Deltagarröster om folkbildning på distans

Transkript

1 Eva Andersson & Ann-Marie Laginder Deltagarröster om folkbildning på distans motiv, betydelser och datoranvändning

2 Deltagarröster om folkbildning på distans motiv, betydelser och datoranvändning Deltagarröster om folkbildning på distans 1

3 Eva Andersson Ann-Marie Laginder Deltagarröster om folkbildning på distans motiv, betydelser och datoranvändning Deltagarröster om folkbildning på distans 3

4 4 Deltagarröster om folkbildning på distans

5 Förord Nya tekniker, nya gemenskaper Folkbildningen representerar en på många sätt unik och annorlunda tradition för att göra människor delaktiga i kollektiva kunskaper och färdigheter. Det självvalda engagemanget i kunskapssökande, och tilliten till det demokratiska och jämbördiga samtalet som en ram för lärande, är två framträdande drag i den ideologiska konception som förknippas med folkbildning. Lärande och kunskapsbildning blir ett sätt att vara tillsammans, föra samtal och utveckla sig själv, sina intressen och ytterst samhället i sin helhet. I relation till denna tradition för bildning känns uttryck som undervisning, inlärning och kanske till och med utbildning alltför begränsade. Hela det målrationella språk som under senare år vuxit sig starkt i synen på lärande som ett sätt att förädla humankapitalet och göra människor anställningsbara blir missvisande. När lärande reduceras till att enbart bli medel för att nå andra, vanligtvis ekonomiskt mätbara, mål riskerar verksamheten bli inordnad i en förment rationell process där människors intressen och värderingar inte blir drivkrafter utan i stället kommer att uppfattas som kontraproduktiva för en närmast ingenjörsvetenskapligt målstyrd lärprocess. Under de senaste decennierna har folkbildningstraditionen, dess ideal och arbetsformer, liksom all annan organiserad utbildning, haft att pröva sina verksamheter i ljuset av den digitala teknikens utveckling. Det har varit, och är kanske alltjämt, ett omvälvande möte som haft konsekvenser på många plan. Retoriken kring teknik och lärande/undervisning är under de senaste decennierna fascinerande att följa. Under och 1990-talen skrevs många böcker och artiklar som förutspådde att skola, universitet och andra institutionaliserade lärmiljöer skulle minska dramatiskt i betydelse. Kvar skulle enligt dessa utopier bli ett självstyrt lärande där individen, utrustad med sin dator och uppkopplad mot internet, skulle skapa sin egen utbildningsgång. I samma anda förutspåddes att svenska högskolor skulle tappa studerande som i stället skulle välja att läsa vid alla de nätuniversitet som växte upp som svampar ur jorden. Att denna utveckling blev annorlunda framgår nu klart. Intresset för studier i institutionaliserade former har inte minskat. Den Deltagarröster om folkbildning på distans 5

6 svenska högskolan, exempelvis, har fördubblat sitt studerandeantal under den senaste dryga tioårsperioden. Denna utveckling visar i hur hög grad lärande är beroende av sammanhang och institutionaliserade miljöer som skapar villkor och gemenskaper. Lärande är inte i första hand en solitär aktivitet som den psykologiska tolkningen av lärprocesser fått oss att tro. Inom folkbildningen har detta möte mellan den digitala tekniken och traditionen också diskuterats flitigt, och som i andra sammanhang hittar man läger med motsatta åsikter. Många har uppfattat det personliga mötet ansikte-mot-ansikte i studiecirkelns form som ett oersättligt inslag i folkbildningen. I ljuset av detta kan den nya teknikens mötes- och umgängesformer uppfattas som fattiga. Distansstudier blir då en blek kopia av de möjligheter som ligger i det personliga mötets dynamik. Om man ser de samtal som sker på nätet, i huvudsak via skrift, som ersättning för det personliga mötet, så försvinner naturligtvis en del av den energi och de möjligheter som finns i det personliga mötet. Men om man ser dessa möten som ett annat sätt att samtala och utveckla gemenskaper blir situationen annorlunda. Eva Anderssons och Ann-Marie Laginders rapport ger en bild av deltagarperspektiv på den digitala tekniken i folkbildningssammanhang. Läsaren får möta verksamheter bland deltagare som inte har möjligheter att studera på regelbundna tider av olika skäl. Potentialen i distansstudier framgår tydligt när man ser den från ett deltagarperspektiv. Tillgängligheten nämns av många som en stor fördel liksom möjligheten att integrera studierna i ett vardagsliv med olika begränsningar. Intressanta iakttagelser är att många deltagare ser distanstekniken som ett spännande och utmanande sätt att bedriva studier och föra samtal. Nya former av gemenskap växer helt enkelt fram. Några deltagare som genom långtidssjukskrivning befinner sig utanför arbetsgemenskaper beskriver också hur distansstudierna hjälper dem att skapa en struktur och bättre rytm i tillvaron. Detta är enligt min mening exempel på mycket intressanta iakttagelser som tyder på att distansstudier med stöd i digitala tekniker inte bara är ett nytt sätt att distribuera utbildning, utan också en ny infrastruktur för att organisera lärande och bildning. Den lärkultur inom folkbildningen som följer på användning av digital teknik förefaller väl värd att fördjupa sig i ytterligare. Rapporten är rik på iakttagelser och jag ska inte försöka referera dessa. En allmän reflektion är dock hur naturligt detta sätt att studera förefaller för de olika deltagarna. Genom att undersökningen inriktats mot människor som har erfarenhet av distansstudier får vi ingen bild av dem som uppfattar detta steg mot att delta i distansstudier som svårt att ta. Men trots detta är det tydligt att distansstudier med 6 Deltagarröster om folkbildning på distans

7 hjälp av plattformar förefaller ha naturaliserats också bland grupper som inte har någon större erfarenhet av att arbeta i datormiljöer. Det framgår också tydligt att distansstudieformen inte bara löser problem och ger möjligheter, utan den genererar också sina egna problem och avvägningar i fråga om hur man ska interagera, vilket ansvar studerande och handledare har och så vidare. Det är exempelvis tydligt att förväntningar på vad, när och hur man ska kommunicera ibland uppfattas som otydliga av deltagarna. Spelreglerna för vilken samtalskultur som ska utvecklas förblir i många fall oklara. Den undersökning som här avrapporteras har genomförts inom ramen för Learn- IT som är KK-stiftelsens forskningsprogram för studier av samspelet mellan lärande och informationsteknik. Studien inleder avrapporteringen från projektet Distans, IKT, folkbildning och vardag (Folklikt) som genomförs i samarbete mellan universiteten i Linköping och Göteborg. Roger Säljö Professor och vetenskaplig ledare för LearnIT Göteborgs universitet Deltagarröster om folkbildning på distans 7

8 Författarnas förord Det övergripande syftet i forskningsprojektet Distans, IKT, folkbildning och vardag (Folklikt) är att studera hur samspelet ser ut mellan deltagande i distansorganiserade och IKT-baserade studier inom folkbildningen och relevanta vardagsverksamheter. Projektet påbörjades 2001 och ska vara avslutat I denna rapport presenterar vi de resultat som handlar om deltagarnas motiv, studiernas och distansformens betydelser och datoranvändningen. Eva Andersson har haft huvudansvaret för målgruppen med särskilda arbetsvillkor och Ann- Marie Laginder för målgruppen med sär skilda livsvillkor. Huvudansvaret har inneburit genomförande av samtliga intervjuer i respek tive målgrupp samt en inledande bearbetning och tolkning av intervjuerna. Formandet av en helhetstolkning och ansvaret för föreliggande rapport delar vi gemensamt. Professor Staffan Larsson har varit vetenskaplig ledare för projektet. Hans kritiska läsning och konstruktiva kommentarer har väsentligt bidragit till ökad klarhet, inte minst när det gäller diskussionen kring resultaten och slutsatserna i rapporten. Vi vill även tacka Bengt Petersson och Inger Landström som varit med i projektgruppen. Vårt varmaste tack riktar vi till alla våra intervjupersoner för att ni ställde upp och möjlig gjorde vår forskning. Utan er hade det inte blivit någon rapport. Ett stort tack vill vi också framföra till de personer på folkhögskolor och studieförbund som hjälpt oss att få kontakt med deltagare i olika distansstudiesammanhang. En referensgrupp har varit knuten till projektet. I denna ingick Inger Erlandsson, Vuxenskolan, Eva Karlsson, Svenska Livsmedelsarbetarför bundet, Kerstin Källander, Reumatikerförbundet samt Björn Garefelt och Anne-Christine Utterström från Folkbildningsrådet. Samtalen i referensgruppen har varit uppmuntrande och viktiga. Önskemålen från gruppen medförde att denna rapport har blivit utförligare i syfte att nå läsare även utanför den akademiska världen. 8 Deltagarröster om folkbildning på distans

9 Ett särskilt tack riktas till KK-stiftelsens forsk ningsprogram LearnIT som i samarbete med Folkbildningsrådet och Distum har finansierat projektet. LearnIT:s årliga arbetskonferenser har varit ett viktigt bollplank under arbetet. Roger Säljö har i detta sammanhang varit en bety delsefull samtalspartner. Ett stort tack också till Folkbildningsrådet som bekostat tryck ningen av denna rapport och till Anne- Christine Utterström för inbjudningar till intressanta möten mellan folkbildare och forskare. Andra centrala fora för att pröva våra resultat har varit natio nella och internationella forskarkonferenser och vardagliga samtal på våra respektive institu tioner vid Göteborgs och Linköpings universitet. Göteborg och Linköping i januari 2006 Eva Andersson och Ann-Marie Laginder Deltagarröster om folkbildning på distans 9

10 Innehåll 1. Bakgrund 15 Motiv för distansstudier 15 Politiska motiv 15 Folkbildningsmotiv 21 Deltagarna i centrum 25 Distansorganiserad och IKT-baserad folkbildning 27 Rapportens disposition Syfte och metod 30 Syfte och frågeställningar 30 Intervjuer 31 Urval 33 Val av målgrupper 33 Val av projekt riktade till målgrupperna 34 Urval av intervjupersoner 36 Datainsamling 37 Inledande bearbetning 39 Analys och gestaltning av resultat Distansstudiernas sammanhang 44 Deltagare med särskilda livsvillkor 45 Individprojektet 45 Föreningsprojektet 49 Deltagare med särskilda arbetsvillkor 52 ECDL-cirkeln 52 Skiftarbetarprojektet 55 Distansstudier på folkhögskola 59 Dialog och gemenskap Deltagarnas motiv 64 Motiv för studierna Deltagarröster om folkbildning på distans

11 Den samlade motivbilden 65 Ämnesrelaterade motiv 66 Upplevt behov av formell kompetens 71 Motiv relaterade till aktuell situation 74 Omvärldsrelaterade motiv 75 Motiven för studier i relation till målgrupper och projektsammanhang 78 Deltagare med särskilda livsvillkor 78 Deltagare med särskilda arbetsvillkor 80 Ett komplext samspel 83 Motiv för valet av distansformen 84 Den samlade motivbilden 85 En förutsättning för studier 85 En förhoppning om särskilda kvaliteter 89 Intressant att prova 91 Inget uttalat motiv 92 Motiven för valet av distansformen i relation till målgrupper och projektsammanhang 92 Deltagare med särskilda livsvillkor 93 Deltagare med särskilda arbetsvillkor 95 Individuella behov och målgruppsrelaterade skillnader Betydelser för deltagarna 99 Studiernas betydelser 99 Den samlade betydelsebilden 100 Kunskaper 100 Social gemenskap 110 Meningsfullt innehåll i vardagen 112 Studiernas betydelser i relation till målgrupper och projektsammanhang 113 Deltagare med särskilda livsvillkor 113 Deltagare med särskilda arbetsvillkor 115 Olika påverkan i vardagen 117 Distansformens betydelser 118 Den samlade betydelsebilden 118 Tillgänglighet 119 Distansstudiernas integrering i vardagen 120 Studiearbete i den egna miljön 121 Kommunikation 124 Distansformen har ingen uttalad betydelse 128 Deltagarröster om folkbildning på distans 11

12 Distansformens betydelser i relation till målgrupper och projektsammanhang 128 Deltagare med särskilda livsvillkor 128 Deltagare med särskilda arbetsvillkor 130 Motsägelsefulla betydelser Deltagarnas datoranvändning 133 Datoranvändning över tid 133 Vägar in i datorvärlden 134 Arbetet 134 Hemdator 134 Studier 136 Datoranvändning i vardagen 137 Arbetsrelaterad användning 138 Föreningsanknuten användning 138 Privat användning 140 Datoranvändning på längre sikt 143 Ökat beroende 144 Öppnar möjligheter 145 Idéer om konkret användning 145 Underlätta vardagen 146 Vet inte eller ej tagits upp i intervjun 147 En mångsidig användning 147 Påverkan genom studier i data 149 Den samlade påverkansbilden 149 Datorn används inom fler områden 149 En ökad användning av internet 150 En allmän förståelse för datorer 151 En vidgad användning 151 Individprojektet 151 ECDL-cirkeln 152 Skiftarbetarprojektet 152 Påverkan genom distansformen 153 Den samlade påverkansbilden 154 Datorkunskap på köpet 154 Ökad datoranvändning 155 Datorn används inom fler områden 156 Sett nyttan med datorn 157 Distansformens påverkan i relation till målgrupper och projektsammanhang Deltagarröster om folkbildning på distans

13 Deltagare med särskilda livsvillkor 158 Deltagare med särskilda arbetsvillkor 159 Studiernas uppläggning avgör Tematisk diskussion 162 Perspektiv på motiv 162 Vuxnas motiv till studier i närstudieform 162 Vuxenstuderandes studiemotiv 163 Deltagare i folkhögskolekurser 166 Deltagare i studiecirklar 172 Motiv till studier på distans 174 Deltagare i folkbildning 175 Studerande på högskolan 177 Elever i ungdomsgymnasiet 179 Perspektiv på betydelser 180 Betydelser av studier i närstudieform 180 Deltagare i folkhögskolekurser 181 Deltagare i studiecirklar 184 Distansstudiers betydelser för deltagarna 186 Deltagare i folkbildning 186 Studerande på flexibla utbildningar inom högskolan 188 Elever i gymnasieskolan och grundskolan 190 Perspektiv på datoranvändning 192 Datoranvändning bland privatpersoner 193 Fokus på kvinnor 194 Fokus på utbildningsnivå och yrke 195 Fokus på cirkeldeltagare 197 Fokus på äldre och funktionshindrade Distansformens dubbla ansikte 201 Distansstudier som en del i deltagarnas aktuella situation 203 Studiernas tillgänglighet 203 Integrering i vardagen 205 Studiearbete i den egna miljön 206 Distansstudier som tillskott av resurser 207 Kommunikation 208 Datoranvändning Flexibilitetens gränser 211 Deltagarröster om folkbildning på distans 13

14 Referenser 216 Bilagor Bilaga 1: Intervjuer fördelade på kön, åldersgrupper, huvudmän och ämnen 222 Bilaga 2: Intervjuguide steg 1 deltagare 223 Bilaga 3: Informationsvägar in i distansstudierna 226 Bilaga 4 : Motiv för studier 227 Bilaga 5: Tidigare erfarenheter av folkbildning och distansstudier 228 Bilaga 6: Motiv för valet av distansformen 229 Bilaga 7: Studiernas betydelser 230 Bilaga 8: Distansformens betydelser 231 Bilaga 9: Deltagarnas datoranvändning 232 Bilaga 10: Påverkan på datoranvändningen 233 Rapporter från Folkbildningsrådet Deltagarröster om folkbildning på distans

15 1. Bakgrund Att studera på distans är ett gammalt fenomen som har fått förnyad aktualitet på senare år, inte minst genom införande av ny informations- och kommunikationsteknologi (IKT). 1 Termi nologin har också förändrats och begreppen flexibel utbildning och flexibelt lärande används numera ofta i stället för begreppet distansstudier som hade en något snävare innebörd och främst pekade ut en geografisk aspekt. Vad som avses med flexibelt varierar, och kan handla om både flexibilitet i tid och rum, och flexibilitet i fråga om studiernas innehåll och arbetsformer. Det flexibla lärandet, så som det har kommit att utformas praktiskt under senare år, har alltså också inneburit ett ökat användande av IKT-stöd. Motiv för distansstudier Vikten av att det erbjuds möjligheter att studera på distans är något som förs fram från flera håll. Utan att göra anspråk på att ge någon heltäckande bild kommer vi här att kortfattat försöka visa hur distansstudier motiverats de senaste åren, dels av politiska instanser, såsom den svenska regeringen och den Europeiska unionen, dels inom folkbildningen. Politiska motiv I Folkbildningspropositionen 1997/98 trycker regeringen på att folkbildningen bör ta på sig viktiga uppgifter på IT-området. 2 Under rubriken Folkbildningen och IT skriver man: 1. Distansformen av studier går tillbaka till mitten av 1800-talets tidiga korrespondensskolor. Se vidare SOU (1998:84). 2. Prop. (1997/98:115). Deltagarröster om folkbildning på distans 15

16 Folkbildningen bör kunna bidra både genom att erbjuda utbildning kring IT och genom att utnyttja IT som redskap i utvecklingen av den egna verksamheten. 3 Det motiv regeringen främst hänvisar till är risken för att Sverige skulle kunna få ett A-lag och ett B-lag inom IT-området och att det därför är viktigt att IT görs tillgängligt såväl fysiskt som kunskapsmässigt för så stora grupper av medborgare som möjligt. Man påpekar att folkbild ningen redan på 1980-talet erbjöd utbildning inom data och ADB och att den med sin deltagarstyrda verksamhet och gruppbaserade pedagogik (utgör) en god grund för utvecklandet av ett kritiskt förhållningssätt till den information som är tillgänglig via den nya tekniken. 4 Regeringen anser vidare att utökade datorkunskaper bland befolkningen gör att möjligheten till distansarbete och distansstudier förbättras avsevärt. Den svenska Distansutbildningskommittén (DUKOM) kom 1998 med sitt slutbetänkande Flexibel utbildning på distans. 5 Kommittén lyfter i detta fram ett antal tendenser i samhälls utveck lingen. En sådan tendens är att behovet av teoretiska kunskaper kommer att öka och att framti dens samhälle därför kommer att präglas av det livslånga lärandet. Man hänvisar också till be döm ningar som gjorts och som innebär att den totala andelen förvärvsarbete kommer att minska och att människor därmed kommer att få mer fritid, tid som de kan använda för studier. Kom mittén tror inte att dessa studier kan genomföras i närstudieform på heltid. Utbildning bör bli en naturlig del av vardagen, på fritiden i hemmen och på arbetsplat serna. Därmed kommer distansutbildningens betydelse att växa, och IT medför att det kan bli väsentligt lättare att studera på distans än det varit tidigare. 6 Det är individens ansvar att sörja för sin kompetensutveckling, skriver kommittén, men det är viktigt att utbildning finns tillgänglig i många olika former för att passa individuella förut sättningar och önskemål. Samtidigt framhåller kommittén betydelsen av det informella lärandet för kompetensutvecklingen hos individen och i samhället. Kommit tén lyfter fram tre målgrup per som den ser som särskilt viktiga när det gäller möjligheterna till distans utbildning: perso ner med 3. Ibid., s Ibid. 5. SOU (1998:84). 6. Ibid., s Deltagarröster om folkbildning på distans

17 funktionshinder, glesbygdsboende och personer i behov av kompe tensutveck ling i yrket, bland dem småföretagare. Kommittén identifierar vidare nio problemområden när det gäller utvecklingen mot en ökad dis tansutbildning med hjälp av IT. Två av dessa områden är distanspedagogiken och dis tanspeda gogerna. Kommittén menar att metodutvecklingen har varit eftersatt och att lärarna inte har fått någon ut bildning. DUKOM började redan 1996 att ge stöd åt pedagogiska projekt, bland annat inom folk bildningen. Dessa syftade till att lokalt pröva olika former av IT-stött lärande i folk högskolor och studieförbund. En utmaning i detta är att kunna behålla för folkbildningen cent rala värden som deltagarstyrning och grupprocesser även när studierna sker på distans med hjälp av IT, skriver kommittén. 7 Staten inrättade 1999 en distansutbildningsmyndighet, Distum. År 2002 ersattes Distum med Nätuniversitetet (som handhar distansutbildning inom universiteten) och Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL). CFL har som syfte att främja ut vecklingen av flexibelt lärande inom vuxenutbildning, folkbildning och arbetsliv. Med flexi belt lärande avser CFL en utbildningsform där stor hänsyn tas till den enskilda elevens önske mål och förutsättningar genom att ge den studerande möjlighet att välja tid, plats, tempo och form för studierna. Utbildningsanordnarna förväntas förändra sin pedagogik, organisation och teknik för att möta de studerandes behov. 8 I oktober 2000 gav Europeiska gemenskapernas kommission ut Memorandum om livslångt lärande. 9 Här lyfts det IKT-stödda lärandet fram med stor kraft och man påpekar också betydelsen av att bättre utnyttja och värdera möjligheterna med att in for mellt och icke-formellt lärande integreras med det formella. Kommissionen anser att uppfatt ningen om lärande kommer att förändras, och metoder och innehåll anpassas mer efter indivi derna, i och med att vi går in i kunskapsåldern. Att göra det möjligt för individer att bli aktiva inlärare innebär att man både för bätt rar de system som finns och utarbetar nya och skiftande synsätt för att utnyttja de möjlig heter som erbjuds genom IKT och den breda skalan av lärandemiljöer. 10 EU:s memorandum betonar också de möjligheter kommissionen ser när det gäller 7. Ibid., s Se CFLs hemsida: 9. Europeiska gemenskapernas kommission (2000). 10. Ibid., s 14. Deltagarröster om folkbildning på distans 17

18 att förbättra till gänglig heten till studier för olika grupper av personer. För vissa grupper, exempelvis funktionshindrade, är det inte alltid möjligt att förflytta sig fysiskt. I sådana fall kan man endast få tillgång till lärande genom att lärandet tas till in lä rarna. IKT erbjuder stora möjligheter att nå utspridda och isolerade befolknings grupper på ett kostnadseffektivt sätt inte bara för själva lärandet, men även för den kommunika tion som bevarar en gemensam identitet trots stora avstånd. Mer allmänt gör dygnetrunt och på väg tillgången till lärandetjänster, däribland online-lärande det möjligt för var och en att använda sin tid för lärande på bästa sätt, varhelst de befinner sig fysiskt i en given stund. 11 Det livslånga lärandet kopplas direkt ihop med datorteknik och förutsätts alltså ske med hjälp av IKT. Kommissionen använder benämningen elärande vars syfte är att höja nivån på datakunskaper och utrusta skolor, lärare och elever med nöd vändigt material, yrkesfärdigheter och tekniskt stöd till detta. 12 Man menar att en effektiv användning av IKT skulle underlätta det livslånga lärandet genom att ge fler personer tillträde till lärande och göra sätten att lära mer varierande. Bland annat tänker sig kommittén att detta kan ske ge nom inrättande av öppna lokala centrum för lärande, sammankopplade i IKT-nätverk. Liknande förhoppningar återfinns i 2000/2001 års svenska vuxenutbildningsproposition där regeringen skriver under rubriken Det flexibla lärandet : Det flexibla lärandet innebär att det skall vara möjligt att välja tid och plats för sitt lärande. ( ) utvecklingen inom informations- och kommunikationsteknologin ökar möjligheterna att anpassa tid och plats för lärande till varje studerandes önskemål och behov. Inte minst för vissa funktionshindrade ökar IT tillgängligheten till kunskap på ett avgörande sätt. 13 Genom det flexibla lärandet antas nya möjligheter öppna sig för en ökad individualisering och för individens möjligheter att få tillgång till studier. Regeringens förhoppning är att IT ska er bjuda möjligheter till pedagogisk/metodiskt nytänkande och att närutbildning ska kunna varvas med utbildning på distans. På så sätt ska gränsen mellan de olika lärformerna suddas ut. Tankegångarna om ett mer individualiserat komplement till det nuvarande 11. Ibid., s Ibid., s Prop. (2000/2001:72, s 33). 18 Deltagarröster om folkbildning på distans

19 vuxenutbildningssystemet finns också inom Näringsdepartementet. I utredningen om ett individuellt kompetens sparande (IKS) lyfts detta fram, även om utredaren inte explicit tar upp det IKT-stödda läran det. 14 Han menar att flexibiliteten i systemet kommer att vara stor eftersom individen själv kan välja vilken typ av kompetensutveckling han eller hon vill ägna sig åt. Även i IKS-utredningen talas det alltså om flexibilitet, men här trycker utredaren på att det handlar om ett flexibelt vuxenutbild ningssystem och att detta skulle gagna såväl individen som arbetsgivaren och samhället. Det kommer att ställas nya krav på utbildningssektorn både vad gäller det utbud den kan erbjuda och på dess förmåga att snabbt och flexibelt svara upp mot den nya efterfrågan. Det handlar om innehåll i utbildningen men också om formerna för hur utbildning och kompetens utveckling bedrivs. 15 IKS-utredningen förutspår dessutom att utbildningsområdet kommer att genomgå en ökad in terna tionalisering, vilket ligger väl i linje med tankegångarna i EUkommissionens memorandum. Även i betänkandet från utredningen om vägledning i skolväsendet behandlas tendenser i ut bildningssystemens utveckling som går åt ett liknande håll. 16 Samhället är på väg mot en ökande grad av självbetjäning och e-service, skriver utredaren. Inom snart sagt alla samhällsområden går trenden mot att alltfler produkter och tjänster erbjuds via självbetjäning och direktservice. Ofta sker detta i kombination med en utveck ling och utnyttjande inom IT-tekniken. 17 Andra karakteristika för utbildningen i framtiden som utredaren tar upp är mångfald, privatise ring och e-lärande. Valmöjligheterna på utbildnings mark naden har ökat markant, inte minst genom EU-medlemskapet eftersom det i dag är fritt att söka utbildning i ett annat EU-land. 18 Utredaren menar att behovet av kontinuerlig kompetensutveck ling kommer att ställa större krav på förändring av innehåll och form i utbildningssystemen, såväl i den offentliga som på den privata delen. 19 Om 14. SOU (2000:51). 15. Ibid., s SOU (2001:45). 17. Ibid., s Ibid., s Ibid., s 88. Betänkandet har här en not till SOU (2000:115). Deltagarröster om folkbildning på distans 19

20 framtidens karriärvägledning och ut bildning på distans skri ver utreda ren: Utvecklingen inom IT-området innebär nya möjligheter för individen själv att skaffa och hantera information. Geografiska avstånd är inte längre hinder för inhämtande av infor mation och karriärvägledning. Utbildning på distans skapar nya möjligheter för indivi den. Dessa förändringar, tillsammans med synen på utbildning och kompetensutveckling som en livslång lärandeprocess, skapar nya förutsättningar för karriärvägledning. Delar av karriärvägledning lämpar sig i flera avseenden synnerligen väl för IT-baserad kom munikation. 20 Förhoppningar om distansformens möjligheter finns också i den senaste regionalpolitiska pro positionen. 21 Samhällsutvecklingen ska inriktas på att tillvarata och utveckla hela landets re surser, skriver regeringen. Ett led i detta är göra tillgången till utbildning likvärdig. Likvärdig tillgång till utbildning och kompetensutveckling är avgörande för de lokala ar betsmarknadsregionernas möjligheter att uppnå målet att de skall fungera väl från ett håll bart tillväxtperspektiv. 22 Distansutbildningen bör utvecklas så att den blir lättillgänglig i hela landet framhåller regeringen. Vidare sägs att en flexibelt ordnad distansutbildning bör främja förutsättningar för regional utveckling. De motiverar detta med att tillgängligheten till utbildning är en central tillväxtfaktor. Dessutom me nar man att flexibel utbildning på distans underlättar för människor att kombinera utbildning med arbete och familjeliv, vilket man menar ger jämlika och jämställda utbildningsvillkor. 23 En förutsättning är att den nya tekniken och tillgången till lärcentra görs tillgänglig för alla människor så att ingen exkluderas från möjligheten till kompetensutveckling. Detta ses som viktigt, inte minst ur demokratisynpunkt. 24 I den nyligen utkomna departementsskrivelsen om validering behandlas också det flexibla lä randet. 25 Även här används begreppen flexibilitet och individualisering flitigt. 20. Ibid., s Prop. (2001/02:4). 22. Ibid., s Ibid., s Ibid., s Ds (2003:23). 20 Deltagarröster om folkbildning på distans

21 Det flexibla lärandet är ett ofta använt samlingsbegrepp. Inte sällan avses distansutbild ning, men begreppet har en vidare innebörd än så. Flexibiliteten skall relateras till indivi den och ha som syfte att underlätta för individen att delta i lärande. ( ) Det är inte alltid möjligt att tillgodose detta inom ramen för den kommunala utbildningsorganisationen i egen regi. Det är då en mångfald av anordnare kan bidra till en infrastruktur som gynnar individens möjligheter till lärande. Detta förutsätter att anordnarna kompletterar varandra när det gäller arbetssätt och innehåll. ( ) En möjlighet som kan användas för att till exempel avkorta studietiden är validering, dvs. att läraren gör en bedömning av vilka faktiska kun skaper som den studerande redan har. 26 Sammanfattningsvis är vårt intryck att de politiska motiven för distansstudier framför allt betonar att formen gör utbild ning tillgänglig för bredare grupper av befolkningen, samt att den ger möjlighet till flexibla och individuellt utformade studier. I botten ligger både ett demokratiskt motiv, det vill säga att utbildningsresurser ska bli så jämlikt fördelade över individer och regioner som möjligt samt ett tillväxtmotiv, där fortlö pande kom petensutveckling betonas som nödvän dig för arbetsmarknadens behov av välutbildad arbets kraft. Det samlade intrycket vi får är att studier i framtiden ska vara någonting som männi skor förväntas ta ansvar för själva och göra vid sidan om, det vill säga utöver och parallellt med att arbeta, ta hand om familjen etc. Annorlunda uttryckt, studierna bör helst förläggas så att de inte inkräktar på det övriga livet, särskilt inte på arbetslivet. Vi kan också konstatera att pedagogiska motiv för införandet av distansstudier saknas nästan helt. Tvärtom lyfts pedagogiken fram som ett problem redan i DU- KOM:s utredning där man menar att det är en utmaning att försöka behålla en väl fungerande pedagogik även när utbildningen genomförs på distans. Folkbildningsmotiv Folkhögskolor, studieförbund och deras samverkansorgan har också alltmer börjat intressera sig för det IKT-stödda flexibla lärandet i distans form. Men Folkbildningsrådet konstaterar i sitt IT-strategiska dokument att det på lång sikt är ohållbart och för sårbart att låta IT-strategin vila på eldsjälar och tillfälliga externa projektresurser. Det krävs dessutom strategiska beslut från ledningen på olika nivåer Ibid., s 54f. 27. Folkbildningsrådet (2002). Deltagarröster om folkbildning på distans 21