PROJEKTMATERIAL. Finjala. Finjalaprojektet. Februari 2001

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROJEKTMATERIAL. Finjala. Finjalaprojektet. Februari 2001"

Transkript

1 PROJEKTMATERIAL Finjala Finjalaprojektet Februari 2001 Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet, Box 730, Stockholm,

2 Kristdala juni 1998 Utvärdering av Finjalaprojektet II KKS/folkbildningsrådets projektnummer: 17 Projektnamn: Finjala Kort sammanfattning på svenska och engelska Finjalaprojektet är en 30 veckors folkhögskolekurs för folkbildare/projektledare. 5 teman: studiecirkel, ledarskap, projektkunskap, kulturprogram och folkbildning som praktiseras direkt i verkliga situationer. Deltagarstyrning och individuell anpassning till fördelningen deltagande på kursortsinternat/hemmastudier med fokus på modern pedagogik, hjärnbaserad inlärning och folkbildningens förhållningsätt. 20 deltagare från hela Sverige. Summary in english Finjalaprojektet studies folkbildning and the making of projects. Based on 5 themes: studycircle, leadership, project-knowledge, public-culture-manifestations and folkbildning. Students are supposed to take part in the planning of the 30 weeks course and decide how much time they want to spend at school, respectively study at home:throughout the whole period, computer-communication is essential, especially by means of "First Class". Neuropedagogic, learningstyles and working in the real world for 20 students. Sammanfattande nyckelord avslutar varje rubrik A. Projektansvariga Projektledare: Sonja Hedman, Jan Folke Informationsansvariga: samma Utvärderingsansvariga: samma med deltagande från projektdeltagare B. Projektpresentation 1. Bakgrund 1a/Varför valde ni att arbeta med det här projektet? Finjala II är en utveckling av Finjala I som pågick Några Studiefrämjare ville skapa en bättre plattform för folkbildare, än den som erbjudes under helg och veckokurser. Befintlig utbildning av cirkelledare och personal är bra till innehåll och metoder men gav inte utrymme/tid till fördjupa kunskaperna genom praktiskt utövande i verkligheten och den viktiga återkopplingen. Finjalaprojektet är planerat som en utbildning för framtidens folkbildare där digital kommunikation, kunskap om folkbildningens historia och metoder samt modern pedagogik mixas för att skapa kreativitet i fältarbetet: Att skapa nya infallsvinklar i det tidskrävande arbetet att nå folkbildningens målgrupper. Att erbjuda dessa folkbildning och pedagogisk utveckling på deras villkor. Att "nå" de missgynnade grupperna. 1b/Hur relaterar ni till tidigare verksamhet i er organisation? 2

3 Finjala II , hade med sig i bagaget många erfarenheter av det digitala barnsjuke-arbetet från första projektet. Mängder med påbörjade svar på frågor som gav upphov till ytterligare frågor att fortsätta att söka svar på. Sammanfattning: Förändra utbildningsplattformen för att göra moderna utvecklingsinsatser för morgondagens folkbildare 2. Syfte 2a/ Vad ville ni uppnå med projektet? Utveckling av folkbildare i både fysiska och digitala mötesplatser där folkbildningens insignier är tydliga, ständigt öppen och påverkbar/i förändring. Målet är bättre rustade folkbildare för framtida behov i ett ständigt föränderligt samhälle. Kursplaner har (och ska) ändras i samspel med intresserade/deltagare. Fysiska möten har anpassats efter deltagarnas behov av ämnesinnehåll och metoder. 2b/Vad skulle det leda till? -Ge kunskaper om modern IT och distans-studier, -kommunikation -Svara upp mot nya tiders behov av folkbildning -Skapa mötesplatser och inlärningsmiljöer på kursort och på uppdrag -Att själv kunna ta ansvar för eget lärande hemifrån och där självständigt utveckla sitt projekt -Lära att ta vara på det bästa på kursort resp. hemort -Lära att organisera, arkivera och arbeta effektivt med strukturer i ett konferenssystem -Att lära vidare det man själv lärt till aktörerna på hemorten -Kunskap om pedagogisk uppläggning och hantering av datorkommunikation och teknik -Träning i att leda och organisera grupper och redovisningar i "verkligheten." -Deltagande i verkliga uppdrag som en morot och piska att skapa motivation -Kunskaper och träning att använda olika mötena på bästa och effektivaste sätt. -Undersöka hur vi uppnår vårt mål mest rationellt genom ett fysiskt möte? Ett möte på First Class? Ett e-postmötet? Ett möte på hemsidan osv Vi har använt distansutbildning som en metod för att träna eget ansvar. Visat och samtalat om starka och svaga sidor med egen-arbete, bikupor, grupper, storgrupp både fysiskt och digitalt. Formulerings- och svenska-träning genom att styra arbetet i riktningar så att effektivitet, dokumentation eller tydlighet har varit motiverande. Erfarenheter och kunskaper om nya metoder att handskas med kunskapsinhämtning har vi speciellt sökt svar på för att tillgodose folkbildningens målgrupper. 2c/Har projektet ändrats under projekttiden? Ja. När deltagarna efter ca en månad blev "varma i kläderna" prioriterade vi de första tre temana, av 5. Genom att fördjupa studierna i dessa kunde vi ta in innehåll som var tänkt att bearbetas separat i de senare 2 teman Temana var: Studiecirkeln, Ledarskap, Projekt, Folkbildning som förhållningssätt, samt Kulturprogram och övrig folbildningsverksamhet. Missbedömningen i tid berodde på vår ovana att samtidigt arbeta med deltagare på halvfart och helfart, samt dålig information om målgruppens förkunskaper vad gällde våra temaområden Tider för kursortsträffar har flyttats och längden på projekttemat ökade enligt deltagarnas önskemål Sammanfattning: Syfte, att göra självgående projektledare inom folkbildningen, med fokus på arbete i verkligheten, med moderna pedagogiska och digitala verktyg 3

4 3. Aktörer I denna typ av projekt är det inga höga murar mellan medverkande och samverkande. 3a/Vilka medverkade i projektet? Projektledarna, deltagarna samt externa medverrkande i kronologisk ordning (se även 10a): 1)Jane Karlsson/folkhälsan Örebro, 2)Matti Bergström/hjärnforskare, 3)Leif Laudinger/Finjala I, 2)Jon Roar Björkvold/musikpedagog, 4)Nettan Engström/berättare, dramapedagog, 5)Maria Winton/drama, 2)Stellan Boozon/folkbildare, 7)Uno Nilsson/marknadsförare, folkbildare, 8)Kaospiloterna/projekt-kursorganisatörer. 10)Padborgs kommun Danmark för besök Hjärnutställning, Syftet med samverkan utifrån är dels att få in nya människor i den täta internatverksamheten/de fysiska mötena, för nya infallsvinklar/kunskap. Dels att prova teorierna i verkligheten på okända arenor som kan bli deltagarnas kommande arbetsfält 3b/ Idégivning? Idéer och grundplanering utgick från projektledarnas erfarenheter av Finjala I som i sin tur var en grupps samlade erfarenheter under några år av kursanordnande i Studiefrämjandet. Idégivningen har efterhand genomförts i en samspel mellan deltagare-deltagare-projekledare samt "kamrater" som haft behörighet att vara med som observatörer på First Class, i konferensrummen. 3c/ Planering? Start av projekthandledarna och sedan alltmer inflytande från deltagarna 3d/ Genomförande? Som ovan (3c) samt externa medverkande och samverkan 3e/Om ni samverkade med någon/några utanför den egna organisationen, vilka och varför? 9)Samarbete med skärgårdsbefolkningen i Västerviks skärgård för kursstart skärgårdssegling. 11)Otava folkhögskola, Internetix-projektet i Finland för utbyte av erfarenheter om distansutbildning och pedagogiska kopplingar mellan distans och fysiskt möte även med avseende på kulturella skillnader 12)Studiefrämjandet i Östra Västmanland, Örebro/Värmland län samt Medborgarskolan i Örebro, Värmland och Västmanland för praktikuppgifter med syfte att få praktik på att jobba i verkligheten med inlärningsstilar och egna pedagogiska upplägg. Sammanfattning: Inledande ledarstyrt med inriktning att föra ut ansvar och få "friskt blod" från drygt 10 externa aktörer och lika många platser utanför kursort/hemort som testarenor. Se mer detaljer under 10. Externa samarbetspartners, hänvisningar till siffrorna ovan! 4. Den egna organisatoriska miljön 4a/Beskriv kortfattat den egna organisationen/arbetsplatsen, utbildningskultur och pedagogiska traditioner. Finjalaprojektets fysiska bas ligger i ett litet (2000 innevånare) småländskt samhälle, Kristdala, mellan Oskarshamn och Hultsfred. En avskild plats för koncentrerade möten, 13 mil från huvudskolan Valla. Växelspelet mellan den mycket täta och speciella internatverksamheten (vi hyr ett 3- våningshus med 2 lägenheter och i gatuplanet finns en affärslokal med 6 gigantiska skyltfönster, innanför vilka vi kurs-träffas) och "den stora ensamheten" hemma är ett viktigt 4

5 pedagogiskt motsatsförhållande och träning. Matlag, logi i 1-3 bädds-rum, tätt boende/umgänge, välplanerad gemensam tid som avstamp för digital aktivitet. En pedagogiskt spännande motsats till Valla folkhögskola, med allt vad en modern stor skola erbjuder av miljö och umgänge. Utbildningstraditionen överföres från ledarnas folkbildningsbakgrund. En av Finjalaprojektets ideer är att ledare och deltagare tillsammans skapar sin utbildningskultur. Begrepp som deltagarstyrning, helhetssyn, våga prova nytt, växelspel mellan teori och praktik är viktiga ingredienser. Allt det vi benämner Möjlighetsbaserat lärande (se bilaga i slutrapporten) 4b/Kommer den verksamhet som bedrivits inom projektet att fortsätta i framtiden? Finjalprojektets totala koncept kommer ytterligare att utvecklas och ta sina nästa steg. Valla folkhögskola har inte ekonomiskt utrymme att ta in kursen som en del av skolans kurser. Vi vill att verksamheten ska ingå i en stabil organisation men fortsätta att vara spjutspets och flexibel. Basorganisationen/stabiliteten kan då välja att i lugn och ro plocka ut godbitarna. Vi kommer att fortsätta att utveckla en modell av Läryta (en av många möjliga). En fysisk plats som både psykiskt och fysiskt visar på positiva förhållningssätt och utformningar för att ge varierade upplevelser för olika behov av lärande. Vi ska fortsätta att utveckla inlärningsvertygen och de pedagogiska upplägg som krävs för växelspelet mellan närutbildning och distans. Här finns mycket mer att göra, men det kräver tid och planering och funderingar kring tekniska lösningar, så att det både är användarvänligt för deltagarna samtidigt som man inte ska vara beroende av det seanste tekniska tillskottet. Eftersom Valla Folkhögskola har haft två KKS projekt så hänvisar vi till rapport från Projekt nr 119 hur utvecklingen kommer att fortsätta inom Valla folkhögskolas ramar. 4c/ Anser ni att projektet haft inverkan på övrig utbildning/övrig verksamhet inom er organisation. Både Studiefrämjandet som var ansvarig för Finjala I och Valla folkhögskola för Finjala II (Sfr är en av Vallas 2 huvudmän) har tagit del av arbetssättet i Finjala och "tycker det är intressant". Några större förändringar för att närma sig vårt arbetssätt har inte skett ännu. Ett 30 veckorsprojekt hinner nog ofta utvärderas innan ringarna-på-vattnet effekten har visat sig? Projektarbetets puls är mycket olik den som finns i de mer förvaltande organisationer som "ligger bakom". Lärare och administrativ personal på Valla folkhögskola och Studieförbundspersonal har vi mött vid våra besök på skolan samt i föreläsningsserien "Folkbildningspedagog 2000". Vi blev också inviterade att genomföra en 2-dagarsutbildning för pedagogisk personal på Studiefrämjandet som genomfördes efter projektavslutningen. Sammanfattning: Allt pekar på att den verksamhet vi bedrivit har upplevts som både spännande, intressant och nytänkande. Hade projektet varit 2-årigt kunde mer förändringar ha hunnit påbörjats och följts upp. Inkubationstiden verkar ligga på drygt 1 år! 5. Målgrupper och rekrytering 5a/För vilka studerande planerades och genomfördes projektet? Målgruppen är "frontlöpare/gränsöverskridare/kunskapssökare" som vill göra tankevändor och jobba praktiskt. Som vill jobba som, eller redan jobbar som projektledare, studieombud, verksamhetsledare, fältarbetare, mobila administratörer m.m. inom organisationer, studieförbund på folkhögskola m.m. Många av deltagarna har också valt Finjalautbildningens flexibla upplägg p.g.a. hemförhållanden som ensamstående mödrar, ordinarie arbeten etc 5b/Varför vände sig kursen till just dessa? 5

6 Projektet syftar till att förändra gängse former för folkbildning, önskvärda meriter var därför framför allt av personlig karaktär: Ett forskande sinnelag, energi och mod att satsa även på det okända. Vi rekryterade också utifrån den förutsättningen att det fanns en önskan hos studieförbund och föreningsliv att vidareutbilda sig och prova nya arbetssätt för den framtida folkbildningen 5c/Hur informerades om projektet? Beslut om projektmedel kom i juni! Vi ville starta i slutet av augusti, för att ta lärdom från Finjala I, där vi började i novemberoch erfarenheterna visade att det varit bättre med kursstart tidig höst som också skulle kunna ge möjligheter till upplevelsebaserad uppstart, helst utomhus. Marknadsföringen var splittrad och tidspressad. Mun mot mun metod från projektledare och Finjala I-deltagare. Informationsbroschyrer till samtliga centrala studieförbund och samtliga av Studiefrämjandet centrala medlemsorganisationer, samt till några medlemsorganisationer hos andra studieförbund efter rekommendationer från diverse personer. Brev med information till ett antal folkhögskolor som har fritidsledarlinjen om att de kunde informera vidare till deltagare som ej hade antagits till deras utbildning. Direktutskick till sökande men ej antagna på fritidsledarlinjen på Valla fhsk. Brev till arbetsförmedlingar i Småland och angränsade län. Informationsfolders till länsbildningsförbunden inom området Sörmland, Västmanland, Örebro, Östergötland, Småland, Skåne, Blekinge. Informationsbroschyrer till samtliga regionala och lokala studieförbund i Småland, Östergötland, Skåne och Blekinge. Brev med informationsfolders till föreningsledare inom Friluftsfrämjandet i Småland Internet- information. Affischer och uppsökande verksamhet på studieförbundsavdelningar. 5d/Hur fungerade gällande urvals- respektive antagningssystem i relation till projektets mål? Totalt sett nådde vi en tillräckligt stor och varierad grupp för att kunna sätta igång. Ev. hade projektet blivit mindre tungt om vi haft längre tid att mentalt förbereda deltagarna på tankevändorna i Finjala-världen. Å andra sidan har alla som kom igång fullföljt kursen med stor glädje och endast sorg över att den slutade så snabbt. Med ett ytterligare år hade vi kunnat landa mer av kunskaperna i verkligheten så att deltagarna haft mer stöd av projektet att komma igång. Jämfört med andra projekt, så arbetar man ofta under 2 till 3 år med motsvarande mål. 5e/Hur fungerade rekryteringen? Eftersom vi var fast beslutna att komma igång med kursen den 25.8 och det var stora svårigheter att rekrytera under semestertid fick vi "prioritera ner" ambitionsnivån att ha rekryterings- och utvecklingssamtal med alla. Gruppen byggdes istället genom en blandning av kunskapstest, tester om deltagarnas inlärningsbehov och kompetens samt vår intuition. En annan svårighet kan vara att nå ut med ett "nytt" budskap om denna typ av utbildning som innehåller flera "främmande" moment; såsom växelspelet mellan när och distansutbildning, mötet mellan folkbildningens metoder och ny pedagogisk forskning, att hela tiden aktivt omsätta nya teorier genom att prova på verkligheten. Till detta tanken med självhushåll, eget ansvar för lärprocessen etc "Det måste upplevas för att förstås" som många uttryckt det under utbildningens fortskridande och i utvärderingen. 5f/Nådde ni avsedd målgrupp? Inte i den omfattning som vi hade velat. Diskussioner med olika organisationer om att släppa fler medarbetare till en individuell utvecklingsplan, som låg i linje med utvecklingstankar på 6

7 arbetsplatsen, fick stå åt sidan. En ytterligare utbildninggrupp för styrelseledamoter inom studieförbundsvärlden fick vi helt skrinlägga. Sammanfattning: Längre projekttid, längre rekryteringstid hade gynnat utbildningskvaliten. 2 år hade varit en optimal projekttid med en huvudman som direkt kunnat suga upp våra erfarenheter C. Utveckling genomförande 6. Utbildningens uppläggning 6a/Vilken pedagogisk idé byggde kursen/studiecirkeln på? Folkbildningens människosyn, bildningsidealet och en rejäl injektion av hjärnbaserad inlärning för att skapa morgondagens självgående folkbildare. Medbestämmande och/ eller deltagarstyrning genomsyrar alla ämnen och planering. I självgåendet innefattar vi att ta ansvar för sig och sitt lärande med hjälp av "lärtuber" = frivilligt tagna uppgifter med påtagliga konsekvenser (för lärtubsinnehavaren) om dom inte genomföres. Hitta sin egen lust att lära, för att använda i ett livslångt lärande (det låter som en floskel), genom att lära känna sin egen begåvning, arbets- och inlärningsstil. Prova sig fram med olika sinnen: se, höra, göra, med olika verktyg: blädderblock, mindmap, bilder, datorprogram, pussel, modeller, video, ljudkassett. Att efter alla teoretiska intag hitta en praktisk plattform att prova på. Inte så mycket PBI (problembaserad inlärning) utan mer MPT (möjligheter för praktisk träning), (se under 9. IT stöd i projektet, sista delen) Datorhantverket i konferensprogram, på hemsidor och e-post är grunden för den ihopsamlande och utgående informationen under hela kurstiden. Fysiska möten inriktas på de aktiviteter som inte får kvalitet på annat sätt. Individuella utvecklingsplaner justeras kontinuerligt med utgångspunkt från deltagarnas inlärnings- och arbetsstil och gruppens behov. Under hela kursen testas metoder och övningar på temat se-höra-göra Det var också viktigt för oss att visa att det går att genomföra ett distansutbildningsprojekt med låga kostnader. Viktigt för deltagare som har dubbelt boende. Fördelar är att man måste bygga, skapa egna modeller och hjälpmedel genom att inventera släktens vindar eller grannnskapets containrar! Eko-effekten får man gratis liksom kunskaper att själv åstadkomma pedagogiska modeller med låg kostnad. Som ledare praktiserad vi "det öppna klassrummets filosofi". Två ledare delade på alla arbetsuppgifter och tog även hjälp utifrån och från övriga deltagare att hitta fler infallsvinklar. Det fanns överhuvudtaget inget motstånd från deltagare eller kursledning, mot att "blotta oss" för andra intressenter utan tvärtom, så på-hejades all inblandning utifrån. 6b/Vilken pedagogisk modell valde ni för att förverkliga denna idé? Målgruppen valde antingen att (A) leva i internatet (folkhögskolemässigt) 14 av 30 veckor eller att studera hemifrån (B) och vara med på de fysiska träffar ( max. 16 st) man önskade. I B-gruppen kunde man välja hel, halv eller kvartsfart. Organisatoriskt hade vi i kursplanen delat in de 30 kursveckorna i 5 teman: (I varje tema finns ungefär 3 fysiska träffar, totalt 16 stycken, från 2 till 6 dgr) Studiecirkeln, Ledarskap, Projekt, Kulturprogram och Övrigt om folkbildning. I arbetet med Studiecirkeln kom vi in på ledarskapet och i Ledarskapstemat tangerade vi Projekttemat. (Se bilaga!) Under hela utbildningen blev det många träningstillfällen och diskussioner om arrangemangsskapande/kulturprogram och varje dag gav infallsvinklar på folkbildning förr, nu och sedan. Detta gjorde att vi efter två inledande tema lät Tema Projekt fortsätta tiden ut med några dagars sammanfattningar av kulturprogram och hopsamlingsheat för 7

8 folkbildningen. Den övergripande för-planerad fördelning av kursortstid och distanstid, ändrades kontinuerligt under hela kursen efter deltagarnas behov. Totalt sett lade deltagarna in 20% mer tid på kursort än vi planerat. Vår grundplatta: Att alla är begåvade, om man bara kan hitta varje individs motivation, glädje samt förverkliga detta. Maslows behovspyramid, tester av arbets- och inlärningsstilar (började före kurs), Gardners 7 intelligenser, lyssnandet, affirmationer, bekräftelser, avbrottsövningar, koncensus, dramatiseringar, rollspel, berättarteknik, grupprocesser, härskartekniker, skapande och First Class, mötesplats, barfotafolkbildare, puffar och uppmuntran är ord och begrepp som innehåller mycket av vårt arbetssätt, det vi benämner "finjalism". Alla deltagare uppmanades under varje tema att planera för genomförande av egna miniprojekt. I slutet på tema Studiecirkeln skapade 14 deltagare egna cirklar från ide till genomförande och med sig själva som cirkelledare. Av de 6 övriga deltagarna var 4 organisatoriskt på "fel nivå" men samtliga har tidigare varit cirkelledare. En deltagare hann inte med, men har tidigare varit cirkelledare och en dletagare misslyckades med rekryteringen på hemorten, men hade i övrigt skapat allt annat! Under Tema Projekt skapades/förbereddes 9 deltagarinititierade projekt. Av dessa var/är 5 stycken individuella och 4 gruppstyrda. Ledarna deltog i 2 av de senare. I dessa projekt visade sig vilket oerhört stöd konferensprogammet erbjöd både i planeringsoch genomförandefasen. (se 9. IT stöd i projektet) (Ytterligare modellfunderingar kan du läsa om i slutrapportens Möjlighetsbaserade lärande) 6c/ Anser ni att den pedagogiska modellen fungerat som förväntat? Finjala II kunde ta fasta på prövandet i Finjala I. Mycket av den datorfrossa som otränade deltagare utsatte oss för i I:an kände vi oss ganska trygga i, nu! genom större kunskaper om teknik och praktiskt handhavande. Vi lyckades verkligen tona ner teknikfrågorna och få deltagarna att se datorn som ett av många instrument att underlätta kommunikation och inlärning. Vår största utmaning framöver är att skapa mer tid och mindre tidsoptimism. Att kunna tackla deltagare som "försvinner" under distansperioderna, kan man kanske aldrig bli fullärd i. Men det har visat sig att det alltid går att få igång kommunikationen på något vis. Vykort, personliga dikter i mail-boxen (för dom som i alla fall läser i konferensrummen), personliga ljudkassettband, (säkert video men ej provat), *Hemlig Kompis och Glasögongrupper där deltagarna aktiveras att aktivera varandra samt den utomordentliga telefonen eller Personliga besöket (Hej här är vi hur går det?). *Hemlig kompis användes digitalt så att vem som alla kunde skicka anonyma (hemliga) bekräftelser till sin kända kompis, via FC. Med beröm och glada tillrop. Glasögongrupperna kallade vi 4 olika grupper vars "glasögon" granskade en enda företeelse i de projektförslag som andra deltagare lade ut. Glasögongrupperna var: Samhällsnyttan, Folkbildningsmässigheten, Nyhetsvärdet och Begripligheten. Sammanfattning: Distansundervisning kan förbättra folkbildning och dess fysiska möten genom ytterligare kontaktmöjligheter. Den pedagogiska variationen ökar och livslångt lärande i ansvarstagande och disciplin för eget lärande ges realistiska förutsättningar. Se vidare under 8. Lärarnas arbete 7. Utbildningens organisation 7a/Ingick obligatoriska träffar i kursen? Kursen är upplagd som en sammanhängande 30 veckors utbildning, där projektledarna lagt ett förslag på växelspel mellan fysiska och digitala möten. För A-gruppen (heltid och internat i 16 8

9 veckor) ingick att enas som grupp hur de fysiska mötena skulle placeras och hur långa de skulle vara. Ansvaret ger i förlängningen motivation för att deltaga både fysiskt och digitalt. Dessutom är det viktigt att kommunicera med övriga deltagare för att förmå dessa att vara med. Övriga deltagare blev alltså erbjudna A- gruppens förslag och kunde själva välja vilka datum och vilket kursinnehåll man vill uppleva fysiskt. I utvärderingen föreslår några B-deltagare att kursledningen "Borde tvingat" dom att vara med på alla fysiska möten. De upplevde att kurskvalitén blev sämre av att inte dela den gemensamma upplevelsen eller att ha samma förutsättningar för efterföljande digital kommunikation. Kursmomenten diskuterades i storgrupp (fysiskt och digitalt) men de fysiska träffarna, "obligatoriska" (=gemensamt bestämda) uppgifterna, studiebesök och externa medverkande minskade "individualismen". De fysiska och digitala diskussionerna började utifrån en gemensam kursplan. A-gruppen hade 14 veckor kursort. A och B-grupp hade 16 fysiska möten mellan 2 och 6 dagar förlagda till kursort, Valla fhsk eller som studiebesök. Alla deltagare började samtidigt med något undantag. Planerade grupparbeten är motorn i Finjala. De som inte var närvarande fysiskt fick inhämta information via dagbok eller begära speciell info i någon FC-konferens. 7b/Var kursen oberoende av tid så att de studerande kunde arbeta i sin egen takt. Det fanns 4 nivåer att välja, se ovan 6b. Att alltför mycket frångå den gruppens studietakt minskade möjligheterna att ta del av den gemmensamma diskussionerna på FC eller temat för det fysiska mötet. 7c/Var antagningen rullande? Nej! Det stora måttet av frivillighet att vara med på de fysiska mötena och de sena anmälningarna till dessa, gjorde att det blev mycket merarbete, för framförallt projektledarna. Vi är dock så nöjda att vi kommer att fortsätta med frivilligheten men ligga på mer för att få in anmälningar före ett bestämt anmälningsstopp. Vi försöker hitta modeller där konsekvenserna av besluten får tas av de som fattat, eller inte fattat, det. Ett helt rullande antagningssystem hade givit mycket merarbete för deltagaren. Iden med "den rullande friheten" fungerar inte om man bygger på gruppen, gruppsamhörighet och erfarenhetsutbytet. Är du inte med missar du en egen lärmöjlighet, men! du fråntar också gruppen dina tankar och erfarenheter. Att bygga samhörighet, känsla och trygghet utan fysiska möten tror vi inte så mycket på! De individer som tycker det fungerar är inte målgrupp för folkbildningen. 7d/Ingick strukturerat/planerat grupparbete i kursmodellen? Ja! Majoritetsmycket. Vår idé är att maxa upplevelserna vid de fysiska mötena. Det kräver mycket förarbete, både teoretiskt och praktiskt. Även här blir vinsterna i form av egenaktiviteter i självgående planerande grupper, större ju längre fram i kursen man kommer. 7e/Anser ni att dessa ovanstående arbetssätt fungerade bra? Ja det fungerade mycket bra men kräver mycket arbete direkt i anslutning före och efter de fysiska mötena på kursort eller som studiebesök, nedslag i verkligheten etc. Se deltagarnas egna synpunkter under 12 och i den kompletterande rapporten. Sammanfattning: Fysiska träffar som samlar ihop de digitala samtalen och individuella- och smågruppsaktiviteter med ett tajt men festligt innehåll, är absolut nödvändiga och absolut frivilliga. Man ska inte vilja missa dom utan prioritera dom p.g.a att det är "fest". Alla deltagare har egna upplevelser hur den digitala aktiviteten påverkas positivt av deltagande i och upplevelserika fysiska möten 9

10 8. Medarbetarnas/lärarnas arbete 8a/Vilka erfarenheter av distansutbildning fanns bland medarbetarna/lärarna när projektet startade? Samma distanserfarenheter för båda projektledarna. En gemensamt genomförd 32-veckors kurs, året innan där vi använde konferensprogrammet First Class, e-posthantering (Eudora), datafax, egen hemsida och sökning på internet. 8b/Hur har lärarinsatserna organiserats under genomförande av kursen? Lärarinsatserna har fördelats efter de båda projektledarnas kunskap om varandras starka/svaga sidor och vartefter vi lärt känna deltagarna också inkluderat dessa i uppgifterna. Det öppna klassrumets filosofi har praktiserat både vid de fysiska och de digitala mötena. Vi två kursledare har jobbat på beting och "intuition" med deltagarna. Till konferenserna har andra intressenter getts behörighet för att läsa och/eller ge. Detta har inte alls upplevts som hämmande för deltagarna och som "lärare" digitalt vänjer man sig ganska snart att vara sedd av både kända och okända ögon. 8c/Lärarlagsarbete? Två projektledare fördelade allt arbete inom kompetensområdet och tog hjälp av deltagarna och externa medverkande enligt kap. 10 Allt ansvar för städ, mat, budget, vaktmästeri pedagogisk planering, utvecklingssamtal, mentorskap i digitala konferenserna, utveckling av kursmaterial o.s.v., det som på större skolor fördelas till olika personalkategorier utför vi själva, ledare och deltagare. Det ger rika, och nödvändiga, möjligheter för deltagarna att prova på och för alla att umgås i en mångfald naturliga vardags-situationer. 8d/Har insatserna varit annorlunda än i tidigare och motsvarande kurser? Finjála I var den första utbildningen av sitt slag. Därifrån tog vi med oss våra erfarenheter, deltagarnas och de externa utvärdernas synpunkter och byggde vidare på samma grundkoncept. Ett års erfarenhet ger naturligtvis en ökad kompetens att känna av när man ska gå på och när man bör avvakta. IRL(fysiska möten) har blivit mer avstressade och fokuserar mer på att skapa god stämning med alla tänkbara hjälpmedel. Man lär sig efterhand också att anpassa munnen efter matsäcken så att man låter deltagare ta mer av ansvar för arbetsuppgifter eller konsekvensen att det inte hinns med om inte alla hjälps åt (ex. eftertraktade studiebesök). Vårt arbete har kanske blivit tidsmässigt större men vi har samtidigt fått igång deltagare bättre genom att ständigt prova nya metoder att motivera till dialog och utbyte. 8e/Vad har IT-stödet medfört i /tid/innehåll/former/annat? Tidsåtgången för ett projekt med olika nivåer, kursort/distans är enorm om man ska vara med i allt som händer och samtidigt planera/fundera/ha idéer för framtiden! Svårt att disciplinera sig till att ha någon egen tid. Lärarinsatserna är helt annorlunda. Bollplank, studiekompis, terapeut, idéspruta, kunskapsbank, forskare, IT-nörd, piska, morot, lyhörd, pigg, trevlig, alltid tillgänglig. Att vara igång ständigt förändrar det s.k. jobbet till "det som är livet". Då gäller det att man har få tidskrävande "uppdrag" utanför kursen. Någon direkt gräns mellan arbete, fritid, hemma och borta fanns inte på grund av den finjalistiska symbios-planeringen. 8f/Har ni använt "ledig tid" (hemma efter arbetstid) för datorstödd handledning? Organisation och planering av "lärarskapet" pågår dygnet runt och ofta tillsammans med de som ska utföra, deltagarna. En svag punkt kan vara, att 2 personer kan bli "hemmablinda". Vi löser det genom att ta in medverkande eller utföra olika uppdrag tillsammans på annan plats. 8g/Anser ni att ert sätt att organisera lärarnas arbete fungerade bra? 10

11 Att lärarna har samma människosyn och pedagogisk ambition och intrese är helt nödvändigt för att arbeta "tätt" och med ett lika ansvar för alla deltagare. Rent praktiskt löser sig detta genom att vi bor ihop och kan diskutera dygnet runt. Som extra säkerhet skickar vi alltid kopior till varandras mailboxar när vi kommunicerar digitalt med deltagare, medverkande m.fl. Som "lärare" för en 30-veckorskurs hinner man inte föra över så mycket ansvar till deltagarna som man skulle önska om man samtidigt har ambitionen att fylla en stipulerad kursram. Det är ändå vår strävan och när vi lyckas med detta vet vi att deltagarna lär sig mer genom att själva få tänka mer i nya banor. Sammanfattning: Växelspel mellan närutbildning med internatboende med självhushåll, där ledarna tar aktiv del under hela kursortstiden och under hela distansutbildning tar mer tar mer tid och kräver ett annorlunda förhållningssätt till både deltagare och innehåll. Lärar-/ ledarrollen blir extrem på många sätt och utbildningen gynnas av att man är minst 2 ledare som har samma grundsyn och gärna olika kön. 9. IT-stöd i projektet 9a/Vilket/vilka IT-medier användes inom projektet? Vi använde Folkbildningsnätets FC till 95% och 5% e-post (avser frågan även telekommunikation "knycker" telefonen ytterligare 5% från FC liksom telefax). Vi har använt First Class och är lyckligt ovetande om andra bättre sätt. Det har fungerat bra för både lärare och deltagare. Vi är mycket nöjda med "Admin" som bifallit alla våra nycker och rop på hjälp. 9b/Har valet av teknikstöd förändrats efter det ansökan beviljades? Nej men vi saknar off-line funktionen på First Class. 9c/Har det varit problem för lärarna att använda IT-stödet? I så fall, på vilket sätt? De problem vi upplever handlar mindre om teknik och datorvana än att hålla sig ajour med nyheter och använda de nya kommunikationsmöjligheter i symbios med de gamla. Som stödfunktion för att arbeta med hemsidan fanns ett ALU-projekt under 4 månader. Tyvärr avbröts det pga militärtjänstgöring. 9d/Har de studerande haft problem med IT-stödet i samband med kursen? Det har fungerat väldigt smidigt. Det skrivna ordets tyngd gentemot det talade skapar ibland skriv-kramp. Som förkurs kommer vi att ge träning och diskutera hur vi kan minimera övertron/farligheten av att skriva istället för att säga. I vissa situationer har First Class varit direkt utslagsgivande. Ex. när deltagarna skulle ut i verkligheten med sin egna projekt. Dialogen mellan deltagarna inom varje projektgrupp och med övriga deltagare och med oss projektledare har varit enormt givande. Deltagar-Projekten kunde planeras både tillsammans i de fysiska mötena och sedan få "sätta sig" för att nya frågor och funderingar fortsättningsvis kunde bollas digitalt. Också i genomförandefasen kunde "den/de ensamma projektledaren/na" känna stödet av hela gruppen när man kopplade upp sig. Det var spännande att sitta mitt i verksamheter som var utspridda mellan Ystad och Bergslagen. I Projektkonferensen hade vi totalt 57 meddelanden. Flesta filerna hittar man i Arbetsrummet 807 stycken. I övriga FC konferenser vi använde fördelade sig antalet meddelande: Nordmotet 80 (start 9802, projekt som fortfarande pågår) Verktyg och Övningar 65 11

12 Ingen Aning 51 (ett fingerat projekt att ha årsmöte i en förening) Uppgifter 138 Svar helfart 39 Svar halvfart 100 Svar kvartsfart 53 Studiecirkeln 9 (ett försök att separera vissa frågor från Arbetsrummet) Dagboken 527 Allpub 507 (den traditionella säg-vad-du-vill konferensen) Allfartsdiskussion 471 Ledarnas mailboxar var fyllda i januari (ca 1700 meddelanden) och några deltagare började få problem med långsamma datorer vid ca 1500 meddelanden i februari. Totalt producerade Finjala projektet alltså mer än 3000 meddelanden. 9e/Saknade du någon/några funktioner i de program ni använde? Den automatiska länkfunktionen som kom med senare clienter hade vi gärna haft med från början. Netmeetings möjligheter till enkel multimedia hade också passat bra i vårt arbetssätt med olika arbetsstilar liksom ett smidigare sätta för deltagarna att göra egna hemsidor och medverka i den gemensamma med ord, bild och interaktivitet. 9f/Om ni hade kunnat göra om kursen vad gäller IT-stöd, hur hade ni då gjort? Haft en kort inledande kurs för de som har svårt för att lämna ifrån sig de skrivna orden. Haft mer extern hjälp med att få deltagarna att jobba med sina hemsidor. Satsat på multimedia-program för de som har den inlärningssstilen. Sammanfattning: Teknikkunskaper är mindre viktiga än förmågan att uttrycka sig i skrift. De fysiska mötena ska i första hand skapa relationer. Datorträning sker hemifrån. Mer kommunikation via multimedia och interaktiva mjukvaror. 10. Samarbete/samverkan 10a/Hur fungerade samarbetet med eventuella externa samarbertspartners? (siffrorna framför slutparentesen hänvisar till kapitel 3) 1) Vi byter tjänster med Friskvårdslinjen på Örebro folkhögskola, så att vi ansvarar för deras elevers cirkelledarutbildning och vi får kunskaper hur vi ska variera lektioner, hantera stress, motion och kostvanor som ett led i ämnet studieteknik/självkännedom. Det ger kursen ett ytterligare verklighetsinslag att träna på och en smidig finansiering av expert-medverkan i ett ämne vi inte behärskar. 2)Matti Bergström, Jon Roar Björkvold, projektets egen workshop samt Stellan Boozon ingick i en föreläsningsserie: "Folkbildnings Pedagog 2000", som Finjala arrangerade för kursdeltagare och allmänhet på Valla folkhögskola, vid 4 olika tillfällen (se bilaga). Föreläsningarna/kulturprogrammen marknadsfördes via de externa rutin-utskicken till folkhögskolor i regionen och vi puffade på med telefonsamtal och egna utskick för att inte lokalen (rymde 90 personer) skulle bli pinsamt tunnsådd. Matti och Jon Roar som lätt fyller 20 gånger större lokaler var något konfunderade! Som mental förberedelse och bearbetningsyta efter och mellan föreläsningarna fanns en konferens utlagd på First Class. Publiken/lärarna såg dock varje föreläsning som en enskild angelägenhet och föredrog att inte deltaga i det digitala erfarenhetsutbytet. Inkubationstid som pedagogisk utlösare passar väl bäst i studiecirklar? 3)För att underlätta inlärningen! har vi utöver ämneskompetens försökt hitta medverkande som tillför även annat innehåll till kursen. Leif utvecklade som deltagare i Finjala I en planeringsmodell för att lägga projektpussel som han fortsatt att bearbeta och som vi testade i 12

13 Finjala II. Som medverkande kunde Leif också förse oss med kulturupplevelser i form av välorganiserad afrikansk körsång. I Finjala I provade vi att lägga in ett berättartema under ett fysiskt möte och det slog så väl ut att vi ville göra om det. Tyvärr insjuknade "berätterskan" så vi fick brandkårs-uttrycka och satsade på en 4)dramapedagog med berättarpatos och erfarenhet av att visa och lära metoder. 5)Maria Winton är dramapedagog knuten till Valla. Hon deltog 2 ggr under Finjala II, provad och befunnen med råge godkänd under Finjala I. 7)Uno Nilsson har under hela kursen varit deltagande bollplank på FC och gick under 2 dagar igenom en marknadsföringsplan anpassad till folkbildningens förhållningssätt och förutsättningar. 8) Kaospiloterna hade vi avsett att besöka under Finjala I kursen men fick ej tid. Nu passade vi på att lägga in det efter vår visit på 9)Hjärnutställningen i södra Danmark. En ganska överreklamerad men oerhört skickligt marknadsförd (och känd) projektledarutbildning. 11)På en, av Nordens Folkliga Akademi, distansutbildarkonferens träffade vi representanter för finska folkhögskolan Otava och började dela med oss av våra erfarenheter. För att få lite mer krut i samarbetet åkte vi och hälsade på dem i Finland och presenterade oss för varandra, fysiskt. 12)Under tema projekt gör deltagarna individuella och grupp-projekt med och utan handledare. Projekt "Inspiratören" var en idé från en av finjalisterna för att skapa nyfikenhet och kunskaper om olika inlärningsstilar och begåvningar (studieteknik!). Under 4 dagar i Bergslagen gjorde vi 5 workshops, inbjudna av studieförbunden. Utöver dessa ovan externa medverkande så finns ständigt inbjudna, människor som på olika sätt har beröringsytor till folkbildning, projektarbetet, distansarbete eller Finjala, som behöriga. Bara för att se hur vi arbetar digitalt eller att bidraga med svar, tankar eller frågor, idéer etc. Ett oändligt kontaktnät som bidrar till mångfald och kompetens. 13)På Studiefrämjandetavdelningen i Västerås lades en hel cirkelledarträff på temat självkännedom och inlärningsstilar. Vi byggde om ca 150 kvadratmeter lokalyta till Maslowstrppor med lastpalllar att vandra på för ledarna, de fick snurra chokladhjul för att få igång diskussioner om cirkelmetodik, testa sina cirklar mot syftesparagrafen, göra tester på sin arbetsstil och undersöka sina dominanta intelligenser, prova härskarteknikerna och prova inlärningsmiljöer. Finjala-ledare och deltagare hjälptes åt stationsvis att lotsa cirkelledarna runt en "inlärnings-bana". 10b/Om ni hade problem, vad berodde det på? Vi hade bra "flyt" i våra diskussioner med medverkande. De tyckte att Finjalas ideer var spännande och vi fick bra kontakt. Däremot finns en lojhet och onyfikenhet inför nya tankar och folkbildningsförändringar hos den pedagogiska målgruppen. Det är oroväckande att folkbildning som ska ligga i vuxenutbildningens frontlinje som en "guerillarörelse" har så svårt att skapa engagemang för nya tankar hos anställda i de etablerade institutionerna. Anledningar till "oengagemang" är antagligen flera. 1/ Vi befinner oss 13 mil ifrån kollegornas hemort. 2/Väldigt få folkhögskollärare ser möjligheterna med det digitala komplement som datorn kan medföra till folkbildningen eller kan inte använda det. 3/Rädsla för nytänkande och det ev. nya/andra arbetsformer innebär i form av förändringar 4/Svårigheter att bryta igenom vardagen hos kollegor i de samarbetande organisationerna. Ovana att byta erfarenheter digitalt, ovana att våga fråga vad vi håller på med. Kanske även rädsla för att vi arbetar under andra arbetsförhållanden, dvs tex oreglerad arbetstid, "eget vaktmästeri" mm. 10c/Hur togs projektet emot i den egna organisationen? När man är mitt uppe sin ordinarie verksamhet på sin folkhögskola, krävs mycket arbete för 13

14 att locka till sig pedagogisk personal, 13 mil bort. Vi hittade aldrig formerna för att nå ut till denna personal. Tyvärr inte heller med föreläsningsserien som vi förlade på Valla. Här krävs en mycket längre framförhållning med upprepade kontakter om möjligheten att få prova att arbeta på distans med kollegor, att få vara med och påverka innehåll i föreläsningsserie, att på olika sätt möta dem för att påverka att man kan lära sig genom att använda nya verktyg, de digitala. Man måste inte ha gått en datorkurs först. Valla hade också en komplicerad teknisk lösning på sina nätverk, så samtliga lärare hade ej heller enkel tillgång till konferensprogrammet First Class (inte löst ännu) Ovanan att arbeta på distans gör, att när man inte stöter på personalen dagligen i matsal, fikarum etc är det svårt att bygga upp kontakterna fysiskt, och när inte datorvanan finns hos alla att jobba digitalt, så är det svårt att hitta formerna för kommunikation 10d/Har ni haft problem eller möts av motstånd? Vi önskar att det var lite enklare att förklara de fördelar och möjligheter som "tornar upp sig" genom att kombinera/komplettera folkbildningsarbete med arbetet i ett konferensprogram. Tid blir en bristvara som inte kan användas för det exklusiva förankringsarbetet som är mer på lång sikt och konkurrerar med de akuta behoven som är i själva projektets dagliga rutiner. 10e/Hur fungerade samarbetet inom projektet? Bra. Det är många fördelar med ett tajt projekt som genomsyras av en delad (och av ledarna gemensam) människosyn som gör att mycket av planeringsarbetet går på hjul. 10f/Om problem, vad berodde det på? Institutioner har svårt att suga åt sig av "operativt" fältarbete. Finns det även geografiska avstånd så försvårar det kontakter och kunskapsöverföring. En grupp som verkar utanför institutionen behöver lång tid för att visa sig och bli en naturlig del av det totala. Allmänt sett så är pedagoger mer intresserade av föreläsnings-metodik och ev.fysiska dialoger än aktiv göra-metodik (taktil/kinestetisk) och digitala diskussioner. Vi är väldigt traditionsbundna och fast i föreställningen att klassrummet med läraren/experten därframme/ev bredvid och deltagarna lyssnade/ev.svarande är den bästa metoden för inlärning. Det är ett problem om man vill prova och visa alternativa metoder. Sammanfattning: Viktigt med friskt blod utifrån. Viktigt att ha en intresserad fadderorganisation som på eget initiativ kan suga upp nyvunna kunskaper, ställa frågor och undersöka från sin utkikspunkt; och efter sina behov visa intresse och ge konstruktiv kritik. D. Resultat 11. Kursekonomi 11a/Hur mycket KK-stiftelsemedel tilldelades projektet? kr 11b/Hur mycket har projektet kostat totalt? kr 11c/Skilj om möjligt på utvecklings- och driftskostnader. Svårigheter att skilja på utvecklings och driftskostnader. Eftersom denna utbildning ej har någon historia kan man härleda utvecklingskostnader till alla konton. 11d/Om möjligt, försök att uppskatta skillnaderna i driftskostnader mellan projektet och motsvarande kurs i traditionell form. 14

15 Detta projekt genomfördes på ett helt annorlunda sätt. Upplägget var sådant att projektledarna dels var "övergripande" ledare, dvs med utveckling av rutiner, ekonomiuppföljning, reparationer av datorer mm, dels som ledare av hela "kursen" med undantag av extern medverkan. Dessutom hade vi tillsammans med deltagarna sysslor som traditionellt sköts av vaktmästare, städare, kökspersonal etc. Detta tillsammans med ett frikostigt hyresavtal (mot viss tillsyn av huset) möjliggjorde en låg boendekostnad för deltagarna vid närundervisningen (ifall man jämför med inackorderingskostnad på en "tradtionell" folkhögskola). 11e/Hur många/hur stor andel av de antagna studerande har genomfört kursen som planerat? 20 av 22 anmälda. En var deltagare i Finjala I och anmälde sig på halvfart till Finjala II, men i slutet av höstterminen slutade hon kursen. Dock fortsatte hon som en "läsande" medkamrat resterande del av tiden. Den andre deltagaren som hoppade var inte med vid kursstart, hade ingen datorvana, och hade dessutom mycket på sitt arbete, så hon valde att hoppa av. 11f/Har projektet kunnat hållas inom de preliminära ekonomiska ramarna? De beviljade projektmedlen var lägre än de ansökta, vilket gjorde att vi var tvungna att hårt revidera vår projektbudget. Vi har hållit projektet inom den reviderade projektbudgetens ramar. Sammanfattning: Pedagogiskt finns starka sidor med lågbudgetprojekt. Det är spännande att få in utbildningen i "det som ändå måste göras". Det blir lite svårare att planera och tiden kanske inte alltid användes så kurseffektivt, men det skapar mycket vi-känsla att gemensamt med deltagarna diskutera olika kostnadsalternativ för att få budgeten att hålla. Ett viktigt reelt inslag i en projektledarutbildning. 12. Studerandes synpunkter på kursen/cirkeln Här nedan redovisas deltagartankar. Varje * är en deltagarröst. 12a/Vilken nytta anser de studerande att de haft av kursmaterialet (studiehandledning, annat förproducerat material) för sin inlärning? *Kurslitteratur internetsökningar har gett massor med ny input för mig. Jag älskar "Aktiv Metodik" (Kursbok av Eric Jensen, förf anm.) *Stor, bläddrar fortfarande i dem. Nya frågor dyker upp ju mer man lär sig. *Kurslitteratur, stenciler, internetsökningar, självvald litteratur, studiehandledning, projektplan har jag haft stor nytta av. Jag har läst en hel del men tyvärr inte hunnit med allt för jag har ju inte det som en stark sida i min inlärning så jag hade kanske behövt lite mer tid att läsa så att det fastnar. Inte bara läsa för att det skall läsas som många gör. *Eftersom jag inte är av den typen att jag läser in kunskap precis, har jag använt mig av kurslitteraturen vid behov. Stenciler samlar jag i pärmar och använder så fort det finns tillfälle. Internet är alltid bra att ha. Jag hinner sällan surfa för nöjes skull, men att söka information är ju oslagbart nästan jämt. Jag har varit lite dålig på självvald litteratur. Studiehandledning? Vad, hur Projektplanen har jag faktiskt använt mig av en del. Kanske inte så mycket för projektets skull, men för min egen. *Eftersom jag gick Finjala 1 och har en del litteratur redan, har jag haft glädje av dessa. Dessutom har jag lånat en del böcker från kursorten. Till en viss del har jag sökt på internet. Stenciler från båda Finjalaprojekten är samlade i två pärmar. Har lånat, bläddrat och läst biblioteksböcker. *Stor nytta, där jag orkat ta till mej. Har ibland haft svårt att finna lust, lugn och ro för att läsa litteratur med för mej, tunga ämnen. Stenciler och föredragsanteckningar passar mej bättre. Att kunna påverka vad jag vill läsa och vad jag hellre hör andra berätta tycker jag är bra. *Mycket lite eftersom jag inte läst mer än absolut nödvändigt. Tror dock att jag komma att jag 15

16 kommer att ha nytta av materialet i fortsatt lärande. *Kurslitteraturen har varit väldigt spännande (inte allt förstås). Aktiv metodik var min favorit. Hade lite brist på tid så jag hann inte läsa så mycket som jag ville. Kommentar För varje temaperiod har det funnits kurslitteratur och böckerna har presenterats och hänvisats till på olika sätt för att stimulera till läsning. Kursledarna läser mycket ny pedagogik och plockar godbitar från www och ur böcker, tidskrifter, för att göra kursen mer spännande och uppdaterad. Kopiering av absolut nödvändiga gemensamma avsnitt och avskrifter av "absoluta grundpelare" har förekommit. Erfarenhetsmässigt från tidigare projekt har vi valt bort "svår" litteratur och nöjt oss med att hänvisa till den. 12b/Vilken nytta anser de studerande att de haft av IT-stödet: datorkommunikation med lärare? datorkommunikation med andra studerande? kursmaterial och kursadministration på web? *Av mina ledare har jag fått massor. De har snabbt och på ett lagom utmanande sätt varit en bra kommunikationspartner på nätet. Detsamma gäller mina medstuderande. FC är ett bra sätt att fortsätta diskussioner och utveckla funderingar. *STOR. Mest stöd av de dygnetruntvakna ledarna som alltid bollat tillbaka. Stödet från andra deltagare ökade när projekten kom igång och det fanns en naturlig anledning att kommunicera. *Jag har haft det jättebra med datorn. Den har gillat mig och jag har blivit besatt av den, så vår relation har verkligen blivit tajt. *Detta gillar jag. Funkar bra för mig och har gett mig massa möjligheter. Blir bättre alllteftersom man lär sig mer. Kan användas utan att man behöver vara nån fanatisk dataspecialist. *Kommunikationen med lärarna har fungerat bra. De har lärt sig att känna av när vi behöver peppning, ta egna initiativ i lugn och ro och även pushning. Att vi träffats fysiskt tror jag är en nödvändighet, för att en riktig god datakommunikation skall bli bra. Datakommunikationen med kursdeltagarna har fungerat bra, att jobba via First Class likaså. *Det är tur att det finns där stödet, så att man inte lägger av. Man blir peppad och får distans till mycket som mognar. När man frågar eller undrar över något når man många människor och man kan tänka till vilken tid på dygnet som helst. *Mycket stor nytta. Det har varit det huvudsakliga kunskapsstödet. Erfarenhets- och åsiktsutbytet med de övriga deltagarna inklusive kursledningen har varit det som hållit mitt intresse igång.. *Från att varit helt emot data till att ha blivit "frälst" måste ledarna få en stor eloge (jag själv trodde det var omöjligt): Kort sagt ledarna har gjort allt både digitalt och fysiskt. Men inte att förglömma dom medstuderande som även dom har gett kickar. Kommentar Svackorna är utmaningen i distansundervisning. Vår erfarenhet är att det alltid finns ett sätt till att motivera och stimulera bara man hinner med. Det är ytterst angeläget att studiecirkelmetodiken med det gemensamma ansvaret för dialogen fokuseras så att deltagarna är ledare och ledarna är deltagare i ett växelspel. 12c/Vilka var de vanligaste förekommande positiva omdömena om kursen? *Ledarna och kamraterna. Tiden på kursort och oasen som FC utgjort i vardagen. *Ja den har gett mig ett självförtroende som jag aldrig förr har haft eller för den delen vetat att det har funnits. Jag känner mig själv på ett annat vis, jag har lärt mig en massa konstiga ord 16

17 som efter mycket möda har kommit in i meningar. Jag ser allt mycket ljusare nu -det finns en framtid liksom. Jag har blivit en självständig människa som nu tror på sig själv och på att det finns hopp och en framtid. *Fem av fem tulpaner till eller vad ni vill för det pedagogiska ledarskapet och de fysiska träffarna m.m. *Att få lära sig saker i sin egen takt och efter egen förmåga. Att få stöd respons och kunna utvecklas tillsammans med andra människor på det här viset. Ett bra sätt att "lära" sig att ta ansvar, både för sig själv och tillsammans med andra. Helhetssynen. Friheten att själv kunna vara delaktig när jag själv har tillfälle. *Att jag fått träffa härliga människor som dessutom tycker det är viktigt med all kommunikation. Vidare har jag insett att folkbildningens grundprinciper håller i alla väder ute i samhället. Skulle vi alla sträva efter allas lika värde, allas delaktighet och vilja att dela med sig så skulle vår värld snabbt förändras till det bättre. Också förmågan att lyssna på varandra och ta hänsyn är viktiga bitar. *Den har tagit fram och gett mig kunskaper och möjligheter som jag inte visste fanns eller var jag skulle hitta dom. Det känns som många pusslebitar fallit på plats men utan att för den skull gett ett färdigt pussel. Man är sugen på att pussla vidare (när tiden för mig är mogen det vill säga när lugnet lagt sig över Sabelsberg). Sen har man ju fått äran att träffa många olika människor, med många olika matvanor, ideer, tankar och personliga inlärningsstilar. Jag kommer nog hela tiden framöver att växa och smälta det som hänt under finjalatiden (inte kroppsligen förhoppningsvis), allt det som jag tyckte var jobbigt (som man fort glömmer) men mest dom lärorika och roliga stunderna. *Stundtals mycket livliga debatter såväl på FC som ITL (fysiska möten) vilket varit den mest givande delen av kursen. Arbetsformen har passat mig utmärkt eftersom jag har lyckats kombinera kursen med mitt arbete på ett sätt som jag tror kunnat berika båda parterna. *Alla fysiska möten där man känt en så fin värme och omsorg. Sen har FC underhållit glöden till nästa träff Kommentar Att göra de fysiska mötena till festliga träffar där kompisar skapar kraftfullare relationer har varit ett viktigt mål i planeringen. Balansen mellan det seriöst allvarliga studierna och den mysiga festen är svår men tål att experimenteras med. 12d/Vilka var de vanligast förekommande negativa omdömena om kursen? *Min egen brist på självdisiplin. Svårt att hinna med allt vid sidan om (förf. Anm. Heltidsarbetande) *Den var för kort. För mycket skitsnack för lite tala ut och förstå. *Fritt och frivilligt i all ära men somliga saker rinner ut i sanden för att man själv eller andra väljer minsta motståndets lag. *Att man ibland kanske smiter undan, inte kopplar upp sig om man har annat för sig. Ibland kan det vara lite svårt att arbeta så mycket med datorer. Jag missar en del genom att bara arbeta direkt på datorn. Då skriver jag ut och svarar på ett papper och sen på datorn. Risken då är att man lätt "glömmer", hoppar över eller struntar i uppgiften. Det blir för mycket. Fast en fördel är ju att man provar sig fram till metoder som passar en själv. *Kan inte hitta något negativt så här, men det är klart att det krävs disciplin att vara delaktig och ha mod och tro att det man själv kanske inte tycker är så mycket att komma med, kan betyda massor för en annan. Har själv inte varit lika delaktig i Finjala II som i I:an. I:an gick jag på heltid och denna (II:an) på halvtid. Detta att inte gå fullt ut kräver också lite mer av sållning och självdisciplin och övning på att kunna sortera sitt eget arbete. *Ska nog inte svara på eftersom det känns som om jag inte varit med jämt. Det har varit mitt eget fel, jag har fått prioritera min barnaskara och arbete. Annars så tycker jag att gruppen på 17

18 fem helfartare nog blev i minsta laget, men om man ställer det emot att inte köra kursen alls så är de bättre än inget. Det kunde bli lite rörigt ibland med uppgifterna man kände att tiden inte räckte till. Ibland har man önskat att dom få tid att mogna i tankarna. Men å andra sidan så har mycket fallit på plats nu.. Man ser nu vad som skulle ha gjorts då. Jag får en känsla av att nu är man förberedd att ta sig an finljalismen. (Det är svårt att ha pejl på något som man vet lite, eller inget alls om). *Har vissa stunder upplevt det som om deltagare tappat intresset. Det sett utifrån aktiviteterna på FC. Har också upplevt det som om de fysiska mötena varit röriga och brustit i planering. Speciellt rörigt har det känts när jag försökt följa dem från distansposition via dator. *För kort och att jag helst hade velat vara ledig från mitt arbete så att jag kunnat ge järnet hela kursen. Kommentar Mötet mellan förväntningens traditionella undervisning och "vår finjalism" har orsakat tankevändor som tar sin tid att landa. Ev. kunde en förberedande metodkurs vara lämplig för att arbetet med uppgifterna skulle balansera bättre för deltagarna. 8 deltagare har lämnat in svar på frågorna innan sammanställningen gjordes. 13. Projektets nyhetsvärde, de viktigaste slutsatserna Vilka positiva respektive negativa erfarenheter vill ni dela med er beträffande: 13a/förutsättningar för utveckling av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? På grund av Finjalaprojektets utlokalisering har vår påverkansmöjlighet varit begränsad till att försöka kommunicera med det andra projekt som var igång samtidigt på Valla. Där fanns inte något behov av att utbyta erfarenheter med de olika inriktningar vi hade på våra projekt, utan begränsades till några chattillfällen mellan projektledarna. Här följer ett försök att gradera dator-erfarenheter från Finjalaprojektet: 1/Nyttan det viktigaste, vad gäller perspektivet tid och enkelhet. Antingen som en utveckling av skrivmaskin-papper-post eller den andra smarta funktionen att "sätta upp/läsa anslag" i konferenserna/rummen och chatta/prata. Eller som ett nytt verktyg att bygga nätverk inom ett intresseområde där man förut var begränsad till att läsa ev tidskrifter för att hålla sig ajour. 2/Förmågan att ge. "Förmågan att skriva ner sina tankar" och dela med sig. Det skrivna ordets tyngd i förhållande till det sagda, på en våg som i obalans gör deltagare till enbart tagare (=läsare). Det verkar inte heller vara så att man övervinner "ångesten" en gång för alla utan om och om igen, med lock och pock, måste krama ur orden från tangenterna för att nå fram till det ångestframkallande "send"-trycket. Bäst resultat har vi haft när ingen annan information lämnats än den på FC och där krävt att svaren måste lämnas ut i de gemensamma konferenserna. Meddelanden i mailboxen till projektledarna har sänts vidare ut till konferenserna eftersom det också funnits en trend att skicka personliga mail. Bäst märks "förmågan att ge" i de grupprojekt vi satt igång där en mängd praktiska saker måst samordnas utan projektledarnas direkta inblandning. 3/Tillgängligheten är väsentlig Man kan jämföra hur telefonen förflyttats under årens lopp. Från Televerkets telefonsal, 18

19 telefonautomater och så småningom in i lägenheten. Först hallen sedan vardagsrummet. Till köket in i ett ev. arbetsrum fram till TV-soffan. Anknytning till tonårsrummet och alla andra platser på armlängds avstånd för att bli bärbar till trädgården och en mobil i bilen. Många har idag endast en mobiltelefon! Datorn måste finnas på rätt plats/er. 4/Bryta mönster Teknikrädslan eller enligt (2) ovan i kombination med försiktig väntan "jag har funderat på att skaffa mig ett modem " försvinner efterhand som mycket information enbart går att hämta via en dator. Det är viktigt att personer i "ledande" ställningar slår an tonen och kompletterar gamla kommunikationsmönster. En chef på en arbetsplats som vägrar kommunicera via dator påverkar organisationens utveckling. Att få en puff att komplettera telefonanvändandet eller brevskrivandet eller för den del besöket/konferensen. 5/Miljön (boendets) Även här finns paralleller med telefonens placering först och hur den mer och mer kommit att bli en funktionell "möbel". Men datorn är lite mer än telefonen på grund av sina funktioner som brevsändare, brevmottagare, pedagogiskt verktyg och bibliotek. Var har vi böckerna? Var vill vi vara för att lära in? Idag är kunskaperna om lärmiljöer inte så långt komna. Vi har många erfarenheter av att datorns attraktionsförmåga och nytta ökar om den placeras i en mysig miljö där jag känner mig tillfreds att lära och kommunicera. 6/Teknik-hysterin För mycket fokus på nya program, nya processorer, modem etc. skrämmer de som inte är intresserade av siffror och facktermer. Lyckligt ovetande/vetande kör vi bilar med fler chips i än den dator vi tvekar att använda. Skapa mer lycko-ovetande. D.v.s ta fram datorn som bästa verktyg om den är det och använd det som behövs. 7/Skrivbordets lay-out. Datorns internmiljö. Det märks inte mycket av s.k. kvinnlig touch när man betraktar skärmens torftiga symboler/ikoner. Det är ganska trist och fantasilöst (men det händer saker?) och med få valmöjligheter vad gäller färg och form. Först var också alla telefoner i svart bakelit. Kan du mycket "dator" kan du göra fantastiskt interaktiva och vackra hemsidor/skrivbord, men för de flesta är alternativen torftigt begränsade. 13b/förutsättningar för genomförande av verksamhet med inriktning mot IT inom er egen organisation och eventuellt i samverkan med externa aktörer? Se ovan 13c/Utifrån er erfarenhet; vilka anser ni vara de mest betydelsefulla frågorna kring IT-stöd och distansutbildning som återstår att besvara? 13d/ återstår att undanröja? Frågorna sammanfattas i ett svar Att avdramatisera datoranvändadet genom att försiktigt föra in datorerna i miljön så att de får sin bästa plats. Inte som en maskin i en datorfabrik (eller på rader som i datorteken) utan som "en kompis" jag kan umgås med för att skapa ett rikare liv. Att få bort rädslan för att det skrivna ordet är så mycket outplånligare, så att man vågar "pratskriva" via datorn. Chat-funktionen upplevs av en del som befriande eftersom det chattade sällan sparas. Att lära sig att växla mellan hemsida, konferens, e-post, ICQ, Netmeeting m.fl funktioner som kommer att dyka upp i all framtid. Här haltar jämförelsen med telefonen! Att lära sig vilka alternativ som finns och att välja det som passar bäst för mina olika behov. 19

20 Att inte behöva teknikkunskaper för att skapa hemsidor. Ännu (9806) är det för komplicerat för gemene man att bygga en hemsida och för dyrt att leja hjälp. Vi tror att synen på lärande som livslångt, i sig kommer att förändra den institutionella inställningen till lärande: som en viss produkt som skapas i en viss fabrik under en viss tid. Lärkonceptet kommer mer att bygga på kunskap om mina personliga behov för optimal inlärning, min studieteknik, och kommer att justeras av mig själv efter den tid och de resurser jag har till förfogande. De resurser jag strävar efter är de som tillgodoser min arbets- och inlärningsstil eller "hur" jag är intelligent. Ex. kommer en interpersonell person att använda datorn för att chatta och skapa kontakter för att skapa fysiska möten för dialog. En person som är mer logiskt/matematiskt orienterad kommer att söka tabeller, formler och struktur på www om de inte finns tillhands i det välplanerade, lokala biblioteket. Den mångfald som detta leder till kommer att behöva ett antal lärytor för att tillgodose varje persons optimala miljö. Lärytor kommer säkert att, utöver möjligheten att testa vilka behov en person har, tillgodose ett antal olika, arbetsstilar. Påminner ungefär om hur skråväsendet en gång byggdes upp för att värna om yrkets intressen (bara vi slipper monopolsträvanden). Varje människas möjlighet att kommunicera med vem den vill när den vill kommer att skapa ett vakuum för att tillgodose den viktigaste funktionen som skolan har idag: Den sociala. De nya skolor eller lärytor som kommer att växa fram i kommuner, företag, föreingar eller som privata initiativ måste framförallt värna om det fysiska mötets möjligheter för människor. I dessa lärytor kommer datorn att vara ett komplement till det fysiska mötet. Videokonferenser, kultur och skapande där människors behov av att kommunicera med varandra kan ges olika uttryck. Sammanfattning: Distansutbildning är ett briljant sätt att öka kvaliten på fysiska möten. Datorn är ett av många pedagogiska verktyg som i rätt miljö skapar fler inlärningssituationer för de flesta arbets- och inlärningsstilar. Det krävs mycket experimenterande ännu för att hitta de rätta växelspelen mellan olika pedagogiska verktyg och inlärningsmiljöer. Chipsen hjälper oss på väg mot en ny skola och ett paradigmskifte vad gäller utbildning. 14. Utvärdering av projektet Hur har ni samlat in de uppgifter som ni lämnar i denna utvärdering av ert KKS-projekt? Samtliga uppgifter kommer från projektledarnas anteckningar, dagbok på FC, m.m. kommunikation på FC med undantag av svaren på fråga 12. Dessa svar har vi fått genom att lägga ut KKS frågor på FC och sedan klippt in svaren. Hela rapporten har också legat ute på FC för våra deltagare att kommentera och justera. Den externa utvärdering vi velat genomföra ströks då budgeten krymptes, se ekonomiavsnittet. Beskedet att få bidrag kom i juni vilket omöjliggjorde kontakter med intresserade forskare etc. Mer information kan rekvireras från adressen: Finjalaprojektet, Brödbacken 1, KRISTDALA Tel , 20

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av kurs i marinbiologi med hjälp av IT-stöd. Grebbestads folkhögskola PROJEKTMATERIAL Grebbestads folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne

PROJEKTMATERIAL. Studiecirklar i språk på distans genom IT-användning. Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne PROJEKTMATERIAL Studieförbundet Vuxenskolan i Skåne s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckniing KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg

PROJEKTMATERIAL. IT i cirkeln. ABF Gävleborg PROJEKTMATERIAL ABF Gävleborg s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projekt... 3 Projektnamn:...

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare

PROJEKTMATERIAL. Medborgarskolan Sörmland-Östergötland. Flexibel nätverksbaserad utbildning för småföretagare PROJEKTMATERIAL Medborgarskolan Sörmland-Östergötland s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg

Projektmaterial. Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg Projektmaterial SKAPANDEÄMNET SOM RESURS I ALLMÄNNA ÄMNEN Arbetarrörelsens folkhögskola i Göteborg s Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Interaktiva distansstudiematerial (Distanspraktika) Runö folkhögskola. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Runö folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning Projektnamn:... 3 A. Projektledare...

Läs mer

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. IT-bonden i Småland Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 Projektnamn:...3

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Folkbildning och diakoni i Glesbygd. SKS i Västra Sverige. Oktober 2001

PROJEKTMATERIAL. Folkbildning och diakoni i Glesbygd. SKS i Västra Sverige. Oktober 2001 PROJEKTMATERIAL Folkbildning och diakoni i Glesbygd SKS i Västra Sverige Oktober 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av modeller för ÖFL. Gotlands läns folkhögskola. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Utveckling av modeller för ÖFL. Gotlands läns folkhögskola. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Gotlands läns folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001

PROJEKTMATERIAL. Birka Musikteoriprojekt. April 2001 PROJEKTMATERIAL Birka folkhögskola April 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning... 3 A. Projektledare... 3 B.

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Konfirmandcirklar med IT-stöd. SKS Nordväst. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Konfirmandcirklar med IT-stöd. SKS Nordväst. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL SKS Nordväst Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KS/Folkbildningsrådets projekt...

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Kvinnor ITiden. TBV Trollhättan. Mars 2001

PROJEKTMATERIAL. Kvinnor ITiden. TBV Trollhättan. Mars 2001 PROJEKTMATERIAL TBV Trollhättan Mars 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:...

Läs mer

Distanscenter för lågutbildade

Distanscenter för lågutbildade PROJEKTMATERIAL Distanscenter för lågutbildade Grimslövs folkhögskola Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Att påverka lärande och undervisning

Att påverka lärande och undervisning Camilla Skoglund Elevers medskapande i lärprocessen 7,5 p Att påverka lärande och undervisning 2008-02-11 Inledning Jag har intervjuat fyra elever, i den klass som jag är klassföreståndare för, kring vad

Läs mer

Enkät till folkhögskola

Enkät till folkhögskola Enkät till folkhögskola Om användningen av informations- och kommunikationsteknik i inre arbete, utåtriktad information och och studieverksamhet Enkätens syfte och vad den handlar om Avsikten med enkäten

Läs mer

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande

4. Beskriv projektets inslag av och inriktning mot ett flexibelt lärande 1. PLE för livslångt lärande Västerås folkhögskola Projektledare Mathias Anbäcken e-postadress info@vfhsk.se Tel 021-14 07 05 Syfte och deltagare 2. Projektets syfte Idag styrs lärandet i våra folkhögskolekurser

Läs mer

Projektmaterial PROJEKTLEDARUTBILDNING FÖR KULTURARBETARE FOLKUNIVERSITETET MALMÖ

Projektmaterial PROJEKTLEDARUTBILDNING FÖR KULTURARBETARE FOLKUNIVERSITETET MALMÖ Projektmaterial PROJEKTLEDARUTBILDNING FÖR KULTURARBETARE FOLKUNIVERSITETET MALMÖ Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden

Projektmaterial. ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Projektmaterial ITS4 U ( IT-SATSNING FOR YOU, IT-SATSNING FÖR DIG) ABF Gästrikebygden Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Nya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter

Nya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter PROJEKTMATERIAL Nya möjligheter för konsthantverkare att designa och presentera sina produkter Företagarnas folkhögskola Januari 2001 Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet,

Läs mer

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006

Flexibelt lärande, IT och demokrati. Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 Flexibelt lärande, IT och demokrati Redovisning av NVL-projekt Stockholm november 2006 1. Inledning Under perioden augusti 2005 till november 2006 har ett projekt i syfte att pröva och utveckla en modell

Läs mer

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning

Utvärdering av Blivande Ledare 2. En sammanfattning Utvärdering av Blivande Ledare 2 En sammanfattning Utvärdering av Blivande ledare 2 Utvärderingen bygger på 22 enkätsvar. Nedan redovisas en sammanfattning av deltagarnas svar. Anser du att programmet

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001

Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Kursvärdering Sex och samlevnadskurs Tjörn oktober 2001 Detta var bra 333 Varierat program teori/övningar. Positiva och inspirerande ledare. Bra grupp: åldersblandat o könsfördelat. Öppenhet i gruppen.

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning

Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Projekt tillgänglig publik kunskapsdelning Organisation Grimslövs folkhögskola Projektledare Sofie Sjöstrand e-postadress sofie.sjostrand@natverketsip.se Telefon 0470-223 40 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola

Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Att läsa sjuksköterskeutbildning på distans med webbaserad teknik vid Mälardalens högskola Akademin för hälsa, vård och välfärd Distansstudier öppnar nya möjligheter för dig som inte har möjlighet att

Läs mer

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695

Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 Frisk & fri Sensus 2012-12 Johanna Krook, Katharina Persson katharina.persson@sensus.se 08-4061695 2. Projektets syfte Syftet är att utveckla ett material som dels ger djupare kunskaper i ämnet än vad

Läs mer

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm

Projektmaterial. Studiefrämjandet i Stockholm Projektmaterial ATT UTTRYCKA SIG I TEXT OCH BILD Studiefrämjandet i Stockholm Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Intervjuguide - förberedelser

Intervjuguide - förberedelser Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta och nöje.

Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta och nöje. Slutrapport Alla har rätt till Internet 1 (5) Slutrapport/utvärdering Projekt Alla har rätt till Internet Syfte Målgrupp Att sprida kunskap om hur man använder Internet och e-post i vardagen för både nytta

Läs mer

Egna kommentarer Autism grundutbildning

Egna kommentarer Autism grundutbildning Utbildning Autism 76 respondenter. 90,8% upplever att de fått inspiration. 90,8% upplever att utbildningen lett till lärande. 90,8% upplever ökat intresse efter utbildningen. 77,6% upplever att de fått

Läs mer

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola

Projektmaterial. Göteborgs folkhögskola Projektmaterial Lokal samverkan med flexibelt lärande på lokal nivå Göteborgs folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen

Människan är större. Samtalshandledning för studiecirkeln. Kerstin Selen Människan är större Samtalshandledning för studiecirkeln Kerstin Selen Människan är större en bok för samtal om livet Skåne Stadsmission har med bidrag av författare, fotografer och illustratörer skapat

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning

Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Bilaga 8 c: Figurförteckning Institution C resultat i sammanfattning Figur C1 Hur administrationen har fungerat... 1 Figur C2 Hur studievägledningen har fungerat... 1 Figur C3 Om de studerande har använt

Läs mer

Digitala Minnen. Luleå kommun

Digitala Minnen. Luleå kommun Digitala Minnen Vi har valt att skriva vår redovisning som en berättelse, eftersom vårt projekt har handlat om just berättelser, historier och minnen. Här kan vi också visa på hur projektet har växt fram,

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper

Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper Sammanställning av utvärdering från utbildning för ledningsgrupper REFLEKTIONER / TANKAR Jag gick in helt utan förutsättningar och har varit med om MÅNGA utbildningar av den här typen. Kort och norrländskt

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Februari 2001

PROJEKTMATERIAL. Titel. Projektägare. Februari 2001 PROJEKTMATERIAL Titel Projektägare Februari 2001 s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101 34 Stockholm, 08-412 48 00 1 Innehållsförteckning KKS/Folkbildningsrådets projektnummer:

Läs mer

PROJEKTMATERIAL. Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås

PROJEKTMATERIAL. Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås PROJEKTMATERIAL Samverkansprojekt mellan folkbildningen och andra vuxenutbildningsanordnare i Västerås Västerås folkhögskola s Pedagogiska resurser www.folkbildning.net Folkbildningsrådet, Box 730, 101

Läs mer

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23

Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Ledarskap och förändringsarbete 10 p v 15-23 Två sanningar närmar sig varann. En kommer inifrån, en kommer utifrån och där de möts har man en chans att få se sig själv. Tomas Tranströmer Kursmål Du utvecklas

Läs mer

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp:

Enkätresultat. Kursenkät, Flervariabelanalys. Datum: 2010-03-29 08:47:04. Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Grupp: Enkätresultat Enkät: Status: Kursenkät, Flervariabelanalys stängd Datum: 2010-03-29 08:47:04 Grupp: Besvarad av: 13(40) (32%) Aktiverade deltagare (MMGF20, V10, Flervariabelanalys) Helheten Mitt helhetsomdöme

Läs mer

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala

Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala Slutrapport och utvärdering av Folkuniversitetets projekt Digital delaktighet för personer i digitalt utanförskap i Uppsala 1. Inledning Som en del av vår integrationssatsning samarbetar Folkuniversitetet

Läs mer

LindgrenHelde Kommunikation

LindgrenHelde Kommunikation LindgrenHelde Kommunikation Kurskatalog Hösten 2014 LindgrenHelde KOMMUNIKATION KURSÖVERSIKT Hösten 2014 KURSDATUM Förbättra din kommunikation - och höja trivseln på jobbet! Välkommen att inspireras till

Läs mer

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm

Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Familjeverkstan i flexibla former - Studiefrämjandet i Norra Storstockholm Projektledare Veronica Lankarbro / Lloyd Baltz e-postadress 0212@studieframjandet.se Telefon 08-98 19 80 Syfte och deltagare 2.

Läs mer

Kombinationer och banor i agilityträningen

Kombinationer och banor i agilityträningen Kombinationer och banor i agilityträningen av Emelie Johnson Vegh och Eva Bertilsson, publicerad i Canis 2012 En av de saker som gör agility så fantastiskt roligt är den ständiga variationen. Ingen tävlingsbana

Läs mer

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation

Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Engagera flera - Medlemsrekrytering & medlemsutveckling stfb Organisation Sensus studieförbund Projektledare Anna Burack e-postadress anna.burack@sensus.se Tel 08-4061635 Syfte och deltagare 2. Projektets

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Information om Certifieringskursen till:

Information om Certifieringskursen till: Information om Certifieringskursen till: Personlig Tränare och/eller Kostrådgivare Presentation av kursen I samverkan med Branschrådet För Hälsa finns möjligheten att ansöka om certifiering till Personlig

Läs mer

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland

En för alla - Alla för en! - ledde till Stödnätet för flexibelt lärande i sörmland Aktiva satsningar på att främja flexibelt lärande inom folkbildningen i Sörmland ledde 2005 till Stödnätet en mötesplats för folkhögskolelärare och cirkelledare som inriktar sig på flexibla arbetsmetoder.

Läs mer

Handledning för studiecirkel

Handledning för studiecirkel Handledning för studiecirkel Planering av cirkeln Som samordnare och cirkelledare är det din uppgift att tillsammans med gruppen sätta upp ramarna för träffarna och föra dem framåt. Här presenteras ett

Läs mer

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA

MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Kursutvärdering moment 2, IH1200, ht -12 1. Vad tycker du om kursens upplägg? MYCKET BRA (19/51) BRA (29/51) GANSKA BRA (2/51) INTE BRA Jag är nöjd med de regelbundna föreläsningarna och seminarierna,

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva

Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva Lärgruppsplan Utvecklingsplan för tränare och aktiva SISU Idrottsutbildarna är lokal anordnare av all studieverksamhet som rapporteras som statsanslagsberättigad. Föreningen är arrangör och samverkanspart.

Läs mer

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt) 1(5) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): oktober 2011 1. Verksamheten

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Ett mångkulturellt samhälle

Ett mångkulturellt samhälle Slutredovisning Ett mångkulturellt samhälle 2013 Slutredovisning Att genom kunskap om sociala medier ge människor förutsättningar för ett rikare liv. Studiefrämjandet Södra Lappland Projektledare Anne

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Tankar kring den pedagogiska grundsynen

Tankar kring den pedagogiska grundsynen Tankar kring den pedagogiska grundsynen Scoutprogrammet När det gäller de utvecklingsområdena så känner jag att de kommer in mer eller mindre i de ledarkurser vi kör. Vad som kommer att vara viktigt är

Läs mer

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13

Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 Enkätundersökning IT-pedagoger 2010/11, 2011/12, 2012/13 I maj 2014 bad vi it-pedagoger som gått hos oss de tre senaste åren att besvara en enkät om utbildningen och om den medfört några förändringar i

Läs mer

DD2458-224344 - 2014-12-19

DD2458-224344 - 2014-12-19 KTH / KURSWEBB / PROBLEMLÖSNING OCH PROGRAMMERING UNDER PRESS DD2458-224344 - 2014-12-19 Antal respondenter: 26 Antal svar: 18 Svarsfrekvens: 69,23 % RESPONDENTERNAS PROFIL (Jag är: Man) Det var typ en

Läs mer

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se

TÄNK JAKT 2015. www.studieframjandet.se TÄNK JAKT 2015 www.studieframjandet.se Studiefrämjandet Svenska Jägareförbundets studieförbund! Studiefrämjandet värdesätter samarbetet med våra medlemsorganisationer, där Svenska Jägareförbundet är ett

Läs mer

KNYPPELKURSER I VADSTENA 2014

KNYPPELKURSER I VADSTENA 2014 KNYPPELKURSER I VADSTENA 2014 Utöver våra populära traditionella kurser kan vi i år erbjuda: KNYPPLADE BILDER tema I VATTEN - PÅ MARKEN - I LUFTEN KNYPPLA MED METALLTRÅD SYDD OCH BRODERAD SPETS KURS I

Läs mer

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN

ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN ARBETSPLAN FÖR KULLALYCKAN Reviderad i juni 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förskolans uppdrag 3 Värdegrund 4 Likabehandling 4 Inskolning 5 Föräldrasamverkan 5 Rutinsituationer 5 Leken 5 Matematik 6 Språk

Läs mer

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12

ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 ABSOLUT FÖRÄLDER ÅK 6, LÄSÅR 11/12 Kurserna har genomförts på Edvinshus, Köpingebro, Östra/Bleke och Svarte under v. 5-6 och på Löderup, Backa, Änga och Sövestad under v 10-12, två kurskvällar per skola.

Läs mer

1. Verksamheten i projektet

1. Verksamheten i projektet 1(6) (förprojektering och genomförandeprojekt) Projektnamn: Utveckling mot arbete (UMA) Diarienummer: 2009-3060219 Redovisningsperiod (samma som blanketten Ansökan om utbetalning): september 2011 1. Verksamheten

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009

Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Utvärdering av Kursledarträffen Norrköping 24-25 september 2009 Hur tycker Du att föreläsningarna har varit under dagarna? Mycket värdefulla 21 Värdefulla 11 Mindre värdefulla 0 Värdelösa 0 Saknas ifyllt

Läs mer

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203

Antal svarande Fråga 1.1 I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=203 Antal svarande Fråga. I vilken grad har kursen som helhet gett dig: Ökad kunskap om ditt barns funktionshinder och hur det påverkar familjen n=23 9 9 8 79 Antal svarande 7 6 5 4 I mycket hög grad I hög

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag

ARBETSPLAN. för föräldrasamverkan. Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag ARBETSPLAN för föräldrasamverkan Utdrag ur läroplan 2011 : Kap. 1. Skolans värdegrund och uppdrag Skolan ska främja alla elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. Sveaskolan Höstterminen

Läs mer

Internationella Handelshögskolan i Jönköping

Internationella Handelshögskolan i Jönköping Internationella Handelshögskolan i Jönköping Till vårterminen 2008 erbjuds nu fyra kurser vilka studenter kan ansöka till: Projektledning 15hp (7,5hp+7,5hp) Marknadsföring 7,5hp Organisation och Ledarskap

Läs mer

Resultat av kursvärdering

Resultat av kursvärdering DAT 501: Diskret matematik vt 2003 Resultat av kursvärdering Antal svar: 19 av 37. Kursvärderingsblanketter delades ut på tentan och kunde lämnas in separat då eller efteråt i kursskåpet. Tycker du att

Läs mer

Projektmaterial. Lyssna På Oss. Studieförbundet Vuxenskolan

Projektmaterial. Lyssna På Oss. Studieförbundet Vuxenskolan Projektmaterial Studieförbundet Vuxenskolan Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net INNEHÅLLSFÖRTECKNING Kort sammanfattning

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt

It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt Slutrapport för pilotprojektet It-guider gör hembesök och Svenska favoriter pilotprojekt November 2014 av Gunilla Lundberg och Adel Mojtahedi En projektbeskrivning Svenska favoriter är ett projekt som

Läs mer

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04

Vänersborg Samlevnadskurs 2001-10-04 Detta var bra 1 Precis allting! Det har verkligen varit två perfekta dagar 2 Bra övningar. Trevliga och berikande diskussioner. 4 Allting. Bra med möte ungdomar och vuxna. 5 Både föreläsningarna och de

Läs mer

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter

Diversa kompetensutveckling för lika möjligheter Utvärdering - sammanställning Språk, flerspråkighet och språkinlärning, Kjell Kampe 26 mars 2012 1. Vilka förväntningar hade du på den här dagen? - Jag förväntade mig nya kunskaper kring språk och språkinlärning

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld

Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI. Vi forskar för en säkrare värld Det här är vi! En skrift om medarbetarskapet på FOI Vi forskar för en säkrare värld 2 Den här skriften har flera hundra författare Skriften i din hand tydliggör vad vi på FOI menar med medarbetarskap och

Läs mer

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS

HANDBOK. för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS HANDBOK för ansökan av medel från Centerkvinnornas fond VÄRLDEN ANGÅR OSS Världen angår oss Centerkvinnornas fond Världen angår oss (VAO) är fonden för Centerkvinnornas medlemmar som vill jobba för en

Läs mer

UTVÄRDERING AV KURSEN 1SJ012 LEDARSKAP, PEDAGOGIK OCH SAMVERKAN I SJUKSKÖTERSKANS YRKESUTÖVNING

UTVÄRDERING AV KURSEN 1SJ012 LEDARSKAP, PEDAGOGIK OCH SAMVERKAN I SJUKSKÖTERSKANS YRKESUTÖVNING UTVÄRDERING AV KURSEN 1SJ012 LEDARSKAP, PEDAGOGIK OCH SAMVERKAN I SJUKSKÖTERSKANS YRKESUTÖVNING OMGÅNG 1 & 2 HT -12 OM UTVÄRDERINGEN Antal svar omgång 1: 30 Campus (av 37=81,1%), 8 Distans (av 8=100%)

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008

okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 l okal arbetsplan Familjedaghem område Söder reviderad maj 2008 2 Innehåll Familjedaghemmens organisation sid. 3 Familjedaghemmens uppgift sid. 4 Värdegrunden sid. 5 Barns inflytande sid. 6 Samverkan med

Läs mer

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det!

Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende; (göra) Självkänsla; (vara) Ett träd växer ej högre mot himlen än vad rötterna orkar bära det! Självförtroende: Vi vill att barnen ska våga uttrycka sig, stå för sina åsikter. Ett gott

Läs mer

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15

Verksamhetsplan. Rapphönan 14/15 Örkelljunga Kommun Utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Verksamhetsplan för förskolan Rapphönan 14/15 1 Innehållsförteckning Kommunens vision 3 Verksamhetsidé 4 Vision 5 Förskolans uppdrag 6 Våra

Läs mer

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var?

BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK. DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? BLODGIVNINGSBEFRÄMJANDE ARBETE OCH SAMTALSTEKNIK DEN 2 APRIL 2014 Antal svar 32 av 38 Hur givarna förstår information och frågor var? Kommentar till: Hur givarna förstår information och frågor. Bra att

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Varför skall man arbeta med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan? Bergsnässkolan Viktigt att alla elever får möjlighet att utveckla sina förmågor för framtiden För att skolan ska, enligt

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott.

JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott. 1(5) Absolut! Som vanligt översteg den mina förväntningar. Absolut Ja, till 100 %. JA, MYCKET. ABSOLUT! Ja. Programmet är dessutom mycket roligare att arbeta med än vad jag hade trott. Fantastiskt att

Läs mer