MessiasBladet Utgiven av rådet för främjande av svensk messiasrörelse Ledare Mina upplevelser om påsk från min barndom och framåt

Transkript

1 1 1 MessiasBladet En röst i upprättelsens tid Nr 11-1 Nisan mars 2013 Utgiven av Utgiven av rådet för främjande av svensk messiasrörelse Ledare Utanför mitt fönster, där jag sitter och skriver artiklar till MessiasBladet, smälter snön av den ljuvliga solens sken från en nästan klarblå himmel. Den efterlängtade solen har inte kunnat visa sig på länge eftersom molnen har skymt dess glans, men nu ser vi fram mot en tid av sol och värme. Vi vet att det blir så, därför att vi upplevt det tidigare. Vi går nu in i en ny månad, den första på det judiska året, som har namnet nisan. Då firas den viktiga högtiden Pesach, och vi skall spegla dess innehåll i Messiasbladet med artiklar om hur ickejudar kan fira och ära vår Fader med att följa det som han vill bli upphöjd för- hans storhet och hans undergärningar med sitt folk som han befriade ur slaveri och fångenskap. Vi får instruktioner om hur vi kan hålla en sedermåltid. Vidare skall vi få ytterligare information om bins beteende i Stig-Åkes intressanta artikel, samt information om skatter och deklarationer eftersom det snart är dags att deklarera. Mina upplevelser om påsk från min barndom och framåt Jag vill även berätta och förmedla om hur jag har upplevt påskfirandet under åren som pojke och tonåring, i den miljö som en liten frikyrkoförsamling kunde erbjuda. Man kan säga att jag bokstavligen föddes in i frikyrkan då min födelse skedde i Missionshuset, där mina föräldrar var vaktmästare. Det var min mor som var medlem i församlingen, men som senare lämnade för att konvertera, d.v.s. övergå, till pingstförsamlingen i samhället där vi bodde, en församling med ca medlemmar. Vi firade de kristna högtiderna och var noga med att delta i församlingens gudstjänster och verksamhet. Söndagsskolan var en given plats för oss syskon. Mor var även mycket noga med att vi var med på gudstjänsterna söndagsförmiddagsgudstjänsten, eftermiddagsmötet, kvällsmötet, onsdagskvällens bönemöte, torsdagskvällens väckelsemöte och lördagskvällens möte. Vissa veckor hade vi bibelstudieveckor. Någon tillkallad bibellärare undervisade varje kväll. Vi lärde oss att delta i möten med vittnesbörd och framförallt med att sjunga och spela i sångarna. Vi fick mycken lärdom som jag har uppskattat, även om det hängde på ibland. De kristna högtiderna firades med att samlas till gudstjänster. Vid jul, julotta, som alltid började kl.6 på morgonen, vid nyår, nyårsvaka, då mötet skulle vara in på det nya året. Vid pingsthögtiden var det många gudstjänster. Det var en stark gemenskap i församlingen. Under sommaren var det stora konferenser på olika platser i landet som vi besökte. Påsken var speciell på så sätt att vi samlades till konferens med möten alla dagar från fredagen till annandag påsk. Flera församlingar från samhällen runt omkring hade slagit sig samman och man delade måltiderna och var tillsammans hela dagarna. Gudstjänsterna innehöll undervisning, bön och sång. Det var inspirerande att få sjunga tillsammans med sångarna från de andra församlingarna, det var glädje och andlig inspiration. Undervisningen utgick från de apostoliska skrifterna. Predikningarna innehöll naturligtvis även inslag från Torán och profeterna, men var för det mesta torftigt och trevande. Ytterst få predikningar innehöll något från det judiska perspektivet. Det har förvånat mig att jag inte har uppmärksammat ordet Pesach förrän långt fram i mitt liv, det var först när jag började komma in i den messianska rörelsen. Jag minns inte att det har förekommit i någon predikan från någon kristen förkunnare, vilket det naturligtvis har gjort, men inte så att jag har blivit medveten om det. Min tacksamhet nu är stor mot den Evige för att jag har fått uppleva det som Torán ger oss av klarhet och andlig kunskap om den Evige och hans son Jeshua-Messias. Shalomhälsningar och önskan om ett fint och andespirerat Pesachfirande framöver. Johan johan@messiasbladet.se

2 Vägen Förra månaden talade vi om de olika årliga högtidsdagarna som finns inom det judiska folkets traditioner. Vi nämnde två olika typer av högtider, de som gavs till Israel från himlen på Sinai, och de som de judiska ledarna har instiftat genom historiens lopp. Vi närmar oss nu de första av det bibliska årets högtider som är pèsach den judiska påsken chag hamatsót det osyrade brödets högtid och omer reshit den första gomern. Pèsach-högtiden påminner om befrielsen från Egypten. Den påminner också om den slutliga förlossning som Gud har utlovat Israel genom profeterna. Därför är pèsach en proklamation om att all form av slaveri kommer att utplånas, samt att frihet och rättfärdighet för alla människor kommer att etableras i världen. Vi vet att när den Evige sänder oss sin rättfärdige Tjänare, Messias Davids Son, kommer både Israels folk och hela mänskligheten att slutligen bli befriade, inte bara från grundorsaken till slaveri, utan också från allt det som den fört med sig, både fysiskt, känslomässigt, andligt, socialt och ekologiskt. Därför är det viktigt att de som bland folken blivit Abrahams andliga barn genom tron på Jeshua, kommer ihåg denna stora profetiska händelse tillsammans med det judiska folket. De som blivit Messias efterföljare och omvänt sig från ogudaktighet, synd och hedniska seder till den ende sanne Guden, Abrahams, Isaks och Jakobs Gud, räknas in bland de rättfärdiga bland folken. De har blivit inympade i det ädla olivträdet och är Abrahams säd genom tron (Gal 3:7, 29). Men de behöver inte i allt leva som judar för att få del av det messianska riket och det upprättade Israel under Konungen, Jeshua Messias. De har rätt att få del av det rika arv som tillhör dem i Messias (Ef 2:11 3:6). Därför kan de inte längre betraktas som oheliga, orena, gäster eller främlingar utan som medborgare i Israels samvälde och medlemmar i Guds familj (Apg 10:28; Ef 2:19). Pèsach påminner speciellt om det beskydd som påskalammets blod gav vid den första befrielsen som skedde i Egypten. Det talar också om den framtida frälsning som Lammets blod kommer att ge under den dom som kommer över synden och världen. De som tror på Jeshua som den lidande Messias är inbegripna i denna frälsning. Eftersom judar idag inte kan äta pèsach-offret under högtiden, på grund av att offertjänsten inte blivit upprättad i Jerusalem, är dagens pèsach-firande enbart ett minne av det som instiftades i Torán genom Mose. Judisk lag tillåter enbart judar att delta i sedermåltiden. Men de messiastroende bland folken är, enligt Paulus, inte bara inbjudna utan också uppmanade att fira denna högtid och på så sätt minnas Jeshua (1 Kor 5:7-8; 10:16-17; 11:23-26). Rekommendationer Avsätt den nisán till att fira pèsach och det osyrade brödets högtid. Den 15 nisán är en jom tov helgdag till minne av uttåget ur Egypten. I år infaller den från solnedgången den 25/3 till solnedgången den 26/3. Den 21 nisán är också en jom tov till minne av övergången över Sävhavet (Röda havet). Den infaller i år från solnedgången den 31/3 till solnedgången den 1/4. Under dessa dagar är det inte lämpligt att arbeta. Mellandagarna kallas för chol hamoed högtidens vardagar då gudfruktiga judar inte heller utför något arbete. Rensa ditt hem och se till att det är fritt under hela veckan från jäst, och allt chamets mjöl och produkter som innehåller något sädesslag (vete, korn, råg, havre och bovete) som har utsatts för en jäsningsprocess genom kontakt med fukt (t.ex. bröd, bullar och andra bakverk, knäckebröd, pasta, öl och kex). Gör det senast kl. 11:00 den 14 nisán. Efter att ha letat efter och bränt upp alla resterande brödbitar och annat som jäst kan man göra följande uttalande: Allt som utsatts för jäsning och all jäst som jag äger antingen jag sett det eller inte, antingen jag tagit bort det eller inte, antingen jag känner till det eller inte, skall härmed förklaras som utan ägare, som jordens stoft. Tillred en festlig måltid med kött från rena djur enligt 3 Mos 11 och 5 Mos 14, alternativt vegetariskt. Duka festbordet innan solnedgången. Lägg tre matsot osyrade bröd på ett vackert fat eller bricka inlindade i en servett framför seder-fatet. På seder-fatet skall följande ingredienser finnas med (se bild för placering): Zeróa en bit kokt eller stekt kött, gärna med ben. Beitsá kokt ägg med bränt skal. Charóset blandning av rivna äpplen, valnötter, ev. mandel, kanel och sött vin. Karpás selleri eller persilja, som doppas i vinäger eller saltvatten (till minne av att Josef såldes som slav, vilket orsakade extra lidande i Egypten). Marór besk grönsak, sallad, smakar gott i början men blir bitter i slutet, som det var i Egypten. Chazéret pepparrot eller andra starka grönsaker som rädisor eller lök. 2

3 3 Man kan dessutom lägga ut dessa ingredienser på vars och ens tallrik, med undantag av köttbiten och eventuellt ägget. Se även till att det finns tillräckligt med matsá-bröd till alla. Det är lämpligt att laga maten antingen i nya kastruller, stekpannor och köksredskap, eller sådana som används enbart under pèsach, (alternativt redskap som kasheriserats för pèsach se separat artikel om kasherisering av köksredskap). Det är också lämpligt att ha en speciell servis som avskilts enbart för pèsach, alternativt använda en snygg engångsservis. För att få bort smådjur från grönsaker som sallad, broccoli, blomkål m.m. bör man låta dem ligga i blöt c:a 5 min i vatten med lite diskmedel i. Då löses fettet upp som omger djuren och då släpper både fettet och smådjuren från grönsakerna. Skölj sedan av med rent vatten och kolla alla blad väl så att det inte sitter något djur kvar. Det bästa är om alla har möjlighet att följa med läsningen i haggadán. Se därför till att det finns tillräckligt många häften. Ljuständning görs innan första dagen och sjunde dagen i pèsach-veckan som är jamim tovim helgdagar, se sidduren bönboken. Påbörja sedermåltiden efter mörkrets ingång, kvällen då den 15 nisán infaller, i år den 25/3, och avsluta den innan midnatt. Det är inte tillåtet att lämna måltiden förrän man ätit afikomen, och inte heller att äta något efter afikomen, se haggadán. Använd vin, alkoholfritt vin eller ren druvjuice. Kosher är att föredra. Enbart första kvällen är det obligatoriskt att äta matsá-bröd (osyrat bröd), inte resten av veckan. Däremot är det inte tillåtet att äga eller äta chamets under hela veckan. Kom ihåg att minnas och tacka den Evige för Jeshuas kropp som offrades för vår skull. Gör det när matsá-brödet äts för första gången under sedern på punkten motsí matsá, se haggadán. Kom ihåg att minnas och tacka den Evige för det förnyade förbundet i Jeshuas blod som utgöts för oss till förlåtelse för våra synder. Gör det när den tredje bägaren vin dricks, efter bordsbönen, se haggadán. Kom ihåg att hjälpa de fattiga. Bjud gärna in andra trossyskon under högtiden. Enligt judisk tradition fastar alla förstfödda män över 13 års ålder under dagen den 14 nisán, till minne av alla förstfödda som räddades i Egypten. Klipp naglar och hår innan pèsach så att du inte behöver göra det under högtiden. Det är lämpligt att låta barnen sova middag på pèsach-aftonen så att de kan vara med så länge som möjligt under berättelsen och firandet på natten. Omer-räkningen börjar traditionsenligt på kvällen vid utgången av den 15 nisán, i år den 26/3. Man räknar sedan varje kväll 49 dagar och sju veckor fram till shavuot. Ljuständning och havdalá för sabbaten under pèsach-veckan görs som vanligt, se sidduren. Havdalá firas vid utgången av första och sjunde dagen i pèsach-veckan. Eftersom dessa högtidsdagar i år inte infaller på sabbat använder man enbart vin inget ljus eller välluktande kryddor. Man sitter och tar bägaren i höger hand och säger: Se, Gud är min hjälp, jag är trygg och fruktar ej, ty min seger och sång är Jah, den Evige, och han var min hjälp, och i fröjd skall ni ösa ur räddningens källor. Hos den Evige är hjälpen, över ditt folk komme din välsignelse, Sela! Härskarornas Herre är med oss, Jakobs Gud är vår tillflykt, Sela! Hos judarna var det ljus och glädje, fröjd och härlighet. Så må det ock vara hos oss! Räddningens bägare lyfter jag, och den Eviges namn åkallar jag. Lovprisad vare Du, Evige, vår Gud, världens konung, skaparen av vinstockens frukt. (Hebr. Baruch atá A. Elo-heinu, mèlech haolam borè pri hagèfen.) (Alla svarar:) Amen Lovprisad vare Du, Evige, vår Gud, världens konung, som har åtskilt det heliga från det profana, ljuset från mörkret, Israel från folken, den sjunde dagen från de sex arbetsdagarna. Lovprisad vare Du, Evige, som åtskiljer heligt från profant. (Man dricker sittande.) Chodesh tov god månad och chag sameach glad högtid! Ketriel ketriel@messiasbladet.se

4 Vittnesbörd Vår första kontakt med den judiska påskmåltiden För ungefär åtta år sedan fick vi av en god vän en haggada-seder (judisk påskmåltidsbeskrivning). Efter att ha läst igenom denna ca 30 sidor långa Haggada satt jag orörlig på golvet och kunde inte stiga upp på över en timma, så starkt upplevde jag Guds närvaro. Jag upplevde att jag befann mig på helig mark. Detta gjorde ett så starkt intryck på mig och min fru så vi beslutade oss för att genomföra en sådan påskmåltid i vår dåvarande församling (jag var då pastor i en frikyrkoförsamling). Denna haggada var min första kontakt med, och en gryende förståelse för, tanken att vår tro är judisk och befinner sig inom ramen för judendomen i en mer global mening. Vidare insåg jag vår koppling till Israel, att Messias och apostlarnas lära inte bara utgör en del inom judendomen, utan är dess kärna och utflöde. Och vi förstod dessutom att det var på ett liknande sätt som vår mästare Jeshua hade firat påskmåltiden tillsammans med sina lärjungar. Det var ingen kristen påsk han firade med dem, utan det var naturligtvis den judiska påskmåltiden som evangelietexterna beskriver. Varken Jeshua eller apostlarna bildade någon ny religion. Det som fångade mig i denna haggada var framförallt instruktionen om hur man bryter det mellersta av de tre matsá-bröden, för att sedan lägga tillbaka den ena delen mellan de två bröden, och hur man tar den andra halvan av det brutna mellersta brödet och lägger det i en servett och gömmer undan den tills slutet av måltiden. Denna servett med brödet kallas afikomen och har betydelsen Det som kommer efter. I Lukas 22: 19, 20 står det skrivet: Och han tog ett bröd, tackade Gud, bröt det och gav åt dem och sade: "Detta är min kropp, som utges för er. Gör detta till minne av mig (detta är det bröd som välsignas och bryts innan måltiden). På samma sätt tog han bägaren efter måltiden och sade: "Denna bägare är det nya förbundet i mitt blod, som utgjuts för er. Här såg vi i skriften hur Jeshua med sina lärjungar troget följde den judiska påskmåltidens tradition. Detta, och mycket mer, finns att upptäcka när vi genomför den traditionsenliga judiska sedermåltiden där får vi följa med i det stora uttåget ur Egypten, se hur lammet slaktas, hur blodet stryks på dörrposterna, och hur Gud med stark hand tar Israel ut ur Egypten. När man följer haggadan under måltiden och kommer fram till det som sker efter måltiden, innan man dricker bägaren, den tredje bägaren, då letas det brödstycke som gömts undan, afikomen, fram, helst av ett barn, och man bryter sedan brödet och delar det mellan alla bordsgästerna. I den judiska traditionen säger man att det mellersta brödet symboliserar påskalammet. Efter att ha ätit av brödet som gömts undan dricker man bägaren efter måltiden som kallas återlösningens bägare som påminner oss om Jeshuas blod. I det bröd som gömdes undan och sedan delades efter måltiden, afikomen, med betydelsen det som kommer efter kan vi se många hänvisningar till Messias. Han har hållits undangömd för det judiska folket i nästan tvåtusen år, men håller nu på - likt Josef- att ta av sig sina egyptiska kläder (sina kristna kläder) så att han kan bli igenkänd av sitt eget folk. Han var undangömd i dödsriket, men blev upprest efter tre dagar. Han gör nu tjänst i det himmelska tabernaklet fram tills dess den sjunde dagen inträder då ska han återigen bli synlig prisat vare Den Eviges namn! För att återgå till den förnyelse i tron som vi upplevde då för ungefär åtta år sedan. Vi genomförde sedermåltiden och det kom folk från flera olika sammanhang och församlingar. Folket som deltog blev verkligen välsignade. Dagen efter måltiden gick en vän in i cafévåningen där vi varit, och hon sa: Guds närvaro är fortfarande där. Den Eviges välsignelse Lars-Gösta larsgosta@messiasbladet.se 4

5 Att odla bin II I min förra artikel berättade jag kortfattat om bisamhället, och hur det lever och fungerar. I denna artikel vill jag berätta om honung och dess användning. Men innan jag går in på detta skulle man kunna se på bisamhället utifrån ett bibliskt/andligt perspektiv, hur ett bisamhälle kan vara en bild på hur en idealisk gemenskap i Messias församling är tänkt att vara. Den Evige har ju skapat alla djur, och hans tankar och principer när det gäller hur djuren lever utifrån sina nedlagda instinkter, kan i viss mån gå igen även när det gäller skapelsens högsta varelser, människan, och det andliga livet. I ett bisamhälle lever man inte egoistiskt, utan man tänker i första hand på samhällets bästa. Samhällets överlevnad är överordnad varje individs egen överlevnad. Varje bi är berett att ge sitt liv för sina syskonbin (samhället) genom att attackera varje angripare som hotar det gemensamma livet. Det man försvarar är förrådet av mat (honung) som är förutsättningen för överlevnaden under vintern då ingen ny honung kan insamlas. När ett bi stuckit en angripare, t ex en människa, så fastnar vanligtvis giftgadden i huden och rycks loss från biet när det flyger iväg. Giftgadden är nämligen försedd med en hulling som på en metkrok. Genom den skada som biet får dör det ganska snart. Man skulle kunna säga att de är beredda att dö för sina bröder. Låter inte det bekant? Nu dör de inte för sina bröder, utan för sina systrar, men det gör inte saken sämre. Bina tänker inte bara på sitt eget bästa, utan också på andras bästa. Låter också bekant för den som läst rav Shauls brev. Det värsta scenariot för ett samhälle är att drottningen dör under vintern då all äggläggning upphört, eller att det är för tidigt för att en ny drottning skall kunna para sig. Utan ett befruktat ägg så är samhället dödsdömt, och kommer sakta att dö ut allt eftersom förra säsongens bin dör. Det sista som ett sådant samhälle kan göra för att sprida sina gener är att mata upp ett arbetsbi (kom ihåg att alla arbetsbin är underutvecklade drottningar) så att arbetsbiet kan lägga ägg. Eftersom arbetsbin aldrig har parat sig utvecklas äggen till drönare, det vill säga hanar. Dessa kan då flyga ut på försommaren och kanske sprida sina gener till nya drottningar som är ute på parningsflygning. Att ett samhälle går under på sikt om drottningen dör, kanske inte går att dra någon direkt parallell till Messias församling. Jeshua har dött, men han har också uppstått, och kommer aldrig mer att dö. Efter uppståndelsen är han för evigt densamme. Nu till ämnet för artikeln. Den största och vanligaste produkten som ett bisamhälle producerar är honung. Skörden varierar väsentligt beroende på hur vädret är vid den tidpunkt då för biet viktiga arter blommar. Vissa år kan ge en medelskörd på kg, medan det andra år kan bli betydligt sämre skörd. Honung varierar i färg och smak beroende på den nektar som insamlats. I strikt mening finns det ingen honung i naturen, bara nektar med varierande sockerhalt. Honung tillverkas nämligen av biet i dess kropp, och läggs sedan in i vaxkakorna. I biets honungsmage tillsätts enzymer så att det sker en fermentering, och de enkla sockerarter som nektarn består av spjälkas upp till i huvudsak fruktsocker och druvsocker. Honung går alltså rakt ut i blodet, men det reglerar blodsockret bättre än vanligt socker. Honung består till ca 77 % av olika sockerarter, ca 20 % vatten och resterande 3 % av enzymer, mineraler, och vitaminer. Det finns 200 olika ämnen i honung, men de flesta i mycket liten mängd. Nordisk honung bildar i stort sett alltid kristaller efter en tid, men som nyslungad är all honung flytande som sirap. Hög druvsockerhalt påskyndar kristalliseringen så att honungen blir hård. Då handlar det vanligen om ljus honung. För mörk honung tar det längre tid att bli hård, eftersom andelen fruktsocker är högre. Honung från t ex Israel kommer från blommor med hög andel fruktsocker, vilket gör att den förblir flytande. Honung är svagt antiseptisk så att den dödar bakterier. Det är dokumenterat bra att använda honung vid sårbehandling eller vid brännskador. Som akut botemedel mot förkylning är den inte så effektiv, 5

6 men man kan uppleva att det lindrar med honungsvatten med lite citron i. Honung kan möjligen förebygga förkylning om man tar en sked varje dag. Det vita socker som vi har idag började användas först på 1600-talet i Sverige, men för vanligt folk inte förrän på 1800-talet. Innan man använde bikupor och hyste bin i dem, så handlade det mer om honungsjakt. Hade man ett biträd på sina ägor, d.v.s. ett ihåligt träd där en eller flera bisamhällen bosatt sig, var det värdefullt och det skattades på sensommaren förmodligen med åtföljande bistick som betalning. Honung var mycket dyrt långt tillbaka i tiden. På 1500-talet kostade en kanna honung (ca 1 liter) lika mycket som 3-4 får, men på 1940-talet bara som 1 kg kalvstek. Idag motsvarar 1 kg honung ca 1 kg köttfärs. I bibeln kan vi läsa om honung, och oftast nämns det i samband med landet som flyter av mjölk och honung. Honung kan i bibeln i vissa fall syfta på koncentrerad dadelsaft med sirapsliknande konsistens, men i denna text är det bihonung som avses: Ät honung, min son, det är gott, självrunnen honung är söt för din gom. Ordspr 24:13 Den starke Simson kunde inte motstå den söta honungen som fanns i det döda lejonets kropp. Om det döda djurets kropp gav honungen en bismak, förtäljer inte berättelsen. Fortsättning följer i nästa nummer Stig-Åke Gerdvall stigake@messiasbladet.se 6

7 KÖKSREDSKAP TILL PESACH DERAS KASHERISERING Här kommer ett sammandrag av de lagar inom judendomen som gäller köksredskap till pèsach. Detta som en information till icke-judar som tycker att det kan vara nyttigt att förstå en del av de lagar som gudfruktiga judar följer, samt för de som även frivilligt önskar följa dem. Dessa lagar är alltså inte bindande för icke-juden, men de kan användas som riktlinjer för den som önskar att avskilja pèsach på ett mer noggrant sätt. Utdrag ur boken Shulchán Aruch1: Det är förbjudet [för judar] att under pèsach bruka de köksredskap som används under resten av året till att steka, fritera, ugnsbaka, äta eller dricka i dem varmt eller kallt. Därför brukar man ha en serie kastruller, en servis och speciella bestick till pèsach. Om man inte har möjlighet till det, kan man för pèsach använda speciella köksredskap som man använt under resten av året, efter att man kasheriserat dem. Det finns två kasheriserings -sätt som renar dem från den chamets som de absorberat. Hagalá som innebär att man doppar föremålet i kokande vatten. Libún som innebär att man glödgar det i eld tills det ger gnistor ifrån sig. Dessa metoder kan förklaras genom principen: på samma sätt som redskapet absorberar maten ger den ifrån sig den. Det köksredskap som absorberat chamets (eller all annan typ av förbjuden mat) genom kokning, d.v.s. genom påverkan av en kokande vätska, ger ifrån sig det genom kokande vatten, genom hagalá. Så är fallet med kastruller. Ett köksredskap som fått chamets på sig genom direkt verkan från eld, kan bara ge ifrån sig det genom eldens verkan, genom libún. Så är fallet med grillen i ugnen. Hur gör man hagalá? Man rengör först köksredskapet grundligt. Därefter doppar man det helt, med handtag (och även lock) i en kittel med kokande vatten som står på värme. Hagalán måste föregås av att köksredskapet rengörs ordentligt. Ett köksredskap kan enbart utsättas för hagalá om det har gått 24 timmar sedan det använts. Hagalán görs på följande sätt: man kokar vatten i en stor gryta. Därefter för man in ett glödande järnspett tills vattnet rinner över. Sedan doppar man de köksredskap som kräver rening. Sedan man gjort hagalá eller libún, sköljer man av köksredskapet i kallt vatten. Olika typer av köksredskap och apparater De köksredskap som man använder under resten av året och som inte kommer att användas under pèsach skall rengöras och därefter förvaras på en plats som är utan räckhåll så att de inte används av misstag. Köksredskap av metall kan kasheriseras. Det är omöjligt att kasherisera köksredskap av keramik, porslin eller plast. Köksredskap av metall, porslin eller trä, som används mest kalla och ibland varma, kan användas under pèsach om de först blivit rejält rengjorda. Köksredskap av glas (eller Pyrex) kan användas under pèsach, trots att de använts varma, eftersom de inte absorberar matrester. Det räcker med att först skölja av dem. 1 Ursprungligen av r. Yosef Caro. Detta citat kommer från en samling av de praktiska lagar och deras kommentarer fram till nutidens visa enligt den sefardiska traditionen, av r. Abraham M. Hassan. Utgiven av stiftelsen Hasdé Lea 3:e utgåvan 1995, sid , Översatt från spanska av Ketriel Blad. 7

8 Tryckkokare, eftersom de har gummidelar, kan inte kasheriseras på rätt sätt och därför måste man använda en som är avsedd bara för pèsach. Knivar brukar inte kasheriseras genom hagalá utan man bör använda knivar som reserverats för att användas enbart under pèsach. Kylskåp: rengörs grundligt så att alla matrester försvinner. Bord som man brukar äta på utan duk: man måste hälla kokande vatten på dem och täcka över dem med en duk till pèsach. Spisen, gas eller el: rengörs väl. Det är lämpligt att inför pèsach byta trefötterna på spisen som kastrullerna stått på, om inte, rengörs de väl och utsätts för hagalá (enligt en annan striktare uppfattning kräver de libún). Löständer: rengörs ordentligt från alla matrester och utsätts för hagalá före tidpunkten då man eliminerar chamets på pèsach-afton.

9 Juridik och lagar som berör oss alla Skattelagstiftningen Snart är det deklarationsdags och vi skall på heder och samvete skriva under vår deklarationsblankett, som numera har de flesta uppgifter ifyllda. Skatter och deklaration är förordnade i skattelagstiftningen och Skatteverket är myndigheten som handlägger skatterna. Myndigheten är en stor och kraftfull myndighet, den har stor makt över oss. Det finns människor som ser ner på tjänstemännen och menar att de inte är så kunniga, så att det är lätt att fuska med skatterna. Har man den åsikten bör man nog tänka om. Tjänstemännen är mycket kunniga och de är även finurliga och kan spåra skattesmitare. Jag har under ett antal år suttit i en skattenämnd och fått inblick i deras arbete, och jag fick även mycket lärdom om just skattelagstiftningen. Det är nog mycket tidigt i människans historia som man har börjat utnyttja möjligheten att beskatta folket i ett samhälle. När furstar och kungar fick makten över ett område började de att beskatta sina undersåtar. När vi nu har studerat Esters bok, ser vi hur kungen hade ofattbara ekonomiska möjligheter. Hans palatser var överdådiga i sin skönhet, soffor av guld och tjänare i mängd. Naturligtvis var det förmögenheter från skatteintäkter, men även rov från andra folk som hade erövrats. Det har gett, och ger, upphov till missnöje, som ofta leder till kravaller och revolt bland medborgarna. Vår kung Gustav Vasa fick stora problem när han började överbeskatta det svenska folket. Då vi vill leva rättfärdigt, och då vi bör vara noga med att inte undanhålla några beskattningsbara inkomster, skall jag peka på några områden där man kan göra fel. Har du enbart en löneinkomst, pension, ränteinkomst och även en fastighet, behöver du i stort sett bara att godkänna, eftersom uppgifterna redan är antecknade på deklarationsblanketten. Även Rot- och Rutavdragen skall vara registrerade hos myndigheten. Antingen godkänner du med en underskrift på deklarationsblanketten och skickar in per post, eller ringer skattemyndigheten, eller går in på nätet och godkänner. Det sistnämnda alternativet är enklast, och har du rätt att återfå inbetald skatt kan du då också få tillbaka den snabbare. Du tycker kanske att du kan skicka deklarationen som den är, men så kommer du på att du hade hjälpt din granne, och han hade hjälpt dig, i de yrken ni sysslar med. Det är inte skattepliktigt. Har du däremot fått betalt för ditt arbete, så ska det deklareras. Du kommer även på att du har hyrt ut en del av din bostad, eller hyrt ut sommarstugan under några veckor. Då är det lätt att tänka att det var ju så lite pengar jag fick så det kan jag väl undanhålla. Det är skattefusk, liksom att du kommer på att du har haft en hobbyverksamhet som har gett några tusenlappar över när du sålt dina alster efter omkostnader, inköp av material och andra avdragsgilla kostnader. När man deklarerar sådant som jag nämnt, gör man det på speciella bilagor. Man kan hämta hem dem från nätet eller hämta dem på skattekontor. Avdrag finns det inte mycket av idag, varför det inte är lönande att jaga några sådana. Vissa specialfall finns om man t.ex. har haft godeman eller dylikt. Ett avdrag som man bör tänka på, och som är viktigt, är avdrag för resor till och från arbetet. Man bör vara noggrann med antal km, om man har bilavdrag, så att det stämmer med verkligheten. En fara finns och förekommer inte så sällan och det är att om flera åker i samma fordon och alla drar av för resorna så är det ett grovt skattefusk. Tjänstemännen snokar oftast reda på sådant fusk. Egenföretagaren har många regler som skall följas. Man deklarerar inkomster och utgifter i en näringsbilaga. Man bör ha med en resultaträkning och en balansräkning. Här är bokföringen viktig och att man antecknar samt har underlag för allt vad man köper och säljer. Ordningen i bokföringen har högsta prioritet. En tjänsteman vid skattemyndigheten skall kunna följa hela räkenskapsåret och få klarhet i varje transaktion som är gjord. Det finns goda bokföringsprogram att köpa och arbeta med i datorn. Det är viktigt att man bokför snarast, att inte komma efter. Att ha bil i företaget bör man noga överväga vilket som är fördelaktigast, förmånsbil, eller köra med privat bil. Skattemyndigheten är väldigt uppmärksam på hur man hanterar den biten. Det var några synpunkter som jag hade när det gäller deklarationerna, och jag vill gärna betona vikten av att vi gör rätt, därför att vi vill vara rättfärdiga inför den Evige och inför människor. Johan johan@messiasbladet.se

10 Sabbatstider i Sverige Hebreiskt datum Allmänt datum Aktivitet Umeå Sundsvall Stockholm Göteborg Malmö 4 nisan 15 mars Ljuständning 17:21 17:33 17:31 17:56 17:54 5 nisan 16 mars Havdalá 18:54 19:06 19:04 19:29 19:25 11 nisan 22 mars Ljuständning 17:41 17:52 17:48 18:12 18:08 12 nisan 23 mars Havdalá 19:14 19:25 19:29 19:44 19:39 14 nisan 25 mars 15 nisan 26 mars Ljuständning för pesach Havdalá enbart vin 17:50 18:00 18:13 18:18 18:14 19:23 19:33 19:27 19:51 19:45 18 nisan 29 mars Ljuständning 18:02 18:11 18:04 18:27 18:22 19 nisan 30 mars Havdalá 19:34 19:44 19:37 19:59 19:53 20 nisan 31 mars Ljuständning 7:e dagen 19:07 19:17 19:10 19:32 19:26 21 nisan 1 april Havdalá enbart vin 20:40 20:49 20:41 21:03 20:57

11 11 Hebreiskt datum Allmänt datum Toráläsning Parashá Betydelse Toráläsning Haftará Apostoliska Skrifterna 5 nisan 16 mars 24 Vajikrá och han kallade 3 Mosebok 1:1 6:7 Jesaja 43:21 44:23 Matteus 1:1 3:17 12 nisan 23 mars 25 Tsav befall 3 Mosebok 6:8 8:36 Jeremia 7:21 8:3; 9:22 23 Matteus 4:1 6:34 15 nisan 26 mars Pesach läsning 1:a dagen i pesach 2 Mos 12:21-51, 4 Mos 28:16-25 Jos 3:5-7, 5: 2-6:1,27 Matt 26:14-27: nisan mars mellandagar pesach 2 Mos 33:12-34:26 4 Mos 28:19-25 Hes 36:37-37:14 Matt 26:14-27:56 Luk 23:1-24:12 Joh 20:1-21:25 21 nisan 1 april 7:e dagen i pesach 2 Mos 13:17-15:26, 4 Mos 28: Sam 22:1-51 Joh 20:1-21:25

12 En utförlig redogörelse för vad som skedde under den pesachvecka som Jeshua dog och uppstod finns på MFS hermsida: Del 1: Del 2: 12

13 13

14 Ansvarig utgivare Johan Bladh Al l m ä n n a f r å go r : info@messiasbladet.se Re d a k t i o n en : Tibor Urban, Lars-Gösta Gustafsson, Ketriel Blad, Johan Bladh, Petrus Hägglund, Noomi Andersson Redaktion: redaktion@messiasbladet.se Rådet: radet@messiasbladet.se www. m e s s i a s b l a d e t. s e 14