Miljöklassning av byggnader

Transkript

1 Miljöklassning av byggnader Varför r då? d Anders Nilson Miljöchef för f r koncernen Energi & Miljö,, FoU

2 Miljöklassning av byggnader [1] ByggaBoDialogens aktörer kom tidigt fram till att ett miljöklassningssystem (energianvändning, ndning, inomhusmiljö och hälsa h samt övrigt resursutnyttjande) med incitament av olika slag skulle kunna vara en drivkraft för r en ökad miljömedvetenhet medvetenhet och ett ökat genomförande av åtgärder inom bygg- och fastighetssektorn Samtidigt som vi sa oss detta insåg g vi också vilket enormt motstånd vi skulle möta m från Finansdepartementet Vi är inte i hamn ännu men kanske trägen vinner

3 Miljöklassning av byggnader [2] Skulle vi kunna fåf med oss andra aktörer såsom s som kreditinstitut/banker och försäkringsbolag på spåret och göra en miljöklassning än n mer attraktiv? En arbetsgrupp Klassning av bostäder och lokaler tillsattes för f r att närmare n analysera möjligheterna m och vilka krav som i sås fall skulle behöva ställas påp ett sådant s miljöklassningssystem I detta arbete deltog både b Föreningssparbanken, Läns- försäkringar och Folksam

4 Miljöklassning av byggnader [3] Utgångspunkten är r ett frivilligt miljöklassningssystem Görs attraktivt genom incitamenti från n staten, banker och försäkringsbolag Incitamenten bör b r stå i rimlig proportion till de kostnader och besvär som en miljöklassning kan innebära År r 2003 undertecknade dialogens aktörer en avsiktsför- klaring att verka för f r att genomföra åtaganden inom sju områden, varav miljöklassning av byggnader är r ett sådant s område

5 Miljöklassning av byggnader [4] Försäkringsbolagen har åtagit sig att Anpassa premier och/eller självrisker efter den miljöklass som fastigheten tillhör Bättre miljöklass, där d r skaderisken minskar, skall leda till bättre b villkor för f r försf rsäkringstagaren Kreditinstitut och banker har åtagit sig att I I den sedvanliga kreditbedömningen beakta miljöklassning vid värdering v av fastigheter

6 Miljöklassning av byggnader [5] Regeringen har åtagit sig att Se över möjligheterna m att med hänsyn h till miljö- klassning verka förf sådana incitament som främjar miljöinvesteringar investeringar i den byggda miljön Ambitionen är r ett system för f r klassning som tas fram gemensamt av sektorn och staten (samfi( samfi- nansiering mellan FORMAS och aktörerna) Godkänd av finans- och försf rsäkringsbolag och värderingsinstitut sås att en koppling kan ske till försäkringspremier och kreditvillkor

7 Några drivkrafter för f r företagen f Ökad kunskap om byggnaden (Jfr EDD) Trygghet för f r användare ndare Förekomma lagar och krav Miljöbalkens krav och hänsynsreglernah Möjlighet till sänkta s driftkostnader Ökat värde v påp byggnaden Ligga i framkant påp miljöomr området Ökad marknad för f r miljövärderingsuppdrag

8 ByggaBoDialogens förslag f [1] Förslag till Egendomsskattekommittén Skattereduktion medges för f r miljöförb rbättrande investe- ringar i byggnader som anses angelägna gna för r samhället med hänsyn h till fastställda miljökvalitetsm kvalitetsmål Rätten till reduktion kopplas till miljöklassning av byggnader (småhus, flerbostadshus och lokaler)

9 ByggaBoDialogens förslag f [2] Klass A B C D Nivå Mycket bra Bra Grundkrav Lägre än grundkrav Genomförande Högt incitament Incitament Dagens normkrav Ex. äldre (kultur)byggnader

10 Reduktion av fastighetsskatten [3] Klass A B C D Underlag för f r beräkning av fastighetsskatt 50 % av taxeringsvärdet rdet 75 % av taxeringsvärdet rdet 100 % av taxeringsvärdet rdet (Under grundkrav) Reduktion av fastighetskatt 50 % 25 % 0 % ---

11 Reduktion av fastighetsskatten [4]

12 Vad händer h just nu? Med en samfinansiering mellan FORMAS och flertalet aktörer pågår p r nu 3 st FoU-projekt vid CTH och KTH under åren / /2007 Två av dessa är r mer praktiskt inriktade (AB) medan ett tredje projekt (C) är r mer teoretiskt inriktat Samordning mellan alla tre projekten sker löpande och avrapporteras vid gemensamma projektgruppsmöten ten med deltagande av samtliga finansiärer samt några n särskilt s inbjudna aktörer utanför r dialogen

13 Implementeringsplan - Syfte Testa Testa olika komponenter, modeller och utformningen av klassningssystemet Prova Prova hur systemet kan införas hos projektdeltagarna

14 Implementeringsplan Omfattning [1] Exempel påp tester som skall göras g är Principiella modeller för r systemet omfattning (vilka parametrar skall ingå), inriktning (poäng, LCA, viktning etc.) Möjligheter och erforderliga arbetsinsatser för f r att ta fram underlag kostnader! Användning ndning av enkäter Utformning av blankett för f självdeklaration samordning med vad? Workshops, intervjuer, enkäter, fältff ltförsök, provklassning

15 Implementeringsplan Omfattning [2] Kravnivåer för f r klassning Nyckeltal Legala aspekter (rättvisa, säkerhet s mot fusk, juridiska konsekvenser etc) Möjlighet att använda nda som underlag för f incitament (skatter, finansiering, försf rsäkringar, lagkrav) Redovisningskrav Mottagare av uppgifter Granskning, oberoende kontroll..

16 Implementeringsplan Tidplan Tester under januari 2006 våren 2007 Ett eller flera förslag till system september 2006 Införandefas oktober 2006 april 2007 Slutligt förslagf september 2007

17 Varför r behövs dåd incitament? Marknaden klarar inte själva att lösa l allt..! Energieffektiviseringen eller snarare avsaknaden av all energieffektivisering under de senaste 10 åren är r ett lysande exempel påp att det behövs både b piska och morot om det skall hända h något n Regeringsuppdraget som Chalmers EnergiCentrum (CEC) med tillhörande nätverk n (Bengt( Dahlgren AB, PROFU) ) genomfört under sommaren åt Boverket talar sitt tydliga språk

18 Kan vi fåf någon hjälp påp traven? Energideklarationerna enligt EG-direktivet om byggnaders energiprestanda skulle kunna användas ndas som en mycket positiv språngbräda för r en ökad energieffektivisering Kraven påp en energideklaration av våra v byggnader kan sägas s vara en delmängd av den miljöklassning som vi nu har talat om

19 Tack för uppmärksamheten!