Skötselplan för Vedboskogen, Västerås kommun

Transkript

1 Observera att innehållet i denna skötselplan endast är rekommendationer, och att kommunen avgör från fall till fall om det är lämpligt att genomföra föreslagna åtgärder. Skötselplan för Vedboskogen, Västerås kommun Naturföretaget, 2013

2 Inventering och rapport: Karolin Ring och Niina Sallmén Foto: Karolin Ring och Niina Sallmén Layout och kartor: Karolin Ring och Niina Sallmén Naturföretaget, 2013 Törevägen Knivsta 2

3 Innehåll Bakgrund... 4 Tidigare inventeringar av området... 4 Övergripande beskrivning av området och dess naturvärden... 4 Övergripande beskrivning... 4 Historisk och nuvarande markanvändning... 4 Biologiska värden... 4 Värden för friluftsliv... 5 Övergripande skötsel... 6 Generella engångsåtgärder för friluftsliv och rekreation... 6 Generella löpande åtgärder för friluftsliv och rekreation... 7 av skötselområden Ung blandskog Tallplantering Äldre lövrik granskog Ek- och hasselbacke Hällmarkstallskog Gammal tomt Talldominerad barrblandskog Våtmark Lövskog vid vägen Torplämning med omgivande blandskog Granplantering Sammanfattning och prioritering av åtgärder Referenser

4 Bakgrund Vedboskogen är unik bland Västerås stadsnära skogar genom sitt stora innehåll av gamla barrträd. Här finns en mängd signalarter och rödlistade arter som är knutna till gammal barrskog. Vedboskogen är det närmaste till vildmark som Västeråsborna har, och är ett populärt friluftsområde. Västerås stad antog i augusti 2010 en handlingsplan för natur- och kulturmiljön i Västerås. Handlingsplanen är ett strategiskt styrdokument som redovisar vilka mål och åtgärder som ska genomföras för att lyfta fram, sköta och skydda naturvårdens, kulturmiljövårdens och friluftslivets intressen i kommunen. För att på bästa sätt kunna sköta naturvärdena i Vedboskogen har denna skötselplan tagits fram. För varje delområde presenteras här behov av skötselåtgärder samt en målbild. en är en beskrivning av vad man bör sträva efter att uppnå med skötseln. Hur lång tid det tar att uppnå målbilden beror både på hur delområdet ser ut idag, hur målbilden ser ut, samt vilka resurser som finns för skötsel. Tidigare inventeringar av området Det finns få inventeringar som är gjorda i Vedboskogen. På Artportalen kan man hitta artfynd från området av en handfull olika observatörer. Vedboskogen ingår även i Västerås kommuns skogsbruksplan. Övergripande beskrivning av området och dess naturvärden Övergripande beskrivning Vedboskogen ligger norr om E18, väster om Vallbyleden och Wenströmska gymnasiet och öster om Träsnidarvägen och Porträttvägen. Vedboskogen är en mycket viktig grönlänk mellan skogsområden i nordväst och Västerås centralare stadsdelsskogar. Största delen av Vedboskogen utgörs av gammal barrblandskog och hällmarkstallskog. Det finns även inslag av lövrika partier med bland annat ek, björk, asp och sälg. Skogen används flitigt av motionärer och som strövområde, och här kan man se både rådjur och räv trots det stadsnära läget. Historisk och nuvarande markanvändning Vedboskogen har skoglig kontinuitet åtminstone sedan ca 150 år tillbaka, vilket syns på den stora mängden gamla barrträd. Enligt Häradsekonomiska kartan var så gott som hela området skogsbeklätt omkring Även på Generalstabskartan från 1868 är åtminstone delar av området skogsbeklätt. Eftersom stora delar av området består av hällmark är trädkontinuiteten sannolikt mycket längre än så. Skogen har dock inte varit opåverkad av människan, utan åtminstone har uttag av virke skett, annars hade det funnits fler ännu äldre träd och mer död ved. Idag är området undantaget från rationellt skogsbruk, men skogliga åtgärder som till exempel gallring och röjning sker. Området är idag ett populärt friluftsområde. Biologiska värden Många av de rödlistade arterna och signalarterna som är hittade i Vedboskogen är knutna till den gamla barrskogen som finns i stora delar av området. Det är svampar som bland annat orange taggsvamp och svart taggsvamp, men även kärlväxter som knärot och blåsippa. Det finns gott om granar och tallar som är över 100 år gamla, och även ganska gott om död ved. 4

5 I stora delar av Vedboskogen breder även partier med hällmarkstallskog ut sig. Även här är tallarna gamla och värdefulla för både insekter och svampar. Här finns fynd av tallticka, dropptaggsvamp och blåmossa. Det finns även naturvärden knutna till lövträd i Vedboskogen. I kanterna mot asfaltsvägen i mitten av området står gamla sälgar. Sälgar är en mycket viktig nektarkälla för insekter tidigt på våren innan andra arter blommar. I hela området finns även spridda gamla, ibland grova, björkar. Aspar finns också spridda i området, och det finns även föryngring av asp inne i skogen. I nordvästra delen av skogen finns en fin ek- och hasselbacke med lundartad flora där det finns potential för både lavar, vedsvampar och marksvampar. Tabell 1. Kända fynd av rödlistade arter, fridlysta arter och signalarter inom programområdet. Hotkategori enligt ArtDatabankens rödlista. = fridlyst, S = signalart. Svenskt namn Vetenskapligt namn Kommentar Ask Fraxinus excelsior VU Blomkålssvamp Sparassis crispa S Blåsippa Hepatica nobilis, S Blåmossa Leucobryum glaucum S Dropptaggsvamp Hydnellum ferrugineum S Knärot Goodyera repens NT,, S Orange taggsvamp Hydnellum aurantiacum NT, S Ormbär Paris quadrifolia S Skarp dropptaggsvamp Hydnellum peckii S Svart taggsvamp Phellodon niger NT, S Svart trolldruva Actaea spicata S Tallticka Phellinus pini NT, S Ängsskära Serratula tinctoria NT Figur 1. Foto på blomkålssvamp som är en signalart och hittades i delområde 7. Värden för friluftsliv Vedboskogen är en tätortsnära skog och är därmed viktig för många människor som ett lättillgängligt rekreationsområde. Området är tillgängligt via stadsbuss. Området går även att nå med bil från Vedbovägen, och där finns även parkeringsmöjligheter, dock i oorganiserad form. I västra delen av skogen går en bred och lättillgänglig gångväg som används flitigt. Det finns även gott om både bredare och smalare stigar i hela området. En av stigarna är markerad, men markeringarna har lossnat och tappat i färg. 5

6 I Vedboskogen kan besökare uppleva en gammal barrskog med inslag av fina hällmarkspartier. Här finns dessutom en del matsvamp på hösten. Även ek- och hasselpartiet är mycket fint att strosa genom, särskilt på våren och försommaren. Skogen används även för orientering, vilket uppsatta orienteringsskärmar vittnar om. Skogen är tillräcklig stor för att kännas lite vildmarksaktig och skärma av staden runtomkring. Tyvärr hörs dock mycket buller från E18 i den södra delen. Övergripande skötsel Generella engångsåtgärder för friluftsliv och rekreation Värdena för friluftslivet skulle kunna höjas genom att markera ut och eventuellt bredda vissa av stigarna, för att tillgängliggöra området för allmänheten. För att ytterligare tydliggöra var de markerade stigarna går borde en skylt eller folder med en karta över området tas fram. Om stigarna börjar användas mer av folk i området kommer de att bli mer upptrampade och lättillgängliga än vad de är idag. I friluftslivskartan i figur 3 har alla större stigar och gångvägar, samt ett par lite smalare stigar, markerats. Det finns även gott om ännu mindre stigar i området, som inte är utmarkerade på kartan. De stigar som borde markeras ut är de som i kartan heter Större stig. Även markeringarna på den stig som idag redan är utmärkt borde förbättras. I kartan visas även förslag på flera platser där en skylt över stigarna skulle kunna placeras. Grillplatsen vid våtmarken borde rustas upp. Några fler grillplatser eller picknickbord och bänkar skulle kunna uppföras på fina platser runt om i området. I friluftslivskartan i figur 3 visas förslag på placering av grillplatser/fikaplatser som gröna trianglar. Alla de föreslagna platserna ligger på öppna fina hällmarker, med mindre stigar som leder fram till dem. Även den befintliga fikaplatsen med bänkar vid myren är markerad som en triangel på kartan. Figur 2. Foto på den befintliga grillplatsen nära våtmarken som borde rustas upp. Eftersom Vedboskogen är påverkad av buller från E18 vore det önskvärt med någon form av förstärkt bullerskydd mot vägen. Om bullerskydd kan ordnas skulle även ett picknickbord kunna ställas upp nere i delområde 6 där många passerar på gång/cykelvägen. Det är viktigt att vid gallring och röjning tänka på att skogen fungerar som ett bullerskydd i sig, och om man gallrar för mycket påverkas både upplevelsevärdena i skogen, men även i viss mån de närboende, av mer buller. 6

7 Vid byggnaden i mitten av området finns en liten asfaltsplan som skulle kunna användas som parkering för mer långväga besökare till området. Det bör vara tillåtet att parkera här, och en skylt om parkering borde sättas upp. Figur 3. Friluftslivskarta. Generella löpande åtgärder för friluftsliv och rekreation Underhåll av stigar Tillsyn av bänkar och grillplatser Byt ut skyltar vid behov 7

8 av skötselområden Figur 4. Karta över skötselområden. 8

9 1. Ung blandskog Blandskog på dikad frisk mark, som förr sannolikt har varit mer fuktig. Unga-medelålders granar blandat med gott om gamla sälgar, björkar, aspar och även en del tallar. Ett visst inslag av buskar, bland annat måbär, finns också. Den västra delen är tätare med mer ungmedelålders gran och yngre lövträd. Fältskiktet i den östra delen består mest av bredbladiga gräs, med inslag av träjon, skogssallat, älggräs, och smultron. I den västra delen är fältskiktet mycket mer sparsamt. Ta bort ung gran som tränger gamla lövträd, och ta även bort en del gran runt yngre lövträd för att få till en kontinuitet av lövträd. Avverkningen av gran bör särskilt i östra delen göras lite i taget, eftersom delområdet redan är så öppet. Annars finns det risk för slyuppslag och ytterligare uttorkning av området. Lövrik blandskog med gott om gamla grova aspar, sälgar och björkar och även inslag av gamla granar och tallar. 2. Tallplantering årig planterad tallskog på frisk mark. Fältskiktet domineras av bredbladiga gräs, men har även inslag av skogsklöver, nejlikrot och några andra örter. I mitten av delområdet finns en klunga med yngre aspar. Röj fram asparna genom att ta ner granen, några tallar samt de klenaste asparna. Med tiden kan man gallra lite bland tallarna i hela delområdet och skapa luckor där tallföryngring och lövträd kan komma upp. Detta leder till att skogen får en luckig och olikåldrig struktur. Luckig olikåldrig lövrik tallskog med stort inslag av gamla tallar och död ved av tall. 3. Äldre lövrik granskog Granskog med bitvis stort inslag av granar över 100 år och spridda tallöverståndare omkring 150 år. En del död ved finns i form av högstubbar, lågor och torrakor. Norra halvan är lövrik, och vissa partier domineras nästan av lövet. Det finns stora inslag av asp och björk, varav en del gamla och lavrika grova björkar. Det finns en del föryngring av asp inne i skogen, vilket ofta är ovanligt idag. Det finns även inslag av senvuxna ekar, klena gamla sälgar och lite rönn. I kanten mot delområde 4 finns bitvis rätt mycket hasselbuskar. Delområdet är småblockigt och småkuperat, men även mer rikblockiga delar finns med fuktiga lodytor på blocken. Fältskiktet består bland annat av stinknäva, skogsklöver, träjon, blåsippa, vitsippa, harsyra, smultron, ekorrbär, ekbräken och fläckar med mycket liljekonvalj. Här finns även en del matsvampar som kantarell och brödticka. Ett tätare parti finns i norra delen med ung gran, som ser ut att vara planterat. Mycket gles fältvegetation med blåbär, lite gräs och enstaka örter. Även här finns inslag av björk, asp och enstaka gamla tallöverståndare. 9

10 I södra halvan finns överlag lite mindre lövinslag än i norra halvan, och skogen består av barrblandskog med gott om gamla granar och tallar med insektshål. Gamla björkar, sälgar och aspar med bohål finns dock spritt i nästan hela delområdet. I sydöstra delen finns det grova gamla granar varav några har gammelgranslav. Här finns arter knutna till gammal barrskog som till exempel orange taggsvamp, svart taggsvamp och knärot. Några större block med fina lodytor finns också. I sydvästra delen finns det stora partier med högt lövinslag, inklusive lite ek och hassel. En del tallar är grova. Nära gångstigen finns även ett ganska ogenomträngligt parti med ung björk och salix på en igenväxande våtmark. Figur 5. Ek i norra delen av delområde 3. Frihugg trängda lövträd. Gallra den täta delen i norr med yngre granar, och gynna lövet. Gynna lövet extra mycket i de lövrikaste partierna längs delområde 4, för att utöka arealen ek-hassellund. Låt träd som faller i delområdet ligga kvar som död ved. Dikena i den igenväxande våtmarken kan dämmas. I biten mot kraftledningen borde man skapa en finare brynmiljö genom gallring och röjning. Bryn bör vara flerskiktade och ha en böljande struktur, så att det bildas många små ytor med olika grad av solexponering, och delar blir vindskyddade. Buskar och lövträd bör gynnas i brynen. Unga granplantor och lövsly bör röjas bort. Luckig lövrik barrnaturskog med gott om strukturer som gamla barrträd och stående och liggande död ved. Stort inslag av asp och björk i olika åldrar. Småluckor med delvis frihuggna gamla ekar. 4. Ek- och hasselbacke Ek- och hasselbacke med tätt träd- och buskskikt av framförallt ek och hassel i olika åldrar, där några av ekarna är över 100 år. Det finns även mycket asp, björk och gran, och inslag av andra buskar som skogstry och måbär. I buskarna hördes mycket fåglar. Ett litet bestånd med planterad gran ingår också i delområdet. Marken är bitvis rikblockig. I södra 10

11 delen är gränsen mot delområde 3 diffus, och det blir mer och mer inslag av gran och mindre hassel och ek. Fältskiktet domineras i stora delar av liljekonvalj, men det finns även ormbär, trolldruva, träjon, lundgröe, vitsippa, blåsippa, harsyra, skogsviol, vispstarr, piprör och majsmörblomma. Mycket av marken är dock täckt av lövförna. På blocken växer stensöta, skelört och stinknäva. Figur 6. Tätt med hasselbuskar där stigen går igenom delområde 4. Röj bort sly och unggran, samt äldre gran i södra delen, och skapa en luckig struktur med både tätare hasselpartier samt även öppna solbelysta gläntor med hasselbuskar och ekar. Vid behov kan även yngre björkar och aspar tas ner. Gallra också ur den täta granplanteringen ordentligt. All röjning och gallring måste ske gradvis i flera etapper för att undvika slyuppslag och röjgödslingseffekt. Floran kommer att gynnas av att krontäckningen i delar av området blir mindre. Skapa även finare brynmiljöer mot kraftledningen genom gallring och röjning. Bryn bör vara flerskiktade och ha en böljande struktur, så att det bildas många små ytor med olika grad av solexponering, och delar blir vindskyddade. Buskar och lövträd bör gynnas i brynen. Unga granplantor och lövsly bör röjas bort. En solbelyst men lummig ek- och hasselbacke med solbelysta grova träd och med gamla hasselbuskar med död ved. Tätare partier där fåglar och smådjur kan gömma sig finns också. Fältskiktet är örtrikt och det finns förutsättningar för marksvampar knutna till hassel. Gamla ekar med förutsättningar för rik lavflora. 5. Hällmarkstallskog Olikåldrig tallskog på torr hällmark med renlavar, mossa och ljung, Inslag av rätt grova tallar. Det finns gott om gammal tall över 150 år, med flera tallar som är upp till 200 år. Många av de gamla tallarna har insektshål. Två äldre tallar med tallticka hittades, men det bör finnas mer tallticka eftersom det finns gott om lämpliga äldre tallar. Berghällarna är omväxlande kala och omväxlande täckta av renlavar samt ris. Det finns gott om blåmossa 11

12 och dropptaggsvamp. Tillgången på död ved är ganska sparsam. Gran har börjat växa in litegrann på sina håll, men utgör ännu inget större hot. Mellan hällarna finns svackor som också delvis ingår i delområdet på grund av diffusa övergångar som gör det svårt att avgränsa. Inga akuta åtgärder. På sikt röja underväxt av gran där det behövs. Eventuellt kan man skapa mer död ved, annars kommer det med tiden. I södra delen finns en fin höjd där man skulle kunna placera bänkar och en eldstad. Olikåldrig gles hällmarkstallskog med gott om tallar över 200 år och gott om både lågor och torrakor av tall. I delområdet finns förutsättningar för signalarter som tallticka, reliktbock och blåmossa. 6. Gammal tomt Delområdet består av en gammal tomt med syrenbuskar, rönn, en grov ängsformig gran och körsbärsträd. Marken håller på att växa igen med kirskål, men ännu finns andra örter kvar som till exempel daggkåpor, midsommarblomster, johannesört och ängskovall. Delområdet är stört av buller från E18, så det är inte så trevligt för människor. Men man skulle kunna slå området ändå, för att förhindra igenväxning och utveckla floran till att bli mer örtrik. Slåtter en gång per år med uppsamling av det slagna växtmaterialet. Variera gärna tidpunkten för slåttern, men se till att den ofta är tillräckligt sen för att växterna ska hinna fröa av sig (tidigast i augusti). Örtrik ängsmark med syrenbuskar och körsbärsträd. 7. Talldominerad barrblandskog Varierande barrblandskog med dominans av tall med inslag av asp, gran, sälg, ek, rönn, björk. Vissa av björkarna är gamla och grova. Delområdet varierar från öppet till mer tätare partier. Bitvis är det blockrikt och ibland små sänkor som är blötare med mer lövträd och buskar, som salix. Fläckvis i hela delområdet finns det flera mindre hällmarkspartier med tallar av varierande ålder. De större hällmarkerna har delats av till delområde 5. Det finns tämligen allmänt med aspar i olika åldrar, och det finns även aspar med bohål och några enstaka äldre granar. Tallarna varierar i ålder, och det finns gott om gamla tallöverståndare på upp till 200 år spritt i hela delområdet. Det finns sparsamt med lågor men fläckvis allmänt med torrakor av tall. Marktäcket består mest av blåbär, men ibland med mer örter såsom liljekonvalj, ängskovall, vitsippa och blåsippa. Blåmossa förekommer fläckvis spritt i hela delområdet. Genom delområdet går en stig som är utmärkt, men märkningen börjar bli otydlig. 12

13 Tätare partier av gran kan plockhuggas för att bli mer öppna. De äldre tallarna och asparna som är trängda av andra träd som gran, kan frihuggas. Spara lågor och torrakor och låt träd som faller ligga kvar. Varierande, luckig, barrblandskog med trädkontinuitet och gott om värdefulla äldre tallar och andra äldre träd, med inslag av hällmarker. Figur 7. Foto på tallticka som hittades på äldre tall. 8. Våtmark Öppen våtmark på ca 0,3 ha, med vitmossa, tuvull, vattenklöver, sjöfräken, kråkklöver och flaskstarr. Våtmarken har börjat växa igen med tall och björk. Hösten 2006 höjdes nivåtröskeln med ca 2 dm genom en dämning. Målet var att bevara och förstärka populationen av lekande åkergroda samt skapa miljö för andra vattenberoende djur och växter. En beskrivande skylt kan sättas upp för allmänheten och friluftsliv. Spänger kan sättas upp där stigen slutar på långsidan till andra långsidan. Dämningsvallen ska kontrolleras varje år och hållas ren från vedväxter. Vegetationsutvecklingen behöver följas upp för att se om vattennivån behöver höjas ytterligare. Öppen stadsnära våtmark för stadsbor att kunna besöka och fika vid. Förutsättningar för en stabil population av lekande åkergroda. 13

14 Figur 8. Foto på våtmarken i Vedboskogen. 9. Lövskog vid vägen Lövskog som domineras av asp i olika ålder, med några äldre aspar med bohål av hackspett. Det finns även fina gamla sälgar och någon ek. En del gran börjar komma upp, särskilt i östra delen. Markvegetationen består av smalbladiga gräs och örter som vitmåra, rödklöver, smultron, johannesört, bergslok och blåklocka. Ta bort inkommande gran och slå vägkanten. I den östra delen har granen kommit upp högre, där borde man röja inom tre år. Örtrik lövskog med dominans av asp. 10. Torplämning med omgivande blandskog I delområdet finns en gammal ängsmark med en torplämning i form av en källargrop. Ängsmarken omges av lövdominerad skog som är väldigt öppen på grund av för hård gallring. Barrträd är bortgallrade, men även en del lövträd har gallrats bort. De träd som står kvar är bara några ekar och aspar samt några äldre värdefulla sälgar. På grund av den hårda gallringen har det uppkommit en hel del sly. Fläckvis är markvegetationen mer örtrik med bland annat ängsklocka. Röj bort uppkommande sly. Ängsmarken kan slås i framtiden när slyet är bortröjt, med efterföljande uppsamling av det slagna växtmaterialet. Variera gärna tidpunkten för slåttern, men se till att den ofta är tillräckligt sen för att växterna ska hinna fröa av sig (tidigast i augusti). Karaktären av torpmark ska bestå i norra delen. Resten av delområdet ska bestå av lövskog med äldre lövträd och örtrik markflora. 14

15 11. Granplantering Tät ung planterad granskog på plan frisk mark. Fältskiktet är väldigt glest. Gallra ur och skapa en luckig struktur där både lövträd och yngre granplantor kan växa upp. Olikåldrig välskiktad granskog med inslag av löv. Sammanfattning och prioritering av åtgärder Skötselåtgärd Prio När Skötselområde Markera och eventuellt bredda 1 Inom två år Enligt karta i bilaga X stigar Anordna nya fikaplatser 2 Inom 5 och ev 6 Rusta upp befintlig grillplats 1 Inom två år 8 Skylt över stigar 3 Inom tre år Avverkning och röjning av 1 Inom tre-fem år 1, 2, 3, 4,7,9 gran Gallring av tall 1 Inom tio år 2 Skapa fina brynmiljöer 1 Inom fem år 3, 4 Slåtter av gräsmark 3 årligen 6 och ev10 Kontrollera dämningsvallen, 1 årligen 8 och däm vid behov ytterligare Röj sly 1 Inom två år och 4, 8, 10 återkommande Bygg spänger 3 Inom fem år 8 15

16 Referenser Publicerade skrifter Gärdenfors, U. (ed.) Rödlistade arter i Sverige The 2010 Red List of Swedish Species. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Hagström, M. Manual för inventering och bedömning av värdefulla busk- och brynmiljöer. Pdf. Norrköpings kommun. Larsson, A. (red) Handbok för inventering av nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen. Mossberg, B. & Stenberg, S Den nya nordiska floran. Bonnier Fakta. Nitare, J Signalarter. Indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsen. Västerås kommun Skogsskötselplan för Västerås tätorter. Reviderad år Kartmaterial Lantmäteriet. Häradsekonomiska kartan ( ) Lantmäteriet. Generalstabskartan ( ) Länsstyrelserna. Sveriges länskartor. ( ) Riksantikvarieämbetet. Fornsök. ( ) 16