolas ledord och pedagogiska plattform TALLKROGENS SKOLAS Ledord och pedagogiska plattform Tallkrogens skola Innehåll Tallkrogens skolas långsiktiga mål 3 Våra utgångspunkter

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN!

Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! Boost by FC Rosengård Lantmannagatan 32 214 48 Malmö info@boostbyfcr.se www.boostbyfcr.se BOOST BY FC ROSENGÅRD VI TROR PÅ FRAMTIDEN! OM ATT TRO PÅ FRAMTIDEN Fotbollen har en fantastisk förmåga att sammanföra

Läs mer

1. Skolans värdegrund och uppdrag

1. Skolans värdegrund och uppdrag 1. Skolans värdegrund och uppdrag Grundläggande värden Skolväsendet vilar på demokratins grund. Skollagen (2010:800) slår fast att utbildningen inom skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10

Ung Företagsamhet Dalarna. Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Ung Företagsamhet Dalarna Grundkurs 25 augusti 2015 Intro 9-10 Program 09:00 Presentation Introduktion av UF Kaffe Affärsidé Grupp/UF-företag Affärsplan Lunch Driva Avveckla Kaffe UF-lärarrollen Avslutande

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i förskolan? Bergsnäs Förskola För att lära sig att lyckas och att få prova olika saker. Experimentera För att stärka barnen så

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Bild 1 1 ta bort. Få in i ny bild om begrepp och definition istället. Jenny Jonasson;

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER GENERELL KARAKTÄR FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE MÅL Målen anger inriktningen på förskolans arbete och därmed

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör

Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Gemensamma mål för fritidshemmen i Sparsör Detta material Lust att lära och möjlighet till att lyckas är visionen som Borås stad har satt som inspiration för oss alla som arbetar inom stadens skolor, fritidshem

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Prestation Resultat Potential

Prestation Resultat Potential Arbetsblad Prestation Resultat Potential Ett arbetsblad för att bedöma och skapa dialog om prestation, resultat och potential. Arbetsblad Prestation, resultat och potential För att bedöma prestation och

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola 1(7) Lokal arbetsplan Lövåsens förskola 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 4 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och

Läs mer

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola

Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Strategi för skolutveckling med hjälp av internationalisering inom Förskola & Grundskola Beslutad 2015-01-29 1 1 Inledning Den internationella kontakten är en viktig del i vårt samhälle, det är kunskapsbyggande

Läs mer

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge,

LÄROPLANEN EN HELHET. Att se den röda tråden. Balli Lelinge, LÄROPLANEN EN HELHET Att se den röda tråden Balli Lelinge, balli.lelinge@mah.se 2 Kursplan Läroplan Kunskapskrav Bedömning 3 Läroplan 1. Skolans värdegrund och uppdrag 2. De övergripande målen och riktlinjerna

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Plan för studie- och yrkesvägledning

Plan för studie- och yrkesvägledning 160113 Plan för studie- och yrkesvägledning Inledning Under läsåret 2015 har Långbrodalsskolan arbetat fram en lokal arbetsplan för studie- och yrkesvägledning. Den ska syfta till att eleverna på Långbrodalsskolan

Läs mer

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR

Mode. Drivkrafter. tävling TEKNIK. Motivation. Entreprenörskap. naturvetenskap. innovationer. kreativitet MILJÖ. samarbete KRETSLOPP NYFIKENHET ANSVAR Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande med Skogen i Skolan NYFIKENHET TEKNIK Motivation tävling livsmedel SKOG MILJÖ Hälsa framtiden friluftsliv Drivkrafter innovationer Entreprenörskap kreativitet

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Plattform för Strategi 2020

Plattform för Strategi 2020 HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har

Läs mer

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids

Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Pedagogisk planering för 3klubbens fritids Anledning till att man skapar pedagogiska planeringar för fritidshemmet är att vi ska tydliggöra det uppdrag som fritidshemmet har och hur barnen kan vara med

Läs mer

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet

Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Strategi för entreprenörskap inom utbildningsområdet Förord Eget företagande måste bli ett lika naturligt val som anställning. För att nå dit kan utbildningsväsendet fylla en viktig funktion genom att

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld

E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld E n k r e a t i v m ö t e s p l a t s för ett livslångt lärande i en föränderlig värld VISION Våra elever ska förändra världen. I samverkan med samhälle, omvärld, kultur och näringsliv skapas meningsfulla

Läs mer

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02

Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor. Version 1.0a 2011-02-02 Vision och strategisk plan för pedagogisk utveckling genom satsning på IT i Umeå kommuns skolor Version 1.0a 2011-02-02 Vision för IT i skolan, Umeå Kommun Alla barn och ungdomar i Umeå kommuns förskolor

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan.

Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan. VERSION 170823 - UTSKICK Förordning (SKOLFS 2018:xx) om läroplan för förskolan Regeringen föreskriver följande. Den läroplan som framgår av bilagan till denna förordning skall gälla för förskolan. Denna

Läs mer

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad

Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Gemensamma mål för fritidshemmen i Lidingö stad Materialet har sammanställts av all fritidshemspersonal som arbetar i Lidingö stad under våren 2009 Syftet är att skapa en gemensam utgångspunkt och ett

Läs mer

Tränarskap och ledarskap

Tränarskap och ledarskap Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

Pedagogen och det entreprenöriella lärandet. En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Pedagogen och det entreprenöriella lärandet En grund & - påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum Dagordning 4 mars Lekstorp 8.30-9.15 Varför EL? Teoretisk grund 9.15-10.00 Övning Elbarometern

Läs mer

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson

Lokal pedagogisk planering - ett exempel. Inge-Marie Svensson Lokal pedagogisk planering - ett exempel Inge-Marie Svensson Att leva i närområdet, åk 3 Förankring i kursplaners syfte: Den ämnesövergripande undervisningen ska syfta till att eleverna ges möjligheter

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Miljöprojekt i entreprenöriell anda Norrtullskolan, Arbetslag A. Carro Östberg Jenny Stockhaus

Miljöprojekt i entreprenöriell anda Norrtullskolan, Arbetslag A. Carro Östberg Jenny Stockhaus Miljöprojekt i entreprenöriell anda Norrtullskolan, Arbetslag A Carro Östberg Jenny Stockhaus Arbetslag A Norrtullskolan Bred kompetens i arbetslaget både formell och informell Entreprenörskapets didaktik,

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till

Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som pedagog? Bergsnäs Förskola Aktivt lärande Ett aktivt lärande av medvetna pedagoger.att

Läs mer

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld.

Omtanke Genom delaktighet, öppenhet och gemenskap visar vi att vi tar hand om varandra och vår omvärld. Vellinge kommun POST 235 81 Vellinge BESÖK Norrevångsgatan 3 TELEFON 040-42 50 00 Våra värderingar Våra värderingar vägleder oss när vi möter våra kunder, det vill säga medborgare, besökare och företagare.

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling

Skolverket. per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Skolverket per-olov.ottosson@skolverket.se Enheten för kompetensutveckling Forskningsspridning Rektorsutb/lyft Lärarlyftet It i skolan Utlandsundervisning Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av skolans

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION

ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION ENHET GUDHEM PROFIL OCH VISION Fritids 2014 PROFIL - Framgångsrikt lärande VISION Tillsammans förverkligar vi våra drömmar Enhet Gudhem står för framgångsrikt lärande. Tillsammans arbetar vi i all verksamheterför

Läs mer

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång

Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Ditt professionella rykte är din främsta tillgång Namn: Erik Fors-Andrée Ditt professionella rykte Erik är en driven visionär, inspirerande ledare och genomförare som med sitt brinnande engagemang får

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser:

EntrEprEnörsk apande och läroplanen skolår: tidsåtgång: antal: ämne: kurser: Entreprenörskapande och läroplanen Skolår: Gymnasiet Tidsåtgång: Filmvisning ca 2 x 10 min, workshop på museet 90 minuter, efterarbete av varierande tidsåtgång Antal: Max 32 elever Ämne: Historia, Samhällskunskap,

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola

Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola Mats Westerberg, professor i entreprenörskap & innovation Monica Grape, universitetsadjunkt KKL Maria Andersson, Lärare 7-9 Anneli Fagerstedt,

Läs mer

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola

LIVSKUNSKAP i Rudboda skola LIVSKUNSKAP i Rudboda skola 1 Rudboda skolas vision Alla elever ska ha de kunskaper och färdigheter som fordras för en positiv självbild och framtidstro På Rudboda skola: har vi ett gemensamt, positivt

Läs mer

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse

Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse Lärande för hållbar utveckling bidrag/del av förskolans och skolans måluppfyllelse De nya styrdokumenten- stöd och krav Lärande för hållbar utveckling - kopplingen till andra prioriterade områden Entreprenörskap/entreprenöriellt

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling.

Demokrati och hållbar utveckling Utbildning är nyckeln till var och ens frihet samt till en gynnsam ekonomisk och personlig utveckling. Ger fler möjligheter Rätten till utbildning är en central fråga i socialdemokratisk politik. Alla har olika förutsättningar så därför måste utbudet vara brett, ändamålsenligt och anpassat till såväl individens

Läs mer

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kompetens. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kompetens Utmaning Sammanhang Aktivitet Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Du som medarbetare är viktig och gör skillnad genom ditt engagemang och mod att förändra i strävan att förbättra. 2 Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017

Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan. Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Idunskolans lokala pedagogiska planering för gymnasiesärskolan Läsåret 2015/2016 och 2016/2017 Språk och kommunikation en i ämnesområdet språk och kommunikation ska syfta till att eleverna utvecklar förmåga

Läs mer

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15

Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Lokal arbetsplan la sa r 2014/15 Förskolan Bäcken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

Begreppet entreprenörskap

Begreppet entreprenörskap Entreprenöriellt lärande i praktiken mot en mer meningsfull skola Mats Westerberg, professor i entreprenörskap & innovation Monica Grape, universitetsadjunkt KKL Maria Andersson, Lärare 7-9 Anneli Fagerstedt,

Läs mer

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun

Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun ÄNGELHOLMS KOMMUN Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Öppenhet Omtanke Handlingskraft Personalpolicy för dig i Ängelholms kommun Personalpolicyn är ett övergripande idé- och styrdokument som gäller

Läs mer

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60

Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 1(17) Systematiskt kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsrapport Läsåret 2016/2017 Lilla Grönhög, Grönhögsvägen 58-60 Linköpings kommun linkoping.se 2 Innehåll SAMMANFATTNING... 3 NORMER OCH VÄRDEN (2.1

Läs mer

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP

MiL PERSONLIGT LEDARSKAP MiL PERSONLIGT LEDARSKAP träningsläger i personligt ledarskap MiL Personligt Ledarskap är en utmanande, intensiv och rolig process. Du får genom upplevelsebaserad träning, coachning, feedback och reflektion

Läs mer

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se

VUXENUTBILDNINGEN. Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6. www.skolverket.se VUXENUTBILDNINGEN Läroplan för vuxenutbildningen 2012 ISBN 978-91-87115-80-6 www.skolverket.se Beställningsadress: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post:

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Studiehandledning Ledaren och gruppen Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan

Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Arbetsplan för Skogens förskola Avdelning Blåsippan Hösten 2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare

ENA. Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt. Malin Brändström. Susann Johansson utbildare ENA Samverkan skola och samhälle, lokalt och regionalt Malin Brändström projektledare jktld Susann Johansson utbildare Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten en dynamisk och hållbar plattform

Läs mer

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360 ID: visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas ID: 65572 Totalt har 6 av 6 slutfört analysen (100 %) Analysdatum: 2013-02-26 Utskriftsdatum: 2013-03-22 Ensize International AB Martin Jansson

Läs mer

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01

Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 - I Södertäljes skolor ger varje elev en kunskapsutmaning varje dag! -- - -.- Versionsdatum 201 1-12-01 T- f Utvecklingsstrategi för Södertäljes skolor Bakgrund: Den 1 juli 2011 infördes en ny skollag

Läs mer

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP?

VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? VAD ÄR MENTORSKAP? INTRODUKTION VAD ÄR EN MENTOR OCH VAD INNEBÄR MENTORSKAP? Mentorskap och coachning MENTORSKAP ATT BYGGA EN RELATION VARFÖR MENTORSKAP? Introduktion Mentorskap handlar om att bygga en

Läs mer

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål.

Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Våra barn, vuxna som föräldrar och vuxna som personal i och kring skolan formar den miljö som möjliggör att ALLA barn kan nå sina mål. Vi tar ALLA ansvar för allas rätt till trygghet, självkänsla, medkänsla

Läs mer

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare

Malin Brändström projektledare. Susann Johansson utbildare Malin Brändström projektledare Susann Johansson utbildare Plattform för entreprenöriellt lärande i Norrbotten - en dynamisk och hållbar plattform där samhällets aktörer kan samverka och agera och där det

Läs mer

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare

Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Fastställd av Svenska Scoutrådets styrelse 2009-06-13 Pedagogisk grundsyn i utbildning av scoutledare Scouting handlar om att ge unga människor verktyg till att bli aktiva samhällsmedborgare med ansvar

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN Inledning Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti, 1998, finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är utformad

Läs mer

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik

Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, naturvetenskap och teknik Författningsstöd Förskolans arbete med matematik, Behörighetskrav: Lärare och förskollärare: Vilka som får undervisa i skolväsendet Endast den som har legitimation som lärare eller förskollärare och är

Läs mer

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande

Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Handlingsplan GEM förskola

Handlingsplan GEM förskola 1 (12) Handlingsplan förskola Dokumenttyp: Handlingsplan Beslutad av: BU-förvaltningens ledningsgrupp (2013-08-29) Gäller för: Förskolorna i Vetlanda kommun Giltig fr.o.m.: 2013-08-29 Dokumentansvarig:

Läs mer