ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-97

Transkript

1 EUROPAPARLAMENTET Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet PE v01-00 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-97 Alberto Cirio, Glenis Willmott, Marcus Pretzell, José Inácio Faria, Younous Omarjee, Piernicola Pedicini (PE v02-00) Alkoholstrategi AM\ doc PE v01-00 Förenade i mångfalden

2 AM_Com_NonLegRE PE v /47 AM\ doc

3 1 Julie Girling, Ian Duncan Beaktandeled 2 med beaktande av artikel 168 i Lissabonfördraget, utgår 2 Marcus Pretzell Beaktandeled 7 med beaktande av sin resolution av den 5 september 2007 om en EU-strategi för att stödja medlemsstaterna i arbetet med att minska de alkoholrelaterade skadorna, (Berör inte den svenska versionen.) 3 Pilar Ayuso Skäl A A. Alkoholmissbruk är den näst vanligaste livsstilsrelaterade sjukdomsorsaken i Europa och alkoholberoende utgör en riskfaktor för över 60 kroniska sjukdomar, bland annat alkoholbetingade leversjukdomar, alkoholbetingad kronisk bukspottkörtelinflammation och nästan alla A. Alkoholmissbruk är den näst vanligaste livsstilsrelaterade sjukdomsorsaken i vissa medlemsstater och alkoholberoende utgör en riskfaktor för över 60 kroniska sjukdomar, bland annat alkoholbetingade leversjukdomar, alkoholbetingad kronisk bukspottkörtelinflammation och nästan alla AM\ doc 3/47 PE v01-00

4 andra matsmältningssjukdomar, cancer, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, fetma, fetala alkoholspektrumstörningar och neuropsykiatriska syndrom såsom alkoholberoende. andra matsmältningssjukdomar, cancer, diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, fetma, fetala alkoholspektrumstörningar och neuropsykiatriska syndrom såsom alkoholberoende. Or. es 4 Marcus Pretzell Skäl Aa (nytt) Aa. Det finns olika vanor i medlemsstaterna när det gäller att dricka alkoholhaltiga drycker. En återhållsam och förnuftig alkoholkonsumtion står inte i motsättning till en hälsosam livsstil. 5 Giovanni La Via, Elisabetta Gardini Skäl Aa (nytt) Aa. En moderat alkoholkonsumtion är ett viktigt inslag i kulturen i många medlemsstater och är fullt förenlig med en hälsosam livsstil. 6 Mark Demesmaeker PE v /47 AM\ doc

5 Skäl Aa (nytt) Aa. Medlemsstaterna har olika traditioner och sedvänjor när det gäller alkohol och en måttlig och förnuftig alkoholkonsumtion är inte oförenlig med en hälsosam livsstil. Or. nl 7 Marcus Pretzell Skäl Ab (nytt) Ab. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna har bäst förutsättningar att utarbeta individuella strategier för att förhindra att människor missbrukar alkohol. 8 Mark Demesmaeker Skäl Ab (nytt) Ab. Medlemsstaternas berörda myndigheter är bäst lämpade att utarbeta en skräddarsydd politik för att förhindra och motverka skadlig alkoholkonsumtion. Or. nl AM\ doc 5/47 PE v01-00

6 9 Nicola Caputo Skäl B B. Det finns ett orsakssamband mellan alkoholmissbruk och en lång rad psykiska och beteendemässiga störningar, andra icke överförbara sjukdomar och skador. B. Det finns ett orsakssamband mellan alkoholmissbruk och en lång rad psykiska och beteendemässiga störningar, såsom ångest och depression samt andra icke överförbara sjukdomar och skador. Sambandet mellan missbruk och beroende av alkohol och en ökad självmordsrisk har bevisats. Or. it 10 Alberto Cirio Skäl C C. De direkta och indirekta samhällskostnaderna till följd av alkoholmissbruk beräknades 2010 uppgå till 155,8 miljarder euro i Europa, varav merparten (82,9 miljarder euro) låg utanför hälso- och sjukvårdssystemet. utgår (Den studie som dessa siffror kommer ifrån har inte uppdaterats efter införandet av den tidigare alkoholstrategin.) 11 Renate Sommer PE v /47 AM\ doc

7 Skäl D D. Alkoholmissbruk orsakar årligen 3,3 miljoner dödsfall globalt, eller 5,9 procent av dödsfallen. Omkring 25 procent av alla dödsfall i åldersgruppen år kan hänföras till alkohol. D. 13,3 procent av alla dödsfall i Europa under 2012 hängde samman med alkoholmissbruk 1a. 1a blications/global_alcohol_report/en/; s Nicola Caputo Skäl D D. Alkoholmissbruk orsakar årligen 3,3 miljoner dödsfall globalt, eller 5,9 procent av dödsfallen. Omkring 25 procent av alla dödsfall i åldersgruppen år kan hänföras till alkohol. D. Alkoholmissbruk orsakar årligen 3,3 miljoner dödsfall globalt, eller 5,9 procent av dödsfallen. Omkring 25 procent av alla dödsfall i åldersgruppen år kan hänföras till alkohol. Alkoholrelaterade skador orsakar över sju procent av alla fall av sjukdom eller för tidig död i EU. Or. it 13 Tom Vandenkendelaere Skäl D AM\ doc 7/47 PE v01-00

8 D. Alkoholmissbruk orsakar årligen 3,3 miljoner dödsfall globalt, eller 5,9 procent av dödsfallen. Omkring 25 procent av alla dödsfall i åldersgruppen år kan hänföras till alkohol. D. Alkoholmissbruk orsakar årligen 3,3 miljoner dödsfall globalt, eller 5,9 procent av dödsfallen. Omkring 25 procent av alla dödsfall i åldersgruppen år kan hänföras till alkohol. Bilförare i åldern år kör oftare rattfulla än andra ålderskategorier. Or. nl 14 Younous Omarjee, Lynn Boylan, Glenis Willmott Skäl D D. Alkoholmissbruk orsakar årligen 3,3 miljoner dödsfall globalt, eller 5,9 procent av dödsfallen. Omkring 25 procent av alla dödsfall i åldersgruppen år kan hänföras till alkohol. D. Alkoholmissbruk orsakar årligen 3,3 miljoner dödsfall globalt, eller 5,9 procent av dödsfallen. Omkring 25 procent av alla dödsfall i åldersgruppen år kan hänföras till alkohol. Dödsfallen inträffar ofta på grund av olyckor, våld eller leverskador. Or. fr 15 Iratxe García Pérez Skäl D D. Alkoholmissbruk orsakar årligen 3,3 miljoner dödsfall globalt, eller 5,9 procent av dödsfallen. Omkring 25 procent av alla dödsfall i åldersgruppen år kan hänföras till alkohol. D. Alkoholmissbruk orsakar årligen 3,3 miljoner dödsfall globalt, eller 5,9 procent av dödsfallen. Omkring 25 procent av alla dödsfall i åldersgruppen år kan hänföras till PE v /47 AM\ doc

9 alkoholmissbruk. Or. es 16 Alberto Cirio Skäl D D. Alkoholmissbruk orsakar årligen 3,3 miljoner dödsfall globalt, eller 5,9 procent av dödsfallen. Omkring 25 procent av alla dödsfall i åldersgruppen år kan hänföras till alkohol. D. Alkoholmissbruk orsakar årligen 3,3 miljoner dödsfall globalt, eller 5,9 procent av dödsfallen. Omkring 25 procent av alla dödsfall i åldersgruppen år kan hänföras till alkoholmissbruk. 17 Sylvie Goddyn, Jean-François Jalkh, Mireille D'Ornano Skäl Da (nytt) Da. Den alkoholrelaterade dödligheten varierar i de olika medlemsstaterna, både vad gäller nivåer och dödsorsaker, vilket gör det särskilt svårt att ta fram en enhetlig strategi för samtliga medlemsstater. Or. fr 18 Ivan Jakovčić AM\ doc 9/47 PE v01-00

10 Skäl E E. Uppskattningsvis 5 9 miljoner barn i EU lever i familjer som påverkas negativt av alkohol. E. Uppskattningsvis 5 9 miljoner barn i EU lever i familjer som påverkas negativt av alkoholkonsumtion. Or. hr 19 Elisabetta Gardini, Giovanni La Via Skäl Ea (nytt) Ea. All alkoholkonsumtion får inte samma konsekvenser eftersom det i hög grad beror på konsumtionsmönstret inklusive vad som konsumeras och hur. Dryckesmönster och trender varierar stort mellan olika regioner i EU, med tydliga lokala konsumtionsmönster och hälsoeffekter som kan knytas till en skadlig förbrukning av alkohol i EU. Sociala, kulturella, geografiska och ekonomiska skillnader inom EU:s medlemsstater leder till kraftiga skillnader mellan konsumtionsmönster och trender. (Av WHO:s europeiska regionrapport om alkohol i EU av den 27 mars 2013 framgår att sociala, kulturella, geografiska och ekonomiska skillnader mellan EU-länderna skapar kluster av länder med olika mönster och trender när det gäller alkoholkonsumtion.) 20 Sylvie Goddyn, Mireille D'Ornano, Jean-François Jalkh PE v /47 AM\ doc

11 Skäl Ea (nytt) Ea. Alkoholismen är ofta knuten till destruktiva sociala och politiska sammanhang, till exempel arbetslöshet, våld, fattigdom, social isolering och marginalisering. Fenomenen förvärras av de politiska och ekonomiska val kommissionen gjort de senaste 30 åren. Or. fr 21 Marcus Pretzell Skäl F F. Effektiva strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. utgår 22 Simona Bonafè, Enrico Gasbarra, Massimo Paolucci, Renata Briano, Caterina Chinnici, Paolo De Castro AM\ doc 11/47 PE v01-00

12 Skäl F F. Effektiva strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. F. En politik för att främja ett ansvarsfullt bruk av alkohol som är anpassad efter de territoriella förutsättningarna skulle leda till en minskning av kostnaderna för hälso- och sjukvård till följd av de direkta och indirekta effekterna av alkoholberoende, såsom kroniska sjukdomar, dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan omfatta samtliga berörda aktörer och följa hälsoprincipen i alla strategier. Or. it 23 Alberto Cirio Skäl F F. Effektiva strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. F. Effektiva strategier för att bekämpa skador i samband med alkoholmissbruk skulle ge avsevärda besparingar för hälsooch sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkta och indirekta skador i samband med alkoholmissbruk, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt kostnader på grund av alkoholmissbruk. En strategi för att minska skador i samband med alkoholmissbruk bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. (Detta ändringsförslag gäller hela texten. Om det antas måste motsvarande PE v /47 AM\ doc

13 ändringar göras i texten som helhet.) 24 Julie Girling, Ian Duncan Skäl F F. Effektiva strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. F. Effektiva strategier som anpassas efter nationella, regionala och lokala förutsättningar för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan även alla relevanta intressenter och i alla avseenden följa proportionalitets- och subsidiaritetsprincipen. 25 Aldo Patriciello Skäl F F. Effektiva strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat (Berör inte den svenska versionen) AM\ doc 13/47 PE v01-00

14 alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. Or. it 26 Ivan Jakovčić Skäl F F. Effektiva strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. F. Effektiva strategier för att bekämpa dryckesrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt dryckesrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. Or. hr 27 Bas Eickhout, Glenis Willmott Skäl F PE v /47 AM\ doc

15 F. Effektiva strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. F. Effektiva strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle resultera i kraftiga förbättringar av folkhälsan och ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. 28 Biljana Borzan Skäl F F. Effektiva strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. F. Effektiva strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla politikområden, till exempel utbildning, rättvisa, välfärd, skatter, handel, konsumentskydd, sysselsättning och ekonomi utan att inkräkta på subsidiaritetsprincipen. AM\ doc 15/47 PE v01-00

16 Or. hr 29 Alberto Cirio Skäl F F. Effektiva strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. F. Effektiva strategier som beaktar problemets omfattning i varje lokal miljö för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälsooch sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. (En hänvisning till subsidiariteten krävs, framför allt på grund av problemets olika omfattning i olika medlemsstater.) 30 Michel Dantin, Angélique Delahaye, Françoise Grossetête Skäl F F. Effektiva strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt F. Förebyggande insatser och behandling, liksom effektiva strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården och på det sociala planet, på grund av ett minskat alkoholberoende och PE v /47 AM\ doc

17 alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet, våld i hemmet och social utslagning samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan även organisationer som stöder personer med alkoholmissbruk och bör följa hälsoprincipen i alla strategier. Or. fr 31 Iratxe García Pérez Skäl F F. Effektiva strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. F. Effektiva strategier för att bekämpa skador av alkoholmissbruk skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. Or. es 32 Herbert Dorfmann Skäl F AM\ doc 17/47 PE v01-00

18 F. Effektiva strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. F. Effektiva strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. 33 Elisabetta Gardini, Giovanni La Via Skäl F F. Effektiva strategier för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan bör följa hälsoprincipen i alla strategier. F. Effektiva strategier som anpassas efter lokala förutsättningar för att bekämpa alkoholrelaterade skador skulle ge avsevärda besparingar för hälso- och sjukvården, på grund av ett minskat alkoholberoende och därmed kroniska sjukdomar och andra direkt och indirekt alkoholrelaterade skador, bland annat dödlighet och våld i hemmet, samt alkoholrelaterade kostnader. En strategi för att minska alkoholrelaterade skador bör inte endast involvera hälso- och sjukvårdssektorn, utan även alla relevanta intressenter och bör följa proportionalitets- och subsidiaritetsprincipen. PE v /47 AM\ doc

19 34 Herbert Dorfmann Skäl Fa (nytt) Fa. Missbruk och skadlig alkoholkonsumtion kan leda till alkoholberoende som kräver ökad uppmärksamhet och mer stöd inom medlemsstaternas hälso- och sjukvård. 35 Alberto Cirio Skäl G G. Det bör betonas att vissa grupper, såsom ungdomar, är mer utsatta för alkoholrelaterade skador. G. Det bör betonas att vissa grupper, såsom ungdomar, är mer benägna att uppträda olämpligt i samband med alkoholkonsumtion. (Detta förtydligande är nödvändigt sedan utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet behandlat förslaget till resolution.) 36 Nicola Caputo Skäl G AM\ doc 19/47 PE v01-00

20 G. Det bör betonas att vissa grupper, såsom ungdomar, är mer utsatta för alkoholrelaterade skador. G. Det bör betonas att vissa grupper, såsom ungdomar, är mer utsatta för alkoholrelaterade skador. En överdriven alkoholkonsumtion bland ungdomar är ett missbruk som sprider sig i medlemsstater med speciella konsumtionsmönster, såsom berusningsdrickande. Or. it 37 Piernicola Pedicini, Marco Affronte, Eleonora Evi Skäl G G. Det bör betonas att vissa grupper, såsom ungdomar, är mer utsatta för alkoholrelaterade skador. G. Det bör betonas att vissa grupper, såsom ungdomar, är mer utsatta för alkoholrelaterade skador. Alkoholrelaterade dödsfall svarar för cirka 25 procent av alla dödsfall bland unga män mellan 15 och 29 år, och vart tionde dödsfall bland unga kvinnor. 38 Biljana Borzan Skäl G G. Det bör betonas att vissa grupper, såsom ungdomar, är mer utsatta för alkoholrelaterade skador. G. Det bör betonas att vissa grupper, såsom ungdomar, är mer utsatta för alkoholrelaterade skador. En mans lever bryter i regel ner alkohol många gånger PE v /47 AM\ doc

21 snabbare än en kvinnas lever, vilket innebär att kvinnor kan bli kroniska alkoholister betydligt snabbare och genom att dricka mindre mängd alkohol. Or. hr 39 Younous Omarjee, Lynn Boylan, Glenis Willmott Skäl G G. Det bör betonas att vissa grupper, såsom ungdomar, är mer utsatta för alkoholrelaterade skador. G. Det bör betonas att vissa grupper, såsom ungdomar, är mer utsatta för alkoholrelaterade skador. Extremt hög konsumtion av stora kvantiteter alkoholhaltiga drycker under kort tid (berusningsdrickande) är ett fenomen som i allt högre grad sprids bland ungdomar och är en form av beroende som berör över 60 procent av ungdomarna i Europa. De skador som uppstår på grund av den här typen av konsumtion rör samtliga medlemsstater i EU. Or. fr 40 Ivan Jakovčić Skäl G G. Det bör betonas att vissa grupper, såsom ungdomar, är mer utsatta för alkoholrelaterade skador. G. Det bör betonas att vissa grupper, såsom ungdomar, är mer utsatta för dryckesrelaterade skador. Or. hr AM\ doc 21/47 PE v01-00

22 41 Sylvie Goddyn, Mireille D'Ornano, Jean-François Jalkh Skäl Ga (nytt) Ga. Män är mellan dubbelt och fem gånger mer utsatta för alkoholism än kvinnor. Förekomsten av alkoholism har dock ökat hos kvinnor de senaste 30 åren. Ungdomar är en särskilt utsatt kommersiell målgrupp, och vissa produkter som innehåller alkohol (färdigblandade drinkar och alkoläsk) har tagits fram för att dölja alkoholens särskilda doft och smak som vanligtvis inte skulle tilltala tonåringars och ungdomars smak genom tillsatsen av stora mängder socker. Or. fr 42 Alberto Cirio Skäl H H. En persons utsatthet för alkohol hänger samman med en rad olika faktorer, såsom socioekonomisk nivå, kultur och alkoholens tillgänglighet, samt i hur hög grad strategierna på detta område genomförs och genomdrivs. Utsattheten inom ett samhälle kan ibland skilja sig lika mycket åt som utsattheten mellan olika samhällen. utgår PE v /47 AM\ doc

23 (Formuleringen av denna punkt och de underliggande uppgifterna är oklara.) 43 Marcus Pretzell Skäl H H. En persons utsatthet för alkohol hänger samman med en rad olika faktorer, såsom socioekonomisk nivå, kultur och alkoholens tillgänglighet, samt i hur hög grad strategierna på detta område genomförs och genomdrivs. Utsattheten inom ett samhälle kan ibland skilja sig lika mycket åt som utsattheten mellan olika samhällen. utgår 44 Michel Dantin, Angélique Delahaye, Françoise Grossetête Skäl H H. En persons utsatthet för alkohol hänger samman med en rad olika faktorer, såsom socioekonomisk nivå, kultur och alkoholens tillgänglighet, samt i hur hög grad strategierna på detta område genomförs och genomdrivs. Utsattheten inom ett samhälle kan ibland skilja sig lika mycket åt som utsattheten mellan olika samhällen. H. En persons utsatthet för alkohol tenderar att hänga samman med vissa faktorer, såsom socioekonomisk nivå, samhällskultur och alkoholens tillgänglighet, samt i hur hög grad strategierna på detta område genomförs och genomdrivs. Or. fr AM\ doc 23/47 PE v01-00

24 45 Robert Rochefort Skäl H H. En persons utsatthet för alkohol hänger samman med en rad olika faktorer, såsom socioekonomisk nivå, kultur och alkoholens tillgänglighet, samt i hur hög grad strategierna på detta område genomförs och genomdrivs. Utsattheten inom ett samhälle kan ibland skilja sig lika mycket åt som utsattheten mellan olika samhällen. H. En persons utsatthet för alkoholrelaterade skador hänger samman med en rad olika faktorer, såsom socioekonomisk nivå, inflytande från föräldrar och vänner, kultur- och dryckesmönster, samt i hur hög grad lämpliga strategier på detta område genomförs och genomdrivs. Utsattheten inom ett samhälle kan ibland skilja sig lika mycket åt som utsattheten mellan olika samhällen. 46 Elisabetta Gardini, Giovanni La Via Skäl H H. En persons utsatthet för alkohol hänger samman med en rad olika faktorer, såsom socioekonomisk nivå, kultur och alkoholens tillgänglighet, samt i hur hög grad strategierna på detta område genomförs och genomdrivs. Utsattheten inom ett samhälle kan ibland skilja sig lika mycket åt som utsattheten mellan olika samhällen. H. En persons utsatthet för alkoholrelaterade skador hänger samman med en rad olika faktorer, såsom socioekonomisk nivå, inflytande från föräldrar och vänner, kultur- och dryckesmönster, samt i hur hög grad lämpliga strategier på detta område genomförs och genomdrivs. Utsattheten inom ett samhälle kan ibland skilja sig lika mycket åt som utsattheten mellan olika samhällen. PE v /47 AM\ doc

25 (Det finns inget fastställt eller förutsägbart samband mellan tillämpade strategier för alkoholkontroll och vare sig konsumtion eller skadenivåer.) 47 Simona Bonafè, Enrico Gasbarra, Massimo Paolucci, Renata Briano, Caterina Chinnici, Paolo De Castro Skäl H H. En persons utsatthet för alkohol hänger samman med en rad olika faktorer, såsom socioekonomisk nivå, kultur och alkoholens tillgänglighet, samt i hur hög grad strategierna på detta område genomförs och genomdrivs. Utsattheten inom ett samhälle kan ibland skilja sig lika mycket åt som utsattheten mellan olika samhällen. H. En persons utsatthet för alkoholmissbruk hänger samman med en rad olika faktorer, såsom socioekonomisk nivå, kulturmiljö, familjeförhållanden och tillgången på alkohol, samt i hur hög grad lämpliga strategier på detta område genomförs och genomdrivs. Utsattheten inom ett samhälle kan ibland skilja sig lika mycket åt som utsattheten mellan olika samhällen. Or. it 48 Julie Girling, Ian Duncan Skäl H H. En persons utsatthet för alkohol hänger samman med en rad olika faktorer, såsom socioekonomisk nivå, kultur och alkoholens tillgänglighet, samt i hur hög grad strategierna på detta område genomförs och genomdrivs. Utsattheten inom ett samhälle kan ibland skilja sig lika mycket åt som utsattheten mellan olika samhällen. H. Alkoholrelaterade skador hänger samman med en rad olika faktorer, såsom socioekonomisk nivå, kultur och alkoholens tillgänglighet, samt i hur hög grad strategierna på detta område genomförs och genomdrivs. Utsattheten inom ett samhälle kan ibland skilja sig lika mycket åt som utsattheten mellan olika samhällen. AM\ doc 25/47 PE v01-00

26 49 Mark Demesmaeker Skäl I I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men de olika kulturella alkoholkonsumtionsvanorna i de olika medlemsstaterna behöver inte stå i strid med en hälsosam livsstil. utgår Or. nl 50 Mireille D'Ornano, Jean-François Jalkh Skäl I I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men de olika kulturella alkoholkonsumtionsvanorna i de olika medlemsstaterna behöver inte stå i strid med en hälsosam livsstil. I. Alkohol och alkoholhaltiga drycker ingår i en kulturell och gastronomisk helhet som följer de europeiska folkens traditioner. Or. fr 51 Jean-François Jalkh, Mireille D'Ornano Skäl I I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men de olika kulturella I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men alkoholkonsumtionsvanorna ingår i PE v /47 AM\ doc

27 alkoholkonsumtionsvanorna i de olika medlemsstaterna behöver inte stå i strid med en hälsosam livsstil. ett gastronomiskt och kulturellt arv som formar de europeiska folkens identitet i de olika medlemsstaterna och som EU:s institutioner bör respektera. Or. fr 52 Michel Dantin, Angélique Delahaye, Françoise Grossetête Skäl I I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men de olika kulturella alkoholkonsumtionsvanorna i de olika medlemsstaterna behöver inte stå i strid med en hälsosam livsstil. I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men alkoholkonsumtionsvanorna är en del av de kulturella traditionerna i många medlemsstater och är förenliga med en hälsosam livsstil. Or. fr 53 Younous Omarjee, Lynn Boylan, Glenis Willmott Skäl I I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men de olika kulturella alkoholkonsumtionsvanorna i de olika medlemsstaterna behöver inte stå i strid med en hälsosam livsstil. I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men måttlig alkoholkonsumtion kan vara en del av medlemsstaternas kultur och behöver inte stå i strid med en hälsosam livsstil. Or. fr 54 Alberto Cirio AM\ doc 27/47 PE v01-00

28 Skäl I I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men de olika kulturella alkoholkonsumtionsvanorna i de olika medlemsstaterna behöver inte stå i strid med en hälsosam livsstil. I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men de olika kulturella alkoholkonsumtionsvanorna i de olika medlemsstaterna kan lätt förenas med en hälsosam livsstil. (Detta förtydligande gör det lättare att ändra perspektivet, samtidigt som själva argumentet kvarstår.) 55 Ivan Jakovčić Skäl I I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men de olika kulturella alkoholkonsumtionsvanorna i de olika medlemsstaterna behöver inte stå i strid med en hälsosam livsstil. (Berör inte den svenska versionen.) Or. hr 56 Csaba Molnár Skäl I I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men de olika kulturella alkoholkonsumtionsvanorna i de olika medlemsstaterna behöver inte stå i strid I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men de olika kulturella alkoholkonsumtionsvanorna i de olika medlemsstaterna behöver inte stå i strid PE v /47 AM\ doc

29 med en hälsosam livsstil. med en hälsosam livsstil. En småskalig produktion av alkoholhaltiga drycker är i vissa regioner i Europa också en grundpelare för turistnäringen där. Or. hu 57 Robert Rochefort Skäl I I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men de olika kulturella alkoholkonsumtionsvanorna i de olika medlemsstaterna behöver inte stå i strid med en hälsosam livsstil. I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men de olika kulturella alkoholkonsumtionsvanorna i de olika medlemsstaterna kan förenas med en hälsosam livsstil. 58 Aldo Patriciello Skäl I I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men de olika kulturella alkoholkonsumtionsvanorna i de olika medlemsstaterna behöver inte stå i strid med en hälsosam livsstil. (Berör inte den svenska versionen.) Or. it 59 José Inácio Faria AM\ doc 29/47 PE v01-00

30 Skäl I I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men de olika kulturella alkoholkonsumtionsvanorna i de olika medlemsstaterna behöver inte stå i strid med en hälsosam livsstil. I. Alkoholmissbruk har negativa effekter, men de olika kulturella vanorna i samband med en återhållsam alkoholkonsumtion i de olika medlemsstaterna strider inte mot en hälsosam livsstil. 60 Alberto Cirio Skäl Ia (nytt) Ia. Det lägsta antalet alkoholrelaterade skador förekommer i medlemsstater där kultur och traditioner medger en mer ansvarsfull attityd gentemot konsumtion av alkoholhaltiga drycker. 61 José Inácio Faria Skäl Ia (nytt) Ia. All alkoholkonsumtion får inte samma konsekvenser eftersom detta i hög grad beror på konsumtionsmönstret inklusive vad som konsumeras och hur. Dryckesmönster och trender varierar stort mellan olika regioner i EU, med tydliga lokala konsumtionsmönster och PE v /47 AM\ doc

31 hälsoeffekter som kan knytas till en skadlig förbrukning av alkohol i EU. Sociala, kulturella, geografiska och ekonomiska skillnader inom EU:s medlemsstater leder till kraftiga skillnader mellan konsumtionsmönster och trender. 62 Mireille D'Ornano, Sylvie Goddyn, Jean-François Jalkh Skäl Ia (nytt) Ia. Alkohol och alkoholhaltiga drycker är viktiga inslag i det gastronomiska arvet, i likhet med de franska gastronomiska måltider som 2010 erkändes av Unesco som ett av mänsklighetens immateriella kulturarv. Or. fr 63 Sylvie Goddyn, Jean-François Jalkh, Mireille D'Ornano Skäl Ia (nytt) Ia. I vissa medlemsstater, till exempel Frankrike, har den genomsnittliga alkoholkonsumtionen halverats sedan 1960 samtidigt som vinodlingsbranschen har omstrukturerats och nu framställer vin av högre kvalitet. Omstruktureringen har följts av kommunikationskampanjer som anpassats till en ofarlig konsumtion. I Frankrike har man erfarenhet av lagstiftning om kommunikation om AM\ doc 31/47 PE v01-00

32 alkohol sedan Evin-lagen infördes den 10 januari Alkoholkonsumtionen minskade snabbare under de 20 år som föregick Evin-lagens införande än under de 20 år som gått sedan dess. Or. fr 64 Csaba Molnár Skäl J J. Ett fullständigt genomförande av direktiv 2010/13/EU om audiovisuella medietjänster är grundläggande för att effektivt skydda barns och minderårigas fysiska, psykiska och moraliska utveckling. Det finns ett samband mellan tidig alkoholdebut och sannolikheten för alkoholproblem som vuxen. J. Ett fullständigt genomförande av direktiv 2010/13/EU om audiovisuella medietjänster är grundläggande för att effektivt skydda barns och minderårigas fysiska, psykiska och moraliska utveckling. Det finns ett samband mellan tidig alkoholdebut och sannolikheten för alkoholproblem som vuxen. De mest effektiva metoderna för att förhindra överdriven alkoholanvändning bland unga är utbildning, information och preventiva kampanjer. Därför måste kommissionen utan dröjsmål utarbeta en ny alkoholstrategi för EU i syfte att bekämpa överkonsumtionen av alkohol, samt via informationskampanjer informera medborgarna om alkoholkonsumtionens skadliga effekter. Or. hu 65 Michel Dantin, Angélique Delahaye, Françoise Grossetête Skäl J PE v /47 AM\ doc

33 J. Ett fullständigt genomförande av direktiv 2010/13/EU om audiovisuella medietjänster är grundläggande för att effektivt skydda barns och minderårigas fysiska, psykiska och moraliska utveckling. Det finns ett samband mellan tidig alkoholdebut och sannolikheten för alkoholproblem som vuxen. J. Ett fullständigt genomförande av direktiv 2010/13/EU om audiovisuella medietjänster är grundläggande för att effektivt skydda barns och minderårigas fysiska, psykiska och moraliska utveckling. Det finns ett samband mellan tidig alkoholdebut och orimligt hög konsumtion och sannolikheten för alkoholproblem som vuxen. Or. fr 66 Younous Omarjee, Lynn Boylan, Glenis Willmott Skäl J J. Ett fullständigt genomförande av direktiv 2010/13/EU om audiovisuella medietjänster är grundläggande för att effektivt skydda barns och minderårigas fysiska, psykiska och moraliska utveckling. Det finns ett samband mellan tidig alkoholdebut och sannolikheten för alkoholproblem som vuxen. J. Reklam och marknadsföring påverkar alkoholkonsumtionen, särskilt hos ungdomar. Ett fullständigt genomförande av direktiv 2010/13/EU om audiovisuella medietjänster är grundläggande för att effektivt skydda barns och minderårigas fysiska, psykiska och moraliska utveckling. Det finns ett samband mellan tidig alkoholdebut och sannolikheten för alkoholproblem som vuxen. Or. fr 67 Ivan Jakovčić Skäl J AM\ doc 33/47 PE v01-00

34 J. Ett fullständigt genomförande av direktiv 2010/13/EU om audiovisuella medietjänster är grundläggande för att effektivt skydda barns och minderårigas fysiska, psykiska och moraliska utveckling. Det finns ett samband mellan tidig alkoholdebut och sannolikheten för alkoholproblem som vuxen. (Berör inte den svenska versionen.) Or. hr 68 Iratxe García Pérez Skäl K K. WHO framhåller att det behövs ytterligare kunskap och åtgärder inom områden såsom hur alkohol påverkar foster, äldre, socialt missgynnade personer och alkoholrelaterat socialt utanförskap. K. WHO framhåller att det behövs ytterligare kunskap och åtgärder inom områden såsom hur alkohol påverkar foster, äldre, socialt missgynnade personer och socialt utanförskap på grund av alkoholmissbruk. Or. es 69 Ivan Jakovčić Skäl K K. WHO framhåller att det behövs ytterligare kunskap och åtgärder inom områden såsom hur alkohol påverkar foster, äldre, socialt missgynnade personer och alkoholrelaterat socialt utanförskap. K. WHO framhåller att det behövs ytterligare kunskap och åtgärder inom områden såsom hur alkoholkonsumtion påverkar foster, äldre, socialt missgynnade personer och alkoholrelaterat socialt PE v /47 AM\ doc

35 utanförskap. Or. hr 70 Pilar Ayuso Skäl Ka (nytt) Ka. Europaparlamentet anser att måttlig konsumtion av alkohol i vissa medlemsstater är en del av en livsstil och kultur som är förenlig med välfärd och hälsa. Or. es 71 Mark Demesmaeker Skäl L L. Alkoholkonsumtionsmönstren skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och konsumtionen av olika alkoholprodukter återspeglar också olika attityder till drickande. utgår Or. nl 72 Marcus Pretzell Skäl L AM\ doc 35/47 PE v01-00

36 L. Alkoholkonsumtionsmönstren skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och konsumtionen av olika alkoholprodukter återspeglar också olika attityder till drickande. utgår 73 Michel Dantin, Angélique Delahaye, Françoise Grossetête Skäl L L. Alkoholkonsumtionsmönstren skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och konsumtionen av olika alkoholprodukter återspeglar också olika attityder till drickande. L. Det finns olika vanor och trender när det gäller alkoholkonsumtionen inom EU vilket även avspeglas på lokal nivå, bland annat på grund av sociala, kulturella, geografiska och ekonomiska skillnader, och detta leder till olika attityder till drickande. Or. fr 74 Younous Omarjee, Lynn Boylan, Glenis Willmott Skäl L L. Alkoholkonsumtionsmönstren skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och konsumtionen av olika alkoholprodukter återspeglar också olika attityder till drickande. L. Alkoholkonsumtionsmönstren skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och mellan olika samhällsekonomiska grupper men riskerna och skadorna i samband med missbruk av alkohol förekommer överallt. Konsumtionen av olika alkoholprodukter återspeglar också olika attityder till PE v /47 AM\ doc

37 drickande och kräver därför anpassade åtgärder från berörda offentliga myndigheter och aktörer. Or. fr 75 Herbert Dorfmann Skäl L L. Alkoholkonsumtionsmönstren skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och konsumtionen av olika alkoholprodukter återspeglar också olika attityder till drickande. L. Alkoholkonsumtionsmönstren skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och regionerna på grund av skillnader i kultur och de olika alkoholprodukter som framställs och konsumeras. 76 Robert Rochefort Skäl L L. Alkoholkonsumtionsmönstren skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och konsumtionen av olika alkoholprodukter återspeglar också olika attityder till drickande. L. Alkoholkonsumtionstrenderna skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och olika dryckesmönster ger olika resultat i fråga om hälsa. 77 Alberto Cirio AM\ doc 37/47 PE v01-00

38 Skäl L L. Alkoholkonsumtionsmönstren skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och konsumtionen av olika alkoholprodukter återspeglar också olika attityder till drickande. L. Alkoholkonsumtionsmönstren skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och miljön kring konsumtionen av alkoholprodukter återspeglar också olika attityder till drickande. (Detta ändringsförslag förtydligar det föreslagna konceptet i utkastet.) 78 Ivan Jakovčić Skäl L L. Alkoholkonsumtionsmönstren skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och konsumtionen av olika alkoholprodukter återspeglar också olika attityder till drickande. (Berör inte den svenska versionen.) Or. hr 79 Csaba Molnár Skäl L L. Alkoholkonsumtionsmönstren skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och konsumtionen av olika alkoholprodukter återspeglar också olika attityder till L. Alkoholkonsumtionsmönstren skiljer sig åt mellan medlemsstaterna och konsumtionen av olika alkoholprodukter återspeglar också olika attityder till drickande, vilket i första hand beror på PE v /47 AM\ doc

39 drickande. kulturella och regionala traditioner. Or. hu 80 Renate Sommer Skäl La (nytt) La. Alkoholkonsumtionen i EU fortsätter att minska. 81 Herbert Dorfmann Skäl La (nytt) La. Det krävs en tydlig åtskillnad mellan ansvarsfull och skadlig alkoholkonsumtion. En ansvarsfull alkoholkonsumtion är förenlig med en hälsosam livsstil. 82 Sylvie Goddyn, Jean-François Jalkh, Mireille D'Ornano Skäl La (nytt) La. Denna mångfald visar att AM\ doc 39/47 PE v01-00

40 medlemsstaterna är mest lämpade att utforma strategier anpassade till befolkningen. Den franska gastronomin togs dessutom den 16 november 2010 upp på Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv. Denna gastronomi är inte fullständig utan åtföljande viner, något som Unesco definierar som god mat- och dryckeskultur. Or. fr 83 Herbert Dorfmann Skäl Lb (nytt) Lb. Alkoholmissbruk kan ge olika skadliga hälso- och säkerhetskonsekvenser beroende på den mängd som konsumeras och de skadliga konsumtionsmönstren. 84 Aldo Patriciello Skäl M M. Ungefär en trafikolycka av fyra kan kopplas till rattfylleri och minst människor dödas varje år i alkoholrelaterade trafikolyckor i EU. Rattfylleri är den näst vanligaste orsaken till dödsolyckor på EU:s vägar. M. Rattfylleri är den näst vanligaste orsaken till dödsolyckor på EU:s vägar. Enligt Världshälsoorganisationen är trafikolyckor den nionde vanligaste dödsorsaken bland vuxna, den vanligaste bland ungdomar i åldrarna mellan 15 och 19 år och den näst vanligaste bland barn PE v /47 AM\ doc

41 och ungdomar mellan 10 och 14 år samt mellan 20 och 24 år. Or. it 85 Renate Sommer Skäl M M. Ungefär en trafikolycka av fyra kan kopplas till rattfylleri och minst människor dödas varje år i alkoholrelaterade trafikolyckor i EU. Rattfylleri är den näst vanligaste orsaken till dödsolyckor på EU:s vägar. M. Ungefär en trafikolycka av fyra kan kopplas till rattfylleri och minst människor dödas varje år i alkoholrelaterade trafikolyckor i EU 1a. Rattfylleri är den näst vanligaste orsaken till dödsolyckor på EU:s vägar. 1a y/specialist/statistics/index_en.htm pdf/behavior/study_alcohol_interlock.pdf (Siffran är inaktuell. Enligt kommissionens rapport om förebyggande av rattfylleri kan procent av alla dödsfall i trafiken i EU kopplas till rattfylleri. Av de totalt dödsfallen i trafiken i EU under 2013 svarade de dödsfall som kunde kopplas till alkoholanvändning för mellan och dödsfall.) 86 Alberto Cirio Skäl M AM\ doc 41/47 PE v01-00

42 M. Ungefär en trafikolycka av fyra kan kopplas till rattfylleri och minst människor dödas varje år i alkoholrelaterade trafikolyckor i EU. Rattfylleri är den näst vanligaste orsaken till dödsolyckor på EU:s vägar. M. Ungefär en trafikolycka av fyra kan kopplas till rattfylleri och minst människor dödas varje år i trafikolyckor som kan kopplas till alkoholmissbruk i EU. Rattfylleri är den näst vanligaste orsaken till dödsolyckor på EU:s vägar. 87 Sylvie Goddyn, Jean-François Jalkh, Mireille D'Ornano Skäl M M. Ungefär en trafikolycka av fyra kan kopplas till rattfylleri och minst människor dödas varje år i alkoholrelaterade trafikolyckor i EU. Rattfylleri är den näst vanligaste orsaken till dödsolyckor på EU:s vägar. M. Ungefär en trafikolycka av fyra kan kopplas till rattfylleri och minst människor dödas varje år i alkoholrelaterade trafikolyckor i EU. Rattonykterhet är den näst vanligaste orsaken till dödsolyckor på EU:s vägar. Or. fr 88 Sylvie Goddyn, Jean-François Jalkh, Mireille D'Ornano Skäl N N. Många EU-medborgare, särskilt ungdomar, är inte tillräckligt informerade om hälsofarorna med överdriven alkoholkonsumtion och alkoholberoende, och ett hälsosamt beteende bör ingå i en bredare och genomgripande N. Utbildning om alkohol, om kultur och beteende är i första hand föräldrarnas ansvar, och skola och samhälle bör bara komplettera denna insats. PE v /47 AM\ doc

43 utbildningsplan. En tidig identifikation av och rådgivning för personer med skadliga alkoholkonsumtionsmönster har visat sig effektivt. Or. fr 89 Mark Demesmaeker Skäl N N. Många EU-medborgare, särskilt ungdomar, är inte tillräckligt informerade om hälsofarorna med överdriven alkoholkonsumtion och alkoholberoende, och ett hälsosamt beteende bör ingå i en bredare och genomgripande utbildningsplan. En tidig identifikation av och rådgivning för personer med skadliga alkoholkonsumtionsmönster har visat sig effektivt. N. Många EU-medborgare, särskilt ungdomar, är inte tillräckligt informerade om hälsofarorna med överdriven alkoholkonsumtion och alkoholberoende, och det är därför viktigt med förebyggande arbete och informationskampanjer. En tidig identifikation av och rådgivning för personer med skadliga alkoholkonsumtionsmönster har visat sig effektivt. Or. nl 90 Marcus Pretzell Skäl N N. Många EU-medborgare, särskilt ungdomar, är inte tillräckligt informerade om hälsofarorna med överdriven alkoholkonsumtion och alkoholberoende, och ett hälsosamt beteende bör ingå i en bredare och genomgripande utbildningsplan. En tidig identifikation av N. Många EU-medborgare, särskilt ungdomar, är inte tillräckligt informerade om hälsofarorna med överdriven alkoholkonsumtion och alkoholberoende, och förebyggande och information är avgörande. En tidig identifikation av och rådgivning för personer med skadliga AM\ doc 43/47 PE v01-00

44 och rådgivning för personer med skadliga alkoholkonsumtionsmönster har visat sig effektivt. alkoholkonsumtionsmönster har visat sig effektivt. 91 Csaba Molnár Skäl N N. Många EU-medborgare, särskilt ungdomar, är inte tillräckligt informerade om hälsofarorna med överdriven alkoholkonsumtion och alkoholberoende, och ett hälsosamt beteende bör ingå i en bredare och genomgripande utbildningsplan. En tidig identifikation av och rådgivning för personer med skadliga alkoholkonsumtionsmönster har visat sig effektivt. N. Många EU-medborgare, särskilt ungdomar, är inte tillräckligt informerade om hälsofarorna med överdriven alkoholkonsumtion och alkoholberoende, och ett hälsosamt beteende bör ingå i en bredare och genomgripande utbildningsplan gällande den nya alkoholstrategin för Europa. En tidig identifikation av och rådgivning för personer med skadliga alkoholkonsumtionsmönster har visat sig effektivt. Or. hu 92 Bas Eickhout, Glenis Willmott Skäl N N. Många EU-medborgare, särskilt ungdomar, är inte tillräckligt informerade om hälsofarorna med överdriven alkoholkonsumtion och alkoholberoende, och ett hälsosamt beteende bör ingå i en bredare och genomgripande utbildningsplan. En tidig identifikation av N. Många EU-medborgare, särskilt ungdomar, är inte tillräckligt informerade om hälsofarorna med skadlig alkoholkonsumtion och alkoholberoende, och ett hälsosamt beteende bör ingå i en bredare och genomgripande utbildningsplan. En tidig identifikation av PE v /47 AM\ doc

45 och rådgivning för personer med skadliga alkoholkonsumtionsmönster har visat sig effektivt. och rådgivning för personer med skadliga alkoholkonsumtionsmönster har visat sig effektivt. 93 Ramon Tremosa i Balcells Skäl N N. Många EU-medborgare, särskilt ungdomar, är inte tillräckligt informerade om hälsofarorna med överdriven alkoholkonsumtion och alkoholberoende, och ett hälsosamt beteende bör ingå i en bredare och genomgripande utbildningsplan. En tidig identifikation av och rådgivning för personer med skadliga alkoholkonsumtionsmönster har visat sig effektivt. N. Många EU-medborgare, särskilt ungdomar, är inte tillräckligt informerade om hälsofarorna med överdriven alkoholkonsumtion och alkoholberoende, och ett hälsosamt beteende bör ingå i en bredare och genomgripande utbildningsplan. En tidig identifikation av och rådgivning för personer med skadliga alkoholkonsumtionsmönster har visat sig effektivt. Det finns stort utrymme för förbättringar när det gäller att skydda minderåriga från alkoholreklam. 94 Ivan Jakovčić Skäl N N. Många EU-medborgare, särskilt ungdomar, är inte tillräckligt informerade om hälsofarorna med överdriven alkoholkonsumtion och alkoholberoende, och ett hälsosamt beteende bör ingå i en bredare och genomgripande utbildningsplan. En tidig identifikation av (Berör inte den svenska versionen.) AM\ doc 45/47 PE v01-00