Inspektion av Operation Alfred och Selma vid Polismyndigheten i Skåne

Transkript

1 Tillsynsrapport 2013:16 Inspektion av Operation Alfred och Selma vid Polismyndigheten i Skåne Rikspolisstyrelsen

2

3 Sammanfattning 3 Sammanfattning Under 2012 genomförde Polismyndigheten i Skåne insatserna Alfred och Selma. Bakgrunden var att det under 2011 och i början av 2012 inträffat flera grova våldsbrott och att det förelåg en bakomliggande och komplex problembild med kopplingar till den organiserade brottsligheten. Redan något år tidigare, den 23 augusti 2010, beslutade länspolismästaren att myndigheten skulle arbeta mer fokuserat och gemensamt med Malmös problembild. Insatsen kom att kallas för Fokus Malmö. Syftet med insatsen var bl.a. att polismyndighetens avdelningar och polisområde Malmö skulle samarbeta i högre omfattning än tidigare. När det sedan skedde flertalet mord inom en kort tid i slutet av 2011 beslutade länspolismästaren den 3 januari 2012 om en särskild händelse med anledning av att polismyndigheten inte klarade av att resurssätta utredningsorganisationerna. Insatsen fick namnet Operation Alfred. Samtidigt beslutade myndigheten om att begära nationell förstärkning via Rikskriminalpolisen (RKP) samt att det skulle omfördelas resurser inom myndigheten och senare även inom samverkansområdet. Den särskilda händelsen fortsatte under hela 2012 och Operation Alfred kompletterades med Operation Selma som beslutades i operativa rådet. Operation Selma syftade till att arbeta med de bakomliggande orsakerna till morden. Rikspolisstyrelsens utvärderingsenhet vid verksledningskansliet har med anledning av de omfattande insatserna Alfred och Selma fått i uppdrag att leda och samordna en utvärdering av de båda insatserna. En del av denna utvärdering har genomförts av en inspektionsgrupp under ledning av Ulrika Herbst, länspolismästare i Östergötlands län, och i nära samarbete med enheten för inspektionsverksamhet vid RPS. Studien har främst inriktats på ledning och styrning samt resultat och ekonomi. Denna rapport är resultatet av den inspektion som genomförts och bygger på dokumentanalyser, verksamhetsstatistik samt intervjuer med representanter för Polismyndigheten i Skåne och RKP. Sammantaget är inspektionsgruppens uppfattning att övergripande mål och strategier för insatsen har varit tydligt formulerade och väl kända hos personalen. Det förefaller också som att polismyndigheten, trots en pressad situation, väl förvaltat de tillförda resurserna och uppnått de delmål som respektive inriktning uppdragits att hantera. Inspektionsgruppens uppfattning är trots detta att det har funnits möjlighet för Polismyndigheten i Skåne att göra rätt från början. Främst avses det beslut i augusti 2010 som avsåg att starta en planlagd insats, Fokus Malmö. Ambitionen var att i huvudsak arbeta mot den problembild som senare eskalerade och tvingade fram Operation Alfred men insatsen fick aldrig avsedd effekt. I rapporten redovisas följande nio rekommendationer: 1. I de fall det framstår som uppenbart att en händelse kommer att påverka övrig planerad verksamhet måste myndighetsledningen tidigt utforma övergripande prioriteringar som tydliggör vad som skall väljas bort. Detta kan med fördel ske genom en revidering av befintlig verksamhetsplan. 2. Särskild händelse bör vara förbehållet insatser som är mer begränsade i tid än vad som var fallet i Malmö. 3. Använd så få kommenderingschefer som möjligt och skapa förutsättning för avlastning i ordinarie uppdrag. Eftersträva att beslut även tas i ordinarie beslutsforum vid längre insatser. 4. Resurssätt i tidigt skede en tillräcklig organisation för intern och extern kommunikation. Detta bör även kompletteras med en utformning av en kommunikationsstrategi med ett ensat budskap. 5. Klargör innebörden för alla inblandade och berörda parter av vad RKP:s samordnande roll innebär och tydliggör riktlinjer för hur den direktivrätt som RKP erhåller skall tolkas och utövas. 6. Vid förstärkningar av aktuell storlek måste administrativt stöd inkludera kompetensen planerare/logistiker som kan se helheten samt analysera/kombinera de polisiära och administrativa behoven.

4 Sammanfattning 4 7. Ensa de nationella avtalen för förstärkningar vid särskild händelse. Överväg att använda motsvarande avtalskonstruktion som idag finns för den nationella förstärkningsorganisationen vid förstärkningar inom ramen för den särskilda polistaktiken. 8. Utarbetandet av en plan för avveckling måste påbörjas tidigt och helst vara en del i planeringen av insatsen. 9. En uppföljning och utvärdering måste påbörjas tidigt för att säkra dess kvalitet. Då kan den också utnyttjas löpande för justering av insatsen och eventuella revideringar av målen. Under tiden för Operation Alfred och Selma har även två bedömandegrupper besökt Polismyndigheten i Skåne. En del av de rekommendationer som grupperna riktade mot myndigheten har beaktats men enligt inspektionsgruppen bedömning hade det varit önskvärt om dessa rekommendationer i än högre grad omhändertagits och hanterats i ett tidigt skede. Det är inspektionsgruppen uppfattning att resultatet av insatserna Alfred och Selma då hade kunnat bli ännu bättre.

5 Innehåll 5 Innehåll 1 Inledning Uppdraget Genomförande Metod Inspekterad polismyndighet Polismyndigheten i Skåne Rikskriminalpolisen Disposition av rapporten Bakgrund/Reglering av ämnesområdet Rättslig reglering Arbetsmetod av betydelse för inspektionsområdet Regeringsuppdrag av betydelse för inspektionsområdet Styrdokument Tidigare uppföljnings- och tillsynsåtgärder Bedömandegrupp 1 (Januari 2012) Bedömandegrupp 2 (Maj 2012) Statistik Trygghet Brottsutveckling Iakttagelser Bakgrund Rikspolisstyrelsen Före Under Efter Polismyndigheten i Skåne Före Under Efter Resurs och kostnad Resurser Kostnader Resultat Påverkan på den totala verksamheten och utredningsresultatet Efter insatsen Bedömningar och rekommendationer Definitioner och förkortningar Bilagor...40 Direktivet...40 Bilaga A Organisationsskiss Polismyndigheten i Skåne 43 Bilaga B Frågematris...45 Bilaga C Tidsaxel...46 Bilaga D Sammanfattning Bedömandegrupp Bilaga E Sammanfattning Bedömandegrupp

6 Inledning 6 1. Inledning 1.1 Uppdraget Under 2012 genomförde Polismyndigheten i Skåne insatserna Alfred och Selma. Bakgrunden var att det under 2011 och i början av 2012 inträffat flera grova våldsbrott och att det förelåg en bakomliggande och komplex problembild med kopplingar till den organiserade brottsligheten. Polismyndigheten i Skåne fick efter beslut av rikspolischefen även förstärkningar från andra polismyndigheter. Rikspolisstyrelsens (RPS) utvärderingsenhet har fått i uppdrag att leda och samordna en utvärdering av de båda insatserna Alfred och Selma. Utvärderingen kommer att genomföras i tre delar där Malmö Högskola kommer att studera det kriminologiska perspektivet under en längre period, Brottsförebyggande rådet (Brå) kommer att studera måluppfyllelse samt samverkan mellan polis och externa aktörer. Slutligen kommer utvärderingsenheten vid verksledningskansliet i nära samarbete med enheten för inspektionsverksamhet att studera övriga delar, främst kopplat till ledning och styrning samt resultat och ekonomi. Denna rapport är resultatet av den inspektion som har genomförts och bygger på dokumentanalyser, verksamhetsstatistik samt intervjuer med representanter för Polismyndigheten i Skåne och Rikskriminalpolisen (RKP). Inspektionsgruppen har bestått av: Ulrika Herbst länspolismästare i Östergötlands län ordförande och ansvarig för inspektionsgruppen. Per Ahrdenberg verksamhetscontroller Rikspolisstyrelsen. Fredrik Bratt polisintendent Polismyndigheten i Stockholms län. Stefan Hector polisintendent Polismyndigheten i Stockholms län. Eva Johansson verksamhetsutvecklare Polismyndigheten i Östergötlands län. Christoffer Wedelin tf. polisintendent Rikspolisstyrelsen.

7 Genomförande 7 2. Genomförande 2.1 Metod Inspektionen genomfördes i tre steg under april till september Steg ett bestod av dokumentanalyser och förberedelsearbete inför intervjuer vilka huvudsakligen genomfördes i april Dokument som studerades var verksamhetsplaner, beslut i stort, inriktningsbeslut, polisinsatschefsorder, stabsorder, uppföljningsdokument, årsredovisning och personalredovisning. I steg två genomfördes intervjuer vid Polismyndigheten i Skåne med representanter från myndighetsledning och medarbetare som medverkat i insatsen. Även representanter för RKP intervjuades i detta skede då de var en viktig aktör för att samordna den nationella förstärkningen till Polismyndigheten i Skåne. I bilaga B återfinns den frågematris som inspektionsgruppen använde som underlag för intervjuerna. I det tredje steget sammanställdes intervjuunderlaget samt inspektionens slutsatser och rekommendationer. Rapportens faktadel utgörs huvudsakligen av intervjuunderlag, statistik och information från olika styrdokument. I materialet förekommer åsikter och reflektioner som har framkommit vid intervjuerna. Inspektionsgruppen har ansett dessa relevanta att redovisa, på det sätt de utryckts, i de fall åsikterna varit samstämmiga med fler av de intervjuade. Därefter fick de studerade myndigheterna även möjlighet att faktagranska rapportens faktadel. Detta steg genomfördes i augusti och september Inspekterad polismyndighet Polismyndigheten i Skåne Polismyndigheten i Skåne är Sveriges tredje största polismyndighet med omkring anställda. Polismyndigheten består av fem polisområden och tre länsövergripande avdelningar. Myndigheten har även en funktion för taktisk ledning vilken är processägare för brottsförebyggande och för utredning och lagföring. Myndighetens organisationsskiss återfinns i bilaga A. Myndigheten har en strategisk ledningsgrupp (SLG) som leds av länspolismästaren och en myndighetsgemensam operativ ledningsgrupp (Molg) som leds av den taktiska ledaren som i den rollen äger den totala operativa resursen. Polisområdena och de två operativa avdelningarna, länsoperativa- och länskriminalavdelningen, har alla en ledningsgrupp som leds av en polismästare och en operativ ledningsgrupp (OLG) som leds av en biträdande områdeschef eller avdelningschef. Vidare sker även samverkan mellan närliggande myndigheter i samverkansområdet Sydsam. Samverkansområdet har en gemensam regional operativ ledningsgrupp (Rolg) som också leds av den taktiska ledaren vid Polismyndigheten i Skåne. Inspektionsgruppen har intervjuat flertalet representanter vid Polismyndigheten Skåne som alla varit engagerade i insatserna på olika sätt. Följande personer intervjuades: Länspolismästare Eva Årestad Radner (telefonintervju, vid intervjutillfället f.d. länspolismästare) Bitr länspolismästare Hans Nordin (vid intervjutillfället tf. länspolismästare) Taktisk ledare Åsa Palmqvist (vid intervjutillfället tf. bitr länspolismästare) Kommenderingschef Stefan Sintéus, (chef länskriminalen) Håkan Jarborg Eriksson, (chef länsoperativa) Ulf Sempert, (chef Polisområde Malmö) Stabschefer Roger Karlsson Mats Nilsson Insatschef Michael Mattsson Insatsledare Stefan Wredenmark Patrik Johansson Mattias Sigfridsson Åsa Dahlbeck

8 Genomförande 8 Controller, ekonomi Information Ruc Polispersonal Leif Nilsson Pia Östling Kjell Ekman Helena Ralmark Johnny Gyllensjö Jan-Eric Boo Erik Åberg Kim Rasmusson Rikskriminalpolisen RKP leder Sveriges kamp mot den grova organiserade brottsligheten. RKP samordnar även polisens arbete mot mängd- och seriebrottsligheten liksom Polisens insatser vid kriser. RKP:s arbete med nationell samordning är en växande del av avdelningens uppdrag och genomförs genom att samordna polismyndigheternas arbete men även att biträda med expertkompetens och nationella resurser. Chefen RKP är ordförande i nationella operativa ledningsgruppen (Nolg) och i operativa rådet. Som stöd till Nolg finns även den nationella operativa staben (Nops) som bland annat sammanställer den nationella lägesbilden och administrerar samordningen av nationella resursförstärkningar och andra underlag till Nolg. Inspektionsgruppen har intervjuat följande personer på RKP: Chef RKP Klas Friberg Kommenderingschef Johan Grenfors NOPS Fredrik Persson Roger Jansson Uppdraget för inspektionsgruppen tar huvudsakligen sikte på den särskilda händelse som initierades den 3 januari 2012 och hur ledning och styrning hanterades med anledning av detta. Det är dock inspektionsgruppens tydliga uppfattning att den problembild som insatsen avsåg att hantera var aktuell för polismyndigheten sedan länge. För att åskådliggöra detta har inspektionsgruppen valt att redovisa insamlad information utifrån perspektivet före, under och efter insatsen. Före, innebär de åtgärder som genomfördes före den 3 januari 2012 och som bedöms ha direkt samband med hur insatsen därefter kom att hanteras. Under, innebär de åtgärder som genomfördes under den särskilda händelsen Operation Alfred och insatsen Operation Selma. Vilket innebär tidsperioden 3 januari 2012 till årsskiftet Efter, innebär de åtgärder som vidtagits för att säkerställa ett fortsatt arbete även när den särskilda händelsen avslutats. Detta skede har delvis pågått parallellt med insatsen eftersom vissa delar av insatsen successivt överförts till linjeorganisationen men tar huvudsakligen sikte på åtgärder efter årsskiftet Disposition av rapporten

9 Bakgrund/Reglering av ämnesområdet 9 3. Bakgrund/Reglering av ämnesområdet 3.1 Rättslig reglering Denna rapport tar inte sikte på en fördjupning av bakgrund eller juridiska förutsättningar för insatsens bedrivande utan snarare, som tidigare beskrivits, på ledning och styrning utifrån målformuleringar och måluppfyllelse. I arbetet används ett antal nyckelbegrepp som det är av vikt att klargöra och definiera. Ett viktigt begrepp som rapporten på olika sätt berör är särskild händelse vilken regleras i FAP (RPSFS 2006:14) och beskriver en möjlig organisation, ledningsstruktur och beslutsmandat i händelse av en större påfrestning för en polismyndighet. Ett annat viktigt begrepp är RKP:s uppdrag att samordna och/eller utöva direktivrätt mot polismyndigheterna i enlighet med förordning (SFS 1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen. Särskild händelse Reglering av särskild händelse återfinns i FAP Den innehåller regler om Polisens hantering av händelser som är så omfattande eller av så allvarlig natur att Polisen, för att kunna lösa sina uppgifter, måste planera, organisera och leda verksamheten enligt särskilda rutiner. Definitionen av särskild händelse följer av 5 och innebär att det föreligger: 1. en befarad eller i förväg känd eller inträffad händelse, som innefattar eller kan förväntas innefatta brott eller annan störning av den allmänna ordningen eller säkerheten, eller 2. ett visst evenemang, om händelsen eller evenemanget är eller förväntas bli så omfattande eller av så allvarlig natur att Polisen för att kunna lösa sina uppgifter måste organisera, leda och använda sina resurser i särskild ordning. En särskild händelse skall vidare, enligt 11, organiseras och ledas på det sätt som är lämpligt med hänsyn till den föreliggande uppgiften och situationen i övrigt. I FAP:en beskrivs även begreppet utvärdering som: Analys av en genomförd polisinsats vid särskild händelse, som syftar till att bedöma insatsens genomförande och resultat i förhållande till övergripande mål samt betydelse från erfarenhetssynpunkt (FAP 201-1). I paragraf 13 beskrivs begreppet beslut i stort (Bis) vilket har till syfte att tydliggöra målsättningar med en insats och vilken strategi som skall användas för att nå målen. Instruktion för Rikspolisstyrelsen RPS och RKP:s uppdrag regleras i enlighet med förordning (SFS 1989:773) med instruktion för Rikspolisstyrelsen. Där anges i 9 att RPS skall, om en polismyndighet begär det och i mån av resurser, lämna förstärkning vid spaning eller utredning som leds av polismyndigheten. Vidare beskrivs i 10 att om förstärkning begärs från en polismyndighet till en annan och de berörda polismyndigheterna inte kan enas får RPS besluta i saken. Detsamma gäller vid särskild händelse. 3.2 Arbetsmetod av betydelse för inspektionsområdet Polisens metodstöd för utredning av grova våldsbrott (Pug) är ett stöd vid utredning av grova brott av sådan karaktär att de motiverar särskilda utredningsresurser. Exempel på sådana brott är mord, grovt rån, grov våldtäkt, mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse samt människorov, särskilt i de fall där gärningsmannen är okänd. Delar av den metodik som beskrivs kan dock vara tillämplig även vid andra typer av brott och särskilda händelser. Metodstödet avser att vara ett stöd för polismyndigheternas operativa förberedelse- och planeringsarbete samt en vägledning för den personal som engageras i det konkreta utredningsarbetet. I metodstödets kapitel 8 beskrivs att behovet av personal och specialistkompetens varierar beroende på fallets art och omfattning. Typen av ärende påver-

10 Bakgrund 10 kar också arbetsformerna och den organisatoriska strukturen. Vissa grova brott kan utredas inom vardagsstrukturen medan andra, särskilt då gärningsmannen är okänd, kräver stora polisiära resurser. I dessa fall bör en särskild utredningsorganisation upprättas i enlighet med nedan beskriven organisationsskiss. Detta kräver att flertalet funktioner upprättas där många även kräver specialistkompetens. Förhörsenhet Skrivcentral Utredningsledning Inre enhet Inre spaning Fu-registrering Operativ analys Figur 1 - Utredningsorganisation enligt Pug Åklagare (ej fu-ledare) Brottsplatskoordinator/ Kriminaltekniker Yttre spaningsenhet 3.3 Regeringsuppdrag av betydelse för inspektionsområdet Mängd- och seriebrott Polisens särskilda satsning mot mängd- och seriebrott från 2011 finns reglerad i en överenskommelse mellan RPS, RKP och polismyndigheterna (A /11). Överenskommelsen består av fem delar: 1. En strategisk och operativ samsyn och samordning samt nationell lägesbild. 2. En nationell organisation för bekämpning av mängdbrott. 3. Särskilda åtgärder mot seriebrott. 4. Samordning av brottsutredningar. 5. Utökade möjligheter att utbyta information inom polisen. Där anges bland annat att en nationell mängdbrottsorganisation (MBO) införs med rörliga förstärkningsgrupper för att öka polisens förmåga att utifrån aktuell lägesbild snabbt kunna förstärka lokala insatser för att förebygga och utreda seriebrottslighet. Organisation ska även kunna öka tryggheten, motverka ordningsstörningar samt förebygga och utreda mängdbrottslighet. Den nationella mängdbrottsorganisationen ska, efter beslut i Nolg, kunna tas i anspråk vid nationella förstärkningar. Livsstilskriminella Regeringen gav den 30 juni 2011 uppdrag till RPS att vidta åtgärder mot livsstilskriminellas brottslighet. De livsstilskriminella är få men står för en stor andel av den totala brottsligheten. De har ofta ett pågående missbruk som i sin tur ofta leder till ordningsstörningar och otrygghet i samhället. Gärningsmannainriktade åtgärder mot denna grupp har goda förutsättningar att bidra till minskad brottslighet och ökad trygghet. Området gärningsmannainriktade strategier innehåller en mängd olika projekt och initiativ. Den gemensamma nämnaren är att de är inriktade mot gärningspersoner och ibland också grupper av gärningspersoner som kriminella nätverk och att de är proaktiva till sin karaktär och att de bedrivs planlagt och strukturerat. Strategierna kan bland annat bestå av: En tydlig identifiering av vilket problem som står i fokus. Bildande av en grupp med samverkande myndigheter inom det rättsvårdande fältet (polis, åklagare, frivård med flera). Identifiering av nyckelpersoner att rikta insatserna mot. Planlagda och underrättelseledda åtgärder för att störa, gripa och lagföra de aktuella personerna. Erbjudande av stöd för att avbryta den kriminella karriären genom samverkan med sociala och andra myndigheter

11 Bakgrund 11 Grov och organiserad brottslighet (Gob) Sedan juli 2009 har Polisen ett nära samarbete med tio andra myndigheter i kampen mot den grova och organiserade brottsligheten. Myndigheterna samarbetar strategiskt genom att ta tillvara på varandras kunskap om den grova organiserade brottsligheten och skapar på så sätt en heltäckande lägesbild. Gob-satsningens operativa samarbete, som bygger på myndigheternas ansvar och uppgifter, ger förutsättningar för att med kraft och precision slå mot kriminella nätverk och deras verksamhet i hela landet. Ett centralt gemensamt mål är att sätta in tillräckliga resurser för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten så att den som begår brott kan lagföras och utbytet av brott förverkas. Organisationen för satsningen utgörs av en gemensam plattform som består av Samverkansrådet och Operativa rådet, ett kansli, ett nationellt underrättelsecenter (Nuc), åtta regionala underrättelsecenter (Ruc) och åtta aktionsgrupper. Operativa rådet kan besluta om myndighetssamverkan även utan aktionsgruppernas medverkan. 3.4 Styrdokument Rikspolisstyrelsens planeringsförutsättningar Polisens planeringsförutsättningar är Rikspolisstyrelsens (RPS) styrdokument för att utveckla och precisera de mål och riktlinjer som riksdagen och regeringen beslutar för polisverksamheten samt förmedla detta till polisorganisationen. Den primära målgruppen för Polisens planeringsförutsättningar är länspolismästarna eller motsvarande samt polisstyrelserna. I planeringsförutsättningarna fastställer RPS nationella mål för ett antal områden inom kärnverksamheten. I planeringsförutsättningarna fastställs också en preliminär medelsfördelning för polisorganisationen för det kommande året. De nationella målen i planeringsförutsättningarna anger en riktning och prioritering inom ett antal områden. Andra områden målsätts utifrån lokala förutsättningar. En stor del av verksamheten är inte målsatt, men den är givetvis inte mindre viktig för det. Hela Polisens uppdrag ska utföras (Polisens planeringsförutsättningar för 2012). Verksamhetsplan för Polismyndigheten i Skåne 2013 Polismyndigheten i Skåne upprättar årligen verksamhetsplaner utifrån de olika nationella målstyrningsdokumenten och utifrån de lokala förutsättningarna. Målgruppen för verksamhetsplanerna är den strategiska ledningsgruppen, avdelningarnas ledningsgrupper samt myndighetens och avdelningarnas operativa ledningsgrupper. Syftet med dokumentet är att kunna tillämpa och bryta ner målen i konkreta handlingar/aktiviteter. 3.5 Tidigare uppföljnings- och tillsynsåtgärder I början av den särskilda händelsen Operation Alfred besökte rikspolischefen tillsammans med chefen för RKP länspolismästaren i Skåne för att få en uppfattning om läget. Resultatet av besöket blev att Polismyndigheten i Skåne skulle tillföras förstärkning från övriga delar av landet. Som ett led i detta beslutade chefen RKP att skicka en bedömandegrupp till Polismyndigheten i Skåne med uppdraget att bedöma förstärkningsbehovets omfattning. Begreppet bedömandegrupp går att jämföra med de grupper som används inom ramen för den särskilda polistaktiken (SPT) och inom ramen för den nationella förstärkningsorganisationen (NFO), se nedan beskrivning. Begreppet förekommer även vid bedömningar inom ramen för utredningsarbete vid grova våldsbrott (Pug) men har då ett annat syfte. Inom ramen för den särskilda polistaktiken finns ett system för förstärkningsrörelser i riket, NFO. När en myndighet hemställer hos RKP om biträde genom NFO skall en bedömandegrupp pröva rimligheten i den begärda resursen utifrån den identifierade pro-

12 Bakgrund 12 blembilden. Vanligen sätts en bedömandegrupp från övriga SPT-myndigheter samman med kompetenser på olika områden och ledningsnivåer. Ansatsen är att erfarna befattningshavare ifrågasätter om begäran om stöd är rimlig utifrån egna erfarenheter. Bedömningen sammanfattas i rekommendationer till RKP i resurssamordningsfrågan och i förekommande fall till den begärande myndigheten. Den beskrivna modellen provades vid Operation Alfred och Operation Selma för första gången i en situation som inte var att hänföra till SPT-NFO. I maj 2012 konstaterade chefen RKP att förstärkningsrörelserna till Skåne fortsättningsvis skulle komma att vara av omfattande karaktär. Därför fattades beslut om att ytterligare en bedömandegrupp skulle inhämta underlag som grund för fortsatt inriktning av polisverksamheten. I följande två avsnitt sammanfattas de två bedömandegruppernas slutsatser och rekommendationer Bedömandegrupp 1 (januari 2012) Bedömandegruppen besökte Polismyndigheten i Skåne i januari 2012 och lämnade då följande rekommendationer. En mer komplett sammanfattning återfinns i bilaga D. Bedömandegruppens rekommendation till RKP Erbjud möjligheten till en eller flera taktiska rådgivare. Erbjud resurs för extern utvärdering. Bibehåll nivå av förstärkning gällande utredning och lagföring samt beredskapssätt ytterligare en Pug-grupp. Bifall hemställan om förstärkning av bedrägeriutredare. Genomför omfallsplanering för att RKP kan behöva flytta utredningsresurser till annat ställe. Bifall begäran om resurser till gängbekämpning, Fokus Malmö. Bifall begäran om underrättelsestöd för kartläggning av strategiska personer. Förbered för förstärkning till synlighets- och trygghetsinsatsen. Bedömandegruppens rekommendationer till Polismyndigheten i Skåne Överväg att påbörja en uppföljning av insatsens genomförande. Dubblera personal på nyckelpositioner i befintliga Pug-organisationer. Prioritera att gängbekämpningen i Fokus Malmö har en säkrad resurs. Efter prioritering ska kvarvarande behov täckas av resurs från övriga Polisen. Utöka möjligheten till dagliga avstämningsmöten mellan personal från Fokus Malmö och andra enheter för att enas om lägesbild m.m. Prioritera i den egna verksamheten så att behov av förstärkning från övriga Sverige reduceras. Överväg att i högre grad differentiera synlighetsinsatsen avseende på när och var det finns ett ökat behov av polisiär närvaro. Tydliggör målet med synlighetsinsatsen Bedömandegrupp 2 (maj 2012) I maj besökte ytterligare en bedömandegrupp polismyndigheten i Skåne och lämnade då följande rekommendationer. En mer komplett sammanfattning återfinns i bilaga E. Ledning och styrning Överväg att påbörja en uppföljning av insatsens genomförande. Förbered för att vid operativa förstärkningar även tillföra kompetens i form av löneredogörare, HR-stöd och rakelhandläggare m.fl. Detta bör ske enhetligt och på ett nationellt plan. Nationellt bör frågan gällande ett enande av avtal, ersättningar, reseförutsättningar, kodning, administrativ tillhörighet, arbetsgivaransvar m.m. lösas.

13 Bakgrund 13 Utredning och lagföring En förutsättning för de goda utredningsresultat som hittills åstadkommits är den förstärkande personalen samt arbetet enligt Pug-konceptet. I möjligaste mån bör nyckelpersoner besättas av lokal personal och i några fall även dubbelbesättas. Behovet av en enad nomenklatur för funktioner i utredningsorganisationer är nödvändigt för att kunna begära rätt kompetens. Gängbekämpning Fortsätta utveckla arbetet inom ramen för den samverkansöverenskommelse som upprättas mellan Malmö stad och polisområde Malmö. Fortsätta arbetet aktivt genom samverkan med andra brottsbekämpande myndigheter. Utforma en plan för att nyckelfunktioner ska kunna fungera över en längre tid och inte överbelastas. Trygghet och synlighet Tillämpa en underrättelsebaserad metod för synlighetsstrategier genom att nyttja Kut-underlag på utsättningar. Informera personalen kontinuerligt på utsättningar om utredningsläge, pågående insatser samt aktuella händelser så att de kan sprida informationen vidare till allmänheten. Finansiella aspekter Ett enande av regler kring administrativa faktorer såsom resor och ersättning bör utformas. Samverkan Som stöd i mediefrågor bör den myndighetsgemensamma överenskommelsen om gemensam mediestrategi användas. Kommunikation Det bör finnas en grupp ansvariga för att inte arbetsbördan ska bli alltför betungande. En beredskapsorganisation för akuta händelser är att rekommendera. Lärdomarna är också att personerna i fråga bör vara med från början. Avslutande rekommendationer Likrikta förutsättningarna avseende avtal, ersättningar, reseförutsättningar, etc. vid polisförstärkning av den karaktär som bedrivs i Malmö. Ett förslag är att utgå från de förutsättningar som finns utarbetade inom SPT-NFO och anpassa dessa för mer utdragna förstärkningar. Vid polisförstärkningar av omfattande och långvarig karaktär aktualisera frågan om stöd även på det administrativa området. Behovet av att rekrytera och utbilda specialistkompetenser enligt Pug-konceptet och andra specialister är stort. Exempelvis inom funktioner som tillgångsutredare och analytiker. Erfarenheter bör dras från de finansiella aspekterna inför kommande förstärkningsorganisationer. 3.6 Statistik I den Nationella trygghetsundersökningen (NTU) som har genomförts årligen sedan 2006 kan utvecklingen av utsattheten för brott, den upplevda tryggheten samt förtroendet för rättsväsendet följas. Nedan redovisas ett antal diagram som beskriver hur tryggheten och förtroendet för Polisen i Skåne har utvecklats under de senaste åren. Uppgifterna för 2012 samlades in mellan januari och maj, det vill säga under den tidsperiod som insatserna, Operation Alfred och Operation Selma, var som mest aktiva. Resultatet för 2012 kan därmed inte användas för att göra bedömningar av insatsernas effekter. Däremot anser inspektionsgruppen att resultatet ger en god bild av stämningsläget vid den tidpunkten. Jämfört med riket och i vissa fall även de andra två storstadslänen har Skåne ofta höga värden i frågor

14 Bakgrund 14 rörande otrygghet. Av diagrammen kan bland annat utläsas att andelen personer i Skåne som känner mycket eller ganska stor otrygghet vid utevistelse en sen kväll har haft en sjunkande trend från 2006, men att andelen ökade 2012 igen. Samtidigt har andelen som upplever att otryggheten har haft viss eller stor påverkan på livskvaliteten ökat till den högsta nivån jämfört från I linje med övriga landet sjönk även förtroendet för Polisens sätt att arbeta. För att ge en bredare bakgrundsbild belyses även antalet anmälda brott för ett antal brottskategorier. Det har visat sig att antalet anmälda brott avseende försök till mord eller dråp med användning av skjutvapen, per invånare fram till och med 2009 ligger i paritet med den nationella nivån, för att därefter öka kraftigt och både 2010 och 2012 ligga högre än Stockholm. Den 6:e november 2010 greps den så kallade serieskytten Mangs, vilket till del kan förklara toppen Även antalet konstaterade fall av dödligt våld i Skåne har haft en kraftigt ökande trend samtidigt som storstadslänen och övriga landet haft en minskande trend. Även nivån för antalet anmälda bedrägeribrott har över tid legat högt medan antalet anmälda rån har minskat något under Trygghet Andel personer som känner mycket eller ganska stor otrygghet vid utevistelse en sen kväll i det egna området, enligt Skåne 10 Stockholm Västra Götaland 5 Nationellt 0 Källa: Brå Andel personer som i stor utsträckning känner oro för överfall/misshandel Skåne 10 Stockholm Västra Götaland 5 Nationellt 0 Källa: Brå Andel personer som i stor utsträckning känner oro för brottsligheten i samhället Källa: Brå Skåne Stockholm Västra Götaland Nationellt Otrygghetens påverkan på livskvalitet (andel personer som uppgett viss eller stor påverkan) Källa: Brå Skåne Stockholm Västra Götaland Nationellt Andel personer med stort (mycket/ganska) förtroende för Polisens sätt att bedriva sitt arbete Skåne Stockholm Västra Götaland Nationellt Källa: Brå

15 Bakgrund Brottsutveckling Antalet anmälda brott, försök till mord eller dråp med användning av skjutvapen per invånare 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1, Källa: VUP, RPS Anmälda brott, Rån per invånare Skåne Stockholm Västra Götaland Nationellt Anmälda brott, Våld i offentlig miljö, per invånare Källa: VUP, RPS Anmälda Bedrägeribrott m.m., per invånare Skåne Stockholm Västra Götaland Nationellt Skåne Stockholm Västra Götaland Nationellt Källa: VUP, RPS Skåne Stockholm Västra Götaland Nationellt Källa: VUP, RPS Antal konstaterade fall av dödligt våld, per invånare 1,6 1,4 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 Skåne Stockholm Västra Götaland Nationellt Källa: Brå

16 Iakttagelser Iakttagelser 4.1 Bakgrund Att som inledning till inspektionsgruppens iakttagelser försöka fånga, och kortfattat beskriva, stämningen vid tiden för uppstarten av den särskilda händelsen har varit lika angeläget som svårt. I arbetet med rapporten har det blivit tydligt att det inte går att bortse från det mediala trycket som rådde vid tillfället och det politiska intresset som fanns såväl lokalt som nationellt. Till arbetet i insatserna Alfred och Selma ska läggas att polismyndigheten samtidigt gjorde insatser för att komma till rätta med oroligheter m.m. i andra delar av länet såsom Helsingborg och Landskrona. De senare hade liknande problematik som Malmö vad avser gängkriminalitet och vapen. Alla tre städer hade varsin fokus-satsning planerad och prioriterad i den aktuella verksamhetsplanen för Det har heller inte gått att bortse från att det vid uppstarten av den särskilda händelsen var drygt ett år sedan den s.k. serieskytten Mangs greps. I och med gripandet lättade det mycket pressade läge som polismyndigheten befunnit sig i. Under lång tid hade också polismyndigheten haft ett ansträngt resursläge med anledning av flera omfattande utredningar och ett ännu större medialt tryck. Det förefaller för inspektionsgruppen ha varit så att det faktiska ordnings- och utredningsläget i Malmö i januari 2012, blev underordnat den mörka mediala bild som tecknades dagligen under aktuell tidsperiod. Framför allt påverkade det möjligheterna vid uppstarten av den särskilda händelsen där kraven på omedelbara och snabba insatser var tydliga. Det blev på ett tidigt stadium tydligt att Polismyndigheten i Skåne skulle erhålla all nödvändig förstärkning och tilldelas resurser utan annan egentlig behovsprövning än myndighetens egen. Uppstarten blev därför med nödvändighet både snabb och delvis oplanerad. Samtidigt som pressen var stor på polismyndigheten att hantera den uppkomna situationen var pressen stor på RKP att kunna hantera ett samordningsansvar enligt ett nytt och oprövat koncept. Sammantaget innebar detta att situationen var både svårhanterlig och komplicerad för RKP. Ett stort antal skiftande intressen skulle omhändertas samtidigt som RKP och polismyndigheten skulle hantera en förstärkningsrörelse som omfattande hela landet. Det har stått klart för inspektionsgruppen att förväntningarna varit stora och att det skulle gå fort att åstadkomma resultat och en varaktig förändring av den rådande situationen. Slutligen går det inte heller att bortse från problematiken med Polisens nuvarande organisation och möjligheterna att med tillräckligt och rätt avvägt mandat, organisationen till trots, leda och samordna det som kom att klassas som en särskild händelse. Tidsaxel Upprinnelsen till den särskilda händelsen tar sin utgångspunkt i de mord som skedde under 2011 och början av Nedanstående bild beskriver mordens förhållande till varandra i tid. En komplett tidsaxel över morden, samt de viktigaste besluten vid Polismyndigheten i Skåne, RKP och RPS finns beskrivet i bilaga C Sibbarp lma våren Viken Lönngatan Volframsgatan Ramemlsväg Falsterbogatan Ramemlsväg Operation Alfred Särskild händelse Kantatgatan Fosievägen Borgeby M J J A S O N D J F M A M J J A S Uppstart Selma Figur 2 - Tidsaxel över mord samt uppstart av Operation Alfred och Operation Selma

17 Iakttagelser Rikspolisstyrelsen Inspektionsgruppens arbete har, som tidigare beskrivits, huvudsakligen varit inriktat på ledning och styrning utifrån ett mål och resultatperspektiv vid Polismyndigheten i Skåne. Men förutsättningarna för myndigheten att lyckas med målen i Operation Alfred och Operation Selma har också varit beroende av ett stöd från RPS och då huvudsakligen från RKP. Nedanstående redovisning syftar därmed till att beskriva de övergripande aktiviteter som skedde med anledning av insatsen ur ett nationellt perspektiv för att därefter i följande kapitel mer i detalj beskriva Polismyndigheten i Skånes hantering av insatsen Före Under hösten 2011 startade den nationella satsningen mot mängd- och seriebrott genom en överenskommelse mellan polismyndigheterna och RKP. Samtidigt startade verksamheten i Nolg. Vid RKP pågick därför under hösten en diskussion om hur den nya mängd- och seriebrottsstyrkan skulle kunna användas och vid vilka olika typer av insatser det skulle kunna bli aktuellt. Efter att den särskilda händelsen inletts vid Polismyndigheten i Skåne den 3 januari 2012 besökte rikspolischefen och chefen RKP myndigheten i syfte att informera sig om händelsen. Intrycket var då att arbetet vid Polismyndigheten i Skåne strukturellt sätt var i ordning men att resursen saknades. Framförallt uppfattades det som att det fanns en utmaning i att lyckas samordna den ordningspolisiära och den kriminalpolisiära verksamheten inom ramen för samma insats. Vid besöket diskuterades bland annat möjligheten att använda den då nyskapade resursen inom mängdoch seriebrottssatsningen (MBO) som komplement till behovet av flera specialister. Detta för att i första hand bemanna utredningsorganisationerna i enlighet med Pug-konceptet Under Efter besöket i Skåne initierades ett antal ärenden vid RKP och det skedde en beredning i det operativa rådet för att förbereda en gemensam insats. Nops påbörjade en nationell förstärkning. Slutligen förberedde även RKP för att förstärka Polismyndigheten i Skåne med avdelningens egna experter i form av utredare och specialister. Det beslutades även om en särskild händelse vid RKP och det utsågs en kommenderingschef. Beslutet fattades den 11 januari En viktig fråga i inledningsskedet (januari-februari) blev att säkerställa att resursförstärkningen till Skåne kom igång och detta skedde i första skedet genom att Polismyndigheten i Skåne i första hand vände sig till sitt eget samverkansområde (Sydsam) för att därefter, om resursen inte fanns i området, begära den via RKP. För att administrera förstärkningen höll därefter RKP ett samverkansmöte varje vecka med samtliga polismyndigheter där de tillfrågades om möjligheten att bidra med den önskade förstärkningen. Den 8 februari beslutade rikspolischefen att RKP skulle samordna resursförstärkningarna efter att några polismyndigheter visat sig mindre benägna av att bidra med resurser. Beslutet innebar också att RKP fick uppdraget att samordna Sydsams förstärkningar. RKP hade då fått ett nationellt beslutsmandat. Metoden för att administrera förstärkningarna blev även fortsättningsvis att anordna veckovisa telefonkonferenser. Detta skedde i syfte att, som en intervjuad beskrev det, uppnå en förståelsebaserad samordning. RKP valde således samverkanslösningar snarare än den direktivrätt de erhållit genom rikspolischefens beslut. Resursförstärkningen pågick under vintern 2012 men redan under våren samma år började resursen att minska och inför sommaren beslutades att även mängd- och seriebrottsstyrkans åtagande skulle minska över sommaren. Den reducerade nivån kvarstod under hösten.

18 Iakttagelser 18 För att illustrera resursförstärkningarna över tid återges i nedanstående diagram antalet utförda resurstimmar i insatserna Alfred och Selma uppdelat på förstärkande personal och personal från Polismyndigheten i Skånes län. Resurstimmar Operativa rådets aktionsgrupper RKP-personal Inlånad personal Skånes personal Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2012 Figur 3 - Antalet utförda resurstimmar i insatserna Alfred och Selma Under hösten 2012 begärde Polismyndigheten i Skåne en förändrad profil på förstärkningarna. Myndigheten behövde mer kvalificerad spaningskompetens. Resursen skulle riktas mot gängbekämpningen. Det uppfattades av RKP som att möjligheterna för polismyndigheterna att förstärka med denna kompetens var små eftersom tillgången på kvalificerade spanare var begränsad. Under hösten blev det också tydligt att resursbegäran för att bemanna Pug-organisationerna till stor del avsåg förlängningar av redan förstärkande personal i olika befattningar. Begäran blev enligt intervjuade vid RKP personbunden snarare än funktions- eller kompetensbundna, vilket var svårt att möta då direktivrätten inte uppfattades innefatta specifika personer. Under tiden som insatsen pågick saknade RKP i stort resurser för att driva egna ärenden. RKP samordnade även parallellt med detta andra mängd- och seriebrottsförstärkningar under året. Kostnaden för insatsen reglerades så att alla merkostnader 1 för myndigheter skulle hanteras centralt Efter Som ett led i avvecklingen av Operation Alfred startades Operation Selma vilken beslutades i operativa rådet under våren Syftet med Selma var att arbeta med de bakomliggande orsakerna till morden och på så sätt förhindra att det skulle ske fler mord. Under hösten 2012 efterfrågade RKP kontinuerligt en strategisk avvecklingsplan. Båda bedömandegrupperna hade tidigare efterfrågat en motsvarande. RKP uppfattade att då detta skedde svarade polismyndigheten istället med en ny begäran om resursförstärkning. Enligt RKP var det ett tydligt budskap att en avvecklingsplan måste finnas och så sent som på länspolismästarmötet i december 2012 nämndes detta för länspolismästaren av chefen RKP. Avvecklingsplanen efterfrågades också vid Nolg:s möten. Efter insatsens avslutande lever den struktur som skapades för resursförstärkningar vidare i Nops och det har enligt chefen för RKP skapats en bättre lägesbild vid RKP. Den särskilda händelsen avslutades i februari 2013 i samråd med Polismyndigheten i Skånes taktiska ledare. 4.3 Polismyndigheten i Skåne Inspektionsgruppens arbete har utgått från dokumentanalyser och intervjuer. Som tidigare beskrivits förekommer det i faktaunderlaget åsikter och reflektioner från olika ledningsnivåer som har framkommit vid intervjuerna. Inspektionsgruppen anser att dessa varit relevanta att redovisa i de fall samstämmiga åsikterna framförts av flera av de intervjuade. I kapitlet redovisas det insamlade materialet utifrån perspektivet före, under och efter. För att erhålla en komplett bild har därefter ytterligare några perspektiv tillförts; beslut/åtgärder, ledning/styrning, prioriteringar/mål och slutligen resurssättning/kompetenser. De olika perspektiven har inspektionsgruppen ansett vara framträdande i samtliga tre skeden och dessa perspektiv redovisas i följande kapitel. 1 Definition av begreppet merkostnad se kapitel Centralt stöd för merkostnader.

19 Iakttagelser Före Beslut/åtgärder Den 23 augusti 2010 beslutade länspolismästaren att myndigheten skulle arbeta mer fokuserat och gemensamt med Malmös problembild. Insatsen kom att kallas för Fokus Malmö. Syftet var bland annat att polismyndighetens avdelningar och polisområde Malmö skulle samarbeta i högre omfattning än tidigare. Innan Fokus Malmö fanns även en insats som gick under begreppet Zebra med ett liknande syfte. Det framstår vid intervjuerna som tydligt att insatsen aldrig fick den lyftkraft som eftersträvades. Detta berodde delvis på att avdelningarna verkade värna om sin egen verksamhet och därför inte lämnade resurser. Det förekom likväl ett samarbete mellan polisområde Malmö (POMA) och länskriminalavdelningen (LK) i ett antal olika ärenden. Fokus Malmö bedrevs som en planlagd insats och leddes gemensamt av cheferna länsoperativa avdelningen (LOA), LK och POMA. Det beskrivs dock som att det saknades ett tydligt ansvar för ledning och att det var tveksamt om Fokus Malmö gav någon egentlig effekt innan den särskilda händelsen startat. Några delinsatser genomfördes dock inom ramen för Fokus Malmö som har beskrivits som framgångsrika. En sådan var insatsen mot svartklubbar. Den övergripande strategin för Fokus Malmö beskrivs i en rapport Underlag till handlingsplan och strategier, Rapport från LFA-process 2 Mars 2011, som resulterade i tio strategiska frågor att hantera inom ramen för Fokus Malmö. Bland annat upprättades en lägesbildsrapport som presenterades i oktober Med utgångspunkt från lägesbildsrapporten beslutades om vissa åtgärder på kort sikt för att komma igång med Fokus Malmö. En operativ insatsledning tillsattes för koordinering av olika insatser och aktiviteter mot de kriminella gängen. En s.k. fokus- 2 LFA-metoden är ett planeringsverktyg som är problemorienterad. Den fokuserar på att identifiera centrala problem och orsakssammanhang för att baserat på det kunna identifiera relevanta strategier och åtgärder. lista tillskapades och olika aktiviteter sattes igång kring denna. Myndigheten eftersträvade också en ökad delaktighet av personal i yttre tjänst i bekämpningen av kriminella. Trots ett omfattande arbete med framtagandet av LFA-processen framställs det i intervjuunderlagen som att det arbete som bedrevs i Fokus Malmö inte skedde samordnat eller utifrån en långsiktig strategi. Ett annat viktigt arbete som kom att påverka hur Operation Alfred senare utformades var ärendet med den s.k. serieskytten Mangs, som greps den 6 november Fler av de intervjuade ansåg att detta ärende enade myndigheten på ett annat sätt än tidigare främst genom en ökad samsyn bland resursägarna. Under sommaren 2010 skedde även flera skjutningar mot bussar men dessa hade inte samband med serieskytten. I samband med dessa händelser startades även ett samarbetsprojekt med Malmö stad under namnet Trygg storstad men det har inte beskrivits för inspektionsgruppen om detta projekt varit framgångsrikt. Däremot beskrivs att det funnits stora samverkansproblem med delar av Malmö stad innan Operation Alfred. Det skapade bl.a. frustration att socialtjänsten inte deltog eller fanns på plats vid polisiära insatser. När de första morden inträffade under 2011 kraftsamlade länskriminalen och bemannade två och en halv Pug-organisationer (över 50 personer). När sedan fler mord sker i slutet av året blev resursläget slutligen ohållbart. Mordet vid Kantatgatan som inträffade den 3 januari 2012 initierade den särskilda händelsen. Det var, enligt myndighetsledningens uppfattning, den stora mängden grova brott och det resursbehov som krävdes i utredningsorganisationerna som föranledde behovet av en särskild händelse Ledning/styrning Före den särskilda händelsen hanterades ledning och styrning av eventuella insatser huvudsakligen inom

20 Iakttagelser 20 linjeverksamheten. Genom Fokus Malmö skapades även en operativ insatsledning och viss resurs tillfördes insatsen. Linjeverksamhet konkurrerade, enligt vad som beskrivits för inspektionsgruppen, i allt väsentligt ut resurstillsättningen till Fokus Malmö Prioriteringar/mål Som tidigare beskrivits startades insatsen Fokus Malmö med målsättningen att det eskalerande våldet där skjutvapen var inblandade skulle minimeras och antalet våldsbrott skulle minska. Vidare skulle en ökad polisiär närvaro verka brottspreventivt och bidra till en ökad trygghet. Ett ytterligare var att tillgången till illegala vapen som kunde användas i brottsligt syfte skulle minimeras och antalet beslag av vapen skulle öka (Inriktningsbeslut Fokus Malmö ). Vidare formulerades tio strategiska frågor inom ramen för Fokus Malmö vilka redovisades i den tidigare nämnda rapporten Underlag till handlingsplan och strategier Rapport från LFA-process Mars Ett sådant ett exempel var att samverkan med åklagarna skulle utvecklas. Även ärendet med den s.k. serieskytten Mangs medförde olika typer av insatser där flera av dem uppfattades som positiva av politiker, allmänheten och media. Bland annat satsades på en ökad synlighet. Som en följd av att morden inträffade uppstod ett yttre tryck att återskapa denna synlighet för att också öka tryggheten Resurssättning/kompetenser Före den 3 januari fanns ingen extern resurs till hjälp i polismyndigheten. Huvuddelen av utredningsarbetet skedde då vid LK men då mordet skedde på Kantatgatan fick även POMA och aktionsgruppen engageras i utredningsarbetet. Vid det tillfället hade myndigheten nått till en punkt som enligt en intervjuad beskrivs som krigstillstånd. Sedan arbetet med Fokus Malmö inleddes arbetade en länsgemensam spaningsresurs, Bravo, till stor del i Malmö. Det skedde även viss förstärkning av den ordningspolisära närvaron i Malmö före den särskilda händelsen. Under hösten fanns i Molg en pågående diskussion om andra resursförstärkningar till Malmö utöver Bravo och den ordningspolisiära resursen Övrigt Myndighetsledningens beskriver att det under den här tiden fanns ett visst politiskt intresse för tryggheten i Malmö men att kritiken mer riktades mot regeringen än mot polismyndigheten. Andra företrädare för myndigheten beskriver en helt annan bild. Både före den särskilda händelsen och under inledningsskedet uppfattades ett mycket stort intresse från både medborgare och media. Trots de olika uppfattningarna framstår det för inspektionsgruppen som tydligt att det blev en mediespiral som liknade den under ärendet med den s.k. serieskytten Mangs med både nationell och internationell media på plats Under Beslut/åtgärder Länspolismästaren beslutade den 3 januari 2012 om en särskild händelse med anledning av att det då inträffade ytterligare ett mord (mordet på Kantatgatan). Polismyndigheten klarade då inte längre av att resurssätta utredningsorganisationerna. Samtidigt beslutade myndigheten om att begära nationell förstärkning via RKP och att det skulle omfördelas resurser inom myndigheten samt senare även inom samverkansområdet Sydsam. När länspolismästaren beslutade om särskild händelse formulerades också ett Bis för myndigheten i syfte att ge inriktning och ramar för insatsens genomförande. Inspektionsgruppen uppfattar att det övergripande målet för insatsen var att minska den upplevda otryggheten i Malmö. Strategin angavs genom att definiera tre inriktningar: