KVALITETSREDOVISNING FÖR FREINETSKOLAN HUGIN 2012/13

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KVALITETSREDOVISNING FÖR FREINETSKOLAN HUGIN 2012/13"

Transkript

1 KVALITETSREDOVISNING FÖR FREINETSKOLAN HUGIN 2012/13 Ledarskapsutvärdering år 1 Allergirond Skyddsrond år 1 Stämmobeslut: Budget år 1 Bokslut år 0 Grupputvecklingssamtal i lag om kvalitetssystem år 1 Delårsbokslut år 1 Rektors beslut om kvalitetssystem. Arbetsmiljöenkät klimatundersökning Nationella prov och diagnoser Utmaningar från ledning till lag år 1 Grupputvecklingssamtal i lag, barnkonferens och personalmiljö år 1 Preliminär resurstilldelning och budgetansvar till lagen Budgetförslag år 2 Verksamhetsbokslut och Kvalitetsredovisning till skolverket år 1 Arbetslaget arbetar med mål och resultat Sammanfattning av årets resultat Slutsatser till budgetskrivelsen år 2 Rektor gör besök i verksamheten under året. Varje besök följs upp med personligt samtal. Personligt samtal kan också begäras av personal eller rektor när som helst under året.

2 2 INNEHÅLL: KVALITETSREDOVISNING FÖR FREINETSKOLAN HUGIN 4 HUGINS VERKSAMHETSIDÉ 5 ORGANISATION 5 Hugins medarbetarpärm 5 Pärmens innehåll 5 HUGINS VISION 6 PRIORITERADE MÅL 7 ÖVERENSKOMMELSER 7 RESULTATREDOVISNING 7 KVALITETSREDOVISNINGSSYSTEM 7 RESULTAT AV UTVECKLINGSMÅL 2011/ UTVECKLINGSMÅL 8 Hugin 8 Förskolan 8 F KOMPETENSUTVECKLINGSMÅL 10 HUGINS RESURSER UNDER ÅRET 10 Viktiga händelser under året 11 Enkät 12 Personal 14 Barn 14 Lokaler 14 Budget 14 Ledning 15 MÅLUPPFYLLELSE 15 MÅLOMRÅDE 1 SUCCESSIVT ÖKANDE KUNSKAPER 16 I SAMSPEL MED OMVÄRLDEN MÅLOMRÅDE 2 BRA SYSTEM AV PEDAGOGISKA INSATSER 18 Utvärdering och uppföljning av barnens utveckling 18 Miljön 19 Maten 19 Personalens förhållningssätt 19 Stöd till barn med särskilda behov 19 Samverkan 20 Inskolning och övergångar 20 MÅLOMRÅDE 3 OBUNDET TÄNKANDE OCH SKAPANDE MÄNNISKOR FÖR FRAMTIDEN 21 MÅLOMRÅDE 4 TRYGGHET 22 Förebygga olyckor 22 Förebygga kränkande behandling 23 Hantera tillbud 23 Kontinuitet 23 Föräldrar 23 MÅLOMRÅDE 5 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE FÖR BARN; FÖRÄLDRAR OCH PERSONAL 24 Barnens inflytande och delaktighet i grupp 24 Personalens delaktighet och inflytande 25 Föräldrar delaktighet och inflytande 25 UPPLEVD KVALITET 25 Barn 25 Föräldrar 25 Personal 25 Samhälle 26 Samhällsdebatt 27 SAMMANVÄGNING AV ÅRETS RESULTAT 27

3 ÅTGÄRDER UNDER NÄSTA ÅR 27 UTVECKLINGSMÅL 29 ARBETSMILJÖMÅL 27 KOMPETENSUTVECKLINGSMÅL 27 UTVECKLINGSMÅL 2010/ Förskolelaget 32 F-3-laget laget laget 31 KOMPETENSUTVECKLINGSMÅL 2012/2013 FÖR HUGIN ek.för. 32 Förskolelaget 33 F Ledning 33 3

4 4 KVALITETSREDOVISNING FÖR FREINETSKOLAN HUGIN I NORRTÄLJE Freinetskolan Hugins kvalitetsredovisning är det dokument som redovisar det gångna årets kvalitetsresultat på Freinetskolan Hugin. Kvalitetsredovisningen samverkar med Hugins styrdokument, bl.a. arbetsmiljöplan, plan för ledning, introduktionsprogram, verksamhetsidé m.m. Samtliga styrdokument finns dels samlade i Hugins medarbetarpärm, som finns tillgänglig på enheten, dels på hemsidan. I medarbetarpärmen beskrivs också Hugins organisation, historia, partsförhållanden m.m. Hemsidan innehåller en del av dessa dokument och en del annan information som vårdnadshavare behöver De resultatområden som redovisas i kvalitetsredovisningen styrs av de centrala måldokumenten för verksamheten, den nationella läroplanen Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011, Lpfö:98, Grundskolans kursplaner och kunskapskrav för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, skollag och förordningar. Innehållet i kvalitetsredovisningen styrs också av beslut om utvecklingsområden m.m. som fattats av Hugins styrelse och stämma. Vi har i kvalitetsredovisningen strävat efter att jämföra enhetens resultat med Norrtälje kommunen i de fall där uppgifter kunnat erhållas. Norrtälje Marita Sandin Larsson Rektor och förskolechef Lena Abbing Ordförande

5 5 HUGINS VERKSAMHETSIDÉ Freinetskolan Hugin i Norrtälje är en organisation som skapar förutsättningar för bästa möjliga lärande och utveckling för barn genom pedagogiskt arbete i enlighet med Celestin Freinets idéer, genom en familjär småskalighet samt delaktighet i beslutsprocessen för barn, personal och föräldrar. Hugins pedagogiska arbete är fast förankrat i Freinetpedagogik. Freinetpedagogiken ger ett stort utrymme för egen utveckling av metoder för pedagogen. De metoder som kan ges utrymme på Hugin måste dock följa Freinets grundintentioner 1. Freinetskolan Hugin bildades 1 augusti 2008 efter att först, under två år, varit en del av Freinetskolan Mimer. Mimers möjlighet att ta in fler barn var begränsad och eftersom vi värnar om småskalighet, beslutade personalen att starta ännu en enhet. Verkligheten som lärobok och att ta ansvar för sitt arbete och sin arbetsmiljö, är något som är viktigt inom alla verksamheter. Samhället ska vara en del av skolan och man lär sig i samspel med andra. Individen ska hela tiden få utvecklas och utmanas i sitt lärande och motiveras i ständigt kunskapande. Hugin ska vara ett föredöme i den pedagogiska världen och ligga i framkant vad gäller pedagogiska idéer och utveckling. Samarbete med ska ske både på nationell och på internationell nivå. Denna utveckling sker vartefter skolan växer och eleverna kan ta mer ansvar. Hugin ska även ligga i framkant vad gäller omdefinierat lärande med digitala verktyg. Vi ser till att både elever och personal har tillgång till och utbildning i, den teknik som är nödvändig för att klara sig i dagens och morgondagens samhälle. ORGANISATION Under detta läsår har organisationen sett ut enligt följande: Ett förskolelag Ett skolarbetslag, åk f-3 Ett skolarbetslag, åk 4-6 Ett skolarbetslag, åk 7-9 Rektor Varje arbetslag har en arbetslagledare, som tillsammans med rektor utgjort ledningsgrupp. Hugins medarbetarpärm Medarbetarpärmen är Hugins samlade styrdokument. Medarbetarpärmen revideras återkommande och innehåller den information alla behöver ha för att Hugin ska kunna styras på ett bra och säkert sätt mot kunskapskraven och de uppsatta målen för enheten. Texterna i medarbetarpärmen är riktade till personalen. Personalen är den som förverkligar och genomför de visioner som barn, föräldrar, styrelse, personal, rektor, Skolverket, kommun och andra intressenter har för verksamheten. Styrdokumenten anger den riktning personalens arbete ska ha. Medarbetarpärmen bildar också det kompletta system som lämnas in till våra tillsynsmyndigheter, Skolverket och Norrtälje kommun, som kvalitetsredovisning. Medarbetarpärmen är också den information föräldrar, barn och styrelse har att tillgå vad gäller Hugins styrande, kompletterat med informationen på hemsidan. Alla medarbetare på Hugin har var sin medarbetarpärm. Den får de under sitt introduktionsprogram (se flik i medarbetarpärmen). Rektor har också en pärm. Dessa dokument finns också att tillgå på skolans server. 1 En kort redogörelse för Freinetpedagogikens innehåll ges i medarbetarpärmen och kan läsas på

6 6 Pärmens innehåll I Medarbetarpärmen finns bl.a. praktisk information, telefonnummer m.m. Här finns också de viktigaste måldokumenten och planerna för enheten, samt uppföljning av resultat: Vision, mål Arbetsmiljöprogram Introduktionsprogram Intern kontroll Kvalitetsredovisningen läggs ut på hemsidan och på Skolverket. HUGINS VISION Hugin har samma vision som systerskolan Freinetskolan Mimer, tillsammans bildar enheterna Mimer Akademien. Varje barn är vinnare Varje barn från Hugin kommer att bidra till en positiv framtid för mänskligheten Varje barn vill bli vuxet och känner hopp, lust och vilja Varje barn ser vartåt livet strävar genom Hugins kontakter med omvärlden Här är alla olika Varje människa bygger sin egen framtid i mötet med oss andra Livet pågår idag Varje människa upplever det dagliga arbetet på Mimer meningsfullt och fyllt av skratt och glädje Goda idéer smittar Vårt pedagogiska utvecklingsarbete är ett bidrag till samhällsutvecklingen Våra viktigaste byggstenar: Familjär småskalighet där alla kan varandras namn Doften av praktiskt arbete och nybakat bröd skapar kreativitet Arbetsklimatet främjar trygghet och lärande Lärandet är meningsfullt Arbetssätten ger frihet och struktur Lärande sker i natur och samhälle, genom barnens trevande försök och egna forskande Ett demokratiskt system ger var och en inflytande och ansvar över det egna lärandet Kunskapen utvecklas i möten med andra genom gemensam reflektion och dialog Alla kan se och följa sin utveckling Aktivt pedagogiskt arbete bedrivs i samhället Lokaler och ateljéerna är ljusa välutrustade och inspirerande Uterummen inspirerar till aktivitet Handens och intellektets arbete, eftertänksamhet och vila har sin givna plats Material och verktyg är sådana som används i vuxenlivet

7 7 Mimer Akademiens ledstjärnor är: Alla deltar och tar ansvar Varje medarbetare deltar i de demokratiska processerna och tar ansvar för hela verksamheten. Individualiteten växer i gruppen Varje barn och vuxen i Mimer Akademien får möjlighet att utveckla sin egen persona och sina talanger i organiserat samspel och arbete inom gruppen. Kärlek främjar lärandet I Mimer Akademien behandlas alla: barn, föräldrar, personal och andra intressenter med värme och omtanke. Dialog leder till utveckling Mimer Akademiens verksamhet, medarbetare, ledning och resultat följs upp och utvärderas kontinuerligt och detta leder till ständiga förbättringar Goda idéer bygger morgondagens samhälle Mimer Akademiens nytänkande, entreprenörskap och framtidstro bygger pedagogik för en demokratisk och blomstrande morgondag i hela vårt samhälle. PRIORITERADE MÅL De prioriterade målen beskriver de värden som Freinetskolan Hugins verksamhet ska skapa för barnen, deras föräldrar och i förlängningen för det framtida samhället. Dessa prioriterade mål är lika inom Mimer Akademien: 1. Successivt ökande kunskap i samspel med omvärlden Samhällskompetens Social kompetens Medborgarkompetens 2. Bra system av pedagogiska insatser 3. Obundet tänkande och skapande människor för framtiden 4. Trygghet 5. Delaktighet och inflytande Barn Personal Föräldrar RESULTATREDOVISNING Hur verksamheten på Hugin lyckas med att nå de prioriterade målen mäts med olika metoder. Systemen för resultatmätning granskas och revideras varje år vid sammanställning av kvalitetsredovisning/bokslut samt vid personalens årliga utvärdering. Verksamheten förändras kontinuerligt även under löpande arbetsår utifrån uppföljningar som görs, främst i respektive arbetslag, genom rektors besök i verksamheten samt genom kollegial granskning. Resultatredovisningen för året utgörs av kvalitetsredovisning och bokslut för året. KVALITETSREDOVISNINGSSYSTEM Kvalitetsredovisningssystemet på Hugin beskrivs i bilden först i detta dokument. Systemet följer en årlig arbetsgång och bygger på arbetslagens grupputvecklingssamtal med rektor. Grupputvecklingssamtalen fokuseras ena halvåret på arbetsmiljö för barn och vuxna och andra halvåret på kompetens, kvalitet och måluppfyllelse. Kvalitetsredovisningen presenteras i följande huvudgrupper, för att ge en heltäckande bild av Hugins kvalitet: Resultat av föregående års utvecklingsmål Hugins resurser under året

8 8 o Personal o Barn o Lokaler o Budget Måluppfyllelse Upplevd kvalitet o Barn o Föräldrar o Personal Utvecklingsmål för det kommande året UTVECKLINGSMÅL: Utvecklingsmål för Freinetskolan Hugin ek. för. under året Föreningens styrelse har arbetat efter följande mål under läsåret: Leda arbetet med Hugins prioriterade mål Fortsätta arbetet med att utveckla lokalerna och utemiljön Utveckla arbetet med Mästaråret för åk 9 Fortsatt utveckling inom IKT, information, kommunikationsteknik Ett årshjul har arbetats fram med riktlinjer för arbetet inom de olika grupperna på enheten Samtliga målområden har bearbetats och utvärderats, se föreningens verksamhetsberättelse. Utvecklingsmål för hela Hugin MÅL: Att fortsätta utveckla arbeta med utveckling av digital verktyg Målet kvarstår, då Hugin ligger i framkant vad gäller detta arbete. Uppmärksamheten runt om i landet är stort vad gäller hur Hugin arbetar pedagogiskt med digitala verktyg och spel. MÅL: Utveckla användningen av lärplattformen Unikum Målet är delvis genomfört. Vartefter behov finns, kommer användningen på Unikum ständigt förändras, men finns kvar till sin grund. Tillsammans med Mimer Akademien har detta diskuterats i ämneskonferenserna. MÅL: Fortsätta arbetet med skolgård och utemiljö, Färsnasamarbete Målet är delvis genomfört. Pga ombyggnation som påbörjades ht-13 har projektet legat lågt. Samarbete med Färsna gård har inletts och kommer att fortsätta i alla olika verksamheter MÅL: Fortsatt fördjupning inom kunskap om freinetpedagogiken Målet är genomfört. Eftersom personalgruppen fortfarande växer, är detta mål aktuellt varje år. Diskussioner förs ständigt i de olika arbetslagen och på gemensamma konferenser, både på Hugin och inom Mimer Akademien. Varje år träffas Freinetföreningens medlemmar, skolor från olika delar i Sverige, och delger varandra freinetpedagogiska tankar. Nyanställda utbildas under två kvällar på hösten. Detta är numera rutin. MÅL: Utveckla system för samarbete mellan lagen, både vad gäller barn och personal Målet genomfört. Samarbetet har fungerat väl, utvärderats och detta arbete fortsätter. MÅL: Stödja föräldrasamarbete Målet delvis genomfört. Ett nytt försök att träffa föräldrar under mer informella former har gett gott resultat och kommer att fortsätta under nästa läsår. MÅL: Rektors arbete på Stockholms Universitet Rektor har haft ett utbildningstillfälle med fritidslärare, vilket har gett bra insyn och goda kontakter.

9 9 MÅL. Utbilda föräldrar mer kring freinetpedagogik Bra uppslutning, då en satsning på detta gjorts. Ordförande och rektor höll i gång 1 och lärare från alla olika arbetslag höll i gång 2. MÅL: Utvecklingsmål för förskolelaget MÅL: Utveckla utvärderingen från föräldrar Målet genomfört, nya frågor ställdes inför utvecklingssamtalet. MÅL: Förbättra kunskaperna om datorn och dess användning Målet delvis genomfört och fortsätter. Appar används och förskolans blogg är igångsatt. MÅL: Bygga upp administrationen (Ingela, Hugins administratör är med i förskolelaget) Målet delvis genomfört, och utvecklas vartefter enheten växer. MÅL: Se över information till föräldrar Nyhetsbrev mailas ut och och föräldrarna är nöjda med detta. Utvecklingsmål för F-3-laget Mål: Ny organisation med tre grupper f-3 inför ht-12 Målet genomfört MÅL: Medieutveckling och utbildning i Unikum Målet delvis genomfört. En lärspridare, medieansvarig finns och delar med sig av kunskap till övriga. Arbetet fortsätter. MÅL: Se över organisationen inför hösten 2012 Målet genomfört. Nya grupperingar och nyanställningar har gjorts. MÅL: Se över anskaffning av fler digitala hjälpmedel Målet genomfört. ipads köptes in och det finns nu en-till-två paddor. Utvecklingsmål för 4-6-laget Mål för laget: Likabehandlingsutbildning 7.5 hp Målet genomfört av en i laget tillsammans med kollegor från alla övriga lag. Mål för laget: implementera arbetet med betyg I åk 6 Flera I laget har gått på konferenser som Skolverket gett, och delgett övriga. Gemensamma betygsdiskussioner med rektor och 7-9-laget. Målet genomfört Mål för laget: säkerhet I bedömningsarbetet Arbetats med i bl.a. ämnesteamen med Mimer Målet genomfört, och kommer att fortsätta

10 10 ÖVERGRIPANDE KOMPETENSUTVECKLINGSMÅL UNDER 2012/ Egen ämnesfördjupning. Har bl.a. skett genom ämneskonferenser inom Mimer Akademien och vissa enskilda kurser 2. Rektors Feedback. Rektor har varit på besök i verksamheten och tittat på genomförande av undervisning 3. Sokratiska samtal. Nyanställd personal behöver utbildas i sokratiska samtal. Detta mål kommer att ligga kvar eftersom personalen utökas varje år och det är mycket nytt som ska gås igenom 4. Mediemedvetenhet Alla på Hugin bör ha en grundkunskap om våra digitala enheter. Detta sker genom de medieansvariga i varje arbetslag, samt kompetenser utifrån. Kompetensutvecklingsmål för ledning Ledningsgruppsdagar, där ledningsgruppen går igenom övergripande arbete, i år kompetensutveckling iom nya krav på behörighet. HUGINS RESURSER UNDER ÅRET Viktiga händelser under året Hugins femte år innebar att organisationen utökades enligt planen. Skolan har fortfarande gott rykte och kö till flera klasser. I takt med det ökade elevantalet har fler personal anställts. Förskolan har också fortfarande lång kö till sin verksamhet. Planen på att bygga ut väntar, men lokalerna måste ses över. Samarbetet med Freinetskolan Mimer har fortsatt under året med bl.a. ämneskonferenser, utbyte av kompetenser m.m. Rektorerna har tätt samarbete och ser bl.a. på gemensamma övergripande utvecklingsområden. Rektorerna hjälps åt med att tolka nya direktiv och lagar och ser över hur dokumentation ska ske på bästa sätt. I slutet av augusti deltog Hugin tillsammans med Mimer i Mimerlek, en fortsättning på det som tidigare kallades Lekjakten. Eftersom Lekjakten, ett evenemang som kommunen anordnade, inte skulle hållas som tidigare, gjorde vi en egen variant. I Societetsparken hade vi lekstationerna som handlade om sokratiska samtal, drama, musik, lekar och No-experiment. Ett informationstält fanns där intresserade kom och pratade om våra verksamheter och där de också kunde anmäla sitt intresse. I september utsågs freinetskolorna Hugin och Mimer till Årets kooperativ Roslagen, av Companion Roslagen. Detta uppmärksammades genom en gemensam tillställning på Camus Roslagen, där pris mottogs och elever från båda skolorna uppträdde med sång, musik och dans. Skolorna nominerades också som en av fyra företag i landet som förverkligat ett värdestyrt entreprenörskap. Under hösten deltog förskolan och åk f-6, i ett bokprojekt. Detta projekt innebar att alla elever fick skriva sin egen bok och fick den också tryckt. I projektet deltog flera skolor från kommunen och det slutade med en gemensam stor redovisning i slutet av höstterminen. Detta var Hugins första år med åk 9, vilket bl.a. innebar att vi anställde en SYV som arbetat med vårdnadshavare och elever under läsåret. Högstadielaget arbetade fram olika mästarprov i sina ämnen och under våren gjordes mästarprovet i form av fyra dokumentärfilmer. Dessa visades på biografen i Norrtälje med en diskussionspanel där Kjell Pihlgren var moderator och deltagare från polis och kommun fanns på plats. I januari åkte också åk 9 till London tillsammans med rektor och två personal. Gruppen skulle bl.a. samla in material till sina filmer och besöka BETT-mässan.

11 Under hösten gjordes en stor omorganisation i ledningsgruppen. Nya lagledare tillsattes och följderna av detta blev att några av de gamla medarbetarna valde nya vägar att gå. 11 I mitten av maj deltog större delen av högstadiets elever på Framtidens lärande, en konferens anordnad av DIU (datorn i utbildningen). Här visade skolan upp hur vi jobbar med dataspelet Minecraft i undervisningen. Stort intresse har tidigare visats för detta arbete och ännu mer intresse blev det efter denna konferens. Eleverna byggde Water front, byggnaden där konferensen höll, i Minecraft och visade från stora scenen hur man jobbar med detta verktyg i skolan. Tillsyn från Norrtälje kommun av barnomsorg har genomförts våren 2013 med mycket gott resultat. Ingen anmärkning fanns. Rektor har deltagit i ett flertal möten under året, tillsammans med rektorer inom freinetrörelsen för att utveckla det pedagogiska arbetet. Rektor har även under detta år arbetat på Stockholms Universitetet och haft en kurs i elevledda utvecklingssamtal. Kommunens ändrade utbetalning av elevpeng till januari försvårar den framförhållning enheten vill ha. Elevpengen ändrades dock inte mycket från förra året. Däremot var en stor diskussion gällande utbetalningsdag. Här vill vi ha ett tidigareläggande av utbetalning, då det är osäkert om pengarna finns på kontot då alla räkningar ska betalas. Arbetet med datorer och vår mediesatsning har fortsatt med mycket gott resultat. Våra äldsta elever, har varsin laptop. Det betyder att eleverna tar hem datorerna på eftermiddagarna/helger/lov, och har dem som sina egna. I de yngre åldrarna satsades det på ipads. Flera activboards har köpts in till klassrummen. Till hösten -13 planeras inköp av ipads till åk 7, efter önskemål från eleverna. Planering av lokalanvändning fortsatte. Under våren förändrades ägandeförhållandet så det blev endast Riflex som ensam ägare. Detta gör också att det blir enklare då planeringen för ombyggnation är i full gång. Detta arbete påbörjas under hösten 2013 och beräknas ta hela vårterminen. Ny matsal/kök, tre klassrum och grupprum kommer att byggas. Arbete med planering av hur vi ska hantera detta sker under våren. I slutet av vårterminen inleddes arbetet med att nyanställa nya lärare. Dels vikariat för en föräldraledig lärare, dels musiklärartjänst och tjänst på fritids. Svårigheterna att behålla språklärare fortsätter. Ny franska och spanskalärare anställdes. I maj var olika personalgrupper på SETT-mässan i Stockholm. Här hölls olika seminarier och visades på nyheter inom digitalt lärande. Hugin anmälde sig till Tekniklyftet under våren-12. Detta projekt ska lyfta fram teknikämnets betydelse för att få flera att välja naturvetenskaplig inriktning i senare studier. Projektet avslutades i maj Tyvärr räckte våra insatser inte enda fram. Pga att personal slutade hade vi inte de behörighetskrav som krävdes för att bli den Teknikskola vi hade satsat på. Enheten hade dock stor användning av det material och de kurser man fått under tiden och förskolan hade bl.a. ett tekniktema med inspiration från tekniklyftet. Under våren var Hugins elever med i radion P4 junior och berättade om hur det var att arbeta med digitala verktyg. Hugin uppmärksammades i flera artiklar, ofta i samband med digitala verktyg och/eller dataspel i skolan. Under våren uppmärksammades Hugin också för att ha mest nöjda åk 8:or i kommunen enligt den årliga Pilenenkäten. Vad gäller sutbetyg hade Åk 9 tredje bästa resultat (meritvärde) i kommunen.

12 12 Hugin var med i den enkätundersökning inom Våga-Visa-projektet, som kommunen genomförde våren 2012, där följande analys har gjorts: VÅGA-VISA-ENKÄTEN (PILEN) I oktober 2008 gjordes den första av den här typen av enkätundersökning i Norrtälje kommun. Här har skolan valt att delta för att få ett likvärdigt underlag att jämföra de kommunala skolorna med. Föräldrar och elever i år 5 och 8 deltog, samt föräldrar i år 2, förskolan och förskoleklassen. Enkätens rubriker var: normer och värden, utveckling och lärande/kunskaper, ansvar och inflytande, bedömning/betyg, styrning/ledning och övriga frågor. Följande kunde utläsas av enkäterna: För att få in så många svar som möjligt, lockade vi med en tialott för inlämnat svar. Vi har varit noga med att poängtera vikten av denna enkät för vårt systematiska kvalitetsarbete. Svarsfrekvensen var i år något större. I år fick vi för första gången en sammanställning av alla svar från alla verksamheter i kommunen. Där rankades de efter andel stämmer mycket bra, vilket är viktigt att se då man tolkar resultaten. Många enheter ligger på liknande nivå om man utökar rankingen till stämmer ganska bra. Via internet har vi fått bra analysverktyg som hjälper till i arbetet att utveckla och förbättra. I tidningen uppmärksammades resultatet för vår åk 8, som var exceptionellt bra, både från föräldrar och från elever. Bäst i Norrtälje i de flesta påståenden som ställdes. Det som stack ut var missnöje med maten. För första gången fanns också en självvärdering, som vände sig till skolans pedagoger (anställda minst ett år). Det fanns också med olika sammanställningar där olika svar jämfördes. Detta är till stor hjälp vid analysen, även om det kan vara svårt att veta vad som är stor skillnad eller liten, då man ser siffrorna. Förskolan Här svarade 15, 75% av föräldragruppen. Arbetslaget gick igenom resultatet, och tittade på vilka utvecklingsområden man skulle jobba med kommande läsår. I jämförelse med kommunens resultat, ligger vi bra till, på sjunde plats av 64. Vad gäller utveckling och lärande ligger vi bättre till, men vad gäller ansvar och inflytande sämre. Arbetslaget tar nu med detta i sin planering och kommer aktivt arbeta både med ansvarstagande och information om hur dokumentation sker. Den blogg som förskolan har, där man dokumenterar hur man arbetar mot målen i läroplanen, besöks inte ofta av föräldrarna. Detta ska man se till under höstens föräldramöte. I de svar på öppna frågor som fanns, vill någon ha återkoppling/åtgärdsplan av förskolechef på de delar som behöver utvecklas. Förskoleklass Här svarade 6, 30% av föräldrarna. Då det var så få svarande är det svårt att göra någon större analys. Men vid jämförelse med kommunen ligger resultatet mycket över genomsnittet för kommunen. Det är endast vad gäller fritidshemsfrågorna som vi har sämre resultat. Detta är förståeligt, då fritids har haft många olika vikarier under året pga personal som slutat mitt i

13 13 terminen och svårigheter att hitta ny. Detta har åtgärdats och till hösten kommer fritids stärkas och vara ett eget arbetslag med två nya anställda. Öppna frågor: mycket nöjd med pedagogiken, mindre nöjd med fritids på loven, men det har blivit mycket bättre. Årskurs 2 Här svarade 14, 70% av föräldrarna. Och detta blir vår stora utmaning i höst. I jämförelse med kommunen ligger vi långt ner i denna lista, där man frågar om man är nöjd med verksamheten. Vi har stor del, 71%, som svarar stämmer ganska bra och därav hamnar vi också långt ner. Styrkorna ligger i att eleverna får ta ansvar, använder teknik, personalen bryr sig, samarbete fritids/skola m.fl frågor. Utvecklingsbehov finns vad gäller arbetsro, information om hur eleverna ligger till och inflytande i verksamheten för föräldrar. Arbetslaget har tagit med detta i sin analys och har med detta i sin organisation inför kommande läsår. Detta handlar om hur man organiserar klassrumsarbete, samverkar mellan grupperna och skapar ett bra klimat. Vad gäller information finns denna på unikum, och vi måste få föräldrar att gå in och titta där. Via föräldramöten och utbildning ska detta förtydligas. Satsningen på ett fritidslag med nya anställda, kommer förhoppningsvis göra att den sociala miljön kan arbetas mer systematiskt med så att lärarna kan använda tiden till kunskapande istället för att lösa konflikter stor del av tiden. Årskurs 5 elever Här svarade 20, 100% av eleverna. Även i denna grupp har det varit turbulent detta läsår, då personal slutade/sjukskrevs och vikarier fick sättas in. Mot slutet av vårterminen såg man dock en stor förändring. I jämförelse med kommunen ligger vi under genomsnittet på frågan om man är nöjd med sin verksamhet. Här handlar utvecklingsområdena främst om utveckling och lärande. Till kommande läsår har en ny lärare anställts och en lärare kommer tillbaka från föräldraledighet. Detta gör arbetslaget mer stabilt och man kan lättare överblicka de åtgärder som behövs för att höja kvaliteten. Årskurs 5 föräldrar Här svarade 18, 86% av föräldrarna. Föräldrarna tycker som sina barn i stort, och deras svar stämmer överens med elevernas svar. Även här hade vi många svar stämmer ganska bra, men ligger under kommunens medel i ranking. Utvecklingsbehov handlar även här om information, och vi behöver förtydliga hur Unikum fungerar på t.ex. föräldramöten. Årskurs 8 elever Här svarade 16, 80% av eleverna. I jämförelse med kommunen var Hugins åttor mest nöjda av alla, totalt sett. Det som sticker ut är att man tycker att maten är god och näringsrik. Kontakt har tagits med Mimers kök, där maten kommer ifrån för att se hur vi kan arbeta med denna fråga. Vi måste veta om det r maten eller miljön som påverkar. Detta kommer att arbetas med kommande läsår. Årskurs 8 föräldrar Här svarade 16, 80% av föräldrarna. I jämförelse med kommunen är resultatet lika bra som för elevernas. Men flera har svarat stämmer ganska bra vilket gör att här hamnar vi på en femte plats, trots 100% nöjdhet. I de öppna svaren framkom att man önskade alternativ mat, helst att den tillagas i skolan och att eleverna ibland inte får ta så mycket de vill. Svårigheter med att följa kunskapsutvecklingen på Unikum och Edmodo för icke datakunnig förälder syns också. en kommentar är: Vill bara tillägga att skolan är superbra håller sig uptodate med allt nytt som kommer såsom ipad mm. Vi kommer som tidigare skrivits att arbeta med maten. Alternativ i form av yoghurt/musli finns alltid. Information och utbildning i lärplattformarna ges kontinuerligt och kommer fortsätta. Självvärdering Här svarade 9, 90% av lärarna. I jämförelse med kommunen ligger vi bättre inom alla områden.

14 14 Särskilt utmärkande i delen övergångar, samverkan, omvärld och utbildningsval. I analysen visas i vilka delar som personalens skattning skiljer sig från kundundersökningens. Personalen skattar t.ex dokumentation (att det görs och fungerar) högre än kunderna. Kanske är det symptomatiskt med den diskussion som nu förs att minska lärares dokumentation. Kunderna tar inte så stor del av detta arbete som görs i alla fall. De delar som värderas högre, både hos kund och personal är: utmaningar för alla, grundläggande värden, ansvar och inflytande för elever/barn, arbetsklimat, rektors/förskolechefens ansvar, övergripande frågor, stimulerande lärande, särskilt stöd. Återigen är det dokumentationen av lärande som behöver arbetas mer med och förtydligas för föräldrar. Eleverna skattar också bedömning och betyg sämre än personalen. I år infördes betyg från åk 6 och arbetet med att säkerställa bedömningen har gjorts under året genom att lärarlagen sambedömt och att vi mellan freinetskolorna Mimer och Hugin sambedömt nationella prov i åk 9. Denna sambedömning utvärderas och kommer att fortsätta. Arbetet med bedömning fortsätter också kontinuerligt inom enheten. Personal Hugin har under året haft en god tillgång på personal. Städtjänsten har köpts in och vissa vaktmästartimmar via fastighetsägarna. Tjänsten som skolsköterska har upphandlats privat. antal Årsarbetare varav män varav kvinnor Specialresurser och kompetens tas in vid behov utifrån åtgärdsprogram. Det är svårt att riktigt avgöra personalens tillhörighet i respektive verksamhet för en rättvisande jämförelse. De allra flesta i personalgruppen arbetar inom flera av verksamheterna och med olika arbetsuppgifter. Man planerar arbetstiden flexibelt och disponerar om scheman vid behov. Rekryteringen av behöriga till lediga tjänster har varit lätt. Svårigheter har varit att hitta och behålla behöriga språklärare. Tjänsterna är små och har inte lyckats kombinerats med andra ämnen. Under läsåret arbetade behöriga lärare med moderna språk, men båda hittade andra jobb med större procent tjänst. Enhetens introduktionsprogram för nyanställda genomförts av alla nyanställda. Barn Antalet barn i verksamheten har i ökat, i de yngre skolåren, enligt den plan vi har att bygga upp skolan från de lägre årskurserna till de högre. I och med intaget till förskoleklass med 20 elever, ökar också antalet elever på fritids. Antal barn 2008/ / / / /13 Förskola Fritids Skola Lokaler I och med det ökade antalet barn, ökar också trycket på våra lokaler. Arbetet med att se över en utbyggnad pågår och en del mindre ombyggnationer krävs inför höstterminen. En ny hall byggdes intill ett av klassrummen.

15 15 Skolgården har varit ett utvecklingsområde där elever, personal och föräldrar samarbetat. Under läsåret köptes ny basketkorg, utepingisbord och olika lekområden, bänkar och bord, bollplan med mål och fler odlingslådor. Budget Hugin erhöll i år bidrag från kommunen enligt nedanstående normer. Baserat på bruttoinkomst, då vi sköter vår egen administration Kommunbidrag 2008/09 Ht-09 Vt-10 Ht-11 Vt-12 Vt-13 barn/månad Förskola 1-2 år under / / tim Fsk 1-2 år över 15 tim 9210/ / Fsk 3-5 pr under 15 tim 4155/ / Fsk 3-5 år över 15 tim 6420/ / Fritids 6-9 år 1745/ / Fritids år 1050/ / Skola år f / / Skola år / / Skola år Hyresbidrag fsk 1120/ /1135 borttaget Hyresbidrag skola 1375/ /1400 borttaget Under året har ansvaret för lagets budget för kompetensutveckling, materialkostnader till verksamheten varit delegerade till ekonomiansvariga i personalgruppen. Systemet har fungerat utomordentligt väl. Varje arbetslag har ett kort som fylls på efter hand, för att minska hantering av kontanter. Det totala bokslutet visade på ett resultat plus :-, av vilket 2000:- avsätts till en reservfond och resten tillbaka till verksamheten enligt stadgarna. 2 Ledning En styrelse har under året arbetat och bestått av fem personer ur personalen. Rektor har deltagit som adjungerad vid styrelsemötena. Styrelsen har haft 8 möten under året. Inklusive en arbetsdag. Hugins löpande verksamhet har under året letts av rektor, som till sin hjälp har haft en ledningsgrupp, bestående av tre lagledare, samt en ekonomigrupp, bestående av enhetens fyra ekonomiansvariga. Ledningsgruppen förändrades till vt-13 då nya lagledare tillträdde. Hugin ingår i kommunens köhantering för både grundskolan, skolbarnomsorgen och förskolan via nätet. Personalen har varit nöjda med det inflytande de haft på olika beslut. I enkäter har också föräldrar och elever varit nöjda med ledningen på skolan. 2 Se Föreningens bokslut och bokslutskommenterer

16 16 MÅLUPPFYLLELSE MÅLOMRÅDE 1: SUCCESSIVT ÖKANDE KUNSKAP I SAMSPEL MED OMVÄRLDEN Målområde 1 mäts genom Nationella prov Betyg, vilket inte utdelats på freinetskolan Hugin än Utvecklingsscheman och Rubrics Klimatundersökning personal och barn Individuella utvecklingssamtal mellan barn, föräldrar och personal Utvärdering i arbetslagen vid grupputvecklingssamtal Årlig utvärdering av arbetslagen Rektors granskning genom besök i verksamheten Barn- och elevvårdskonferenser Här redovisas endast de mätningar som sammanställs på gruppnivå. Resultat av nationella prov i svenska Skolår 3 Ej godkända På god väg godkända 2008/09 9 % 91% 2009/10 8% 92% 2010/11 15% 85% 2011/12 100% Skolår 5 Ej godkända På god väg godkända 2008/09 9 % 91% 2009/10 7% 93% 2010/11 5% 95% Skolår /12 100% Resultat av nationella prov i matematik Skolår 3 Ej godkända På god väg godkända 2008/09 20% 80% 2009/10 15% 85% 2010/11 100% 2011/12 100% Skolår 5 Ej godkända På god väg godkända 2008/09 14% 86% 2009/10 7% 93% 2010/11 14% 86% Skolår /12 4% 4% 92% Resultat av nationella prov i engelska Skolår 5 Ej godkända På god väg godkända 2008/09 100% 2009/10 7% 93% 2010/11 4% 10% 86% Skolår /12 100%

17 17 Detta läsår ändrades sättet att redovisa nationella prov. Eftersom proven innehåller flera delprov, redovisas de för sig, och någon gemensam sammanställning görs inte från Skolverket. Alla resultat kan läsas på Detta var första året som Hugin hade en åk 9 med och resultaten var genomgående bra. Våra elever ligger i samtliga prov högt i den muntliga delen. Dessa dokument används i det systematiska kvalitetsarbetet för att se var insatser behöver sättas in. Analysen av läsårets resultat var bl.a. att man i de yngre åldrarna måste fokusera mer på färdighetsträning. Vad gäller övriga ämnen bedömer personalen som att eleverna når målen, eller är på god väg att nå målen, i samtliga ämnen. Detta redovisas i lärplattformen Unikum. De elever som inte nått målen har åtgärdsprogram. Personalen bedömer att måluppfyllelsen vad gäller successivt ökande kunskaper i samspel med omvärlden har varit mycket god. Personalen upplever ett behov av att vidareutveckla den pedagogiska, formativa bedömningen på enheten, dels genom att revidera enhetens utvecklingsscheman och bedömningsmatriser för uppföljning av kunskap och kompetens och dels genom fortbildning. Stor del av kompetensutbildning har lagts vid att se över förändringarna i den nya läroplanen Lgr 11 samt det nya betygsystemet. Vid flera tillfällen har under året har elever uppträtt, diskuterat och föreläst inom olika områden som radio, tidningar, vid studiebesök och på konferenser Personal, elever och föräldrar upplever att de elevledda utvecklingssamtalen stärker elevernas förståelse för sitt eget lärande och ökar lärandet. Personalen utvecklar kontinuerligt arbete med att utbilda föräldrar i användandet av Unikum. Arbetet med elevledda samtal utvecklas också genom att alla undervisande lärare nu finns på plats vid samtalen. Detta gör att föräldrarna direkt kan fråga den lärare som har just det ämne man vill diskutera. Lärplattformen Unikum används av alla på enheten. Lekarbete och raster har fungerat mycket bra, menar pedagogerna. Samarbete mellan barnen över åldersgrupperna fungerar bra. Skolgården har utvecklats under året, men det finns begränsningar utrymmesmässigt. Genom schematekniska lösningar, har personalen sett till att gården utnyttjas olika tider för olika elevgrupper i möjligaste mån. De äldsta eleverna (åk 7-9) har haft delar av dagens raster inomhus där tillgång till spel, bordtennisbord m.m. funnits. De har även haft möjlighet att gå utanför skolans område vissa tider på dagen. Mycket arbete har ägnats åt att se till att utveckla freinetpedagogiken, eftersom flera i personalgruppen var nya och också många nya elever. Förhållningssätt och värdegrundsfrågor har diskuterats på allpersonalkonferenser och arbetslagsmöten. Arbetet med att göra kunskapsmålen tydligare för eleverna har varit viktigt. Varje år håll en freinetutbildning för att ge föräldrar och nyanställda en inblick i arbetet utifrån styrdokument och våra pedagogiska tankar.

18 18 MÅLOMRÅDE 2: BRA SYSTEM AV PEDAGOGISKA INSATSER Målområde 2 mäts genom Individuella - elevledda från 5-år- utvecklingssamtal mellan barn, föräldrar och personal Klimatundersökning, vartannat år Enkätfrågor till föräldrar, vartannat år Pilenenkäten, via kommunen Utvärdering i arbetslagen vid grupputvecklingssamtal Rektors granskning genom besök i verksamheten Årlig utvärdering av verksamheten Kollegial granskning Barn- och elevvårdskonferenser Antal insatser som gjorts internt och externt Avsikten är att systemet av pedagogiska insatser tillsammans ska bilda en helhet, som stödjer och driver på utvecklingen för det enskilda barnet. Till systemet räknas exempelvis uppföljning och utvärdering av barnens arbete, den omgivande miljön inne och ute, maten, personalens sätt att möta barnen, stöd till barn med särskilda behov, samverkan mellan lärare, förälder och barn samt att inskolningar och övergångar fungerar bra och utvecklande för barnet. Utvärdering och uppföljning av barnens utveckling Tydlig feedback är en grundläggande del av Hugins pedagogiska arbetssätt. Barnens utveckling är beroende av att de vet vad de kan, hur de ska gå vidare och vad som är nästa steg. Bedömning används i pedagogiskt syfte, för att hjälpa elever och barn att utvecklas vidare. Den personliga kontakten och dagliga återkopplingen är det viktigaste för den enskilda individen. Mätningar av hela gruppen årligen är av värde för att se hur Hugin lyckas med sitt pedagogiska arbete. Hugins system består därför av ett flertal olika, kompletterande instrument för mätning och feedback. Mätning Berörd grupp Frekvens Ansvarig 2012/13 Nationella prov och diagnoser Skolår 3,6,9 Årligen lagledare ja Betyg Skolår 6,7,8,9 Varje termin Berörda ja pedagoger Barnobservationer som systematiseras i Samtliga barn 2 ggr per år Mentorer ja Unikum Feedback på det egna arbetet Samtliga barn Kontinuerligt under arbete och pedagoger ja efter varje projektarbete Feedback på socialt uppträdande i Samtliga barn Gruppens utvärdering, inför ja barngrupp utvecklingssamtal 2 ggr per år Klimatundersökning Samtliga barn och Vartannat år Rektor Nej personal Elevledda utvecklingssamtal Samtliga barn 2 ggr per år Mentor Ja Enkätfrågor Föräldrar Vartannat år Rektor Nej Grupputvecklingssamtal Arbetslagen 2 ggr per år Rektor Ja Arbetslagskonferens Arbetslagen Varje vecka, efter temaavslut, Lagledare Ja terminsavslut Utvärdering av hela verksamheten Personal och Årligen Rektor och Ja styrelse ordförande Rektors granskning genom besök i All verksamhet, Minst en ggn rektor Ja verksamheten med observation och feedback barn och personal Barn- och elevvårdskonferenser Barn i behov av Vid behov Rektor Ja särskilt stöd Barn- och elevvårdskonferenser Samtliga barn Årligen Rektor Ja Kollegial granskning All personal Vartannat år Rektor Ja Mätning av antal insatser som gjorts Insatser som ej Årligen Rektor Ja internt och externt mäts på annat sätt Personligt samtal mellan rektor och All personal Årligen och vid behov Rektor Ja personal Skydds- och allergirond All verksamhet, Årligen Rektor Ja barn och personal Ledarskapsenkät, rektors ledarskap All personal Vartannat år Rektor Nej

19 19 Miljön Miljön på Hugin ska vara tilltalande för öga, själ och för fantasin. Barnens arbeten ska finnas i såväl fasta som föränderliga utställningar. Miljön ska skapa lust att lära och utforska. Under läsåret iordningställdes verkstäder, och detta arbete har under året utvärderats och kommer att ändras inför kommande läsår. Att ha en skola mitt i en central stadsmiljö har varit på många sätt positiv. Närheten till bibliotek, simhall, butiker, bussar m.m. har upplevts positivt av både personal, elever och föräldrar. Intilliggande skogsområden har också använts flitigt. Samarbetet med Färsna gård har gett förutsättningar till att utveckla naturen och odlingar på ett sätt som inte skolgården medger. Förskolan har sitt eget lamm, som döptes och som de besöker. Ett mindre antal insatser för utemiljön på skolgården har gjorts under året: byggande av en terrass, vattenlek, målning av hagar och lekplaner, fler odlingslådor, spel m.m. Skolgården fortsätter att vara ett område för insatser i enlighet med skolgårdsgruppens plan. Arbetet kommer gå i takt med eventuell utbyggnation. Eftersom ytorna har varit stora, har möblering i lokalerna skett successivt. Under året har nya möbler införskaffats, gamla möbler har ersatts till stor del. Pedagogerna menar att schemat fungerat bra. Nödvändiga ändringar görs när det behövs. Maten Maten lagas och tillreds på Freinetskolan Mimer. På Hugin görs sallader, frukost och mellanmål. Mimers mat tillverkas från råvaror och i vissa fall från halvfabrikat i Mimers kök. Här arbetar man medvetet med kvalitetsutveckling och närproducerad mat. Snittkostnad per portion har under året varit 25:- En stor satsning görs på salladsbordet, för att få eleverna att äta mer grönsaker. I möjligaste mån används ekologiska varor. Matsalen upplevs ganska trångbodd och det är viktigt att alla grupper håller sina mattider. Arbete med att bygga ny matsal ingår i helhetsplanen. Personalens förhållningssätt Personalens förhållningssätt bedöms i rektors observationer som genomtänkt och mycket bra. Barnen bedömer i sina utvärderingar att personalen är kompetent och att lektionerna är välplanerade och att innehållet har god kvalitet. Man känner också att personalen har tid att hjälpa när det behövs. Personalen menar att man har en fortsatt gemensam grund vad gäller det egna förhållningssättet. Under året har en del möten handlat om det gemensamma förhållningssättet. Som ett led i värdegrundsarbetet har fem ur personalen, ur olika verksamheter går kursen Värdegrundsarbete, vilket gett enheten mycket då de förmedlat information och lett diskussioner på gemensamma möten. Stöd till barn med särskilda behov Stöd till barn med särskilda behov har under året främst hanterats inom ramen för det egna arbetslaget. I de lägen där enskilda barn behövt särskilt stöd har personalresurserna omdisponerats så att behovet kunnat mötas. Under året har särskilda insatser riktats till ganska många elever på enheten. Det har gällt såväl stöd socialt som kunskapsmässigt. Rektor har gjort ett par observationer, och tjänster har köpts in utifrån av psykolog, för utredning och handledning. En del av de barn som kommer till Hugin från andra skolor har brister i kunskaper, och också i motivation och tro på skolan och tillit till vuxna. Då krävs snabba och effektiva åtgärder genom en flexibel organisation. För att få kontinuitet i arbetet har vi anställt en resursperson på 100 % för att kunna utbilda och ha en persona med större ansvar. Elevvårds/barnkonferensen har sammanträtt vid sammanlagt 30 tillfällen. Vid samtliga av dessa tillfällen har åtgärdsprogram skrivits. Pedagogerna anser att elev/barnavård blir svårare, då flera elever är i behov av särskilt stöd. Elevhälsan är en prioriterad fråga. Till viss del har de fått feed-back från handledande specialresurser från SARAH-teamet, och BUP, så att de arbetar rätt utifrån barnens behov.

20 20 Samverkan Samverkan mellan verksamhet och hem sker genom Aktivitet Berörda Frekvens Ansvarig 12/13 Stämma All personal Minst årligen Ordförande Ja Styrelsemöten Styrelsen Ca 2ggr per termin Ordförande Ja Freinetkurs för Alla nya familjer Årligen Rektor/personal Ja föräldrar och övriga som vill Föräldramöten, Föräldrar i 2 ggr per år och vid Arbetslagen Ja föräldraråd arbetslagen behov Redovisning av teman Föräldrar i arbetslagen Efter tema Personal och barn arbetslagen Ja Elevledda utvecklingssamtal Enskilt barn, föräldrar 2 ggr per år Mentor ja Arbetet med föräldrarådet har inte varit speciellt aktivt. Rektor har haft informella möten under året, Fika med rektorn. Där har vi haft samtal om olika saker, från stort till smått. Detta forum kommer att fortsätta under nästa läsår. Synpunkter, frågor och idéer från detta möte och övriga föräldramöten, har vidarebefordrats till rektor och alla arbetslag. På hemsidan finns, efter ett initiativ av en förälder, en frågespalt Fråga Hugin. Här kan vem som helst ställa frågor om det som rör enheten. På föräldramöten finns möjlighet till att påverka och ge synpunkter. Arbetet med att utveckla föräldrasamverkan fortsätter. Personalen har också varit nöjda med de planeringsträffar man har i respektive arbetslag, hur mötena utformats samt kontinuiteten. Inskolning och övergångar Det är viktigt för barnets utveckling att inskolning och övergångar mellan de olika arbetslagen fungerar som en utvecklande möjlighet 3. Följande aktiviteter genomförs: Aktivitet Berörda Frekvens Ansvarig 12/13 Inskolning Barn i olika Vid övergång Arbetslagen Ja åldersgrupper Överlämningskonferens Berörda arbetslag Årligen Lagledare Ja Ledningsgrupp Ledningsgrupp Varje vecka Rektor Ja Onsdagsmöten Den personal som Varje vecka Ledningsgrupp Ja berörs av frågan Allpersonalkonferens All personal 4 ggr per år Rektor Ja Information mentor Barn, mentorer Varje vecka Mentor ja

KVALITETSREDOVISNING FÖR FREINETSKOLAN HUGIN 2013/14

KVALITETSREDOVISNING FÖR FREINETSKOLAN HUGIN 2013/14 KVALITETSREDOVISNING FÖR FREINETSKOLAN HUGIN 2013/14 Ledarskaps- utvärdering år 1 Kvalitetsredovisning till skolverket år 1 Allergirond Skyddsrond år 1 Stämmobeslut: Budget år 1 Bokslut år 0 Grupputvecklingssamtal

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2016/2017. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2016/2017 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS SKOLANS LEDORD HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS VISION Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Arbetsplan för Violen

Arbetsplan för Violen Köpings kommun Arbetsplan för Violen Läsår 2015 2016 Administratör 2015 09 18 Lena Berglind, Ann Christine Larsson, Kristin Aderlind Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Edsbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till vårdnadshavare - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin Sidan 1 av 5 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Freinetskolan Hugin INLEDNING Bestämmelser i 1 skollagen och 2 diskrimineringslagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Gyttorps fritidshem Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2014/2015 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Smedby skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Stavreskolan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Stavreskolan F-3 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Åsaka skola F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Åsaka skola F-6 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017

Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2016/2017 2016-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade områden läsåret 2016-2017... 3 Förväntansdokument... 5 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8

Innehållsförteckning. Inledning 3. Riktlinjer 4. Kvalitetssäkring 5. Verksamhetsbeskrivning 6. Normer och värden 7. Kunskaper 8 Skolplan Innehållsförteckning Inledning 3 Riktlinjer 4 Kvalitetssäkring 5 Verksamhetsbeskrivning 6 Normer och värden 7 Kunskaper 8 Elevens ansvar och inflytande 11 Skola och hem 12 Övergång och samverkan

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Arbetsplan förskoleklass

Arbetsplan förskoleklass Arbetsplan förskoleklass Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Handledning av skolans specialpedagog

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Skarsjö förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument

Verksamhetsplan. Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Verksamhetsplan Norrga rdens fo rskola 2018/2019. Internt styrdokument Innehållsförteckning 1. Verksamhetens förutsättningar 2. Resultat 3. Analys 4. och åtgärder Dokumentansvarig: Förskolechef Gäller

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan

LOKAL ARBETSPLAN. Grundskolan LOKAL ARBETSPLAN Grundskolan Läsåret 2012/2013 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever/barn! För att nå vad

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

Futura International Pre-school. Danderyd

Futura International Pre-school. Danderyd Futura International Pre-school Danderyd Observationen genomfördes av: Helena Aldén, Upplands Väsby Susanne Arvidsson Stridsman, Nacka Veckorna 12, 2018 Innehållsförteckning Kort om förskolan Observatörernas

Läs mer

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola

Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete Kingelstad Byskola skola 1 Redovisning av systematiskt kvalitetsarbete 2016 Kingelstad Byskola skola 2 1. Kortfattad beskrivning av verksamheten Kingelstad Byskola HB startade i december 2012 med förskola. Efter att ha fått tillstånd

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för Kotten 2016-2017 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund 3 2. Mål och riktlinjer 4 2.1 Normer och värden 4 2.2 Utveckling och lärande 5-6 2.3 Barns inflytande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret

Kvalitetsredovisning Läsåret Kvalitetsredovisning Läsåret 2011-2012 Soltunets förskola Nora kommun Innehållsförteckning Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 0 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 0 Verksamhetens

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15

ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 ARBETSPLAN FÖR RÄVLYANS fritidsverksamhet läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Sid 3 Presentation av arbetssätt Sid 4 utifrån LGR 11 Sid 4 Normer och värden Kunskaper Sid 6 Elevers ansvar och inflytande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete

Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete Datum 17.10.03 Huvudmannens plan för systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass Skolans namn: Grevåkerskolan Hammerdal 1. Normer och värden 1.1 En sammanställning av resultaten för förskoleklassens arbete

Läs mer

1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen

1(8) Tillsynsrapport. Pysslingen förskolor, Giggen 1(8) Tillsynsrapport Pysslingen förskolor, Giggen 2(8) Innehållsförteckning Inledning... 3 Fakta om enheten... 3 Kommentar... 3 Sammanfattande slutsats... 3 Starka sidor... 4 Utvecklingsområden... 4 Bedömning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Arbetsplan Fritidshem

Arbetsplan Fritidshem Arbetsplan Fritidshem Utifrån verksamhetens kvalitetsrapport har rektor valt följande prioriterade områden, som finns dokumenterade i arbetsplanen för läsåret 2018-19 Terminsplaneringar delges fritidshemmet

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Sjöhagens förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Stockens förskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Närtuna 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet - Likabehandlingsplanen

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Datum 150904 1 (9) Kvalitetsanalys för Boo Gårds skola läsåret 2014/15 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering

Läs mer

2.1 Normer och värden

2.1 Normer och värden Riktlinjerna anger förskollärares ansvar för att undervisningen bedrivs i enlighet med målen i läroplanen. Riktlinjerna anger också uppdraget för var och en i arbetslaget, där förskollärare, barnskötare

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2018/2019 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål; att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse. För att

Läs mer

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14 1 (6) Datum Kvalitetsanalys för Växthusets förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna

Läs mer

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola

NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef Kvalitetsrapport. Baggeby gårds förskola NAMN TITEL DATUM Annika Björkholm Förskolechef 2016-07-06 Kvalitetsrapport Baggeby gårds förskola Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för genomförande... 3 2 Metoder och verktyg som har använts för

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober

Skolplan Med blick för lärande. Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober Skolplan 2016-2019 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 21 oktober 2015 1 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns

Läs mer

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Saltsjö-Boo 2014-08-11 Kvalitetsanalys för Myrans heldagsskola läsåret 2013/14 Varje skola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kritan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Bålbro förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna:

Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Arbetsplan 2016/2017 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Förvaltningen förskola och skola Förskolorna

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Fyrklöverskolan period 2 (okt dec), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Karlbergsskolan RO Läsårsplan

Karlbergsskolan RO Läsårsplan L Ä SÅR 2016/2017 Karlbergsskolan RO Läsårsplan Innehållsförteckning Vårt rektorsområde... 3 Vision... 3 Nationella mål... 4 Prioriterade mål och indikatorer... 4 Karlbergsskolan RO, Läsårsplan 2(9) Vårt

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Örsängets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Örsängets förskola Örsängets förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi lägger stor vikt vid den dagliga kontakten, där vi skapar en god relation till vårdnadshavarna

Läs mer

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Arbetsplan för Långareds förskola Läsåret 2014/2015 Årets mål Språkutveckling trygghet och trivsel Barn- och ungdomsförvaltningens vision: LUST ATT LÄRA, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018

Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018 1(13) Rapport tillsyn och kvalitetsgranskning läsåret 2017/2018 Täby 2(13) Innehåll Inledning... 3 Fakta... 3 Sammanfattande slutsats... 3 Starka sidor... 4 Utvecklingsområden... 5 Sammanfattning av bedömningar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2015/2016 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret

Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret Kvalitetsarbete för grundskolan Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2013-2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola

Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018. Skola: Sandarne skola Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola Utvecklings-/Arbetsplan läsåret 2017/2018 Skola: Sandarne skola I er Utvecklings-/Arbetsplan beskriver ni hur ni kommer att arbeta med BUN/förvaltningens

Läs mer

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015 Arbetsplan för Noltorpsskolans grundsärskola Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Samskapande

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kvalitetsarbete i förskolan

Kvalitetsarbete i förskolan Kvalitetsarbete i förskolan Läsåret 2017-2018 Förskola/avdelning Fyrås förskola Ort Fyrås Ansvarig förskolechef Ewa Ottosson Kontaktinformation Fyrås förskola småfattran Fyrås 565 833 41 Hammerdal 0644-320

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14.

Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14. Kvalitetsarbete för Stureskolans fritidshem period 3 (jan-mars), läsåret 13/14. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

ÅRSHJUL- SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FRÖDINGSKOLAN Från skollagen:

ÅRSHJUL- SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE FRÖDINGSKOLAN Från skollagen: Från skollagen: Grundskolan skall enligt skollagen 4 kap 3-5 : 3 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera följa upp och utveckla utbildningen. 4 Sådan

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor

Arbetsplan augusti 2013 juni 2014. Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor Arbetsplan augusti 2013 juni 2014 Förskola Kållekärr och Långekärrs förskolor Ansvarig rektor/förskolechef Namn Pia Johnsson Datum 2013-09-01 Tjörn Möjligheternas ö Enhetens namn Kållekärrs förskola Långekärrs

Läs mer

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans plan för Mål och Värdegrundsarbete. Vi har ett nytt läsår framför oss. Alla har förväntningar

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass.

Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Kvalitetsredovisning läsåret 2013/14 Insjöns skola och förskoleklass. Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET 2014-2015 Bo förskola Författare: Ulrika Ardestam Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förutsättningar för genomförande... 3 Metoder/verktyg som har använts för uppföljning

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kvalitetsarbetet 2014/2015

Kvalitetsarbetet 2014/2015 2015-10-01 BOS/GUN Knåda skola och fritidshem Chris Sommar Kvalitetsarbetet 2014/2015 Grundfakta Antal elever Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Antal lärare Förskoleklass Åk 1-6 Fritids Elevassistent 8 elever

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Skederids skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger. - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar. - Skolans andra underlag. Pedagoger Övergripande

Läs mer

Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids Läsår

Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids Läsår Hallerna Skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola och fritids Läsår 2018/2019 Beslutad 2018-09-13 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid. Hagnäs förskola Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vid Hagnäs förskola 2014 Bakgrund och syfte Den 1 april 2006 fick Sverige en ny lag vars syfte är att främja barns/elevers lika rättigheter i alla skolformer

Läs mer

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR Välkommen till ett nytt läsår! I handen håller du Prästvångsskolans lokala arbetsplan.

Läs mer

Förskolechef Beskrivning av förskolan

Förskolechef Beskrivning av förskolan Kvalitetsanalys för (Da Vinciskolan) läsåret 2011/12 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA.

Skolornas SKA ligger till grund för Grundskolans SKA som sedan ligger till grund för Utbildnings SKA. Skola Rektor SKA-samtal 18/19 Svedala kommun ska vara en utbildningskommun som varaktigt räknas bland landets tio bästa utifrån SKL:s Öppna jämförelser. Svedala kommun ska ha en utbildningsverksamhet där

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö GRUNDSKOLA: 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva hur vi tar

Läs mer