Vi har ett spännande jobb säger specialisterna på kriminaltekniska. Framtidsutsikterna för några av SRATs yrken Tips i ditt jobbsökande

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi har ett spännande jobb säger specialisterna på kriminaltekniska. Framtidsutsikterna för några av SRATs yrken Tips i ditt jobbsökande"

Transkript

1 l l l Nr 1 februari/mars 2013 Vi har ett spännande jobb säger specialisterna på kriminaltekniska labbet Framtidsutsikterna för några av SRATs yrken Tips i ditt jobbsökande

2 INNEHÅLL 1 Välutbildade specialister i rättsväsendets tjänst...4 Efter 32 år på SRAT Nu går Ingvar i pension...8 Framtid och sök jobb Var din egen ambassadör när du söker jobb...12 Hälsovetare: Bygg nätverk...12 Audionom: Visst är jag lyckligt lottad...14 Jobbsökande tips...14 Vi startar en blogg!...21 Ta hjälp av lönestatistiken Varför inte en audionomblogg? 8 I varje nummer: 4 Ledare... 3 ordet... 7 Student Fråga & Svar Krönika Arbetsrätt Föreningarna Korsord Olika arbetsmarknad för SRATs olika grupper. Här får du också tips i ditt jobbsökande SRATs kansli Förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert, Bitr. förbundsdirektör Ingvar Eriksson, Kommunikatör/redaktör Marie Norell, Redovisningsansvarig Kajsa Korsgren, Förbundsjurist Sophie Silverryd, Ombudsmän Johan Angeldorff, Anders Berndt, Martin Berndtsson, Mats Eriksson, Ann Garö, Linda Lekander, Maria Yngvesson, SRAT-informationen nr

3 Ledare Vikten av reflektion och samverkan För att lyckas med ett förändringsarbete måste man börja med sig själv, brukar beteendevetare och organisationsutvecklare säga. Jag har haft anledning att tänka på det under den senaste tiden, och jag inser att det ligger en hel del sanning i uttrycket även om det ibland kan kännas lite slitet. Det speciella med att arbeta på ett kansli som SRATs är det samarbete som vi, likt andra idéburna organisationer, har med förtroendevalda och i det ligger förstås en oerhörd styrka. Annars är vår arbetsplats som de flesta andra. Också i de här korridorerna finns mycket arbetsglädje, men också en del svårhanterliga arbetstoppar, komplexa uppgifter som kräver mer tid än almanackorna egentligen rymmer och behov av förändringsarbete. Nu tar vi ett rejält tag i det, både för de anställdas skull och för att säkerställa att vi stöttar våra medlemmar och förtroendevalda på rätt sätt. Vi avsätter tid för att söka gemensamt svar på frågor som vad krävs av oss i framtiden och hur kan vi förbereda oss för det. Med det här projektet vill vi också säkerställa en fortsatt god samverkan mellan styrelse och kansli, försäkra oss om att vi menar samma saker när vi kommunicerar och att vi drar åt samma håll. Förr gick det långa perioder mellan omorganisationerna på arbetsplatserna, det kunde lunka på i både fem och tio år. Idag är det, som väl de flesta av SRATs medlemmar vet, snabbare ryck och därmed större krav på flexibilitet och anpassning. Ibland blir det bara för mycket. Jag hör medlemmar beskriva hur uttröttade de har blivit av att tvingas göra helt om mitt i ett stort uppdrag, hur svårt det kan bli när det kommer nya krav hela tiden och hur de saknar nödvändig tid för reflektion. Jag tror att det rent generellt finns för lite tid för eftertanke på arbetsplatserna. Jag tror också att det är en allvarlig brist, både för oss som människor och för den verksamhet vi arbetar i. Reflektion och samverkan är viktiga saker, både för att man ska må bra och för att man ska kunna göra ett jobb av bra kvalitet. Det ingår i vår roll som facklig organisation att stötta medlemmarna också i situationer när det blir för tungt. Och vi förstår av alla de samtal vi får att det är en viktig roll. De karriärsamtal vi erbjuder, både studenter och yrkesverksamma medlemmar, är en del i det arbetet. Det har visat sig vara en uppskattad medlemsförmån, som utnyttjas av allt fler. Därför är jag väldigt nöjd med att vi nu har utbildat ytterligare tre coacher för att kunna möta det behovet och jag vill betona att tjänsten inte bara är till för dem som står inför att söka en ny tjänst. Till våra nya coacher, Martin Berndtsson, Maria Yngvesson och Johan Angeldorff, är man välkommen att ringa också för att diskutera den roll man har idag, eller skulle vilja ha, på sin nuvarande arbetsplats. Har man allvarliga problem som rör förhållandet till arbetsgivaren kan det i många fall vara bättre att ta kontakt med den fackliga företrädaren på arbetsplatsen eller att ringa någon av våra ombudsmän. Lika viktigt är det att alla våra förtroendevalda får det stöd de behöver och det är en viktig uppgift för att dessa i sin tur ska kunna vara medlemmen behjälplig. Det är om detta vårt interna kansliarbete handlar just nu. Och det vi har för ögonen är hur vi på lång och kort sikt kan arbeta på det mest effektiva sättet och med rätt saker samtidigt som vi mår bra på jobbet. Det önskar jag er också, alla medlemmar och förtroendevalda. Ni kan i alla fall vara trygga med att vi gör vårt bästa för att också ni ska ha det bra där ni är. Jag tror att det rent generellt finns för lite tid för eftertanke på arbetsplatserna. Elisabeth Mohlkert förbundsdirektör SRAT-informationen ges ut av SRAT som är ett av 22 förbund inom Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. SRAT-informationen distribueras till alla medlemmar i förbundet. Ansvarig utgivare Elisabeth Mohlkert Redaktör Marie Norell Layout Marie Norell foto Ledarbild Torbjörn Zadig Omslag Marcus Andrae, SKL Tryckeri AWJ Tryck AB, Nyköping Upplaga ex Utgivning 2013 Nr 1 v.9 Nr 2 v.17 Nr 3 v.26 Nr 4 v.41 Nr 5 v.50 Annonsstopp fyra veckor före utgivning. Annonspriser Fyrfärg Helsida (180x262) kr Halvsida (180x130) kr Kvartssida (87x130) kr Annonsbokning Tidningen är momsbefriad. IT-samordnare/medlemsregister Susanne Rönngren, Assistent/medlemsregister/vaktmästeri Marie Samuels, Telefon Vx Fax E-post Webbplats Post Box Stockholm Besök Malmskillnadsgatan 48, 5 tr Öppettider Sep apr 8:00 16:30 Maj aug 8:00 15:45 Lunch 11:30 12:30 Växeltider fredagar Sep apr 8:00 16:00 Maj aug 8:00 15:30 SRAT-informationen nr

4 SRAT-medlemmarna Kristofer Axelsson Spjut, Märta Wahlbäck och Helene Andersson på Statens kriminaltekniska laboratorium i Linköping. Välutbildade specialister i rättsväsendets tjänst Udda fåglar i en udda verksamhet. Så beskriver Kristofer Axelsson Spjut, en av SRAT-medlemmarna på Statens kriminaltekniska laboratorium, sig och sina kollegor. De tillhör alla en högt utbildad och unik grupp, som spårar, undersöker, jämför, mäter och värderar olika material och ämnen, framför allt på uppdrag av rättsväsendet. Visst är det spännande, säger Märta Wahlbäck, också hon SRAT-medlem. Men inte jämt. Och privata känslor för brott och brottsoffer får man hålla undan. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Marcus Andrae, SKL 4 SRAT-informationen nr

5 Det var i musikbranschen Kristofer Axelsson Spjut trodde att han skulle hamna. Han var ingen särskilt målinriktad student, säger han, men med musiken som ett av många intressen. När han kom till Statens kriminaltekniska laboratorium, SKL, var det med en lite spretig beteendevetenskaplig utbildning och från några udda jobb, bland annat som DJ och försäljare i universitetsbokhandeln. Steget därifrån till att undersöka och jämföra handstilar med lupp och mikroskop tycks onekligen långt. Men det är inget man lyfter på ögonbrynen för på den här arbetsplatsen. Här är det många forensiker, som likt honom, kan beskriva sig som udda fåglar i en udda verksamhet. Det är möjligen ett gemensamt drag vi har, att vi tycker om tränga djupt in våra områden och att söka svar på olika frågor, säger han. Många av oss löser gärna korsord, och enhetens frågesporter på fredagsfikat är populära, det kanske säger något. Forensisk vetenskap är ett sammanfattande begrepp för de vetenskaper som används inom kriminaltekniska undersökningar. I Sverige är det nästan bara på SKL som man finner yrkesgruppen forensiker. I gengäld är specialområdena många, här finns experter på allt från den senaste data- och informationstekniken till droger, dna och fingeravtryck. Akademisk utbildning är ett krav om man vill bli forensiker, men därutöver är det personlig lämplighet för yrket som väger tyngst vid en anställning. Väl på plats börjar den interna specialistutbildning, två- eller treårig, som alla måste genomgå. Förfalskningar och hotbrev Kristofer Axelsson Spjut är just på av väg att avsluta sin aspiranttid och examineras i mars. I hängmapparna i hans arbetsrum ligger dokument med handstilsprover. Många har på något vis med pengar att göra, som lånehandlingar och borgensförbindelser. Här finns också testamenten som misstänks vara förfalskade, elaka brev och hot, handskrivna bokföringar och rånskisser. Tillsammans blir det ungefär 300 handstilsundersökningar totalt på SKL om året. Många är en del i brottsutredningar, andra i civilrättsliga mål där polisen inte är inblandad. Den här gruppen skiljer sig från de andra, bland annat för att det är relativt vanligt med beställningar från privata uppdragsgivare försäkringsbolag och banker, till exempel, men också enskilda personer. En klassiker är när någon har tagit ett lån och skrivit makans/ makens namnteckning på borgensförbindelsen, berättar Kristofer Axelsson Spjut. I en annan del av byggnaden håller Kemigruppen på Kemi- och teknikenheten till. Här arbetar man mest på uppdrag av rättsväsendet, med färg, glas, explosiva ämnen, tårgas, tändsatspartiklar... I laboratorierna finns avancerade hjälpmedel, som svepelektronmikroskop, bland annat för undersökning av små partiklar, som inte syns med blotta ögat. För Märta Wahlbäck, kemist och inne på sitt fjortonde år på myndigheten, började det med analyser av glas. Hur sannolikt är det att den här glasskärvan kommer från just den krossade rutan eller just den här ölflaskan? Finns det några spår av dna på det här glaset? Sådana frågor. I mer än tjugo år har man samlat allt glas som har kommit in, och byggt upp en databas som stöd för bedömningarna. Det är inte lika lätt att samla ihop sådan bakgrundsinformation inom alla ämnesområden, säger hon. Men nu är vi också på väg att bygga upp något liknande inom färg. Det är ett bra stöd i arbetet. Idag ägnar Märta Wahlbäck en del av sin arbetstid åt att söka efter spår och analysera just färg. Hur stor är sannolikheten för att färgrester på kofoten är av samma sort som den på den uppbrutna dörrkarmen? Eller för att en liten färgrest på kläderna kommer från samma färgburk som klottret på väggen? Märta Wahlbeck analyserar färgrester. Kristofer Axelsson Spjut undersöker handstilar. Helene Andersson är chef för enheten Dokumentanalys. Tops, dna och färgrester Det är inte ovanligt att uppdragsgivaren behöver information från flera specialistområden för att säkerställa bevisning i ett ärende. Stämmer t SRAT-informationen nr

6 spåren i dörrkarmen med kofoten, till exempel? Finns det dna-spår i kläderna? Då utser man en ärendeansvarig som håller ihop de olika delarna. Och vid stora ärenden, som kräver undersökningar från många grupper/enheter, utser man en generalist, en sorts koordinator eller projektledare för hela ärendet. Det är en vanlig uppgift för Märta Wahlbäck numera. Den rollen axlar hon på halvtid, ungefär och det innebär bland annat täta kontakter både inom den egna organisationen och med polisens utredare. I början hände det att jag tänkte på vad som låg bakom uppdraget, säger hon, särskilt om det var grova brott. Men man lär sig att bortse från sådana känslor. Vi koncentrerar oss på tops, fimpar, färgprover Så visst är jobbet spännande på många sätt. Men inte alltid, och framför allt inte som i en tv-deckare. SKLs forensiker uttalar sig inte heller lika tvärsäkert som kriminalseriernas rättsläkare eller laboratoriefolk. När man pratar om sannolikhet gör man det utifrån en niogradig skala, gemensam för hela myndigheten. Diskussionen om hur man värderar ett undersökningsresultat, och hur man förmedlar det till beställaren för att minimera missförstånd, pågår ständigt, både internt och i ett europeiskt samarbete. Det är också en av grunderna i aspirantutbildningen, att utveckla det forensiska kunnandet, sättet att tänka och värdera det man ser. Som generalist ingår det också i Märta Wahlbäcks uppgifter, både att examinera nya forensiker-kollegor och att delta i övergripande utbildningar som myndigheten har för polis och åklagare. Välutbildade specialister Helene Andersson är ordförande för SRAT-föreningen på SKL, med 18 medlemmar. Också hon började som aspirant när hon först kom hit för 17 år sedan från Luftfartsverket. Sedan drygt fyra år tillbaka är hon chef för Dokumentanalysgruppen. Precis som på så många andra ställen handlar den stora utmaningen i chefsrollen om att få en allt större mängd uppdrag att gå ihop med tydligare krav på effektivitet och budgetuppföljningar, samtidigt som man bibehåller en hög kvalitet. Chefskapet innebär också att det är hon som har medarbetar- och lönesamtal med sina medarbetare. Varken Kristofer Axelsson Spjut, som är en av dem, eller hon själv ser något problem med att hon också leder arbetet i SRAT-föreningen, eftersom det är Jusek som företräder Sacomedlemmarna i förhandlingar på myndighetsnivå. Både de och Märta Wahlbäck beskriver SKL som en trivsam och bra arbetsplats. Det är ett plus, säger de, att ha ett ansvarsfullt jobb som kan betyda så mycket både för enskilda personer och rättssamhället. Men så är det det där med lönen Alla SRAT-medlemmar har redan lång utbildning när de kommer hit. Efter de inledande åren på skolbänken blir det fyra års eftergymnasial utbildning, eller mer, konstaterar Helene Andersson. Ändå ligger vi för lågt i jämförelse med andra statliga myndigheter. Så nog önskar jag, både i egenskap av chef och som förtroendevald, att det skulle finnas större möjligheter att värdera de kunskaperna, också på lönekontona. När man, som här, specialiserar sig inom ett smalt område, finns det inte heller så många alternativa arbetsplatser att gå vidare till, konstaterar Kristofer Axelsson Spjut. Å andra sidan är det förstås väldigt roligt att ha ett jobb som är så speciellt. n n n SRAT-föreningen vid SKL Helena Andersson Ansvarig ombudsman SRAT Martin Berndtsson Personalförändringar på SRATs kansli Ny ombudsman Den 21 januari 2013 började Johan Angeldorff som ombudsman på SRATs kansli. Så här beskriver Johan sig själv: Jag är glad, lyssnar gärna när andra pratar. Jag tycker om att resa på fritiden, senast en rundresa i Asien, där jag klappade tigrar samt tog dykcertifikat och simmade med hajar! Annars hamnar jag gärna i tv-soffan framför en fotbollsmatch, helst där Malmö FF är det ena laget. Antar att det är ett sätt att hålla kvar vid mina skånska rötter, även om kollegerna gärna kommenterar små skånska talfel! Jag är utbildad ekonom men brinner mycket för juridik i allmänhet och arbetsrätt i synnerhet. De senaste nio åren har jag arbetat på Unionen med att hjälpa medlemmar till ett bättre arbetsliv, något jag brinner för och hoppas kunna göra även på SRAT. Jag arbetar för att vi ska bli så många medlemmar som möjligt. Det är viktigt för att kunna försvara och förbättra våra kollektivavtal. Ny biträdande förbundsdirektör När nuvarande biträdande förbundsdirektören Ingvar Eriksson går i pension träder Anders Berndt, nu ombudsman, in i den rollen från den 1 april Anders är en mycket kompetent och utomordentligt trevlig kollega som det ska bli roligt att få arbeta tillsammans med i en ny funktion, säger förbundsdirektör Elisabeth Mohlkert. Det är en stor ära att få efterträda Ingvar i rollen som biträdande förbundsdirektör. Jag hoppas kunna vara ett bra stöd till Elisabeth och bidra till SRATs fortsatt goda utveckling. Tre nya karriärcoacher Under hösten och våren har Johan Angeldorff (se särskild presentation ovan), Martin Berndtsson (vänster) och Maria Yngvesson (mitten) utbildats i att coacha medlemmar i deras karriärtankar. Linda Lekander (höger) kommer att fortsätta att karriärcoacha efter sin föräldraledighet. Text och foto: Marie Norell kommunikatör Foto: Denny Lorentzen 6 SRAT-informationen nr

7 Utbildning vaccin mot arbetslöshet» Unga ska också ha justa villkor som regleras i kollektivavtal «Hur stor är ungdomsarbetslösheten, egentligen? Varför har den ökat under senaste tio, femton åren? Och vilka politiska åtgärder krävs för att förbättra ungdomarnas situation på arbetsmarknaden? Diskussionen om hur man ska underlätta för ungdomar att ta sig in på arbetsmarknaden är intensiv, och det kommer den med allra största sannolikhet att vara under en lång tid framöver. Inom Saco har vi förstås också uppmärksammat frågan i flera sammanhang, bland annat genom att vara aktiva i de trepartssamtal som regeringen har bjudit in till. Det är inte utifrån något egenintresse som Saco engagerar sig i frågan, utan för att den utgör ett samhällsproblem, som angår oss alla. Statistiken visa tydligt att utbildning är ett vaccin som fungerar mot arbetslöshet. Bland akademiker är ungdomsarbetslösheten generellt sett låg, medan den är alarmerande hög bland de ungdomar som inte har fullföljt någon gymnasieutbildning och de är många. Därför behövs krafttag för att komma tillrätta med de stora avhoppen från gymnasieskolan. Att nästan en av fyra elever lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg duger förstås inte! Därför är det här, snarare än i lagstiftning eller sänkta ingångslöner, som den långsiktiga lösningen ligger. Men att förändra skolan är inte gjort i en handvändning, så förutom det krävs också andra insatser, som ger snabbare effekt. I det arbetet måste vi alla, oavsett om vi representerar arbetsgivare, fackförbund eller politiska beslutsfattare, bidra med engagemang, kunskap och idéer. Här finns inget utrymme för prestige alla goda krafter måste samverka. Arbetsmarknadsministern har, bland annat vid ett seminarium som Saco anordnade tillsammans med TCO och LO, särskilt uppmanat arbetsgivarna att ta ett större ansvar och anställa yngre arbetskraft. Och det är utan tvekan även så att det måste ordet Anitha Wijkström öppnas fler vägar in på arbetsmarknaden. Frågan om hur stor den svenska ungdomsarbetslösheten egentligen är återkommer med jämna mellanrum i debatten. Man kan förstås ha synpunkter på om den internationella arbetsorganisationen ILOs sätt att mäta den är det mest relevanta. I den statistiken räknas alla som söker arbete som arbetslösa, oavsett om de är heltidsstuderande, bara söker feriejobb eller några timmars extrajobb. Det är lite förvirrande. Men sanningen är att ungdomsarbetslösheten, också om man räknar bort heltidsstuderande, har ökat under det senaste decenniet och att den är oroväckande stor ungefär tre gånger större än arbetslösheten totalt sett. Allra störst är problemet för ungdomar utan gymnasieutbildning, för dem med invandrarbakgrund och för funktionshindrade. Därför är det mot de grupperna, de som står längst från arbetsmarknaden, som insatserna måste samlas. Det är precis vad de gör på arbetsförmedlingarna runt om i landet, utifrån tydliga direktiv från regeringen. Med tanke på det, och på de nya arbetsuppgifter som har ålagts dem, har de fått utstå alldeles för mycket och osaklig kritik. Att inte göra de prioriteringarna hade varit ett stort svek mot de grupper som har allra svårast att få ett jobb. Jag vill i sammanhanget understryka att det vore fel att beskriva situationen i alltför mörka toner. Många ungdomar får jobb och klarar sig bra. Men för dem som inte behövs, inte efterfrågas och inte kan försörja sig påverkas naturligtvis både självkänsla och framtidstro. Och inte blir det bättre om man varje gång man söker ett arbete väljs bort i konkurrens med andra, som redan har gjort sitt inträde på arbetsmarknaden. Forskning på området visar dessutom att arbetslöshet i unga åldrar kan ge långsiktiga negativa effekter, oavsett om det handlar om relativt korta eller längre arbetslöshetsperioder. Det är inte bara risken för att hamna i långtidsarbetslöshet som ökar. Vi har också sett att arbetslöshetsperioder leder till sämre löneutveckling senare i livet. Det är också ett viktigt skäl till att det första steget in i arbetslivet är så viktigt, för att det är så mycket lättare att komma vidare när man kan visa upp ett cv utan luckor. Det finns en gemensam grundinställning att vi ska ha ett samhälle, och en arbetsmarknad, som har plats för alla och där vars och ens kompetens tas till vara. Det är en bra utgångspunkt. Förhoppningen nu är att regeringen och företrädare för arbetslivets olika branscher och nivåer ska hitta nya vägar för att vi ska nå dithän. Från SRAT och Saco bidrar vi med den kunskap vi har, och med utgångspunkten att också unga ska ha justa villkor som regleras i kollektivavtal. n n n SRAT-informationen nr

8 Efter 32 år på SRAT Nu går Ingvar i pension Nej, det ska inte bli skönt att sluta jobba. Men härligt att ha tid att göra vad som faller mig in. När SRATs biträdande förbundsdirektör Ingvar Eriksson går i pension i slutet av mars har han varit förbundet trogen i mer än tre decennier. Och det har varit roligt nästan jämt, säger han. Text: Birgitta Jakobsson Foto: Martin Nauclér och SRAT/privata Knivskarp strateg och påläst förhandlare. Uthållig föreningsutvecklare, övertygande rekryterare och pedagogisk utbildare. Klok samtalsledare, diplomatiskt bollplank och prestigelös samarbetspartner. Rollerna har varit många, och av arbetskamraternas beskrivningar att döma har han spelat dem väl. Den röda tråden i Ingvar Erikssons arbete har alltid varit densamma att hitta de goda lösningarna på olika utmaningar, oavsett om det har handlat om medlemmar som råkat i knipa, kniviga förhandlingar eller att rycka in och fixa praktiska småsaker på kontoret. Hans grundinställning är att man kommer längst genom att lyssna på,och själv komma med, sakliga argument. Jag tror inte på konflikter, de är olycksfall i arbetet, säger han. Det blir lätt en tagg kvar, och man kan få svårt att gå vidare. Någon hyllningsvers är han inte intresserad av men det säger väl något att många av arbetskamraterna ser så sorgsna ut när avtackningen kommer på tal. Och nu är det alltså dags, efter den 27 mars är det annat som gäller. Mer tid med familjen, och första barnbarnet som lär ha kommit i samma veva, förstås. Men också för matlagning, byggprojekt på landet och hemma, skönlitteratur, teater, träning, bullbak, konstutställningar, umgänge med vänner, kanske någon språkkurs Ja, jag är intresserad av många saker, säger han, och halvbra på rätt mycket. Dock inte på att bara sitta stilla och glo, så det är inte något passivt pensionärsliv jag ser framför mig.» Det är roligt att jobba med en organisation som vår, där vi knyter ihop utvecklingen av professionerna med villkorsfrågorna «30-årigt samarbete Under några år gjorde Ingvar Eriksson en avstickare till ett annat Sacoförbund, men under 32 år har han varit förbundet trogen. Det finns många skäl till att han har arbetat på samma ställe så länge, säger han. Förändringarna på arbetsmarknaden och den utvecklingen som förbundet har genomgått, till exempel. För att han har varit så engagerad och involverad i det arbetet, men också för att det har innehållit möten med människor i olika positioner och professioner. Det är till dem han återkommer när han beskriver sitt jobb, alla härliga, roliga, lärorika, och ibland sorgliga, möten. Det är medlemmar, förtroendevalda på olika nivåer, aktiva i yrkesföreningar, med- och motparter Och så arbetskamraterna, förstås, en skara som har vuxit under åren. Vi har alltid varit duktiga på att rekrytera kunniga och bra personer till SRAT. Det är så vi har byggt upp den goda stämningen, som förstås en viktig förutsättning för att man ska vilja arbeta kvar så här länge. När Ingvar Eriksson kom till SRAT var de tre unga ombudsmän, som tillsammans med två administratörer, skötte ruljangsen. Trion Ingvar Eriksson, Carl Bonde (förre förbundsdirektören) och Nils-Bertil 8 SRAT-informationen nr

9 Överst: Ingvar i unga år i början av karriären på SRAT. Nederst: Fixa och snickra, ta en tur med båten och motionera är några av Ingvar många intressen som nu kommer att få mer utrymme. Rosén (ombudsman) kom att arbeta tillsammans i närmare trettio år. Några år senare kom Elisabeth Mohlkert till SRAT och trion blev en kvartett. De träffas fortfarande på kansliet ibland, för att äta lunch eller ta en kopp kaffe med tidigare arbetskamrater och för att dela med sig av sina erfarenheter. Det är samarbetet med nuvarande förbundsdirektören Elisabeth Mohlkert som slår längdrekord. När Ingvar går i pension kan de passa på att tacka varandra för 32 års gott samarbete inom Saco. Ovärderlig. Nästan som en bror, säger hon om honom. Mycket bra chef, arbetskamrat och god vän, säger han. Ingvars historia och SRATs Det var till en betydligt mindre organisation, med enbart statligt anställda medlemmar, som Ingvar Eriksson kom Det var samma år som medbestämmandelagen trädde i kraft, när arbetsrätten förändrades och samverkan mellan arbetsgivare och anställda antog nya former. SRAT hade bildats bara nio år tidigare, som en samarbetsorganisation inom dåvarande Statstjänstemännens riksförbund, medlemskapet i Saco var nytt och arbetet med att bygga upp förbundet och yrkesföreningarna var igång. Med det perspektivet ger Ingvar Erikssons berättelse om sin tid på SRAT också en bild av förbundets historia, som han i hög grad har varit med att forma. Att nya yrkesgrupper, både från näringslivet och kommunerna, kom med i SRAT var förstås en viktig milstolpe. Nästa stora fas, också den viktig, var att stötta yrkesföreningarna i uppbyggnadsskedena. Det är roligt att jobba med en organisation som vår, där vi knyter ihop utvecklingen av professionerna med villkorsfrågorna, säger han. Att kunna stötta dem som arbetar i yrkesföreningarna, att ta fram strategier för hur de ska göra sig hörda, få yrkena mer kända och därmed medlemmarnas kompetenser mer efterfrågade. Och så tillfredsställande att se att det ger resultat också för att man bäddar för högre löner och bättre arbetsvillkor! Han har arbetat med så gott som alla förbundets yrkesgrupper, men sedan audionomerna kom med för ungefär femton år sedan har han haft särskilt mycket kontakter med dem. Det har varit stimulerande att följa och vara en del i deras utvecklingsarbete. Som när de fick legitimation 2006, det var en stor framgång. Förändrad förhandlarroll Under många år har Ingvar Eriksson suttit i långdragna centrala löneförhandlingar med arbetsgivarna och, inte sällan efter segdragna nattmanglingar, kommit överens om någon procentsats som skulle gälla lika för alla. Nu är det historia. Sedan länge är han en engagerad förespråkare för den nya ordningen, som innebär att allt som rör den enskilda medlemmen förhandlas på arbetsplatsen. Vi har gått från ett kollektivt synsätt, där de enskilda medlemmarna lätt kom i skymundan, säger han. Med den förhandlingsordning som vi har idag finns mycket större möjligheter, både att se de t SRAT-informationen nr

10 SRAT sätter fokus... enskilda personernas kunskaper och hur de bidrar till verksamheten, och därmed att planera både för vars och ens utveckling i karriär och lön. Det har förändrat förhandlarjobbet, men det har inte gjort det lättare. Tvärtom! Den nya rollen ställer nya och större krav på fackliga företrädare på alla nivåer. Vi kommer närmare medlemmarna och vi möter andra, ofta mer konkreta och verklighetsnära, argument. Och det ger oss en möjlighet att argumentera för medlemmarnas värde. Det är klart att det är bra! Lite förvånad är han för att det har tagit så lång tid att få med både chefer och medlemmar i det här synsättet. En huvuduppgift har varit att få medlemmarna att driva på. Det är det som är nyckeln till att något ska hända. I december fastställde SRATs förbundsstyrelse vilket fokus SRAT ska ha för sin verksamhet. Arbetet har pågått under en tid och har resulterat i fyra huvudområden som är viktiga för förbundet att driva och arbeta med. Inom respektive huvudområde finns ett antal delområden med mer specificerade frågor. Dessa förklaras närmare på på vår hemsida där du även kan ladda ner dokumentet SRATs fokusfrågor i sin helhet. En professionell organisation i ständig utveckling Medlemskapets värde Stärka och utveckla våra medlemsföreningar Det naturliga valet Kommunikation där medlemmarna finns Roligt nästan jämt Det är förstås många episoder, möten och människor som dyker upp när Ingvar Eriksson delar med sig av sina minnen. Och det är nästan bara glada ord som kommer upp. Men det måste väl ändå ha funnits dagar som har varit tråkiga och besvärliga? Jo, när jag har varit tvungen att sitta av möten fast jag känt att de inte skulle gynna medlemmarna. Så var det till exempel under en tid när Statens förhandlingsråd inrättades på 70-talet, som en part i MBL-förhandlingarna. Allt var bestämt av regeringen, och det kändes som om vi förhandlade om kommatecken. Annars har det nästan alltid varit roligt och känts meningsfullt. Så visst känns det lite kluvet, säger han nu, när han gör sig klar att lämna över sitt redan så välstädade skrivbord till andra på kansliet. Och nog kan det komma att kännas lite tomt efter både jobb och arbetskamrater. Men han kommer helt säkert att titta in på kansliet då och då, för ett samtal över en kopp kaffe. Bara att hoppas att de som är kvar kommer ihåg vad de berättade om honom innan han lämnade att han är mycket förtjust i tårta till kaffet. n n n Profession Utveckling av yrket Tillvarata forskningsresultat Våra yrkesgruppers specifika kompetens Livslångt lärande Hög kvalitet oavsett ägandeform Chefer och egna företagare Villkor i arbetslivet Trygga anställningar med goda villkor Lönen ska sättas nära medlemmen Hållbart arbetsliv Utbildning och forskning Anders Berndt, ombudsman 10 SRAT-informationen nr

11 Folksam ny ägare till SalusAnsvar Torsdagen den 31 januari 2013 blev Folksam formellt ny ägare till SalusAnsvar. Affären har varit känd sedan i september 2012 och hela den process som bland annat inneburit godkännande av Finansinspektionen och Konkurrensverket, har kunna fullföljas utan problem. För SRAT som samarbetspartner till SalusAnsvar innebär ägarbytet ingen förändring. SalusAnsvars verksamhet fortsätter som tidigare och alla villkor, försäkringar och avtal löper på som vanligt. Källa: Folksam/SalusAnsvar Bra förslag om svenskundervisningen för invandrare Äntligen! Det är inte en dag för tidigt att regeringen nu vill se över och individanpassa svenskundervisningen för invandrare. Det har Saco krävt länge. Nu verkar droppen ha urholkat stenen, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Regeringen ger den så kallade Sfi-pengsutredningen ett tilläggsuppdrag att komma med förslag för att svenskundervisningen lättare ska kunna kombineras med arbete och praktik. Utredningen ska också föreslå en ökad individanpassning, invandrade akademiker ska inte läsa tillsammans med analfabeter, vilket förekommer idag. Utbildningen i svenska ska också hållas samman på ett helt annat sätt än idag. Allt detta har vi efterlyst under lång tid. En kombination av arbete och svenskundervisning är det bästa sättet att snabbt lära sig språket och etablera sig i Sverige. Att högt utbildade akademiker går svenskkurser med människor som kanske inte gått i skolan alls är inte bra för någondera gruppen, säger Göran Arrius. Nu är det bara att hoppas att utredningen skyndsamt kan komma med förslag på hur systemet ska göras om. Utredningen kan dra lärdom av de få men väl fungerande svenskutbildningar för akademiker som finns i landet i dag. Sedan måste regeringen lika snabbt kliva upp från långbänken och se till att svenskundervisningen för invandrare kan fylla sitt syfte, säger Göran Arrius. Källa: Saco Arbetsgivarna bör betala mer vid korttidsarbete Saco välkomnar förslaget om ett statligt stöd för korttidsarbete för att förhindra uppsägningar vid en djup ekonomisk kris. Men den föreslagna kostnadsfördelningen är inte rimlig. Att arbetstagarna ska betala så mycket mer av kostnaden för arbetstidsminskningen än arbetsgivarna bör ändras. Det skriver Saco i sitt remissvar på departementspromemorian Statligt stöd vid korttidsarbete. Justeras förslaget som vi vill blir fördelningen Plockat mellan arbetsgivare och arbetstagare rimligare. En högre självrisk för arbetsgivarna minskar risken för samhällsekonomiskt missbruk, säger Sacos ordförande Göran Arrius. Risken att korttidsarbetet skjuter upp nödvändig strukturrationalisering blir också mindre. Att dela kostnaden lika var naturligt under den senaste finanskrisen. Om regeringen ändå bedömer att kostnaden för arbetsgivaren blir för stor och därmed ökar risken för avskedanden bör staten ta en större andel. Saco ifrågasätter också att samma stödperiod ska gälla för alla branscher. Eftersom effekterna av en kris är olika vid olika tidpunkter beroende på verksamhet är förslaget inte optimalt. Analysen i promemorian är bristfällig på den här punkten. Det lönetak på kronor i månaden som föreslås skulle innebära att stora delar av akademikergrupperna inte skulle få fullt stöd. Det är rimligare att närma sig de nivåer som fackförbunden bekostar i sina egna inkomstförsäkringar. Inkomsttaket bör också indexeras med ett lämpligt löneindex. Korttidsarbetets effekter på den sjukpenninggrundande inkomsten, SGI, bör analyseras ytterligare, liksom vilka effekterna blir för kollektivavtalade försäkringar som tjänstepensionerna. Det senare är dock en sak för arbetsmarknadens parter om förslaget blir verklighet. Källa: Saco Saco fortsätter att växa De 22 medlemsförbunden inom Saco fortsätter att öka i medlemsantal. Vid årsskiftet fanns drygt 2000 fler medlemmar i Sacoförbunden jämfört med ett år tidigare. SRAT ökade med drygt 100 medlemmar, 0,8 procent. Källa: Saco och SRAT GRATTIS korsordslösare! Till er fem vinnare som har chans till ännu större vinster. Ni har vunnit varsin penninglott! Lars-Ove Bengtsson, Gislaved Lindha Hellner, Sibbhult Karolina Krus, Linköping Per Samnegård, Åby Oskar Sykiäinen, Mölnlycke SRAT-informationen nr

12 Var din egen AMBASSADÖR när du söker jobb När det fattas utbildad personal stiger lönerna. I vissa delar av landet har privata företag nyligen fått betala ingångslöner på närmare kronor, jämfört med de som gäller i genomsnitt. Men för de flesta kolleger har den nya situationen ännu inte märkts lika tydligt i lönekuvertet. Det finns en tradition att se oss audionomer som ett kollektiv. Den bilden har nu börjat luckras upp, säger Ann-Marie Andela. Legitimationen som infördes 2006 har också bidragit till att höja statusen på yrket, likaså den treåriga utbildningen med möjlighet till magisterexamen som lockar allt fler studenter. Vi jobbar hårt för att det ska vara lönsamt att specialisera sig och göra karriär. Andelen disputerade audionomer ökar. På fem års sikt kommer efterfrågan på hörselvård att fortsätta öka, inte minst då andelen äldre i befolkningen ökar. Den tekniska och medicinska utvecklingen gör att fler kan rehabiliteras. Mycket talar också för att antalet privata aktörer blir fler, som en följd av att fler landsting inför vårdval. Chansen att hitta ett bra jobb direkt efter examen skiljer sig en hel del mellan olika yrkesgrupper inom SRAT. Ändå är deras framtid ljusare än många andras på arbetsmarknaden. Utbildning lönar sig alltid, säger arbetsförmedlaren Emma Berggren. Nybakade audionomer kan välja och vraka. Konkurrensen om jobben är liten både för nyexaminerade och erfarna. Hälsovetarna har en bred utbildning, men deras arbetsmarknad är desto smalare. De två yrkesgrupperna hamnar i varsin ände när Saco bedömer hur akademikernas arbetsmarknad kommer att utvecklas fram till år Mina medlemmar har lysande jobbutsikter. Det är stor brist på audionomer i hela landet, konstaterar Ann-Marie Andela, ordförande i yrkesföreningen Audionomerna. Bristen beror på att efterfrågan på hörselvård ökar samtidigt som det utbildas för få audionomer. Utbildningen i Göteborg har under ett par år inte tagit in några studenter alls. Dessutom har flera landsting infört vårdval som gör att nya privata arbetsgivare konkurrerar om arbetskraften. För hälsovetarna är situationen en annan. Det stora utbudet av utbildningar gör att jobben inte räcker. Arbetsgivarna har visserligen fått upp ögonen för yrket, men ännu inte så pass mycket att det skapat någon större arbetsmarknad. Det produceras alldeles för många hälsovetare, säger Andreas Lövdahl, ordförande i yrkesföreningen HälsoAkademikerna. Varje år kommer minst nyexaminerade hälsovetare ut i yrkeslivet. Utbildningarna inom området är breda och saknar i de flesta fall en tydlig tyngdpunkt. Undantag finns, som inriktningen mot hälsoekonomi i Göteborg, men med fler nischade utbildningar skulle chansen att få jobb öka, anser Andreas Lövdahl. Yrkesföreningen strävar efter att hälsovetare ska fungera som paraplybegrepp på samma sätt som samhällsvetare och beteendevetare, men att det också ska finnas tydliga titlar som visar vilken kompetens det handlar om. Föreningen har tagit fram åtta olika titlar, bland annat folkhälsoplanerare, friskvårdskonsulent och idrottstränare/coach. Målet är att både arbetsgivare och jobbsökande ska anamma titlarna så att matchningen på arbetsmarknaden blir mer effektiv. HälsoAkademikerna satsar egentligen inte i första hand på att medlemmarna ska få en yrkeslegitimation, eftersom hälsovetare inte arbetar direkt med patienter och patientsäkerhet. Men man har tittat på de kriterier som satts upp för att ett yrke ska få legitimation och hur processen dit ser ut. Det är ett bra stöd i utvecklingen av både yrket och utbildningen. En tydligare fokusering av utbildningar och yrkestitlar skulle ändå kunna göra det möjligt att få till en legitimation för de hälsovetare som arbetar på vårdcentraler med friskvård gentemot individer, resonerar Andreas Lövdahl. Föreningen arbetar just nu med att sammanställa statistik över hur det går för studenterna efter examen. Trots bristen på relevanta jobb hittar många sin försörjning inom det breda branschområdet, till exempel i företagshälsovård, på friskvårdsanläggningar och i kommuner och landsting. 12 SRAT-informationen nr

13 Analysen är inte färdig, men mellan tummen och pekfingret kan jag se att mellan procent faktiskt arbetar i branschområdet inom tre år, säger Andreas Lövdahl. Även om medvetenheten om hälsovetarnas kompetens ökar i samhället räknar han med att det också under de närmaste fem åren kommer att vara stor konkurrens om jobben. Någon draghjälp av omfattande pensionsavgångar är inte heller att räkna med, eftersom yrkeskåren är ung. Inte förrän på 2030-talet infaller det generationsskifte som många andra grupper på arbetsmarknaden möter redan om några år. För de övriga yrken SRAT organiserar är situationen på arbetsmarknaden mer i balans. Optikerna har i likhet med många andra grupper en tuffare konkurrens i storstäderna, medan valmöjligheten ofta är större för den som är beredd att flytta till en mindre ort. Utvecklingen av synhjälpmedel som inte kräver optikertjänster ökar, vilket kan innebära att det om fem år finns ett visst överskott av utbildade optiker. Arbetsförmedlarnas möjlighet att hitta jobb påverkas i stor utsträckning av politiska beslut och den allmänna utvecklingen på arbetsmarknaden. Under lågkonjunkturer ökar behovet av erfarna arbetsförmedlare, när konjunkturen tar fart minskar det. Efterfrågan på tandhygienister och kiropraktorer väntas fortsätta öka, även om behovet kan variera i olika regioner. Var fjärde lots går i pension de närmaste åren samtidigt som de erfarna sjökaptener som brukar rekryteras till lotsyrket blir färre. Små och högt specialiserade yrkesgrupper som perfusionisterna påverkas sällan av konjunkturens svängningar. När sjukhusledningen ser att det kommer att uppstå en brist på personal som sköter den livsviktiga hjärt-lungmaskinen under operationer, ser den till att någon skickas på vidareutbildning. De flesta perfusionister har en bakgrund som anestesi- eller intensivvårdssjuksköterska. Emma Berggren, arbetsförmedlare i Uppsala, konstaterar att nyexaminerade i de flesta branscher möter en arbetsmarknad där det även i goda konjunkturer kan vara svårt att genast få en fast tjänst. Meritmässigt behöver det ändå inte vara en nackdel att hoppa runt. Går man tillbaka tjugo år i tiden var det en fördel att ha jobbat länge på samma arbetsplats. Nu har trenden vänt och flera kortare anställningar är snarare en merit, säger hon. Utvecklingen är en spegel av att ungdomar inte är lika trogna sin bank eller sitt försäkringsbolag som tidigare generationer. De tittar sig omkring och ser vem som erbjuder bäst villkor. Samtidigt är även omsättningen på chefer större och den tid är förbi när chefsposter ofta gick till personer som jobbat sig upp inom företaget eller organisationen. Nu rekryteras chefer ofta utifrån för att de är bra på att leda, inte för att de nödvändigtvis har specialkunskaper om branschen. Den som letar jobb måste sträva efter att vara en ambassadör för sig själv, framhåller Emma Berggren. Skicka inte massproducerade ansökningsbrev som du inte följer upp. Visa engagemang och intresse i dina kontakter med arbetsgivaren, så visar du också att du inte gått en utbildning bara för att få jobb utan också för att du brinner för arbetsuppgifterna. När arbetslösheten ökar ställer arbetsgivarna högre krav. Då har akademiker en klar fördel jämfört med många andra jobbsökande, menar Emma Berggren. Finns det välutbildade sökande att välja på tar de i första hand dem, säger hon. Torbjörn Tenfält Sök-jobb-tips på Agnes Börsbo, blivande audionom: Visst är jag lyckligt lottad! När Agnes Börsbo är färdig för sitt första jobb som audionom i vår är det en ljus arbetsmarknad som väntar henne. Jag hade ingen aning om att det skulle se så här bra ut när jag valde yrke, säger hon. Nu är jag säker på att jag kommer att få ett bra jobb Hon hade ingen vidare koll på arbetsmarknadsläget när hon sökte till audionomutbildningen. Det var rekommendationer från en god vän som hade börjat ett år tidigare, som gjorde att Agnes Börsbo fick upp ögonen för yrket. Att många i hennes närhet arbetar inom vården spelar nog in, tror hon. Och så hennes stora musikintresse. Hörsel, ljud och musik. Det är en perfekt kombination. Nu, när hon bara har sista terminen kvar på audionomlinjen vid Karolinska institutet, är hon mer än nöjd med sitt yrkesval. För att det är ett intressant område, som spänner över så mycket, säger hon. Teknik, medicin, psykologi Och för att det händer så mycket inom det här området. Till våren är hon alltså färdigutbildad, men än har hon inte börjat söka jobb. Jag vet att jag inte behöver vara orolig. Förra året hade alla jobb när utbildningen var klar, eller ännu tidigare. Under en tid har hon jobbat extra på Siemens Hörapparater. Det har blivit en del resor för att informera redan yrkesverksamma audionomer om produkterna, men också en del kontorsjobb. Det är roligt. Men när jag är färdig vill jag först arbeta på en klinik och skaffa mig erfarenhet av patientarbete, säger hon. Det är en av de saker som jag ser fram emot, att ha kontakt med dem vi jobbar för. Snart får jag väl börja undersöka vilka jobb som finns och känna efter vad jag vill. Men något i Stockholm får det bli, eftersom jag har större delen av familjen här. Jag inser att vi är väldigt lyckligt lottade, som kan välja var och hur vi vill börja vår karriär. Att det skulle se så här bra ut hade jag ingen aning om när jag valde utbildning. Än har hon inte funderat särskilt mycket på vilken lön hon kan få och hur arbetsvillkoren kan komma att se ut i övrigt, och inte heller hur hon ska förbereda sig för första mötet med sin första arbetsgivare. Visst händer det att vi pratar om det, både i mitt privata umgänge och i klassen, säger hon, men inte särskilt mycket. Så när det närmar sig tänker jag utnyttja möjligheten att få rådgivning från det karriärstöd som ingår i medlemsavgiften till SRAT. uppslag» Birgitta Jakobsson tnästa SRAT-informationen nr

14 Sara Tunlid, blivande hälsovetare Bygg nätverk Hälsovetare har en bred utbildning, men problem med att finna sin plats på arbetsmarknaden. Oron för att inte hitta ett relevant jobb finns där hela tiden, säger Sara Tunlid. Jämfört med många av sina kurskamrater har 25-åriga Sara Tunlid ett bra utgångsläge. Med drygt ett år kvar på sin masterutbildning har hon just börjat jobba deltid på insamlingsstiftelsen Choice, en ideell organisation som hjälper gymnasieungdomar till bättre hälsa och en bra start i livet. Jag försöker göra så mycket som möjligt vid sidan av studierna för att bli mer intressant för arbetsgivarna. Det är viktigt att bygga nätverk och komma in varhelst det går; skaffa praktik, sitta i styrelser och annat, säger hon. Hälsovetare utbildas vid ett tiotal lärosäten runt om i Sverige, på cirka 25 olika utbildningar med rubriker som sträcker sig från folkhälsovetenskap och hälsopedagogik till idrottsvetenskap. Sara Tunlid läste sina tre första år på folkhälsovetenskapliga programmet i Göteborg och har sedan fortsatt med en tvåårig masterutbildning vid Centre for Health Equity Studies (CHESS), som är knutet till Stockholms universitet och Karolinska institutet. Utbildningarna för hälsovetare är oftast väldigt breda, men matchningen på arbetsmarknaden är inte bra, säger hon. I sin master intresserar sig Sara för fattigdomsrelaterad ohälsa i låginkomstländer. Hon undersöker strukturella skillnader, bland annat mellan olika yrken, etniska grupper och utbildningsnivå. Det låter kanske naivt, men jag vill vara med och förändra världen. Efter sin examen nästa år hoppas Sara Tunlid kunna arbeta inom någon internationell ideell organisation inom EU eller inom WHO. Allra helst skulle hon jobba ett par år i södra Afrika, där behovet av förbättrad folkhälsa och att förebygga sjukdomar är stort. En kurs i Sydafrika under grundutbildningen gav mersmak och i skarven mot masterutbildningen slog hon sig ner i San Diego i USA under en termin för att utveckla sin engelska. Efter det flyttade hon till Stockholm och praktiserade fem månader på PeaceWorks, en ideell fredsorganisation för unga. Hon har även engagerat sig i Plan, en internationell barnrättsorganisation som arbetar med att stödja och stärka utsatta barn runt om i världen. De här olika erfarenheterna är väldigt viktiga. Jag lärde mig mycket och arbetsgivare tycker ofta att det är intressant att man engagerar sig ideellt. För att stärka sin attraktionskraft på arbetsmarknaden rekommenderar Sara Tunlid andra studenter att komplettera sin utbildning med en kurs i hälsoekonomi. Hon hade själv ämnet som sitt huvudområde i Göteborg. Det ger goda kunskaper i utvärderingsmetodik och ökar förmågan att förklara vilka vinster en arbetsgivare kan göra genom att anställa en hälsovetare. Har man kunskaper i ekonomi kan man argumentera för varför vårt jobb är viktigt, säger Sara Tunlid. Torbjörn Tenfält JOB söka Utbildningen börjar gå mot sitt slut. Helt plötsligt börjar den trygga världen i studentlivet att skaka lite. Vad kan jag, vad vill jag med min framtid och kommer någon att vilja anställa mig, kan vara frågor som dyker upp denna tid. Här kommer tips kring vad du kan tänka på när du börjar fundera på att ge dig in i den nya världen att hitta jobbet och få det. Text: Linda Lekander Foto: Colourbox Börja i tid Att söka jobb tar tid. Du bör redan tidigt i din utbildning formulera för dig själv hur du vill att ditt kommande arbetsliv ska se ut. Denna kan självklart förändras och revideras under tiden men att tydliggöra för sig själv hur man vill arbeta som exempelvis audionom, hälsovetare, tandhygienist eller optiker och hur arbetsmarknaden kan möta upp detta är en början redan under utbildningstiden. Ta tillvara på de tillfällen som finns under utbildningen för att fylla på din bank av kunskap och kännedom om din framtida arbetsmarknad genom exempelvis nätverk, mentorskap eller att skriva sin uppsats direkt kopplat till ett företag eller en organisation. Många hittar dessutom sin framtida arbetsgivare genom att vara aktiva i detta. När du sedan ska börja söka jobb kan en anställningsprocess i sig ta tid, du ska hitta jobbet-skicka in ansökningshandlingar, gå på en eller fler intervjuerkomma överens om villkor och lön i din anställning, och slutligen skriva på anställningskontrakt med ett startdatum på din anställning. En sådan process kan dra ut på tiden och kan ta allt från ett par veckor till månader. Hitta jobbet Och var hittar du jobbet? Ja detta kan variera beroende på yrke. Många väljer att gå via Arbetsförmedlingens hemsida. Denna plattform fångar upp en del arbeten men inte alla. Det innebär således att man själv måste fånga upp de jobb som inte finns via Arbetsförmedlingen och själv vara aktiv ute på nätet för att se vilka jobb som finns ute på företagens hemsidor och andra sökkanaler. Övriga vägar till jobb är exempelvis via rikstäckande och lokala tidningar och att göra din omgivning varse om att du söker jobb. Att sprida ordet om att du söker jobb kan väcka mer jobbtillfällen än man kan tro. Du kan även 14 SRAT-informationen nr

15 B nde om det inte finns en annons ute för ett jobb undersöka möjligheten att skicka in en spontanansökning till en arbetsgivare där du kan tänka dig att arbeta. Se i så fall till att spontanansökan går till rätt person på företaget. Ansökningshandlingar Att skriva ett cv och ett personligt brev är ofta en utmaning. Vissa är vana att göra det men behöver lite finputsning på det och att någon annan kikar på det för att komma med tips om hur man kan utveckla det, andra har aldrig skrivit ett cv eller ett personligt brev och kan behöva hjälp med strukturen för det. Ett cv är en presentation av dig själv och dina förmågor, egenskaper och erfarenheter. Det är ett sätt att ge arbetsgivaren en bild av din yrkeslivserfarenhet, utbildningar och kurser som du har gått och övrig information om dig själv som kan vara av vikt (exempelvis engagemang i ideellt arbete, språkkunskaper, datakompetens och personlig information). Ett personligt brev är en introduktion till ditt cv om varför du söker arbetet och en förklaring för arbetsgivaren om varför just du ska ha arbetet. När du skriver ett personligt brev bör du försöka hålla dig till en 2/3 sida av en A4-sida, och brevet ska svara på frågan varför de ska välja dig. Detta görs genom att beskriva och exemplifiera de kvalifikationer du har för tjänsten. Nyckeln till att skriva ansökningshandlingar som tar dig till en intervju är att analysera annonsen och arbetsgivaren noga för att ta reda på vad det är för en individ de vill ha på arbetsplatsen och hur du möter upp det. Det kan upplevas som ett hinder att sätta sig ner och börja formulera detta då man ska försöka hitta perfekta formuleringar, sticka ut jämfört med andra sökande och samtidigt kunna ge hela bilden av vem man är som person på några rader. Men ha tålamod med dig själv och tänk att på att det tar tid, du får skriva om och redigera och kanske förvänta dig att det första du skriver inte blir så som du har tänkt dig. Ge inte upp då utan skriv om, skriv om, skriv om! Det är dina första stapplande steg till något nytt och när du väl har ett nytt arbete kommer arbetet du lägger ned nu att vara mödan värd. Intervju Om arbetsgivaren vill gå vidare med din ansökan och intresseanmälan för tjänsten brukar man oftast göra det via en eller flera intervjuer, antingen direkt med arbetsgivaren eller via rekryteringsföretag. Nu gäller det att förbereda sig inför den och det kan ske väldigt individuellt. Att läsa på om företaget, att skaffa information om arbetsgivarens värderingar och arbetssätt och att du tänker igenom vilka frågor som kan ställas till dig är några sätt att förbereda sig. Det är dock av vikt att ta med sig att det inte enbart är ett tillfälle för arbetsgivaren att bedöma dig i förhållande till tjänsten utan ett tillfälle och möjlighet för dig att göra detsamma. Är det här en arbetsgivare du vill arbeta hos och vad behöver du veta för att få ett svar på det? Utifrån den aspekten ska du fundera på vilka frågor som kan vara av vikt för dig att få svar på för att bilda dig en uppfattning om det, det kan vara frågor som exempelvis rör kompetensutveckling, arbetssätt, ansvar och befogenheter. Jobbet är ditt Jobbet är ditt! säger arbetsgivaren. Lättnad, lycka, glädje är känslor som kan infinna sig. Nu har du gått igenom hela rekryteringsprocessen och du har lyckats knipa tjänsten. Första instinkten kan vara att nu vill jag bara skriva under anställningskontraktet och knyta ihop säcken. Men det är nu du ska ha lite is i magen. Det är nu ni ska komma överens om lön och andra villkor i din anställning. Inför överenskommelse om lön är det bra att du har en uppfattning om vilken lön du vill ha. Gå gärna in på Saco lönesök (finns på SRATs hemsida) eller kontakta oss på kansliet för lönerådgivning. Ju senare i rekryteringsprocessen du kan diskutera lön desto bättre förhandlingsläge har du, då minskar risken för att väljas bort till förmån för någon annan på grund av löneanspråket du angivit. De ska ju välja dig utifrån din kompetens och dina kvalifikationer och inte utifrån löneanspråk. Ha mod och tro i din kompetens i denna diskussion och glöm inte bort att arbetsgivaren har valt dig för att den tror på dig. Att gå in allt för lågt i lön i en anställning innebär ofta en uppförsbacke med att försöka komma i fatt eller till rätta i lönenivån. När det gäller andra villkor i anställningen så handlar det exempelvis om tjänstepension, övertidsersättning, ob-tillägg och rätten till ett årligt lönesamtal. I ett kollektivavtal regleras många av de villkor som kan vara av vikt för dig i anställningen. Om det inte tillämpas ett kollektivavtal på arbetsplatsen måste du enskilt reglera det i ditt anställningskontrakt. Annat som ni bör reglera i anställningskontraktet är: anställningsform, sysselsättningsgrad, tjänstebenämning, arbetstidens förläggning, och övriga villkor utöver vad ett eventuellt kollektivavtal kan ge (exempelvis rätten till friskvårdsbidrag, rikskuponger, extra semesterdagar). Om du har funderingar kring anställningsprocessen, lön och anställningskontrakt så tveka inte att kontakta SRAT så kan vi gemensamt bolla de funderingar du har och få klarhet i det. När du väl har en klar bild av vad tjänsten innebär och innehåller är det bara att ta klivet att skriva på anställningskontraktet med förhoppningen om en ny och spännande framtid. På SRATs webbplats hittar du råd om anställningen, mallar för anställningskontrakt, lönestatistik med mera. Linda Lekander, ombudsman SRATs karriärstöd SRAT-informationen nr

16 16Student SRAT-informationen nr Saco Studentråds ordförande Johannes Danielsson Utsedd att representera Sveriges ungdomar i UNESCO Saco Studentråds ordförande Johannes Danielsson kommer att vara Sveriges ungdomsrepresentant i Unesco, FN-organet för utbildning, vetenskap och kultur. Uppdraget tillsätts av Landsrådet för Sveriges Ungdomsorganisationer (LSU) och kommer att pågå under Uppdraget innebär att Johannes Danielsson kommer att delta i Unescos generalkonferens och ungdomskonferens. Därutöver kommer löpande kontakt att hållas med Svenska Unescorådet, regeringskansliet och LSUs medlemsorganisationer. Jag ser uppdraget i Unesco som en del av mitt uppdrag som ordförande för Saco Studentråd. På det här sättet får vi möjlighet att dela med oss av våra perspektiv på utbildningsfrågor i ett nytt, viktigt internationellt sammanhang. Samtidigt representerar jag i det här fallet fler än Saco Studentråds medlemmar, och det blir därför viktigt att finnas till hands för alla LSU:s 80 medlemsorganisationer, säger Johannes Danielsson. I dagsläget handlar mycket av diskussionen om högre utbildning om arbetsmarknadsfrågor, vilket är ett område där Saco Studentråd kommer att vara aktiva under det kommande året. Men detta får samtidigt inte leda till att vi glömmer att utbildningen har en mycket bredare roll i samhället än så. Jag tror, och hoppas, att uppdraget i Unesco kommer bli ett sätt för mig och organisationen att fördjupa oss i utbildningsfrågor som rör demokrati, hållbar utveckling och kultur, säger Johannes Danielsson. Källa: Saco Studentråd Rätt jobb, inte ett jobb I Saco Studentråds rapport om matchning av nyexaminerade akademiker på arbetsmarknaden. presenteras ett förslag på hur övergången mellan studier och arbetsmarknad kan göras smidigare. I högre utbildning hör arbetsmarknads- och utbildning ihop. Vårt matchningslån knyter ihop arbetslinjen med studielinjen vår kampanj kring studenters trygghet. Studenter står idag utan skydd efter examen om de inte hittar ett jobb. Matchningslånet är ett nytt kreativt förslag för att ge studenter en möjlighet att matchas till rätt och inte bara ett jobb. Säger Maria Ehlin Kolk före detta ordförande i Saco Studentråd. Rapporten finns att ladda ner på saco-studentrad Källa: Saco Studentråd Nära antagna till högskolan vårterminen 2013 Totalt har personer antagits till en utbildning under våren (urval 1). Det är en minskning med drygt en procent jämfört med förra årets notering på antagna. Det är främst på kurserna som universiteten och högskolorna nu drar ner antalet antagna till enbart kurser minskar med (-2 procent), antagna till program och kurser minskar med 139 personer (-4 procent) medan antalet antagna till enbart program ökar med 409 personer (+3 procent). Förändringar bland de antagna Om man ser på åldersfördelningen så ökar antalet antagna i åldersgruppen år med 479 personer (+1 procent) av dessa är 168 kvinnor och 311 män. I åldersgruppen 24 år eller yngre minskar antalet antagna med 615 (-1 procent), medan åldersgruppen 35 år eller äldre minskar med personer (-6 procent). Källa: Universitets- och högskolerådet Universitets- och högskolerådet tar över efter VHS Den 31 december 2012 lades Verket för högskoleservice ner. Hela verksamheten flyttar in i den nya myndigheten Universitets- och högskolerådet, www. uhr.se. Till Universitets- och högskolerådet flyttas även den verksamhet som idag bedrivs vid Internationella programkontoret och delar av nuvarande Högskoleverket, ytterligare två myndigheter som läggs ner vid årsskiftet. SRAT:s Gruppförsäkringar Källa: Universitets- och högskolerådet Kostnadsfri sjukförsäkring för SRATs studentmedlemmar Du som blivit studentmedlem i SRAT i samarbete med under ditt första studieår får utan kostnad Sjukförsäkring Student under hela din studietid (max 48 månader). Läs mer om villkoren i försäkringen och om andra försäkringar på vår webbplats Speciellt framtagna för dig som är student.

17 I början av mars lanseras SRATs nya webbplats Vi kan med glädje berätta att under mars månad lanserar vi SRATs nya webbplats med många nyheter och förbättringar. Förutom att den nya sidan är mer lättnavigerad och snyggare så har vi utökat vår rådgivning på flera områden. Vi har också infört riktade informationssidor för dig i olika situationer; student, ny i arbetslivet, egenföretagare, chef och förtroendevald, delvis med riktade förmåner. Vi hoppas att du också kommer att tycka om vår nya webbplats. Välkommen in! Marie Norell, kommunikatör och webbansvarig Oförändrad medlemsavgift i SRAT för 2013 Glädjande nog kan konstateras att SRAT inte heller det kommande året behöver höja medlemsavgiften till förbundet. Förbundsstyrelsen har tagit beslut om att vare sig föreningarna eller förbundets direktanslutna medlemmar ska få höjd avgift för Det är för fjärde året i rad förbundet har oförändrad avgift. När beslutet togs på styrelsens sammanträde i december var en av de faktorer som diskuterades den premie förbundet betalar för inkomstförsäkringen som ingår i medlemsavgiften. Under det gånga året har antalet arbetslösa som varit tvungna att ta försäkringen i anspråk ökat radikalt vilket bidragit till att premien för 2013 måste höjas med åtta kr/ medlem/månad. Trots detta beslutade styrelsen att avgiften ska vara oförändrad. Premiehöjningen föreslås i stället bekostas genom andra åtgärder. Förhoppningen är givetvis också att antalet arbetslösa minskar under året. Inför 2014 ska nya beslut tas om avgiften och till dess hoppas vi att förutsättningarna ser annorlunda ut när det gäller bland annat arbetslösheten så att förbundet även de närmaste åren kan behålla avgiften på oförändrad nivå. Elisabeth Mohlkert, förbundsdirektör Konkurrerande verksamhet FRÅGA: Jag är anställd sedan två år men innan jag anställdes hade jag en egen firma. Firman har inte haft någon verksamhet nu på två år, men jag har på senare tid tänkt aktivera den igen och jobba på helgerna. Det står i mitt anställningsavtal att jag inte får bedriva konkurrerande verksamhet och det tycker jag inte att det är, men jag har en vän som säger att jag inte får jobba med något annat alls. Min chef kan väl inte ha synpunkter på vad jag gör på helgen, eller? SVAR: Först bör vi beröra det här med konkurrerande verksamhet. Ibland står det utryckt i anställningsavtal att man inte får bedriva konkurrerande verksamhet men även om det inte står så finns det en lojalitetsplikt i ett anställningsförhållande. Det innebär bland annat att man inte får åsamka sin arbetsgivare skada genom att bedriva konkurrerande verksamhet. Vad som är konkurrerande måste man göra en bedömning av vid varje enskilt fall. När det gäller helgarbetet finns det i många kollektivavtal skrivningar som säger att uppdrag eller bisysslor som påverkar ditt arbete i högre omfattning inte är tillåtna (fackliga och politiska uppdrag undantagna). I en anställning finns det begränsningar i arbetstid per vecka, regler om ledighet per dag och per vecka. Om man fyller den lediga tiden med arbete så finns ju både risk att man inte orkar sköta sitt ordinarie arbete men även risk att bli överansträngd och sjuk. Mitt råd är att dels samråda med din arbetsgivare om både bedömningen om konkurrens och om omfattning, och dels att du tar din hälsa i beaktande när du själv bedömer hur mycket du vill arbeta. Ring oss gärna för att diskutera just din situation närmare. Anders Berndt, ombudsman SRAT Fråga & Svar SRAT-informationen nr

18 Dina medlemsförmåner Som medlem i SRAT och dess medlemsföreningar har du en mängd medlemsförmåner förutom arbetsrättslig (lagar och kollektivavtal) rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning. Några förmåner ingår dessutom i medlemsavgiften. Försäkringar som ingår i medlemsavgiften 4 SRAT Hälsoskydd 4 SRAT Inkomstförsäkring 4 Liv- och olycksfallsförsäkring ingår i tre månader 4 Loss of License för flygtekniker 4 Sjukförsäkring för studenter under studietiden Försäkringar du kan teckna 4 Arbetslöshetsförsäkring 4 Inkomstförsäkring, tillägg 4 Företagsförsäkring 4 Patientförsäkring för audiononomer, optiker och tandhygienister 4 Egendoms- och personförsäkringar 4 Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter 4 Pensionsförsäkring Karriärstöd 4 CV-granskning och karriärsamtal Lönestatistik 4 Saco LöneSök marknadens bästa lönestatistik! Medlemstidning, föreningstidning, medlemsblad 4 SRAT-informationen 4 Föreningstidning, medlemsblad Övrigt 4 Medlemslån 4 Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare till rabatterat pris 4 Ledarkapslitteratur 4 Prenumerationserbjudande Personal & Ledarskap 4 Prenumerationserbjudanden via IDG 4 Prenumerationserbjudande Privata Affärer 4 Saco EL 4 Spaerbjudande, Skepparholmen Nacka 4 Weekenderbjudande, Waxholms hotell 4 Kryssningar med Birka Cruises och Viking Line Läs mer på Karolinska institutets hälso- och sjukvårdsutbildningar Utbildningarna ska bli bättre på entreprenörskap Under hösten 2012 startade Karolinska institutet (KI) upp ett projekt, KI 2.0, där SRAT med berörda föreningar har blivit inbjudna till att delta. Syftet med projektet är att implementera entreprenörskap i utbildningarna inom hälso-och sjukvården. Målet är sedan att ta fram en handlingsplan och en övergripande arbetsmodell för hur detta ska gå till på KIs grundutbildningar. Bakgrunden med att implementera entreprenörskap i utbildningarna är att regeringen beslutat att entreprenörskap ska främjas inom hälso- och sjukvårdsutbildningar. Utbildningarna inom detta område på KI ska utbilda studenterna att vara konkurrenskraftiga på arbetsmarknad, en arbetsmarknad som är i förändring där det bland annat finns en utökad andel privata sjukvårdsleverantörer. Studenterna ska genom sin utbildning vara verksamma i nya och bredare sammanhang. Det är 13 grundutbildningar som är med i projektet och berörda föreningar i SRAT som också har deltagit är Audionomerna, Svensk Optikerförening och Sveriges Tandhygienistförening. Föreningarna har tillsammans med övriga intresserade parter deltagit i diskussionsmöten. Diskussionerna har rört sig om vad begreppet entreprenörskap är, vad entreprenörskap innebär för professionen, och vad det finns för olika utvecklings-och karriärvägar i dagsläget. Vidare har det diskuterats kring de förändringar som sker på arbetsmarknaden och hur utbildningarna kan förbereda och ge studenterna möjlighet att bilda sig en uppfattning om sin egen karriärväg. Det ska bli spännande att få följa detta projekt och se hur utbildningen kan implementera detta för att studenterna på bästa sätt ska kunna möta sin framtida arbetsmarknad. Telefon tfn tid mån-tor 9 16, fre Fax E-post medlemsfrågor Medlemsfrågor: Linda Lekander, ombudsman Foto: Colourbox Försäkringsfrågor: Hemsida Postadress Box Stockholm 18 SRAT-informationen nr

19 Den svenska chefskulturen I skolan lärde vi oss om Sveriges naturtillgångar, om malm och skog och vattenfall. Men en av våra viktigaste konkurrensfördelar är en kulturtillgång: den svenska chefskulturen. Min äldste son specialiserade sig på programvaruutveckling och blev klar lagom till IT-kraschen. Sämre tajming är det svårt att tänka sig. Men han gjorde något udda: han for till Indien och tog jobb i ett indiskt mjukvaruföretag. På jobbet gick han runt som svenska nyexade valpar gör, såg det ena felet och kom på den ena idén efter den andra. Av en händelse fick han träffa bolagets VD, och hasplade ur sig vad han kommit på. Då spände indiern ögonen i honom och sade: Det där ska du inte ta upp med mig. Det ska du tala om med din supervisor. Sedan kan han ta upp det med sin supervisor och hans supervisor kan möjligen ta upp det med mig. Hierarkierna i Indien och Kina är en av Sveriges viktigaste konkurrensfördelar. Produktivitet och effektivitet handlar i vardagen om små steg: den lilla iakttagelsen, den gradvisa förbättringen, anpassningen av handgreppet eller genvägen man plötsligt upptäcker. Vem som bidrar till insikterna kan vara hugget som stucket, den nyfikne nyanställde lika väl som den erfarne omprövaren. Huvudsaken är att insikterna tas tillvara. Det är då det prestigelösa ledarskapet blir en konkurrensfördel. Om chefer klarar av att lyssna och ta till sig sina medarbetares påpekanden, oavsett deras position i hierarkin, då har verksamheten bäst förutsättningar att utvecklas och komma vidare. Därför är det viktigt att slå vakt om den goda svenska chefskulturen. Det är temat i min rapport Cheferna en svensk kulturtillgång (www.saco.se). I den politiska världen finns det sällan någon som ömmar för cheferna. På den röda sidan är det städerskor och undersköterskor som är vardagens hjältar, på den blå hyllar man företagare och entreprenörer. Men det är cheferna som har nyckeln till framtidens välfärd, från näringslivets intjäning till den offentliga sektorns drift. Och inte bara när det gäller verksamhetens resultat. När ohälsan undersöktes kunde sjuktalen variera kraftigt mellan till synes lika arbetsplatser. Det var cheferna som gjorde skillnad. När man undersökte varför somliga jobbar länge och andra tar förtidspension var det samma sak. Kontakten med arbetsledningen var den enskilt viktigaste faktorn för individernas val. Problemet är att cheferna ska räcka till för så mycket och så många. Inom den offentliga sektorn kan hon ha ansvaret för medarbetare. Gränsen borde gå vid 20 eller ännu lägre. Jesus hade tolv lärjungar, och ändå var det en som gick snett, påpekade en kollega. Både för välfärdssystemens och för näringslivets skull är det viktigt att ge cheferna bättre förutsättningar så att det är rimligt att ställa större krav på dem. Har man sagt produktivitet, så har man sagt chefer. Det är de som har de bästa förutsättningarna att locka fram förnyelse och bättre hushållning med resurserna. n n n Krönika Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef på Saco SRAT-informationen nr

20 Vi startar en blogg! Varför blogga om audionomyrket? Ja, varför inte? Jennie Dahlström och hennes kollega har precis startat en blogg. De får ofta frågan vad det är de gör. Jennie jobbar heltid och läser till en magisterexamen samtidigt, Det är tur att hon gillar att ha många bollar i luften, för hon planerar också sitt bröllop i sommar. Text: Nina Enström Foto: Colourbox och Per Hjalmarsson När Jennie Dahlström skulle studera vidare efter gymnasiet i Torsby blev det lärarlinjen i Karlstad. Men det kändes inte riktigt rätt, så hon började leta yrken från a ö på nätet. Snabbt hittade jag audionom och läste vad det handlar om. Det kändes helt rätt. Framför allt att man får arbeta med människor, det är viktigt för mig. Men det handlar även om teknik, medicin och pedagogik, det är tvärvetenskapligt och brett, säger hon. Erfarenheten från kvälls- och helgjobb i hemtjänsten under tiden hon gick i gymnasiet är bra att ha med i bagaget, men hon insåg också att hon helst ville ha ett arbete med kontorstider. Jennie är värmländska, född i Östra Ämtervik för snart 30 år sedan. Det ligger nära Mårbacka och strax söder om Sunne. Där bor föräldrarna fortfarande liksom brodern med sambo och barn. Jennie åker hem ett par gånger i månaden, det tar cirka två timmar med buss. Jag är en familjekär person. Hon började blogga när hon flyttade till Örebro för fem år sedan för att kompisarna enkelt skulle kunna följa händelser i hennes liv på nätet. Och nu finns också tanken på en audionomblogg. Det är Hanna Hagsten och jag som pratat om det länge. Vi är studiekamrater och arbetskamrater och inser att många inte vet vad en audionom gör. Vi får många frågor om det, var man jobbar, vad man tjänar, inte minst från unga personer. Hon påpekar att hon inte heller visste och då kan man inte ens fråga en studievägledare. Det är stor brist på audionomer, så visst vore det bra med lite marknadsföring med hjälp av en blogg. Jennie och Hanna arbetar som forskningsaudionomer på audiologiskt forskningscentrum vid universitetssjukhuset i Örebro, där chefen och professorn också var deras lärare på utbildningen. Några dagar jobbar de med patienter på hörselkliniken. Det är ett spännande jobb. Vi ska inte skriva specifikt om vårt jobb här eller om patientfall, vi är medvetna om sekretess och att självklart aldrig lämna ut någon på nätet. Vi vill berätta mer generellt om vad man gör, om nya hjälpmedel som testats, om vad som kan vara aktuellt i branschen. Lönefrågor ska vi absolut ta upp, säger Jennie. Inte nog med att Jennie och Hanna bloggar och arbetar tillsammans, de är också fackligt aktiva som SRAT-representanter i Örebro. Och där tog de strid för sina löner med en skrivelse till landstinget. Vi skrev att möjligheten till fritt val kommer att innebära fler privata kliniker och vill man behålla kompetens i landstinget så får man se till att betala rimliga löner. Det tog faktiskt skruv! Jennie läser till en magisterexamen samtidigt som hon arbetar heltid. Hon blandar halv- och kvartsfart och räknar med att det tar upp till två år innan hon blir färdig. Jag älskar universitetsvärlden, att lära mig nya saker. När jag var liten ville jag bli doktor. Visst får jag tankar ibland om att forska vidare och undervisa, bli doktorand. Men det är tufft ekonomiskt. Jag får ta en sak i taget och bli färdig med magistern först. Hoppades bli klar i vår, men det blir nog till hösten även om jag läste mycket i julas. Uppsatsen handlar om grav hörselnedsättning och hur rehabiliteringsinsatserna fungerar beroende på faktorer som kön, ålder och bostadsort. Jennies hypotes är att de påverkar, men hur och i vilken omfattning ska hon försöka ta reda på. 20 SRAT-informationen nr

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Svensk Perfusionistförening

FÖRENINGSINFO. Svensk Perfusionistförening FÖRENINGSINFO Svensk Perfusionistförening Varför ska man vara med i ett fackförbund? Det finns många anledningar till att vara medlem i facket. Det kan vara trygghet i form av försäkringar vid arbetslöshet

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT

FÖRENINGSINFO. Audionomerna. 10 år. i SRAT. En del av SRAT FÖRENINGSINFO Audionomerna 10 år i SRAT En del av SRAT Innehåll Audionomerna 10 år i SRAT... 3 Från 0 till över 80 procent på tio år... 4 Temadagarna fortbildning... 4 Utveckling av yrke och anställningsvillkor

Läs mer

I den här skriften får du som är förtroendevald eller medlem inspiration, tips och råd på hur du kan rekrytera medlemmar.

I den här skriften får du som är förtroendevald eller medlem inspiration, tips och råd på hur du kan rekrytera medlemmar. Hej LSRs strategi är att uppnå en uppvärdering av sjukgymnastkåren genom att knyta samman professionalisering, positionering och löneutveckling. Det är lättare att nå målen ju fler som är med. Och ju bättre

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

Utrikesförvalt- ningens Personal- förening, UPF FÖRENINGSINFO

Utrikesförvalt- ningens Personal- förening, UPF FÖRENINGSINFO FÖRENINGSINFO Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF Utrikesförvaltningens Personalförening, UPF Utrikesförvaltningens personalförening (UPF) är en exklusiv förening för oss som är anställda i utrikesförvaltningen.

Läs mer

Unionens handlingsprogram 2012 2015

Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.

Läs mer

Vi samlar Sveriges. akademiker!

Vi samlar Sveriges. akademiker! Vi samlar Sveriges akademiker! 2 Vi samlar Sveriges akademiker 3 Detta är Saco Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, är en sammanslutning av 22 självständiga fack- och yrkesförbund. Tillsammans

Läs mer

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg

Hållbart chefskap. 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress. 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Hållbart chefskap 8 råd från Saco chefsråd om hur du som chef hanterar gränslöshet och stress 2014 Red. Karin Karlström och Anna Kopparberg Teknik, ekonomi och organisationsformer gör arbetslivet alltmer

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Svenska Logopedförbundet,

FÖRENINGSINFO. Svenska Logopedförbundet, FÖRENINGSINFO Svenska Logopedförbundet, Slof Svenska Logopedförbundet Svenska Logopedförbundet (Slof) är en partipolitiskt obunden facklig och yrkesmässig sammanslutning av legitimerade logopeder och logopedstuderande.

Läs mer

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL

EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL EXPERTER PÅ LÄKEMEDEL Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska OMVÄRLDEN FÖRÄNDRAS OCH VI MED DEN. Det innebär nya roller, nya uppgifter och nya utmaningar

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig

Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig Välkommen till Sveriges Ingenjörer Som ingenjör banar du vägen mot framtiden. Det är dina innovationer och visioner som ska lösa våra gemensamma problem,

Läs mer

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet

Mer utveckling för fler. En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 1 Mer utveckling för fler En undersökning om kompetensutveckling i arbetslivet 3 Innehållsförteckning Inledning... 5 Många är

Läs mer

E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013. Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig

E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013. Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig E-PRINT, 3 000 EX, AUG 2015. REKRYTERING YRK 2015:013 Medan du utvecklar Sverige så utvecklar vi dig 150714_Broschyr_skiss_2.indd 3 2015-07-17 17:12 Välkommen till Sveriges Ingenjörer Som ingenjör banar

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är

arbetslivet. Vi är övertygade om att ju fler vi är, desto starkare är Vi är Unionen! Vem är du? Du vet bäst vad som är viktigt i ditt arbetsliv. Men det är tillsammans vi ser till att din tid på jobbet blir som du vill ha den. Vi är våra medlemmar och därför är våra viktigaste

Läs mer

Saco driver akademikernas frågor

Saco driver akademikernas frågor s e g i r e v S r a l! r m e a k s mi i V ade ak 2 Vi samlar Sveriges akademiker Saco driver akademikernas frågor Saco, Sveriges akademikers centralorganisation, driver akademikernas intressen. Genom opinionsbildning,

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke, september 2011 (rev. februari 2013) Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91-86210-70-X

Läs mer

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013

Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa. Mål för 2013 Apotekare och receptarier samhällets läkemedelsexperter från forskning till hälsa Mål för 2013 1(5) Sveriges Farmacevtförbunds främsta uppgift är att utveckla och marknadsföra farmacevternas, apotekares

Läs mer

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Förbättra dina chanser på jobbet

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Förbättra dina chanser på jobbet Unionens Karriär & utvecklingstjänster Förbättra dina chanser på jobbet Våra karriärtjänster passar inte en enda människa. De passar olika sorters människor. Hur vill du jobba imorgon? Jobbar du med det

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN

Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN Visa dig från din bästa sida TIPS OM HUR DU SKRIVER EN JOBBANSÖKAN 1 2 Innehåll Konsten att söka jobb... sid 05 Söka annonserade jobb... sid 07 Innehållsidé till grundläggande brev... sid 08 Innehållsidé

Läs mer

Läkemedelsindustrins bedömning av kompetens

Läkemedelsindustrins bedömning av kompetens Läkemedelsindustrins bedömning av kompetens Klas Andersson www.docs-int.se 1 Svensk hälsovårdsindustri (1) Ca 40 000 personer arbetar inom Life Science varav ca 6 000 inom bioteknik. Ca 200 företag inom

Läs mer

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare

Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare Lönesamtalet Ett LÖNESAMTALET stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare 1 Denna broschyr utgör ett stöd för dig som är lärare eller studie- och yrkesvägledare inför ditt lönesamtal. Resultatet

Läs mer

Löneprocess inom staten

Löneprocess inom staten Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens

Läs mer

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka

Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen

Läs mer

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön

Ditt lönesamtal. En vägledning till högre lön Ditt lönesamtal En vägledning till högre lön Som ingenjör har du goda möjligheter att påverka såväl ditt jobb som din lön. Förutom att din kompetens och utbildning ger dig ett bra marknadsvärde, så ska

Läs mer

Arbetslös men inte värdelös

Arbetslös men inte värdelös Nina Jansdotter & Beate Möller Arbetslös men inte värdelös Så behåller du din självkänsla som arbetssökande Karavan förlag Box 1206 221 05 Lund info@karavanforlag.se www.karavanforlag.se Karavan förlag

Läs mer

Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm

Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till nationella forensiska centrumets laboratorium i Stockholm Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter

Läs mer

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös?

Är du MELLAN JOBB. eller riskerar du att bli arbetslös? Är du MELLAN JOBB eller riskerar du att bli arbetslös? 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 A-kassa 5 Inkomstförsäkring 6 Avgångsersättning (AGE) 7 Från TRR 8 Från TRS 9 Råd och stöd från TRR 10 Råd och stöd

Läs mer

När tänkte du på dig själv senast?

När tänkte du på dig själv senast? Bli medlem du också! 8 av 10 läkare är redan med. När tänkte du på dig själv senast? Vi tänker på dig under hela din karriär 1 Vi tänker på dig under hela din karriär Som läkare har du ett viktigt och

Läs mer

Guide till medlemsrekrytering

Guide till medlemsrekrytering Guide till medlemsrekrytering Vi är många medlemmar i Vårdförbundet idag, men vi kunde vara fler! Ju fler medlemmar vi är desto större möjlighet har vi att påverka och föra fram våra åsikter kring såväl

Läs mer

Till dig som är löneförhandlare inom landstinget

Till dig som är löneförhandlare inom landstinget Till dig som är löneförhandlare inom landstinget Som lokal löneförhandlare gör du ett viktigt och uppskattat jobb för SRAT/STHFs medlemmar. Vi vill med det här materialet stödja dig i din roll som löneförhandlare.

Läs mer

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

Våra viktigaste frågor. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Våra viktigaste frågor Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Skolledarlöner Sveriges Skolledarförbund anser att Sveriges viktigaste chefer skolledarna ska ha lön och anställningsvillkor som motsvarar det

Läs mer

Vad är viktigt att tänka på när du söker jobb?

Vad är viktigt att tänka på när du söker jobb? Vad är viktigt att tänka på när du söker jobb? Vad ska jag söka för jobb, hur kan jag förbättra mina chanser att få komma på intervju? Vad ska jag särskilt tänka på? Vad är ett kollektivavtal och varför

Läs mer

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet

Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet Fackförbundet ST det största facket inom statlig verksamhet ST driver frågor som jag tycker är viktiga, som möjlighet att påverka sin egen utveckling och jämställdhet. Lisa Wedin, Controller på Arbetsförmedlingens

Läs mer

Sommarjobb, tips och idéer

Sommarjobb, tips och idéer Sommarjobb, tips och idéer Vill du tjäna extra pengar under sommaren och samtidigt få ut det mesta av lovet? Då är det ett perfekt tillfälle att söka jobb under sommaren! Vem vet, kanske leder sommarjobbet

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors

Hagfors & Munkfors. Hur vill vi ha det? Heta fakta En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors Hagfors & Munkfors 1 Hur vill vi ha det? En samarbetsmodell för kompetensförsörjning i Hagfors och Munkfors 2 Hur vill vi ha det? Strategisk kompetensförsörjning 2005 2004 Fastställa organisation och finansiering

Läs mer

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå.

Under den borgerliga regeringens styre saknar Sverige utbildningspolitiska målsättningar som innebär en högre ambition än dagens nivå. 2 (10) 3 (10) Vår vision är att alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. För en framtidsinriktad Socialdemokrati är utbildning nyckeln till framtidens jobb och därmed också till människors

Läs mer

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju!

Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! Allt du behöver veta inför en anställningsintervju! LNU Karriär Lite konkreta tips inför anställningsintervjun. Att förbereda sig inför intervjun är A och O. Ta reda på så mycket som möjligt om företaget

Läs mer

Chef till Nationellt forensiskt centrum

Chef till Nationellt forensiskt centrum Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef till Nationellt forensiskt centrum Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21 fristående polismyndigheter

Läs mer

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap.

CHEFEN SÄGER SITT. Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap. CHEFEN SÄGER SITT Sveriges Ingenjörers Chefsbarometer en undersökning om ingenjörschefernas arbetsmiljö, karriär och ledarskap Februari 2014 Innehåll Sammanfattning Sveriges Ingenjörers chefsmedlemmar

Läs mer

Sveriges Skolledarförbund

Sveriges Skolledarförbund Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn

Löneprocessen. Rätt lön? inom privat sektor. Som förtroendeman är du motorn Löneprocessen inom privat sektor Som förtroendeman är du motorn Rätt lön? Kontakt: Vi har ett kansli med skickliga ombudsmän och jurister. Alla medlemmar har tillgång till expertisen som finns i förbundets

Läs mer

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen?

Foto: Chris Ryan. Vad är en lärare egentligen? Foto: Chris Ryan Vad är en lärare egentligen? Foto: Istockphoto Det här är inte en lärare Som lärare är du ständigt exponerad för omvärlden. Du betraktas och bedöms av eleverna och deras anhöriga, av rektorerna,

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD VI HAR HJÄLPT MÄNNISKOR SEDAN 1912 AVSTÄLLNING ELLER OMSTÄLLNING? ABF Jobb ägs av Arbetarnas Bildningsförbund. Vi har en lång

Läs mer

FÖRENINGSINFO. Svensk Flygteknikerförening

FÖRENINGSINFO. Svensk Flygteknikerförening FÖRENINGSINFO Svensk Flygteknikerförening Svensk Flygteknikerförening, SFF Svensk flygteknikerförening, SFF är en medlemsförening i Sacoförbundet SRAT. SFF:s syfte är att arbeta för bästa möjliga yrkesstatus

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Bra villkor på jobbet

Bra villkor på jobbet Bra villkor på jobbet Bli medlem i ett Sacoförbund det tjänar du på Bli medlem i ett Sacoförbund det tjänar du på Arbetet är en stor del av livet. Du tillbringar den största delen av din vakna tid på arbetet

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

Utvecklings- och lönesamtal för ett

Utvecklings- och lönesamtal för ett Utvecklings- och lönesamtal för ett För chefer som leder samtal bra ledarskap För chefer som leder samtal Även en ledare kan behöva ledning. Som chef och medlem i Vision har du tillgång till Chef Direkt:

Läs mer

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle

Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomer utvecklar företag och samhälle FULLMÄKTIGE 2011 2(5) Antaget av fullmäktige Civilekonomer utvecklar företag och samhälle Civilekonomers specifika

Läs mer

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG

ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG När du är arbetslös ARBETSLÖS? SÅ HÄR GÖR DU STEG FÖR STEG 1. Anmäl dig på arbetsförmedlingen din första arbetslösa dag 2. Inom 10 dagar får du ett brev med information samt dina första kassakort 3. Fyll

Läs mer

Arbetsterapeut ett framtidsyrke

Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut ett framtidsyrke Arbetsterapeut - ett framtidsyrke, september 2011 Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter Utgiven av FSA, Box 760, 131 24 Nacka ISBN: 91 86210 96 3 Grafisk form: Malin Stedt

Läs mer

Tips och råd vid lönesamtal

Tips och råd vid lönesamtal Tips och råd vid lönesamtal Lönesamtalets sju steg Hur bedöms egentligen din lön? Förhandlar du själv direkt med din chef eller förhandlas din lön i en annan ordning? Formerna för lönesättning kan variera

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012

Karriäravtal. Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga. Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Karriäravtal Förslag till trepartssamtalen En jobbpakt för unga Akademikerförbundet SSR Oktober 2012 Förslag Inom ramen för kollektivavtalsmodellen föreslås så kallade karriäravtal, där arbetsmarknadens

Läs mer

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018.

STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE. Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. STÄRKTA INSATSER FÖR FLER I ARBETE Den nya majoritetens jobbpolitik för Linköping 2015-2018. 2 Linköping är en stad med goda förutsättningar för utveckling och framsteg, där möjligheten att få arbete är

Läs mer

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Statistik Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Effektivare vägar mellan studier och arbetsliv

Läs mer

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor

Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Statistik Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Lösningar för att attrahera rätt kompetens 2 Sofia Larsen, ordförande i Jusek Säkra kompetensförsörjningen i offentlig sektor Generationsväxlingen

Läs mer

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672

Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan. Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 Gladare måndagar. Innehåller medlemsanmälan Just nu kan du prova oss utan kostnad i tre månader.* Sms:a Vision till 72672 *Om du är under 30 betalar du endast 100 kr för hela första året Vi är fackförbundet

Läs mer

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal

Lön är Ersättning KontaKta oss E-post: Webb: telefon: Utan fack och Utan avtal Löneladda! Du har rätt att få en lön som motsvarar din prestation på jobbet. Gör du ett bra jobb ska det synas i lönekuvertet, helt enkelt. Det står i kollektivavtalet. Där står också att det är det lokala

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Hitta ditt nya arbete genom oss

Hitta ditt nya arbete genom oss Hitta ditt nya arbete genom oss Välkommen till Arbetsförmedlingen Här hittar du information om vad vi på Arbetsförmedlingen kan göra för dig och vad som är bra att tänka på när du precis har börjat söka

Läs mer

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa

Efterfrågad kompetens. Hälsovetare. HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa Efterfrågad kompetens Hälsovetare HälsoAkademikerna Yrkesföreningen för akademiker inom idrott, friskvård, hälsa och folkhälsa HälsoAkademikerna och SRAT Juni 2013 Foto: Istock, Colourbox. Illustration:

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning Arbetsområdet startas upp med värderingsövningar, som bidrar till att eleverna får reflektera över hur de känner inför sina egna värderingar när det gäller framtiden,

Läs mer

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.

Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu. Karriärcentrum CV, personligt brev och anställningsintervjun Kristin Sjölander Per Arvidsson www.liu.se/karriarcentrum karriarcentrum@liu.se Upplägg 1. Karriärcentrum LiU 2. Självinventering 2. Var hittar

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om!

Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar. Tänk Om! Sveriges Internationella Talanger Sveriges professionella organisation av utlandsfödda akademiker presenterar Tänk Om! Sammanfattning och Rekommendation från vår första paneldiskussion i serien SIT SAMTAL

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop

Välkommen som medlem. Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Information om Handels avtal för tjänstemän inom Coop Välkommen som medlem Handels förhandlar avtal för ett stort antal tjänstemän. Handels målsättning är att våra tjänstemannaavtal

Läs mer

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv

Unionens Karriär & utvecklingstjänster. Din väg till ett rikare arbetsliv Unionens Karriär & utvecklingstjänster Din väg till ett rikare arbetsliv 2 Alltför sällan ställer vi oss frågan om vi jobbar med det vi är bra på eller om vi bara jobbar för jobbandets skull. Det är lätt

Läs mer

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR PERSONALVETARE

Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR PERSONALVETARE Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR PERSONALVETARE Innehållsförteckning Om arbetsmarknaden för personalvetare... 2 Kort om löner... 5 De senaste årens

Läs mer

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter

Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chefer till avdelningen för särskilda utredningar, chefer till regionala verksamheter Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten

Läs mer

Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare

Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare Läkarförbundets tips inför din karriärplanering Karriärval för läkare Chef? Konsult Starta eget Arbeta utomlands Glesbygd Industi Forska Klinik Skola Förtagsläkare vårdcentral Storstad En större mångfald

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten

Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för lokalpolisområde till Polismyndigheten Vill du arbeta med polismyndighetens viktigaste uppdrag; att skapa trygghet för medborgarna och förtroende

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer

ditt förbund Landets största nätverk för högskoleutbildade ingenjörer

ditt förbund Landets största nätverk för högskoleutbildade ingenjörer Välkomna! ditt förbund 133 000 medlemmar Landets största nätverk för högskoleutbildade ingenjörer Det största förbundet i Saco Sveriges Ingenjörer bildades 2006/07 efter en sammanslagning av Civilingenjörsförbundet

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen

Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen Genomförandekommittén för nya Polismyndigheten söker Chef för förändringsledning och införande, ITavdelningen Den nya Polismyndigheten bildas den 1 januari 2015. Polismyndigheten som ersätter dagens 21

Läs mer

Terrorism och krig i en virtuell värld

Terrorism och krig i en virtuell värld > Hela denna sida är en annons från Sif < Nätverket Hans Blix om IT-säkerhet: Terrorism och krig i en virtuell värld Under Sweden ICT Week får du en unik chans att lyssna till världens mest kände utlandssvensk

Läs mer

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade

Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Statistik Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Undersökning bland nyexaminerade jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare och samhällsvetare Bra arbetsmarknad för Juseks nyexaminerade Att

Läs mer

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din

Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din Få ut mer av ditt arbetsliv! Bli medlem i Unionen Sveriges största fackförbund för dig i det privata arbetslivet. Tillsammans ökar vi både din trygghet och dina utvecklingsmöjligheter på jobbet. Investera

Läs mer

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19

OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 OBSERVERA VÅRT NYA TELEFONNUMMER: 010 442 90 19 Telefontider: måndag, onsdag, fredag 8.30 12.00 och tisdag, torsdag kl. 13.00 16.00 Vad jobbar vi med just nu: Mycket händer i TioHundra ab. Hela bolagsstyrelsen

Läs mer

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå

RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR. För dig som är anställd vid advokatbyrå RÅD & TIPS VID UPPSÄGNINGAR För dig som är anställd vid advokatbyrå Inledning Advokatbyråer drabbas ibland liksom andra företag av vikande lönsamhet. Därmed kan behov att minska antalet anställda jurister

Läs mer

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte

Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte Sthlm 2014-08-29 Förslag ur Socialdemokraternas valmanifest: Ny arbetsförmedling direkt efter regeringsskifte socialdemokraterna.se 2 (7) Regeringen har misslyckats med Arbetsförmedlingen: Arbetslösheten

Läs mer

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT

FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT FRÅN ETT JOBB TILL ETT ANNAT VÄRNA OM DINA MEDLEMMAR GENOM OMSTÄLLNINGSSTÖD Står dina medlemmar inför en uppsägningssituation och är anslutna till TSL-systemet? Då kan arbetsgivaren tillsammans med den

Läs mer

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet

De gömda och glömda. En rapport om akademikerarbetslöshet De gömda och glömda En rapport om akademikerarbetslöshet Inledning Tiden då en akademisk utbildning i praktiken garanterade ett jobb är förbi. För bara tio år sedan blev studenter rekryterade och fick

Läs mer

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag

Fler drömjobb i staten! /IT-specialister. Ungas krav STs förslag Fler drömjobb i staten! / Ungas krav STs förslag Bilaga till rapporten Fler drömjobb i staten! ungas krav - STs förslag Den här bilagan redovisar en nedbrytning av resultaten fokuserat på en specifik grupp

Läs mer

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger?

Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? Vad krävs för att attrahera dagens och framtidens talanger? En undersökning bland dagens talanger om arbetsgivare, karriärval och värderingar i yrkeslivet. Hur attraherar vi dagens och framtidens medarbetare?

Läs mer