Så tänds eldsjälar. En introduktion till entreprenöriellt lärande

Transkript

1 Så tänds eldsjälar En introduktion till entreprenöriellt lärande

2

3 Så tänds eldsjälar en introduktion till entreprenöriellt lärande Marielle Peterson & Christer Westlund

4 2007 Marielle Peterson & Christer Westlund, NUTEK. ISBN Infonr Första upplaga 2007: ex Form: Ordförrådet, Tryck: Elanders Vällingby

5 Förord Nutek arbetar för att få fler nya företag, fler växande företag och fler starka regioner. För att fler nya företag ska startas är det nödvändigt att människor ser företagande som ett möjligt och attraktivt alternativ till en anställning. Nutek arbetar därför med att stimulera positiva attityder till entreprenörskap och företagande. Attityder grundläggs i tidiga åldrar och Nutek har sedan slutet av 1990-talet arbetat med entreprenörskapsfrämjande insatser riktade till utbildningssystemet. Denna bok ges ut inom ramen för ett nationellt entreprenörskapsprogram som Nutek på uppdrag av regeringen bedriver åren I programmet, som främst syftar till att öka kunskapen om och intresset för entreprenörskap i utbildningssystemet, definieras entreprenörskap på följande sätt: Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma idéer till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella eller ekonomiska sammanhang. Nuteks ambition med att främja entreprenörskap i skolan är att elever och studenter ges möjlighet att utveckla färdigheter som kreativitet och handlingskraft. Kompetenser som de kommer att ha nytta av oavsett om de väljer en karriär som anställd eller företagare. Marielle Peterson och Christer Westlund har fått i uppdrag av Nutek att i denna bok förmedla sina tankar och idéer om varför entreprenörskap i skolan är viktigt, vad det kan innebära för eleverna samt att ge tips på hur det entreprenöriella lärandet kan initieras och drivas. Författarna, som själva ansvarar för innehållet i denna bok, presenteras närmare på sid 116. Stockholm, januari 2007 Sune Halvarsson Tf generaldirektör John Wallon Projektledare

6 Innehåll Kapitel 1 Varför entreprenörskap i skolan? 11 Paradigmskifte...11 Stress och psykisk ohälsa ökar bland unga...15 Situationen i skolan som en konsekvens av samhällsutvecklingen...15 Entreprenörsanda en viktig del av lösningen 19 En pedagogisk form...19 Motivation...20 Definition...20 Begreppet kompetens...21 Vad är entreprenörskap i skolan? 23 Definition...24 Entreprenöriellt Lärande att förlösa eldsjälar...25 Hur du kan börja...26 Kapitel 2 Vilka kompetenser stimuleras av Entreprenöriellt Lärande 31 Personligt Ledarskap självkunskap 35 Självkänsla och självförtroende...36 Personliga gränser och integritet...37 Behov och lust...37 Uppmärksamhet och bekräftelse...38 Ansvarstagande...39 Konsekvensbedömning...40 Känslohantering...44 Medvetenhet om sina talanger...45 Värderingstydlighet...46 Tålamod och uthållighet...46 Förmågan att hantera osäkerhet och tvetydighet...47 Förändringskompetens och lärande 49 Förmåga att reflektera...49 Gränslöst lärande...50 Abstraktion och konkretisering...51 Motivation och framtidstro...51 Lösningsorienterat tänkande...52 Kommunikationskompetens...52 Nätverkskompetens...53 Omvärldsorientering...53

7 Kapitel 2 Ta-sig-församhet 57 Idéutvecklingskompetens...57 Handlingskraft...59 Projekt- och organiseringskompetens...59 Summering av kapitel Kapitel 3 Entreprenöriellt Lärande 65 Del 1 Pedagogisk plattform för entreprenöriellt lärande 67 Projektorienterat arbetssätt...68 Ämnesövergripande arbetssätt...70 Samverkan med samhället...73 Gnosjöpedagogik...75 Självreflektion...77 Värdenivåundervisning...80 Storytelling...82 Del 2 Pedagogens roll 85 Processledare...85 Förstrukturering att göra en årsplan...87 Coachning...89 Morgonmöte...92 Värderingsrespons...92 Reflektion...94 Konsekvenser i pedagogrollen av processledarskapet...97 Omvärldsbevakning...99 Samverkan med andra pedagoger...98 Hur blir alla dessa delar av entreprenöriellt lärande 103 en träning i entreprenörskap? Exempelbilaga 105 Framväxten av denna bok 115 Kunskapsfältets framväxt Bokens positionering Författarnas bakgrund

8 Inledning Entreprenörskap i skolan är ett relativt nytt fenomen. EU s Lissabonstrategi och flera europeiska länders uppmärksamhet på området, visar att kunskapsfältet tillgodoser en lång rad behov i vår tid. I Norge ger fler och fler högskolor och universitet erbjudande om fortbildning och påbyggnadsutbildningar i entreprenörskap för lärare. Kunskapsfältet hämtar stoff från flera ämnesfält; pedagogik, metodik, innovation, ledarskap, projektarbete och utvecklingsstrategier. Det är en utmaning att hitta litteratur som tar ett helhetsgrepp på kunskapsfältet. Det är därför glädjande att Marielle Peterson och Christer Westlund kommer med denna bok. Vi har arbetat tillsammans i flera gemensamma projekt mellan Sverige och Norge i både svenska och norska skolor. Genom samarbete, erfarenhetsutbyte och reflektion har vi utvecklat vår syn på betydelsen av och innehållet i entreprenörskap i skolan. Denna bok upplever jag som resultatet av en långvarig utveckling och tankeprocess hos de två författarna. Den är skriven av några som brinner för ungdomar och deras framtid och önskar att viga sitt liv och sina krafter till att förbättra utbildningen av barn och unga. Marielle och Christer är två relativt unga, nytänkande och modiga människor som minns hur det är att vara unga. De identifierar sig med de ungas utmaningar om hur det är att etablera en egen identitet och skapa sig en framtid i vår tid. Kunskap om avgörande ramar för identitetsbyggande samt inlevelse och förståelse för de ungas utmaningar är Marielle och Christers utgångspunkt. Det är bra att dessa erfarenheter och tankar nu är samlade i bokform och görs tillgängliga för alla som är intresserade av utbildning och ungdomars utmaningar. Detta är en viktig bok, där ett paradigmskifte i skolan tydliggörs i förhållande till strukturer och roller. Synen på skolans uppgift och position kommer i fokus. Boken utvidgar synen på entreprenörskap från att vara en metod i företagsutveckling till att se entreprenörskap som ett verktyg till att utveckla skolan och det pedagogiska tänkandet. I Norge är regeringens syfte med entreprenörskap i utbildningen, att det både ska vara en inlärningsstrategi och ett utbildningsmål. Denna bok synliggör hur en sådan inlärningsstrategi bör formas. Entreprenöriellt lärande beskrivs som en pedagogisk form som är aktuell inom alla ämnen och teman i skolan och som möjliggör en 6

9 djupare kompetensutveckling. Viktiga kompetensmål för entreprenörskap och aktuella metoder för att nå dessa, utgör bokens huvudinnehåll. Många lärare arbetar med entreprenörskap i skolan utan att nödvändigtvis använda det begreppet. Genom denna bok kommer du som pedagog bli mer klar över din egen tillämpning och bli redo för att utveckla entreprenörskap i skolan mer medvetet och i ett helhetsperspektiv. Det blir tal om bildning och inte bara utbildning. Det handlar om livslångt lärande. Elisabeth Rønnevig Högskolelektor vid Högskolan i Hedmark 7

10 8

11 Kapitel 1 Varför entreprenörskap i skolan? innehåll Kapitel 1 Varför entreprenörskap i skolan? 11 Paradigmskifte...11 Stress och psykisk ohälsa ökar bland unga...15 Situationen i skolan som en konsekvens av samhällsutvecklingen...15 Entreprenörsanda en viktig del av lösningen 19 En pedagogisk form...19 Motivation...20 Definition...20 Begreppet kompetens...21 Vad är entreprenörskap i skolan? 23 Definition...24 Entreprenöriellt Lärande att förlösa eldsjälar...25 Hur du kan börja

12 EU s identifierade nyckelkompetenser Inom EU har åtta nyckelkompetenser identifierats som absolut nödvändiga att besitta för att klara av dagens arbetsmarknad. Samtliga medlemsländer rekommenderas att arbeta för att människorna i respektive land ska utveckla dessa kompetenser. De åtta kompetenserna är: 1. Kommunikation på modersmålet. 2. Kommunikation på främmande språk. 3. Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens. 4. Digital kompetens. 5. Lära att lära. 6. Interpersonell, interkulturell och social kompetens samt medborgerlig kompetens. 7. Entreprenörskap & företagaranda. 8. Kulturella uttrycksformer. Intressant är att 7. Entreprenörskap & företagaranda identifieras som en nyckelkompetens. EU rekommenderar medlemsländerna att väva in nyckelkompetenserna i de skolreformer som görs. 10

13 Utan motivation hos eleven avstannar allt lärande. Varför entreprenörskap i skolan? Paradigmskifte Många människor i vårt land, såväl ungdomar som vuxna, lever idag under press. Den skapas av allt ifrån medias syn på människan till den prestationspress vi kan uppleva i arbetet och under skolperioden. Medias och teknikens framsteg och inträde i vardagen har medfört särskilda uppväxtvillkor för de generationer som är födda efter I tidigare generationer fanns vuxna som värderade kontinuitet och tydlig rollfördelning i hemmet, förutsägbar barnafostran (därmed inte sagt optimal), bullbak, mattider, semestermånad, förvärvsarbete och årliga traditioner. Generationer födda före 1970 växte upp med en yttre stabilitet som idag inte längre existerar. Tidigare var skillnaderna mellan att vara ung och vuxen tydlig och som förälder hade man ansvar att vägleda de vilsna ungdomarna in i vuxenlivets mysterier avseende utbildning, karriärvägar och personligt ansvarstagande. Men idag är många föräldrar själva rotlösa och många vuxna människor behåller tonårsmentaliteten och attributen långt efter att de passerat 30- årsåldern. Föräldrar av idag har inte alls samma självklara plats på arbetsmarknaden som under talets glada dagar då alla hade rätt till ett arbete. Ändå ligger förväntningar kvar på att föräldrar ska vägleda sina barn och ungdomar i frågor om utbildning och framtida arbeten och vara deras främsta förebilder. 80- och 90-talets ungdomsgenerationer har mötts av ett samhälle karaktäriserat av kulturell mångfald parallellt med en ökad sekularisering. Arenorna där det tidigare ventilerades frågor om samhället och 11

14 Entreprenöriellt lärande är alla de handlingar, processer, aktiviteter, signaler etc. som stimulerar* elevernas entreprenöriella kompetenser. * Med stimulerar avses det som faktiskt stimulerar eleven, inte vad eleven kan välja eller välja bort. Dvs. om eleven inte stimuleras av en metod så är det läge att pröva en annan. 12

15 mänskliga värden har mer eller mindre upplösts. Kyrkan kämpar för att behålla en plats i samhället. Alla föräldrar har inte tid, möjlighet, kompetens, lust eller ork att prioritera dessa frågeställningar. Tilltron till auktoriteter har (befogat) avtagit och idag är auktoritär fostran och styrning ett begrepp som möjligtvis 70-talisterna kan påminna sig om. Ungdomstiden har gjorts central i media och dess attribut eftersträvansvärda. Tidigare hade familjen, myndigheterna, vetenskapen, politikerna och företagen stort inflytande i den enskilde människans liv. De kollektiva (överordnade) värdena utgjorde ryggraden i människors resonemang och fungerade som gemensamma rättesnören att relatera till, vid moraliska och etiska spörsmål. Men vi lever inte längre i en värld där alla vet vad man ska göra och vad som är rätt och fel eller bra och dåligt. För bara en generation sedan levde vi i relativt isolerade samhällen präglade av en hög grad av värdemässig konsensus som i allt väsentligt var moraliskt grundad: vad gör man och vad gör man inte, vad har man skyldighet till och vad bör man? (Juul, J) En ökad globalisering där intryck förmedlas från ett stort antal länder, kulturer och olika värderingssystem har gjort att människor idag översköljs av budskap och möjliga livsstilar. Med den kristna religionens minskade betydelse, nya familjeformer, vetenskapens spridning om vikt och rön på alla samhällsnivåer, massmedias allt större spridningsområde och människors ökade förflyttningar i både tid och rum ställs människor inför motsägelser. Det Rätta är inte längre självklart vilket återspeglas i de offentliga debatternas motsägelsefulla budskap. Dagens ungdomar har precis som förr behov av vägledning och spegling. Ungdomarna lutar sig idag mot den tydligaste normen i samhället. Dagens samhälles starkaste överhuvud och normsättare är media. Bakom media ligger, krasst sett, multinationella företag vilka skapar våra framtida värden. Resultaten av marknadens fostran låter inte vänta på sig. Den vanligaste och mest förekommande fritidssysselsättningen för ungdomar av idag är inte som tidigare idrottsutövande, studier eller hobbies utan massmediekonsumtion. Det är ett växelspel där storföretag, produktjättar, såpaskådisar, mediegurus och film- och musikstjärnor kommunicerar direkt via tv, internet och dagstidningar till alla barn, ungdomar och vuxna. Responsen blir ofta en konsumtion av det som erbjuds i form av produkter, värderingar och identiteter. Det är i bakgrund av alla dessa förändringsströmmar som entreprenörskapsträningen i skolan kan bidra till nya insikter och förhållningssätt vilket ger både elever och lärare en större stabilitet och valfrihet. 13

16 Norges mål I Norge har Utbildningsministern och Näringsministern gemensamt uttalat sig och sagt att Norge ska bli världens bästa land när det gäller entreprenörskap i skolsystemet. Detta arbete har pågått i några år. Intressant är att när det skedde ett regeringsskifte så sa den nya regeringen att den gamla regeringen gjort ett bra arbete för att införa entreprenörskap i skolan. Nu ska vi fortsätta och göra det ännu bättre. Regionala tillväxtprogram I Sverige styrs det näringslivsfrämjande offentliga arbetet bland annat av regionala tillväxtprogram. Det finns 24 regionala tillväxtprogram och samtliga program lyfter fram ökat entreprenörskap som en mycket viktig tillväxtfaktor. Särskilt nämns i de flesta att arbetet med ökat entreprenörskap måste påbörjas redan i skolan. Norges skolminister: Skolans arbete måste gå ut på att förbereda eleverna på att arbeta med de jobb som ännu inte skapats. 14

17 Stress och psykisk ohälsa ökar bland unga I en helt ny utredning publicerad av SOU 15 augusti 2006 framkommer en lång rad fakta som beskriver hur ungas livsvillkor förändrats avsevärt under senare år. Bland annat har psykiska problem blivit mycket vanligare. Under de senaste 20 åren har andelen ungdomar som har besvär av ängslan, oro eller ångest tredubblats. Flera olika studier visar entydigt att besvär i form av oro, trötthet och sömnstörningar ökar i hela samhället, men mest i åldersgruppen år. Andelen unga flickor som vårdas för depression har under perioden stigit med 800 procent. Orsakerna till den upplevda stressen som anges kan sammanfattas med krav på tillgänglighet, yttre prestationskrav från lärare och föräldrar (skola/jobb), inre krav (utseende/prestation) samt sociala krav (familj/vänner). Detta har stark koppling till de resonemang som förts ovan. Alla ungdomar oavsett kulturellt kapital och social bakgrund riskerar att bli utbrända innan de ens gjort entré i arbetslivet, då det i stort är de överordnade strukturerna och miljöerna som bidrar mest till stress och ohälsa. En jämförelse mellan 11 europiska länder visar att ökningen av psykiska symptom bland ungdomar går parallellt med utvecklingen av arbetsmarknaden för ungdomar. Utvecklingen under perioden har varit som sämst för ungdomarna i Sverige i båda dessa avseenden. SOU 2006 Varken arbetar- eller akademikerföräldrar har haft tid eller kompetens att förbereda ungdomarna inför livets och arbetslivets kaosartade förutsättningar. Svårigheten att få ett jobb efter skolan och tjäna egna pengar är ett vanligt problem bland ungdomar med utländsk bakgrund på yrkesförberedande program medan egna högt ställda krav på att få höga betyg är ett vanligt stressmoment bland gymnasieungdomar på teoretiska program. SOU 2006 Situationen i skolan som en konsekvens av samhällsutvecklingen För att hjälpa människor ut i yrkeslivet och vuxenlivet har skolan spelat en viktig roll under de senaste hundra åren. Eftersom dagens problem och konsekvenserna där av är relativt unga, har skolan av naturliga skäl inte funnit alla sina former för att möta dessa nya förutsättningar. 15

18 16 Skolan genomgår konstant förändringsprocesser. Den formella inledningen på förändringsprocessen skulle kunna hänföras till lpf 94 där en förändrad kunskapssyn introducerades. Både Lpo och Lpf 94 ger i sin grund stor frihet till varje enskild lärare och till varje enskild skola. Men trots detta har inte skolan kunnat svara an på utmaningarna. Anledningen är att det tar tid att göra ett så stort perspektivskifte som krävs för att möta samhällsförändringarna och den förändrade kunskapssynen i läroplanerna från 94. Kanske behövs det ytterligare år innan vi kan se konsekvenserna av denna reform. Självklart är allt kaotiskt när alla inte hittat sina nya roller och former. Kännetecknande för de flesta stora paradigmskiften är att en del människor vill sträva tillbaka mot det gamla, exempelvis att med gamla metoder införa ordning och reda, medan andra vill ta stora steg framåt och skapa helt nya strukturer, arbetssätt och former. Helt klart är att det inte räcker med mycket kunskap för att överleva och ha en plats i dagens yrkesliv. Men vad ska skolan prioritera? Ämnesskolning som traditionen förespråkar? Kompetensutveckling som förberedelse för arbetslivet? Fostran av individer? Åsikterna går isär. Ett annat typiskt fenomen i ett paradigmskifte är att det som vid en första anblick kan verka nytt, bara är en förnyelse av det gamla, det vill säga samma sak som tidigare, fast på nya sätt. Ett exempel är när en undervisningsmetod införs som gör det gamla roligare och mer stimulerande, men slutresultatet är det samma. Flera vetenskapliga studier stödjer också detta resonemang. Många satsningar Av alla 20- åringar saknar 28 procent slutbetyg från gymnasieskolan, trots att de varit inskrivna i denna skolform. Det kan delvis vara en följd av problem i grundskolan där andelen som slutar årskurs 9 utan godkända betyg har ökat sedan starten av nuvarande betygssystem år 1997 och nu är uppe i omkring 10 procent. (SOU 2006) kan innebära att en förändring bara innebär att fel sakers görs på ett ännu bättre sätt. Fenomenet är extra besvärligt eftersom en utvärdering skulle kunna visa att på detaljnivå är resultatet mycket positivt, men på en mer övergripande nivå så sker ingen förbättring. Vilket bekräftar att vi är inne i ett paradigmskifte. Självklart är det inte enkelt att veta vad som är rätt och fel, bra och dåligt i ett större paradigmskifte. Helt klart är att den svenska skolan verkar gå i framkant tillsammans med några få andra länder för att definiera helt nya villkor och former för hur skolverksamhet ska bedrivas. Det är få länder som överlåter till varje enskild lärare, skola och kommun att bestämma hur undervisningen ska bedrivas. Du som lärare i den svenska skolan ligger därför i framkant när det gäller att bryta ny mark. Och den positionen ställer många och komplicerade krav.

19 Inlärd hjälplöshet Inlärd hjälplöshet ses som ett mer eller mindre ihållande, inlärt tillstånd, som förhindrar lärande och förändringsbenägenhet hos en individ. Tillståndet sägs ha sin grund i att individen inte ser sambandet mellan sitt eget agerande och konsekvenser i omvärlden. Det är mycket vanligt att en individ i detta tillstånd tillskriver sig själv misslyckanden i förväg, innan en situation verkligen uppstått och därför inte vågar företa sig något av rädsla att misslyckas. Följden blir att individen ger upp när den ställs inför olika utmaningar, frågeställningar eller problem och bedömer sig själv vara icke kapabel innan denne ens hunnit till ett försök. En starkt påverkande ingrediens gällande utvecklandet av inlärd hjälplöshet är om yttre omständigheter är otydliga och röriga : Som till exempel en omvärld med ständigt förändrade förutsättningar, såsom i det paradigmskifte vi nu genomgår. I media levereras en kaskad av olika yttre händelser med liten möjlighet för den enskilde att uppleva möjlighet att påverka. När dessutom ingen instans eller person framträder med trovärdiga svar på grundläggande viktiga frågeställningar och både unga och äldre verkar vara osäkra på rätt och fel, då ökar risken för hjälplösheten än mer. Under sådana förhållanden utvecklar många människor en vana att rutinmässigt inta vissa hållningar gentemot omvärlden grundat på enstaka erfarenheter eller upplevelser. Jag har provat att studera tidigare på dagen, men det gick inte. Hjälplöshet tar sig olika uttryck och förekommer i olika former. Universell hjälplöshet uppstår när någon är övertygad om att varken hon eller han själv eller någon annan kan upphäva det obehagliga tillståndet. Personlig hjälplöshet innebär att individen själv inte upplever att han/hon kan påverka situationen. Den inlärda hjälplösheten har visat sig betydligt mer svår att omvända om den omöjliga situationen upplevs som kronisk (jag är för osäker, för ful, för osmart, för lågutbildad, inkompetent etc) än om den förklaras som resultat av övergående omständigheter (jag var sjuk, trött osv). Vid kronisk inlärd hjälplöshet har den drabbade inte någon möjlighet att kontrollera obehaget. Vad tjänar det till att försöka när jag redan har så låga betyg? Motiven att agera på nya sätt blir då obefintliga. En vanlig kommentar är att jag kan inte få jobb för man måste ha arbetslivserfarenhet och utbildning. Föreställningen om att man saknar kunskapsmässiga eller personliga förutsättningar tar över därför att yttre tillsynes opåverkbara hinder existerar. Ytterligare exempel är; det är lågkonjunktur och därför kan man inte få jobb nu. En vanlig upplevelse/föreställning är att man själv inte spelar någon roll i omfattande frågor som t ex samhällsutveckling och förändrade yrkesroller, så vad spelar det för roll vad jag tycker?. Ju fler av dessa tendenser som samverkar desto djupare rotad blir hjälplösheten. 17

20 Flera rapporter visar att hjälplösheten sänker inlärningsförmåga, undergräver motivation att ta egna initiativ, den försvårar även förmågan att se att ett initiativ har varit framgångsrikt, också när det faktiskt varit det. Hjälplösheten försämrar förmågan att lösa problem och framkallar i slutändan emotionella störningar och ohälsa. I relation till att det ställs högre krav på människor att ständigt välja och att utbudet av valmöjligheter ständigt ökar kombinerat med att massmedias yttre krav väller över mänskligheten utvecklar fler barn och ungdomar symptom som kan härledas till inlärd hjälplöshet. Entreprenöriellt lärande är en utmärkt pedagogiskt form för att skapa möjligheter för de elever som börjat utveckla en inlärd hjälplöshet att väcka liv i den egna drivkraften. 18

21 Kunskap kan inte hamras in, kunskap utvecklas hos var och en. Entreprenörsanda en viktig del av lösningen En pedagogisk form Under mitten av förra århundradet utbildades människor till att passa in i befintligt arbetsliv som dominerades av stora organisationer och långsiktiga anställningsförhållanden. När dessa förutsättningar har ändrats, ändras också kraven på skolan. De grundläggande kunskaper och förmågor som krävs i dagens arbetsliv finner litet utrymme i en stor del av skolarbetet. Få elever upplever att de i skolan tränats för att kunna hantera förändrade förutsättningar, förverkliga sina drömmar och ta egna initiativ, göra hälsosamma val, lösa komplexa problem, stimulera sin egen och andras motivation, etc. kompetenser som krävs i de flesta av dagens arbeten. Intressant är att många av dagens vardagliga kompetenser tidigare bara krävdes av ett fåtal och de som ofta tillskrevs dessa kompetenser var entreprenörerna. Entreprenöriellt lärande är ett utmärkt sätt att stimulera motivationen och engagemanget hos eleverna i skolans alla ämnen. En del lärare känner sig inte bekväma i detta och tycker att skolan inte ska utbilda entreprenörer. Det är dock inte för att utbilda fler företagare som skolan behöver arbeta med entreprenörskap. Anledningen är snarare att ett av de mest övergripande målen för skolan är att förbereda elever för de utmaningar som finns i dagens samhälle. 19

22 Motivation En av de mest påtagliga effekterna av entreprenöriellt lärande är att det ger elever som börjat tappa sin motivation konkreta möjligheter att väcka liv i sin drivkraft. Glädjen, skaparlusten och framtidstron är yttringar som kommer alla ämnen i skolan till del. Men framför allt ger det eleverna större mening. Samtidigt utvecklas nya kompetenser som efterfrågas och är av stort värde i dagens arbetsliv. Många lärare upplever att eleverna har tappat fokus, motivation och drivkraft för skolarbete. För att ge perspektiv och förståelse för elevernas problematik fokuseras här på den problembild som kan målas upp i yrkeslivet och för ungdomarnas vardag och livsvillkor. I grunden handlar det om behov av nya kompetenser och former för att stimulera dessa. Definition De klassiska definitionerna av de kompetenser och kännetecken som tillskrivs en entreprenör innefattar bland annat: - ha en stark vilja och drivkraft - ha hög motivation - ha en utvecklad ansvarskänsla - kan hitta sätt att samarbeta med andra och har förmåga att bilda nätverk - ha förmåga till självständigt lärande - vara nytänkande och kreativ - ta kalkylerade risker - kan lösa problem - kan tänka abstrakt och konkret - ha förmåga att utveckla idéer - ha bättre hälsa 20

23 Begreppet kompetens Bland skolans och lärarhögskolornas personal finns en ständigt pågående och omfattande kunskapsdiskussion som innefattar skolans kunskapssyn, kunskapsinnehåll, kunskapsbedömning, etc. I den här boken presenteras entreprenöriellt lärande som en pedagogisk form som syftar till att stimulera en rad entreprenöriella kompetenser. Kompetens definieras här som en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, situation eller kontext Ellström (1992). Kompetens är alltså mindre ämnesbundet och statiskt än kunskapsbegreppet och är kopplat till ett större sammanhang. Kompetensbegreppet inrymmer en drivkraft, riktning eller avsikt (handlingsförmåga) som kunskapsbegreppet i viss mån saknar, det är också påverkbart i större omfattning och inte lika traditionsbundet som kunskapsbegreppet. Entreprenörskap i skolan betyder alltså inte att ytterligare ett ämne ska införas. Snarare handlar det om olika arbetsformer för att stimulera kompetenser, samtidigt som olika kunskaper utvecklas hos eleverna. De entreprenöriella kompetenserna är direkt hänförbara till de mål som finns att sträva mot i läroplanerna. Således konkretiserar entreprenöriellt lärande arbetet att uppnå strävansmålen som för många varit otydligt hur det ska inrymmas i vardagen. Tidigare har dessa kompetenser betraktats som egenskaper, förmågor, färdigheter eller kvaliteter som vissa individer fötts med och andra mer eller mindre slumpmässigt hade utvecklat. Men numera finns kännedomen om att det är kompetenser vi alla kan utveckla genom träning och handledning samt genom att vistas i särskilda miljöer och strukturer. På samma grunder som att de flesta kan lära sig att somna och vakna själva, äta mat regelbundet eller ta hand om sin hygien, kan entreprenörskap främjas eller hämmas. På samma grunder händer det att en del individer inte utvecklar dem, eftersom de inte vistas i entreprenörsfrämjande miljöer. Idag utgör det majoritet att elever inte utvecklar entreprenöriella kompetenser eller entreprenörsanda, men detta kan ändras på, genom att skapa främjande miljöer. Med entreprenöriellt lärande avses den aktiva handling där de entreprenöriella kompetenserna omsätts. Entreprenörsanda är den entreprenöriella predisposition en individ har att svara på ett visst stimuli. Dvs. när alla de kompetenser som beskrivs i kapitel 2 används. 21

24 De kompetenser som kännetecknar entreprenörer krävs idag av alla som vill yrkesarbeta. I det tidigare yrkeslivet var dessa kompetenser ett hot för arbetsgivaren, eftersom arbetstagare som hade dem var svåra att styra i gamla företagsformer. Idag är det annorlunda. Avståndet mellan arbetstagare och ledare är kortare. Varje medarbetare möter nya situationer som kräver större flexibilitet, förändringsförmåga, initiativförmåga, problemlösningsförmåga, etc. Därför är det möjligt att omdefiniera innebörden och omvärdera vikten av entreprenörskap. Idag måste var och en vara lite av en entreprenör oavsett vilken försörjningsform man föredrar. Problemet är att de flesta inte tränats för detta. Entreprenöriellt lärande är en pedagogisk form där individer utvecklar sina entreprenöriella kompetenser. Det är vedertaget att människor som utvecklat de entreprenöriella kompetenserna skapar: - en egen inre motivation - fler möjligheter att skapa långsiktiga relationer - bättre förutsättningar att dra nytta av sina egna och andras talanger - möjlighet att hantera komplexa problem på ett mer ändamålsenligt sätt - fler karriärmöjligheter - förutsättningar för en stabilare och högre inkomst 22

25 Entreprenöriellt lärande stärker lärare och elevers förmåga att möta utmaningarna i dagens och morgondagens arbetsliv. Vad är entreprenörskap i skolan? Den ovan beskrivna förändrade samhälls- och arbetssituationen ställer krav på individens kompetens som sträcker sig långt förbi en formell utbildning. Det är här entreprenörsandan spelar en viktig roll: Individuella beslutstaganden, egna val och avvägningar, självständighet, personligt ansvarstagande och företagsamhet blir avgörande förmågor när det handlar om att navigera i den växande djungeln av möjligheter. Dessa utvecklingsmöjligheter blir viktigt för alla att kunna tillvarata, oavsett om man arbetar med produkter eller tjänster, som anställd eller egen företagare. Att bidra med konkurrenskraftiga idéer till sin arbetsplats ger bärighet till organisationen och kan ibland avgöra organisationens fortlevnad. Men individens resurser (talanger, egenskaper, förutsättningar, kompetenser intressen och kontaktnät) är också avgörande för hur väl denne lyckas genomföra sina uppdrag. Paradigmskiftet innebär att de personliga resurserna blir allt viktigare i arbetslivet än de formella. Dessutom uppstår nya strategiska frågeställningar: Hur kan man eftersträva långsiktiga kunskaper och utveckling av kompetenser i ett kortsiktigt samhälle där kunskaper snabbt blir förlegade? Vilka kunskaper är viktiga att odla? Vilka är bestående över längre tid? Hur ska människor utveckla varaktiga sociala relationer när förtroende och tillit inte ges den tid som krävs för att en relation skall mogna fram? Och dessutom i ett klimat som stimulerar till konkurrens och att ständigt söka nya kontakter? Hur bygger vi upp en sammanhängande identitet och en hållbar stabil livssyn och trygghet i ett samhälle som består av episoder och fragment? Hur svarar du på dessa frågor? Entreprenöriellt lärande ger dig som pedagog en bred bas att stå på för att stötta eleverna inför dagens samhällssituation. 23