Ett liv trots ALS en betraktelse

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett liv trots ALS en betraktelse"

Transkript

1 28

2 Ett liv trots ALS en betraktelse 29 Ett liv trots ALS en betraktelse För den som drabbas av Amyotrofisk lateral skleros (ALS) ställs allt på sin spets: socialt, psykologiskt, existentiellt. Det kan vara svårt att som behandlare finnas där och ge stöd åt såväl patienten som de närstående, genom sjukdomens alla stadier. Mötet mellan patient och behandlare skapar förutsättning att tillsammans närma sig den livskris som ALS för med sig och som omfattar livets djupaste dimensioner. MARGARETA KLAMAN SOCIONOM, KURATOR PSYKOTERAPEUT, STEG 1 KAROLINSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET, HUDDINGE Amyotrofisk lateral skleros (ALS) är en gemensam beteckning för en grupp sjukdomar där de nervceller som styr musklerna dör. Sjukdomen finns i olika former som alla är fortskridande och bryter ner det motoriska nervsystemet, varvid musklerna försvagas. Internationella studier visar att antalet personer som får ALS har ökat under de senaste 30 åren. I Sverige insjuknar runt 200 personer i ALS varje år. Sjukdomen kan visa sig i alla åldrar, men de flesta insjuknar mellan 45 och 75 år. ALS är således en svår neurologisk sjukdom som innebär ökad svaghet i fram för allt armar och ben, tungans och svalgets muskulatur, men även andra muskelgrupper kan bli angripna. När förlamningarna förvärras drabbas också andningsmuskulaturen. Tilltagande andningssvårigheter, ofta med lunginflammation som komplikation, leder slutligen till att patienten avlider. Patienter väcker olika känslor hos behandlaren, som möter patienter och deras närstående som är mitt i livet: ibland med nyligen ingångna parrelationer, små barn och är mitt i yrkeskarriären. Att möta patient och närstående i en sådan livssituation gör något med oss som behandlare. Mamma och pappa ska ju inte försvinna från sina barn utan finnas där som stöd, hjälp och tröst. Nu behöver vi liksom i en parallellprocess gå in och ge stöd, hjälp och tröst, inte bara till patienten utan också till hennes/hans familj. Visserligen ska vi försöka hjälpa patienten med akuta krisreaktioner tillbaka till den hon/han vill vara: en stödjande, hjälpande och tröstande förälder. Att hjälpa patienten att leva i nuet men samtidigt ge stöd i att planera för barnen när mamma eller pappa inte finns hos dem längre, kan ibland vara en omtumlande känsla för behandlaren.

3 30 Margareta Klaman Vi behandlare ska efter patientens behov följa med på denna resa som handlar om den slutliga separationen döden. Genom alla dessa hållplatser där vi ser att en ny förlust av kroppskrafter har tillkommit, med en mer eller mindre stark sorgereaktion som följd. Att hjälpa patienten till nästa hållplats och till slut till ändhållplatsen, kan ofta vara en fin men känslomässigt krävande upplevelse. Under hela denna resa har många känslor kommit upp hos både patient, närstående, samt hos behandlare. Denna reflektion har sin upprinnelse i ett epitet trevlig som jag hörde användas ofta just om ALS-patientgruppen. Vi kan säga att denna patientgrupp är trevlig att möta. Att ge dessa familjer epitetet trevlig blir som att vi inte legaliserar de mer jobbiga känslorna som ilska, nedstämdhet, ledsamhet med gråtattacker som följd. Att patienter med en så svår sjukdom som ALS gråter är i högsta grad naturligt. Att under en pågående process hela tiden drabbas av förlust av kroppsfunktioner innebär också mer eller mindre starka sorgereaktioner. Att då få gråta ut är naturligt när man blir begränsad i sin kropps brukbarhet. Det betyder självfallet inte att vi som behandlare har misslyckats att ge stöd, hjälp och tröst. Det kan vara mycket nära livet att sitta med en patient som gråter öppet i behandlingsrummet. Har vi inte först då uppnått en nära behandlingsallians med patienten och hennes/hans närstående? En familj Att få sjukdomen ALS är i högsta grad en familjeangelägenhet. Hela familjen, inte bara den som insjuknar, blir drabbad och kommer in i en kris. Jag vill berätta om en familj som jag har haft kontakt med, bestående av mamma, pappa och två barn i övre tonåren, där mamman i familjen får sjukdomen ALS. Mamman och pappan har kommit så långt i sina yrkeskarriärer att de är väl etablerade på arbetsmarknaden. De har också ett stort och rikt privat nätverk bestående av släkt, vänner samt arbetskamrater. Tonårsbarnen är mitt uppe i sin frigörelseprocess från föräldrarna, men har självfallet stort behov av deras stöd och hjälp för att gå från beroende till ett mer självständigt kommande vuxenliv. De klarar av sina gymnasiestudier och har ett rikt fritidsintresse och många vänner. De problem som tidigare har uppkommit i familjen har man försökt att lösa och har också kunnat detta på ett konstruktivt sätt. Denna familj kan man säga har en hög kompetens. Så kommer sjukdomen in och hotar att kullkasta balansen i denna familj. Vad händer: Mammans värld vacklar. Sjukdomen hotar ju hela hennes existens. Hon som skall finnas där för sina barn och vara stöttande, tröstande och hjälpa dem att nå vuxenlivet. Hon kanske aldrig får se barnen flytta hemifrån och etablera ett eget vuxenliv. Alla dessa förluster genererar känslor av sorg. Pappan som i sin egen kris också skall vara stöttande och tröstande gentemot sin hustru och barnen. Tankar som att jag kommer att bli ensamförälder uppkommer. Tonårsbarnen som är mitt uppe i sin självständighetsutveckling. Hela deras tillvaro är redan så känslig. Tankar som att duga, passa in i kamratgruppen mm, engagerar en stor del av deras tanke- och känsloliv. Just då när de behöver stöd och bekräftelse från föräldrarna för att bli starka och hela individer, kommer sjukdomen in i familjen och rubbar balansen. Hur lätt är det då att våga visa ilska och irritation mot en mamma som har en svår och livshotande sjukdom?

4 31

5 32 Margareta Klaman Vad gör denna familj? De tackar ja till den hjälp och det stöd de kan få av sjukvården och det nätverk som arbetar med ALS. Mamman och pappan väljer att få enskilda samtal, men när vissa frågor uppkommer, samlas de med behandlare till parsamtal. Barnen får också initialt möta en behandlare i en samtalskontakt, men föräldrarna kan sedan återta sitt föräldraansvar genom att de har fått den hjälp och det stöd som behövdes för att vara stöttande och bekräftande föräldrar. Detta innebär inte att barnen under resans gång inte åter behöver knyta an till en behandlare vid behov. Denna familj har förmåga och kompetens att klara av svårigheter sedan tidigare. De behöver bara få hjälp och stöd att finna den i den kaotiska situation som de befinner sig i. Rollerna i familjen finns där, men de behöver få hjälp att återta dessa. De är förvisso lite förändrade, såtillvida att mamman behöver mer konkret hjälp, vilket kan innebära att fadern och barnen hjälper henne på ett annat sätt än tidigare. Hjälp och stöd från kommun och landsting sätts också in för att normalisera rollerna i familjen. Fadern behöver få hjälp för att kunna se att tonårsbarnen behöver stöd och bekräftelse, parallellt med att mamman är mitt uppe i sin sjukdom, med medföljande förluster av kroppsfunktioner och konsekvenser också på det psykologiska planet. Jag kan också säga att denna familj är lätt att bemöta och hjälpa. I den ibland kaotiska situation som de befinner sig i och med den kraft och kompetens som den har, känns det relevant att beskriva familjen med orden; kapabel, kompetent, välfungerande. Sociala aspekter När man får sjukdomen ALS, händer det mycket i kroppens funktioner som innebär förluster och som kan resultera i mer eller mindre starka sorgereaktioner. Dessa förlustområden kan vara: Hälsa. Detta är så självklart men är ändå viktigt att benämna. Självkänsla Relationer Levnadsvanor Arbete Ekonomi Boende Vad betyder arbetet för självkänslan? Att inte kunna arbeta längre kan för vissa innebära en stor sorg som på olika sätt behöver bearbetas. Hur är relationen till make/maka när sjukdomen kommer in i familjen och blir en familjeangelägenhet? De svårigheter som finns och den dysfunktion som familjen kan ha, kan nu få möjlighet att komma upp till ytan, för att bearbetas i en familjeterapi eller att den är så cementerad att dysfunktionen förstärks. Boendet kan behövas förändras, antingen att man behöver byta bostad eller att befintligt boende behöver bostadsanpassas. Bostaden kan till slut se ut som ett mindre sjukhus med hjälpmedel, personliga assistenter, personal från hemsjukvården mm. Vad gör allt detta med familjens integritet? Ekonomin kan försämras. Vad händer om ekonomin redan innan var ansträngd? Att ta del av samhällets hjälpinsatser är inte alltid odelat positivt. Patienten kanske arbetar heltid vid insjuknandet. Finns det möjlighet att han kan arbeta kvar, men med reducerad arbetstid? En förstående arbetsgivare och handläggare på Försäkringskassan är ovärderligt. Att kunna ta sig till arbetet genom att få färdtjänst eller bilstöd blir viktigt. Att få hjälp på arbetsplatsen, både vad det gäller arbetshjälpmedel, arbetsbiträde eller personlig assistent, kan vara en förutsättning för att kunna fortsätta att arbeta. Att ha tillgång till olika typer av hjälpmedel i hemmet, som specialspolande toalett, omgivningskontroll, lyftanordningar mm kompenserar

6 Ett liv trots ALS en betraktelse 33 till viss del funktionshindret. Att få personlig assistent eller andra insatser från kommunen innebär också att patienten kan till en viss del fortsätta att leva det liv som han har levt tidigare. Detta att finna mening i livet fast ALS har kommit in i patientens och hans familjs liv, är mycket viktigt för att klara av sjukdomen och dess konsekvenser. I detta sammanhang får vi inte glömma bort närståendes behov av stöd som till exempel. avlastning från kommunen. Kommunens biståndshandläggare blir en viktig person för patienten och hans familj. Logoped och dietist är viktiga med tanke på kommunikationshjälpmedel, näringspreparat, sondmat mm. Kontakt med hemsjukvård samt Avancerad sjukvård i hemmet (ASIH) är värdefullt för att kunna få vara kvar i hemmet till livets slut. Psykologiska aspekter Vad händer på ett psykologiskt plan när ALS kommer in i en människas liv? Detta kan naturligtvis variera från person till person, hur man hanterar konsekvensen av alla förluster som sker av kroppens funktioner. Hur har man klarat av att gå från det lilla barnets beroende av föräldrarnas omsorger, till att utvecklas till en självständig och mogen person? Hur har personen under denna utveckling klarat av separationsprocessen från föräldrarna, denna som är så nödvändig för att kunna utvecklas till en självständig och mogen individ? Har jag för att skydda mig från min egen sårbarhet, blivit mig själv nog eller kan jag tillåta mig att se att jag inte är omnipotent och behöver andra människors hjälp i olika situationer. Hur har min tillit till andra människor utvecklats? Hur ser min självbild och självkänsla ut och kan jag säga till mig själv att jag duger som jag är fast jag inte klarar av allt det jag kunde tidigare? Vad är det som gör att vissa patienter och deras familjer klarar av denna kris, att ALS kommer in i familjen, bättre än andra? Ett sätt att försöka att förstå kan vara professorn i medicinsk sociologi Aaron Antonovskys begrepp Sense of Coherence (Känsla av sammanhang, KASAM på svenska). KASAM består av tre komponenter som är avgörande för hur man ser på sig själv i ett salutogent perspektiv (Salus=hälsa; genesis= ursprung, tillblivelse). 1. Begriplighet (jag vet/förstår). Upplevelsen av att tillvaron är ordnad och sammanhängande och att man kan hantera den uppkomna situationen. Att man tror att det som händer kommer att utvecklas så bra som man kan förvänta sig efter omständigheterna. 2. Meningsfullhet (jag vill, trots allt). Detta är den viktigaste komponenten. Att man finner saker i livet som är viktiga och engagerande och där man finner delaktighet. Det leder till att man hittar både förståelse och resurser att tackla det som händer. 3. Hanterbarhet (jag kan). Man har en upplevelse att det finns resurser att tillgå, både egna och andras. Att söka och ta emot hjälp blir viktigt och värdefullt. Exempel på friskfaktorer som bygger upp egenvärde som i sin tur ger motståndskraft till att klara av svåra situationer kan vara: minst en nära förtrogen familjens bekräftelse och trygghet privata nätverket ger trygghet genom dess normer och värderingar att trots sjukdom och funktionshinder känna att jag kan klara av saker, till exempel med hjälp av hjälpmedel och personliga assistenter hur jag tidigare i livet har klarat av kriser och svårigheter.

7 34 Margareta Klaman Kroppsliga förändringar påverkar människans kompetens och färdigheter och kan ha stor betydelse för självkänslan och identiteten. Det finns en risk att sjukdomen blir identiteten. Om man har en trygg anknytning och en god självkänsla blir man mindre sårbar. Självkänslan är ofta förknippad med identitet. Det är därför viktigt hur förhållandet till sjukdomen och funktionshinder utvecklas. Men det är inte lätt då man slungas ut ur sin normala verklighet. Framtidsperspektivet förändras. Identiteten blir annorlunda. Kroppen upplevs som främmande. Förhållandet till familj och vänner förändras. Att därför få sörja gjorda förluster är viktigt. Vanmakt skapar bara rädsla. Med känslan av egenvärde kan jag lättare möta livets utmaningar med den motståndskraft som jag har byggt upp tidigare i livet. Existentiella aspekter Peter Sylwan säger i sin bok Tillit: Den som vet att tiden är utmätt, måste fråga sig varför den finns och ge den mening. Människan söker meningen med livet. Vetskapen om att livet har ett slut är vi människor ensamma om att ha. Fast vi har denna vetskap lever vi som om vi var odödliga. Döden är något som vi inte vill tänka på. Att den kan komma in i våra liv när som helst i vår bräckliga existens, håller vi ifrån oss. Det kanske är så att vi inte skall tänka på livets slut, för att vi skall känna en mening i att bygga upp en tillvaro med familj, vänner och arbete. Att gå in i en relation och känna tillit att våga göra detta, innebär också att riskera att mista allt. Att då tänka på separation, under livstiden eller den slutliga separationen, döden, är kanske inte så konstruktivt. Men så kommer ALS eller någon annan svår sjukdom in i livet. Att då kunna sätta ord på rädslan blir ett måste för att kunna finna en mening med den tid som finns kvar. Författaren Majgull Axelsson säger i en krönika i Dagens Nyheter (061112) att Tiden är en egendomlighet i alla våra liv, nästan omöjlig att definiera och lika omöjlig att undgå. Den låter sig inte påverkas av oss människor. Den rullar bara på, mot den där platsen som vi egentligen inte trodde på när vi var 32 år, men som nu börjar framstå som en realitet. I ett ALS-sjukdomsperspektiv kan man då tilllägga att man inte kunde tänka sig att ALS skulle vara det som skulle föra en till den platsen som är ändhållplatsen för våra liv. Slutord Lyhördhet i mötet med patienten och hans närstående är mycket viktigt. Vi måste visa respekt för patientens kompetens och identifiera de patienter som mest behöver vår hjälp och vårt stöd. Att kunna identifiera den patient som behöver mest stöd och hjälp från sjukvården och dess ALS-nätverk, måste utifrån det som har sagts i artikeln, vara en viktig uppgift. Alla patienter kan ha behov av stöd och hjälpåtgärder, men alla behöver inte lika mycket eller hjälp på samma sätt. Stödet måste vara individuellt anpassat. Att vara lyhörd och öppen inte bara för det sagda ordet, utan också för annan kommunikation som vi får från patient och närstående, är viktigt för att kunna möta de behov som finns. Att kunna se att sjukdomen är en familjeangelägenhet gör att närstående inte glöms bort. Detta gäller inte minst barnen. Att kunna se och separera närståendes behov från patientens är viktigt att uppmärksamma för oss behandlare. Att försöka hjälpa patienten att finna en mening med livet fram till den slutliga separationen och att ge närstående det stöd för att de skall orka, är en fantastisk uppgift för oss behandlare. Det kan vara tungt många gånger, men med ett bra fungerande ALS-nätverk eller ALS-team är det ett

8 Ett liv trots ALS en betraktelse 35 arbete som berör och ger mycket tillbaks. ALS gör att vi kommer nära livets djupaste dimensioner. Ett tack till med. doktor, socionom Mariann Olsson, som har varit ovärderlig för denna artikels genomförande. Tack också till med. doktor, överläkare Rayomand Press, för granskning och synpunkter. LITTERATUR Albom, M (1997). Tisdagarna med Morrie. Stockholm: Forum. Andersen, P A, Borasio, G D, Dengler, R, Hardman, O, Kollewe, E, Leigh, P N, Pradat, P F, Silani, V, & Tomik, B (2005). The EFNS task force on Management of Amyotrophic Lateral Sclerosis; guidelines for diagnosing and clinical care of patients and relatives. European Journal of Neurology, 12, Antonovsky, A (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur. Axelsson, M (2006). För oss fyrtiotalister, vi som alltid har varit unga, är det en smula egendomligt att fylla sextio. Dagens Nyheter, kulturbilagan Cröde-Widsell, G (2006). Vilken betydelse har hjälpmedel, i den dagliga livsföringen, för personer med diagnosen Amyotrofisk Lateral Skleros (ALS). En litteraturstudie. Karolinska institutet, Institutionen för klinisk Neurovetenskap, Sektionen för Neurologi i Huddinge. Magisteruppsats. Fant, M (1995). Klockan saknar visare. Stockholm: Natur och Kultur. Gjaerum, B, Gröholt, B & Sommerschild H (red) (1999). Att bemästra. Motståndskraft, skyddsfaktorer och kreativitet bland utsatta barn, ungdomar och deras föräldrar. Stockholm: Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa (SFPH). Grande, G E, Todd, C J, & Barclay S I. Health Services Research Group, University of Cambridge, UK (1997). Support needs in the last year of life. Patient and carer dilemmas. Palliative Medicine, 11 (3), Hebert, R S, Lacomis, D, Easter, C, Frick, V, Shear, M K (2005). Grief support for informal caregivers of patients with ALS: A national survey. Neurology, 64, Hecht, M J, Graesel, E, Tigges, S, Hillemacher, T, Winterholler, M, Hilz, M J, Heuss, D, & Neundorfer, B (2003). Burden of care in Amyotrophic lateral sclerosis. Palliative Medicine, 17 (4), Lindquist, U-C (2004). Ro utan åror. Stockholm: Norstedts. Olsson, A (2005). Förändras känslan av sammanhang vid bromsmedicinering? En uppföljande studie av MS-patienter vid tiden före påbörjande av och fyra månader in i behandlingen med bromsmedicinering. Karolinska institutet, Institutionen för medicin. Magisteruppsats. Plahuta, J, Mc Culloch, J, Kasarskis, E J, Ross, M A, Walter, R A, & Mc Donald, E R (2002). Amyotrophic lateral sclerosis and hopelessness; psychosocial factors. Social Science and Medicine, 55, Socialstyrelsen (2006). Amyotrofisk lateral skleros. Utdrag ur Socialstyrelsens databas om små och mindre kända handikappgrupper Hämtad från Sylwan, P (2005). Tillit. Stockholm: Natur och Kultur.

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman

2013-04-02 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET MÄNSKLIGA RELATIONER. Ghita Bodman MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET 1 MÄNSKLIGA RELATIONER 2 1 MÄNSKLIGA RELATIONERS ROLL I DET FÖREBYGGANDE ARBETET... FÖR ATT JAG..., SKA MÅ BRA... 3 SALUTOGENES Främjande av hälsa

Läs mer

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården

Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård

Läs mer

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad

Barn som närstående. När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn som närstående När någon i familjen blir svårt sjuk eller skadad Barn har, enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och patientsäkerhetslagen (6 kap. 5) rätt till information och stöd för egen del då

Läs mer

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en

Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en Randiga Huset är en organisation för barn, unga och vuxna som förlorat eller håller på att förlora en anhörig eller närstående. Randiga Huset är en rikstäckande organisation som är partipolitiskt och religiöst

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Nutrition vid ALS. Dietistens arbete med ALS-patienter. Elisabet Allheim leg. dietist

Nutrition vid ALS. Dietistens arbete med ALS-patienter. Elisabet Allheim leg. dietist Nutrition vid ALS Dietistens arbete med ALS-patienter Genomförande Odontologen tar kontakt med dietist när en patient har tackat ja. Dietist ringer patienten och bokar tid. Matdagbok. Kostnadsfritt för

Läs mer

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1

Barnen och sjukdomen. Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 Barnen och sjukdomen Barn som anhörig till allvarligt sjuk förälder BARNEN OCH SJUKDOMEN 1 I familjer där förälder eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator

Diabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet

Läs mer

BARN SOM NÄRSTÅENDE SFPMs vårmöte Helsingsborg 14 mars 2013

BARN SOM NÄRSTÅENDE SFPMs vårmöte Helsingsborg 14 mars 2013 BARN SOM NÄRSTÅENDE SFPMs vårmöte Helsingsborg 14 mars 2013 Pia Ganmark Kristina Fredriksson Kuratorer inom Palliativ vård och ASIH Hässleholm/Kristianstad När mamma dog så kändes det som ett stort svart

Läs mer

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod

Stegen in i arbetslivet Processtöd - SIA-modellens metod Stegen in i arbetslivet M Processtöd - SIA-modellens metod Ann-Christine Gullacksen Docent i socialt arbete Hälsa och Samhälle Malmö högskola december 2012 Förloppets faser i SIA-modellen Fas 1 Fas 2 Fas

Läs mer

Välkommen till kurator

Välkommen till kurator Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom

Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Patientdiskussion: Neurologisk sjukdom Hélène Pessah-Rasmussen överläkare, docent VO neurologi och rehabiliteringsmedicin Skånes universitetssjukhus 160316 Behovet av palliativ vård i livets slutskede

Läs mer

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros

20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros 20100601 Riktlinjer för rehabilitering av patienter med Amyotrofisk Lateralskleros Inledning Syfte Landstinget Kronoberg har formulerat visionen Ett gott liv i ett livskraftigt län, vilket innebär att

Läs mer

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

Salutogent förhållningssätt och ledarskap Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan

Läs mer

Sammanställning 4 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 4 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 4 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen

Kontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet

Läs mer

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Till dig som förlorat di barn

Till dig som förlorat di barn Till dig som förlorat di barn Spädbarnsfonden Till dig som förlorat ditt barn Vi som skrivit den här foldern är mammor och pappor som också har förlorat ett barn. Ett ögonblicks skillnad, från en sekund

Läs mer

Är du anhörig till någon med funktionshinder?

Är du anhörig till någon med funktionshinder? Är du anhörig till någon med funktionshinder? Kris- och samtalsmottagningen STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Kris- och samtalsmottagningen kan hjälpa dig När man är med om något riktigt svårt kan det hända att

Läs mer

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013

Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barnen och sjukdomen Nationell konferens Barn som anhöriga 2013 Barn till föräldrar med allvarlig somatisk sjukdom Att implementera lagen inom vuxensomatisk vård Neurologiska klinikens arbete med rutiner

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503

Hospice och andra vårdformer i livets slutskede. LD-staben/planeringsavdelningen Ärende: 2016/01503 Hospice och andra vårdformer i livets slutskede LD-staben/planeringsavdelningen 2016-11-25 Ärende: 2016/01503 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Palliativ vård... 3 Vård i livets

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1

Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information til dig som är förälder til ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 Lkg-teamet Malmö Barn med LKG Information till dig som är förälder till ett barn med LKG SUS Malmö, lkg-teamet Jan Waldenströms gata 18 205 02 Malmö 1 2 Text: Kerstin Österlind, kurator, Skånes universitetssjukhus

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2002:45 1 (9) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2000:49 av Inger Persson (v) om att ytterligare rehabiliteringsteam skall inrättas för patienter som drabbats av Parkinsons sjukdom

Läs mer

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

www.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET. Solutions with you in mind

ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET.  Solutions with you in mind ALLT OM FÖRLORAD RÖRLIGHET Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Hos patienter med multipel skleros (MS), definieras förlorad rörlighet som varje begränsning av rörlighet som orsakas

Läs mer

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård

Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Arbetsmaterial webbutbildning i allmän palliativ vård Allmän palliativ vård Det här arbetsmaterialet riktar sig till dig som i ditt yrke möter personer i livets slutskede som har palliativa vårdbehov samt

Läs mer

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på

Läs mer

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten

Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Supportive care av den geriatriska onkologiska patienten Gabriella Frisk, Onkolog, Sektionschef Sektionen för cancerrehabilitering, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Agenda Bakgrund

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Exempel på de

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket

Barn och sorg. Sjukhusbiblioteket Barn och sorg Sjukhusbiblioteket Ager, Ulrika: Ett liv kvar att leva att börja om när det värsta hänt. Recito. 2009 Ulrika berättar om hur livet vände på ett par sekunder och aldrig blev sig likt igen,

Läs mer

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom

Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Upplevelser av alkohol och andra droger samt recovery hos personer med svår psykisk sjukdom Gunilla Cruce Socionom, PhD POM-teamet i Lund & Inst kliniska vetenskaper - psykiatri Lunds universitet Sverige

Läs mer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.

Läs mer

Palliativ vård vid olika diagnoser

Palliativ vård vid olika diagnoser Palliativ vård vid olika diagnoser likheter och olikheter Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet 2013-04-17 Professor P Strang Cancer den fruktade diagnosen

Läs mer

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25]

STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT. Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] STÖD TILL NÄRSTÅENDE TILL PERSONER MED DEMENSSJUKDOM GER EFFEKT Signe Andrén Dr Med Vet, leg. sjuksköterska [2009-05-25] 1 I slutet av 1990-talet fick jag möjlighet att samordna ett projekt för personer

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell

Våga berätta. Utdrag ur: om mammor som blir utsatta för psykiskt och fysiskt våld och deras barn. Barbro Metell Utdrag ur: Det pågår psykiskt och fysiskt våld mot mammor och barn i många hem. Våldet är ett allvarligt hot mot mammors och barns liv och välbefinnande. Den här skriften ger inblick i hur mammor och barn

Läs mer

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer:

Introduktion. Personkretsen. Paragraf 1. LSS har bestämmelser om hjälp till dessa personer: Introduktion LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt till särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till personer med funktionshinder. Socialtjänstlagen,

Läs mer

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft. Att stärka barnet, syskon och hela familjen Christina Renlund Leg psykolog och psykoterapeut Föräldrar Föräldrafrågor Att hjälpa barn att uttrycka sig handlar också om att hjälpa föräldrar Hur pratar man

Läs mer

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet

Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet Du kan hjälpa och stödja Som kontaktperson, ledsagare och avlösare i hemmet kan du hjälpa och stödja personer med funktionsnedsättningar så att de kan leva

Läs mer

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens

Läs mer

På väg Enkät för den unge

På väg Enkät för den unge På väg Enkät för den unge För dig som bor i familjehem eller HVB Du har rätt att få det stöd du behöver, både innan och efter det att du flyttat ut från ditt familjehem eller hem för vård eller boende

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Hot och våld.. 5-6 Krisgrupp. 7 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut

Läs mer

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Inledning. ömsesidig respekt Inledning Inledning läkaren och min man springer ut ur förlossningsrummet med vår son. Jag ligger kvar omtumlad efter vad jag upplevde som en tuff förlossning. Barnmorskan och ett par sköterskor tar hand om mig.

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

ÖVERTORNEÅ KOMMUN. Antagen av Socialnämnden 5 2014-02-12 2013/42

ÖVERTORNEÅ KOMMUN. Antagen av Socialnämnden 5 2014-02-12 2013/42 ÖVERTORNEÅ KOMMUN Antagen av Socialnämnden 5 2014-02-12 2013/42 Lokal Värdegrund Övertorneå Äldreomsorg 1 januari 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen (5 kap. 4~ SoL 2001:453) De nya

Läs mer

Habiliteringsprogram Transition BUH NLL

Habiliteringsprogram Transition BUH NLL Habiliteringsprogram Transition BUH NLL Berörda enheter Barn- och ungdomshabilitering NLL Syfte Vi tydliggör vårt utbud av råd, stöd och behandling för patient, medarbetare och samverkanspartners och genom

Läs mer

Social dokumentation. Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum

Social dokumentation. Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum Social dokumentation Lisbeth Hagman Utredare Stiftelsen Äldrecentrum Vad reglerar? Förvaltningslagen (1986:223) Socialtjänstlagen (2001:453) SOSFS 2006:5 2013-10-25 Vilka bestämmelser gäller? SoL 11 kap.

Läs mer

Angående arbetsmiljöfrågor.

Angående arbetsmiljöfrågor. Angående arbetsmiljöfrågor. http://www.dagensmedicin.se/artiklar/2016/03/11/hysteriskt-om-flytt-pa-karolinska/ Arbetsmiljö vid socioekonomiskt utsatta kliniker? Del av studie om arbetsmiljö i Folktandvården

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola

Handlingsplan vid KRISSITUATIONER. för Kyrkvillans förskola Handlingsplan vid KRISSITUATIONER för Kyrkvillans förskola Innehållsförteckning Brand. 3 Olycksfall. 4 Krisgrupp. 5 Krisgruppens uppgifter Planering av första tiden Information i akut skede.. 6 Information

Läs mer

SJUKVÅRD. Ämnets syfte

SJUKVÅRD. Ämnets syfte SJUKVÅRD Ämnet sjukvård är tvärvetenskapligt och har sin grund i vårdvetenskap, pedagogik, medicin och etik. Det behandlar vård- och omsorgsarbete främst inom hälso- och sjukvård. I begreppet vård och

Läs mer

ÄLDREPEDAGOG- COACHEN Inspirerad av ett salutogent arbetssätt

ÄLDREPEDAGOG- COACHEN Inspirerad av ett salutogent arbetssätt ÄLDREPEDAGOG- COACHEN Inspirerad av ett salutogent arbetssätt Prospektförslag av: Catharina Ljung & Carina Bengtsson Äldrepedagogutbildningen vid Malmö Högskola, Hälsa och samhälle, Maj 2009 Salutogent

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER

TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER TILL DIG SOM HAR EN ANHÖRIG MED SPRIDD BRÖSTCANCER INNEHÅLL En ny situation 1 Be om hjälp och stöd 2 Var medmänniska 4 Låt inte er omgivning styra 6 Ta hand om dig själv 8 Hitta saker att uppskatta 10

Läs mer

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun Lena Bergman, 0573-142 89 lena.bergman@arjang.se HANDLINGSPLAN/POLICY Antagen av Stöd och omsorgsnämnden Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun 2(5) Bakgrund Handlingsplan/policyn för

Läs mer

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet

Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé PATIENT- OCH NÄRSTÅENDEUTBILDNING MED HÖG DELAKTIGHET 1 Patient- och närståendeutbildning med hög delaktighet För

Läs mer

Den existentiella krisen i palliativ vård

Den existentiella krisen i palliativ vård Den existentiella krisen i palliativ vård LISA SAND SOCIONOM OCH MED.DR ASIH STOCKHOLM SÖDRA/LÅNGBRO PARK OCH STOCKHOLMS SJUKHEM/FOUU Varför stödja? Vad är det man vill åstadkomma? Vad gör döden med oss

Läs mer

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 5 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet

STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN. Paraplyet STÖDGRUPPER I DANDERYDS KOMMUN Paraplyet Innehållsförteckning 1. Aladdin 2. Barnkraft 3. Skilda Världar 4. Komet 5. Anhörigstödet 6. Gapet 7. Öppenvårdsgrupper 8. Egna anteckningar 9. Kontaktuppgifter

Läs mer

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder

Regnbågsfamiljer och normativ vård. Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Regnbågsfamiljer och normativ vård Lotta Andréasson Edman Leg. Barnmorska Fil.mag Mama Mia Söder Föreläsningens innehåll Regnbågsverksamhet Historik Normer Heteronormativitet och dess konsekvenser i vården

Läs mer

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning

Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Åsa Axelsson Göteborg universitet Sahlgrenska Universitetssjukhuset Anhörigas upplevelse av hjärtstopp och återupplivning Ingen intressekonflikt Hjärtstopp Behandling Förlust Förutsättningar Alltid plötsligt

Läs mer

Barns som utsätts för fysiska övergrepp

Barns som utsätts för fysiska övergrepp Barns som utsätts för fysiska övergrepp Birgitta Svensson Doktorand i Folkhälsovetenskap Karlstads universitet Stressutlöst våld mot barn med långvarig sjukdom/funktionsnedsättning Upprepat fysiskt och

Läs mer

RBU:s ideologiska grund; kortversionen

RBU:s ideologiska grund; kortversionen RBU:s ideologiska grund; kortversionen I första hand barn 1. Rätten att få vara barn med lek, trygghet och en god barndom 2. Rätten som ung till utveckling, självständighet, frigörelse och en tro på framtiden

Läs mer

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS

LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE - LSS HAGFORS KOMMUN MÅLET MED LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE, LSS, ÄR ATT DEN ENSKILDE FÅR MÖJLIGHET ATT LEVA SOM ANDRA LSS

Läs mer

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod

Kontakt. LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B Linköping. leanlink.se/lss-funktionsstod Kontakt LSS Funktionsstöd Klostergatan 5B 581 81 Linköping lss@linkoping.se leanlink.se/lss-funktionsstod Linköpings kommun Leanlink LSS Funktionsstöd leanlink.se LSS Funktionsstöd Vår värdegrund Linköpings

Läs mer

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet

När livet krisar.. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet När livet krisar.. - En liten handbok i att ta hand om dig själv vid kriser och vart du kan söka stöd. Studenthälsan, Luleå tekniska universitet Kris innebär att det har hänt något allvarligt i livet som

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

genom att vi glittrar!!

genom att vi glittrar!! Hur får vi barns ögon att glittra? Nacka kyrka 2011-02-16 genom att vi glittrar!! Böcker jag skrivit Med gemensamma krafter. Om förhållningssätt som metod i arbete med ungdom. Förlag: Utbildarna AB. Säljes

Läs mer

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse

Trygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda

Läs mer

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention

Session Sorg. Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention Session Sorg Efterlevandestöd Ny forskning i sorg Barn och familj i sorg och saknad en gruppintervention Inger Benkel, socionom, Med Dr Palliativt Centrum Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Christina

Läs mer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas! Vad händer när föräldrarna ska skiljas? Vad kan jag som barn göra? Är det bara jag som tycker det är jobbigt? Varför lyssnar ingen på mig? Många barn och unga skriver

Läs mer

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN

BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN FÖRA BARNEN PÅ TAL BEARDSLEES FAMILJEINTERVENTION Heljä Pihkala 15/11 2012 BRYTA TYSTNADEN OM MISSBRUKET I FAMILJEN TVÅ METODER MED SAMMA GRUNDANTAGANDE: ÖPPEN KOMMUNIKATION OM FÖRÄLDERNS SJUKDOM/MISSBRUK

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när någon i familjen är sjuk eller dör I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom, skada eller död blir situationen för barnen

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade

Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade LSS betyder lag om Stöd och Service till vissa funktionshindrade och ger rätt särskild hjälp. LSS är en lag som ger särskilda rättigheter till

Läs mer

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem Bc-ung Utbildning/metoder Beroendetillstånd Ki 12 hp NOA 7,5 hp Familjebehandling (traditionell) HAP (Haschavvänjningsprogram)

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER MARGARETHA LARSSON LEKTOR I OMVÅRDNAD H Ö G S K O L A N I S K Ö V D E W W W. H I S. S E M A R G A R E T H A. L A R R S O N @ H I S. S E Bild 1 TONÅRSFLICKORS HÄLSA ATT STÖDJA

Läs mer

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska

Utbildningens mål och inriktning. Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Utbildningens mål och inriktning Yrkesroll Demensspecialiserad undersköterska Efter avslutad utbildning ska den studerande ha kunskaper om olika former av demenssjukdomar och deras konsekvenser för individen

Läs mer

Det kommer att handla om vad det kan bero på att du är på ditt sätt och att jag är som jag är.

Det kommer att handla om vad det kan bero på att du är på ditt sätt och att jag är som jag är. LSS - dagen Sida 1 av 17 BILD 2 Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer. BILD Fingrar Det är konsten att kunna bygga upp en relation, och när jag pratar om relationer så

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 1 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 1 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Omsorgs- och handikappfrågor Sjukvård/Tandvård Kommuners ansvar för avlidna Bilagor: Cirkulär 1993:21 Mötet med döden inom kommunens vård och omsorg

Omsorgs- och handikappfrågor Sjukvård/Tandvård Kommuners ansvar för avlidna Bilagor: Cirkulär 1993:21 Mötet med döden inom kommunens vård och omsorg Cirkulärnr: 1994:227 Diarienr: 1994:3208 Handläggare: Avdsek: Alwa Nilsson Lena Sandström Vård Komrätt Datum: 1994-12-21 Mottagare: Rubrik: Äldreomsorg Omsorgs- och handikappfrågor Sjukvård/Tandvård Kommuners

Läs mer

Möjlighet att leva som andra

Möjlighet att leva som andra Möjlighet att leva som andra Lättläst sammanfattning Slutbetänkande av LSS-kommittén Stockholm 2008 SOU 2008:77 Det här är en lättläst sammanfattning av en utredning om LSS och personlig assistans som

Läs mer

Dialog Meningsfullhet och sammanhang

Dialog Meningsfullhet och sammanhang Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap

Läs mer

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se

Konflikthantering enligt Nonviolent Communication. Marianne Göthlin skolande.se Konflikthantering enligt Nonviolent Communication Marianne Göthlin skolande.se Nonviolent Communication - NVC NVC visar på språkbruk och förhållningssätt som bidrar till kontakt, klarhet och goda relationer

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Döendet. Palliativa rådet

Döendet. Palliativa rådet Döendet Palliativa rådet Övergå till palliativ vård i livets slut Sjukdomsförloppet kan se olika ut och pågå under olika lång tid bl.a. beroende av diagnos patienten har Palliativ vård i livets slutskede

Läs mer