Ett liv trots ALS en betraktelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett liv trots ALS en betraktelse"

Transkript

1 28

2 Ett liv trots ALS en betraktelse 29 Ett liv trots ALS en betraktelse För den som drabbas av Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ställs allt på sin spets: socialt, psykologiskt, existentiellt. Det kan vara svårt att som behandlare finnas där och ge stöd åt såväl patienten som de närstående, genom sjukdomens alla stadier. Mötet mellan patient och behandlare skapar förutsättning att tillsammans närma sig den livskris som ALS för med sig och som omfattar livets djupaste dimensioner. MARGARETA KLAMAN SOCIONOM, KURATOR PSYKOTERAPEUT, STEG 1 KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, HUDDINGE Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en gemensam beteckning för en grupp sjukdomar där de nervceller som styr musklerna dör. Sjukdomen finns i olika former som alla är fortskridande och bryter ner det motoriska nervsystemet, varvid musklerna försvagas. Internationella studier visar att antalet personer som får ALS har ökat under de senaste 30 åren. I Sverige insjuknar runt 200 personer i ALS varje år. Sjukdomen kan visa sig i alla åldrar, men de flesta insjuknar mellan 45 och 75 år. ALS är således en svår neurologisk sjukdom som innebär ökad svaghet i fram för allt armar och ben, tungans och svalgets muskulatur, men även andra muskelgrupper kan bli angripna. När förlamningarna förvärras drabbas också andningsmuskulaturen. Tilltagande andningssvårigheter, ofta med lunginflammation som komplikation, leder slutligen till att patienten avlider. Patienter väcker olika känslor hos behandlaren, som möter patienter och deras närstående som är mitt i livet: ibland med nyligen ingångna parrelationer, små barn och är mitt i yrkeskarriären. Att möta patient och närstående i en sådan livssituation gör något med oss som behandlare. Mamma och pappa ska ju inte försvinna från sina barn utan finnas där som stöd, hjälp och tröst. Nu behöver vi liksom i en parallellprocess gå in och ge stöd, hjälp och tröst, inte bara till patienten utan också till hennes/hans familj. Visserligen ska vi försöka hjälpa patienten med akuta krisreaktioner tillbaka till den hon/han vill vara: en stödjande, hjälpande och tröstande förälder. Att hjälpa patienten att leva i nuet men samtidigt ge stöd i att planera för barnen när mamma eller pappa inte finns hos dem längre, kan ibland vara en omtumlande känsla för behandlaren.

3 30 Margareta Klaman Vi behandlare ska efter patientens behov följa med på denna resa som handlar om den slutliga separationen döden. Genom alla dessa hållplatser där vi ser att en ny förlust av kroppskrafter har tillkommit, med en mer eller mindre stark sorgereaktion som följd. Att hjälpa patienten till nästa hållplats och till slut till ändhållplatsen, kan ofta vara en fin men känslomässigt krävande upplevelse. Under hela denna resa har många känslor kommit upp hos både patient, närstående, samt hos behandlare. Denna reflektion har sin upprinnelse i ett epitet trevlig som jag hörde användas ofta just om ALS-patientgruppen. Vi kan säga att denna patientgrupp är trevlig att möta. Att ge dessa familjer epitetet trevlig blir som att vi inte legaliserar de mer jobbiga känslorna som ilska, nedstämdhet, ledsamhet med gråtattacker som följd. Att patienter med en så svår sjukdom som ALS gråter är i högsta grad naturligt. Att under en pågående process hela tiden drabbas av förlust av kroppsfunktioner innebär också mer eller mindre starka sorgereaktioner. Att då få gråta ut är naturligt när man blir begränsad i sin kropps brukbarhet. Det betyder självfallet inte att vi som behandlare har misslyckats att ge stöd, hjälp och tröst. Det kan vara mycket nära livet att sitta med en patient som gråter öppet i behandlingsrummet. Har vi inte först då uppnått en nära behandlingsallians med patienten och hennes/hans närstående? En familj Att få sjukdomen ALS är i högsta grad en familjeangelägenhet. Hela familjen, inte bara den som insjuknar, blir drabbad och kommer in i en kris. Jag vill berätta om en familj som jag har haft kontakt med, bestående av mamma, pappa och två barn i övre tonåren, där mamman i familjen får sjukdomen ALS. Mamman och pappan har kommit så långt i sina yrkeskarriärer att de är väl etablerade på arbetsmarknaden. De har också ett stort och rikt privat nätverk bestående av släkt, vänner samt arbetskamrater. Tonårsbarnen är mitt uppe i sin frigörelseprocess från föräldrarna, men har självfallet stort behov av deras stöd och hjälp för att gå från beroende till ett mer självständigt kommande vuxenliv. De klarar av sina gymnasiestudier och har ett rikt fritidsintresse och många vänner. De problem som tidigare har uppkommit i familjen har man försökt att lösa och har också kunnat detta på ett konstruktivt sätt. Denna familj kan man säga har en hög kompetens. Så kommer sjukdomen in och hotar att kullkasta balansen i denna familj. Vad händer: Mammans värld vacklar. Sjukdomen hotar ju hela hennes existens. Hon som skall finnas där för sina barn och vara stöttande, tröstande och hjälpa dem att nå vuxenlivet. Hon kanske aldrig får se barnen flytta hemifrån och etablera ett eget vuxenliv. Alla dessa förluster genererar känslor av sorg. Pappan som i sin egen kris också skall vara stöttande och tröstande gentemot sin hustru och barnen. Tankar som att jag kommer att bli ensamförälder uppkommer. Tonårsbarnen som är mitt uppe i sin självständighetsutveckling. Hela deras tillvaro är redan så känslig. Tankar som att duga, passa in i kamratgruppen mm, engagerar en stor del av deras tanke- och känsloliv. Just då när de behöver stöd och bekräftelse från föräldrarna för att bli starka och hela individer, kommer sjukdomen in i familjen och rubbar balansen. Hur lätt är det då att våga visa ilska och irritation mot en mamma som har en svår och livshotande sjukdom?

4 31

5 32 Margareta Klaman Vad gör denna familj? De tackar ja till den hjälp och det stöd de kan få av sjukvården och det nätverk som arbetar med ALS. Mamman och pappan väljer att få enskilda samtal, men när vissa frågor uppkommer, samlas de med behandlare till parsamtal. Barnen får också initialt möta en behandlare i en samtalskontakt, men föräldrarna kan sedan återta sitt föräldraansvar genom att de har fått den hjälp och det stöd som behövdes för att vara stöttande och bekräftande föräldrar. Detta innebär inte att barnen under resans gång inte åter behöver knyta an till en behandlare vid behov. Denna familj har förmåga och kompetens att klara av svårigheter sedan tidigare. De behöver bara få hjälp och stöd att finna den i den kaotiska situation som de befinner sig i. Rollerna i familjen finns där, men de behöver få hjälp att återta dessa. De är förvisso lite förändrade, såtillvida att mamman behöver mer konkret hjälp, vilket kan innebära att fadern och barnen hjälper henne på ett annat sätt än tidigare. Hjälp och stöd från kommun och landsting sätts också in för att normalisera rollerna i familjen. Fadern behöver få hjälp för att kunna se att tonårsbarnen behöver stöd och bekräftelse, parallellt med att mamman är mitt uppe i sin sjukdom, med medföljande förluster av kroppsfunktioner och konsekvenser också på det psykologiska planet. Jag kan också säga att denna familj är lätt att bemöta och hjälpa. I den ibland kaotiska situation som de befinner sig i och med den kraft och kompetens som den har, känns det relevant att beskriva familjen med orden; kapabel, kompetent, välfungerande. Sociala aspekter När man får sjukdomen ALS, händer det mycket i kroppens funktioner som innebär förluster och som kan resultera i mer eller mindre starka sorgereaktioner. Dessa förlustområden kan vara: Hälsa. Detta är så självklart men är ändå viktigt att benämna. Självkänsla Relationer Levnadsvanor Arbete Ekonomi Boende Vad betyder arbetet för självkänslan? Att inte kunna arbeta längre kan för vissa innebära en stor sorg som på olika sätt behöver bearbetas. Hur är relationen till make/maka när sjukdomen kommer in i familjen och blir en familjeangelägenhet? De svårigheter som finns och den dysfunktion som familjen kan ha, kan nu få möjlighet att komma upp till ytan, för att bearbetas i en familjeterapi eller att den är så cementerad att dysfunktionen förstärks. Boendet kan behövas förändras, antingen att man behöver byta bostad eller att befintligt boende behöver bostadsanpassas. Bostaden kan till slut se ut som ett mindre sjukhus med hjälpmedel, personliga assistenter, personal från hemsjukvården mm. Vad gör allt detta med familjens integritet? Ekonomin kan försämras. Vad händer om ekonomin redan innan var ansträngd? Att ta del av samhällets hjälpinsatser är inte alltid odelat positivt. Patienten kanske arbetar heltid vid insjuknandet. Finns det möjlighet att han kan arbeta kvar, men med reducerad arbetstid? En förstående arbetsgivare och handläggare på Försäkringskassan är ovärderligt. Att kunna ta sig till arbetet genom att få färdtjänst eller bilstöd blir viktigt. Att få hjälp på arbetsplatsen, både vad det gäller arbetshjälpmedel, arbetsbiträde eller personlig assistent, kan vara en förutsättning för att kunna fortsätta att arbeta. Att ha tillgång till olika typer av hjälpmedel i hemmet, som specialspolande toalett, omgivningskontroll, lyftanordningar mm kompenserar

6 Ett liv trots ALS en betraktelse 33 till viss del funktionshindret. Att få personlig assistent eller andra insatser från kommunen innebär också att patienten kan till en viss del fortsätta att leva det liv som han har levt tidigare. Detta att finna mening i livet fast ALS har kommit in i patientens och hans familjs liv, är mycket viktigt för att klara av sjukdomen och dess konsekvenser. I detta sammanhang får vi inte glömma bort närståendes behov av stöd som till exempel. avlastning från kommunen. Kommunens biståndshandläggare blir en viktig person för patienten och hans familj. Logoped och dietist är viktiga med tanke på kommunikationshjälpmedel, näringspreparat, sondmat mm. Kontakt med hemsjukvård samt Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) är värdefullt för att kunna få vara kvar i hemmet till livets slut. Psykologiska aspekter Vad händer på ett psykologiskt plan när ALS kommer in i en människas liv? Detta kan naturligtvis variera från person till person, hur man hanterar konsekvensen av alla förluster som sker av kroppens funktioner. Hur har man klarat av att gå från det lilla barnets beroende av föräldrarnas omsorger, till att utvecklas till en självständig och mogen person? Hur har personen under denna utveckling klarat av separationsprocessen från föräldrarna, denna som är så nödvändig för att kunna utvecklas till en självständig och mogen individ? Har jag för att skydda mig från min egen sårbarhet, blivit mig själv nog eller kan jag tillåta mig att se att jag inte är omnipotent och behöver andra människors hjälp i olika situationer. Hur har min tillit till andra människor utvecklats? Hur ser min självbild och självkänsla ut och kan jag säga till mig själv att jag duger som jag är fast jag inte klarar av allt det jag kunde tidigare? Vad är det som gör att vissa patienter och deras familjer klarar av denna kris, att ALS kommer in i familjen, bättre än andra? Ett sätt att försöka att förstå kan vara professorn i medicinsk sociologi Aaron Antonovskys begrepp Sense of Coherence (Känsla av sammanhang, KASAM på svenska). KASAM består av tre komponenter som är avgörande för hur man ser på sig själv i ett salutogent perspektiv (Salus=hälsa; genesis= ursprung, tillblivelse). 1. Begriplighet (jag vet/förstår). Upplevelsen av att tillvaron är ordnad och sammanhängande och att man kan hantera den uppkomna situationen. Att man tror att det som händer kommer att utvecklas så bra som man kan förvänta sig efter omständigheterna. 2. Meningsfullhet (jag vill, trots allt). Detta är den viktigaste komponenten. Att man finner saker i livet som är viktiga och engagerande och där man finner delaktighet. Det leder till att man hittar både förståelse och resurser att tackla det som händer. 3. Hanterbarhet (jag kan). Man har en upplevelse att det finns resurser att tillgå, både egna och andras. Att söka och ta emot hjälp blir viktigt och värdefullt. Exempel på friskfaktorer som bygger upp egenvärde som i sin tur ger motståndskraft till att klara av svåra situationer kan vara: minst en nära förtrogen familjens bekräftelse och trygghet privata nätverket ger trygghet genom dess normer och värderingar att trots sjukdom och funktionshinder känna att jag kan klara av saker, till exempel med hjälp av hjälpmedel och personliga assistenter hur jag tidigare i livet har klarat av kriser och svårigheter.

7 34 Margareta Klaman Kroppsliga förändringar påverkar människans kompetens och färdigheter och kan ha stor betydelse för självkänslan och identiteten. Det finns en risk att sjukdomen blir identiteten. Om man har en trygg anknytning och en god självkänsla blir man mindre sårbar. Självkänslan är ofta förknippad med identitet. Det är därför viktigt hur förhållandet till sjukdomen och funktionshinder utvecklas. Men det är inte lätt då man slungas ut ur sin normala verklighet. Framtidsperspektivet förändras. Identiteten blir annorlunda. Kroppen upplevs som främmande. Förhållandet till familj och vänner förändras. Att därför få sörja gjorda förluster är viktigt. Vanmakt skapar bara rädsla. Med känslan av egenvärde kan jag lättare möta livets utmaningar med den motståndskraft som jag har byggt upp tidigare i livet. Existentiella aspekter Peter Sylwan säger i sin bok Tillit: Den som vet att tiden är utmätt, måste fråga sig varför den finns och ge den mening. Människan söker meningen med livet. Vetskapen om att livet har ett slut är vi människor ensamma om att ha. Fast vi har denna vetskap lever vi som om vi var odödliga. Döden är något som vi inte vill tänka på. Att den kan komma in i våra liv när som helst i vår bräckliga existens, håller vi ifrån oss. Det kanske är så att vi inte skall tänka på livets slut, för att vi skall känna en mening i att bygga upp en tillvaro med familj, vänner och arbete. Att gå in i en relation och känna tillit att våga göra detta, innebär också att riskera att mista allt. Att då tänka på separation, under livstiden eller den slutliga separationen, döden, är kanske inte så konstruktivt. Men så kommer ALS eller någon annan svår sjukdom in i livet. Att då kunna sätta ord på rädslan blir ett måste för att kunna finna en mening med den tid som finns kvar. Författaren Majgull Axelsson säger i en krönika i Dagens Nyheter (061112) att Tiden är en egendomlighet i alla våra liv, nästan omöjlig att definiera och lika omöjlig att undgå. Den låter sig inte påverkas av oss människor. Den rullar bara på, mot den där platsen som vi egentligen inte trodde på när vi var 32 år, men som nu börjar framstå som en realitet. I ett ALS-sjukdomsperspektiv kan man då tilllägga att man inte kunde tänka sig att ALS skulle vara det som skulle föra en till den platsen som är ändhållplatsen för våra liv. Slutord Lyhördhet i mötet med patienten och hans närstående är mycket viktigt. Vi måste visa respekt för patientens kompetens och identifiera de patienter som mest behöver vår hjälp och vårt stöd. Att kunna identifiera den patient som behöver mest stöd och hjälp från sjukvården och dess ALS-nätverk, måste utifrån det som har sagts i artikeln, vara en viktig uppgift. Alla patienter kan ha behov av stöd och hjälpåtgärder, men alla behöver inte lika mycket eller hjälp på samma sätt. Stödet måste vara individuellt anpassat. Att vara lyhörd och öppen inte bara för det sagda ordet, utan också för annan kommunikation som vi får från patient och närstående, är viktigt för att kunna möta de behov som finns. Att kunna se att sjukdomen är en familjeangelägenhet gör att närstående inte glöms bort. Detta gäller inte minst barnen. Att kunna se och separera närståendes behov från patientens är viktigt att uppmärksamma för oss behandlare. Att försöka hjälpa patienten att finna en mening med livet fram till den slutliga separationen och att ge närstående det stöd för att de skall orka, är en fantastisk uppgift för oss behandlare. Det kan vara tungt många gånger, men med ett bra fungerande ALS-nätverk eller ALS-team är det ett

8 Ett liv trots ALS en betraktelse 35 arbete som berör och ger mycket tillbaks. ALS gör att vi kommer nära livets djupaste dimensioner. Ett tack till med. doktor, socionom Mariann Olsson, som har varit ovärderlig för denna artikels genomförande. Tack också till med. doktor, överläkare Rayomand Press, för granskning och synpunkter. LITTERATUR Albom, M (1997). Tisdagarna med Morrie. Stockholm: Forum. Andersen, P A, Borasio, G D, Dengler, R, Hardman, O, Kollewe, E, Leigh, P N, Pradat, P F, Silani, V, & Tomik, B (2005). The EFNS task force on Management of Amyotrophic Lateral Sclerosis; guidelines for diagnosing and clinical care of patients and relatives. European Journal of Neurology, 12, Antonovsky, A (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Axelsson, M (2006). För oss fyrtiotalister, vi som alltid har varit unga, är det en smula egendomligt att fylla sextio. Dagens Nyheter, kulturbilagan Cröde-Widsell, G (2006). Vilken betydelse har hjälpmedel, i den dagliga livsföringen, för personer med diagnosen Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS). En litteraturstudie. Karolinska institutet, Institutionen för klinisk Neurovetenskap, Sektionen för Neurologi i Huddinge. Magisteruppsats. Fant, M (1995). Klockan saknar visare. Stockholm: Natur och Kultur. Gjaerum, B, Gröholt, B & Sommerschild H (red) (1999). Att bemästra. Motståndskraft, skyddsfaktorer och kreativitet bland utsatta barn, ungdomar och deras föräldrar. Stockholm: Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa (SFPH). Grande, G E, Todd, C J, & Barclay S I. Health Services Research Group, University of Cambridge, UK (1997). Support needs in the last year of life. Patient and carer dilemmas. Palliative Medicine, 11 (3), Hebert, R S, Lacomis, D, Easter, C, Frick, V, Shear, M K (2005). Grief support for informal caregivers of patients with ALS: A national survey. Neurology, 64, Hecht, M J, Graesel, E, Tigges, S, Hillemacher, T, Winterholler, M, Hilz, M J, Heuss, D, & Neundorfer, B (2003). Burden of care in Amyotrophic lateral sclerosis. Palliative Medicine, 17 (4), Lindquist, U-C (2004). Ro utan åror. Stockholm: Norstedts. Olsson, A (2005). Förändras känslan av sammanhang vid bromsmedicinering? En uppföljande studie av MS-patienter vid tiden före påbörjande av och fyra månader in i behandlingen med bromsmedicinering. Karolinska institutet, Institutionen för medicin. Magisteruppsats. Plahuta, J, Mc Culloch, J, Kasarskis, E J, Ross, M A, Walter, R A, & Mc Donald, E R (2002). Amyotrophic lateral sclerosis and hopelessness; psychosocial factors. Social Science and Medicine, 55, Socialstyrelsen (2006). Amyotrofisk lateral skleros. Utdrag ur Socialstyrelsens databas om små och mindre kända handikappgrupper Hämtad från Sylwan, P (2005). Tillit. Stockholm: Natur och Kultur.

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Äldres behov i centrum ÄBIC

Äldres behov i centrum ÄBIC RPG-distrikt Småland-Öland Nätverket KPR lyssnar på oss! Äldres behov i centrum ÄBIC Med hjälp av olika dokument har jag sökt sammanställa uppgifter om modellen Äldres behov i centrum - ÄBIC. Modellen

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd. Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2012:3 (S) Allmänna råd Värdegrunden i socialtjänstens omsorg om äldre Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede

Närståendestöd. Svenska palliativregistret. För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Närståendestöd Svenska palliativregistret För fortsatt utveckling av vården i livets slutskede Svenska palliativregistret Södra Långgatan 2 392 32 Kalmar Telefon 0480-41 80 40 http://palliativ.se Steget

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Neurologiska diagnoser. Att vara närstående

Neurologiska diagnoser. Att vara närstående Neurologiska diagnoser Att vara närstående Att vara närstående Sjukdomen har gjort att vi kommit varandra närmare E n neurologisk sjukdom påverkar inte bara den som är sjuk. Även för den som är närstående

Läs mer

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention

Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention Barns rätt enligt FN:s Barnkonvention En standard för barnperspektiv, utarbetad av Habilitering & Hälsa, Västra Götalandsregionen i samarbete med NOBAB Habilitering & Hälsa i Västra Götalandsregionen,

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem

Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Anhörigstyrkan stöd till anhöriga till personer med beroendeproblem Runt varje person som missbrukar

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem

Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Till åttondeklassarnas föräldrar Kriser och stöd för att klara av dem Indelning av kriser Utvecklingskriser; normativa brytpunkter vid utveckling och förändring i livet, under vilka man måste avstå från

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden

I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden I huvudet på en tonåring med ett ben i vuxenvärlden Av Mia Börjesson Hela livet kan ses som en resa där varje del av livet är en etapp framåt. Barndomen eller tonåren är således inga destinationer eller

Läs mer

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår

Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår Ett erbjudande om stöd till familjer från människor, som inte fördömer utan förstår F A M I L J E Familjeklubbar är självhjälpsgrupper för familjer där målsättningen är högre livskvalitet utan missbruk.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

bedriva arbetet på ett sådant sätt att barnet får möjlighet till en god psykosocial utveckling.

bedriva arbetet på ett sådant sätt att barnet får möjlighet till en god psykosocial utveckling. NORMA Verksamhetsbeskrivning Norma startades hösten 1990 i Helsingborg. Vi är en öppenvårdsverksamhet, som riktar sig till familjer med ett eget boende.. Vi kan betraktas som ett alternativ till de institutioner

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes

Diabetescoach. Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach Erfarenheter och resultat från ett projekt för föräldrar till barn med typ 1-diabetes Diabetescoach ett nätverk där föräldrar hjälper andra föräldrar Diabetescoach från förälder till förälder

Läs mer

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET

HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET HINDER OCH MÖJLIGHETER VID STÖD TILL BARN MED AUTISM: PERSONLIG ASSISTANS I HEMMET Ingrid Olsson (ingrid.olsson@buv.su.se) Lise Roll-Pettersson (lise.roll-pettersson@specped.su.se) Katarina Flygare Barn-

Läs mer

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd

Hot och våld i nära relationer. - vägledning, stöd och skydd Svenska Hot och våld i nära relationer - vägledning, stöd och skydd Bergs kommuns vision är att ingen i kommunen utsätts för våld eller hot om våld i nära relation www.berg.se Planera för din säkerhet

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Den psykiska hälsan. Ghita Bodman. PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Den psykiska hälsan Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd Översatt till vardagsspråk: Leva i vardagen Ghita Bodman PM i utvecklingspsykologi och utbildare i psykiskt stöd

Läs mer

Vå rd och omsorgsutbildning

Vå rd och omsorgsutbildning Vå rd och omsorgsutbildning Undervisningen i vård- och omsorgsutbildningen syftar till att du utvecklar kunskaper för arbete nära patienter och brukare inom hälso- och sjukvård samt socialtjänst. I undervisningen

Läs mer

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga

Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga Stockholms Sjukhem Varje dag möter vi människor som befinner sig i eller står inför stora och märkvärdiga förändringar. Förändringar som väcker stora och märkvärdiga frågor. Om vad som är viktigt här

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller.

LÄTTLÄST OM LSS. Det är kommunen och landstinget som ska ge den hjälp som behövs. Här får du veta mera om vad som gäller. Stöd och service till vissa funktionshindrade Den här texten är lättläst. Det betyder att det inte finns svåra ord men allt som är viktigt finns med. Texten handlar om LSS. LSS betyder lagen om stöd och

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Att leva med. ALS amyotrofisk lateralskleros

Att leva med. ALS amyotrofisk lateralskleros Att leva med ALS amyotrofisk lateralskleros Att leva med als Jag tar en dag i taget och gör det bästa av den Det började med en högerfot som inte ville få tillbaka sin kraft efter en operation. Wiveca

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Att få rätt stöd i sitt hem

Att få rätt stöd i sitt hem Att få rätt stöd i sitt hem Att flytta från föräldrahemmet Bostäder Vi lever i en kultur där vuxna personer oavsett funktionsnedsättningar skall flytta från sina föräldrar och leva ett självständigt liv

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013

Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Främjande av psykisk hälsa hos Ensamkommande barn Örebro 13 & 15 maj 2013 Susanne Appelqvist familjebehandlare Maria Malmberg leg psykolog Anna Mann kurator Psykiatri för barn och unga vuxna BUV Örebro

Läs mer

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r Avancerad sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r ASIH Tullinge - Botkyrka och Huddinge ASIH Handen ASIH Nynäshamn ASIH Tyresö ASIH Södertälje att välja avancerad sjukvård

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen?

Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Vad sker med föräldrar som får ett sjukt barn och hur påverkas barnen? Föreläsning 12-11-22 Stockholm Kati Falk, leg psykolog falkbo@swipnet.se Kati Falk, Lund 2012 1 Att utveckla föräldraskapet trots

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning?

Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Är du anhörig till någon med funktionsnedsättning? Kris- och samtalsmottagningen för anhöriga STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Det här erbjuder vi Kris- och samtalsmottagningen vänder sig till dig som är förälder,

Läs mer

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg

Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Kapitel 1 Personcentrerad vård och omsorg Det är morgon på ett demensboende. Undersköterskan Maria kommer in till Gustaf som just har vaknat. I den här situationen och i många andra situationer under sin

Läs mer

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK

Oatum 2011-03-17. Ertdalum RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN NÄR BARN ÄR NÄRSTAENDE TILL ALLVARLIGT SJUK I II ~ Landstinget DAlARNA CENTRAL FÖRVALTNING Hälso- och sjukvårdsenheten Gunilla Apell Oatum 2011-03-17 Ertdalum BeteckningJdiarienr LD11/010711(4) Er beteckning RIKTLINJER TILL HÄLSO- OCH SJUKVARDEN

Läs mer

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård

Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen 2014-11-19 Beslutad av 1(6) Ninette Hansson MAS Gunilla Ahlstrand Enhetschef IFO Riktlinjer och rutin för hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS om Egenvård Denna

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne.

Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vem är vi? Vision: På människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Verksamhetsidé: Skåne Stadsmission arbetar på människans uppdrag för ett medmänskligare Skåne. Vi arbetar lyhört och proaktivt med

Läs mer

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola!

Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! UPPDRAGSUTBILDNING Välkommen till Uppdragsutbildningsenheten vid Ersta Sköndal högskola! Uppdragsutbildning är för Ersta Sköndal högskola ett viktigt instrument och resurs i samverkan med det omgivande

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014

Målprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas

Läs mer

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS?

Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ingela Nygren överläkare, med dr neurologkliniken Akademiska sjukhuset Uppsala Läkardagarna i Örebro 12-04-26 Det rör sig i musklerna - kan det vara ALS? Ja,

Läs mer

Värdegrund- förslag till lagändring

Värdegrund- förslag till lagändring Värdegrund- förslag till lagändring 5 kap. 4 Socialtjänstens omsorg om äldre ska inriktas på att äldre personer får leva ett värdigt liv och känna välbefinnande (värdegrund) Socialnämnden ska verka för

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering

Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Psykosocial onkologi och cancerrehabilitering Maria Hellbom Leg psykolog, fil dr Enheten för rehabilitering och stöd Skånes Onkologiska klinik 1 Cancer berör oss alla 2 Varför ska vi tänka på rehabilitering?

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Att skapa trygghet i mötet med brukaren NATIONELL VÄRDEGRUND Utbildning med Egon Rommedahl Att skapa trygghet i mötet med brukaren November 2014 Instruktioner till träff 2, Hösten 2014, Värdighetsgarantierna i Mölndal stad. Del 1 Att skapa trygghet

Läs mer

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans

Nära Varandra. Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans Nära Varandra Ett läromedel om relationer, sex och att leva tillsammans 2 Nära Varandra det här vill vi! Relationer är det viktigaste vi har. Vi människor vill hitta sätt att, som det här häftet heter,

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Rusmedel ur barnets synvinkel

Rusmedel ur barnets synvinkel FÖRBUNDET FÖR MÖDRA- OCH SKYDDSHEM På svenska Rusmedel ur barnets synvinkel Vad tänker mitt barn när jag dricker? Hej mamma eller pappa till ett barn i lekåldern! Bland allt det nya och förunderliga behöver

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR

Riktlinje gällande egenvård. Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Dokumentets namn Riktlinje gällande egenvård, bedömning, planering och samverkan Riktlinje gällande egenvård Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck, MAS Margareta Oswald, MAR Utgåva nr 2 Datum 090924 sida

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård

Meddelandeblad. Socialstyrelsens föreskrifter om bedömningen av egenvård Meddelandeblad Berörda: nämnder med ansvar för äldre- och handikappomsorg enl. SoL och LSS, landsting och kommuner (sjukvårdshuvudmän), enskilda vårdgivare, enskilda verksamheter enl. SoL och LSS, samverkansnämnder,

Läs mer