Tid vad är det? Clas Blomberg. Teoretisk fysik KTH

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tid vad är det? Clas Blomberg. Teoretisk fysik KTH"

Transkript

1 Tid vad är det? Clas Blomberg Teoretisk fysik KTH

2 Det finns här i världen en stor och ändå mycket vardaglig hemlighet. Alla människor har del i den, alla känner till den, men mycket få tänker någonsin på den. De flesta accepterar den bara och undrar aldrig över den. Denna hemlighet är tiden. Vi har almanackor och klockor att mäta den med, men det säger inte särskilt mycket, för varenda människa vet ju att en enda timme ibland kan kännas som en evighet, men tvärtom också kan rusa iväg som bara ett ögonblick allt efter vad man upplever under den där timmen. (MIchael Ende; Momo )

3 Nej, förklarade Momo, Jag tänker på tiden själv - något måste den ju ändå vara. För den finns ju. Så vad är den för något i själva verket? Momo funderade länge. Den finns, mumlade hon fundersamt, så mycket är i alla fall säkert. Men man kan inte ta på den. Och inte hålla fast den heller. Kanske är den som en doft? Men den är också något som hela tiden glider förbi. Alltså måste den komma någonstans ifrån. Kanske är den något i stil med vinden? Nej, inte det! Nu vet jag! Den är kanske som en sorts musik, som man bara inte hör därför att den alltid finns där. Fast jag tror faktiskt att jag ändå har hört den många gånger, väldigt lågt och tyst.

4 Vad är tid? En fråga som många ställt med osäkra svar Kyrkofadern Augustinus ställde frågan och sade att om han inte undrade över detta, visste han vad tiden var, men om han skulle förklara för någon som frågar, visste han inte. Momo i Michael Endes barnbok är förbryllad när hon undrar. Tiden är inte en lukt, inget att ta på, kanske en vind som blåser. Vad är den egentligen?

5 Ja, vad är tid? En evig fråga som hänger samman med all utveckling, med våra liv, med naturens och livets utveckling, med Jordens och vårt solsystems utveckling och tillbaka till utvecklingen av universum och frågor om tidens (och därmed världsalltets) början och slut. Fanns det en början? Eller har tiden alltid funnits?

6 Låt mig börja lite försiktigare med frågor om hur vi uppfattar tiden, hur vi kan svara på Momos och Augustinus frågor för att sedan ta upp frågan om tidens riktning, något som definitivt inte är så självklart som man kanske vill tro. Och till slut kommer vi till frågorna om tidens början och slut.

7 Frågorna och försöken till svar säger en hel del om huvudfrågan. Låt oss starta med hur vi uppfattar tiden, och vad vi kanske menar med att förstå.

8 Som Augustinus och Momo och många fler konstaterar: vi vet inom oss vad tiden är, men vi kan inte ta på den. Vi kan inte se den som en doft eller en vind.

9 Vad vi ser som tid hänger klart samman med klockor. Se dem i en vid mening: Klockor är allt som mäter tid, och därmed något grundläggande som beskriver tidens gång.

10 En kanske rättvisare jämförelse borde vara avstånd. Vi kan beskriva vägar; hur vi skall finna något speciellt, men vi kan inte beskriva tidens gång. Jag viss se förståelse som något vi kan tolka i våra hjärnor.

11 Detta hör samman med vår biologiska funktion och hur den utvecklats i evolutionen. Det är viktigt för överlevnad att ha en bra bild av olika platser, sådant man skall undvika och platser där man kan finna mat. Det gäller alla levande djur. Däremot är det inte så viktigt att på detta sätt förstå vad tiden är den går inte att göra mycket åt. Det är inte något som är direkt förknippat med överlevnad.

12 Naturligtvis har vi en förståelse för tidens gång. Alla levande organismer, och också vi själva har inbyggda klockor som styr mycket av våra liv. Grundläggande processer i celler i allt liv har flera, komplicerade funktioner som fungerar som programmerade klockor; efter viss tid skall en sorts process stängas av och andra sättas igång. Dygnsrytmer och dagarnas längd påverkar detta, men det finns rytmer som oberoende av sådant som håller reda på vad olika individer skall göra. Som när det är tid att flytta hem och bilda familj.

13 Den bild vi ser av vår omvärld är inte en kamerabild utan en bild tolkad av våra hjärnor, baserad på synintryck. Man kan fråga sig om det är en bild av verkligheten, vad det innebär. Rätt säkert är att det är en bild som är viktig för våra liv, för att kunna finna vad vi behöver och hitta runt i världen. Vad tiden beträffar kan vi konstatera att den bild vi ser är inte vad som sker nu, utan, som sagt, en tolkad bild baserad på synintryck, någon bråkdels sekund tidigare.

14 Därmed kan jag undvika att tala om vad som menas med nu. Det är gränsen mellan vad som har hänt och vad som skall ske, och det kan räcka.

15 Finns olika sorts tider? Helt klart finns olika slags klockor. Som sades i det inledande citatet en timme kan gå oerhört fort, men också verka hemskt utdragen. Våra inre klockor verkar gå långsamt när vi har lite att göra och känner oss uttråkade, medan de går snabbt när vi har mycket att göra och tiden inte räcker till.

16 Tiden visar sig genom förändringar. I en värld utan förändringar finns ingen tid. Vi ser inte tiden och tidens flöde utan vi ser förändringar. Och klockors mekanismer är byggda på förändringar. Man kan göra klockor som går långsamt och klockor som går snabbt. Därmed kan vi tala om olika tider och olika klockor.

17 Alla naturvetenskapens grundläggande grundprinciper handlar om förändringar i tiden, till exempel rörelser. Newtons rörelseekvationer liksom andra naturlagar som kvantmekanik och relativitetsteori beskriver förändringar när föremål påverkas av krafter. Därmed ger det också en definition av tiden Ännu mer; De ger en universell tid. Det är samma grundläggande tid det är fråga om, som kan uppfattas som naturvetenskaplig, universell tid, En grund för allt som sker och skett i universum Åtminstone sedan13 miljarder år.

18 Och denna tid kan mätas med en oerhörd precision, större än något annat. Definitionen av tid grundas på atomklockor grundade på strålning från ämnen med en mycket väldefinierad frekvens. 1 sekund är definierad som tiden mellan svängningar från en speciell isotop av grundämnet cesium. Den nuvarande precisionen föl en atomklocka är sådan att en klocka som startat under dinosauriernas tid för hundra miljoner år sedan skulle i dag visa tiden som, gått sedan dess med en noggrannhet på cirka en sekund.

19 Men nu till ett helt annat, centralt begrepp: Tidens riktning. Visst verkar det självklart: Vi föds, lever och dör. Inte tvärt om. Vi kommer ihåg vad som hände i går, men inte vad som händer i morgon. Det verkar självklart, något som hör ihop med all tid. Vad finns för problem här?

20 I de enklaste, renodlade fysikaliska processerna finns ingen tidspil. Processer är identiska om tidsriktningen ändras.

21 Ett direkt sätt att beskriva en tidspil är att filma en händelse och sedan jämföra visning i verklig och omvänd riktning. Oftast ser man en klar skillnad; den omvända riktningen verkar visa vad vi uppfattar som orimligt. Ett typiskt exempel som ibland visas är en simhoppare som dyker, men omvänt slängs upp ur vattnet till en trampolin Det uppfattas som helt orimligt.

22 Ett biljardklot som kolliderar med ett annat är just en renodlad situation som ser ut att vara helt rimlig både på en film som är tagen normalt och den omvända. En kollision mellan biljardklot och dess omvändning är under förutsättningar som är väl uppfyllda i princip båda väl beskrivna av fysikens grundlagar. Utveckla detta. Man startar med ett antal klot som i en ordnad struktur och ett klot som skjuts mot dessa. Kloten sprids sedan med olika hastigheter åt olika håll.

23 Den omvända processen innebär ett antal klot som rör sig, till synes oordnat, och kolliderar med andra biljardklot. Slutresultatet blir en ordnad struktur med klot som ligger stilla och ett klot som rör sig från dessa.

24 Vi vet alla att det är enklare att köra en bil ut från en parkeringslucka än att köra in i samma lucka. Men en bil som kör ut, kör samma väg som perfekt leder in. Läget i luckan är begränsad. Det är viktigt att komma in med viss precision. Kör man ut måste man inte komma till ett bestämt läge.

25 För komplicerade händelser blir processerna mer komplexa. En simhoppare som dyker i en bassäng från en trampolin kommer ner i vattnet, skjuter undan vatten (vilket innefattar närmast oräkneliga vattenmolekyler). De hejdar simhopparen och startar en rörelse bland alla vattenmolekyler. Den omvända processen innebär en simmare som påverkas av en välordnad rörelse av alla vattenmolekyler som skulle kunna lyfta upp simmaren och slänga upp honolm/henne till trampolinen. Det är inte orimligt enligt fysikens lagar, men innefattar en enorm ordnad rörelse hos alla vattenmolekyler.

26 Detta är vad som beskrivs av termodynamikens andra huvudsats. Typiska grundprocesser är luft som strömmar ut i ett (i det närmaste) lufttomt rum och snart fyller hela rummet, Motsatsen där luft spontant komprimeras och skapar ett lufttomt rum är en orimlig händelse. Temperaturskillnader utjämnas (om det inte finns någon speciell mekanism som motverkar det hela). Man kan inte få en spontan temperaturskillnad i ett system som ursprungligen jämn temperatur. Sådant innebär processer som kräver mycket speciell inordning av grundläggande komponenter med rörelser.

27 Sådant uppfattas ofta som en tendens för system att bli oordnade. Kloten i biljardspelet blir mer oordnade, det är alltför speciellt att uppnå ordning. Simhopparen orsakar en oordning i vattnet; den omvända processen skulle innebära en mycket speciell ordning. Oordningen innebär ofta en utjämning: en jämn fördelning av luftmolekyler i ett rum eller en jämn temperatur.

28 I fysiken beskrivs detta av det svårbegripliga begreppet entropi, som oftast uppfattas som ett mått på oordning.

29 Termodynamikens tendens är att leda mot vad som uppfattas som jämvikt, tillstånd med vad som ses som maximal entropi, maximal oordning, maximal utjämning. En värld helt i jämvikt är helt utjämnad, utan struktur utan möjlighet till förändring och därmed utan tid.

30 Allt leder inte på ett enkelt sätt till oordning Kemiska reaktioner som förbränning innebär också processer mot ökad entropi. Men de sker långsamt eller inte alls vid normala temperaturer. De kan kräva att antändas för att komma igång och leda mot jämvikt. Exempel bensin och syre.

31 Processer som enligt grundprinciperna skulle gå mot jämvikt sker inte på ett enkelt sätt. Sådant är väsentligt för oss. Det innebär att speciella processer kan utnyttja termodynamikens tendenser och kan bygga upp speciella, viktiga ämnen för oss. Detta sker utan att allt går mot jämvikt. De nya ämnena som byggs upp är inte i jämvikt.

32 Kärnreaktioner går ännu mindre på ett enkelt sätt mot jämvikt Som kemiska reaktioner är kärnreaktioner inte i jämvikt För att de ska leda mot jämvikt krävs mycket höga temperaturer ( i solen 10 miljoner grader), Och speciellt situationer i stjärnexplosioner som supernovor, Som leder till olika ämnen som sedan är väsentliga i senare sol- och planetsystem.

33 Kärnreaktioner i solens är grunden för solstrålning och ett inflöde av energi till jorden Det är en förutsättning för livet på jorden, och också grunden till alla aktivitet på jorden, även till sådant som tropiska oväder och ojämna klimateffekter.

34 Solens reaktioner och dess strålning påverkar hela planetsystemet och dess utveckling. Kärnreaktionerna i solen blir alltmer effektiva och solen blir successivt varmare. Om det inte utvecklats fotosyntetiska organismer som lett till en syreatmosfär istället för en koldioxid-dominerad skulle jorden kanske varit alltför het för liv och troligen helt annorlunda än i dag.

35 Solens ökande värme kommer så småningom (om flera hundra miljoner år) att leda till att jordens hav kokar bort livet som finns idag kommer att få det allt svårare även utan människans påverkan. Ännu senare, när solens kärnreaktioner börjar gå mot sitt slut kommer solen att växa och då sluka upp den vid den tiden kan ske obeboeliga jorden.

36 Sedan slocknar solen helt och vårt planetsystem blir en allt kallare komponent i vår galax. Men ännu mer spektakulära processer väntar, och det kan vara på sin plats att fortsätta med den stora frågan om tidens början, utveckling och slut.

37 Hur är det med tidsresor? Kan man i enlighet med en del filmer och science fiction historier konstruera en maskin som transporterar oss till en annan tid? Det verkar orimligt på flera sätt. En människa skulle resa bakåt i tiden och möta sig själv. Vad skulle det betyda? Vad som diskuterats mycket är möjligheten att en person reste bakåt i tiden och mördade sin farfar; därmed göra det omöjligt att senare födas.

38 Einsteins allmänna relativitetsteori beskriver komplicerade förhållanden i rum och tid. Man har visat att i denna matematiska teori finns möjligheter för vägar som går bakåt i tiden genom vad som kallas maskhål. Man vet dock mycket lite om hur detta fungerar och det finns inga praktiska resultat om vad som kan transporteras i dessa maskhål.

39 Vad som framförallt sagts är att dessa maskhål skulle kunna bryta mot orsak-verkan samband (kausalitet). En verkan skulle komma före dess orsak. Personer som tagit tidsresor på allvar har hävdat att maskhålen skulle vara förknippade med inbyggda restriktioner som skulle hindra sådana effekter. Troligen gäller starkare regler än så. Det verkar inte troligt att människor kommer att utveckla tidsmaskiner och fara bakåt i tiden. Förresten, om det skulle bli möjligt i en framtid, varför har man inte sett något spår från sådana tidsresor?

40 Det verkar rimligt att maskhål (om sådant finns) bara fungerar för renodlade situationer (Jämför processer som bryter mot en tidspil) Antagligen är de mycket trånga och bara öppna för mycket små, enstaka partiklar Och speciellt inte för sammansatta strukturer (som människor)

41 Tidens början, utveckling och slut Låt mig då komma till Tidens och Universums hela historia. Har de alltid funnits? Eller fanns det en start? Om det fanns en början (vilket man tror): Hur började det? Hur utvecklades det? Var kommer vår jord och livet på jorden in?

42 Början Big Bang Många observationer pekar klart på att universum och därmed också tiden startade som en kraftig expansion av ett mycket komprimerat tillstånd. Det vi kallar Big Bang.

43 Före Big Bang För ett så enormt komprimerat tillstånd som man anser gällde som utgångstillstånd finns ingen allmänt accepterad teoretisk beskrivning inget som kan ge en klar grund för hur tiden startat. Einsteins allmänna relativitetsteori beskriver av expansion från ett oändligt komprimerat tillstånd Dess tolkning är att rum och tid startade vid Big Bang Det fanns inget före.

44 Det finns nu många spekulationer om en underliggande mycket komprimerad värld, som också handlar om flera världar multiversa som uppstått likt vårt universum Dessa världar kan ha utvecklat olika grundlagar och kan utvecklas på olika sätt. Det finns inga möjligheter att se och studera dessa multiversa, vad en del hoppas på är att de på något sätt kan ge spår i vårt universum.

45 Speciellt kan en sådan bild förklara varför Våra grundlagar är så speciella. Om inte vissa naturkonstanter är som de är skulle inte stjärnor kunna bildas och lysa Och liv i varje fall i den form vi känner skulle inte kunna uppstå och utvecklas.

46 Tidig utveckling av universum Vår kännedom om materien ger möjlighet att beskriva de tidigaste skedena i universums expansion. Energitätheten var mycket hög och därmed också temperaturen. Är de alltför höga kan inte materia som vi känner den bildas. Det omfattar också de grundläggande beståndsdelarna som protoner och neutroner Och ännu högre grad atomer och atomkärnor

47 Fortsatt expansion När expansionen fortsatte, minskade energitäthet och också temperatur. Det ledde till situationer som vi känner till När universum var ungefär en sekund gammal kunde partiklar av det slag som sätter samman all materia i dag att stabiliseras. Under en kort tid, några minuter efter den stora smällen kunde några av de enklaste atomkärnorna bildas, speciellt tungt väte, helium och litium. Inget mer

48 Atomkärnor möjlighet till test Huvudparten av universums lätta atomkärnor bildades under de första minuterna. Dessa processerna är kända och man kan jämföra proportionen av dessa ämnen i universum med beräknade resultat De visar god överensstämmelse och ses som en viktig bekräftelse av får bild av dessa skeden.

49 Universum som ogenomskinligt plasma Atomkärnor fanns men det dröjde några hundratusen år innan universum avkylts tillräckligt för att bilda atomer och vad vi ser som materia. Universum bildade då vad vi kallar ett plasma: en blandning av joner elektriskt laddade partiklar Som också ger elektromagnetisk strålning (ljus). Den strålningen finns kvar (bakgrundsstrålning) och ger också information om universums utveckling Hela universum var homogent, ständigt lysande, ogenomskinligt.

50 Först efter några hundratusen år hade temperaturen blivit tillräckligt låg för att atomer skulle kunna bildas Det gav också möjligt att bilda stjärnor. Och härifrån är universums utveckling mer som vi tänker oss. Med stjärnor de första huvudsakligen av väte och helium. Dessa stjärnor utvecklades under miljontals år innan de slutade med kraftiga explosioner genom komplicerade kärnreaktionen som ledde till tyngre ämnen som i dag bildar planeter och också liv.

51 Astronomen ser bakåt i tiden När astronomer studerar världsalltet är det viktigt att observera att det har tagit en lång tid för ljuset från en viss stjärna innan det nått vår jord och astronomens instrument ljuset har en bestämd hastighet och avstånden är astronomiskt stora. Man ser därmed bakåt i tiden. Det finns möjligheter att bestämma avstånd och tid till de iakttagna himlakropparna, vilket kan ge information om universums tidigaste perioder och också hur universums utvidgning fortskrider.

52 Universums, jordens ålder Man kan inte se längre än till plasmaperioden, men man kommer ändå nära Big Bang genom at se avlägsna stjärnor vars avstånd man kan komma åt. På det sättet har man funnit en rätt accepterad ålder av universum (från Big Bang), på 13,75 miljarder ( ) år Det är ungefär 3 gånger längre än jordens ålder på ungefär 4,5 miljarder år.

53 Universums utvidgning ökar Under de senaste 15 åren har man funnit att universums utvidgning ökar, vilket påverkar bilden av universums och tidens slut. På 90-talet när jag gav motsvarande föredrag fanns en allmän uppfattning att universums utvidgning skulle stanna upp och vändas till sin motsats; en hopdagning som slutade med vad som liknar utgångspunkten: A big crunch Den stora kraschen; ett hett komprimerat tillstånd.

54 Slutet: isolerade världar i ett ständigt växande universum Men efter de senaste, observationerna att universums utvidgning ökar, kommer man till en annan bild, ett universum som växer, blir allt större och också kallare. Det leder till en värld där stjärnor brinner ut och nya inte kan nybildas då avstånden blir alltför stora. Kvarvarande himlakroppar att bli helt isolerade utan möjligheter att göra observationer av övriga delar och inte heller om vad som har varit.

55 Vid 1800-talets slut när man började få grepp om termodynamikens tidspil började man med viss fasa tala om en värmedöd ; en värld med maximal entropi, maximal utjämning, begrepp som väcker viss fasa. Men dagens slutscenario är ännu värre. Vilket uttrycks av Victor Rydbergs dikt Livslust och livsleda. Världsalltet nalkas sin eviga vila. Värmen fördelar sig allt jämnare i rymden och när fördelningen är avslutad upphör rörelse och liv. Allt försvinner i omedvetenhetens natt. Men den siste glädjejublaren skall tystna då Herren sveper kring ljuset mörkrets dok Och breder den stora natten över oss under oss

56 Men det är lång tid till dess Människor kommer att leva kvar på jorden under lång tid, kanske utvecklas på sätt som vi nu inte vet något om. Med dessa tidsperspektiv är människans tid på jorden väldigt liten. Och en människoålder försvinnande. Liv kan knappast finnas kvar till slutet, men nytt liv finns kanske i andra multiversa, även om vi aldrig kan få kunskap om dem

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen.

Atomens historia. Slutet av 1800-talet trodde man att man hade en fullständig bild av alla fysikaliska fenomen. Atomfysik ht 2015 Atomens historia Atom = grekiskans a tomos som betyder odelbar Filosofen Demokritos, atomer. Stort motstånd, främst från Aristoteles Trodde på läran om de fyra elementen Alla ämnen bildas

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin

Innehåll. Förord...11. Del 1 Inledning och Bakgrund. Del 2 Teorin om Allt en Ny modell: GET. GrundEnergiTeorin Innehåll Förord...11 Del 1 Inledning och Bakgrund 1.01 Vem var Martinus?... 17 1.02 Martinus och naturvetenskapen...18 1.03 Martinus världsbild skulle inte kunna förstås utan naturvetenskapen och tvärtom.......................

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp.

Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Fysik 1 kapitel 6 och framåt, olika begrepp. Pronpimol Pompom Khumkhong TE12C Laddningar som repellerar varandra Samma sorters laddningar stöter bort varandra detta innebär att de repellerar varandra.

Läs mer

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser

7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser 7. Inre energi, termodynamikens huvudsatser Sedan 1800 talet har man forskat i hur energi kan överföras och omvandlas så effektivt som möjligt. Denna forskning har resulterat i ett antal begrepp som bör

Läs mer

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN

NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN NYHETER I TEKNIKKLUBBEN LUSTEN Solcellsbilar Våra bilar spyr ut smutsiga avgaser. Strömmen hemma i vägguttaget kommer delvis från smutsig kolkraft och vi slänger mycket som skulle kunna återanvändas. Många

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse

Läs mer

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart.

Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Käre användare! Denna pdf-fil är nedladdad från Illustrerad Vetenskaps webbplats (www.illvet.com) och får ej lämnas vidare till tredjepart. Av hänsyn till copyright innehåller den inga foton. Med vänlig

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner

Solens energi alstras genom fusionsreaktioner Solen Lektion 7 Solens energi alstras genom fusionsreaktioner i dess inre När solen skickar ut ljus förlorar den också energi. Det måste finnas en mekanism som alstrar denna energi annars skulle solen

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 C, D Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR!

Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! Hur mycket betyder Higgspartikeln? MASSOR! 1 Introduktion = Ni kanske har hört nyheten i somras att mina kollegor i CERN hade hittat Higgspartikeln. (Försnacket till nobellpriset) = Vad är Higgspartikeln

Läs mer

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande).

Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna inte är uttömmande). STOCKHOLMS UNIVERSITET FYSIKUM Tentamensskrivning i Materiens Minsta Byggstenar, 5p. Lördag den 15 juli, kl. 9.00 14.00 Lösningar - Rätt val anges med fet stil i förekommande fall (obs att svaren på essäfrågorna

Läs mer

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum:

Atom- och Kärnfysik. Namn: Mentor: Datum: Atom- och Kärnfysik Namn: Mentor: Datum: Atomkärnan Väteatomens kärna (hos den vanligaste väteisotopen) består endast av en proton. Kring kärnan kretsar en elektron som hålls kvar i sin bana p g a den

Läs mer

10. Relativitetsteori Tid och Längd

10. Relativitetsteori Tid och Längd Relativa mätningar Allting är relativt är ett välbekant begrepp. I synnerhet gäller detta när vi gör mätningar av olika slag. Många mätningar består ju i att man jämför med någonting. Temperatur är en

Läs mer

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html

Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Alla bilder finns på kursens hemsida http://www.physto.se/~lbe/poeter.html Fysik för poeter 2010 Professor Lars Bergström Fysikum, Stockholms universitet Vi ska börja med lite klassisk fysik. Galileo Galilei

Läs mer

Finns framtiden? Klockan tickar. Tiden går. Sekunder blir

Finns framtiden? Klockan tickar. Tiden går. Sekunder blir Det är i år precis hundra år sedan Albert Einstein publicerade sina första revolutionerande verk. I Einsteins universum flyter rummet och tiden samman till rumtiden, och skillnaden mellan framtid och dåtid

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Fysikaliska modeller

Fysikaliska modeller Fysikaliska modeller Olika syften med fysiken Grundforskarens syn Finna förklaringar på skeenden i naturen Ställa upp lagar för fysikaliska skeenden Kritiskt granska uppställda lagar Kontrollera uppställda

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder

Universum. Stjärnbilder och Världsbilder Universum Stjärnbilder och Världsbilder Stjärnor Stjärngrupp, t.ex. Karlavagnen Stjärnbild, t.ex. Stora Björnen Polstjärnan Stjärnor livscykel -Protostjärna - Huvudseriestjärna - Röd jätte - Vit dvärg

Läs mer

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15

Innehållsförteckning. Framtid för Fusionsreaktor 12-13 Källförteckning 14-15 Fusionsreaktor Innehållsförteckning Historia bakom fusionsreaktor 2-3 Energiomvandling som sker 4-5 Hur fungerar en fusionsreaktor 6-7 ITER 8-9 Miljövänlig 10 Användning av Fusionsreaktor 11 Framtid för

Läs mer

ÖVNING: Träna läsförståelse!

ÖVNING: Träna läsförståelse! ÖVNING: INNEHÅLL... Vårt solsystem... Vintergatan 7... Stjärnbilder 8 9... En spännande tävling 10 11... Ord i rutor 1... Lånade ord 1 1... Vandring på månen 1 17... Ett rymdäventyr 18 19... Tänk efter!

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

Fotoelektriska effekten

Fotoelektriska effekten Fotoelektriska effekten Bakgrund År 1887 upptäckte den tyska fysikern Heinrich Hertz att då man belyser ytan på en metallkropp med ultraviolett ljus avges elektriska laddningar från ytan. Noggrannare undersökningar

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften

Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014. Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften Namn: Fysik åk 4 Väder VT 2014 Väder Ex. Moln, snö, regn, åska, blåst och temperatur. Meteorologi Läran om vad som händer och sker i luften År, årstider, dag och natt Vi har fyra årstider; vår, sommar,

Läs mer

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson

Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson 1 Hubbles lag Föreläsning 13/5 Universums expansion och storskaliga struktur Ulf Torkelsson Den amerikanske astronomen Vesto M. Slipher upptäckte redan på 1910-talet att ljuset från praktiskt taget alla

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder

Värme och väder. Solen värmer och skapar väder Värme och väder Solen värmer och skapar väder Värmeenergi Värme är en form av energi Värme är ett mått på hur mycket atomerna rör på sig. Ju varmare det är desto mer rör de sig. Värme får material att

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera.

5. Bryt ljus i ett hål, hålkamera. Ljusets dag 1. Ljuset går rakt fram tills det bryts. Låt ljuset falla genom dörröppningen till ett mörkt rum. Se var gränserna mellan ljus och mörker går. Reflektera ljus ut i mörkret med t ex CDskivor,

Läs mer

Guld. fabriker. Kosmos nya

Guld. fabriker. Kosmos nya aktuell forskning Kosmos nya Guld fabriker Hur skapas materian runt omkring oss? Vissa kända metaller bildas på alldeles oväntade ställen, visar den senaste forskningen. Stephan Rosswog förklarar. Sedan

Läs mer

Grundläggande energibegrepp

Grundläggande energibegrepp Grundläggande energibegrepp 1 Behov 2 Tillförsel 3 Distribution 4 Vad är energi? Försök att göra en illustration av Energi. Hur skulle den se ut? Kanske solen eller. 5 Vad är energi? Energi används som

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial).

Man har mycket kläder på sig inomhus för att hålla värmen. Kläderna har man oftast tillverkat själv av ylle, linne & skinn (naturmaterial). ENERGI Bondefamiljen för ca 200 år sedan (före industrialismen) i februari månad, vid kvällsmålet : Det är kallt & mörkt inne i timmerhuset. Fönstren är täckta av iskristaller. Det brinner i vedspisen

Läs mer

Från Big Bang till universums acceleration

Från Big Bang till universums acceleration Från Big Bang till universums acceleration Rahman Amanullah Forskare vid Oskar Klein Center, Stockholms universitet http://okc.albanova.se/blog/ Hur vet vi att det vi vet är sant? Lånad av Per-Olof Hulth

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

Vad är vatten? Ytspänning

Vad är vatten? Ytspänning Vad är vatten? Vatten är livsviktigt för att det ska finnas liv på jorden. I vatten finns något som kallas molekyler. Dessa molekyler går inte att se med ögat, utan måste ses med mikroskop. Molekylerna

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus

Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus Frågor till filmen Vi lär oss om: Ljus 1. Hur är vår planet beroende av ljus? 2. Vad är ljus? 3. Vad är elektromagnetisk energi? 4. Vad kallas de partiklar som energin består av? 5. Hur snabbt är ljusets

Läs mer

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009

NATIONELLT ÄMNESPROV I FYSIK VÅREN 2009 Prov som ska återanvändas omfattas av sekretess enligt 4 kap. 3 sekretesslagen. Avsikten är att detta prov ska kunna återanvändas t.o.m. 2009-06-30. Vid sekretessbedömning skall detta beaktas. NATIONELLT

Läs mer

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik:

Fysik. Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: Fysik Arbetslag: Gamma Klass: 8 S Veckor: 43-51, ht-2015 Akustik och optik (ljud och ljus) och astronomi Utdrag ur kursplanen i fysik: - Använda kunskaper i fysik för att granska information, kommunicera

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

FRÅN MASSA TILL TYNGD

FRÅN MASSA TILL TYNGD FRÅN MASSA TILL TYNGD Inledning När vi till vardags pratar om vad något väger använder vi orden vikt och tyngd på likartat sätt. Tyngd associerar vi med tung och söker vi på ordet tyngd i en synonymordbok

Läs mer

Utbildningsutmaningar för ATLAS-experimentet

Utbildningsutmaningar för ATLAS-experimentet Utbildningsutmaningar för ATLAS-experimentet Erik Johansson Stockholms universitet 1 Projektledare Michael Barnett Lawrence Berkeley Nat. Lab. Erik Johansson Stockholms universitet 2 ATLAS utmaningar 1.

Läs mer

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär Vecka 49 Denna veckan ska vi arbeta med olika begrepp inom avsnittet energi. Var med på genomgång och läs s. 253-272 i fysikboken. Se till att du kan följande till nästa vecka. Du kan göra Minns du? och

Läs mer

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111

Tentamen. Fysik del B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Linköpings Universitet Institutionen för Fysik, Kemi, och Biologi Tentamen Freagen en 1:e juni 2012, kl 08:00 12:00 Fysik el B2 för tekniskt / naturvetenskapligt basår / bastermin BFL 122 / BFL 111 Tentamen

Läs mer

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning

ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN. Lärarhandledning ASTRONAUT PÅ RYMD- STATIONEN Lärarhandledning 1 Vad gör en astronaut egentligen? Hur påverkar tyngdlösheten det dagliga livet ombord på rymdstationen? Genom olika montrar, som Gravitationstratten och Planetvågarna,

Läs mer

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9

Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Lokal studieplan för träningsskolan i verklighetsuppfattning åk 1-9 Kunskaps område Människa, djur och natur Centralt innehåll Kunskapskrav åk 9 grundläggande Människans upplevelse av ljud, ljus, temperatur,

Läs mer

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g

ELEKTRICITET. http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET ELEKTRICITET http://www.youtube.com/watch?v=fg0ftkaqz5g ELEKTRICITET Är något vi använder dagligen.! Med elektricitet kan man flytta energi från en plats till en annan. (Energi produceras

Läs mer

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt.

ARBETE VAD ÄR DET? - Mätningar och mätinstrument och hur de kan kombineras för att mäta storheter, till exempel fart, tryck och effekt. Inledning ARBETE VAD ÄR DET? När vi till vardags pratar om arbete är det en helt annan sak än begreppet arbete i fysikens värld. Ett lönearbete är t ex att arbeta som vaktpost utanför Buckingham Palace.

Läs mer

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.

Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer. Värme är alltså en form av energi. En viss temperatur hos ett ämne motsvara alltså en viss inre energi. Vatten

Läs mer

HEMPROV LJUD OCH LJUS

HEMPROV LJUD OCH LJUS HEMPROV LJUD OCH LJUS Utlämnat: 100329 Rekommenderat inlämningsdatum: 100412 Besvara frågorna handskrivet eller på dator. Lämna in för hand eller e-posta till kristian.bjornberg@bildning.habo.se Alla frågor

Läs mer

Tema 1 Minisar - Årskurs 3

Tema 1 Minisar - Årskurs 3 Minisar årskurs 3 - Tidsmaskinen Här vill vi på ett lekfullt sätt skapa intresse för och kunskap om de stora sprången i människans svindlande historia. Vi letar efter de stora utvecklingssteg som möjliggjorts

Läs mer

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0]

Prov 3 2014-10-13. (b) Hur stor är kraften som verkar på en elektron mellan plattorna? [1/0/0] Namn: Område: Elektromagnetism Datum: 13 Oktober 2014 Tid: 100 minuter Hjälpmedel: Räknare och formelsamling. Betyg: E: 25. C: 35, 10 på A/C-nivå. A: 45, 14 på C-nivå, 2 på A-nivå. Tot: 60 (34/21/5). Instruktioner:

Läs mer

Lärarfortbildningar 2010

Lärarfortbildningar 2010 Lärarfortbildningar 2010 Vetenskapens Hus och Naturens Hus Vi bjuder härmed in dig som lärare till flera intressanta fortbildningar i Vetenskapens Hus och Naturens Hus under våren och hösten 2010. Vi erbjuder

Läs mer

Den stora kometjakten

Den stora kometjakten Den stora kometjakten Lärarhandledning lektion om kometjägaren Rosetta Detta är en lärarhandledning om rymdfarkosten Rosetta. Rosettas uppdrag är att undersöka en komet i detalj genom att åka ikapp den

Läs mer

Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07

Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07 Lokal ämnesplan i NO år 6-9 27/10-07 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Ekologi och ekosystem år 6, 7, 8, 9 ämnen: Bi, Ke (Bi) Ha kännedom om några av jordens ekosystem och hur organismers samverkan

Läs mer

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid

7. Radioaktivitet. 7.1 Sönderfall och halveringstid 7. Radioaktivitet Vissa grundämnens atomkärnor är instabila de kan sönderfalla av sig själva. Då en atomkärna sönderfaller bildas en mindre atomkärna, och energi skickas ut från kärnan i form av partiklar

Läs mer

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp

KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI för år 7-9 vid Vifolkaskolan, Mantorp 2002-06-12 KURSPLAN I FYSIK, KEMI OCH BIOLOGI, Mantorp Övergripande mål Skolan skall i sin undervisning i de naturorienterande ämnena sträva efter att eleven - tilltror och utvecklar sin förmåga att se

Läs mer

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2

Maria Österlund. Ut i rymden. Mattecirkeln Tid 2 Maria Österlund Ut i rymden Mattecirkeln Tid 2 NAMN: Hur mycket är klockan? fem i åtta 10 över 11 5 över halv 7 20 över 5 10 över 12 kvart i 2 5 över 3 20 i 5 5 i 11 kvart i 6 5 i halv 8 5 över halv 9

Läs mer

DIKTA MOT STJÄRNORNA EN DIKTSAMLING MED RYMDTEMA

DIKTA MOT STJÄRNORNA EN DIKTSAMLING MED RYMDTEMA DIKTA MOT STJÄRNORNA EN DIKTSAMLING MED RYMDTEMA 7A OCH 7B BERGUNDASKOLAN, VÄXJÖ 2015 DIKTA MOT STJÄRNORNA En diktsamling av 7a & 7b, Bergundaskolan, Växjö 2015 LINUS Rymddikt Rymden skiner starkt av alla

Läs mer

Solceller Fusion Energin från solen kommer från då 2 väteatomer slås ihop till 1 heliumatom, fusion Väte har en proton, helium har 2 protoner Vid ekvatorn ger solen 3400 kwh/m 2 och år I Sverige ger solen

Läs mer

Kraft, tryck och rörelse

Kraft, tryck och rörelse Kraft, tryck och rörelse Kraft En kraft kan ändra form, fart och rörelseriktning hos föremål. Kraft mäts i Newton, N. Enheten är uppkallad efter fysikern Isaac Newton som levde på 1600- talet. 1 N är ungefär

Läs mer

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar.

Q I t. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23. Eleonora Lorek. Ström. Ström är flöde av laddade partiklar. Ellära 2 Elektrisk ström, kap 23 Eleonora Lorek Ström Ström är flöde av laddade partiklar. Om vi har en potentialskillnad, U, mellan två punkter och det finns en lämplig väg rör sig laddade partiklar i

Läs mer

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant

FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK. Fysik - Måldokument Lena Folkebrant Fysik - Måldokument Lena Folkebrant FYSIK ÅK 9 AKUSTIK OCH OPTIK Ljud är egentligen tryckförändringar i något material. För att ett ljud ska uppstå måste något svänga eller vibrera. När en gitarrsträng

Läs mer

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2

De gröna demonerna. Jorden i fara, del 2 De gröna demonerna Jorden i fara, del 2 KG Johansson SMAKPROV Publicerad av Molnfritt Förlag Copyright 2014 Molnfritt Förlag Den fulla boken har ISBN 978-91-87317-35-4 Boken kan laddas ned från nätbutiker

Läs mer

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag

Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme och väder. Prov v.49 7A onsdag, 7B onsdag, 7C tisdag, 7D torsdag Värme år 7 I detta område kommer vi att arbeta med följande centrala innehåll: Väderfenomen och deras orsaker. Hur fysikaliska begrepp

Läs mer

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER

NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER NATURVETENSKAPLIGA UPPGIFTER SEMMELWEIS DAGBOK TEXT 1 Juli 1846. Nästa vecka får jag en befattning som Herr Doktor vid förlossningsklinikens första avdelning på Wiens allmänna sjukhus. Jag förfärades då

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Från snökaos till kvantkaos

Från snökaos till kvantkaos 020302 Kaosforskning var högsta mode på åttiotalet. Sedan blev det tyst. Men för väderprognoser är kaosmatematiken fortfarande högaktuell, liksom för den nya nanotekniken. Från snökaos till kvantkaos Av

Läs mer

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält

DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II. Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält DEMONSTRATIONER ELEKTROSTATIK II Bandgeneratorns princip Försök med bandgeneratorn Åskvarnare Ljuslåga i elektrostatiskt fält Introduktion I litteraturen och framför allt på webben kan du enkelt hitta

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

1 Den Speciella Relativitetsteorin

1 Den Speciella Relativitetsteorin 1 Den Speciella Relativitetsteorin På tidigare lektioner har vi studerat rotationer i två dimensioner samt hur vi kan beskriva föremål som roterar rent fysikaliskt. Att från detta gå över till den speciella

Läs mer

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING

WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING WORKSHOP: EFFEKTIVITET OCH ENERGIOMVANDLING Energin i vinden som blåser, vattnet som strömmar, eller i solens strålar, måste omvandlas till en mera användbar form innan vi kan använda den. Tyvärr finns

Läs mer

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka

Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka 2011 Information om strålskydd vid kärnkraftsolycka Vad kan hända vid en olycka? Kärnkraftverken är byggda med system som ska skydda mot både tekniska och mänskliga fel. Men om en olycka ändå skulle inträffa

Läs mer

Sammanfattning: Fysik A Del 2

Sammanfattning: Fysik A Del 2 Sammanfattning: Fysik A Del 2 Optik Reflektion Linser Syn Ellära Laddningar Elektriska kretsar Värme Optik Reflektionslagen Ljus utbreder sig rätlinjigt. En blank yta ger upphov till spegling eller reflektion.

Läs mer

Upplägg. Övergripande problem. Astronomisk enhet. Hur lång tid tar det? Hur lång tid tar det? 2013-07-21

Upplägg. Övergripande problem. Astronomisk enhet. Hur lång tid tar det? Hur lång tid tar det? 2013-07-21 Intelligent liv i Universum Är vi ensamma? Föreläsning 8: Interstellära resor Upplägg Hur lång tid tar en interstellär resa? Relativistiska effekter Tänkbar teknologi Tidsresor Davies: kapitel 6 Webb:

Läs mer

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet

Kumla Solsystemsmodell. Skalenlig modell av solsystemet Kumla Solsystemsmodell Skalenlig modell av solsystemet Kumla Astronomiklubb har i samarbete med Kumla kommun iordningställt en skalenlig modell av solsystemet runt om i Kumla. Placeringen av samtliga tio

Läs mer

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall

Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Se-på-påse: Förskolan kan själv! Ikaros fall Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning

Läs mer

Fysiken i naturen och samhället

Fysiken i naturen och samhället Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll Engergins oförstörbarhet och flöde Energikällor och energianvändning Väder och väderfenomen Fysiken i naturen och samhället Fysiken och Fysik åk 4-6 - Centralt innehåll

Läs mer

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH

TERMODYNAMIK? materialteknik, bioteknik, biologi, meteorologi, astronomi,... Ch. 1-2 Termodynamik C. Norberg, LTH TERMODYNAMIK? Termodynamik är den vetenskap som behandlar värme och arbete samt de tillståndsförändringar som är förknippade med dessa energiutbyten. Centrala tillståndsstorheter är temperatur, inre energi,

Läs mer

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net

Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem. En rapport från SlutaSnusa.net Tre misstag som förstör ditt försök att sluta snusa och hur du gör någonting åt dem En rapport från SlutaSnusa.net Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Nikotinnoja... 4 Misstag #2: Skenmotiv... 7 Misstag

Läs mer

Grundläggande simning

Grundläggande simning Grundläggande simning En del av charmen med simning är den variation den erbjuder. I alla fyra simsätten gäller det att driva sig själv genom vattnet så effektivt som möjligt. Då är det inte överraskande

Läs mer

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt.

Observera också att det inte går att både se kanten på fönstret och det där ute tydligt samtidigt. Om förstoringsglaset Du kan göra mycket med bara ett förstoringsglas! I många sammanhang i det dagliga livet förekommer linser. Den vanligast förekommande typen är den konvexa linsen, den kallas också

Läs mer

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13)

GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven. A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) GEOGRAFI Vår livsmiljö jorden och haven A. VÅR PLANET. (sid. 4-13) 1a. Jorden tillhör en galax. Vad heter den? b. Vad är en galax för någonting? c. Hur har antagligen vår planet bildats? 2a. När steg den

Läs mer

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven:

FYSIK. Lokal kursplan för ämnet Fysik. Kungsmarksskolan. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven: Kungsmarksskolan FYSIK Lokal kursplan för ämnet Fysik. Strävansmål år 9. Skolan skall i sin undervisning i fysik sträva efter att eleven: - utvecklar kunskap om begreppen tid, rum, materia. tyngd, massa,

Läs mer

16 Budskapskudde I. Information lagras i hela hjärnan och har flera olika minnesfunktioner.

16 Budskapskudde I. Information lagras i hela hjärnan och har flera olika minnesfunktioner. vii INLEDNING I begynnelsen var allt mörkt. Inga doftljus brann. Det regnade i miljontals år och jorden täcktes av enorma oceaner. Enkla organiska föreningar utgjorde det första livet på jorden och därmed

Läs mer

Frossa en brännhet klimatfars

Frossa en brännhet klimatfars Introduktion till Frossa en brännhet klimatfars Vi kommer från Teater Barbara och vi heter Johan Ehn, Anders Jansson och Carina Jingrot. Vi är skådespelare i pjäsen FROSSA en brännhet klimatfars. Föreställningen

Läs mer

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Fysik. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Fysik Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Vad är en art? morfologiska artbegreppet

Vad är en art? morfologiska artbegreppet Vad är en art? Vad är en art? Du tycker kanske att det är uppenbart vad som är olika arter? En hund är en annan art än en katt det ser man ju på långt håll. De flesta arter är så pass olika att man på

Läs mer

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Namn: Klass: 1 De naturvetenskapliga ämnena Alla de naturvetenskapliga ämnena, kemi, fysik och biologi, har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Finns

Läs mer

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11

Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Förnyelsebar energi Exempel på hur ENaT:s programpunkter är kopplade till Lgr-11 Allt arbete med ENaTs teman har många kreativa inslag som styrker elevernas växande och stödjer därmed delar av läroplanens

Läs mer

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne

grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne Namn: Kemiprov åk 4 Datum: Para ihop ord och förklaring grundämne När man blandar två eller flera ämnen till ett nytt ämne hypotes När ett ämne försvinner i ett annat ämne och man ser det inte men kan

Läs mer