MessiasBladet Utgiven av rådet för främjande av svensk messiasrörelse Ledare Mina upplevelser om påsk från min barndom och framåt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "MessiasBladet Utgiven av rådet för främjande av svensk messiasrörelse Ledare Mina upplevelser om påsk från min barndom och framåt"

Transkript

1 1 1 MessiasBladet En röst i upprättelsens tid Nr 11-1 Nisan mars 2013 Utgiven av Utgiven av rådet för främjande av svensk messiasrörelse Ledare Utanför mitt fönster, där jag sitter och skriver artiklar till MessiasBladet, smälter snön av den ljuvliga solens sken från en nästan klarblå himmel. Den efterlängtade solen har inte kunnat visa sig på länge eftersom molnen har skymt dess glans, men nu ser vi fram mot en tid av sol och värme. Vi vet att det blir så, därför att vi upplevt det tidigare. Vi går nu in i en ny månad, den första på det judiska året, som har namnet nisan. Då firas den viktiga högtiden Pesach, och vi skall spegla dess innehåll i Messiasbladet med artiklar om hur ickejudar kan fira och ära vår Fader med att följa det som han vill bli upphöjd för- hans storhet och hans undergärningar med sitt folk som han befriade ur slaveri och fångenskap. Vi får instruktioner om hur vi kan hålla en sedermåltid. Vidare skall vi få ytterligare information om bins beteende i Stig-Åkes intressanta artikel, samt information om skatter och deklarationer eftersom det snart är dags att deklarera. Mina upplevelser om påsk från min barndom och framåt Jag vill även berätta och förmedla om hur jag har upplevt påskfirandet under åren som pojke och tonåring, i den miljö som en liten frikyrkoförsamling kunde erbjuda. Man kan säga att jag bokstavligen föddes in i frikyrkan då min födelse skedde i Missionshuset, där mina föräldrar var vaktmästare. Det var min mor som var medlem i församlingen, men som senare lämnade för att konvertera, d.v.s. övergå, till pingstförsamlingen i samhället där vi bodde, en församling med ca medlemmar. Vi firade de kristna högtiderna och var noga med att delta i församlingens gudstjänster och verksamhet. Söndagsskolan var en given plats för oss syskon. Mor var även mycket noga med att vi var med på gudstjänsterna söndagsförmiddagsgudstjänsten, eftermiddagsmötet, kvällsmötet, onsdagskvällens bönemöte, torsdagskvällens väckelsemöte och lördagskvällens möte. Vissa veckor hade vi bibelstudieveckor. Någon tillkallad bibellärare undervisade varje kväll. Vi lärde oss att delta i möten med vittnesbörd och framförallt med att sjunga och spela i sångarna. Vi fick mycken lärdom som jag har uppskattat, även om det hängde på ibland. De kristna högtiderna firades med att samlas till gudstjänster. Vid jul, julotta, som alltid började kl.6 på morgonen, vid nyår, nyårsvaka, då mötet skulle vara in på det nya året. Vid pingsthögtiden var det många gudstjänster. Det var en stark gemenskap i församlingen. Under sommaren var det stora konferenser på olika platser i landet som vi besökte. Påsken var speciell på så sätt att vi samlades till konferens med möten alla dagar från fredagen till annandag påsk. Flera församlingar från samhällen runt omkring hade slagit sig samman och man delade måltiderna och var tillsammans hela dagarna. Gudstjänsterna innehöll undervisning, bön och sång. Det var inspirerande att få sjunga tillsammans med sångarna från de andra församlingarna, det var glädje och andlig inspiration. Undervisningen utgick från de apostoliska skrifterna. Predikningarna innehöll naturligtvis även inslag från Torán och profeterna, men var för det mesta torftigt och trevande. Ytterst få predikningar innehöll något från det judiska perspektivet. Det har förvånat mig att jag inte har uppmärksammat ordet Pesach förrän långt fram i mitt liv, det var först när jag började komma in i den messianska rörelsen. Jag minns inte att det har förekommit i någon predikan från någon kristen förkunnare, vilket det naturligtvis har gjort, men inte så att jag har blivit medveten om det. Min tacksamhet nu är stor mot den Evige för att jag har fått uppleva det som Torán ger oss av klarhet och andlig kunskap om den Evige och hans son Jeshua-Messias. Shalomhälsningar och önskan om ett fint och andespirerat Pesachfirande framöver. Johan

2 Vägen Förra månaden talade vi om de olika årliga högtidsdagarna som finns inom det judiska folkets traditioner. Vi nämnde två olika typer av högtider, de som gavs till Israel från himlen på Sinai, och de som de judiska ledarna har instiftat genom historiens lopp. Vi närmar oss nu de första av det bibliska årets högtider som är pèsach den judiska påsken chag hamatsót det osyrade brödets högtid och omer reshit den första gomern. Pèsach-högtiden påminner om befrielsen från Egypten. Den påminner också om den slutliga förlossning som Gud har utlovat Israel genom profeterna. Därför är pèsach en proklamation om att all form av slaveri kommer att utplånas, samt att frihet och rättfärdighet för alla människor kommer att etableras i världen. Vi vet att när den Evige sänder oss sin rättfärdige Tjänare, Messias Davids Son, kommer både Israels folk och hela mänskligheten att slutligen bli befriade, inte bara från grundorsaken till slaveri, utan också från allt det som den fört med sig, både fysiskt, känslomässigt, andligt, socialt och ekologiskt. Därför är det viktigt att de som bland folken blivit Abrahams andliga barn genom tron på Jeshua, kommer ihåg denna stora profetiska händelse tillsammans med det judiska folket. De som blivit Messias efterföljare och omvänt sig från ogudaktighet, synd och hedniska seder till den ende sanne Guden, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, räknas in bland de rättfärdiga bland folken. De har blivit inympade i det ädla olivträdet och är Abrahams säd genom tron (Gal 3:7, 29). Men de behöver inte i allt leva som judar för att få del av det messianska riket och det upprättade Israel under Konungen, Jeshua Messias. De har rätt att få del av det rika arv som tillhör dem i Messias (Ef 2:11 3:6). Därför kan de inte längre betraktas som oheliga, orena, gäster eller främlingar utan som medborgare i Israels samvälde och medlemmar i Guds familj (Apg 10:28; Ef 2:19). Pèsach påminner speciellt om det beskydd som påskalammets blod gav vid den första befrielsen som skedde i Egypten. Det talar också om den framtida frälsning som Lammets blod kommer att ge under den dom som kommer över synden och världen. De som tror på Jeshua som den lidande Messias är inbegripna i denna frälsning. Eftersom judar idag inte kan äta pèsach-offret under högtiden, på grund av att offertjänsten inte blivit upprättad i Jerusalem, är dagens pèsach-firande enbart ett minne av det som instiftades i Torán genom Mose. Judisk lag tillåter enbart judar att delta i sedermåltiden. Men de messiastroende bland folken är, enligt Paulus, inte bara inbjudna utan också uppmanade att fira denna högtid och på så sätt minnas Jeshua (1 Kor 5:7-8; 10:16-17; 11:23-26). Rekommendationer Avsätt den nisán till att fira pèsach och det osyrade brödets högtid. Den 15 nisán är en jom tov helgdag till minne av uttåget ur Egypten. I år infaller den från solnedgången den 25/3 till solnedgången den 26/3. Den 21 nisán är också en jom tov till minne av övergången över Sävhavet (Röda havet). Den infaller i år från solnedgången den 31/3 till solnedgången den 1/4. Under dessa dagar är det inte lämpligt att arbeta. Mellandagarna kallas för chol hamoed högtidens vardagar då gudfruktiga judar inte heller utför något arbete. Rensa ditt hem och se till att det är fritt under hela veckan från jäst, och allt chamets mjöl och produkter som innehåller något sädesslag (vete, korn, råg, havre och bovete) som har utsatts för en jäsningsprocess genom kontakt med fukt (t.ex. bröd, bullar och andra bakverk, knäckebröd, pasta, öl och kex). Gör det senast kl. 11:00 den 14 nisán. Efter att ha letat efter och bränt upp alla resterande brödbitar och annat som jäst kan man göra följande uttalande: Allt som utsatts för jäsning och all jäst som jag äger antingen jag sett det eller inte, antingen jag tagit bort det eller inte, antingen jag känner till det eller inte, skall härmed förklaras som utan ägare, som jordens stoft. Tillred en festlig måltid med kött från rena djur enligt 3 Mos 11 och 5 Mos 14, alternativt vegetariskt. Duka festbordet innan solnedgången. Lägg tre matsot osyrade bröd på ett vackert fat eller bricka inlindade i en servett framför seder-fatet. På seder-fatet skall följande ingredienser finnas med (se bild för placering): Zeróa en bit kokt eller stekt kött, gärna med ben. Beitsá kokt ägg med bränt skal. Charóset blandning av rivna äpplen, valnötter, ev. mandel, kanel och sött vin. Karpás selleri eller persilja, som doppas i vinäger eller saltvatten (till minne av att Josef såldes som slav, vilket orsakade extra lidande i Egypten). Marór besk grönsak, sallad, smakar gott i början men blir bitter i slutet, som det var i Egypten. Chazéret pepparrot eller andra starka grönsaker som rädisor eller lök. 2

3 3 Man kan dessutom lägga ut dessa ingredienser på vars och ens tallrik, med undantag av köttbiten och eventuellt ägget. Se även till att det finns tillräckligt med matsá-bröd till alla. Det är lämpligt att laga maten antingen i nya kastruller, stekpannor och köksredskap, eller sådana som används enbart under pèsach, (alternativt redskap som kasheriserats för pèsach se separat artikel om kasherisering av köksredskap). Det är också lämpligt att ha en speciell servis som avskilts enbart för pèsach, alternativt använda en snygg engångsservis. För att få bort smådjur från grönsaker som sallad, broccoli, blomkål m.m. bör man låta dem ligga i blöt c:a 5 min i vatten med lite diskmedel i. Då löses fettet upp som omger djuren och då släpper både fettet och smådjuren från grönsakerna. Skölj sedan av med rent vatten och kolla alla blad väl så att det inte sitter något djur kvar. Det bästa är om alla har möjlighet att följa med läsningen i haggadán. Se därför till att det finns tillräckligt många häften. Ljuständning görs innan första dagen och sjunde dagen i pèsach-veckan som är jamim tovim helgdagar, se sidduren bönboken. Påbörja sedermåltiden efter mörkrets ingång, kvällen då den 15 nisán infaller, i år den 25/3, och avsluta den innan midnatt. Det är inte tillåtet att lämna måltiden förrän man ätit afikomen, och inte heller att äta något efter afikomen, se haggadán. Använd vin, alkoholfritt vin eller ren druvjuice. Kosher är att föredra. Enbart första kvällen är det obligatoriskt att äta matsá-bröd (osyrat bröd), inte resten av veckan. Däremot är det inte tillåtet att äga eller äta chamets under hela veckan. Kom ihåg att minnas och tacka den Evige för Jeshuas kropp som offrades för vår skull. Gör det när matsá-brödet äts för första gången under sedern på punkten motsí matsá, se haggadán. Kom ihåg att minnas och tacka den Evige för det förnyade förbundet i Jeshuas blod som utgöts för oss till förlåtelse för våra synder. Gör det när den tredje bägaren vin dricks, efter bordsbönen, se haggadán. Kom ihåg att hjälpa de fattiga. Bjud gärna in andra trossyskon under högtiden. Enligt judisk tradition fastar alla förstfödda män över 13 års ålder under dagen den 14 nisán, till minne av alla förstfödda som räddades i Egypten. Klipp naglar och hår innan pèsach så att du inte behöver göra det under högtiden. Det är lämpligt att låta barnen sova middag på pèsach-aftonen så att de kan vara med så länge som möjligt under berättelsen och firandet på natten. Omer-räkningen börjar traditionsenligt på kvällen vid utgången av den 15 nisán, i år den 26/3. Man räknar sedan varje kväll 49 dagar och sju veckor fram till shavuot. Ljuständning och havdalá för sabbaten under pèsach-veckan görs som vanligt, se sidduren. Havdalá firas vid utgången av första och sjunde dagen i pèsach-veckan. Eftersom dessa högtidsdagar i år inte infaller på sabbat använder man enbart vin inget ljus eller välluktande kryddor. Man sitter och tar bägaren i höger hand och säger: Se, Gud är min hjälp, jag är trygg och fruktar ej, ty min seger och sång är Jah, den Evige, och han var min hjälp, och i fröjd skall ni ösa ur räddningens källor. Hos den Evige är hjälpen, över ditt folk komme din välsignelse, Sela! Härskarornas Herre är med oss, Jakobs Gud är vår tillflykt, Sela! Hos judarna var det ljus och glädje, fröjd och härlighet. Så må det ock vara hos oss! Räddningens bägare lyfter jag, och den Eviges namn åkallar jag. Lovprisad vare Du, Evige, vår Gud, världens konung, skaparen av vinstockens frukt. (Hebr. Baruch atá A. Elo-heinu, mèlech haolam borè pri hagèfen.) (Alla svarar:) Amen Lovprisad vare Du, Evige, vår Gud, världens konung, som har åtskilt det heliga från det profana, ljuset från mörkret, Israel från folken, den sjunde dagen från de sex arbetsdagarna. Lovprisad vare Du, Evige, som åtskiljer heligt från profant. (Man dricker sittande.) Chodesh tov god månad och chag sameach glad högtid! Ketriel

4 Vittnesbörd Vår första kontakt med den judiska påskmåltiden För ungefär åtta år sedan fick vi av en god vän en haggada-seder (judisk påskmåltidsbeskrivning). Efter att ha läst igenom denna ca 30 sidor långa Haggada satt jag orörlig på golvet och kunde inte stiga upp på över en timma, så starkt upplevde jag Guds närvaro. Jag upplevde att jag befann mig på helig mark. Detta gjorde ett så starkt intryck på mig och min fru så vi beslutade oss för att genomföra en sådan påskmåltid i vår dåvarande församling (jag var då pastor i en frikyrkoförsamling). Denna haggada var min första kontakt med, och en gryende förståelse för, tanken att vår tro är judisk och befinner sig inom ramen för judendomen i en mer global mening. Vidare insåg jag vår koppling till Israel, att Messias och apostlarnas lära inte bara utgör en del inom judendomen, utan är dess kärna och utflöde. Och vi förstod dessutom att det var på ett liknande sätt som vår mästare Jeshua hade firat påskmåltiden tillsammans med sina lärjungar. Det var ingen kristen påsk han firade med dem, utan det var naturligtvis den judiska påskmåltiden som evangelietexterna beskriver. Varken Jeshua eller apostlarna bildade någon ny religion. Det som fångade mig i denna haggada var framförallt instruktionen om hur man bryter det mellersta av de tre matsá-bröden, för att sedan lägga tillbaka den ena delen mellan de två bröden, och hur man tar den andra halvan av det brutna mellersta brödet och lägger det i en servett och gömmer undan den tills slutet av måltiden. Denna servett med brödet kallas afikomen och har betydelsen Det som kommer efter. I Lukas 22: 19, 20 står det skrivet: Och han tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: "Detta är min kropp, som utges för er. Gör detta till minne av mig (detta är det bröd som välsignas och bryts innan måltiden). På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: "Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod, som utgjuts för er. Här såg vi i skriften hur Jeshua med sina lärjungar troget följde den judiska påskmåltidens tradition. Detta, och mycket mer, finns att upptäcka när vi genomför den traditionsenliga judiska sedermåltiden där får vi följa med i det stora uttåget ur Egypten, se hur lammet slaktas, hur blodet stryks på dörrposterna, och hur Gud med stark hand tar Israel ut ur Egypten. När man följer haggadan under måltiden och kommer fram till det som sker efter måltiden, innan man dricker bägaren, den tredje bägaren, då letas det brödstycke som gömts undan, afikomen, fram, helst av ett barn, och man bryter sedan brödet och delar det mellan alla bordsgästerna. I den judiska traditionen säger man att det mellersta brödet symboliserar påskalammet. Efter att ha ätit av brödet som gömts undan dricker man bägaren efter måltiden som kallas återlösningens bägare som påminner oss om Jeshuas blod. I det bröd som gömdes undan och sedan delades efter måltiden, afikomen, med betydelsen det som kommer efter kan vi se många hänvisningar till Messias. Han har hållits undangömd för det judiska folket i nästan tvåtusen år, men håller nu på - likt Josef- att ta av sig sina egyptiska kläder (sina kristna kläder) så att han kan bli igenkänd av sitt eget folk. Han var undangömd i dödsriket, men blev upprest efter tre dagar. Han gör nu tjänst i det himmelska tabernaklet fram tills dess den sjunde dagen inträder då ska han återigen bli synlig prisat vare Den Eviges namn! För att återgå till den förnyelse i tron som vi upplevde då för ungefär åtta år sedan. Vi genomförde sedermåltiden och det kom folk från flera olika sammanhang och församlingar. Folket som deltog blev verkligen välsignade. Dagen efter måltiden gick en vän in i cafévåningen där vi varit, och hon sa: Guds närvaro är fortfarande där. Den Eviges välsignelse Lars-Gösta 4

5 Att odla bin II I min förra artikel berättade jag kortfattat om bisamhället, och hur det lever och fungerar. I denna artikel vill jag berätta om honung och dess användning. Men innan jag går in på detta skulle man kunna se på bisamhället utifrån ett bibliskt/andligt perspektiv, hur ett bisamhälle kan vara en bild på hur en idealisk gemenskap i Messias församling är tänkt att vara. Den Evige har ju skapat alla djur, och hans tankar och principer när det gäller hur djuren lever utifrån sina nedlagda instinkter, kan i viss mån gå igen även när det gäller skapelsens högsta varelser, människan, och det andliga livet. I ett bisamhälle lever man inte egoistiskt, utan man tänker i första hand på samhällets bästa. Samhällets överlevnad är överordnad varje individs egen överlevnad. Varje bi är berett att ge sitt liv för sina syskonbin (samhället) genom att attackera varje angripare som hotar det gemensamma livet. Det man försvarar är förrådet av mat (honung) som är förutsättningen för överlevnaden under vintern då ingen ny honung kan insamlas. När ett bi stuckit en angripare, t ex en människa, så fastnar vanligtvis giftgadden i huden och rycks loss från biet när det flyger iväg. Giftgadden är nämligen försedd med en hulling som på en metkrok. Genom den skada som biet får dör det ganska snart. Man skulle kunna säga att de är beredda att dö för sina bröder. Låter inte det bekant? Nu dör de inte för sina bröder, utan för sina systrar, men det gör inte saken sämre. Bina tänker inte bara på sitt eget bästa, utan också på andras bästa. Låter också bekant för den som läst rav Shauls brev. Det värsta scenariot för ett samhälle är att drottningen dör under vintern då all äggläggning upphört, eller att det är för tidigt för att en ny drottning skall kunna para sig. Utan ett befruktat ägg så är samhället dödsdömt, och kommer sakta att dö ut allt eftersom förra säsongens bin dör. Det sista som ett sådant samhälle kan göra för att sprida sina gener är att mata upp ett arbetsbi (kom ihåg att alla arbetsbin är underutvecklade drottningar) så att arbetsbiet kan lägga ägg. Eftersom arbetsbin aldrig har parat sig utvecklas äggen till drönare, det vill säga hanar. Dessa kan då flyga ut på försommaren och kanske sprida sina gener till nya drottningar som är ute på parningsflygning. Att ett samhälle går under på sikt om drottningen dör, kanske inte går att dra någon direkt parallell till Messias församling. Jeshua har dött, men han har också uppstått, och kommer aldrig mer att dö. Efter uppståndelsen är han för evigt densamme. Nu till ämnet för artikeln. Den största och vanligaste produkten som ett bisamhälle producerar är honung. Skörden varierar väsentligt beroende på hur vädret är vid den tidpunkt då för biet viktiga arter blommar. Vissa år kan ge en medelskörd på kg, medan det andra år kan bli betydligt sämre skörd. Honung varierar i färg och smak beroende på den nektar som insamlats. I strikt mening finns det ingen honung i naturen, bara nektar med varierande sockerhalt. Honung tillverkas nämligen av biet i dess kropp, och läggs sedan in i vaxkakorna. I biets honungsmage tillsätts enzymer så att det sker en fermentering, och de enkla sockerarter som nektarn består av spjälkas upp till i huvudsak fruktsocker och druvsocker. Honung går alltså rakt ut i blodet, men det reglerar blodsockret bättre än vanligt socker. Honung består till ca 77 % av olika sockerarter, ca 20 % vatten och resterande 3 % av enzymer, mineraler, och vitaminer. Det finns 200 olika ämnen i honung, men de flesta i mycket liten mängd. Nordisk honung bildar i stort sett alltid kristaller efter en tid, men som nyslungad är all honung flytande som sirap. Hög druvsockerhalt påskyndar kristalliseringen så att honungen blir hård. Då handlar det vanligen om ljus honung. För mörk honung tar det längre tid att bli hård, eftersom andelen fruktsocker är högre. Honung från t ex Israel kommer från blommor med hög andel fruktsocker, vilket gör att den förblir flytande. Honung är svagt antiseptisk så att den dödar bakterier. Det är dokumenterat bra att använda honung vid sårbehandling eller vid brännskador. Som akut botemedel mot förkylning är den inte så effektiv, 5

6 men man kan uppleva att det lindrar med honungsvatten med lite citron i. Honung kan möjligen förebygga förkylning om man tar en sked varje dag. Det vita socker som vi har idag började användas först på 1600-talet i Sverige, men för vanligt folk inte förrän på 1800-talet. Innan man använde bikupor och hyste bin i dem, så handlade det mer om honungsjakt. Hade man ett biträd på sina ägor, d.v.s. ett ihåligt träd där en eller flera bisamhällen bosatt sig, var det värdefullt och det skattades på sensommaren förmodligen med åtföljande bistick som betalning. Honung var mycket dyrt långt tillbaka i tiden. På 1500-talet kostade en kanna honung (ca 1 liter) lika mycket som 3-4 får, men på 1940-talet bara som 1 kg kalvstek. Idag motsvarar 1 kg honung ca 1 kg köttfärs. I bibeln kan vi läsa om honung, och oftast nämns det i samband med landet som flyter av mjölk och honung. Honung kan i bibeln i vissa fall syfta på koncentrerad dadelsaft med sirapsliknande konsistens, men i denna text är det bihonung som avses: Ät honung, min son, det är gott, självrunnen honung är söt för din gom. Ordspr 24:13 Den starke Simson kunde inte motstå den söta honungen som fanns i det döda lejonets kropp. Om det döda djurets kropp gav honungen en bismak, förtäljer inte berättelsen. Fortsättning följer i nästa nummer Stig-Åke Gerdvall 6

7 KÖKSREDSKAP TILL PESACH DERAS KASHERISERING Här kommer ett sammandrag av de lagar inom judendomen som gäller köksredskap till pèsach. Detta som en information till icke-judar som tycker att det kan vara nyttigt att förstå en del av de lagar som gudfruktiga judar följer, samt för de som även frivilligt önskar följa dem. Dessa lagar är alltså inte bindande för icke-juden, men de kan användas som riktlinjer för den som önskar att avskilja pèsach på ett mer noggrant sätt. Utdrag ur boken Shulchán Aruch1: Det är förbjudet [för judar] att under pèsach bruka de köksredskap som används under resten av året till att steka, fritera, ugnsbaka, äta eller dricka i dem varmt eller kallt. Därför brukar man ha en serie kastruller, en servis och speciella bestick till pèsach. Om man inte har möjlighet till det, kan man för pèsach använda speciella köksredskap som man använt under resten av året, efter att man kasheriserat dem. Det finns två kasheriserings -sätt som renar dem från den chamets som de absorberat. Hagalá som innebär att man doppar föremålet i kokande vatten. Libún som innebär att man glödgar det i eld tills det ger gnistor ifrån sig. Dessa metoder kan förklaras genom principen: på samma sätt som redskapet absorberar maten ger den ifrån sig den. Det köksredskap som absorberat chamets (eller all annan typ av förbjuden mat) genom kokning, d.v.s. genom påverkan av en kokande vätska, ger ifrån sig det genom kokande vatten, genom hagalá. Så är fallet med kastruller. Ett köksredskap som fått chamets på sig genom direkt verkan från eld, kan bara ge ifrån sig det genom eldens verkan, genom libún. Så är fallet med grillen i ugnen. Hur gör man hagalá? Man rengör först köksredskapet grundligt. Därefter doppar man det helt, med handtag (och även lock) i en kittel med kokande vatten som står på värme. Hagalán måste föregås av att köksredskapet rengörs ordentligt. Ett köksredskap kan enbart utsättas för hagalá om det har gått 24 timmar sedan det använts. Hagalán görs på följande sätt: man kokar vatten i en stor gryta. Därefter för man in ett glödande järnspett tills vattnet rinner över. Sedan doppar man de köksredskap som kräver rening. Sedan man gjort hagalá eller libún, sköljer man av köksredskapet i kallt vatten. Olika typer av köksredskap och apparater De köksredskap som man använder under resten av året och som inte kommer att användas under pèsach skall rengöras och därefter förvaras på en plats som är utan räckhåll så att de inte används av misstag. Köksredskap av metall kan kasheriseras. Det är omöjligt att kasherisera köksredskap av keramik, porslin eller plast. Köksredskap av metall, porslin eller trä, som används mest kalla och ibland varma, kan användas under pèsach om de först blivit rejält rengjorda. Köksredskap av glas (eller Pyrex) kan användas under pèsach, trots att de använts varma, eftersom de inte absorberar matrester. Det räcker med att först skölja av dem. 1 Ursprungligen av r. Yosef Caro. Detta citat kommer från en samling av de praktiska lagar och deras kommentarer fram till nutidens visa enligt den sefardiska traditionen, av r. Abraham M. Hassan. Utgiven av stiftelsen Hasdé Lea 3:e utgåvan 1995, sid , Översatt från spanska av Ketriel Blad. 7

8 Tryckkokare, eftersom de har gummidelar, kan inte kasheriseras på rätt sätt och därför måste man använda en som är avsedd bara för pèsach. Knivar brukar inte kasheriseras genom hagalá utan man bör använda knivar som reserverats för att användas enbart under pèsach. Kylskåp: rengörs grundligt så att alla matrester försvinner. Bord som man brukar äta på utan duk: man måste hälla kokande vatten på dem och täcka över dem med en duk till pèsach. Spisen, gas eller el: rengörs väl. Det är lämpligt att inför pèsach byta trefötterna på spisen som kastrullerna stått på, om inte, rengörs de väl och utsätts för hagalá (enligt en annan striktare uppfattning kräver de libún). Löständer: rengörs ordentligt från alla matrester och utsätts för hagalá före tidpunkten då man eliminerar chamets på pèsach-afton.

9 Juridik och lagar som berör oss alla Skattelagstiftningen Snart är det deklarationsdags och vi skall på heder och samvete skriva under vår deklarationsblankett, som numera har de flesta uppgifter ifyllda. Skatter och deklaration är förordnade i skattelagstiftningen och Skatteverket är myndigheten som handlägger skatterna. Myndigheten är en stor och kraftfull myndighet, den har stor makt över oss. Det finns människor som ser ner på tjänstemännen och menar att de inte är så kunniga, så att det är lätt att fuska med skatterna. Har man den åsikten bör man nog tänka om. Tjänstemännen är mycket kunniga och de är även finurliga och kan spåra skattesmitare. Jag har under ett antal år suttit i en skattenämnd och fått inblick i deras arbete, och jag fick även mycket lärdom om just skattelagstiftningen. Det är nog mycket tidigt i människans historia som man har börjat utnyttja möjligheten att beskatta folket i ett samhälle. När furstar och kungar fick makten över ett område började de att beskatta sina undersåtar. När vi nu har studerat Esters bok, ser vi hur kungen hade ofattbara ekonomiska möjligheter. Hans palatser var överdådiga i sin skönhet, soffor av guld och tjänare i mängd. Naturligtvis var det förmögenheter från skatteintäkter, men även rov från andra folk som hade erövrats. Det har gett, och ger, upphov till missnöje, som ofta leder till kravaller och revolt bland medborgarna. Vår kung Gustav Vasa fick stora problem när han började överbeskatta det svenska folket. Då vi vill leva rättfärdigt, och då vi bör vara noga med att inte undanhålla några beskattningsbara inkomster, skall jag peka på några områden där man kan göra fel. Har du enbart en löneinkomst, pension, ränteinkomst och även en fastighet, behöver du i stort sett bara att godkänna, eftersom uppgifterna redan är antecknade på deklarationsblanketten. Även Rot- och Rutavdragen skall vara registrerade hos myndigheten. Antingen godkänner du med en underskrift på deklarationsblanketten och skickar in per post, eller ringer skattemyndigheten, eller går in på nätet och godkänner. Det sistnämnda alternativet är enklast, och har du rätt att återfå inbetald skatt kan du då också få tillbaka den snabbare. Du tycker kanske att du kan skicka deklarationen som den är, men så kommer du på att du hade hjälpt din granne, och han hade hjälpt dig, i de yrken ni sysslar med. Det är inte skattepliktigt. Har du däremot fått betalt för ditt arbete, så ska det deklareras. Du kommer även på att du har hyrt ut en del av din bostad, eller hyrt ut sommarstugan under några veckor. Då är det lätt att tänka att det var ju så lite pengar jag fick så det kan jag väl undanhålla. Det är skattefusk, liksom att du kommer på att du har haft en hobbyverksamhet som har gett några tusenlappar över när du sålt dina alster efter omkostnader, inköp av material och andra avdragsgilla kostnader. När man deklarerar sådant som jag nämnt, gör man det på speciella bilagor. Man kan hämta hem dem från nätet eller hämta dem på skattekontor. Avdrag finns det inte mycket av idag, varför det inte är lönande att jaga några sådana. Vissa specialfall finns om man t.ex. har haft godeman eller dylikt. Ett avdrag som man bör tänka på, och som är viktigt, är avdrag för resor till och från arbetet. Man bör vara noggrann med antal km, om man har bilavdrag, så att det stämmer med verkligheten. En fara finns och förekommer inte så sällan och det är att om flera åker i samma fordon och alla drar av för resorna så är det ett grovt skattefusk. Tjänstemännen snokar oftast reda på sådant fusk. Egenföretagaren har många regler som skall följas. Man deklarerar inkomster och utgifter i en näringsbilaga. Man bör ha med en resultaträkning och en balansräkning. Här är bokföringen viktig och att man antecknar samt har underlag för allt vad man köper och säljer. Ordningen i bokföringen har högsta prioritet. En tjänsteman vid skattemyndigheten skall kunna följa hela räkenskapsåret och få klarhet i varje transaktion som är gjord. Det finns goda bokföringsprogram att köpa och arbeta med i datorn. Det är viktigt att man bokför snarast, att inte komma efter. Att ha bil i företaget bör man noga överväga vilket som är fördelaktigast, förmånsbil, eller köra med privat bil. Skattemyndigheten är väldigt uppmärksam på hur man hanterar den biten. Det var några synpunkter som jag hade när det gäller deklarationerna, och jag vill gärna betona vikten av att vi gör rätt, därför att vi vill vara rättfärdiga inför den Evige och inför människor. Johan

10 Sabbatstider i Sverige Hebreiskt datum Allmänt datum Aktivitet Umeå Sundsvall Stockholm Göteborg Malmö 4 nisan 15 mars Ljuständning 17:21 17:33 17:31 17:56 17:54 5 nisan 16 mars Havdalá 18:54 19:06 19:04 19:29 19:25 11 nisan 22 mars Ljuständning 17:41 17:52 17:48 18:12 18:08 12 nisan 23 mars Havdalá 19:14 19:25 19:29 19:44 19:39 14 nisan 25 mars 15 nisan 26 mars Ljuständning för pesach Havdalá enbart vin 17:50 18:00 18:13 18:18 18:14 19:23 19:33 19:27 19:51 19:45 18 nisan 29 mars Ljuständning 18:02 18:11 18:04 18:27 18:22 19 nisan 30 mars Havdalá 19:34 19:44 19:37 19:59 19:53 20 nisan 31 mars Ljuständning 7:e dagen 19:07 19:17 19:10 19:32 19:26 21 nisan 1 april Havdalá enbart vin 20:40 20:49 20:41 21:03 20:57

11 11 Hebreiskt datum Allmänt datum Toráläsning Parashá Betydelse Toráläsning Haftará Apostoliska Skrifterna 5 nisan 16 mars 24 Vajikrá och han kallade 3 Mosebok 1:1 6:7 Jesaja 43:21 44:23 Matteus 1:1 3:17 12 nisan 23 mars 25 Tsav befall 3 Mosebok 6:8 8:36 Jeremia 7:21 8:3; 9:22 23 Matteus 4:1 6:34 15 nisan 26 mars Pesach läsning 1:a dagen i pesach 2 Mos 12:21-51, 4 Mos 28:16-25 Jos 3:5-7, 5: 2-6:1,27 Matt 26:14-27: nisan mars mellandagar pesach 2 Mos 33:12-34:26 4 Mos 28:19-25 Hes 36:37-37:14 Matt 26:14-27:56 Luk 23:1-24:12 Joh 20:1-21:25 21 nisan 1 april 7:e dagen i pesach 2 Mos 13:17-15:26, 4 Mos 28: Sam 22:1-51 Joh 20:1-21:25

12 En utförlig redogörelse för vad som skedde under den pesachvecka som Jeshua dog och uppstod finns på MFS hermsida: Del 1: Del 2: 12

13 13

14 Ansvarig utgivare Johan Bladh Al l m ä n n a f r å go r : Re d a k t i o n en : Tibor Urban, Lars-Gösta Gustafsson, Ketriel Blad, Johan Bladh, Petrus Hägglund, Noomi Andersson Redaktion: Rådet: www. m e s s i a s b l a d e t. s e 14

MessiasBladet. En röst i upprättelsens tid Nr 9-1 Shevat 5773 12 jan 2013. Ledaren. johan@messiasbladet.se

MessiasBladet. En röst i upprättelsens tid Nr 9-1 Shevat 5773 12 jan 2013. Ledaren. johan@messiasbladet.se 1 MessiasBladet En röst i upprättelsens tid Nr 9-1 Shevat 5773 12 jan 2013 Utgiven av Utgiven av rådet för främjande av svensk messiasrörelse Ledaren Vi är nu mitt inne i vintern, och i vårt avlånga land

Läs mer

Uppståndelsen. Vilken vikt lägger en messianskt troende vid uppståndelsen?

Uppståndelsen. Vilken vikt lägger en messianskt troende vid uppståndelsen? Uppståndelsen Vilken vikt lägger en messianskt troende vid uppståndelsen? I kristen tradition talas det om den stilla veckan, skärtorsdag, långfredag (till minne av Jeshuas död), påskafton, påskdag (till

Läs mer

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk Hur man blir kristen i 10 steg Christian Mölk www.christianmolk.se 1. Guds avbild 1 I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. 2 Jorden var öde och tom, och mörker var över djupet. Och Guds Ande svävade

Läs mer

Judendomens i nriktningar inriktningar o ch och högtider

Judendomens i nriktningar inriktningar o ch och högtider Judendomens inriktningar och högtider Tre inriktningar inom judendomen Reformjudendom Konservativ judendom Ortodox judendom Reformjudendom Anser att man skall anpassa religionen till det nutida samhället,

Läs mer

1. Skapad till Guds avbild

1. Skapad till Guds avbild Introduktion Detta material är tänkt som ett samtalsunderlag i frälsningsoch dopsamtal. Steg för steg går man igenom de 10 stegen och samtalar om den kristna trons grunder. När alla har förstått ett av

Läs mer

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17

5 i påsktiden. Psalmer: 470, 707 (Ps 67), 715, 94, 72, 200:7-8 Texter: Hos 14:5-9, 1 Joh 3:18-24, Joh 15:9-17 1/5 5 i påsktiden Dagens bön: Kärlekens Gud, du som formar dina troende så att de blir ens till sinnes. Lär oss att älska din vilja och längta efter det du lovar oss så att vi i denna föränderliga värld

Läs mer

Luk 1:26a I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud Luk 1:27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Luk 1:28 Ängeln kom in och sade till

Luk 1:26a I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud Luk 1:27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Luk 1:28 Ängeln kom in och sade till Luk 1:26a I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud Luk 1:27 till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Luk 1:28 Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig."

Läs mer

Sedermåltiden. Dessa svar kommer nu att belysas vidare under sedermåltiden.

Sedermåltiden. Dessa svar kommer nu att belysas vidare under sedermåltiden. Alla andra kvällar äter vi syrat och osyrat bröd, men den här kvällen äter vi bara osyrat bröd. Alla andra kvällar äter vi alla slags grönsaker, men den här kvällen äter vi bara bittra [örter]. Alla andra

Läs mer

Texter till predikan långfredagen

Texter till predikan långfredagen Texter till predikan långfredagen 2016 03 25 1Pe 2:21 Kristus led för er och efterlämnade ett exempel åt er, för att ni ska följa i hans fotspår. 1Pe 2:22 Han hade inte begått någon synd, och inget svek

Läs mer

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. 805 2 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 66:4) Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste. Inledning Redan sedan en vecka tillbaka har 'Tiden

Läs mer

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam. De abrahamitiska religionerna Kristendom, Judendom, Islam. Tre religioner som hör ihop Judendom, Kristendom och Islam kallas för de abrahamitiska religioner. Det är för att religionernas grundare (personer

Läs mer

Världens fest i Sverige (sas)

Världens fest i Sverige (sas) Avnr: 11223tv 4 Mika & Manne och uttåget ur Egypten (judisk påsk) Handledning för svenska som andraspråk av Carolina Ahnhem och Viveca Öste OBS! Begär gärna att få en textad version av programmet från

Läs mer

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 15, A. Sabbaten den 8 januari 2011. Bo Gå till abo

Skatter i Torahn. Bibelstudium nr 15, A. Sabbaten den 8 januari 2011. Bo Gå till abo Skatter i Torahn Bibelstudium nr 15, A Sabbaten den 8 januari 2011 Bo Gå till abo Torahtext: 2 Mos 10:1 13:16 Haftarah: Jer 46:13-28 Apostoliska skrifterna: Mark 4:1 5:43 Låt din barmhärtighet komma över

Läs mer

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop

SOTERIOLOGI 2015-03-04. Frälsning & Dop SOTERIOLOGI 2015-03-04 Frälsning & Dop "Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken."(rom. 1:16) "Den främsta faran för det kommande

Läs mer

Andra Påsksöndagen - år A Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag

Andra Påsksöndagen - år A Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag 563 Andra Påsksöndagen - år A Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag Ingångsantifon (1 Pet 2:2) Som nyfödda barn skall ni längta efter den rena, andliga mjölken, för att växa genom den och bli räddade.

Läs mer

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN

Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN Mikael C. Svensson KRISTENDOMEN JESUS Jesus föräldrar är Maria & Josef från staden Nasaret. Ängel sa att Maria skulle föda Guds son. Jesus föddes i ett stall i staden Betlehem. 3 vise män kom med gåvor

Läs mer

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag 2015-11-11 P. I Faderns och (+) Sonens och den heliga Andens namn. Amen. F. Välsignad vare den heliga Treenigheten, kärlekens

Läs mer

Judendomen. Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose.

Judendomen. Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose. Judendomen Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose. Abraham, judarnas stamfader, vandrade ut från dagens

Läs mer

Vittnesbörd om Jesus

Vittnesbörd om Jesus Vittnesbörd om Jesus Göteborg, 2009 David Svärd Vittnesbörd i Gamla testamentet I det israelitiska samhället följde man det var Guds vilja att man skulle göra det i varje fall de lagar som finns nedtecknade

Läs mer

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22

1 e Trettondedagen. Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 1/5 1 e Trettondedagen Psalmer: 350, 709, 33, 726, 132:2,3 Texter: 2 Mos 1:22-2:10, 1 Joh 5:6-12, Luk 3:15-17, 21-22 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen. Luk 3:15-18,

Läs mer

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam

Abrahams barn. Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahams barn Syskonreligionerna Judendom, Kristendom och Islam Abrahamitiska religioner Mose grundade judendom. Jesus grundade kristendom. Muhammed grundade islam. Abraham Abraham är stamfader till de

Läs mer

Välkomnande av nya medlemmar

Välkomnande av nya medlemmar Välkomnande av nya medlemmar Anvisningar Församlingen välkomnar som medlem var och en som bekänner Jesus Kristus som Frälsare och Herre samt är döpt. Församlingen kan ge möjlighet till medlemskap i väntan

Läs mer

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas

Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Ett brev till en vän som tror att bara vuxna kan döpas Samtal om dopet undviks numera ofta. Det verkar som om man har gett upp när det gäller att bli enig om vad Bibeln lär om dopet. Är verkligen Bibeln

Läs mer

Judendomen. Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose.

Judendomen. Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose. Judendomen Judendomen är den näst äldsta av världsreligionerna. Den har funnits sedan ungefär 1200 år före Kristus. Judendomen har en grundare, Mose. Abraham, judarnas stamfader, vandrade ut från dagens

Läs mer

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson

påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson drsppens påskkalender Text: Henny Johansson Illustrationer: Hanna Gustavsson Skärtorsdagen Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. Joh.6:56 Ta emot syndernas förlåtelse!

Läs mer

Dopgudstjänst SAMLING

Dopgudstjänst SAMLING Dopgudstjänst Psalm SAMLING Inledningsord och tackbön I Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi skall leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin Son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj)

In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) In under mitt tak (3 e Trett, 1 årg, Högmässa och gtj) 41Även om det är en främling, som inte tillhör ditt folk Israel utan kommer från fjärran land för att han hört om ditt namn 42ja, också där skall

Läs mer

Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A. Första läsningen - 1 Mos 22:9-18 (Vår fader Abrahams offer)

Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A. Första läsningen - 1 Mos 22:9-18 (Vår fader Abrahams offer) 727 Vår Herre Jesus Kristus, den evige Översteprästen - år A Ingångsantifon (jfr Heb 7:24,9:15) Kristus, det nya förbundets Förmedlare, behåller för alltid sitt prästämbete, eftersom han är till i evighet.

Läs mer

Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och

Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och Trosbekännelsen: Vi tror på Jesus Kristus...som sitter på Gud den allsmäktige Faderns högra sida och skall komma därifrån för att döma levande och döda. Upp 11:15 Den sjunde ängeln blåste i sin basun.

Läs mer

Maria, Guds Moders högtid 1 januari år A

Maria, Guds Moders högtid 1 januari år A 165 Maria, Guds Moders högtid 1 januari år A Ingångsantifon (Sedulius) Gläd dig, Moder till Gud, till den som i evighet råder över himmel och jord, över alla oändliga världar. Inledning Man ville i Rom

Läs mer

Religion Judendom Kristendom Islam

Religion Judendom Kristendom Islam Religion Judendom Kristendom Islam Tror på Jahve (Gud) Väntar på Messias Gud Treenigheten Gud, Jesus och den helige Ande Helig bok/skrift Bibeln: Gamla testamentet Bibeln: Gamla testamentet och Nya testamentet

Läs mer

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA

INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA INDENTITET, GUDS RIKE, HELANDE OCH GUDS VILJA Gud sade: "Låt oss göra människor till vår avbild, till att vara lika oss. De skall råda över fiskarna i havet och över fåglarna under himlen, över boskapsdjuren

Läs mer

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith

Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Galaterbrevet Del 4) 2:7-16 Undervisning: Chuck Smith Tvärtom, de insåg att jag hade blivit betrodd med evangelium till de oomskurna liksom Petrus till de omskurna. Han som hade gett Petrus kraft att vara

Läs mer

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen

Gud blev människa. Nr 3 i serien Kristusvägen Gud blev människa Nr 3 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet GUD UPPENBARAR SIG FÖR OSS Kristna tror att Gud söker oss människor i alla tider och överallt på jorden. Gud har visat oss vem han är genom

Läs mer

Sång. Guds ord Här läses bibeltexten som användes vid samlingens början. Stillhet. Bön Här används samlingens inledningsbön igen.

Sång. Guds ord Här läses bibeltexten som användes vid samlingens början. Stillhet. Bön Här används samlingens inledningsbön igen. Spår Aftonbön Ingång Ledare Kom till oss ikväll, vår Gud. Kom till oss med ljus. Ledare Tala till oss ikväll, vår Gud. Visa oss din sanning. Ledare Bli kvar hos oss ikväll, vår Gud. Bli kvar hos oss med

Läs mer

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn

Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Jesus älskar alla barn! En berättelse om Guds stora kärlek till alla barn Maria bodde i en liten stad som hette Nasaret. Den låg i Israel. En ängel kom till Maria och sa: Maria, du ska få ett barn. Barnet

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop på egen bekännelse Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius I Kära bröder och systrar i Kristus! Genom hela Bibeln möter vi den: splittringen inom Guds folk, splittringen som skapar strid

Läs mer

[Något på riktigt] Av: Johannes Djerf

[Något på riktigt] Av: Johannes Djerf [Något på riktigt] Av: Johannes Djerf I söndags så träffades vi ledare på lägret för att förbereda allt och be för varje tonåring och deras väg tillsammans med Jesus. På kvällen firade vi nattvard tillsammans,

Läs mer

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner

KRISTENDOM. Introducera ämnet - 6 lektioner KRISTENDOM KRISTENDOM Introducera ämnet - 6 lektioner 1: Jesus kristendomens centralperson 2:Treenigheten 3: Påsken 4: Uppståndelsen, nattvarden, dopet 5: Kristendomens historia, de olika kyrkorna 6: Reformationen

Läs mer

Texter till Predikan

Texter till Predikan Texter till Predikan 2016 05 01 Luk 11:1 En gång var Jesus på en plats och bad. När han hade slutat, sade en av hans lärjungar till honom: "Herre, lär oss att be, liksom Johannes lärde sina lärjungar."

Läs mer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer

Tunadalskyrkan Första Advent. Hosianna- välsignad är han som kommer 1 Tunadalskyrkan 161127 Första Advent Hosianna- välsignad är han som kommer Idag är det festdag i kyrkorna. Det är första dagen på det nya kyrkoåret, Nyårsdag med nya möjligheter och nya påminnelser om

Läs mer

Mitt arbetshäfte om religion.

Mitt arbetshäfte om religion. Mitt arbetshäfte om religion. Centralt innehåll: Några högtider, symboler och berättelser ur kristendom, islam och judendom. Några berättelser ur Bibeln och deras innebörd samt några av de vanligaste psalmerna.

Läs mer

PilgrimsBarn. en manual för mässa

PilgrimsBarn. en manual för mässa PilgrimsBarn en manual för mässa 2 Inledning Mässan är inspirerad av en berättarmetod som heter Godly play. Manualen är till för ledaren och delas inte ut till deltagarna. Det är viktigt att öva ordentligt

Läs mer

8 söndagen under året år A

8 söndagen under året år A 933 8 söndagen under året år A Ingängsantifon (jfr Ps 18:19-20) Herren är mitt stöd, han har fört mig ut på en rymlig plats, han har räddat mig, ty han har behag till mig. Inledning I början av denna heliga

Läs mer

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!)

Kärleken till nytta. Predikan av pastor Göran Appelgren. (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) Kärleken till nytta Predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Luk 14:1-32; AC 6388, 6393. Se sista sidan!) När någon bjuder dig på bröllop, ta då inte den främsta platsen vid bordet. Kanske någon

Läs mer

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen

Vi är Melleruds Kristna Center. Fånga visionen Vi är Melleruds Kristna Center Fånga visionen Framtidsbilden Vi ser en ung generation. där många följer Jesus...som är hängiven Jesus som är till välsignelse för alla släkter i regionen 1 Mos 12:2-3 Det

Läs mer

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen

SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen 1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?

Läs mer

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36

Hjälparen, Anden kommer - men hur? Skrivet av Rune Andréasson - Senast uppdaterad Lördag 14 juni :36 Det är en härlig tid vi är mitt inne i just nu. Allt lever och utvecklas och nu om någonsin kan vi se hur Guds ande ger liv i skapelsen. Samme Ande som skapar liv i naturen föder också de andligt döda

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike

Tunadalskyrkan e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike 1 Tunadalskyrkan 160605 2 e tref Ev II Joh 1:31-51 Kallelsen till Guds rike Från jul till pingst har vi i kyrkoåret påmints om Jesu liv och gärning, hört om hur han bebådades av änglar med orden att en

Läs mer

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO HUSBYKYRKAN Lars Mörling 2009 RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO (Lars Mörling 2009) 1. Rättfärdiggörelse är ett rättsligt begrepp Rättfärdiggörelse har inte med känslor att göra utan

Läs mer

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår

JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår JEHOVAH RAPHA HERREN MIN LÄKARE Jesus, slagen 39 gånger 39 Bibelord om helande genom hans sår (Alla Bibelord ifrån Svenska Folkbibeln) Om du hör Herrens, din Guds, röst och noga lyssnar till hans bud och

Läs mer

Juldagen år A. Ingångsantifon Jes 9:6

Juldagen år A. Ingångsantifon Jes 9:6 119 Juldagen år A Ingångsantifon Jes 9:6 Ett barn är oss fött, en son är oss given, och på hans skuldror skall herradömet vila. Och hans namn skall vara Underbar i råd, Väldig Gud, Evig fader, Fridsfurste.

Läs mer

Fakta om kristendomen

Fakta om kristendomen Kristendomen Jesus Fakta om kristendomen Kristendomen är världens största religion med fler än 2 miljarder anhängare. Kristendomen utgår från Jesus från Nasarets liv och lära som återges i Nya testamentet.

Läs mer

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf

Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Byggt på Löften Av: Johannes Djerf Om jag skulle beskriva mig själv och mina intressen så skulle inte ordet politik finnas med. Inte för att jag tror att det är oviktigt på något sätt. Men jag har ett

Läs mer

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen

Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen Vem är Gud? Nr 2 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet TRO OCH TVIVEL "Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se." (Hebreerbrevet 11:1). Tron på Gud innebär inte

Läs mer

PÅSKMÅLTID. Författare: Jan-Gustav Björk

PÅSKMÅLTID. Författare: Jan-Gustav Björk PÅSKMÅLTID Författare: Jan-Gustav Björk 1 PÅSK I HEM Påsk är den största kristna högtiden. Det är värt att firas, också hemma! Hemmet är den miljö som vi ofta känner oss som mest naturliga i. Samtidigt

Läs mer

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA ! VESPER GAMLA HJELMSERYDS KYRKA Den bön som vi nu ska be har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden. Det finns exempel i bibeln på att Jesus bad sina böner på ett sätt som liknar den ordning som

Läs mer

Vem är Jesus enligt Jesus?

Vem är Jesus enligt Jesus? 2002-03-06 WWW.ISLAMISKA.ORG _ Vem är Jesus enligt Jesus? Vem som helst kan kalla Gud Fader enligt Bibeln Jesus sade: Rör inte vid mig, jag har ännu inte stigit upp till min fader. Gå till mina bröder

Läs mer

Söndag efter Alla helgons dag

Söndag efter Alla helgons dag 1/5 Söndag efter Alla helgons dag Psalmer: 3, L187:1-4, L187:5-8, 300, 1:3-7 Texter: Jos 1:10-11, Hebr 11:13-16, Luk 20:37-38 Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Läs mer

Program 102. 2 Mosebok kap.11. + 12: 1-8. (Introd. 0:35)

Program 102. 2 Mosebok kap.11. + 12: 1-8. (Introd. 0:35) Program 102. 2 Mosebok kap.11. + 12: 1-8. (Introd. 0:35) Vi har nu kommit till 2 Mosebok kapitel 11. där Mose förkunnar att de förstfödda i egypten skall dö, som den sista straffdom över egypten innan

Läs mer

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM

VÄLSIGNELSE AV ETT HEM VÄLSIGNELSE AV ETT HEM Fetstil läser liturg, normal av alla, kursiv är instruktioner SAMLING Samlingen sker i hallen eller annan lämplig plats. Rökelse kan tändas och välsignat vatten bäras tillsammans

Läs mer

Agape-måltid, Skärtorsdagen

Agape-måltid, Skärtorsdagen Det här är en Agape-måltid på Skärtorsdagen, gjord för Stuvstakyrkan av Eva Danneholm Agape-måltid, Skärtorsdagen Förberedelser En person som förbereder och leder nattvardsfirandet. Någon som spelar till

Läs mer

E. Dop i församlingens gudstjänst

E. Dop i församlingens gudstjänst E. Dop i församlingens gudstjänst Om dop och förberedelse av dop, se formuläret Barndop (1 A). När dopet förrättas i församlingens gudstjänst (högmässa, gudstjänst, veckomässa, familjemässa) fogas nedanstående

Läs mer

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet

Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Nattvardsfirande utanför kyrkorummet Anvisningar Delandet av brödet och vinet har sin grund i passionsberättelsen. I sin sista måltid visade Jesus hur han genom att ge sitt liv räcker liv till människorna.

Läs mer

L&A: Ära vare Fadern, Sonen och den helige Ande, nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Halleluja!

L&A: Ära vare Fadern, Sonen och den helige Ande, nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Halleluja! LAUDES Intro: L: Vi kommer inför dig Gud, som är kärlek. A: Med allt vad vi är, tillber vi dig. L&A: Ära vare Fadern, Sonen och den helige Ande, nu och alltid och i evigheters evighet. Amen. Halleluja!

Läs mer

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män Inledningsmusik Gudstjänsten inleds med orgelmusik och vigselparet börjar sitt intåg. Annan instrumental- och/eller vokalmusik kan utföras.

Läs mer

Predikan Rönnekyrkan 9 mars 2014: Nattvarden. Vad är nattvarden och varför firar vi den?

Predikan Rönnekyrkan 9 mars 2014: Nattvarden. Vad är nattvarden och varför firar vi den? Predikan Rönnekyrkan 9 mars 2014: Nattvarden Vad är nattvarden och varför firar vi den? Ja, till dessa frågor finns inte ett enda svar. Bilden av nattvarden är som en väv, där olika trådar vävs samman

Läs mer

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider.

Historia. Judendom. Vem är jude? Historia. Kungariket Israel Kung David och kung Salomo Judarnas tempel, gudstjänster, offer, högtider. Historia Abraham - förbund om att tro på den enda guden och judarna visar detta genom omskärelse av pojkar. Abraham är också viktig inom kristendom och islam Gud lovar människorna ett land vid namn Kanaan

Läs mer

En ledare efter Guds hjärta

En ledare efter Guds hjärta En ledare efter Guds hjärta Ur Bibeln: Men jag skall låta en präst framträda åt mig, som blir bestående, en som handlar efter vad som är i mitt hjärta och min själ. Åt honom skall jag bygga ett hus som

Läs mer

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan.

Jag satt i ett rum i församlingens källare, och bad. Det här var dagen jag sett fram emot, fasat för, och försökt komma undan. Predikan 18 maj 2014 i Rönnekyrkan En av de starkaste andliga upplevelser jag har varit med om, var när jag blev döpt. Det var i januari 1997, och mindre än 2 månader efter att jag kommit till tro. Jag

Läs mer

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen

Kors och kärlek. Nr 4 i serien Kristusvägen Kors och kärlek Nr 4 i serien Kristusvägen 1 Det kristna livet KORSET När man går in i en kyrka ser man ofta ett kors över altaret eller på något annat ställe i kyrkorummet. Korset är en symbol för Jesu

Läs mer

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet.

FÖRSAMLINGS- BLADET. Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. FÖRSAMLINGS- BLADET KALMAR ADVENTKYRKA MAJ 2015 Frid lämnar jag åt er. Min frid ger jag er. Jag ger er inte det som världen ger. Låt inte era hjärtan oroas och tappa inte modet. Joh. 14:27 Tappa inte modet

Läs mer

Hur blir man kristen? Christian Mölk

Hur blir man kristen? Christian Mölk Hur blir man kristen? Christian Mölk 1. Guds avbild Gud skapade ursprungligen människan som sin avbild. Gud vill ha en kärleksfull gemenskap med oss och till en början hade människan en fridfull tillvaro

Läs mer

Sjätte Påsksöndagen - år A

Sjätte Påsksöndagen - år A 645 Sjätte Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Jes 48:20) Förkunna det med jubelrop, låt det bli känt till jordens yttersta gräns: Herren har befriat sitt folk. Halleluja. Inledning 'Jag skall inte

Läs mer

Se, jag gör allting nytt.

Se, jag gör allting nytt. Se, jag gör allting nytt. I bibelns sista bok, uppenbarelseboken, kan man i ett av de sista kapitlen läsa hur Gud säger Se jag gör allting nytt (Upp 21:5). Jag har burit med mig de orden under en tid.

Läs mer

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång

Samling - Musikstycke/solosång/gemensam sång till inledning/övergång Ordning vid dop av barn Denna ordning kan infogas som en del i en större gudstjänst eller vara fristående. Anvisningar, bibeltexter och böner är förslag som kan väljas och formuleras efter situationens

Läs mer

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört

Tunadalskyrkan Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Tunadalskyrkan 160522 2 Mos 3:1-15, Matt 28:16-20 Jag har sett och hört Ibland när man läser böcker eller ser på filmer så möts man av olika berättelser som till en början inte verkar ha något att göra

Läs mer

Påskmåltidsceremonin - Sedern

Påskmåltidsceremonin - Sedern Påskmåltidsceremonin - Sedern Här kommer en översiktlig genomgång av den ceremoni som gicks igenom på det som motsvarar vår långfredagskväll. Det finns olika versioner av hur firningen gått till och olika

Läs mer

,ca. Shabbat GUIDE TILL SABBATENS INGÅNG, MÅLTID, BORDSBÖN, SABBATSMORGON OCH AVSLUTNING !"#$ %& '( )%%!%*+, )%-%"!,

,ca. Shabbat GUIDE TILL SABBATENS INGÅNG, MÅLTID, BORDSBÖN, SABBATSMORGON OCH AVSLUTNING !#$ %& '( )%%!%*+, )%-%!, ,ca Shabbat GUIDE TILL SABBATENS INGÅNG, MÅLTID, BORDSBÖN, SABBATSMORGON OCH AVSLUTNING!"#$ %& '( )%%!%*+, )%-%"!, Var god och behandla denna skrift, som innehåller referenser till Israels Helige, med

Läs mer

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna

Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna Bön och bibelläsning hösten 2015 Apostlagärningarna 1 Apostlagärningarna Vad hände med lärjungarna och de första kristna efter att Jesus hade lämnat jorden? Hur spreds budskapet? Vilka utmaningar mötte

Läs mer

Fjärde Påsksöndagen - år A

Fjärde Påsksöndagen - år A 609 Fjärde Påsksöndagen - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:5-6) Jorden är full av Herrens nåd, himmelen är skapad genom hans ord, halleluja. Inledning Söndagens eukaristi är den stund, då Kristus själv står

Läs mer

4 söndagen 'under året' - år A

4 söndagen 'under året' - år A 847 4 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (jfr Ps 106:47) Fräls oss, Herre, vår Gud, och församla oss från folken, så att vi får prisa ditt heliga namn och berömma oss av ditt lov. Inledning Saliga

Läs mer

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007. När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när Ekumeniken III Nattvarden Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, 2007 När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när stunden var inne (Luk 22:14), tog han ett

Läs mer

C. En kyrkas invigningsdag

C. En kyrkas invigningsdag C. En kyrkas invigningsdag I anslutning till den dag av året när en kyrka har invigts kan man hålla andakt enligt detta formulär eller infoga delar av detta andaktsmaterial i högmässan. Andakten kan ledas

Läs mer

Fjärde söndagen i advent år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Fjärde söndagen i advent år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön 75 Fjärde söndagen i advent år A Ingångsantifon Jfr Jes 45:8 Dryp, ni himlar därovan, och må skyarna låta rättfärdigheten strömma ner. Må jorden öppna sig och dess frukt bli Frälsaren. Inledning Adventstiden

Läs mer

Bibeln i korthet. Christian Mölks Bibelkommentarer

Bibeln i korthet. Christian Mölks Bibelkommentarer Bibeln i korthet Christian Mölks Bibelkommentarer Gud är evig och har alltid funnits i Fadern, Sonen och den helige Ande. Vid en väl vald tidpunkt valde Gud att ur intet skapa universum och alla levande

Läs mer

Tunadalskyrkan Fastlagssöndagen Kärlekens väg Joh 12:20-33

Tunadalskyrkan Fastlagssöndagen Kärlekens väg Joh 12:20-33 1 Tunadalskyrkan 160207 Fastlagssöndagen Kärlekens väg Joh 12:20-33 Genom historien är det många människor som på olika sätt fått bli förgrundsgestalter i det skeende som då varit, människor som haft kunskap,

Läs mer

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen

Kärlek nu och för alltid. Studiehäfte av Henrik Steen Kärlek nu och för alltid Studiehäfte av Henrik Steen Innehåll Introduktion 4 Helt älskad älska helt 5 1. Helt älskad älska helt / Synen 5 2. Smaken / Hörseln 7 3. Känseln / Lukten 9 Fördjupningsruta:

Läs mer

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad.

Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad. Predikotext: Joh 1:1-14 Född är Frälsaren och Förlossaren, Kristus, Herren, i Davids stad. Kommen är friden, himmelska tiden nu är fullbordad. Min själ, var glad. PS 127:2 Jesu födelse omges av mycket

Läs mer

Några tips till dig som vill följa bibelläsningsplanen

Några tips till dig som vill följa bibelläsningsplanen Första Mosebok 1 Några tips till dig som vill följa bibelläsningsplanen Bestämd tidpunkt och plats. Många har svårt att få till bibelläsningen, det underlättar om du har en bestämd tid och plats när du

Läs mer

Lärjungaskap / Följ mig

Lärjungaskap / Följ mig Lärjungaskap / Följ mig Dela in gruppen i par och bind för ögonen på en av de två i paret. Låt den andra personen leda den med förbundna ögon runt i huset och utomhus, genom trädgården, till exempel, och

Läs mer

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning

1. Psalm. T.ex. psalm 131, 180, 243, 244, 360 eller 399. Inledande välsignelse och växelhälsning D. I sorgehuset Andakten leds av en präst, en församlingsanställd eller en församlingsmedlem. På ett bord som är täckt med en vit duk kan man placera en bibel, ett kors eller ett krucifix och ett tänt

Läs mer

2 februari - Kyndelsmässodagen - Herrens frambärande i templet (fest)

2 februari - Kyndelsmässodagen - Herrens frambärande i templet (fest) 1467 2 februari - Kyndelsmässodagen - Herrens frambärande i templet (fest) Ingångsantifon (jfr Ps 48:10-11) Vi tar emot din nåd, o Gud, i ditt tempel. Som ditt namn, o Gud, så när också ditt lov intill

Läs mer

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet

Tunadalskyrkan e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet 1 Tunadalskyrkan 150920 16 e tref. Joh 11:28-44 Döden och Livet Döden och Livet är temat för dagens texter i kyrkoåret. Ett tema som genom allt som händer i världen just nu blivit mer aktuellt än någonsin.

Läs mer

Innan Moses begärde audiens hos Egyptens kung för att begära

Innan Moses begärde audiens hos Egyptens kung för att begära 07 Tegel utan halm Innan Moses begärde audiens hos Egyptens kung för att begära Israels folks frihet, hade han och Aron haft ett sammanträde med Israels förtryckta ledare. Vid det här sammanträffandet

Läs mer

Förlorad och återfunnen. 3:e Söndagen e. Trefaldighet

Förlorad och återfunnen. 3:e Söndagen e. Trefaldighet Förlorad och återfunnen 3:e Söndagen e. Trefaldighet Jesaja 51: 1 8 Hör på mig, ni som far efter rättfärdighet, ni som söker Herren. Se på klippan, ur vilken ni är uthuggna, och på gruvan, ur vilken ni

Läs mer

Avskiljning av missionär

Avskiljning av missionär Avskiljning av missionär Anvisningar I Kyrkokonferensens samlade gemenskap av församlingar avskiljs kvinnor och män till särskilda tjänster. Det kan gälla redan ordinerade medarbetare som diakoner och

Läs mer

Ordning för dopgudstjänst

Ordning för dopgudstjänst Ordning för dopgudstjänst Inledningsord och tackbön P I Faderns och sonens och den helige Andes namn. Gud vill att vi ska leva i gemenskap med honom. Därför har han sänt sin son, Jesus Kristus, för att

Läs mer

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma

Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma 15 Första söndagen i advent år A Ingångsantifon - Ps 25:1-3 Till dig, Herre, upplyfter jag min själ; min Gud, på dig förtröstar jag. Låt mig inte komma på skam, låt inte mina fiender fröjda sig över mig.

Läs mer