Statistikrapport 2004 statsistisk uppföljning av Rapport Integration 2003 Integrationsverket, Integrationsverket

Transkript

1 STATISTIKRAPPORT 2004

2 Statistikrapport 2004 statsistisk uppföljning av Rapport Integration 2003 Integrationsverket, 2005 ISBN Integrationsverket Box Norrköping Tryck: Elanders Berlings, Malmö 2005.

3 STATISTIKRAPPORT 2004 STATISTISK UPPFÖLJNING AV RAPPORT INTEGRATION 2003

4

5 INNEHÅLL Förord 7 Tabell- och diagramförteckning 9 Tabeller 9 Diagram 10 Arbetsmarknad 13 Sammanfattning 13 Sysselsättning 14 Arbetslöshet 21 Anställningsformer 22 Utbildning 26 Eget företagande 29 Sammanfattning 29 Utvecklingen över tid 30 Fördelning på kön, ålder, utbildningsnivå, vistelsetid och födelseregion Studieresultat på grund- och gymnasieskolan 39 Sammanfattning 39 Grundskolan 40 Gymnasieskolan 44 Boende 47 Sammanfattning 47 Segregationsindex 48 Boendeformer 49 Bostadsområden efter sysselsättningsgrad 50 Begrepp, definitioner och statistiska källor 53 Begreppen utrikes född, utlandsfödd, invandrare, utländsk medborgare 53 Geografiska indelningar 53 Statistiska källor 53 innehåll 5

6

7 FÖRORD Integrationsverket har i uppdrag av regeringen att vartannat år lämna en rapport över tillståndet och utvecklingen inom olika samhällssektorer ur ett integrationsperspektiv. Denna Rapport Integration sammanfaller med en av Integrationsverkets centrala uppgifter, nämligen att följa och utvärdera samhällsutvecklingen mot bakgrund av samhällets etniska och kulturella mångfald. Rapport Integration är en återkommande källa till aktuell kunskap och fördjupade analyser av utveckling och tillstånd för integrationen. Rapport Integration inleds alltid med en Agenda för Integration och Mångfald, där Integrationsverket utvecklar utgångspunkter för det framtida integrationsarbetet och för de viktiga initiativ som bör tas för att förverkliga de integrationspolitiska målen. Rapport Integration utkommer nästa gång i april år 2006 med namnet Rapport Integration Mellanliggande år görs en statistisk uppdatering av Rapport Integrations tabeller och diagram. Denna skrift är en sådan mellanliggande statistisk rapport. För analyser av vad som kan förklara dessa siffror hänvisar vi till Rapport Integration Statistikrapport 2004 statistisk uppföljning av Rapport Integration 2003 visar att det inte skett några avgörande förändringar under året. På arbetsmarknaden kännetecknas utvecklingen de senaste åren av en avmattning i konjunkturen. I Sverige, som i många andra länder, påverkar konjunkturutvecklingen utrikes födda i högre grad än inrikes födda. Den positiva trend i sysselsättningen för hela gruppen utrikes födda, som vi kunnat se från mitten av 1990-talet, avbröts redan i början av 2000-talet. Utvecklingen för hela gruppen utrikes födda döljer dock en del intressanta iakttagelser. Det är främst de som varit relativt kort tid i Sverige (under 10 år) som drabbats av konjunkturnedgången. Inom denna grupp finns det vissa positiva undantag, framförallt bland kvinnor födda i länder utanför Norden och EU. En nyhet i denna rapport är att vi nu för första gången kan publicera statistik över egenföretagandet bland utrikes födda. Förutom att eget företagande är vanligare bland utrikes än bland inrikes födda, framgår här att de utrikes födda företagarna har högre utbildning än inrikes födda företagare. På skolans område finns stora skillnader i resultat mellan elever med svensk och utländsk bakgrund, både i grund- och gymnasieskolan. Skillnaderna ökar ju kortare tid som eleverna har vistats i Sverige, men de är markanta även då man enbart jämför inrikes födda elever med svensk och utländsk bakgrund. Varken i grundskolan eller gymnasiet har några större förändringar i skolresultat skett de senaste åren. Emellertid har utrikes födda elever som varit kort tid i Sverige (upp till fyra år) förbättrat sina resultat i grundskolan mer än andra elevgrupper. På gymnasiet har andelen som fullföljt sina gymnasiestudier inom fem år ökat mer bland elever med utländsk bakgrund än bland elever med svensk bakgrund. Denna förbättring gäller i synnerhet för de utrikes födda elever som varit kort tid i Sverige. De index över boendesegregationen som vi utarbetat visar en splittrad bild. Etnisk boendesegregaförord 7

8 tion har länge betraktats som ett storstadsfenomen. Utvecklingen under de senaste åren visar dock att vi kan konstatera en tilltagande segregation i flera av de medelstora kommunerna. Utrikes födda bor i stor utsträckning i bostadsområden med en låg sysselsättningsgrad. Antalet områden med låg sysselsättning har minskat kraftigt under åren Denna positiva utveckling har dock varit mer tydlig bland inrikes födda, vilket har medfört att de sysselsättningssvaga områdena i ännu högre grad än tidigare präglas av överrepresentation av utrikes födda. Statistikrapport 2004 statistisk uppföljning av Rapport Integration 2003 har arbetats fram på Integrationsverkets analysavdelning. Huvudredaktör för rapporten är Monir Dastserri. De statistiska bearbetningarna har gjorts av Marie Bladh, Johan Byrsjö, Andreas Sandberg och Joakim Nilsson. Författare till de olika delarna är Joakim Nilsson (arbetsmarknad), Adèle Ennab (eget företagande), Maria Sundbom Ressaissi (skola) och Andreas Sandberg (boende). Norrköping i april 2005 Andreas Carlgren Generaldirektör Abdullahi Aress Chef för analysavdelningen 8 statistikrapport 2004

9 TABELL- OCH DIAGRAMFÖRTECKNING Tabeller Tabell 1 Andel sysselsatta i befolkningen , män och kvinnor år. Procent. Sid. 14 Tabell 2 Andel sysselsatta i befolkningen , män och kvinnor år med olika vistelsetider. Procent. Sid. 15 Tabell 3 Oddskvotsindex, sysselsättning kontrollerat för skillnader i ålder, utbildning och civilstånd, , män och kvinnor år. Sid. 16 Tabell 4 Andel sysselsatta i befolkningen efter födelseregion och vistelsetid, , män och kvinnor år. Procent. Sid. 17 Tabell 5 Andel arbetslösa i arbetskraften , män och kvinnor år. Procent. Sid. 21 Tabell 6 Andel med fast och tidsbegränsad anställning av sysselsatta , män och kvinnor år. Procent. Sid. 22 Tabell 7 Andel hel- och deltidsarbetande av sysselsatta , män och kvinnor år. Procent. Sid. 23 Tabell 8 Fördelning på branscher bland sysselsatta , män år. Procent. Sid. 24 Tabell 9 Fördelning på branscher bland sysselsatta , kvinnor år. Procent. Sid. 25 Tabell 10 Högsta utbildningsnivå , män, kvinnor och totalt, år. Procent. Sid. 26 & 27 Tabell 11 Andel företagare (18 64 år) bland sysselsatt befolkning efter kön, födelseregion och svensk- och utländsk bakgrund, Procent. Sid. 31 Tabell 12 Andel av inrikes och utrikes född sysselsatt befolkning som är företagare uppdelat på åldersgrupp (18-64 år), Procent. Sid. 32 Tabell 13 a Fördelning på utbildningsnivå bland utrikes och inrikes födda män i sysselsatt befolkning, respektive utrikes och inrikes födda män med eget företag (18 64 år), Procent. Sid. 33 Tabell 13 b Fördelning på utbildningsnivå bland utrikes och inrikes födda kvinnor i sysselsatt befolkning, respektive utrikes och inrikes födda kvinnor med eget företag (18 64 år), Procent. Sid. 34 Tabell 14 Andel av utrikes födda i sysselsatta befolkning som är företagare uppdelat på vistelsetid (18 64 år), Procent. Sid. 35 Tabell 15 a Andel av utrikes födda män i sysselsatt befolkning som är företagare uppdelat på födelseregion och vistelsetid i Sverige (18 64 år), Procent. Sid. 36 Tabell 15 b Andel av utrikes födda kvinnor i sysselsatt befolkning som är företagare uppdelat på födelseregion och vistelsetid i Sverige (18 64 år), Procent. Sid. 37 Tabell 16 Procentuell fördelning av näringsgren bland utrikes och inrikes födda företagare (18 64 år), Procent. Sid. 38 tabell- och diagramförteckning 9

10 Tabell 17 a & b Andel elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolan läsåret 1998/ /03 och index efter bakgrund, vistelsetid i Sverige och kön. Procent. Sid. 40 Tabell 18 a & b Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 läsåren 1998/ /03 och index efter bakgrund, vistelsetid i Sverige och kön. Sid. 42 Tabell 19 a & b Andel av de elever som påbörjade gymnasieskolan läsåren 1997/ /99 som fullföljde gymnasiestudierna inom fem år samt genomsnittliga betygspoäng, efter bakgrund, vistelsetid vid påbörjade studier och kön. Procent. Sid. 44 Tabell 20 Befolkningen, år, i områden där sysselsättningen understiger 50, 60 respektive 70 procent samt andelen utrikes födda, 1997 och Sid. 51 Tabell 21 Andel av den utrikes födda befolkningen, år, som bor i områden där sysselsättningen understiger 50, 60 respektive 70 procent, 1997 och Procent. Sid. 51 Diagram Diagram 1 Andel sysselsatta i befolkningen och index , år. Procent. Sid. 14 Diagram 2 a & b Sysselsättningsindex efter vistelsetid , utrikes födda jämfört med inrikes födda. Sid. 15 Diagram 3 a & b Oddskvotsindex, sysselsättning kontrollerat för skillnader i ålder, utbildning och civilstånd, , år. Sid. 16 Diagram 4 a & b Andel sysselsatta i befolkningen efter födelseregion och vistelsetid, 1997 och 2002, år. Procent. Sid. 18 Diagram 5 Sammanfattande odddskvotsindex, sysselsättning år 2002, män och kvinnor år. Sid. 19 Diagram 6 a Andel sysselsatta flyktingar, mottagna efter antal år i Sverige, kvinnor år. Procent. Sid. 20 Diagram 6 b Andel sysselsatta flyktingar, mottagna efter antal år i Sverige, män år. Procent. Sid. 20 Diagram 7 Andel arbetslösa i arbetskraften , år. Procent. Sid. 21 Diagram 8 Andel med tidsbegränsad anställning av sysselsatta , män och kvinnor år. Procent. Sid. 22 Diagram 9 Andel deltidsarbetande bland sysselsatta , män och kvinnor år. Procent. Sid. 23 Diagram 10 Andel företagare bland inrikes och utrikes född sysselsatt befolkning (18 64 år), efter kön samt arbetslöshet för utrikes födda. Procent. Sid. 30 Diagram 11 Andel företagare (18 64 år) bland sysselsatt befolkning efter kön, födelseregion och svensk- och utländsk bakgrund, Procent. Sid. 31 Diagram 12 Andel av inrikes och utrikes född sysselsatt befolkning som är företagare uppdelat på åldersgrupp (18-64 år), Procent. Sid. 32 Diagram 13 a Fördelning på utbildningsnivå bland utrikes och inrikes födda män i sysselsatt befolkning, respektive utrikes och inrikes födda män med eget företag (18 64 år), Procent. Sid. 33 Diagram 13 b Fördelning på utbildningsnivå bland utrikes och inrikes födda kvinnor i sysselsatt befolkning, respektive utrikes och inrikes födda kvinnor med eget företag (18 64 år), Procent. Sid. 34 Diagram 14 Andel av utrikes födda i sysselsatta befolkning som är företagare uppdelat på vistelsetid (18 64 år), Procent. Sid. 35 Diagram 15 a Andel av utrikes födda män i sysselsatt befolkning som är företagare uppdelat på födelseregion och vistelsetid i Sverige (18 64 år), Procent. Sid. 36 Diagram 15 b Andel av utrikes födda kvinnor i sysselsatt befolkning som är företagare uppdelat på födelseregion och vistelsetid i Sverige (18 64 år), Procent. Sid. 37 Diagram 16 Fördelning av näringsgren bland utrikes och inrikes födda företagare (18 64 år), Procent. Sid. 38 Diagram 17 Andel elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolan läsår 1998/ /03, efter bakgrund och vistelsetid i Sverige. Procent. Sid. 41 Diagram 18 Genomsnittligt meritvärde i årskurs 9 läsåren 1998/ /03 efter bakgrund och vistelsetid i Sverige. Sid statistikrapport 2004

11 Diagram 19 Andel som fullföljde gymnasiestudierna inom fem år av dem som började år 1 läsåren 1997/ /99, efter bakgrund och vistelsetid vid påbörjade studier. Procent. Sid. 45 Diagram 20 Genomsnittliga gymnasiebetyg bland dem som började år 1 läsåren 1997/ /99 och som fullföljde studierna inom fem år, efter bakgrund och vistelsetid vid påbörjade studier. Sid. 45 Diagram 21 Segregationsindex för utrikes födda i Stockholm, Göteborg och Malmö Sid. 48 Diagram 22 Segregationsindex 1997 och 2003 i sex kommuner. Sid. 48 Diagram 23 Andel utrikes födda per kommun 1997 och Procent. Sid. 49 Diagram 24 Boendeform, procentuell fördelning, inrikes och utrikes födda Procent. Sid. 49 Diagram 25 Boendeform, utrikes födda efter vistelsetid, Procent. Sid. 50 Diagram 26 Antal områden där sysselsättning i befolkningen understiger 50, 60 respektive 70 procent, Sid. 50 tabell- och diagramförteckning 11

12

13 ARBETSMARKNAD Sammanfattning Arbetsmarknaden för utrikes födda visar fortfarande stora klyftor jämfört med inrikes födda. När vi ser på hela gruppen utrikes födda har klyftorna varit tämligen oförändrade de senaste åren. Den positiva trend i den relativa sysselsättningen för utrikes födda, som vi kunnat se från mitten av 1990-talet, avbröts redan i början av 2000-talet. Utvecklingen för hela gruppen utrikes födda döljer dock en del intressanta iakttagelser. Den avmattning i konjunkturen som inträdde med 2000-talet har främst drabbat utrikes födda som varit relativt kort tid i Sverige (under 10 år). Inom denna grupp finns det vissa positiva undantag, framförallt bland kvinnor födda i länder utanför Norden och EU. arbetsmarknad 13

14 Sysselsättning Det uppställda målet med ett närmande av utrikes föddas sysselsättning till den som gäller för hela befolkningen är fortfarande ouppnått 1. Sysselsättningsskillnaderna mellan hela gruppen utrikes födda och dem som är födda i Sverige är i princip oförändrade sedan konjunkturen började vända nedåt i början på talet (se tabell 1 och diagram 1). % 100 DIAGRAM 1 Andel sysselsatta i befolkningen och index , år *. Procent Inrikes födda Utrikes födda Sysselsättningsindex ,1 82,9 83,9 83,4 80,8 76,9 73,0 73,2 73,9 73,3 72,8 74,1 75,0 76,5 76,8 76,3 75,5 75,0 75, ,3 73,9 67,3 62,5 56,6 55,4 53,4 52,7 52,5 54,9 57,0 61,5 61,3 61,5 60,1 59,0 91,7 90,4 88,7 88,6 83,3 81,3 77,5 75,6 72,2 71,9 72,1 74,1 76,0 80,4 79,8 80,7 79,5 78,7 * Sysselsättningsindex = sysselsättningsgraden för utrikes födda dividerat med sysselsättningsgraden för inrikes födda multiplicerat med 100. Om index = 100 är sysselsättningsgraden densamma för utrikes och inrikes födda. Alla siffror lägre än 100 betyder att utrikes födda har lägre sysselsättning än inrikes födda. Ju lägre siffra desto större skillnad. Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. TABELL 1 Andel sysselsatta i befolkningen , män och kvinnor år. Procent. Kvinnor Män Inrikes födda Utrikes födda Inrikes födda Utrikes födda ,1 71,9 84,1 78, ,9 71,4 84,9 78, ,6 71,5 86,1 77, ,4 71,2 85,4 76, ,5 64,7 82,0 70, ,0 60,6 77,8 64, ,8 54,9 73,2 58, ,6 52,8 73,7 58, ,5 49,9 75,3 57, ,0 50,4 74,4 55, ,2 49,7 74,3 55, ,1 52,4 76,0 57, ,3 54,2 76,7 59, ,8 56,9 78,2 66, ,6 57,3 78,0 65, ,1 58,5 77,4 64, ,3 57,0 76,7 63, ,5 55,8 76,4 62,3 Fet stil betyder att sysselsättningen i den gruppen skiljer sig signifikant (5%-nivå) från inrikes födda i urvalet. Kursiverad stil betyder att kategorin skiljer sig signifikant (5%-nivå) från nästföljande år i samma grupp i urvalet. Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. 1 I samband med budgetpropositionen för 2005 beslutade regeringen om mål för bl.a. sysselsättning. Målet är att»sysselsättningsgraden för utrikes födda skall öka och närma sig den för hela befolkningen«. För att få en tydligare bild av utvecklingen redovisar vi arbetsmarknadsstatistik uppdelat på inrikes och utrikes födda. Eftersom utrikes födda endast utgör en liten del av hela befolkningen kan inte målet»närma sig hela befolkningen«uppnås om det inte sker ett närmande mellan sysselsättningsnivåerna för inrikes och utrikes födda. 14 statistikrapport 2004

15 I diagrammen 2 a & b och tabell 2 visas hur sysselsättningen hänger samman med hur lång tid individen varit i Sverige. Inte ens de som varit i 20 år eller längre i Sverige har samma sysselsättningsgrad som inrikes födda. Gapet mellan inrikes och utrikes födda är avsevärt mycket större för dem som varit kortare tid i Sverige. Dessa har påverkats starkt av den avmattning i konjunkturen som inträffade i och med 2000-talet och fjärmar sig från målet om ett närmande i sysselsättningsgraden mellan utrikes och inrikes födda. Mönstret är likartat för kvinnor och män, men skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda är större för kvinnor än för män. DIAGRAM 2 a & b Sysselsättningsindex efter vistelsetid , utrikes födda jämfört med inrikes födda. 100 Kvinnor 100 Män Inrikes födda 20 år eller mer år 5 9 år 0 4 år Inrikes födda 20 år eller mer år 5 9 år 0 4 år Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. Andel sysselsatta i befolkningen , män och kvinnor år med olika vistelsetider. Procent. Kvinnor Män Inrikes 0 4 år 5 9 år år 20 år Inrikes 0 4 år 5 9 år år 20 år födda eller mer födda eller mer ,1 45,9 71,5 75,9 77,4 84,1 55,6 79,5 81,0 86, ,9 45,0 68,8 77,7 76,8 84,9 61,9 81,1 79,7 84, ,6 49,5 69,8 77,4 76,2 86,1 62,3 77,0 81,6 81, ,4 53,8 68,8 73,2 77,6 85,4 63,4 75,8 82,2 80, ,5 39,7 66,2 68,3 73,1 82,0 53,8 58,9 75,5 78, ,0 30,2 56,5 66,0 70,6 77,8 42,3 59,8 67,8 75, ,8 29,0 44,7 57,7 65,3 73,2 36,6 52,1 61,2 69, ,6 23,6 39,9 58,8 64,1 73,7 33,0 48,4 62,6 69, ,5 18,2 37,3 58,0 63,4 75,3 30,6 47,2 64,9 69, ,0 18,9 36,5 59,5 65,1 74,4 30,1 47,2 58,7 69, ,2 21,3 36,0 54,2 64,3 74,3 32,2 47,0 55,6 69, ,1 23,3 43,2 54,8 64,0 76,0 35,2 49,2 56,5 69, ,3 29,6 42,3 54,7 66,2 76,7 45,6 48,1 62,0 69, ,8 37,8 49,3 59,0 65,2 78,2 50,3 62,4 66,1 72, ,6 36,2 46,2 58,5 68,5 78,0 54,8 62,8 63,7 71, ,1 39,5 52,8 58,6 66,8 77,4 52,4 63,9 61,6 71, ,3 36,6 52,4 58,3 64,6 76,7 51,0 57,6 59,6 72, ,5 34,1 48,2 56,6 65,9 76,4 47,2 54,3 60,7 72,3 Fet stil betyder att sysselsättningen i den gruppen skiljer sig signifikant (5%-nivå) från inrikes födda i urvalet. Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. TABELL 2 arbetsmarknad 15

16 Med hjälp av statistiska metoder är det möjligt att»ta bort«effekterna av att grupperna skiljer sig åt när det gäller ålder, utbildningsnivå och civilstånd, det vill säga vi kan observera»renare«skillnader mellan utrikes födda och inrikes födda. När vi kontrollerar för sådana övriga faktorer ökar gapet väsentligt mellan inrikes och utrikes födda. Det är främst utbildning och ålder som»lönar«sig sämre på arbetsmarknaden för utrikes födda än för inrikes födda. Mönstret kvarstår med den starka påverkan från konjunkturen på dem som varit relativt kort tid i Sverige. För dem som varit längre tid i Sverige (10 år och längre) finns tendenser till en nedåtgående trend under hela tidsperioden. Oddskvotsindex, sysselsättning kontrollerat för skillnader i ålder, utbildning och civilstånd, , män och kvinnor år. Kvinnor Män 0 4 år 5 9 år år 20 år 0 4 år 5 9 år år 20 år eller mer eller mer ,155 0,472 0,741 0,776 0,119 0,471 0,583 0, ,120 0,399 0,756 0,821 0,150 0,413 0,500 0, ,165 0,363 0,652 0,788 0,187 0,294 0,545 0, ,209 0,428 0,588 0,873 0,190 0,377 0,655 0, ,143 0,390 0,556 0,717 0,177 0,245 0,508 0, ,116 0,357 0,611 0,816 0,138 0,310 0,517 0, ,127 0,240 0,528 0,639 0,121 0,270 0,464 0, ,080 0,184 0,448 0,674 0,101 0,195 0,513 0, ,059 0,167 0,429 0,639 0,070 0,167 0,490 0, ,057 0,198 0,501 0,587 0,068 0,181 0,350 0, ,066 0,204 0,427 0,598 0,080 0,180 0,339 0, ,081 0,235 0,381 0,593 0,083 0,183 0,341 0, ,107 0,221 0,364 0,633 0,118 0,155 0,377 0, ,186 0,265 0,453 0,536 0,182 0,307 0,418 0, ,166 0,248 0,416 0,601 0,226 0,378 0,412 0, ,177 0,366 0,441 0,568 0,197 0,386 0,389 0, ,156 0,380 0,437 0,531 0,215 0,312 0,335 0, ,150 0,283 0,415 0,577 0,182 0,261 0,369 0,622 Samtliga oddskvoter är signifikanta (5%-nivå). Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. TABELL 3 DIAGRAM 3 a & b Oddskvotsindex, sysselsättning kontrollerat för skillnader i ålder, utbildning och civilstånd, , år. Kvinnor Män 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0, Inrikes födda 20 år eller mer år 5 9 år 0 4 år 0, Inrikes födda 20 år eller mer år 5 9 år 0 4 år Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. 16 statistikrapport 2004

17 I Integrationsverkets databas STATIV 2 är det möjligt att följa hela befolkningen över tid, dock endast från år De färskaste sysselsättningsuppgifterna gäller år Eftersom databasen innehåller hela befolkningen går det att göra uppdelningar på både ursprungsregion och vistelsetid. Den bild vi kan visa med uppgifter från STATIV både förtydligar och kompletterar den tidigare redovisningen av siffrorna från AKU. Det sker en tydlig»sortering«på arbetsmarknaden, där personer från länder i Asien och Afrika har lägre sysselsättning än de som kommer från länder i Norden och EU. Här finns också vissa mycket positiva tendenser, framförallt för de kvinnor som hade en extremt låg sysselsättning år Från den extremt låga nivån har sysselsättningen fördubblats för kvinnor från länder i övriga Europa, Asien och Afrika som varit kort tid i Sverige. Andel sysselsatta i befolkningen efter födelseregion och vistelsetid, , män och kvinnor år. Procent. Kvinnor Norden ,9 42,4 44,9 46,5 47,5 44,5 42,2 44,0 44,6 45,6 43,7 39, ,6 61,1 62,8 64,0 64,9 64,7 56,9 59,3 58,4 57,8 56,4 57, ,5 66,2 66,6 67,1 68,0 68,5 58,0 59,3 60,6 62,3 62,4 62,9 20 eller mer 65,7 66,4 67,0 67,9 68,9 69,0 66,5 67,4 67,8 68,8 69,1 70,3 EU ,6 33,4 36,5 38,4 38,3 38,2 47,6 49,2 50,6 51,9 51,2 49, ,2 45,5 48,7 49,0 50,3 51,2 51,8 54,4 57,8 60,4 58,8 59, ,8 53,2 54,7 57,1 57,7 58,2 57,1 58,8 59,8 62,5 62,8 62,9 20 eller mer 58,6 59,2 59,8 60,8 61,9 62,6 66,9 66,9 67,3 68,0 67,7 68,3 Övriga Europa ,5 17,0 20,1 25,1 28,8 28,0 23,5 27,7 32,0 40,4 42,2 40, ,6 37,1 38,9 46,0 50,8 53,4 44,5 46,2 48,0 56,5 58,7 60, ,2 55,3 55,9 57,5 59,3 59,6 51,2 53,2 54,9 57,0 56,6 57,2 20 eller mer 54,8 55,2 55,4 56,2 57,0 57,5 58,0 58,1 58,4 58,6 58,5 60,0 Afrika 0 4 7,1 10,9 14,7 19,5 22,3 21,2 17,8 21,8 27,3 34,0 34,9 31, ,0 27,2 28,8 34,3 36,2 37,1 30,0 31,8 36,1 44,9 44,8 44, ,6 50,5 50,0 52,6 54,0 53,9 47,9 48,8 49,0 53,0 53,4 53,1 20 eller mer 60,6 61,8 63,2 64,1 64,8 63,1 55,8 55,2 56,4 58,8 59,0 60,7 Asien 0 4 8,6 10,1 11,5 13,7 15,7 15,8 14,4 15,9 18,4 22,8 24,4 22, ,5 24,0 27,7 33,3 37,4 36,9 30,4 32,8 37,3 44,5 46,6 45, ,0 39,1 40,0 43,2 45,2 46,7 44,1 44,9 46,1 50,3 50,9 51,7 20 eller mer 50,5 55,0 56,5 58,3 60,3 60,5 57,4 60,2 62,5 65,8 65,9 66,1 Latinamerika ,7 23,2 28,4 32,3 35,0 33,7 30,0 35,3 40,0 46,4 47,2 44, ,1 40,1 42,1 47,8 53,0 53,8 44,4 47,5 50,5 56,9 57,2 56, ,5 47,8 51,0 54,2 56,1 57,3 45,3 48,0 51,9 57,1 58,0 57,7 20 eller mer 57,0 60,4 61,1 63,3 64,4 65,0 59,2 60,3 62,6 66,0 66,2 66,8 TABELL 4 Män 2 STATIV är uppbyggd från registeruppgifter från SCB över hela befolkningen. arbetsmarknad 17

18 DIAGRAM 4 a & b Andel sysselsatta i befolkningen efter födelseregion och vistelsetid, 1997 och 2002, år. Procent. Kvinnor Övriga Latinamerika % Norden EU Europa Afrika Asien eller mer eller mer eller mer eller mer eller mer eller mer Män % Norden 80 EU Övriga Europa Afrika Asien Latinamerika eller mer eller mer eller mer eller mer eller mer eller mer 18 statistikrapport 2004

19 I diagram 5 har vi utarbetat ett sammanfattande index, som tar hänsyn till både individernas födelseregioner och vistelsetider och dessutom»tar bort«effekter av skillnader i utbildning, kön, ålder och civilstånd. Detta oddskvotsindex visar tydligt att oavsett hur länge man varit i Sverige, så är avståndet till inrikes födda högst för dem som är födda i ett land i Asien eller Afrika. Avståndet minskar med tiden i Sverige, men ingen grupp kommer upp till samma sysselsättningsnivå som inrikes födda. Som tidigare visar det sig också att utbildning och ålder inte lönar sig lika mycket på svensk arbetsmarknad för utrikes födda som för inrikes födda. DIAGRAM 5 Sammanfattande odddskvotsindex, sysselsättning år 2002, män och kvinnor år. 1,0 0,8 0,6 Inrikes födda Latinamerika Asien Afrika 0,4 Europa 0,2 EU Norden 0,0 0 4 år 5 9 år Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar år 20 elller mer arbetsmarknad 19

20 Bland nyanlända invandrade är flyktingarna av särskilt stort integrationspolitiskt intresse. Med flyktingar avses de som fått uppehållstillstånd som skyddsbehövande, av humanitära skäl eller på grund av familjeband. I diagram 6 a och 6 b är sysselsättningsutvecklingen för flyktingar uppdelad efter antal år de varit i Sverige. Den grupp vi kan följa längst tid är de som kom år 1996 och som vi kan följa fram till år 2002 (det vill säga i 6 år). De flyktingar som kom 1997 har, för varje år de varit i Sverige, en högre sysselsättning än de som kom Samma sak gäller de som kom 1998 relativt Detta mönster bryts för både 1999 och En förklaring till detta är troligen den försämrade konjunkturen under början av 2000-talet. DIAGRAM 6 a Andel sysselsatta flyktingar, mottagna efter antal år i Sverige, kvinnor år. Procent. % Mottagna 2000 Mottagna 1999 Mottagna 1998 Mottagna 1997 Mottagna år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år DIAGRAM 6 b Andel sysselsatta flyktingar, mottagna efter antal år i Sverige, män år. Procent. % Mottagna 2000 Mottagna 1999 Mottagna 1998 Mottagna 1997 Mottagna år 2 år 3 år 4 år 5 år 6 år 20 statistikrapport 2004

21 Arbetslöshet Mönstret för arbetslösheten är tydligt, där en klart större andel av den utrikes födda arbetskraften är arbetslös i diagram 7. Kvoten mellan utrikes och inrikes föddas arbetslöshet närmade sig tre mot slutet av 1990-talet, det vill säga arbetslösheten för utrikes födda var nästan tre gånger högre än för inrikes födda. För kvinnorna har arbetslösheten ökat något det senaste året och ingen större förändring har skett i förhållandet mellan utrikes och inrikes födda. För männens del har det skett en marginell minskning av arbetslösheten under det senaste året. Inte heller här har det skett några större förändringar i förhållande mellan utrikes och inrikes födda. DIAGRAM 7 % 20 Andel arbetslösa i arbetskraften , år. Procent Inrikes födda Utrikes födda Kvot ,7 1,4 1,3 1,8 3,2 5,3 7,6 6,7 6,6 7,1 5,8 4,7 4,4 3,3 3,2 3,4 4,4 4,3 3,2 3 2,9 3,5 7,1 10,9 15,4 13,9 16,8 17,5 15,4 13,1 12,1 8,4 8,4 8 10,6 10,6 1,9 2,2 2,2 1,9 2,2 2,1 2 2,1 2,5 2,5 2,7 2,8 2,7 2,6 2,6 2,4 2,4 2,4 Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. TABELL 5 Andel arbetslösa i arbetskraften , män och kvinnor år. Procent. Kvinnor Män Inrikes Utrikes Kvot Inrikes Utrikes Kvot födda födda födda födda ,7 3,1 1,9 1,8 3,2 1, ,5 2,9 2,0 1,2 3,0 2, ,4 2,8 2,1 1,3 3,0 2, ,8 2,7 1,5 1,8 4,3 2, ,6 5,3 2,0 3,8 9,0 2, ,2 8,8 2,1 6,2 12,9 2, ,0 12,2 2,0 9,0 18,4 2, ,6 11,8 2,1 7,7 16,0 2, ,1 16,6 2,7 7,1 17,0 2, ,5 17,3 2,7 7,7 17,7 2, ,3 14,3 2,7 6,3 16,5 2, ,2 11,4 2,7 5,2 14,7 2, ,2 10,0 2,4 4,7 13,9 3, ,0 7,5 2,5 3,6 9,2 2, ,8 8,2 2,9 3,6 8,5 2, ,9 7,3 2,5 3,8 8,6 2, ,9 9,3 2,4 5,0 11,8 2, ,2 9,7 2,3 4,5 11,4 2,6 Fet stil betyder att arbetslösheten i den gruppen skiljer sig signifikant (5%-nivå) från inrikes födda i urvalet. Kursiverad stil betyder att kategorin skiljer sig signifikant (5%-nivå) från nästföljande år i samma grupp i urvalet. Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. arbetsmarknad 21

22 Anställningsformer Den högre arbetslösheten för utrikes födda som vi visat ovan har många orsaker. En av delförklaringarna kan vara att, bland dem som jobbar, har utrikes födda i betydligt högre utsträckning tidsbegränsade anställningar. Skillnaderna mellan utrikes och inrikes födda ökar markant från och med mitten av 1990-talet. Vi har tidigare sett att när konjunkturen förbättras så minskar sysselsättningsgapet generellt sett mellan utrikes och inrikes födda. Denna förbättring i de utrikes föddas sysselsättningssituation består troligen till viss del av att det är de tidsbegränsade jobben som ökar. Kvinnor TABELL 6 Andel med fast och tidsbegränsad anställning av sysselsatta , män och kvinnor år. Procent. Inrikes födda Utrikes födda Inrikes födda Utrikes födda Fast Tidsbegr. Fast Tidsbegr. Fast Tidsbegr. Fast Tidsbegr ,9 12,9 81,0 13,8 79,1 7,8 79,5 9, ,9 12,9 81,9 13,2 80,6 6,8 80,9 7, ,7 12,0 83,5 11,0 81,4 5,9 81,7 6, ,8 11,0 81,9 12,8 81,5 5,7 80,3 8, ,2 10,9 82,4 12,4 80,8 6,1 79,9 8, ,5 11,3 82,7 11,2 78,7 6,7 77,0 9, ,8 12,2 80,2 12,6 76,2 8,1 71,9 11, ,1 13,5 77,0 15,6 74,5 10,0 68,0 13, ,9 13,8 76,9 15,5 75,6 9,0 66,5 13, ,9 14,4 76,0 17,4 76,0 8,8 66,3 14, ,7 15,5 74,3 18,1 75,3 9,7 67,0 14, ,5 16,6 70,4 22,0 75,0 10,3 68,1 15, ,3 15,9 71,8 20,1 75,2 10,1 66,4 17, ,4 14,9 69,3 24,0 76,1 10,0 66,8 16, ,9 14,6 72,9 20,7 76,8 9,2 69,6 14, ,9 14,9 72,6 22,0 76,2 9,8 70,5 14, ,3 14,7 72,7 21,7 76,8 9,3 71,7 14, ,8 15,1 74,3 20,0 74,9 10,8 67,6 14,8 Fet stil betyder signifikant skillnad (5%-nivå) gentemot inrikes födda i urvalet. Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. DIAGRAM 8 Andel med tidsbegränsad anställning av sysselsatta , män och kvinnor år. Procent. Män % 25 Utrikes födda kvinnor Inrikes födda kvinnor 20 Utrikes födda män Inrikes födda män Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. 22 statistikrapport 2004

23 Bland dem som har ett jobb, skiljer det sig också i hur mycket man jobbar. I tabell 7 och diagram 9 redovisas hur mycket man jobbar, mätt som heltid eller deltid. Män födda utomlands har oftare en deltidsanställning än män födda i Sverige. För kvinnor är dock situationen den omvända, inrikes födda kvinnor arbetar oftare deltid än vad som är fallet för utrikes födda kvinnor. Kvinnor TABELL 7 Andel hel- och deltidsarbetande av sysselsatta , män och kvinnor år. Procent. Inrikes födda Utrikes födda Inrikes födda Utrikes födda Heltid Deltid Heltid Deltid Heltid Deltid Heltid Deltid ,9 49,1 59,6 40,4 93,2 6,8 92,1 7, ,6 47,4 60,3 39,7 92,8 7,2 91,7 8, ,1 46,9 62,1 37,9 92,8 7,2 90,6 9, ,2 45,8 61,2 38,8 92,9 7,1 90,7 9, ,6 46,4 60,6 39,4 92,6 7,4 89,0 11, ,4 46,6 60,0 40,0 91,9 8,1 89,3 10, ,7 47,3 58,4 41,6 90,5 9,5 87,7 12, ,9 47,1 61,0 39,0 90,5 9,5 86,2 13, ,1 45,9 59,4 40,6 91,4 8,6 84,3 15, ,3 45,7 61,1 38,9 91,1 8,9 85,0 15, ,9 45,1 61,0 39,0 91,3 8,7 86,0 14, ,2 43,8 60,9 39,1 91,3 8,7 85,7 14, ,5 42,5 63,1 36,9 91,1 8,9 84,3 15, ,2 40,8 63,2 36,8 91,1 8,9 85,0 15, ,8 41,2 63,7 36,3 90,5 9,5 86,3 13, ,5 40,5 63,1 36,9 89,9 10,1 86,9 13, ,6 40,4 62,8 37,1 89,3 10,7 84,2 15, ,7 41,3 60,4 39,6 88,4 11,6 84,2 15,8 Fet stil betyder signifikant skillnad (5%-nivå) gentemot inrikes födda i urvalet. Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. Män DIAGRAM 9 Andel deltidsarbetande bland sysselsatta , män och kvinnor år. Procent. % 60 Utrikes födda kvinnor Inrikes födda kvinnor Utrikes födda män Inrikes födda män Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. arbetsmarknad 23

24 Av dem som är sysselsatta är typen av bransch individen arbetar inom redovisad i tabell 8 och 9. Det finns här både stora skillnader mellan kvinnor och män och klara skillnader mellan utrikes och inrikes födda. För män är det en stark överrepresentation av utrikes födda inom främst hotell- och restaurangbranschen men även inom industri och vård och omsorg. Kvinnor födda utomlands arbetar i betydligt högre utsträckning inom industrin än kvinnor födda i Sverige, men har ungefär samma representation i vårdoch omsorgsjobb. Andelen personer som jobbar i industrin har minskat för alla under den period vi redovisar. För utrikes födda, både män och kvinnor, är denna nedgång dramatisk. I slutet av 1980-talet arbetade omkring 40 procent av alla utrikes födda män och drygt 20 procent av alla utrikes födda kvinnor inom industrin. Dessa andelar har sjunkit drastiskt till 25 respektive tio procent år TABELL 8 Fördelning på branscher bland sysselsatta , män år. Procent. Industri Bygg Handel Hotell Bank & Anläggning & Restaurang & Försäkring Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes ,8 42,7 12,7 7,5 13,6 10,5 1,0 5,6 4,1 2, ,6 40,8 12,3 7,0 13,9 11,2 1,1 5,6 4,5 3, ,4 38,7 12,8 8,6 14,0 11,5 1,1 6,5 4,5 3, ,1 37,9 13,8 8,9 13,4 10,9 1,2 6,8 4,3 2, ,0 38,7 13,4 7,1 13,6 10,9 1,3 6,0 4,9 3, ,0 36,6 12,3 7,4 13,8 10,4 1,2 6,9 5,5 2, ,9 34,3 10,9 7,3 13,9 11,6 1,2 7,8 5,5 2, ,1 32,0 10,8 6,4 13,5 12,3 1,6 7,5 5,8 4, ,1 34,0 10,7 5,0 13,5 12,3 1,5 8,2 5,8 4, ,8 34,0 10,7 4,8 13,4 11,4 1,4 9,0 6,1 3, ,6 31,8 10,3 5,5 13,8 12,8 1,3 9,5 6,5 4, ,0 31,4 10,3 4,1 13,7 13,0 1,4 9,8 6,7 5, ,4 29,6 10,4 4,5 13,4 12,5 1,6 9,7 7,1 4, ,0 29,6 10,0 5,4 13,2 12,0 1,6 8,7 7,5 4, ,0 26,6 10,4 4,9 13,0 12,0 1,6 8,0 7,5 5, ,6 26,2 10,7 4,6 12,9 11,4 1,6 8,7 7,4 5, ,9 25,8 10,9 4,7 13,7 13,9 1,6 9,2 7,3 4, ,7 24,8 11,1 4,4 13,8 13,5 1,7 8,7 7,3 4,8 Övrig privat Stat, utb. Vård Övrigt service Forskning & Omsorg Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes ,5 4,8 10,2 5,9 4,7 6,6 19,6 14, ,7 5,2 9,6 7,4 4,8 6,6 19,4 12, ,3 5,1 9,2 7,0 4,7 7,4 19,1 12, ,6 6,1 9,8 6,3 4,8 7,7 18,9 12, ,9 5,5 10,4 7,9 4,7 8,1 18,7 12, ,0 5,4 10,8 8,4 5,0 7,2 19,2 14, ,4 7,1 11,1 8,5 5,3 7,7 19,7 12, ,3 7,0 11,0 9,5 4,8 7,2 19,1 14, ,7 8,6 10,9 8,2 4,6 6,9 18,2 12, ,8 9,9 11,0 8,4 4,6 6,7 18,3 12, ,9 6,9 10,6 7,9 4,5 7,3 18,5 13, ,2 7,4 10,8 7,9 4,6 7,7 18,2 13, ,1 8,8 11,0 9,2 4,4 7,5 17,7 13, ,9 10,2 11,0 8,8 4,3 6,3 17,3 14, ,6 12,2 11,4 9,7 4,4 6,2 17,2 15, ,4 10,2 11,8 11,0 4,6 7,6 17,1 15, ,1 10,0 12,2 10,9 4,6 8,0 16,7 12, ,0 11,7 11,8 10,2 4,6 7,6 17,0 14,2 Fet stil betyder att andelen i den gruppen skiljer sig signifikant (5%-nivå) från inrikes födda i urvalet. Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. 24 statistikrapport 2004

25 TABELL 9 Fördelning på branscher bland sysselsatta , kvinnor år. Procent. Industri Bygg Handel Hotell Bank & Anläggning & Restaurang & Försäkring Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes ,4 21,8 1,3 0,6 12,6 8,4 2,6 3,6 4,3 4, ,2 21,3 1,3 0,9 12,4 11,1 2,5 4,3 4,2 3, ,2 22,0 1,3 0,8 12,6 9,9 2,7 5,0 4,5 3, ,4 21,3 1,3 0,7 12,6 10,4 2,8 5,3 4,7 3, ,6 18,7 1,3 0,7 12,4 9,3 2,8 5,0 4,8 3, ,8 17,8 1,2 0,5 12,1 9,3 2,5 4,2 4,7 3, ,0 16,2 1,0 0,7 11,9 10,5 2,6 4,1 4,6 3, ,8 15,8 1,0 0,4 12,3 9,2 2,5 4,8 4,4 3, ,2 15,7 1,0 0,5 12,0 9,3 2,7 5,1 4,5 3, ,0 17,1 1,0 0,7 11,8 8,5 2,9 4,8 4,4 3, ,2 17,6 1,0 0,9 11,7 10,4 3,3 3,9 4,6 4, ,0 15,4 1,0 0,7 11,4 10,1 3,3 5,3 4,8 3, ,7 16,1 1,0 0,5 11,5 10,5 3,0 5,5 4,9 3, ,4 14,7 0,9 0,4 11,8 10,7 3,0 5,5 5,0 2, ,2 12,9 0,9 0,8 11,5 9,7 3,0 4,9 4,8 3, ,8 11,6 1,0 0,8 11,2 9,4 2,7 4,4 5,0 3, ,3 10,3 0,9 0,4 11,4 9,7 3,0 5,0 5,1 3, ,5 9,9 1,0 0,2 11,5 9,7 3,0 5,7 4,8 3,2 Övrig privat Stat, utb. Vård Övrigt service Forskning & Omsorg Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes Inrikes Utrikes ,4 6,6 16,5 14,0 34,9 32,3 11,1 8, ,6 6,0 16,5 13,2 35,5 32,4 10,9 7, ,7 5,2 15,9 13,5 36,0 32,5 10,0 7, ,8 5,6 15,8 13,5 36,4 32,1 10,2 7, ,7 5,1 16,7 15,8 36,0 34,4 10,6 7, ,1 6,0 16,9 14,6 36,6 35,9 11,1 8, ,5 6,2 16,9 15,4 36,8 35,3 10,7 8, ,0 6,5 16,1 13,4 37,3 37,6 10,6 8, ,3 7,6 16,0 12,8 37,0 37,3 10,3 8, ,6 8,8 16,5 13,5 36,2 35,1 10,6 7, ,8 8,8 16,8 14,6 35,2 31,8 10,4 7, ,1 8,9 17,1 16,4 35,2 31,8 10,1 8, ,7 10,7 17,7 15,6 34,3 30,2 10,1 7, ,2 11,2 18,4 14,8 33,3 32,5 10,0 7, ,7 10,4 19,0 16,6 33,0 33,9 9,9 7, ,7 11,9 19,1 17,7 33,5 33,8 10,0 7, ,4 11,2 25,1 23,0 28,0 30,2 9,7 6, ,6 11,8 25,6 21,6 27,8 30,9 9,2 7,1 Fet stil betyder att andelen i den gruppen skiljer sig signifikant (5%-nivå) från inrikes födda i urvalet. Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. arbetsmarknad 25

26 Utbildning Eftersom individernas utbildning har så stor betydelse för deras situation på arbetsmarknaden, redovisar vi fördelningen på fyra olika utbildningsnivåer. Siffrorna måste tolkas med mycket stor försiktighet av flera skäl. Fördelningen påverkas i viss mån av att utrikes födda i genomsnitt är yngre än inrikes födda 3. Definitionerna av utbildningskategorierna har förändrats över tiden. För en stor och varierande andel av de utrikes födda finns dessutom inga uppgifter om utbildning. Det mönster som framträder är dock att andelen högskoleutbildade fortsätter att öka i ungefär samma takt för utrikes som för inrikes födda. Däremot minskar inte andelen med högst grundskola lika snabbt bland de utrikes födda som bland inrikes födda. Detta gäller i synnerhet för utrikes födda kvinnor. TABELL 10 Högsta utbildningsnivå , män, kvinnor och totalt år. Procent. Kvinnor Inrikes Utrikes Grund- Gymna- Kort Lång Ospec Grund- Gymna- Kort Lång Ospec skola sium högsk. högsk. skola sium högsk. högsk ,2 41,6 11,7 10,9 1,6 37,3 38,5 10,1 10,3 3, ,6 42,6 12,0 11,3 2,4 37,1 38,2 9,2 9,7 5, ,9 43,7 12,4 11,3 2,7 34,8 37,4 8,9 12,0 6, ,2 44,1 12,6 11,5 2,6 33,9 36,4 10,1 11,8 7, ,3 44,5 13,1 11,3 2,8 33,1 34,1 11,1 11,3 10, ,8 44,3 14,0 11,3 4,7 30,8 33,1 11,1 10,9 14, ,4 44,3 14,7 11,6 5,0 29,6 33,6 11,3 12,0 13, ,5 44,7 15,3 12,1 5,5 26,7 36,6 10,7 12,6 13, ,9 44,8 15,5 12,9 5,8 27,1 36,6 10,7 12,8 12, ,5 48,3 16,4 12,5 0,2 31,6 40,7 12,4 11,5 3, ,4 48,9 17,1 12,3 0,2 29,4 40,6 13,8 11,1 5, ,4 49,1 17,5 12,8 0,2 30,0 40,6 13,9 11,0 4, ,5 48,7 17,9 13,8 0,1 31,0 37,4 13,9 11,7 5, ,8 48,1 17,4 15,5 0,2 29,6 38,0 13,5 13,7 5, ,0 49,8 15,9 18,1 0,2 24,1 42,4 12,6 16,3 4, ,0 49,4 16,2 19,3 0,1 23,9 41,5 12,3 17,8 4, ,4 48,9 16,3 20,2 0,2 24,3 40,3 12,1 19,7 3, ,2 48,2 16,7 21,6 0,2 22,5 39,3 13,7 20,0 4,5 Män Inrikes Utrikes ,3 41,6 9,3 12,5 2,4 32,3 40,6 8,9 12,7 5, ,8 41,5 9,3 12,6 2,8 31,8 40,4 7,0 14,4 6, ,7 42,5 9,8 12,4 2,5 29,2 42,4 6,9 14,0 7, ,2 42,6 10,7 12,9 2,6 28,7 41,4 7,3 15,0 7, ,8 42,5 10,8 13,3 2,6 29,0 36,6 8,5 15,7 10, ,1 42,5 11,3 13,1 4,0 26,8 36,2 9,6 14,8 12, ,2 43,1 11,1 13,2 4,3 27,2 37,8 8,7 14,7 11, ,8 43,9 11,3 13,3 4,8 27,5 38,0 9,4 15,0 10, ,8 44,4 11,9 14,2 4,8 26,3 36,1 9,8 16,0 11, ,2 47,4 12,9 13,2 0,4 28,4 39,7 11,7 15,2 4, ,3 48,1 14,2 12,0 0,5 28,5 40,9 11,6 13,4 5, ,4 48,6 14,2 12,5 0,3 28,7 42,7 11,3 13,2 4, ,1 48,2 14,4 13,0 0,3 26,8 43,7 11,7 13,3 4, ,3 48,4 14,7 13,4 0,3 25,7 43,7 12,1 15,4 3, ,1 49,8 14,2 15,6 0,3 22,2 44,4 13,2 16,6 3, ,4 49,8 14,3 16,2 0,2 21,2 45,7 11,6 17,4 4, ,9 49,9 14,4 16,6 0,2 21,7 44,6 12,9 17,7 3, ,8 50,0 14,3 16,6 0,4 22,1 39,8 14,6 19,7 3,8 Tabellen forsätter på nästa sida. 3 Det blir endast förskjutningar på högst en procentenhet när värdena åldersstandardiseras. Se Rapport Integration 2003, sid statistikrapport 2004

27 TABELL 10 forts. Högsta utbildningsnivå , män, kvinnor och totalt år. Procent. Totalt Inrikes Utrikes Grund- Gymna- Kort Lång Ospec Grund- Gymna- Kort Lång Ospec skola sium högsk. högsk. skola sium högsk. högsk ,2 41,6 10,5 11,7 2,0 34,8 39,5 9,5 11,5 4, ,8 42,0 10,6 12,0 2,6 34,5 39,3 8,1 12,0 6, ,3 43,1 11,1 11,9 2,6 32,1 39,9 7,9 13,0 7, ,2 43,3 11,6 12,2 2,6 31,4 38,8 8,8 13,3 7, ,6 43,5 11,9 12,3 2,7 31,2 35,3 9,8 13,4 10, ,5 43,4 12,6 12,2 4,4 28,9 34,6 10,3 12,8 13, ,3 43,7 12,9 12,4 4,6 28,4 35,7 10,1 13,3 12, ,7 44,3 13,2 12,7 5,2 27,1 37,3 10,1 13,8 11, ,9 44,6 13,7 13,6 5,3 26,7 36,4 10,2 14,4 12, ,4 47,8 14,6 12,9 0,3 30,1 40,2 12,1 13,3 4, ,4 48,5 15,6 12,2 0,4 29,0 40,7 12,8 12,2 5, ,5 48,8 15,8 12,7 0,2 29,4 41,6 12,6 12,1 4, ,8 48,4 16,1 13,4 0,2 28,9 40,6 12,8 12,5 5, ,1 48,2 16,0 14,5 0,2 27,6 40,8 12,8 14,5 4, ,1 49,8 15,1 16,8 0,2 23,1 43,4 12,9 16,4 4, ,2 49,6 15,2 17,7 0,2 22,6 43,6 12,0 17,6 4, ,7 49,4 15,3 18,4 0,2 23,0 42,4 12,5 18,7 3, ,1 49,1 15,5 19,0 0,3 22,3 39,5 14,1 19,9 4,2 Fet stil betyder att utrikes föddas andel i den utbildningskategorin skiljer sig signifikant (5%-nivå) från inrikes föddas. Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. arbetsmarknad 27

28

29 EGET FÖRETAGANDE Sammanfattning Andelen utrikes födda manliga och kvinnliga företagare 4 bland samtliga sysselsatta, är högre än motsvarande andel hos inrikes födda män och kvinnor. Högsta andelen företagare finns bland personer från Asien. I gruppen företagare som är år har de utrikes födda en högre utbildningsnivå än inrikes födda. Det finns ett positivt samband mellan arbetslöshet och egenföretagande. Det finns även ett ganska tydligt positivt samband mellan andelen företagare och vistelsetiden i Sverige. Utrikes födda företagare finns representerade mer eller mindre i samtliga branscher, men fördelningen skiljer sig avsevärt från inrikes födda företagare. 4 I detta avsnitt presenteras andelen företagare i den sysselsatta befolkningen. En företagare kan ha fler företag. eget företagande 29

30 Utvecklingen över tid Utifrån arbetskraftsundersökningarna (AKU) kan vi följa utvecklingen av andelen företagare under en lång tidsperiod. Bland de utrikes födda, i synnerhet bland männen, finns ett starkt positivt samband mellan arbetslösheten och egenföretagandet. Detta beror på att, när arbetslösheten stiger, minskar de som har en anställning samtidigt som egenföretagandet ökar. Eftersom AKU är en urvalsundersökning, går det inte att göra någon uppdelning på män och kvinnor. För en mer detaljerad presentation använder vi STA- TIV, där vi enbart har uppgifter för år 2002 (Uppgifterna från AKU och STATIV är inte exakt jämförbara, eftersom metoderna för datainsamling är olika.). DIAGRAM 10 Andel företagare bland inrikes och utrikes född sysselsatt befolkning (18 64 år), efter kön samt arbetslöshet för utrikes födda. Procent % Arbetslöshet bland utrikes födda Utrikes födda kvinnor Inrikes födda kvinnor Utrikes födda män Inrikes födda män Källa: SCB, AKU 4:e kvartalet för respektive år, egna beräkningar. 30 statistikrapport 2004

31 Fördelning på kön, ålder, utbildningsnivå, vistelsetid och födelseregion 2002 Andelen utrikes födda manliga och kvinnliga företagare bland de sysselsatta är högre än motsvarande andel bland inrikes födda män och kvinnor. Diagram 11 och tabell 11 visar också att andelen företagare är betydligt högre bland män födda i Asien (nästan det dubbla) och bland män födda i EU utom Norden än bland inrikes födda män. Den lägsta andelen företagare finns bland dem som är födda i länder i Sydamerika eller Afrika. Andelen företagare är betydligt högre bland män än bland kvinnor i alla grupper. Den mest könsmässigt jämna gruppen finns bland dem som är födda i Nordamerika. Högsta andelen kvinnliga företagare finns bland kvinnor från EU utom Norden, Asien, Nordamerika och Oceanien. DIAGRAM 11 Andel företagare (18 64 år) bland sysselsatt befolkning efter kön, födelseregion och svensk- och utländsk bakgrund, Procent. % Totalt Svensk bakgrund Män Kvinnor Utländsk bakgrund Inrikes födda Utrikes födda Norden utom Sverige EU utom Norden Europa utom EU och Norden Nordamerika Sydamerika Oceanien Afrika Asien TABELL 11 Andel företagare (18 64 år) bland sysselsatt befolkning efter kön, födelseregion och svensk- och utländsk bakgrund, Procent. Män Kvinnor Totalt 10,1 4,6 Svensk bakgrund 10,0 4,5 Utländsk bakgrund 11,0 5,1 Inrikes födda 9,9 4,5 Utrikes födda 11,8 5,4 Norden utom Sverige 9,3 4,7 EU utom Norden 13,3 7,8 Europa utom EU och Norden 8,2 4,9 Nordamerika 8,1 7,4 Sydamerika 4,6 2,5 Oceanien 9,9 7,3 Afrika 7,0 2,3 Asien 20,1 7,5 eget företagande 31

32 En uppdelning på ålderskategorier visar att andelen företagare generellt sett är högre bland äldre än bland yngre. Åldersindelningen visar också att det endast är bland de yngre (18 44 år) som företagandet är vanligare bland utrikes än bland inrikes födda. DIAGRAM 12 Andel av inrikes och utrikes född sysselsatt befolkning som är företagare uppdelat på åldersgrupp (18-64 år), Procent. % Inrikes födda män Utrikes födda män Inrikes födda kvinnor Utrikes födda kvinnor år år år TABELL 12 Andel av inrikes och utrikes född sysselsatt befolkning som är företagare uppdelat på åldersgrupp (18-64 år), Procent år år år Män Inrikes födda 1,6 7,8 14,0 Utrikes födda 3,1 11,2 14,0 Kvinnor Inrikes födda 0,7 3,8 6,0 Utrikes födda 1,8 5,1 6,4 32 statistikrapport 2004

33 Bland de inrikes födda männen har de egna företagarna generellt sett lägre utbildning än bland hela gruppen sysselsatta män. Detta gäller inte för utrikes födda män i åldersgruppen år, där utbildningsnivåerna är ungefär desamma för egna företagare som för alla sysselsatta. I den åldersgruppen har en betydligt högre andel av utrikes födda företagare (45 64 år) en eftergymnasial utbildning (28 procent) än vad som är fallet för de inrikes födda (20 procent). DIAGRAM 13 a Fördelning på utbildningsnivå bland inrikes och utrikes födda män i sysselsatt befolkning, respektive inrikes och utrikes födda män med eget företag (18 64 år), Procent. % 100 Eftergymnasial 80 Gymnasial 60 Förgymnasial år år år Inrikes födda sysselsatta män år år år Inrikes födda manliga företagare år år år Urikes födda sysselsatta män år år år Utrikes födda manliga företagare TABELL 13 a Fördelning på utbildningsnivå bland inrikes och utrikes födda män i sysselsatt befolkning, respektive inrikes och utrikes födda män med eget företag (18 64 år), Procent år år år Inrikes födda Sysselsatt befolkning Förgymnasial 19,4 10,7 27,2 Gymnasial 71,0 56,5 43,7 Eftergymnasial 9,6 32,8 29,1 Totalt Företagare Förgymnasial 23,3 17,8 35,7 Gymnasial 60,8 61,9 44,6 Eftergymnasial 16,0 20,4 19,7 Totalt Utrikes födda Sysselsatt befolkning Förgymnasial 29,3 16,6 26,1 Gymnasial 61,0 49,5 43,7 Eftergymnasial 9,7 33,9 30,2 Totalt Företagare Förgymnasial 44,2 27,0 27,5 Gymnasial 50,1 49,6 44,6 Eftergymnasial 5,7 23,4 27,9 Totalt eget företagande 33

34 Det mönster vi såg för de manliga företagarnas utbildning gäller även för kvinnor. De inrikes födda kvinnliga egna företagarna är generellt sett mer lågutbildade än hela gruppen sysselsatta kvinnor. Även här avviker gruppen utrikes födda år på två sätt. För det första är fördelningen på utbildningsnivåer nästan identisk bland egna företagare som bland alla sysselsatta. För det andra är andelen med eftergymnasial utbildning betydligt högre bland utrikes födda (34 procent) än bland inrikes födda (27 procent) företagare i samma åldersgrupp. DIAGRAM 13 b Fördelning på utbildningsnivå bland inrikes och utrikes födda kvinnor i sysselsatt befolkning, respektive inrikes och utrikes födda kvinnor med eget företag (18 64 år), Procent. % 100 Eftergymnasial 80 Gymnasial 60 Förgymnasial år år år Inrikes födda sysselsatta kvinnor år år år Inrikes födda kvinnliga företagare år år år Urikes födda sysselsatta kvinnor år år år Utrikes födda kvinnliga företagare TABELL 13 b Fördelning på utbildningsnivå bland inrikes och utrikes födda kvinnor i sysselsatt befolkning, respektive inrikes och utrikes födda kvinnor med eget företag (18 64 år), Procent år år år Inrikes födda Sysselsatt befolkning Förgymnasial 17,3 6,4 18,6 Gymnasial 66,3 52,9 46,1 Eftergymnasial 16,4 40,7 35,3 Totalt Företagare Förgymnasial 16,6 11,6 25,9 Gymnasial 71,6 61,1 47,2 Eftergymnasial 11,8 27,3 26,9 Totalt Utrikes födda Sysselsatt befolkning Förgymnasial 24,5 16,2 22,4 Gymnasial 59,2 46,2 43,6 Eftergymnasial 16,4 37,6 34,0 Totalt Företagare Förgymnasial 29,0 22,1 22,3 Gymnasial 61,4 47,8 43,6 Eftergymnasial 9,6 30,1 34,1 Totalt statistikrapport 2004