IsoverBoken. Guide för arkitekter, konstruktörer och entreprenörer

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "IsoverBoken. Guide för arkitekter, konstruktörer och entreprenörer"

Transkript

1 IsoverBoken Guide för arkitekter, konstruktörer och entreprenörer IsoverBoken har varit som en Bibel för många i byggbranschen under flertalet år. Och vi är såklart väldigt stolta över detta och det goda rykte den har i branschen. Men vad många inte tänker på är att vi har uppdaterat flera av våra konstruktionslösningar och typgodkännande efter att IsoverBoken trycktes Branschen och utvecklingen går kontinuerligt framåt med nya innovationer. Det är därför av yttersta vikt att du hämtar aktuella konstruktionslösningar och typgodkännande på vår hemsida! Här finns våra uppdaterade konstruktionslösningar för ett hållbart byggande: B /Ersätter

2 Energieffektivitet och komfort i framtidens byggnader Uppvärmning av byggnader står för en mycket stor del av utsläppen av koldioxid i Sverige. Den som bygger energieffektiva hus får låga energiräkningar och bidrar samtidigt till minskad klimatpåverkan. Dessutom kan husen få hög komfort med behaglig inomhustemperatur och god ljudisolering. I IsoverBoken redogör vi för några viktiga avsnitt i Boverkets Byggregler, BBR. Det är avsnitt med krav och råd om isolering framför allt avseende energihushållning, brandskydd och ljudisolering. I BBR finns myndigheternas krav på nybyggda hus och kraven ska ses som samhällets minimikrav. Redan idag bygger man hus med betydligt lägre energianvändning hus som ger de boende god ekonomisk trygghet när energipriserna går i höjden. Vid framtagning av konstruktionslösningarna har vi fått värdefulla råd av Karin Adalberth och Werner Strolz från prime project ab. Isover har utvecklat ett koncept för byggnader som inte bara är energieffektiva utan även komfortabla. Vi kallar konceptet Isover Multi-Comfort House och det introduceras i hela Europa och även i andra länder där Isover är representerat. Konceptet beskrivs kortfattat här i IsoverBoken, men mycket mer finns att läsa på hemsidan Det är vår förhoppning att IsoverBoken ska vara användbar för den som vill veta mer om BBR:s krav på isolering samtidigt som den utgör inspiration för den som vill gå ett steg längre och satsa på mycket energieffektiva hus med hög komfort. Tydliga faktarutor I avsnittet Konstruktionslösningar förklaras de olika konstruktionerna med hjälp av tydliga faktarutor. Två konstruktionsalternativ benämnda ➀ och ➁ visas med hjälp av samma bild. Lägg märke till produktval och tjocklekar. Materialskikt som inte finns med i ett visst alternativ anges med tjockleken noll tegel luftspalt Isover Fasadskiva 31 Isover Fasadskiva P 31 gipsbaserad kompositskiva Isover UNI-skiva 33 Isover UNI-skiva 36 träregel, vertikal Isover Vario Duplex el. Isover Plastfolie Isover UNI-skiva 33 Isover UNI-skiva 36 träregel, vertikal gipsskiva 0 0,1 0,2 0,3 0,4 ➀ ➁ U-värde [W/m 2 ] Förklaringar och förtydliganden avseende konstruktionslösningen. Förklaring Egenskaper Skala som översiktligt visar vilka U-värden de båda konstruktionsalternativen har. ➀ ➁ Väggen är på utsidan isolerad med Isover Fasadskiva P 31 som ger ett heltäckande isolerskikt U-värde (W/m 2 C) 0,10 0,15 med minimala köldbryggor och få skarvar. För att vindskydda isoleringen mellan reglarna Brandklass: REI30 REI30 vänds Fasadskivans pappersklädda sida inåt. Ångspärren/ångbromsen är indragen vilket medför att kabeldragningar kan göras i det innersta isolerskiktet utan att man i onödan perforerar Ljudreduktion [db]: R folien. w +C /68/74 53/68/74 R w+ctr, /60/66 47/60/66 Konstruktionslösning nr. ➀ är lämplig till hus för hållbart byggande, exempelvis passivhus, Isolertjocklek [mm]: Multi-Comfort House. Väggen har fyra isolerskikt för att få ett mycket lågt U-värde. Den horisontella regeln är fast förankrad i den yttersta stående regeln på c För optimal luftljudsisolering, främst vid trafikbuller, är ett skivmaterial, t ex utegipsskiva, placerad bakom * Vid högre brandklasser på vägg se sidan 95 Fasadskivan och den innersta regeln är inte mekaniskt fäst vid den horisontella regeln. ** Ihopbyggda stommar/delade stommar/dubbla lag gipsskivor invän. Konstruktionslösning nr. ➁ har tre isolerskikt och är lämplig för lågenergihus.

3 Innehåll Boverkets Byggregler, BBR och Isover 3-38 Isover Multi-Comfort House Konstruktionslösningar Grund och källare Ytterväggar Vindsbjälklag och snedtak Låglutande tak Mellanbjälklag Mellanväggar Brandklassade konstruktioner Konstruktionsdetaljer Arbetsanvisningar Isover Energi

4 Avsnittet om energihushållning har ersatts av Isovers broschyr Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer daterad

5 Avsnittet om energihushållning har ersatts av Isovers broschyr Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer daterad

6 Avsnittet om energihushållning har ersatts av Isovers broschyr Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer daterad

7 Avsnittet om energihushållning har ersatts av Isovers broschyr Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer daterad

8 Avsnittet om energihushållning har ersatts av Isovers broschyr Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer daterad

9 Avsnittet om energihushållning har ersatts av Isovers broschyr Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer daterad

10 Avsnittet om energihushållning har ersatts av Isovers broschyr Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer daterad

11 Avsnittet om energihushållning har ersatts av Isovers broschyr Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer daterad

12 Boverkets Byggregler, BBR och Isover Så beräknas U-värden Det är mycket svårt att i efterhand mäta U-värden hos olika byggnadsdelar i en färdig byggnad. Därför anger BBR vilka beräkningsstandarder som ska användas vid projektering av bland annat väggar, golv och tak inklusive köldbryggor. Enligt BBR ska följande standarder användas: pren ISO Thermal performance of buildings - Transmission and ventilation heat transfer coefficients - Calculation method. Denna standard hänvisar i sin tur till flera andra standarder. SS Värmeisolering Plåtkonstruktioner med köldbryggor - Beräkning av värmemotstånd. Standarden pren ISO redovisar hur man beräknar transmissions- och ventilationsförluster för byggnader. Den redovisar dock inte beräkningar för byggnadsdelar med plåtreglar och därför hänvisar BBR även till SS U-värdesberäkningar avseende platta på mark och källare görs enligt standarden SS-EN ISO Byggnaders termiska egenskaper - Värmeöverföring via marken - Beräkningsmetoder. Skriften Isolerguiden från branschorganisationen Swedisol redovisar mer detaljerat hur man gör U-värdesberäkningar; se Nedan förklaras några vanliga begrepp. Värmekonduktivitet λ Värmekonduktiviteten är den egenskap som anger hur bra ett material isolerar. Den betecknas med den grekiska bokstaven lambda (λ) och enheten är W/m C eller W/m K. De båda enheterna ger samma siffervärden eftersom det här handlar om temperaturskillnader. Värmekonduktiviteten kallas även lambdavärdet. Ju lägre värde desto bättre isolermaterial. Värmemotstånd R Värmemotståndet är den egenskap som anger hur bra ett materialskikt isolerar. Man kan också tala om värmemotståndet för en hel byggnadsdel, exempelvis en vägg. Ju högre värde desto bättre isolering. Värmemotståndet betecknas med bokstaven R. Enheten för värmemotstånd är m 2 C/W eller m 2 K/W. Värmemotstånd beräknas i enlighet med SS-EN ISO 6946 eller Isolerguiden från Swedisol. 11 IsoverBoken

13 Värmegenomgångskoefficient för byggnadsdelar U Värmegenomgångskoefficienten, betecknad med U, är den egenskap som anger hur bra en hel byggnadsdel isolerar. Med byggnadsdel menas här exempelvis en vägg, ett golv eller ett tak. Denna värmegenomgångskoefficient kallas även för U-värde. Enheten för värmegenomgångskoefficienten är W/m 2 C eller W/m 2 K. Ju lägre värde desto bättre isolering. I den här broschyren finns flera konstruktionslösningar med tillhörande U-värden. Värmegenomgångskoefficient för linjära köldbryggor ψ Vissa köldbryggor kommer inte med vid beräkningen av U-värdena för klimatskärmens byggnadsdelar. Exempel på detta är linjära köldbryggor som bjälklagskanter, anslutningar mellan vägg och tak, vägghörn, fönsternischer och kantbalken på en platta på mark. Värmeförlusterna orsakade av högst normala köldbryggor kan ofta vara % av de sammanlagda värmeförlusterna genom klimatskärmen. Källa fotografier: Energimedia i Göteborg Dessa linjära köldbryggor har också en värmegenomgångskoefficient som betecknas med den grekiska bokstaven psi Ψ. Enheten är W/m C eller W/m K. Ju lägre värde desto bättre isolering. Metoder för beräkning av Ψ finns bland annat i SS-EN ISO I Swedisols skrift Isolerguiden finns förenklade metoder för beräkning av olika typer av köldbryggor. I den här broschyren finns dessutom Ψ-värden för några vanliga konstruktionsdetaljer. Ψ-värden används vid beräkning av klimatskärmens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient U m. Värmegenomgångskoefficient för punktformiga köldbryggor χ Punktformiga köldbryggor som inte ingår i U- eller ψ-värdena kan beräknas separat. Dessa värmegenomgångskoefficienter betecknas med den grekiska bokstaven chi χ och har enheten W/ C eller W/K. χ-värden används vid beräkning av klimatskärmens genomsnittliga värmegenomgångskoefficient U m. Beräkningsprogrammet Isover Energi Isover har tagit fram ett beräkningsprogram som hjälper konstruktörer att göra beräkningar av U-värden, Ψ-värden samt energianvändning. Läs mer om detta i slutet på broschyren eller gå in på Isovers hemsida; IsoverBoken 12

14 Boverkets Byggregler, BBR och Isover BBR:s krav avseende teknisk isolering IsoverBoken handlar framför allt om byggnadens klimatskärm. På detta uppslag lämnas endast kortfattat information om teknisk isolering. Kontakta Isover om du vill ha mer information och broschyrer om teknisk isolering. Välisolerade rör och kanaler gör att energiinnehållet kan transporteras utan onödiga förluster. BBR ställer kravet att installationer för värme och kyla i byggnader ska vara utformade så att de ger god verkningsgrad under normal drift. Behovet av kylning ska minimeras genom bygg- och installationstekniska åtgärder. Som råd ger BBR att värme- och kylinstallationer samt installationer för tappvarmvattenberedning bör utformas och isoleras så att energiförlusterna begränsas. Samma råd ges för luftbehandlingsinstallationer. BBR kräver att installationerna måste kunna regleras för att man ska kunna upprätthålla termisk komfort i byggnaden. Installationerna ska förses med automatisk reglerutrustning så att värme- och kyltillförseln kan regleras efter behovet i förhållande till utetemperaturen. För att detta ska vara möjligt måste rör och kanaler isoleras så att inte energin förloras på vägen från värmeväxlare, panna eller luftbehandlingsaggregat till förbrukningsstället. Dåligt isolerade installationer kan t.ex. ge upphov till oönskade höga temperaturer i utrymmen ovan undertak eller i rum där man egentligen vill hålla en lägre temperatur. Om man har långa oisolerade ledningar i ett rum, kan man inte uppfylla kravet på styrning av energitillförseln. Exempel på energibesparing per lpm rör och år för varmvatteninstallation Omgivningstemp. 20 C C Energiförlust oisolerat 333 kwh Energibesparing 298 kwh Isolertjocklek: 60 mm Energiförlust isolerat 35 kwh Exempel på energibesparing per lpm rör och år för kylinstallation (energiisolering) Omgivningstemp. 20 C C Isolertjocklek: 40 mm Energiförlust oisolerat 136 kwh Energiförlust isolerat 21 kwh 13 IsoverBoken Energibesparing 115 kwh

15 Ventilationskanaler Kanaler för tilluft, återluft eller frånluft som är anslutna till värmeåtervinning får inte förlora sitt energiinnehåll på vägen till inblåsningsställe eller återvinningsaggregat. Särskilt stor risk för detta finns om kanalerna är förlagda i ouppvärmda utrymmen t.ex. vindar. En effektiv isolering begränsar temperaturfallet, minskar energiförlusterna och ökar verkningsgraden på återvinningsaggregat. På tilluftskanaler förhindrar isoleringen att luften i kanalen kyls ner på vägen till inblåsningsstället och orsakar dragproblem i rummet. Motsvarande resonemang gäller kanaler som transporterar kyld luft; kanalluften kan värmas upp för mycket på väg till inblåsningsstället. Varmvattenledningar Tappvarmvatten ska i normalfallet hålla en temperatur av lägst 50 C efter tappstället för att man ska kunna sköta personlig hygien och hushållssysslor. För att förhindra skållning får temperaturen på tappvarmvatten dock vara högst 60 C efter tappstället. Finns det särskild risk för olycksfall ska temperaturen på tappvarmvattnet vara högst 38 C. Väntetid på varmvatten bör vara högst 10 sek vid ett flöde av 0,2 l/s. Undantag är enbostadshus. Genom att isolera tappvarmvatten- och varmvattencirkulationsrör förhindras att vattnet kyls av så att det håller för låg temperatur efter tappstället. Isover rekommenderar rörisolering med tjocklekar enligt serie 43 eller tjockare. Kallvattenledningar Tappkallvatten får inte värmas upp oavsiktligt. Risken för tillväxt av legionellabakterier ökar då. Särskilt stor blir risken om rören ligger i schakt tillsammans med varma rörledningar. Genom att montera isolering på både varma och kalla rör isoleras de från varandra och risken för oavsiktlig uppvärmning av tappkallvattnet minskas. Isover rekommenderar rörisolering med tjocklekar enligt serie 42 eller tjockare, se tabell PB/1 i VVS AMA 98. Beräkningsprogrammet IsoDim Programmet är utvecklat för Isovers produkter men kan även användas för andra material. Det består av åtta separata beräkningsmoduler: Värmeförlust, temperaturfall i strömmande medier, temperaturer i tank, isolering mot utvändig kondens, isolering mot invändig kondens, frysskydd, ljuddämpning samt ekonomisk isolertjocklek. Läs mer om IsoDim på Krav på effektiv elanvändning I BBR:s avsnitt om energihushållning ställs även kravet att byggnadstekniska installationer som kräver elenergi, såsom ventilation, fast installerad belysning, elvärmare, cirkulationspumpar och motorer, ska utformas så att effektbehovet begränsas och energin används effektivt. IsoverBoken 14

16 Boverkets Byggregler, BBR och Isover Tjälisolering kring platta på mark Dagens välisolerade grunder kräver att byggnaden skyddas från tjällyftning. Vid grundläggning i tjälfarlig mark är det ofta enklast att använda utkragad isolering för att hindra vinterkylan från att tränga ner i marken. Isover förordar välisolerade plattor och kantbalkar. Dessa släpper ut väldigt lite värme vilket ökar behovet av tjälisolering. För att hindra kylan att tränga ner i jorden placeras ett isolerande skikt strax under markytan. Med ett tjälskydd behöver man oftast inte gräva ner till frostfritt djup. I vissa fall är det inte ens möjligt att gräva till frostfritt djup och då är tjälisolering nödvändig. STYROFOAM XPS-cellplast har god isolerförmåga och låg fuktupptagning vilket är mycket viktigt eftersom vatten avsevärt försämrar isolerförmågan hos tjälisolering. Utkragning Vanligtvis måste man isolera en större yta än den byggnad som ska skyddas mot tjällyftning så kallad utkragning. Det är viktigt att längden L blir tillräcklig, se nästa sida. Y:210:1 G:205 Exempel på utkragad tjälisolering 15 IsoverBoken

17 Klimatzoner 8 Kiruna Luleå Lycksele 7 Östersund Umeå 6 Sundsvall Hudiksvall 5 Mora Gävle 4 Falun 3 Stockholm Göteborg 2 Jönköping Malmö 1 L L 4,0 m Golv L + 0,6 Utkragningens tjocklek och längd vid tjälskydd av välisolerad platta på mark Klimatzon Isoleringstjocklek[mm] Utkragningslängd [m] L 0,6 0,8 1,0 1,2 1,5 2,0 2,2 2,4 Isoleringens tjocklek och utkragningslängd ska väljas med hänsyn till den aktuella klimatzonen. Vid hörn ökas utkragningen med 0,6 m. IsoverBoken 16

18 Boverkets Byggregler, BBR och Isover Fukt I BBR finns kraven avseende fukt framför allt i avsnitt 6:5. Där sägs bland annat att byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. Fukttänkande i hela byggskedet Hänsyn till fukt måste tas under hela byggskedet, exempelvis genom fuktsäkerhetsprojektering innan huset byggs, fuktskydd av material på byggarbetsplatsen och fuktmätningar och besiktningar i byggskedet. Fuktkällor Fukt kan nå byggnaden på många olika sätt: Nederbörd Luftfukt såväl utomhus som inomhus Vatten i och på mark Byggfukt Vatten från installationer och liknande Fukt från rengöring Det finns många handböcker som utförligt beskriver problemen. Nedan ges kortfattad information och några goda råd, men den som vill göra en fuktsäkerhetsprojektering måste göra mer omfattande beräkningar. Fukt i byggmaterial De flesta byggmaterial innehåller vatten som är bundet i materialets hålrum eller porer. När ett material placeras i fuktig luft kan vattenånga långsamt vandra in i materialet och bindas vid porernas väggar. De flesta material är mer eller mindre hygroskopiska, d.v.s. de tar upp vattenånga från luften. Stora öppna porer ger möjlighet till snabb transport av luft och vattenånga. Små porer gör att vatten binds hårdare i materialet. Byggnadsmaterial strävar efter jämvikt så att det blir samma relativa ånghalt i dess porer som i den omgivande luften. Olika material kan lagra olika mycket fukt. Vissa material är mycket hygroskopiska, t.ex. betong, gips och trä. Andra material som glasull, stenull och tegel binder endast lite hygroskopisk fukt. Mängden fukt i ett material beskrivs ofta med fukthalt eller fuktkvot. 17 IsoverBoken

19 Fukthalt Fukthalten definieras som kilogram vatten per kubikmeter material. Fukthalten w [kg/m 3 ] = mängden vatten [kg] volymen [m 3 ] Fuktkvot Ibland uttrycks också mängden fukt som fuktkvot, vilket definieras som vattnets massa i kilogram dividerat med det torra materialets massa. Fuktkvoten u = mängden vatten [kg] mängden torrt material [kg] Fuktkvoten anges ofta i procent och för många material kan fuktkvoten bli högre än 100 %. Fukttransport Som tidigare nämnts så vandrar och lagras fukt till och från olika material för att uppnå jämvikt. Fukt transporteras i ångfas och vätskefas och det är viktigt att veta för att bedöma risker med olika tekniska lösningar. Vattenånga förflyttar sig på två olika sätt, diffusion och konvektion. Ångdiffusion går från högre ånghalt till lägre ånghalt. Hur mycket ånga som går igenom ett materialskikt beror på dess ånggenomgångsmotstånd. Ånggenomgångsmotståndet Z [s/m] definieras som materialskiktets tjocklek d [m] dividerat med dess ånggenomsläpplighet δ [m 2 /s]. Plastfolie är ett exempel på en produkt med mycket högt ånggenomgångsmotstånd medan obeklädd mineralullsskiva har ett mycket lågt. Konvektion är det andra sättet för fukttransport och då är det skillnaden i lufttryck som är drivkraften. Om lufttransporten sker genom klimatskalet inifrån och ut är risken ganska stor att fuktig inomhusluft kondenserar med fuktskador som följd. Vanligtvis innebär konvektion en mycket större fuktrisk än diffusion. Byggmaterial kommer inte bara i kontakt med fuktig luft utan kan också utsättas för direkt väta, t.ex. vid nederbörd eller läckage. Materialet kan då suga upp vatten genom kapillärsugning. Vatten kan sugas långt in i vissa material eftersom hålrummen är väldigt små och de porer som inte fyllts hygroskopiskt (vattenånga från luften) kan då också bli fyllda. Glasull och stenull har ingen kapillär förmåga p.g.a. att luftspalterna porerna är väldigt stora. Om vatten skulle tränga in i materialet p.g.a. en vattenskada, kommer vattnet att dräneras bort efter att vattentrycket släppt. Mängden vatten som lagras kan vara flera gånger större än det som lagrats hygroskopiskt. För trä kan det t.ex. röra sig om en fuktkvot på 180 % och för tegel en fukthalt på 300 kg/m 3. IsoverBoken 18

20 Boverkets Byggregler, BBR och Isover Krav på fuktsäkerhet BBR kräver att byggnader ska utformas så att varken konstruktionen eller utrymmen i byggnaden kan skadas av fukt. Detta ska säkerställas genom att fukttillståndet i en byggnadsdel alltid ska vara lägre än det högsta tillåtna fukttillståndet om det inte är orimligt med hänsyn till byggnadsdelens avsedda användning. Ett exempel på ett sådant undantag är träpanel på ytterväggar där man inte kan kräva att regnskyddet ska ha ett fukttillstånd utan risk för påväxt av mögel och bakterier. Vid bestämning av högsta tillåtna fukttillstånd hos byggnadsmaterial ska kritiska fukttillstånd användas och man ska utgå från de mest ogynnsamma förutsättningarna. Ett materials fukttillstånd kan beskrivas med hjälp av fukthalt, fuktkvot, relativ fuktighet eller liknande. Vilken parameter som är lämpligast beror på materialet. Fukttillståndet kallas kritiskt när materialets avsedda egenskap och funktion inte längre uppfylls. BBR nämner några exempel på förhållanden som kan vara avgörande för det kritiska fukttillståndet: Tillväxt av mögel och bakterier Oacceptabla kemiska och elektrokemiska reaktioner Oacceptabla fuktrörelser Oacceptabel transport av fukt, joner och andra vattenlösliga ämnen Försämrade mekaniska egenskaper Försämrade termiska egenskaper Angrepp av rötsvamp Angrepp av virkesförstörande insekter För material och materialytor där mögel och bakterier kan växa ska väl undersökta och dokumenterade kritiska fukttillstånd användas. Hänsyn ska även tas till nedsmutsning av materialet. BBR anger att den relativa fuktigheten 75 % ska användas som kritiskt fukttillstånd om sådana undersökningar saknas. I SP-RAPPORT 2006:22 Mikroorganismer i byggnader anges intervallet 90 till 95 % som kritiskt fukttillstånd för såväl mineralull som cellplast. Fuktsäkerhetsprojektering BBR rekommenderar att man verifierar kraven på fuktsäkerhet med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering och anger tre olika sätt som kan användas: Kvalitativ bedömning innebär att byggnadsdelen kontrolleras med enkla hjälpmedel. Ofta handlar det om att följa regler och anvisningar om hur en byggnadsdel eller detalj ska utformas. 19 IsoverBoken

21 Kvantitativ bedömning innebär att man gör beräkningar av fukttillståndet i konstruktionen eller att man gör mätningar i fullskaleförsök. Beprövade lösningar innebär att man använder konstruktionslösningar som fungerat bra under liknande klimat och fuktbelastningar. Konstruktionerna bör då vara prövade under lång tid minst 10 år. Luft- och ångtäthet Byggnadens klimatskärm ska vara lufttät och försedd med speciella anordningar för ventilation. En otät konstruktion innebär risk för fukt- och mögelskador inuti konstruktionen. Dessutom kan drag försämra komforten. Ett vanligt sätt att skapa täthet hos en regelkonstruktion är att placera en folie en ångspärr eller ångbroms - på insidan av konstruktionen. I de flesta byggnader är risken för skadlig fuktkonvektion störst i byggnadens övre delar där det ofta råder invändigt övertryck. Folien ska inte bara hindra konvektion, den ska också reglera ångdiffusionen. Vid montering av ångspärr eller ångbroms bör man vara extra uppmärksam på utförandet i dessa kritiska punkter: Anslutningar mellan olika byggnadsdelar Genomföringar för rör, eldosor eller ventilationsdon Skarvar i folien Vindskydd Isoleringen ska även vindskyddas så att kall uteluft inte tränger in i isoleringen och sätter ned isolerfunktionen. Vindskyddet får inte vara så tätt mot ångdiffusion att det hindrar fukt som kommit in i konstruktionen att torka ut utåt. Värmeisolera på utsidan Värmeisolera fuktkänsliga material på utsidan. Dessa material hamnar då i ett varmare klimat med lägre relativ fuktighet, och medför således en högre säkerhet mot fuktskador. Utvändig isolering är alltid att föredra då det ger en obruten isolering med få köldbryggor. IsoverBoken 20

22 Boverkets Byggregler, BBR och Isover Krypgrund BBR kräver att kryputrymmen ska kunna inspekteras eftersom det finns stor risk att den kritiska fukthalten överskrids i uteluftsventilerade krypgrunder. Platta på mark och källare Marken har vanligtvis högre fukthalt än inomhusluften och eventuell fukt i källarväggar måste då kunna torka inåt. Därför rekommenderas inget diffusionstätt skikt på konstruktionens insida. Värmeisolering som placeras under platta på mark eller utanpå källarvägg hjälper till att hålla konstruktionen varm och torr. Vindsutrymmen BBR kräver att vindsutrymmen ska kunna inspekteras i sin helhet om det inte är uppenbart onödigt. I ett ouppvärmt vindsutrymme (kall vind) över ett välisolerat bjälklag blir temperaturen låg och relativa fuktigheten hög under vintern. Värmeflödet från insidan är lågt vilket gör att vindsutrymmet blir lika kallt som uteluften. Klara vinternätter kan vindsutrymmet till och med bli kallare än utomhusluften på grund av yttertakets värmestrålning ut mot den kalla himlen. För att minimera risken för fuktskador bör följande eftersträvas: Hög lufttäthet hos vindsbjälklaget, även vid genomföringar Undertryck inomhus som minskar risken att fuktig inomhusluft tränger upp till vindsutrymmet Vattentätt yttertak Inget vattenläckage från installationer Eventuell byggfukt från bjälklaget ska hindras från att nå vindsutrymmet Vindsutrymmet bör ha ventilationsöppningar för att ventilera bort den tillförda fukt som trots alla försiktighetsåtgärder finns i luften på vinden. Detta kan lösas på olika sätt, till exempel med takfotsventilation, gavelventiler, takhuvar eller nockventiler. Det går dock inte att ge några generella regler för ventilationsöppningarnas storlek eller placering eftersom olika byggnader har olika fuktbelastning. Varje byggnad är unik och behovet av ventilation måste bedömas utifrån byggnadens egna förutsättningar. 21 IsoverBoken

23 Ventilerad luftspalt Tak- och fasadbeklädnader samt skalmurar bör anordnas så att utifrån kommande fukt inte kan nå fuktkänsliga byggnadsdelar. Ofta har dessa konstruktioner en uteluftsventilerad luftspalt. Den ska underlätta att den fukt som kommer in utifrån kan ventileras bort. Den fungerar även som en extra säkerhet om man på något ställe misslyckats med att göra konstruktionens insida tät. Vissa konstruktioner med helt tät utsida t.ex. varma tak och sandwichkonstruktioner behöver inte ha någon luftspalt. Avled vatten Tillräcklig lutning på t.ex. taket, marken och våtrumsgolven ökar fuktsäkerheten. Ventilera inomhus Om byggnaden har låg ventilation finns det risk att inomhusluften får hög fukthalt som kan leda till fuktskador. Om byggnaden har alltför hög ventilation ökar energianvändningen. Det gäller att hitta rätt ventilation som ger ett rimligt torrt inomhusklimat och säkerhet mot fuktskador. Med ett svagt undertryck inomhus ökar fuktsäkerheten. Tänk på att självdragsventilation och vädring inte alltid räcker till för en fullgod ventilation. Källa fotografi: Trivselhus, Fotograf: Kjell Israelsson IsoverBoken 22

24 Boverkets Byggregler, BBR och Isover Lufttäthet och ventilation Byggnaden ska ha lufttät klimatskärm och speciella anordningar för ventilation. Då kan fastighetsägaren eller de boende själva anpassa ventilationen till aktuella behov. Om klimatskärmen är otät är det vind och utomhustemperatur som styr ventilationen, inte de boende. En otät konstruktion leder till högre energiförbrukning och risk för fukt- och mögelskador inuti konstruktionen, dessutom försämras komforten av drag. I avsnitt 9 ställer BBR krav på byggnadens specifika energianvändning och då är det mycket viktigt att luftläckage genom otätheter begränsas. BBR specificerar dock inte något kravvärde, såvida man inte använder den alternativa metoden enligt BBR 9:4. Då är kravet 0,6 l/s m² (omslutande area) vid 50 Pa tryckskillnad. Vid noggrant utförd lufttätning är det möjligt att komma ända ner till 0,1 l/s m² (omslutande area). Otätheter orsakar även hygieniska problem och kraven avseende detta finns i BBR:s avsnitt 6 om Hygien, hälsa och miljö. Varför bygga lufttätt? Det är viktigt att förstå lufttäthetens vikt för att undvika de negativa effekter som annars kan uppstå. När byggnaden utsätts för vind och det är skillnad mellan inne- och utetemperatur, uppstår tryckskillnader. Om byggnaden har dålig lufttäthet blir det svårt att kontrollera var och hur luften strömmar igenom byggnaden. Ofrivilligt luftläckage genom klimatskalet kan i ett otätt hus vara mer än 7 gånger högre jämfört med ett tätare vilket ökar energianvändningen radikalt. Det är mycket viktigt att ställa lufttäthetskrav under projekteringsstadiet och att byggherren ställer krav på låg energianvändning per kvadratmeter och år. Här nämns några orsaker till varför lufttätheten är viktig: Man undviker en ökning av byggnadens energibehov eftersom man inte behöver höja inomhustemperaturen för att kompensera för ökad värmeförlust vid kallt och blåsigt väder. Minskar risken för fuktskador på grund av fuktkonvektion. Minskar risken att förorenad luft tränger in. En förutsättning för att man ska kunna styra ventilationen och därmed säkerställa ett gott inomhusklimat. Möjliggör ventilation med hög värmeåtervinning vilket sänker behovet för att värma tilluften med nyproducerad energi. Ger god ljudkomfort genom minskat luftljudsläckage genom klimatskärmen. Luftström i ett otätt hus Luftström i ett tätt hus 23 IsoverBoken

25 Lufttäthet är en utmaning Att uppnå god lufttäthet i en byggnad är en utmaning både för projektören och för montören. Det är viktigt att ange ett lufttäthetskrav vid upphandling och att lösningar redovisas i detaljritningarna. Det är också viktigt att teori stämmer överens med praktik för felen är väldigt svåra att åtgärda i efterhand. Utbildning och information kan öka förståelsen för lufttäthetens betydelse och konsekvenser. Täthetsprovning För att verifiera om lufttäthetskravet är uppfyllt bör en täthetsprovning genomföras. Täthetsprovning av en byggnad görs enligt standarden SS-EN vid en tryckskillnad på 50 Pa. Resultatet av täthetsprovningen visar luftläckaget genom byggnadens klimatskärm i liter per sekund och kvadratmeter (omslutande area). Ett gott inomhusklimat Ett hus kan inte bli för lufttätt men man får inte glömma ventilationen. När man säger att ett hus ska andas är det viktigt att förstå hur det ska andas. Ett hus ska andas med sitt ventilationssystem och inte genom otätheter i klimatskärmen. Det är viktigt att inte glömma ventilationen när man ska bygga ett lufttätt och energisnålt hus. Styrd ventilation ger bostaden hög komfort och ventilationens uppgift är att föra in frisk luft i byggnaden och föra bort skadliga ämnen ur huset. Genom att använda ventilationen mer energieffektivt och koppla till värmeväxling kan man återvinna värmen ur den gamla luften och värma upp den nya rena och friska tilluften. För att den styrda ventilationen ska fungera optimalt krävs en lufttät byggnad. Det finns idag energieffektiva luftbehandlingssystem med återvinning som har en verkningsgrad på %. *Principskiss av passivhus enligt tysk modell Tilluft sovrum Frånluft badrum Avluft Uteluft Tilluft vardagsrum Frånluft kök Uteluft filter Termostat Luft/luft värmeväxlare Jordvärmeväxlare IsoverBoken 24

26 Boverkets Byggregler, BBR och Isover Akustik Syftet med akustikkraven är främst att förhindra oljud som sanitär olägenhet, men på senare år har inriktningen mer varit att skapa god komfort. Bakgrund Avsnitt 7 i BBR (Boverkets Byggregler) anger krav för såväl bostäder som lokaler. I BBR refereras till ljudstandarder som anger olika klasser för ljudkomfort, SS 25267:2004. Det finns även en standard för ljudklassning av lokaler SS , som är avsedd att bl.a. komplettera BBR. SS är under revision (september 2007). IsoverBoken gör en kort sammanfattning av avsnitt 7 i BBR samt dessa två standarder för ljudklassning. En del akustiska begrepp kommer även att förklaras. Akustiska byggnadsklasser och krav I BBR delas byggnadstyper endast upp i bostäder och lokaler. I samband med projektering måste ett antal olika akustiska krav uppfyllas: Luftljudsisolering Stegljudsisolering Bullernivå från installationer Efterklangstid i olika utrymmen Bullernivå från trafik och andra ljudkällor utomhus I avsnittet om bostäder refererar BBR till en svensk standard SS 25267:2004 (Byggakustik Ljudklassning av utrymmen i byggnader Bostäder). Denna standard använder sig av en skala med klasser, A till D, där: Ljudklass A: motsvarar mycket goda ljudförhållanden. Ljudklass B: Ljudklass C: Ljudklass D: motsvarar tydligt bättre ljudförhållanden än ljudklass C. Bör tillämpas om god boendemiljö efterfrågas. ger tillfredsställande ljudförhållanden för en majoritet av de boende och kan tillämpas som minimikrav enligt Boverkets föreskrifter. motsvarar ljudförhållanden som är avsedda att tillämpas när ljudklass C av särskilda skäl inte kan uppnås. Exempelvis kan det handla om varsam renovering, som omöjliggör uppfyllandet av ljudklass C. Ljudklass C ska alltid eftersträvas där så är möjligt, tekniskt och ekonomiskt. 25 IsoverBoken

27 I standarden för lokaler SS har man använt sig av en något ändrad definition av de olika ljudklasser som används: Ljudklass A: motsvarar mycket hög ljudstandard. Ljudklass B: motsvarar hög ljudstandard. Ljudklass C: Ljudklass D: Definitioner överensstämmer i de flesta fall med praxis och i förekommande fall med äldre normkrav. representerar låg ljudstandard och är avsedd att tillämpas när ljudklass C av särskilda skäl inte kan uppnås. Exempelvis kan det handla om varsam renovering, som omöjliggör uppfyllandet av ljudklass C. Ljudklass C ska alltid eftersträvas där så är möjligt, tekniskt och ekonomiskt. I samband med ljudisolering använder vi oss av ett antal definitioner. Mätmetoder och utvärderingsmetoder för att redovisa ljudegenskaper finns beskrivna i SS-EN ISO 140 och SS-EN 717. De olika kraven och egenskaperna uttrycks på olika sätt. I samband med luftljuds- och stegljudsisolering använder man sig av en s.k. korrektionsterm, C. Den används för att ta hänsyn till buller som ligger under 100 Hz. Oftast innebär korrektionerna att man får sämre värden vilket beror på att lågfrekvent ljud är svårt att isolera bort. De beteckningar som används i IsoverBoken är följande: R w vägt reduktionstal, uppmätt i fält R w +C vägt reduktionstal inklusive korrektionsterm, uppmätt i fält R w +C tr, vägt reduktionstal inklusive korrektionsterm (trafik), uppmätt i fält L n,w vägd stegljudsnivå, uppmätt i fält L n,w +C l, vägd stegljudsnivå inklusive korrektionsterm, uppmätt i fält Typ Benämning Beskrivning Luftljudsisolering R Beskriver en konstruktions ljudreducerande förmåga, d.v.s. skillnaden mellan sändarrum och [db] mottagarrum. Bra konstruktion betyder högt reduktionstal. Stegljudsisolering L Beskriver en konstruktions ljudisolerande [db] förmåga, d.v.s. ljudnivån i ett mottagande rum. Bra konstruktion betyder låg stegljudsnivå. Bullernivå från L Beskriver den ljudtrycksnivå som uppstår i ett installationer rum i bostaden. Ljudkällan är olika installationer t.ex. ventilationssystem, kyl- och frysskåp, värme- [db] system, hissar, allmän tvättstuga och vatteninstallationer. Diskmaskin eller köksfläkt inräknas ej. Låg ljudnivå innebär hög ljudkomfort. Bullernivå från L och R Beskriver både ljudtrycksnivå i ett rum i bostaden trafik och andra samt även fasadens ljudreducerande förmåga. ljudkällor utomhus [db] Fasaden ska ha en hög ljudreducerande förmåga för att låg ljudnivå ska erhållas inomhus. Efterklangstid i T Beskriver den tid det tar för ljudtrycksnivån att olika utrymmen [s] sjunka 60 db. IsoverBoken 26

28 Boverkets Byggregler, BBR och Isover Ljudisolering i praktiken Ljudupplevelse och ljudreduktion Det är svårt att veta vad olika nivåer av ljudisolering betyder i praktiken. Kopplingen mellan det tekniska värdet för ljudreduktion och hur man upplever olika bullerkällor har de flesta människor inte haft tillfälle att uppleva. I tabellen nedan visas en sammanställning mellan byggnadsdelars ljudreduktion och hur olika bullerkällor uppfattas i rum intill. 90 db Byggnadsdelars ljudreduktion, R w [db] Ljudet som det uppfattas i intilliggande rum Högtalarljud är lätt att uppfatta och förstå. Normalt tal hörs bra och förstås till hälften db Högtalarljud hörs bra och förstås till hälften. Normalt tal hörs, men förstås inte. Högtalarljud hörs, men kan inte förstås. Normalt tal hörs inte. Högtalarljud hörs normalt inte. Dålig Marginell God Mycket god db Mycket högt högtalarljud i t.e.x. biografer m.m hörs normalt inte db db Extra ordinärt god db Hemmiljö Samtal Trafik db db Önskvärt eller störande ljud Hur ljud uppfattas är i viss mån individuellt beroende på hur hörseln fungera. Det spelar också roll om det uppfattas som önskvärt ljud eller störande ljud. Upplevelsen påverkas också av rummets storlek och inredning. Ett rum med släta och hårda ytor absorbera ljudet dåligt och upplevs som bullrigt jämfört med ett mer väldämpat rum d.v.s. rum med mjuka ytor till exempel textila mattor, stoppade möbler eller speciella absorbenter. I samband med ljudisolering är det oftast frågan om att minska störande buller av olika slag. 27 IsoverBoken

29 140 db Välj rätt ljudreduktion På ljudskalan visas hur många db (decibel) som vanliga ljudmiljöer alstrar. De flesta aktiviteter i en bostad ligger i intervallet db. Är ljudtrycksnivån i ett rum t.ex. 70 db kan en byggnadsdel med ljudreduktion på 48 db åstadkomma bra ljudförhållande i rum intill. Ett visst ljud kan uppfattas om man själv är tyst, men egen aktivitet kommer normalt att dölja det ljud som har gått igenom byggnadsdelen. Bra ljudtips När det gäller ljudisolering är det lika viktigt med ett bra arbetsutförande som att välja en bra konstruktionslösning. 78 db db(a) Diskotek Vägarbetare Flyg 32 db Välj gärna konstruktioner som klarar kraven eller de önskemål som ställs med några db högre. Tänk igenom detaljerna väl. Detaljerna påverkar ofta hela konstruktionen. T.ex. att ljudkrav även finns på dörren. Genom att fullisolera en dubbelkonstruktion, massafjäder-massa system, utnyttjar man hålrummet maximalt. Isoleringen minskar överföringen av luftljud genom konstruktionen och bra ljudisolering får man vid kombination av hårda och täta ytskikt tillsammans med mjuka och absorberande skikt. Principen finns i avsnittet med konstruktionsexempel. Genom att använda akustikprofiler istället för vanlig glespanel för montage av innerbeklädnad i tak och mellanbjälklag ökar ljudreduktionen ungefär med 5 db. I både tak- och väggkonstruktioner och mellanbjälklag kan man använda två lager gipsskivor istället för ett lager. Det ger ungefär 5 db förbättring av ljudreduktionen. Undvik mekaniska förbindningar i en dubbelkonstruktion, exempelvis genomgående reglar, beter sig som en enkelkonstruktion. Täthet är mycket viktigt för byggnadens akustiska egenskaper. En vägg som har god ljudisolering kan tappa ljudisolerande egenskaper om genomföringar görs på felaktigt sätt eller dåliga detaljutformningar så ljudet kan gå via springor och otätheter. Bullerdämpning är effektivast om den kan utföras på/vid källan. Vid åtgärdande av en specifik bullerkälla bör man utgå från frekvensspektrat för att uppnå så effektiv lösning som möjligt. Använd sunt förnuft och tänk till innan du väljer. IsoverBoken 28

30 Boverkets Byggregler, BBR och Isover Ljudbryggor I konstruktionsavsnittet redovisar vi ljudreduktionen R w + C och R w + C tr, för de flesta konstruktioner. Utgångspunkten är det traditionella konstruktionssättet där alla lager är i kontakt med varandra t.ex. ihopspikade. Tjocka ytterväggar som byggs av två stommar har högre ljudreduktion när stommarna inte är i kontakt med varandra. Det bör vara några millimeters avstånd mellan de fasta byggnadsdelarna. Däremot får glasullsskikten ha kontakt. I ytterväggskonstruktioner visar vi ångspärren monterad på reglar som är fästa mot ytterstommen. Reglarna som håller ångspärren kan vara några millimeter tunnare än isolerskiktet mellan reglarna varvid kontakt med stommarna undviks. Ytterväggar med delade stommar har ungefär 5-10 db bättre ljudreduktion än väggar med sammankopplade stommar. Detta är särskilt intressant för isolering mot trafikbuller eftersom R w + C tr, ofta är mycket låg för ytterväggar med sammankopplade stommar. Simulerad ljudreduktion Ytterväggskonstruktionernas ljudreduktion är simulerad med akustikprogrammet STIFF. Vi har gjort en försiktig bedömning i samband med simuleringarna vilket innebär att väggarnas ljudreduktion kan avvika från de redovisade värdena. 29 IsoverBoken

31 Kravnivåer för luft- och stegljudsisolering I BBR anges ljudklass C som miniminivå för bostäder. Nedanstående tabell visar en sammanfattning av kravnivåerna som anges i BBR, SS 25267:2004 och SS SS är under revision (september 2007). Typ Utrymme Ljudklass A Ljudklass B Ljudklass C Ljudklass D* [db] [db] [db] [db] R w L n,w R w L n,w R w L n,w R w L n,w Bostad Lokaler, enligt BBR Lokaler, vårdlokaler** Lokaler, undervisningslokaler** Lokaler, dagoch fritidshem** Lokaler, kontorslokaler** Lokaler, hotell** Mellan lägenhet och utrymme utanför lägenhet Inom lägenhet som har fler än 2 rum. Gäller minst 1 rum. Mellan vårdrum avsett för sömn och vila. Mellan undervisningsrum i skolor och utrymme utanför. Mellan rum i arbetslokaler avsett för kontorsarbete, samtal och dylikt och andra utrymmen utanför kontoret. Hörselundersökningsrum 52*/44* 44* 48*/40* 48* 48*/40* 48* 44/35 52 Undersökningsrum, 48*/40* 60* 44*/35* 65* 44*/35* 65* 40/30 70 samtalsrum, dagrum, flerpatientrum Enpatientrum, jourrum 56*/44* 60* 52*/40* 65* 52*/40* 65* 48/35 70 Undervisningsrum 48*/44* 56 44*/40* 60* 44*/40* 60* 44/35 65 Basutrymme, grupprum, 44*/35* 60 44*/35* 65* 44*/35* 65* 40/30 70 bibliotek, personalrum, uppehållsrum Talklinik, kurator, psykolog, skolhälsovård 52*/44* 60 52*/40* 65* 52*/40* 65* 48/40 70 Rektor, studierektor, yrkesvägledare, lärarrum 48*/40* 60 44*/35* 65* 44*/35* 65* 40/30 70 Lekrum, matrum, dagrum, vilrum, undervisningsrum, personalrum 48*/40* 60* 44*/35* 65* 44*/35* 65* 40/30 70 Kontorsrum 35*/30* 65*/60* 35*/30* 65*/60* 35*/30* 65*/65* 35/25 70/70 Samtalsrum, chefsrum, 44*/35* 65*/60* 44*/35* 65*/60* 44*/35* 65*/65* 44/30 70/70 konferensrum Vilrum, personalrum 44*/30* 65*/60* 44*/30* 65*/60* 44*/30* 65*/65* 40 70/70 Mellan olika hyresgäster 52* 52* 44* 44 Gästrum 56*/44* 52*/60* 56*/44* 52*/60* 52*/40* 56*/65* 48/35 60/70 Värden utan asterisk inkluderar korrektionstermerna C , C l, * utan korrektionstermerna C , C l, ** värdet anger: för vägg mellan två rum/vägg mellan rum och korridor IsoverBoken 30

32 Boverkets Byggregler, BBR och Isover Brand enligt BBR och Isover I BBR är brand samlat under avsnitt 5 och IsoverBoken sammanfattar avsnittet, exklusive utrymning, ventilationskanaler och brandsläckning. Utöver detta förklaras en del brandtekniska begrepp. Syftet med brandkraven är främst att förhindra uppkomst och spridning av brand samt att skydda människor vid brand. Brandtekniska byggnadsklasser Byggnader delas in i tre olika klasser. Vid klassindelning ska hänsyn tas till antal våningar, verksamheten i byggnaden och byggnadsarean. Klassindelning ska utföras mot bakgrund av följande säkerhetsfilosofi, se faktarutan. I BBR avsnitt 5:21, finns riktlinjer för klassindelning som en rådgivande text. Det är nödvändigt att veta i vilken klass en byggnad ska utföras eftersom byggnadsklassen i sin tur bestämmer brandkraven. Brandförlopp och BBR Brandförloppet beskriver en brands utveckling från det att ett material antänds, t.ex. en cigarett i en soffa, fram till dess att branden slocknar. Brandförloppet kan delas in i tre olika faser: antändningsfasen, flamfasen och avsvalningsfasen. För att förklara kopplingen till konstruktioner och byggnadsmaterial används ofta två olika begrepp: Produkters reaktion vid brandpåverkan Konstruktioners brandmotstånd Byggnadsklass Br 1 Byggnad där brand medför stor risk för personskador Br 2 Byggnad där brand kan medföra måttlig risk för personskador Br 3 Övriga byggnader Typ av byggnad Alla byggnader med tre eller flera våningsplan. Tvåvåningsbyggnader: Avsedda för sovande som inte förväntas ha god lokalkännedom, ex. hotell. Avsedda för personer som har små förutsättningar att själva sätta sig i säkerhet, ex. vårdanläggning. Med samlingslokal på andra våningsplanet. Tvåvåningsbyggnader: Bostadshus med fler än två lägenheter och inrett bostads- eller arbetsrum på vinden. Byggnad vars byggnadsarea överstiger 200 m 2 och om sektionering inte utförts med REI60-M väggar i enheter om 200 m 2. Byggnad med samlingslokal i markplanet. Envåningsbyggnad med samlingslokal i eller under markplanet. Övriga en- och tvåvåningsbyggnader Även om båda begreppen berör området brand så är det mycket olika saker som styr det vi kallar brandsäkerhet. Att bygga brandsäkert är något som är av största vikt för oss personligen såväl som för samhället. Enkelt kan vi beskriva det hela så att brandens uppkomst och utveckling (antändningsfasen) beror på byggnadsmaterialens och inredningens reaktion vid brandpåverkan. Skulle branden växa sig så stor att utrymmet (brandcellen) inte går att rädda måste vi skydda angränsande utrymmen, det är då vi behöver konstruktioner med brandmotstånd. De krav som ställs i BBR är direkt kopplade till dessa två begrepp. Byggnadstekniskt brandskydd innebär att man hanterar dessa begrepp separat. Givetvis kan en produkt ha bra egenskaper för båda. 31 IsoverBoken

33 Euroklass produkters reaktion vid brandpåverkan Om brand uppkommer är det viktigt att man kan utrymma lokalen. Då är det några krav som vi vill ställa på de produkter som används i byggandet. De ska: utveckla lite rök så att vi hittar ut och ej blir förgiftade. ha långsam eller ingen spridning av flammor. Hur produktens yta beter sig blir alltså mycket viktig. I BBR anges kraven i Euroklasser, det vi tidigare kallade ytskikt klass I, II och III samt obrännbart material. Euroklass Exempel A1, A2 Mineralull, gipsskiva B Målad gipsskiva C Gipsskiva med papperstapet D Trä E F Mineralull med papper Euroklasser enligt BBR samt exempel på produkter i de olika klasserna. Rök uttrycks med index: s1 (lägst rökutveckling) s2 Brinnande droppar med index: d0 (inga brinnande droppar) d1 s3 d2 Det innebär att Euroklassen ska kombineras med dessa två index t.ex. A2 s1, d0 Euroklass Tidigare benämning i BBR A1 eller A2 s1, d0 Obrännbart material B s1, d0 Ytskikt klass I C s2, d0 Ytskikt klass II D s2, d0 Ytskikt klass III E F (ingen deklaration) Till de beskrivna klasserna i faktarutan finns tilläggskrav för rökutveckling och förekomst av brinnande droppar. I faktarutan ser vi att mineralull (glas- och stenull) hamnar i de högsta klasserna A1 och A2, som innebär obrännbart material. En mineralullsprodukt med ytskikt kan hamna ända ner i klass F, t.ex. mineralull med pappersytskikt. Detta visar på ett tydligt sätt hur viktigt ytskiktet är för brandsäkerheten. Ytskiktsklasser och obrännbarhet Brandspridningen och rökutvecklingen i ett rum är beroende av de brandtekniska egenskaperna hos ytskikten i tak och väggar. Ytskikt kan vara t.ex. tapeten eller färgen på tak- eller väggbeklädnaderna. Saknas ytskikt är det själva beklädnadsskivan som avgör de brandtekniska egenskaperna. I BBR används Euroklassystemet med hänvisning till de gamla klasserna, ytskikt klass I, II och III. I faktarutan ser vi de gamla klasserna översatta till Euroklasser. Produkter kan klassas i tre olika ytskiktsklasser som motsvarar den gamla klassindelningen. Euroklass D s2, d0 motsvarar egenskaperna för massiv träpanel, den lägsta ytskiktsklass som tillåts i byggnader. Detta innebär att de flesta cellplaster, vilka utvecklar mycket rök och sprider brand snabbt, inte får användas oskyddat i tak och på väggar. Utöver detta kan vi klassa produkter som obrännbart material, d.v.s. Euroklass A1 eller A2 s1, d0. Produkter klassade som obrännbart material (A1 eller A2 s1, d0 ) uppfyller automatiskt ytskiktskravet B s1, d0 (Ytskikt klass I). IsoverBoken 32

34 Boverkets Byggregler, BBR och Isover Samtliga Isovers glasulls- och stenullsprodukter, frånsett de pappersklädda produkterna, uppfyller kraven för högsta ytskiktsklass d.v.s. B s1, d0 (Ytskikt klass I). Kraven för obrännbart material, A1 eller A2 s1, d0, uppfylls av samtliga Isovers oklädda glasulls- och stenullsprodukter. Tändskyddande beklädnad En beklädnad som under 10 minuter förhindrar antändning av bakomliggande brännbart material klassas som tändskyddande beklädna, enligt europeisk klassning, K 2 10/B s1,d0. Byggnadskonstruktioner med brandmotstånd I de fall då en brand utvecklas och en övertändning inträffar måste branden begränsas genom att konstruktioner förhindrar vidare spridning. Inga människoliv kan räddas i det rum där branden startade. BBR kan för byggnadskonstruktioner ställa krav både på bärförmåga vid brand och brandavskiljande förmåga. Med brandavskiljande förmåga menas att konstruktionen förhindrar lågor och heta gaser att sprida sig vidare. Konstruktionen ska även isolera så att den inte blir så varm att brännbara material kan antändas i angränsande utrymmen. Vissa konstruktioner måste utföras så att de uppfyller kraven både för bärande och avskiljande förmåga. Exempel på detta är en bärande vägg eller ett mellanbjälklag. För en icke bärande vägg ställs enbart krav på brandavskiljande förmåga. Enbart krav på bärförmåga kan ställas på pelare, balkar eller en takkonstruktion. För brandklassade konstruktioner använder man beteckningarna R för bärförmåga, E för täthet mot lågor och gaser samt I för isolerförmåga. Kombinationer av dessa beteckningar beskriver konstruktionens brandtekniska funktion. REI-klass innebär att konstruktionen har både bärande och avskiljande funktion. EI-klass innebär att konstruktionen har enbart avskiljande funktion. En bärande vägg som kan utsättas för brandpåverkan på båda sidor får då beteckningen R och ett glasparti får beteckningen E. Siffrorna efter klassen anger byggnadsdelens brandmotstånd i minuter. Exempelvis betyder EI30 en vägg med 30 minuters brandmotstånd som endast har brandavskiljande förmåga. Brandreaktion Visar om materialet tillför bränsle till branden före övertändning. Euroklasser A1/A2, B, C, D, E, F. 33 IsoverBoken Teckenförklaringar R = Bärförmåga (kommer från fr. resistance) E = Täthet (kommer från fr. étanche) I = Isolerförmåga (kommer från eng. insulation)

Konstruktionslösningar - Ytterväggar

Konstruktionslösningar - Ytterväggar I avsnittet om ytterväggar redovisas U-värden för väggar med bärande stommar av träreglar, stålreglar och betong. Väggarna har låga U-värden som lämpar sig väl för lågenergihus och i vissa fall även för

Läs mer

Industri- och lättbyggnadsväggar Brandklassade konstruktioner i stål

Industri- och lättbyggnadsväggar Brandklassade konstruktioner i stål Industri- och lättbyggnadsväggar Brandklassade konstruktioner i stål Lätt industrivägg Lättbyggnadsväggar i stål kan utföras med stålreglar av Z-profil med isolering och trapetsprofilerad plåt som fasadskikt.

Läs mer

Bilaga H. Konstruktiv utformning

Bilaga H. Konstruktiv utformning 82 B i l a g a H Bilaga H. Konstruktiv utformning Även om du beräknat dina värmeförluster teoretiskt helt korrekt så är det inte säkert att resultatet stämmer överens med verkligheten. Först och främst

Läs mer

Vindsutrymmen Allmänna råd

Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsutrymmen Allmänna råd Vindsbjälklaget upptar vanligen en stor yta i byggnaden och där finns ofta plats att lägga ett tjockt isolerskikt. Det är ett bra sätt att minska byggnadens energianvändning,

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer

Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2007-05 B5-02 2007-05 Ersätter Energihushållning, Nya krav i Boverkets Byggregler, BBR 2006-09 Energihushållning Boverkets

Läs mer

Ljudklassning av utrymmen i byggnader

Ljudklassning av utrymmen i byggnader SS 02 52 68 Ljudklassning av utrymmen i byggnader Foto: Ingemansson Syftet med den nya standarden SS 02 52 68 är att komplettera BBR och möjliggöra kvalitetsdeklaration av olika lokaltyper med avseende

Läs mer

Bättre isolereffekt med premiumprodukter från Isover

Bättre isolereffekt med premiumprodukter från Isover Bättre isolereffekt med premiumprodukter från Isover vinn 50 mm Skapa utrymme för kreativitet vinn 50 mm 2 Isolering med lägre lambdavärde öppnar möjligheter för lågenergihus Stigande energipriser och

Läs mer

Materialspecifikation för Isover InsulSafe

Materialspecifikation för Isover InsulSafe Materialspecifikation för Isover InsulSafe 2009-09-10 Tillhörande handling nr 1 Material Brandegenskaper Korrosion Lösfyllnadsisolering av glasull utan bindemedel tillverkad av Saint Gobain Isover AB.

Läs mer

Konstruktionslösningar - Vindsbjälklag och snedtak

Konstruktionslösningar - Vindsbjälklag och snedtak I avsnittet om vindsbjälklag och snedtak redovisas U-värden för konstruktioner isolerade med skivor respektive lösull. Konstruktionerna har låga U-värden som lämpar sig väl för lågenergihus och i vissa

Läs mer

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR

Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR Beräkning av U-värden och köldbryggor enligt Boverkets byggregler, BBR 1 Boverkets Byggregler, BBR I Boverkets Byggregler, BBR ställs i avsnitt 9 krav på energihushållning i nya byggnader och tillbyggnader.

Läs mer

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp

4.2. 470 Gyproc Handbok 8 Gyproc Teknik. Brandskydd. Brandtekniska klasser för byggnader BR 2 BR 3 BR 1. 4.2.1 Begrepp Brandskydd .1 Begrepp Följande avsnitt redovisar bl.a vanliga begrepp enligt Boverkets Byggregler, nya Euroklasser samt gipsskivans brandskyddande egenskaper. I övrigt se resp konstruktioners egenskaper

Läs mer

Valet av takisolering är viktigt

Valet av takisolering är viktigt Valet av takisolering är viktigt När det brinner Ökat fokus på brandskydd Erfarenheter från flera större bränder har fått byggherrar och konstruktörer att allt mer fokusera på konstruktioner som effektivt

Läs mer

Funktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011

Funktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011 Funktionskrav på konstruktioner ISOVERSKOLAN 2011 Ska klara alla funktionella krav året om Lufttätnings- och fuktsäkringssystem Taklösningar Fasadlösningar Grundlösningar Välisolerad regelstomme Utvändig

Läs mer

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad

Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Nybyggnad Energihushållning i boverkets byggregler vid nybyggnad Idag gäller BBR när en byggnad uppförs. för tillbyggda delar när en byggnad byggs till. för ändring av byggnad men med hänsyn till varsamhets-

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

ISOVER ULTIMATE Brandsäkerhet med hög prestanda

ISOVER ULTIMATE Brandsäkerhet med hög prestanda Brandsäkerhet med hög prestanda - Effektivt brandskydd trots sin låga vikt ISOVER är en del av den franska koncernen Saint-Gobain som utvecklar, tillverkar och distribuerar byggmaterial för framtidens

Läs mer

Isover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B3-10 2006-05

Isover Vario Duplex. Den variabla ångbromsen B3-10 2006-05 Isover Vario Duplex Den variabla ångbromsen B3-10 2006-05 Isover Vario Duplex Isover Vario Duplex är en ny intelligent ångbroms som genom att anpassa sig efter luftens relativa fuktighet minskar risken

Läs mer

Konstruktionslösningar - Brand

Konstruktionslösningar - Brand I detta avsnitt redovisas olika lösningar från 30 minuters brandmotstånd i bärande och avskiljande klass upp till 120 minuter. Även Isovers typgodkända fogtätningssystem finns med. Brandklassade konstruktioner

Läs mer

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17)

Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17) 7 Bullerskydd BFS 1998:38 7:1 Allmänt 7 Bullerskydd Detta avsnitt innehåller föreskrifter och allmänna råd till 7 BVF. (BFS 1995:17) 7 :1 Allmänt Byggnader skall dimensioneras och utformas med hänsyn till

Läs mer

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats

Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR. 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar. Betydelse av räddningstjänstens insats Regelsamling för Boverkets byggregler, BBR 5 Brandskydd Allmänna förutsättningar Byggnader ska utformas med sådant brandskydd att brandsäkerheten blir tillfredsställande. Utformningen av brandskyddet ska

Läs mer

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt FUKT I MATERIAL Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Fukt i material, allmänt Porösa material har några g vattenånga per m3 porvolym Den fuktmängden är oftast helt

Läs mer

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken?

FUKT I MATERIAL. Fukt i material, allmänt. Varifrån kommer fukten på tallriken? FUKT I MATERIAL Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Fukt i material, allmänt Porösa material har några g vattenånga per m3 porvolym Den fuktmängden är oftast helt

Läs mer

Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering.

Allmänt råd Kraven i avsnitt 6:5 bör i projekteringsskedet verifieras med hjälp av fuktsäkerhetsprojektering. 6:5 Fukt 6:51 Allmänt Byggnader skall utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller hygieniska olägenheter och mikrobiell tillväxt som kan påverka människors hälsa. 6:511 Definitioner Kraven

Läs mer

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering

Isolera väggar. YTTERVÄGG UTIFRÅN: Två lager isolering Isolera väggar En yttervägg kan isoleras antingen utifrån, vilket är mest lämpligt, eller inifrån. Isolerar du utifrån kan du välja mellan att använda ett eller två lager isolering. Även mellanväggar kan

Läs mer

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Energieffektiviseringens risker Finns det en gräns innan fukt och innemiljö sätter stopp? Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Stor potential för energieffektivisering I Sverige finns

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Beprövat isoleringsmaterial med många fördelar

Läs mer

FuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande

FuktCentrum Konsultens syn på BBR 06 En hjälp eller onödigt reglerande FuktCentrum 7-11-8 Konsultens syn på BBR 6 En hjälp eller onödigt reglerande 1 -konsult Indoor Air AB Konsulter i fukt och inomhusmil j ö. Civ. ing. VD Stormbyvägen 2-4 Telefon 8-79542 163 29 Spånga Telefon

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR

Boverkets Byggregler, BBR Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2009-03. Ersätter Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2007-05 B5-02

Läs mer

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne

Köldbryggor. Årets vintermode: Prickigt och rutigt. Frosten får inte fäste. Köldbryggan förbinder ute med inne Köldbryggor Köldbryggor består av icke isolerande material som förbinder en kall yta med en varm yta, t ex ute med inne. Årets vintermode: Prickigt och rutigt Bilderna är från Kalhäll i norra Stockholm.

Läs mer

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen?

Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen? Fuktskador i simhallar till följd av brister i ventilationen? Ventilation i simhallar 2012-11-15 AK-konsult Indoor Air AB Fukt i luft AK-konsult Indoor Air AB I vilka former finns fukt? Ånga Flytande Fruset

Läs mer

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i bygge Lite teori Var finns riskerna Kan man förebygga

Läs mer

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Gällande diskussionen om lågenergihus kopplat till LSS-boende på Dalkarlen 13 kommer här några förtydliganden. Bifogar fil från Isover.

Gällande diskussionen om lågenergihus kopplat till LSS-boende på Dalkarlen 13 kommer här några förtydliganden. Bifogar fil från Isover. Datum 008-0-08 Sida () Hej Anders Gällande diskussionen om lågenergihus kopplat till LSS-boende på Dalkarlen kommer här några förtydliganden. Bifogar fil från Isover. Fastighetens belägenhet i sig med

Läs mer

Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3. TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...

Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3. TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull... EPS i tak eps-bygg INNEHÅLL Krav avseende brandskydd för takkonstruktioner...3 TAK PÅ BÄRANDE TRP-PLÅT Kombinationstak...5 Cellplast utan underliggande stenull...6 TAK PÅ BÄRANDE BETONGUNDERLAG Tak på

Läs mer

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark

BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1. Golvkonstruktioner och fukt. Platta på mark BYGGNADSDELAR OCH RISKKONSTRUKTIONER, DEL 1 Anders Jansson RISE Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD/BYGGTEKNIK Golvkonstruktioner och fukt Grundläggning mot mark Platta på mark Platta på mark

Läs mer

Isover Piano. Full kontroll på ljudet!

Isover Piano. Full kontroll på ljudet! Isover Piano Full kontroll på ljudet! Stoppa ljudet i väggen! Lika enkelt som det låter. Utan Med Utan isolering - I en regelvägg utan isolering kommer ljudet att studsa (reflekteras) mellan skivorna i

Läs mer

4.2 Brandskydd Begrepp. Verksamhetsklasser. Allmänna förutsättningar. Dimensionering ...

4.2 Brandskydd Begrepp. Verksamhetsklasser. Allmänna förutsättningar. Dimensionering ... Brandskydd....1 Begrepp Allmänna förutsättningar Följande avsnitt redovisar bl.a vanliga begrepp enligt Boverkets Byggregler, Euroklasser samt gipsskivors brandskyddande egenskaper. I övrigt se respektive

Läs mer

Att tilläggsisolera. swedisol.se

Att tilläggsisolera. swedisol.se Att tilläggsisolera. Klimatskärmen. Väggar, golv och tak samt fönster och ytterdörrar. Energianvändningen i byggnader svarar idag för ca 40% av den totala energianvändning i Sverige. Det är alltså av största

Läs mer

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning

Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Boverkets nya energikrav BBR, avsnitt 9 Energihushållning Några nyheter i BBR avsnitt 9 Energihushållning Skärpning av kraven på specifik energianvändning för byggnader med annat uppvärmningssätt än elvärme.

Läs mer

Halotex. Materialsystem för friskare hus

Halotex. Materialsystem för friskare hus Halotex Materialsystem för friskare hus Andningsaktiva material i kläder har blivit en självklarhet för oss. Nu finns de även för våra hus. Lars Runnevik, civilingenjör och produktutvecklare Täta hus kan

Läs mer

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING

FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING FUKT, FUKTSKADOR OCH KVALITETSSÄKRING Anders Jansson Research Institutes of Sweden SAMHÄLLSBYGGNAD / BYGGTEKNIK Exempel på fuktproblem Mögel, röta, lukt Hälsoproblem i byggnader Kondens Isbildning Fuktrörelser

Läs mer

I avsnittet om grund och källare finns lösningar som används till många typer av byggnader.

I avsnittet om grund och källare finns lösningar som används till många typer av byggnader. Applikationer Grund och källare Grund och källare I avsnittet om grund och källare finns lösningar som används till många typer av byggnader. Dagens krav på grund och källares prestanda är hög. Alla redovisade

Läs mer

Fogtätningssystem för värme, fukt, ljud och brand

Fogtätningssystem för värme, fukt, ljud och brand Fogtätningssystem för värme, fukt, ljud och brand B3-02 2004-06 Täta fogar med Isovers fogtätningsprodukter Fogtätningssystemet består av mineralullsprodukter som ger: god värmeisolering. god tätning mot

Läs mer

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv

Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv Erfarenheter från renoverings- och byggprocessen ur ett fuktperspektiv Vad är fuktsäkerhetsprojektering? "Systematiska åtgärder i projekteringsskedet som syftar till att säkerställa att en byggnad inte

Läs mer

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik

ÅF Ljud och Vibrationer Akustik ÅF Ljud och Vibrationer Akustik Tillsynsträff 2012-10-10. Buller i och kring flerbostadshus Anna Berglöw Maikel Rofail Tel +46 (0)10 505 60 62 Tel +46 (0)10 505 60 28 anna.berglow@afconsult.com maikel.rofail@afconsult.com

Läs mer

Tentamen. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Byggteknik, byggmaterial och byggfysik. Tid Torsdag 12/1 2012, kl

Tentamen. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Byggteknik, byggmaterial och byggfysik. Tid Torsdag 12/1 2012, kl Karlstads universitet 1(5) Byggteknik Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Del Byggteknik, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 12/1 2012, kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Kenny

Läs mer

Fördelar och Försäljningsargument

Fördelar och Försäljningsargument Fördelar och Försäljningsargument Miljövänligt Brandsäkert Fuktsäkerhet Mycket lägre energiförbrukning, 20 30% lägre än glasullsisolerade hus En skarvfri och tät isolering Bättre inomhusklimat Friskare

Läs mer

Skrivdon, miniräknare. Formelsamling bilagd tentamen.

Skrivdon, miniräknare. Formelsamling bilagd tentamen. Byggteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Salstentamen 41B11B Kinaf-15h prgp1, Kbygg 15h 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-28 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Skrivdon, miniräknare.

Läs mer

Renovering och tilläggsisolering

Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering Renovering och tilläggsisolering av äldre bostäder Etterisolering og rehabilitering Renovering och tilläggsisolering Innehåll: Inledning... 3 Renovering... 4 Bostäder byggda

Läs mer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer

Ventilationsnormer. Svenska normer och krav för bostadsventilation BOSTADSVENTILATION. Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer Svenska normer och krav för bostadsventilation Det finns flera lagar, regler, normer och rekommendationer för byggande. Avsikten med detta dokument är att ge en kortfattad översikt och inblick i överväganden

Läs mer

KV RADIOMASTEN, LULEÅ NYTT RADHUSOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR BRANDSKYDD

KV RADIOMASTEN, LULEÅ NYTT RADHUSOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR BRANDSKYDD 1 (6) KV RADIOMASTEN, LULEÅ NYTT RADHUSOMRÅDE FÖRUTSÄTTNINGAR BRANDSKYDD 0. INLEDNING I kv Radiomasten i Luleå planeras ett större radhusområde. I detta dokument redovisas översiktligt förutsättningar

Läs mer

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012

aktuellt Vi hälsar alla fyra varmt välkomna till AK-konsult!! Då var hösten här på allvar! Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader oktober 2012 oktober 2012 aktuellt Då var hösten här på allvar! Vi rivstartar hösten med fyra nyanställda: Martin, Göran, Olle och Josua. Martin Åkerlind har varit igång sedan i juni och är stationerad på vårt Stockholmskontor.

Läs mer

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD. 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se

Eva Gustafsson. Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD. 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se Eva Gustafsson Civilingenjör Byggdoktor/Diplomerad Fuktsakkunnig VD 070-249 00 91 eva.gustafsson@conservator.se Västervik 2015-11-12 Lite fuktteori Tilläggsisolering generellt Renovering och tilläggsisolering

Läs mer

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014

Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 Del av fuktsäkerhetsprojektering på våtrumsytterväggar SP Rapport 4P00562. April 2014 www.bkr.se www.gvk.se www.vatrumsmalning.se www.säkervatten.se Innehållsförteckning Projektgruppen 3 Resultat 3 Fuktsäkerhetsprojektering

Läs mer

Industriell ekonomi - affärsingenjör, 180 hp Bygg

Industriell ekonomi - affärsingenjör, 180 hp Bygg Byggnadsteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Salstentamen 41B11B Byggingenjör, 180 hp Industriell ekonomi - affärsingenjör, 180 hp Bygg Tentamensdatum: 2017-10-28 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

Hur stoppar vi ljudet?

Hur stoppar vi ljudet? F11 Ljudisolering 1 Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust Ljudisolering Luftljudisolering mätning och beräkning av reduktionstal

Läs mer

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr Det är inte alldeles ovanligt med skador i ytterväggar kring våtrum med kakel eller andra keramiska plattor. Hur tätt är tätskiktet Både skadeutredare och försäkringsbolag har konstaterat att skador uppstått

Läs mer

F11 Ljudisolering 1. Hur stoppar vi ljudet? Isolering. Absorption. Blockera ljudvägen ingen energiförlust

F11 Ljudisolering 1. Hur stoppar vi ljudet? Isolering. Absorption. Blockera ljudvägen ingen energiförlust F11 Ljudisolering 1 Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust 1 Ljudisolering Luftljudisolering mätning och beräkning av

Läs mer

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG

STYRDOKUMENT ENERGI OCH BYGG Reviderad: 2012-01-17 Fastställd: 2008-04-08 : STYRDOKUMENT Fastighet, Östersunds kommun 2 (6) INNEHÅLL 1 ENERGIBEHOV 4 2 KRAV PÅ BYGGNADSDELAR 5 3 TÄTHET 5 4 MILJÖKLASSNING 5 5 ÖVRIGT 6 3 (6) FÖRKLARING

Läs mer

Anders Melin Fuktcentrum Anders Melin. Byggnadsundersökningar AB. Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten?

Anders Melin Fuktcentrum Anders Melin. Byggnadsundersökningar AB. Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten? Fuktcentrum 2016 Anders Melin Är tvåstegstätning av fasader synonymt med luftspalten? HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr T 916-13 meddelad i Stockholm den 19 mars 2015 Enstegstätningen innebär, till skillnad

Läs mer

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt

MONtERINGSANVISNING ASFAlt VINDtÄt MONTERINGSANVISNING Asfalt vindtät Förvaring/lagring Vindtätskivorna ska förvaras torrt och vara torra vid montering. Före montering bör skivorna acklimatiseras så att fuktigheten motsvarar genomsnittsfuktigheten

Läs mer

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter:

Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning. Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Murverkskonstruktioner byggnadsteknisk utformning Viktiga byggnadsfysikaliska aspekter: Värmeisolering (U-värde) Skapa lufttäthet Hindra utifrån kommande fukt Stoppa inifrån kommande fukt Förhindra kapillärsugning

Läs mer

Ljudisolering. Ljudisolering Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090

Ljudisolering. Ljudisolering Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090 Ljudisolering Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090 Ljudisolering 1 Ljudisolering vs. Ljudabsorption Luftljudisolering mätning och beräkning av reduktionstal Stomljud mätning och beräkning

Läs mer

A161TG Industriell ekonomi - affärsingenjör, 180 hp Bygg

A161TG Industriell ekonomi - affärsingenjör, 180 hp Bygg Introduktion till Byggteknik med Ritteknik Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Salstentamen A161TG Industriell ekonomi - affärsingenjör, 180 hp Bygg 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum:

Läs mer

Avsnitt 7. Bullerskydd vid byggande

Avsnitt 7. Bullerskydd vid byggande Avsnitt 7. Bullerskydd vid byggande Innehållsförteckning 7 Bullerskydd... 1 7:1 Allmänt... 1 7:11 Upphävd... 1 7:12 Definitioner... 1 7:2 Ljudförhållanden... 2 7:21 Bostäder... 2 7:22 Lokaler... 5 7:3

Läs mer

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom!

2014-09-01! Rapport 14-323. Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering! WUFI- beräkning! Uppdragsgivare:! Finja Prefab AB/ Avd Foam System! genom! Fuktdiffusion i vägg Finja Foam System 2014-09-01 Fuktberäkning i yttervägg med PIR-isolering WUFI- beräkning 1 av 13 Uppdragsgivare: Finja Prefab AB/ Avd Foam System genom Stefan Sigesgård Fuktdiffusion

Läs mer

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009

Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Remiss av ändringsreglerna, dnr: 1101-751/2009 Svar mailas till registraturen@boverket.se Datum 2011-01-31 Remisslämnare Organisation Kontaktperson E-postadress Adress Telefon Swedisol Conny Pettersson

Läs mer

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav

Otätheten suger. Konsekvenser Kostnader Krav Otätheten suger Konsekvenser Kostnader Krav Information från projektet Lufttäthetsfrågorna i byggprocessen Etapp B. Tekniska konsekvenser och lönsamhetskalkyler Otätheten suger 1 Lufttätt informationsmaterial

Läs mer

F11 Ljudisolering 1. Från Den som inte tar bort luddet ska dö! Hur stoppar vi ljudet? Isolering. Absorption

F11 Ljudisolering 1. Från Den som inte tar bort luddet ska dö! Hur stoppar vi ljudet? Isolering. Absorption F11 Ljudisolering 1 Från Den som inte tar bort luddet ska dö! Hur stoppar vi ljudet? Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust 1 Ljudisolering Luftljudisolering

Läs mer

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark. Grundläggning. Yttergrundmur. Jordtryck Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock

Läs mer

Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s Karlstads universitet 1(8) Husbyggnadsteknik BYGB20 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Onsdag 17 augusti 2016 kl 8.15-13.15 Plats Ansvarig Hjälpmedel Betygsgränser Karlstads universitet

Läs mer

BAKGRUND. Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och ett antal räddningstjänster har också uppmärksammat problematiken.

BAKGRUND. Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och ett antal räddningstjänster har också uppmärksammat problematiken. BRANDSKYDD I RADHUS Sommaren 2014 började Räddningstjänsten Syd att undersöka brandskyddet i radhus. Du får denna information eftersom du bor i ett radhus i en av våra medlemskommuner (Malmö, Burlöv, Lund,

Läs mer

Sammanställning Resultat från energiberäkning

Sammanställning Resultat från energiberäkning Sammanställning Resultat från energiberäkning Resultat Fastighetsbeteckning: Freberga 6:171 Namn: Daniel Andersson Datum beräkning: 2014.09.04 08:04 Klimatzon: Byggnadstyp: Ort: Län: Uppvärmning enl. BBR:

Läs mer

Minska brandfaran och isolera för brandsäkerhet och trygghet

Minska brandfaran och isolera för brandsäkerhet och trygghet Minska brandfaran och isolera för brandsäkerhet och trygghet Brandvarnare och brandsläckare är enkla men effektiva försäkringar om det skulle börja brinna i ditt hus. Men visste du att du med rätt isolering

Läs mer

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar

Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Fuktskadade uteluftsventilerade vindar Författare: Adam Stark E-post: adam.stark@hotmail.com Utbildning: Yrkeshögskoleutbildning Byggproduktionsledare, 400 Yh-poäng Utbildningsanordnare: IUC i Kalmar AB

Läs mer

Bilaga. Akustik TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar

Bilaga. Akustik TEKNISKA ANVISNINGAR. Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar Bilaga Akustik TEKNISKA ANVISNINGAR Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar 1 Bilaga: Akustik, Tekniska anvisningar Maj 29 Detta dokument ingår som bilaga till Fastighetsförvaltningens Projekteringsanvisningar.

Läs mer

Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och ett antal räddningstjänster har också uppmärksammat problematiken.

Boverket, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och ett antal räddningstjänster har också uppmärksammat problematiken. BRANDSKYDD I RADHUS Mälardalens Brand-och Räddningsförbund informerar om brandskydd i radhus. Du får denna broschyr eftersom du bor i ett radhus i en av våra medlemskommuner (Västerås, Hallstahammar och

Läs mer

Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre.

Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre. Innan du börjar! Här får du goda råd som gör isolerjobbet enklare och slutresultatet bättre. Använd tolk Avståndet mellan reglarna mäts från centrum till centrum och kallas för c-avstånd. Centrumavståndet

Läs mer

Rydsgatan, Borås. Rambeskrivning ljud BYGGHANDLING

Rydsgatan, Borås. Rambeskrivning ljud BYGGHANDLING Rydsgatan, Borås Rydsgatan, Borås Beställare: AB Bostäder i Borås Box 328 737 26 Fagersta Beställarens representant: Glenn Claesson Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box 8774 402 76 Göteborg

Läs mer

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Byggnadsfysik och byggnadsteknik. Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik och byggnadsteknik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Så mår våra hus Fukt och mögel Resultat från BETSI visar att sammanlagt 29 ± 5 procent byggnader har mögel, mögellukt eller hög fuktnivå

Läs mer

Boverkets Byggregler, BBR 2012

Boverkets Byggregler, BBR 2012 Boverkets Byggregler, BBR 2012 Isolering vid nybyggnad, ombyggnad och ändring T3-01 2012-01. Ersätter Boverkets Byggregler, BBR Isolering av klimatskärm och tekniska installationer T3-01 2009-03 B5-02

Läs mer

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark

Husgrunder. Hus med källare. Källare. Källare. Källare Kryprum Platta på mark Husgrunder Källare Hus med källare Hus med källare Principskiss Grundläggning Helgjuten, kantförstyvad betongplatta Längsgående grundplatta Yttergrundmur Murad Betonghålblock Lättbetongblock Lättklinkerblock

Läs mer

MW SS-EN 13162 T5 DS(TH) CS(10)70 TR15 PL(5)100 WL(P)- MU1

MW SS-EN 13162 T5 DS(TH) CS(10)70 TR15 PL(5)100 WL(P)- MU1 En kortfattad vägledning till produktegenskaper och koder enligt europastandarden SS-EN 13162 Värmeisoleringsprodukter för byggnader Fabrikstillverkade mineralullsprodukter (MW) Egenskapsredovisning Takunderskiva

Läs mer

Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard.

Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard. 32 B i l a g a A Bilaga A. Beräkning av U-värde enligt standard. A1. Normer och standarder Redovisningen i denna bilaga är i huvudsak baserad på följande handlingar: Boverkets byggregler BBR, avsnitt 9

Läs mer

7 Bullerskydd. 7:1 Allmänt. 7:11 har upphävts genom (BFS 2013:14). 7:12 Definitioner

7 Bullerskydd. 7:1 Allmänt. 7:11 har upphävts genom (BFS 2013:14). 7:12 Definitioner Detta dokument har sammanställts i informationssyfte. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen. För uppgift om ikraftträdande och övergångsbestämmelser och samtliga fotnoter; se respektive

Läs mer

Standarder, termer & begrepp

Standarder, termer & begrepp Bilaga 2 Standarder, termer & begrepp Bilaga till slutrapport Fasadåtgärder som bullerskydd Projektnummer: 144711100 Upprättad av: Henrik Naglitsch Sweco 2015-02-18 Innehållsförteckning 1 Inledning...

Läs mer

F11 Ljudisolering 1. Från Den som inte tar bort luddet ska dö! Ljudisolering. Hur stoppar vi ljudet? Kvantifiering

F11 Ljudisolering 1. Från Den som inte tar bort luddet ska dö! Ljudisolering. Hur stoppar vi ljudet? Kvantifiering Från Den som inte tar bort luddet ska dö! F Ljudisolering Hur stoppar vi ljudet? Ljudisolering Isolering Blockera ljudvägen ingen energiförlust Absorption Omvandla ljud till värme energiförlust Luftljudisolering

Läs mer

Snedtak. Ventilerad konstruktion. Applikationer. Snedtak

Snedtak. Ventilerad konstruktion. Applikationer. Snedtak Applikationer Snedtak Snedtak Dagens krav på snedtakens prestanda är hög. Alla redovisade snedtak är typexempel på effektiva och hållbara lösningar som baseras på erfarenhet från lågenergibyggnader och

Läs mer

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden. isocell.se

MILJÖBYGGSYSTEM. Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus. ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden. isocell.se MILJÖBYGGSYSTEM Bygg lufttätt med cellulosaisolering - För sunda hus ISOCELL cellulosaisolering - Made in Sweden :: ISOCELL MILJÖBYGGSYSTEM - Tätskikt & Cellulosaisolering Med ISOCELL miljöbyggsystem går

Läs mer

Väl planerat kunnigt utfört Byggherren ska se till att byggbestämmelserna följs. Det lättaste sättet är att anlita kompetenta planerare, arbetsledare

Väl planerat kunnigt utfört Byggherren ska se till att byggbestämmelserna följs. Det lättaste sättet är att anlita kompetenta planerare, arbetsledare I Finland styrs byggnadernas energiprestanda av flera delar i byggbestämmelsesamlingen som baserar sig på markanvändnings- och bygglagen. Bestämmelserna förpliktar och vägleder byggherren att fatta energieffektiva

Läs mer

Akustisk dimensionering

Akustisk dimensionering Akustisk dimensionering 1 Eva Sjödahl, Akustiker, Tyréns AB, Malmö Byggprojektens olika skeden Program-/ Ramhandling Systemhandling / huvudhandling Bygghandlingar / förfrågningsunderlag Byggskedet Färdig

Läs mer

Frillesås passivhusen blir vardagliga

Frillesås passivhusen blir vardagliga Beställargruppen bostäder, BeBo, är ett samarbete mellan Energimyndigheten och några av Sveriges främsta fastighetsägare med inriktning mot bostäder. Gruppen driver utvecklingsprojekt med fokus på energieffektivitet

Läs mer

FPS Brandplatta. Uppfyller kravet för tändskyddande beklädnad samt brandteknisk klass EI 15 - EI 60. SMP Putsprodukter AB

FPS Brandplatta. Uppfyller kravet för tändskyddande beklädnad samt brandteknisk klass EI 15 - EI 60. SMP Putsprodukter AB FPS Brandplatta Beklädnadsplatta av FPS Brandskyddsmassa för skydd mot antändning av brännbara väggoch bjälklagskonstruktioner, samt förbättring av vägg- och bjälklagskonstruktioners brandmotstånd Uppfyller

Läs mer

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s

Karlstads universitet. Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) För godkänt på tentamen se respektive del Tentamensresultat anslås på kurssidan på It s Karlstads universitet 1(7) Husbyggnadsteknik BYGA11 (7,5hp) Tentamen Delar, byggmaterial och byggfysik Tid Torsdag 13/1 2011 kl 8.15-13.15 Plats Karlstads universitet Ansvarig Carina Rehnström 070 37 39

Läs mer

Bygg säkert med cellplast

Bygg säkert med cellplast Bygg säkert med cellplast Smarta tips som lär dig använda cellplast på ett effektivt och säkert sätt. För dig som är byggare eller byggherre. EPS bygg isolering Kvalitetsmärke för isoleringsprodukter av

Läs mer

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktskador drabbar byggbranschen Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för

Läs mer