Tid vad är det? Clas Blomberg. Teoretisk fysik KTH

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tid vad är det? Clas Blomberg. Teoretisk fysik KTH"

Transkript

1 Tid vad är det? Clas Blomberg Teoretisk fysik KTH

2 Det finns här i världen en stor och ändå mycket vardaglig hemlighet. Alla människor har del i den, alla känner till den, men mycket få tänker någonsin på den. De flesta accepterar den bara och undrar aldrig över den. Denna hemlighet är tiden. Vi har almanackor och klockor att mäta den med, men det säger inte särskilt mycket, för varenda människa vet ju att en enda timme ibland kan kännas som en evighet, men tvärtom också kan rusa iväg som bara ett ögonblick allt efter vad man upplever under den där timmen. (MIchael Ende; Momo )

3 Nej, förklarade Momo, Jag tänker på tiden själv - något måste den ju ändå vara. För den finns ju. Så vad är den för något i själva verket? Momo funderade länge. Den finns, mumlade hon fundersamt, så mycket är i alla fall säkert. Men man kan inte ta på den. Och inte hålla fast den heller. Kanske är den som en doft? Men den är också något som hela tiden glider förbi. Alltså måste den komma någonstans ifrån. Kanske är den något i stil med vinden? Nej, inte det! Nu vet jag! Den är kanske som en sorts musik, som man bara inte hör därför att den alltid finns där. Fast jag tror faktiskt att jag ändå har hört den många gånger, väldigt lågt och tyst.

4 Vad är tid? En fråga som många ställt med osäkra svar Kyrkofadern Augustinus ställde frågan och sade att om han inte undrade över detta, visste han vad tiden var, men om han skulle förklara för någon som frågar, visste han inte. Momo i Michael Endes barnbok är förbryllad när hon undrar. Tiden är inte en lukt, inget att ta på, kanske en vind som blåser. Vad är den egentligen?

5 Ja, vad är tid? En evig fråga som hänger samman med all utveckling, med våra liv, med naturens och livets utveckling, med Jordens och vårt solsystems utveckling och tillbaka till utvecklingen av universum och frågor om tidens (och därmed världsalltets) början och slut. Fanns det en början? Eller har tiden alltid funnits?

6 Låt mig börja lite försiktigare med frågor om hur vi uppfattar tiden, hur vi kan svara på Momos och Augustinus frågor för att sedan ta upp frågan om tidens riktning, något som definitivt inte är så självklart som man kanske vill tro. Och till slut kommer vi till frågorna om tidens början och slut.

7 Frågorna och försöken till svar säger en hel del om huvudfrågan. Låt oss starta med hur vi uppfattar tiden, och vad vi kanske menar med att förstå.

8 Som Augustinus och Momo och många fler konstaterar: vi vet inom oss vad tiden är, men vi kan inte ta på den. Vi kan inte se den som en doft eller en vind.

9 Vad vi ser som tid hänger klart samman med klockor. Se dem i en vid mening: Klockor är allt som mäter tid, och därmed något grundläggande som beskriver tidens gång.

10 En kanske rättvisare jämförelse borde vara avstånd. Vi kan beskriva vägar; hur vi skall finna något speciellt, men vi kan inte beskriva tidens gång. Jag viss se förståelse som något vi kan tolka i våra hjärnor.

11 Detta hör samman med vår biologiska funktion och hur den utvecklats i evolutionen. Det är viktigt för överlevnad att ha en bra bild av olika platser, sådant man skall undvika och platser där man kan finna mat. Det gäller alla levande djur. Däremot är det inte så viktigt att på detta sätt förstå vad tiden är den går inte att göra mycket åt. Det är inte något som är direkt förknippat med överlevnad.

12 Naturligtvis har vi en förståelse för tidens gång. Alla levande organismer, och också vi själva har inbyggda klockor som styr mycket av våra liv. Grundläggande processer i celler i allt liv har flera, komplicerade funktioner som fungerar som programmerade klockor; efter viss tid skall en sorts process stängas av och andra sättas igång. Dygnsrytmer och dagarnas längd påverkar detta, men det finns rytmer som oberoende av sådant som håller reda på vad olika individer skall göra. Som när det är tid att flytta hem och bilda familj.

13 Den bild vi ser av vår omvärld är inte en kamerabild utan en bild tolkad av våra hjärnor, baserad på synintryck. Man kan fråga sig om det är en bild av verkligheten, vad det innebär. Rätt säkert är att det är en bild som är viktig för våra liv, för att kunna finna vad vi behöver och hitta runt i världen. Vad tiden beträffar kan vi konstatera att den bild vi ser är inte vad som sker nu, utan, som sagt, en tolkad bild baserad på synintryck, någon bråkdels sekund tidigare.

14 Därmed kan jag undvika att tala om vad som menas med nu. Det är gränsen mellan vad som har hänt och vad som skall ske, och det kan räcka.

15 Finns olika sorts tider? Helt klart finns olika slags klockor. Som sades i det inledande citatet en timme kan gå oerhört fort, men också verka hemskt utdragen. Våra inre klockor verkar gå långsamt när vi har lite att göra och känner oss uttråkade, medan de går snabbt när vi har mycket att göra och tiden inte räcker till.

16 Tiden visar sig genom förändringar. I en värld utan förändringar finns ingen tid. Vi ser inte tiden och tidens flöde utan vi ser förändringar. Och klockors mekanismer är byggda på förändringar. Man kan göra klockor som går långsamt och klockor som går snabbt. Därmed kan vi tala om olika tider och olika klockor.

17 Alla naturvetenskapens grundläggande grundprinciper handlar om förändringar i tiden, till exempel rörelser. Newtons rörelseekvationer liksom andra naturlagar som kvantmekanik och relativitetsteori beskriver förändringar när föremål påverkas av krafter. Därmed ger det också en definition av tiden Ännu mer; De ger en universell tid. Det är samma grundläggande tid det är fråga om, som kan uppfattas som naturvetenskaplig, universell tid, En grund för allt som sker och skett i universum Åtminstone sedan13 miljarder år.

18 Och denna tid kan mätas med en oerhörd precision, större än något annat. Definitionen av tid grundas på atomklockor grundade på strålning från ämnen med en mycket väldefinierad frekvens. 1 sekund är definierad som tiden mellan svängningar från en speciell isotop av grundämnet cesium. Den nuvarande precisionen föl en atomklocka är sådan att en klocka som startat under dinosauriernas tid för hundra miljoner år sedan skulle i dag visa tiden som, gått sedan dess med en noggrannhet på cirka en sekund.

19 Men nu till ett helt annat, centralt begrepp: Tidens riktning. Visst verkar det självklart: Vi föds, lever och dör. Inte tvärt om. Vi kommer ihåg vad som hände i går, men inte vad som händer i morgon. Det verkar självklart, något som hör ihop med all tid. Vad finns för problem här?

20 I de enklaste, renodlade fysikaliska processerna finns ingen tidspil. Processer är identiska om tidsriktningen ändras.

21 Ett direkt sätt att beskriva en tidspil är att filma en händelse och sedan jämföra visning i verklig och omvänd riktning. Oftast ser man en klar skillnad; den omvända riktningen verkar visa vad vi uppfattar som orimligt. Ett typiskt exempel som ibland visas är en simhoppare som dyker, men omvänt slängs upp ur vattnet till en trampolin Det uppfattas som helt orimligt.

22 Ett biljardklot som kolliderar med ett annat är just en renodlad situation som ser ut att vara helt rimlig både på en film som är tagen normalt och den omvända. En kollision mellan biljardklot och dess omvändning är under förutsättningar som är väl uppfyllda i princip båda väl beskrivna av fysikens grundlagar. Utveckla detta. Man startar med ett antal klot som i en ordnad struktur och ett klot som skjuts mot dessa. Kloten sprids sedan med olika hastigheter åt olika håll.

23 Den omvända processen innebär ett antal klot som rör sig, till synes oordnat, och kolliderar med andra biljardklot. Slutresultatet blir en ordnad struktur med klot som ligger stilla och ett klot som rör sig från dessa.

24 Vi vet alla att det är enklare att köra en bil ut från en parkeringslucka än att köra in i samma lucka. Men en bil som kör ut, kör samma väg som perfekt leder in. Läget i luckan är begränsad. Det är viktigt att komma in med viss precision. Kör man ut måste man inte komma till ett bestämt läge.

25 För komplicerade händelser blir processerna mer komplexa. En simhoppare som dyker i en bassäng från en trampolin kommer ner i vattnet, skjuter undan vatten (vilket innefattar närmast oräkneliga vattenmolekyler). De hejdar simhopparen och startar en rörelse bland alla vattenmolekyler. Den omvända processen innebär en simmare som påverkas av en välordnad rörelse av alla vattenmolekyler som skulle kunna lyfta upp simmaren och slänga upp honolm/henne till trampolinen. Det är inte orimligt enligt fysikens lagar, men innefattar en enorm ordnad rörelse hos alla vattenmolekyler.

26 Detta är vad som beskrivs av termodynamikens andra huvudsats. Typiska grundprocesser är luft som strömmar ut i ett (i det närmaste) lufttomt rum och snart fyller hela rummet, Motsatsen där luft spontant komprimeras och skapar ett lufttomt rum är en orimlig händelse. Temperaturskillnader utjämnas (om det inte finns någon speciell mekanism som motverkar det hela). Man kan inte få en spontan temperaturskillnad i ett system som ursprungligen jämn temperatur. Sådant innebär processer som kräver mycket speciell inordning av grundläggande komponenter med rörelser.

27 Sådant uppfattas ofta som en tendens för system att bli oordnade. Kloten i biljardspelet blir mer oordnade, det är alltför speciellt att uppnå ordning. Simhopparen orsakar en oordning i vattnet; den omvända processen skulle innebära en mycket speciell ordning. Oordningen innebär ofta en utjämning: en jämn fördelning av luftmolekyler i ett rum eller en jämn temperatur.

28 I fysiken beskrivs detta av det svårbegripliga begreppet entropi, som oftast uppfattas som ett mått på oordning.

29 Termodynamikens tendens är att leda mot vad som uppfattas som jämvikt, tillstånd med vad som ses som maximal entropi, maximal oordning, maximal utjämning. En värld helt i jämvikt är helt utjämnad, utan struktur utan möjlighet till förändring och därmed utan tid.

30 Allt leder inte på ett enkelt sätt till oordning Kemiska reaktioner som förbränning innebär också processer mot ökad entropi. Men de sker långsamt eller inte alls vid normala temperaturer. De kan kräva att antändas för att komma igång och leda mot jämvikt. Exempel bensin och syre.

31 Processer som enligt grundprinciperna skulle gå mot jämvikt sker inte på ett enkelt sätt. Sådant är väsentligt för oss. Det innebär att speciella processer kan utnyttja termodynamikens tendenser och kan bygga upp speciella, viktiga ämnen för oss. Detta sker utan att allt går mot jämvikt. De nya ämnena som byggs upp är inte i jämvikt.

32 Kärnreaktioner går ännu mindre på ett enkelt sätt mot jämvikt Som kemiska reaktioner är kärnreaktioner inte i jämvikt För att de ska leda mot jämvikt krävs mycket höga temperaturer ( i solen 10 miljoner grader), Och speciellt situationer i stjärnexplosioner som supernovor, Som leder till olika ämnen som sedan är väsentliga i senare sol- och planetsystem.

33 Kärnreaktioner i solens är grunden för solstrålning och ett inflöde av energi till jorden Det är en förutsättning för livet på jorden, och också grunden till alla aktivitet på jorden, även till sådant som tropiska oväder och ojämna klimateffekter.

34 Solens reaktioner och dess strålning påverkar hela planetsystemet och dess utveckling. Kärnreaktionerna i solen blir alltmer effektiva och solen blir successivt varmare. Om det inte utvecklats fotosyntetiska organismer som lett till en syreatmosfär istället för en koldioxid-dominerad skulle jorden kanske varit alltför het för liv och troligen helt annorlunda än i dag.

35 Solens ökande värme kommer så småningom (om flera hundra miljoner år) att leda till att jordens hav kokar bort livet som finns idag kommer att få det allt svårare även utan människans påverkan. Ännu senare, när solens kärnreaktioner börjar gå mot sitt slut kommer solen att växa och då sluka upp den vid den tiden kan ske obeboeliga jorden.

36 Sedan slocknar solen helt och vårt planetsystem blir en allt kallare komponent i vår galax. Men ännu mer spektakulära processer väntar, och det kan vara på sin plats att fortsätta med den stora frågan om tidens början, utveckling och slut.

37 Hur är det med tidsresor? Kan man i enlighet med en del filmer och science fiction historier konstruera en maskin som transporterar oss till en annan tid? Det verkar orimligt på flera sätt. En människa skulle resa bakåt i tiden och möta sig själv. Vad skulle det betyda? Vad som diskuterats mycket är möjligheten att en person reste bakåt i tiden och mördade sin farfar; därmed göra det omöjligt att senare födas.

38 Einsteins allmänna relativitetsteori beskriver komplicerade förhållanden i rum och tid. Man har visat att i denna matematiska teori finns möjligheter för vägar som går bakåt i tiden genom vad som kallas maskhål. Man vet dock mycket lite om hur detta fungerar och det finns inga praktiska resultat om vad som kan transporteras i dessa maskhål.

39 Vad som framförallt sagts är att dessa maskhål skulle kunna bryta mot orsak-verkan samband (kausalitet). En verkan skulle komma före dess orsak. Personer som tagit tidsresor på allvar har hävdat att maskhålen skulle vara förknippade med inbyggda restriktioner som skulle hindra sådana effekter. Troligen gäller starkare regler än så. Det verkar inte troligt att människor kommer att utveckla tidsmaskiner och fara bakåt i tiden. Förresten, om det skulle bli möjligt i en framtid, varför har man inte sett något spår från sådana tidsresor?

40 Det verkar rimligt att maskhål (om sådant finns) bara fungerar för renodlade situationer (Jämför processer som bryter mot en tidspil) Antagligen är de mycket trånga och bara öppna för mycket små, enstaka partiklar Och speciellt inte för sammansatta strukturer (som människor)

41 Tidens början, utveckling och slut Låt mig då komma till Tidens och Universums hela historia. Har de alltid funnits? Eller fanns det en start? Om det fanns en början (vilket man tror): Hur började det? Hur utvecklades det? Var kommer vår jord och livet på jorden in?

42 Början Big Bang Många observationer pekar klart på att universum och därmed också tiden startade som en kraftig expansion av ett mycket komprimerat tillstånd. Det vi kallar Big Bang.

43 Före Big Bang För ett så enormt komprimerat tillstånd som man anser gällde som utgångstillstånd finns ingen allmänt accepterad teoretisk beskrivning inget som kan ge en klar grund för hur tiden startat. Einsteins allmänna relativitetsteori beskriver av expansion från ett oändligt komprimerat tillstånd Dess tolkning är att rum och tid startade vid Big Bang Det fanns inget före.

44 Det finns nu många spekulationer om en underliggande mycket komprimerad värld, som också handlar om flera världar multiversa som uppstått likt vårt universum Dessa världar kan ha utvecklat olika grundlagar och kan utvecklas på olika sätt. Det finns inga möjligheter att se och studera dessa multiversa, vad en del hoppas på är att de på något sätt kan ge spår i vårt universum.

45 Speciellt kan en sådan bild förklara varför Våra grundlagar är så speciella. Om inte vissa naturkonstanter är som de är skulle inte stjärnor kunna bildas och lysa Och liv i varje fall i den form vi känner skulle inte kunna uppstå och utvecklas.

46 Tidig utveckling av universum Vår kännedom om materien ger möjlighet att beskriva de tidigaste skedena i universums expansion. Energitätheten var mycket hög och därmed också temperaturen. Är de alltför höga kan inte materia som vi känner den bildas. Det omfattar också de grundläggande beståndsdelarna som protoner och neutroner Och ännu högre grad atomer och atomkärnor

47 Fortsatt expansion När expansionen fortsatte, minskade energitäthet och också temperatur. Det ledde till situationer som vi känner till När universum var ungefär en sekund gammal kunde partiklar av det slag som sätter samman all materia i dag att stabiliseras. Under en kort tid, några minuter efter den stora smällen kunde några av de enklaste atomkärnorna bildas, speciellt tungt väte, helium och litium. Inget mer

48 Atomkärnor möjlighet till test Huvudparten av universums lätta atomkärnor bildades under de första minuterna. Dessa processerna är kända och man kan jämföra proportionen av dessa ämnen i universum med beräknade resultat De visar god överensstämmelse och ses som en viktig bekräftelse av får bild av dessa skeden.

49 Universum som ogenomskinligt plasma Atomkärnor fanns men det dröjde några hundratusen år innan universum avkylts tillräckligt för att bilda atomer och vad vi ser som materia. Universum bildade då vad vi kallar ett plasma: en blandning av joner elektriskt laddade partiklar Som också ger elektromagnetisk strålning (ljus). Den strålningen finns kvar (bakgrundsstrålning) och ger också information om universums utveckling Hela universum var homogent, ständigt lysande, ogenomskinligt.

50 Först efter några hundratusen år hade temperaturen blivit tillräckligt låg för att atomer skulle kunna bildas Det gav också möjligt att bilda stjärnor. Och härifrån är universums utveckling mer som vi tänker oss. Med stjärnor de första huvudsakligen av väte och helium. Dessa stjärnor utvecklades under miljontals år innan de slutade med kraftiga explosioner genom komplicerade kärnreaktionen som ledde till tyngre ämnen som i dag bildar planeter och också liv.

51 Astronomen ser bakåt i tiden När astronomer studerar världsalltet är det viktigt att observera att det har tagit en lång tid för ljuset från en viss stjärna innan det nått vår jord och astronomens instrument ljuset har en bestämd hastighet och avstånden är astronomiskt stora. Man ser därmed bakåt i tiden. Det finns möjligheter att bestämma avstånd och tid till de iakttagna himlakropparna, vilket kan ge information om universums tidigaste perioder och också hur universums utvidgning fortskrider.

52 Universums, jordens ålder Man kan inte se längre än till plasmaperioden, men man kommer ändå nära Big Bang genom at se avlägsna stjärnor vars avstånd man kan komma åt. På det sättet har man funnit en rätt accepterad ålder av universum (från Big Bang), på 13,75 miljarder ( ) år Det är ungefär 3 gånger längre än jordens ålder på ungefär 4,5 miljarder år.

53 Universums utvidgning ökar Under de senaste 15 åren har man funnit att universums utvidgning ökar, vilket påverkar bilden av universums och tidens slut. På 90-talet när jag gav motsvarande föredrag fanns en allmän uppfattning att universums utvidgning skulle stanna upp och vändas till sin motsats; en hopdagning som slutade med vad som liknar utgångspunkten: A big crunch Den stora kraschen; ett hett komprimerat tillstånd.

54 Slutet: isolerade världar i ett ständigt växande universum Men efter de senaste, observationerna att universums utvidgning ökar, kommer man till en annan bild, ett universum som växer, blir allt större och också kallare. Det leder till en värld där stjärnor brinner ut och nya inte kan nybildas då avstånden blir alltför stora. Kvarvarande himlakroppar att bli helt isolerade utan möjligheter att göra observationer av övriga delar och inte heller om vad som har varit.

55 Vid 1800-talets slut när man började få grepp om termodynamikens tidspil började man med viss fasa tala om en värmedöd ; en värld med maximal entropi, maximal utjämning, begrepp som väcker viss fasa. Men dagens slutscenario är ännu värre. Vilket uttrycks av Victor Rydbergs dikt Livslust och livsleda. Världsalltet nalkas sin eviga vila. Värmen fördelar sig allt jämnare i rymden och när fördelningen är avslutad upphör rörelse och liv. Allt försvinner i omedvetenhetens natt. Men den siste glädjejublaren skall tystna då Herren sveper kring ljuset mörkrets dok Och breder den stora natten över oss under oss

56 Men det är lång tid till dess Människor kommer att leva kvar på jorden under lång tid, kanske utvecklas på sätt som vi nu inte vet något om. Med dessa tidsperspektiv är människans tid på jorden väldigt liten. Och en människoålder försvinnande. Liv kan knappast finnas kvar till slutet, men nytt liv finns kanske i andra multiversa, även om vi aldrig kan få kunskap om dem

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929

Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubbles stora upptäckt 1929 Edwin Hubble Edwin Hubbles observationer av avlägsna galaxer från 1929. Moderna observationer av avlägsna galaxer. Bild: Riess, Press and Kirshner (1996) Galaxerna rör

Läs mer

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

2 H (deuterium), 3 H (tritium) Var kommer alla grundämnen ifrån? I begynnelsen......var universum oerhört hett. Inom bråkdelar av en sekund uppstod de elementarpartiklar som alla grund- ämnen består av: protoner, neutroner och elektroner.

Läs mer

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum

Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och

Läs mer

TIDSRESOR OCH ALTERNATIVA UNIVERSUM

TIDSRESOR OCH ALTERNATIVA UNIVERSUM TIDSRESOR OCH ALTERNATIVA UNIVERSUM Det här är ett försök att med sunt förnuft och sund logik försöka motbevisa förekomsten av tidsresor. Jag är varken matematiker eller partikelfysiker, men tycker ändå

Läs mer

Kosmologi - läran om det allra största:

Kosmologi - läran om det allra största: Kosmologi - läran om det allra största: Dikter om kosmos kunna endast vara viskningar. Det är icke nödvändigt att bedja, man blickar på stjärnorna och har känslan av att vilja sjunka till marken i ordlös

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen i ämnet fysik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om fysikaliska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att undersöka omvärlden. Genom undervisningen

Läs mer

Tomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény

Tomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény Tomrummet Partikelfysik 2008 av Josef Kemény Tomrummet i mikrokosmos I det ser vi partiklar Tomrummet i makrokosmos I det ser vi solar/stjärnor Nobelpris i fysik 2008 Yoichiro Nambu, Toshihide Maskawa

Läs mer

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

Mål och betygskriterier i Fysik

Mål och betygskriterier i Fysik Mål och betygskriterier i Fysik För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den

Einstein's Allmänna relativitetsteori. Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Einstein's Allmänna relativitetsteori Einstein's komplexa Allmänna relativitetsteori förklaras så att ALLA kan förstå den Allmänna relativitetsteorin - Fakta Einsten presenterade teorin 10 år efter den

Läs mer

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland

Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Varifrån kommer grundämnena på jorden och i universum? Tom Lönnroth Institutionen för fysik, Åbo Akademi, Finland Finlandssvenska fysikdagarna 2009 m/s Silja Symphony, November 13-15 Sammandrag Begynnelsen:

Läs mer

I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation

I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation I once saw Einstein on a train which whistled past our station. - Your clock ticks much too slow, I yelled. - Ach, nein. That's time dilation - Gordon Judge Om man åker fortare än ljuset, svartnar det

Läs mer

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman

VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE. Ahmad Sudirman VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET VÄRDE Ahmad Sudirman CAD, CAM och CNC Teknik Utbildning med kvalitet (3CTEQ) STOCKHOLM, 9 januari 2014 1 VARFÖR MÖRK ENERGI HAR EN ANMÄRKNINGSVÄRT LITET

Läs mer

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4%

Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4% Universum som vi ser det idag: Vanlig materia (atomer, molekyler etc.) c:a 4% Mörk materia (exotiska partiklar, WIMPs??) c:a 23% Mörk energi (kosmologisk konstant??) c:a 73% Ålder c:a 13,7 miljarder år

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson

Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, Bengt Edvardsson Orienteringskurs i astronomi Föreläsning 1, 2014-09-01 Bengt Edvardsson Innehåll: Korta frågor och svar Anteckningarna är en hjälp vid läsningen av boken men definierar inte kursen. Första föreläsningen

Läs mer

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi?

Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? Vilken av dessa nivåer i väte har lägst energi? A. n = 10 B. n = 2 C. n = 1 ⱱ Varför sänds ljus av vissa färger ut från upphettad natriumånga? A. Det beror på att ångan är mättad. B. Det beror på att bara

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Fysik Övergripande Mål: Genom undervisningen i ämnet fysik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att använda kunskaper i fysik för

Läs mer

Citation for the original published paper (version of record):

Citation for the original published paper (version of record): http://www.diva-portal.org This is the published version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. Citation for the original published paper (version of record): Bergström, L. (2014) Ett universum

Läs mer

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN

PROGRAMMANUS 1(9) PRODUCENT: TOVE JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: /RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN PROGRAMMANUS PRODUCENT: JONSTOIJ PROJEKTLEDARE: HELEN RUNDGREN BESTÄLLNINGSNUMMER: 102517/RA10 SKAPELSEMYTER I BEGYNNELSEN Reportageprogram av Tove Jonstoij Medverkande: Peter Borenstein Caroline Krook

Läs mer

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1

Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Småsaker ska man inte bry sig om, eller vad tycker du? av: Sofie Nilsson 1 Ger oss elektrisk ström. Ger oss ljus. Ger oss röntgen och medicinsk strålning. Ger oss radioaktivitet. av: Sofie Nilsson 2 Strålning

Läs mer

1 Den Speciella Relativitetsteorin

1 Den Speciella Relativitetsteorin 1 Den Speciella Relativitetsteorin Den speciella relativitetsteorin är en fysikalisk teori om lades fram av Albert Einstein år 1905. Denna teori beskriver framför allt hur utfallen (dvs resultaten) från

Läs mer

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke)

Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) 1 (5) 2009-01-15 Mål och betygskriterier för no-ämnena (bi, fy, ke) Godkänd Redovisa elementära praktiska och teoretiska kunskaper inom ämnenas olika Väl godkänd Redovisa goda praktiska och teoretiska

Läs mer

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

2. MÄNNISKANS URSPRUNG MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder

Läs mer

Ett expanderande universum Ulf Torkelsson

Ett expanderande universum Ulf Torkelsson Kosmologins postulat Föreläsning 25/5 Ett expanderande universum Ulf Torkelsson När man bygger upp en kosmologisk modell antar man att universum är homogent, det vill säga att det ser likadant ut överallt,

Läs mer

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem

Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,

Läs mer

Del 1. Introduktion till ett nytt. Naturvetenskapligt. Paradigm

Del 1. Introduktion till ett nytt. Naturvetenskapligt. Paradigm ! Åke Hedberg Del 1 Introduktion till ett nytt Naturvetenskapligt Paradigm introduktionen till 2000-talets nya fysikaliska världsbild och kosmologi handlar om hur materien och vårt Universum egentligen

Läs mer

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad?

Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? 7 Kosmologi Kosmologin söker svar bl.a. på: Hur uppkom universum? Hur gammalt är universum? Hur är materian och energin fördelad? Hur uppkom elementarpartiklarna? Hur uppkom grundämnena? Hurdan är universums

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I

Läs mer

Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008

Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008 Gravitationens gåta Ett nytt förslag till lösning Av Josef Kemény, 2008 Detta är en gåta som lett till de värsta grälen inom vetenskapen. Att lösa gåtan är inte en lätt uppgift. Den rådande vetenskapen

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser 7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör

Läs mer

Fysik Kunskapens användning

Fysik Kunskapens användning Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner

Läs mer

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik

3.10 Fysik. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott

Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott Kosmologi efter elektrosvagt symmetribrott Den teoretiska grunden för modern kosmologi Einsteins allmänna relativitetsteori 1907 inser Einstein att man kan lokalt göra sig kvitt med gravitation genom att

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9

Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Instuderingsfrågor för godkänt i fysik år 9 Materia 1. Rita en atom och sätt ut atomkärna, proton, neutron, elektron samt laddningar. 2. Vad är det för skillnad på ett grundämne och en kemisk förening?

Läs mer

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns. Facit till Kap 13 Grundboken s. 341-355 och Lightboken s. 213 222 (svart bok) även facit finalen. Testa Dig Själv 13.1TESTA DIG SJÄLV 13.1 GRUNDBOK proton Protoner är en av de partiklar som atomer är uppbyggda

Läs mer

Absolut tid och rum. Statiskt Oändligt. Olbers paradox von Seeligers paradox

Absolut tid och rum. Statiskt Oändligt. Olbers paradox von Seeligers paradox Från Einstein till Hubble den moderna kosmologins framväxt Newtons universum Absolut tid och rum Rätvinklig (euklidisk) k) geometri Statiskt Oändligt Problem Olbers paradox von Seeligers paradox Olbers

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse

Läs mer

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3

Innehållsförteckning. Innehållsförteckning 1 Rymden 3. Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5. Upptäck universum med Cosmonova 3 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 1 Rymden 3 Upptäck universum med Cosmonova 3 Solen 3 Månen 3 Jorden 4 Stjärnor 4 Galaxer 4 Nebulosor 5 2 Rymden Rymden, universum utanför jorden, studeras främst

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna:

Allmän kemi. Läromålen. Viktigt i kap 17. Kap 17 Termodynamik. Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: Allmän kemi Kap 17 Termodynamik Läromålen Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n - använda de termodynamiska begreppen entalpi, entropi och Gibbs fria energi samt redogöra för energiomvandlingar

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

En rundvandring i rymden

En rundvandring i rymden En rundvandring i rymden Solen Vår närmsta och därmed bäst studerade stjärna. Solytan är ca 5700 grader varm, men den tunna gasen som omger solen (koronan) är över en miljon grader. Ett av världens bästa

Läs mer

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105)

6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) 6. Värme, värmekapacitet, specifik värmekapacitet (s. 93 105) Termodynamikens nollte huvudsats säger att temperaturskillnader utjämnas i isolerade system. Med andra ord strävar system efter termisk jämvikt

Läs mer

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan.

ATOM OCH KÄRNFYSIK. Masstal - anger antal protoner och neutroner i atomkärnan. Atomnummer - anger hur många protoner det är i atomkärnan. Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (p + ) Elektroner (e - ) Neutroner (n) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att de bildar ett skal.

Läs mer

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken

Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken Atom- och kärnfysik! Sid 223-241 i fysikboken 1. Atomen Kort repetition av Elin Film: Vetenskap-Atom: Upptäckten När du har srepeterat och sett filmen om ATOMEN ska du kunna beskriva hur en atom är uppbyggd

Läs mer

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)

Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12!

Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! 1) Till exempel om vi tar den första kol atomen, så har den: 6 protoner, 12 6=6 neutroner, 6 elektroner; atommassan är också 6 men masstalet är 12! Om vi tar den tredje kol atomen, så är protonerna 6,

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Astronomi, kraft och rörelse

Astronomi, kraft och rörelse Astronomi, kraft och rörelse Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll i fysik för årskurs 7-9: Fysiken i naturen och samhället Partikelmodell för att beskriva

Läs mer

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian

Atomen - Periodiska systemet. Kap 3 Att ordna materian Atomen - Periodiska systemet Kap 3 Att ordna materian Av vad består materian? 400fKr (före år noll) Empedokles: fyra element, jord, eld, luft, vatten Demokritos: små odelbara partiklar! -------------------------

Läs mer

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral)

Atomens uppbyggnad. Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Atom- och kärnfysik Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar: Protoner (+) Elektroner (-) Neutroner (neutral) Elektronerna rör sig runt kärnan i bestämda banor med så stor hastighet att

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

innehållförteckning sida 1 kort historik sida 2 bruk av fusion sida 3 energi involverad sida 4 förhållande till miljö sida 5 användning sida 6 framtiden Kort historik. Fusion är en relativt ny ide som

Läs mer

Pärlan i rymden Elisabet Sköld Tyst och tomt

Pärlan i rymden Elisabet Sköld Tyst och tomt Elliot, Svante, Ingmar & Theo Pärlan i rymden Elisabet Sköld Tyst och tomt, Det är så tyst o tomt., Det är så tyst o tomt., Så tomt, så tomt så tomt här Kom nu alla änglar, Här i mörkret kan vi ej förbli!

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström

Stephen Hawking och Gud. Tord Wallström Stephen Hawking och Gud Tord Wallström I en intervju för flera år sen berättade den engelske vetenskapsmannen Stephen Hawking om en audiens som han och några kolleger beviljats med påven i samband med

Läs mer

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011

Inspirationsdag i astronomi. Innehåll. Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Inspirationsdag i astronomi Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi Vasa, 24 mars 2011 Länkar m.m.: www.astronomi.nu/vasa110324 Magnus Näslund Stockholms observatorium Institutionen för astronomi

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner

Kemiskafferiet modul 3 kemiteori. Atomer och joner Atomer och joner Kan man se atomer? Idag har man instrument som gör att man faktiskt kan "se atomer" i ett elektronmikroskop. Med speciella metoder kan man se vilket mönster atomerna bildar i en kristall

Läs mer

Förmågor och Kunskapskrav

Förmågor och Kunskapskrav Fysik Årskurs 7 Förmågor och Kunskapskrav Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, teknik, miljö och samhälle F Y S I K Använda fysikens

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

LUDVIG, LISA OCH LUFTEN

LUDVIG, LISA OCH LUFTEN 1 LUDVIG, LISA OCH LUFTEN av Björn Andersson Luft kan de va nåt? Luft är ett vanligt ord i vårt språk. En del uttryck tyder på att luft inte är någonting. Vi säger t.ex.: Bygg inte luftslott! eller Hon

Läs mer

Dessa egenskaper hos bakgrundsstrålningen har observerats

Dessa egenskaper hos bakgrundsstrålningen har observerats Den kosmiska bakgrundsstrålningen 1965 upptäckte Arno Penzias och Robert Wilson den s.k. kosmiska bakgrundsstrålningen. Denna hade redan 1948 förutsagts av Gamow som ett bevis för att universum tidigare

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar

Relativitetsteorins grunder, våren 2016 Räkneövning 6 Lösningar elativitetsteorins grunder, våren 2016 äkneövning 6 Lösningar 1. Gör en Newtonsk beräkning av den kritiska densiteten i vårt universum. Tänk dig en stor sfär som innehåller många galaxer med den sammanlagda

Läs mer

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010

LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Teoretisk fysik och mekanik Institutionen för Fysik och teknisk fysik Chalmers &Göteborgs Universitet LÖSNING TILL TENTAMEN I STJÄRNORNA OCH VINTERGATAN, ASF010 Tid: 25 augusti 2010, kl 8 30 13 30 Plats:

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

Fission och fusion - från reaktion till reaktor

Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion - från reaktion till reaktor Fission och fusion Fission, eller kärnklyvning, är en process där en tung atomkärna delas i två eller fler mindre kärnor som kallas fissionsprodukter och

Läs mer

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra

Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra Denna tunga klump i mitt hjärta blir bara större och större för varje dag som går och jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte vad jag ska göra längre. Inte längre. Den kärlek jag har för dig slutar

Läs mer

Helene Thäpp, S:t Örjans skolor, Stockholm

Helene Thäpp, S:t Örjans skolor, Stockholm Hej! Nu ska jag berätta en helt osannolik historia för dig!! Den handlar faktiskt om mig och mitt liv såå man skulle kunna säga att det är mina memoarer, hm.. Så kallas en historia om en människas liv.

Läs mer

överhanden och protoner och neutroner skulle bildas. Dessa partiklar bildade tillsammans olika kärnor i grundämnen, främst väte, tungt väte och

överhanden och protoner och neutroner skulle bildas. Dessa partiklar bildade tillsammans olika kärnor i grundämnen, främst väte, tungt väte och I begynnelsen skapade Gud himmel och jord. Och jorden var öde och tom, och mörker var över djupet, och Guds Ande svävade över vattnet. Och gud sade: Varde ljus ; och det blev ljus. Och Gud såg att ljuset

Läs mer

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden?

Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Hur trodde man att universum såg ut förr i tiden? Ursprunglig världsbild Man trodde länge att jorden var en platt skiva omgiven av vatten. Ovanför denna fanns himlen formad som ett halvklot. På detta himlavalv

Läs mer

Partikelfysik och det Tidiga Universum. Jens Fjelstad

Partikelfysik och det Tidiga Universum. Jens Fjelstad Partikelfysik och det Tidiga Universum Jens Fjelstad 2010 05 10 Universum Expanderar Hubbles Lag: v = H 0 D D avståndet mellan två punkter i universum v den relativa hastigheten mellan punkterna H 0 (70km/s)/Mpc

Läs mer

Finns framtiden? Klockan tickar. Tiden går. Sekunder blir

Finns framtiden? Klockan tickar. Tiden går. Sekunder blir Det är i år precis hundra år sedan Albert Einstein publicerade sina första revolutionerande verk. I Einsteins universum flyter rummet och tiden samman till rumtiden, och skillnaden mellan framtid och dåtid

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

Varför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN 2013-10-31 Tord Ekelöf, Uppsala universitet

Varför forskar vi om elementarpartiklar? Svenska lärarare på CERN 2013-10-31 Tord Ekelöf, Uppsala universitet Varför forskar vi om elementarpartiklar? 1 Large Hadron Collider LHC vid CERN i Genève Världens mest högenergetiska protonkrockare 2 Varför hög energi? Enligt kvantmekaniken medger hög energi att man kan

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan) Läsårsplanering NO-ämnen () Utgångspunkten för hur vi på arbetar i de olika ämnena är vad som står i Läroplanen (Lgr-11). Under ett läsår på arbetar vi enligt nedanstående. Ordningsföljden kan variera,

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär.

Astronomi. Hästhuvudnebulosan. Neil Armstrong rymdresenär. Hästhuvudnebulosan Astronomi Neil Armstrong rymdresenär. Illustration av vår galax Vintergatan. Av naturliga själ har vi aldrig sett vår galax ur detta perspektiv. Vilka är vi jordbor egentligen? Var i

Läs mer

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.

Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik. LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Lokal pedagogisk plan

Lokal pedagogisk plan Syfte med arbetsområdet: Undervisningen ska ge eleverna möjligheter att använda och utveckla kunskaper och redskap för att formulera egna och granska andras argument i sammanhang där kunskaper i fysik

Läs mer

Upplägg. Big Bang. Rekombinationen I. Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid. Ett strå. strålningsdominerat universum

Upplägg. Big Bang. Rekombinationen I. Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid. Ett strå. strålningsdominerat universum Översiktskurs i astronomi Lektion 12: Universums barndom och framtid Upplä Upplägg Kosmiska bakgrundstrå bakgrundstrålningen Uppkomsten av galaxer och galaxhopar Den ursprungliga heliumhalten Mörk energi

Läs mer

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei

Läs mer

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget

Miljöfysik. Föreläsning 1. Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget Miljöfysik Föreläsning 1 Information om kursen Miljöfysik Viktiga termodynamiska storheter Jordens energibudget Miljöfysik FKU200 7.5 hp Kursbok : Miljöfysik : Energi för hållbar utveckling (M. Areskoug

Läs mer

- kan solens energikälla bemästras på jorden?

- kan solens energikälla bemästras på jorden? CMS - kan solens energikälla bemästras på jorden? Kai Nordlund Acceleratorlaboratoriet Institutionen för fysikaliska vetenskaper Helsingfors Universitet Innehåll Vad är fusion? Hur kan man utvinna energi

Läs mer