Ole-Jørgen Skog har fyllt 60 år. Det ger

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ole-Jørgen Skog har fyllt 60 år. Det ger"

Transkript

1 Intervju Ole-Jørgen Skog 60 år Ole-Jørgen Skog har fyllt 60 år. Det ger NAT:s redaktör en anledning att intervjua honom. Det var nitton år sedan sist, då med anledning av att Skog fick Jellinek-priset. Samtalet rörde sig den gången mest om totalkonsumtionsmodellen som Skog, enligt prismotiveringen omvandlat från en, i stor utsträckning icke förklarad, empirisk generalisering till en huvudteori om alkoholismens etiologi. Sedan dess har forskarens perspektiv och verksamhetsfält expanderat ytterligare. Skog har flyttat sitt högkvarter från Statens institutt for rusmiddelforskning till en professorsstol vid sociologiska institutionen vid Oslo universitet. Under en period har han arbetat som forskningschef för Centre for Advanced Study vid Det Norske Videnskaps-Akademi, som ägnar sig åt utveckling av grundforskning. Han har bl.a. blivit invald som medlem i the European Academy of Science och Det Norske Videnskaps-Akademi. Hans produktion har omfattat ett otal artiklar och flera böcker, inte bara specifikt om alkoholkonsumtion, alkoholskador och alkoholpolitik, men också om allmännare företeelser som rationellt och irrationellt handlande och beroende. Arbete Intervjun äger rum en mycket regnig dag i slutet av april, i Skogs vardagsrum. Skog sitter bredvid datorn. Radion i bokhyllan spelar en symfoni Den ofullbordade? En snickare förstorar dörren från vardagsrummet till terrassen, till rullstolsbredd. Borrmaskinen tävlar med Schubert. Ole-Jørgen Skog är sjuk. Sjukdomen begränsar hans rörlighet och sätter sannolikt en tidsgräns för skrivförmågan. Det är bråttom. Forskarens kalender är full, listan över insända artiklar, artiklar under arbete och bokprojekt är överväldigande. Förlaget Gyldendals representant har just gått efter att man undertecknat kontraktet för en ny lärobok. Skam og skade, som utgavs i juli, handlar om avvikande beteende och är förankrad i analytisk filosofi och sociologi. I den första delen gör jag en översikt över olika sociologiska teorier om avvikande beteende, utgående från ett handlingsteoretiskt perspektiv. Mitt mål är att kartlägga forskningsområdet och att överbrygga vad jag ser som delvis onödiga konflikter mellan olika forskarskolor och teoretiska inriktningar. Enligt min uppfattning handlar motsättningarna mellan skolorna ofta om att man ställer olika slags frågor på olika nivåer. Ta stämplingsteorin till exempel. Synen på roten till kriminalitet i teorier om negativ stämpling, stigma, och å andra sidan i sociala kontrollteorier verkar delvis motstridiga, trots att de båda handlar om individens förhållande till kollektivet. I min bok försöker jag reda ut hur bland annat dessa teorier förhåller sig till varandra. Den ena utgångspunkten i boken tar jag i den hermeneutiska traditionen, som framhäver att vi måste förstå aktören på dennes egna premisser och hur aktören uppfattar sin NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT V O L

2 omgivning för att kunna analysera en handling. Den andra utgångspunkten är att beakta samspelet mellan olika aktörer och deras handlingar, som ibland också får oavsedda konsekvenser. Kontexten för handlingarna ändrar sig över tid och aktörerna skapar nya kontexter. ( Vi växer in i de miljöer vi växer upp i, sade Skog år 1987). Det faktum att människor påverkar varandra och betydelsen av social integration är ju förstås på intet sätt något nytt problem för den sociologiska forskningen. Durkheim till exempel betraktade social integration som något gott i sig, och var intresserad av graden av integration. Men det är ju inte likgiltigt för resultatet av interaktionen och handlingarna i vilken slags miljö man är integrerad. Mitt sätt att tänka på de här frågorna är besläktat med äldre traditioner i amerikansk sociologi, Walter Miller och Chicago-skolan, som analyserade betydelsen av vem man var integrerad med, med fokus bland annat på kriminella delkulturer. Men jag har också blivit inspirerad av nyare forskning. På vårt område bedrev Ragnar Hauge studier om norska kriminella gäng och vilken roll ledare och perifera medlemmar hade för kriminalitetens omfång. Kettil Bruun studerade hur dryckesbeteendet hos individer i grupper påverkades av andras drickande i en särskild, homogen dryckeskultur, den finska. Den andra delen av boken är också mera empirisk och utgår ifrån olika studier av främst kriminalitet och alkohol- och drogbruk. Jag har ju de senaste tre åren hållit en kurs i avvikande beteendets sociologi och där lades en del av grunden för den här boken. NAT: Ja, du är ju är känd för din oöverträffade undervisningsförmåga. Inte för inte inledde du dina studier med pedagogik, med sikte på lärarbanan. Samtalet förs vidare, till andra utmaningar: En annan fråga som jag sysslat med under senare tid handlar om determinism. Jag försöker visa att en deterministisk position är epistemologiskt destruktiv. Den ontologiska frågan tror jag däremot inte låter sig besvaras. Det problem jag diskuterar ansluter sig också till den gamla striden mellan kompatibilisterna, som hävdar att det inte finns någon motsättningen mellan att tro på den fria viljan och vara deterministisk (att tro att allt är förutbestämt) och inkompabilitisterna, som menar att en deterministisk syn egentligen gör skuldbegreppet meningslöst. Jag menar att hela problemet med determinism å den ena sidan och skuld och ansvar å den andra uppstår för att man inte skiljer moralfilosofi från epistemologi. Ur ett visst perspektiv spelar det ingen roll varifrån moralen och skuldkänslorna kommer, de finns i varje fall, och det centrala borde vara att ställa frågor om deras kausala och intentionella betydelse. Det är utan tvekan så att det faktum att jag blir arg när jag tycker att du gör fel är ett fenomen som reglerar det sociala livet. En helt annan, och moralfilosofisk, fråga är varifrån min ilska kommer och min eventuella plikt att kontrollera den. Mitt andra monografiprojekt för närvarande är en bok, på engelska, om beroende och viljesvaghet. Det mesta av det innehållet har publicerats tidigare i olika antologikapitel, men det finns också en del nyskrivet material. Nu försöker jag samla det hela inom två pärmar om tiden tillåter det. Ole-Jørgen är vad tyskarna skulle kalla ein bohrender Geist. För dessa andar finns det alltid flera frågor, mera stenar som bör vändas (ur förordet till festskriften till Skog, J. Elster et al. (red): Understanding choice, explaining behaviour. Unipub Forlag, Oslo Academic Press 2006) Tankemodeller Modeller är nyttiga hjälpmedel i tankeprocesser. De kan konkretisera och systematisera tänkandet. Modellen har kanske brister, men den kan hjälpa dig att formulera en tanke. Modeller är också ett sätt att koppla ihop teoretiskt tänkande och empirisk data-analys (Ole-Jørgen Skog i intervju i NAT, 1987, nr 3, s ) 268 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

3 NAT: Du har ett ovanligt brett perspektiv på alkohol- och drogfrågor, efter mer än ett kvartsekel inom alkoholforskningen och tio år som professor i sociologi konstaterade du att alkoholforskningen var teoretiskt underutvecklad. Hur skulle du vilja se att alkoholoch drogforskningen befruktades idag? Det finns fortfarande alltför litet teorianknytning i alkohol- och drogforskningen. På senare tid har jag kanske tänkt ännu mera på kriminologins problem än på alkohol- och drogforskningen. Jag anser att man inom kriminologin sysslar alltför mycket med vad man kan kalla trasproletariatets problem, där de bakomliggande mekanismerna ofta är bristande social omsorg och missbruk. Visst är detta viktigt. Men kriminologin skall också handla om de problem som berör och emanerar ur de många vanliga människorna och inte enbart fokusera på vad man kan kalla fördelningens svans, de få kroniska missbrukarna eller utslagna kriminella. Dessutom vore det skäl att göra mer forskning om barn och vuxna som blir allvarligt skadade av personer som är vårdslösa i trafiken, om organiserad kriminalitet, såsom maffian, men också om mera vanlig ekonomisk brottslighet. Organiserad brottslighet är ju också firmor som systematiskt begår räkenskapsbrott eller brott mot miljölagar, till skada för stora grupper av medborgare. Ofta försvarar man bristen på forskning kring ekonomisk brottslighet med att det är metodologiskt svårt att granska sådant som restaurangbranschen. Jag tror inte riktigt på att det är så svårt. Exempelvis kunde man studera registreringen av alkoholförsäljningen på restauranger med observationsstudier och få en bättre bild av den ekonomiska brottsligheten där. I min nya bok är utgångspunkten att också kriminalitet, liksom alkoholkonsumtion, handlar om nyanser i grått. Det finns inga skarpa skillnader mellan kriminella personer och icke kriminella. Man kan begå mycket brott och litet brott, eller vara brottslig under bara en period av sitt liv. Många lekmän, men också kriminologer, ser kriminalitet som en egenskap som man har hela livet. Så är det i verkligheten inte, många kan ta sig ur det kriminella livet. Kriminologerna Sampson och Laub analyserade på nytt det äkta paret Gluecks data från 50-talet och såg flera olika slags karriärer. Det fanns de som startade tidigt, som förblev kriminella hela livet, de som startade tidigt men socialiserades tillbaka till ett icke-kriminellt liv och andra som var late beginners. NAT: Detta var ju amerikanska data. Kan man tänka sig att det nordiska samhället är mera konformistiskt och att det därför också är svårare att börja på nytt med ett icke-kriminellt liv? Ja och nej. De stränga straffen i USA gör det ju å andra sidan svårt att komma tillbaka. NAT: För att bli lite mera alkoholspecifik: hurudant är ditt förhållande till totalkonsumtionsteorin idag? Jag har tillsammans med Ingeborg Rossow just publicerat en artikel i Addiction som är en fenomenologisk generalisering av totalkonsumtionsteorins tillämpning på longitudinella data. Egentligen hade jag tänkt återvända till modellen och bearbeta en gammal stencil, som var utgångspunkt för teorin i ljus av utvecklingen inom social nätverksteori de senaste åren. Själva teorin om det underliggande kollektivitetsfenomenet, som förklarar varför en populations konsumtion förändrar sig så att säga i takt finns ju faktiskt bara på norska! Men det blir det knappast tid för så som situationen är nu. Också i den teorin kan man finna linjer till den senare Chicago-skolan. Jag kunde ha haft lust att fördjupa mitt arbete med de bakomliggande sociala mekanismerna. Individens sociala integration och integrationens koppling till kriminalitet och missbruk kan se mycket olika ut i ett levnadsförloppsperspektiv. Olika personer som alla är löst integrerade i en kultur kan t.ex söka sig sin levnadsbana åt olika håll. En del slår tillbaka mot kulturen, blir aktiva missbrukare eller småkriminella. Andra kommer att leva ett isolerat liv, utan missbruk eller kriminalitet. På motsvarande sätt är det med barn NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT V O L

4 till missbrukare: en del blir själva missbrukare, andra tar avstånd från alla droger. Det är svårt, nästan omöjligt, att spå hur det skall gå för den enskilde enbart på basen av graden av tidig social integration eller tidig socialisering. De kollektiva mönstren ser också olika ut i olika slags sociala sammanhang. Ragnar Hauge testade den amerikanska gängkriminologins påstående om att de var de centrala aktörerna, ledarna, som avgjorde brottsnivån i gänget. I hans norska studie visade det sig att det var de perifera medlemmarna som stod för merparten av kriminaliteten. Men kriminalitetsmönstren beror på vilka gäng det handlar om. I en organisation av maffiatyp är uppenbarligen ledarna de viktigaste. Totalkonsumtionsmodellen är inte heller universell och tidlös, den kan bara vara predicerande under vissa förutsättningar och det här förbises alltför ofta. Om kulturen är heterogen, vilket vår kultur blir i ökande grad, blir effekterna t.ex. annorlunda än i den mycket enhetliga sociala omgivningen. Ett annat mer rent tekniskt problem för modellen är att konsumtionsstatistiken idag är svår att använda, med det ökade resandet och annan oregistrerad konsumtion. När man skall relatera konsumtionsdata till skadeverkningar måste man också beakta behandlingen av levercirrhos gått framåt och att cirrhos därför är ett sämre skademått än det var tidigare. Av flera skäl är modellen alltså inte lika enkel att tillämpa som tidigare. Jag skulle gärna vilja göra ytterligare jämförelser mellan män och kvinnor. Jag har faktiskt ett manuskript som jämför mäns och kvinnors drickande som visar att kvinnors drickande är mindre heterogent än mäns, kanske för att den sociala kontrollen bland kvinnor är starkare. Men det kan också finnas biologiska orsaker. För sociologin har biologin alltför länge varit ett skytt ord. Mycket finns ännu alltså att göra, stenar att lyfta på, enligt Skog. Men mycket har han också gjort. En av alkoholforskningsområdets Grand Old Men, Griffith Edwards, beskriver situationen så här: Den scen som en ung forskare idag träder in på om han eller hon bestämmer sig för att ge sig in på en karriär i området alkohol och folkhälsa, ser betydligt mera avancerad ut än vad vi kunde skönja för trettio år sedan [Skog] har varit en av nyckelaktörerna i uppbyggandet av detta fält som vi idag känner och värderar som så spännande (Griffith Edwards i festskriften till Skog). Skog är dock inte den som är onödigt förnöjsam med situationen. Det är för övrigt inte bara i alkohol- och drogforskningen som teorin är för svag. Generellt gäller det för sociologin att tillämpad sociologi får mera pengar än grundforskningen. Det kan få flera bekymmersamma konsekvenser. Jag är till exempel bekymrad över att det finns för många icke-teoriunderbyggda enkäter, med kanske bara 50 % svarsprocent, vars resultat presenteras som sanningar. En massa resurser läggs ner på frågeundersökningar som inte kan besvara de frågor de ställer. Det här belyser egentligen också ett annat viktigt problem: behovet av att kombinera kvalitativa och kvantitativa data. Gör vi inte sådana kombinationer blir bilden av verkligheten amputerad. Gemenskaper NAT: I din produktion tycks det finnas två avgörande forskningsblock. Det ena handlar uppenbarligen om alkohol och totalkonsumtionsmodellen och där har du haft en helt avgörande roll. Griffith Edwards, noterar i festskriften till dig, att du gjorde entré som ung forskare i det skede då de första internationella ansträngningarna gjordes för att forma en vetenskaplig bas för alkoholpolitiken och att de många utmaningarna i den situationen för en ung begåvning av din kaliber var snarast stimulerande. I mitt professionella liv har det funnits några avgörande möten. Ett var år 1970, när jag just börjat på det norska alkoholforskningsinstitutet, som då heta SIFA. Det fanns litet respengar kvar i slutet av året och jag fick åka till Finland på två veckor. Mötet med Kettil Bruun och Klaus Mäkelä, men också Anders Ekholm och Salme Ahlström, visade 270 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

5 mig hur intellektuellt stimulerande alkoholforskning kunde vara. Den här skaran av viktiga internationella forskarkollegor utvidgades småningom med framförallt Robin Room och Totto Norström. Långt senare, i slutet av 80-talet, kom jag med i en tvärvetenskaplig grupp som leddes av filosofen Jon Elster och som studerade bland annat beroende ur olika aspekter. Där fanns historiker, filosofer, ekonomer och samhällsvetare av olika slag. Kontakterna med den gruppen kom att ändra kursen i mitt liv. Tidigare hade jag mest arbetat med kausala modeller men jag var ju också intresserad av intentionalitet och av viljan. Inom den gruppen har jag arbetat med teorier om rationalitet, irrationalitet, fria val, viljesvaghet och addiktion. Jag har inte haft några problem med att integrera den hermeneutiska filosofen Skjervheims tankar, även om jag tyckte att han stannade halvvägs, efter det att han konstaterat betydelsen av inlevelsen i alter. Där hade Elster något att erbjuda. Han kunde koppla ihop pull- och pushförklaringar, dvs kausala och intentionella förklaringar, till vidare sociala mönster. De här tankegångarna har jag för övrigt försökt systematisera i boken Skam og skade, genom att utvidga Webers handlingstypologier. Den strikta rational choice- teorin, som inspirerat mig, är en normativ teori som strävar till att skapa en uppfattning om vad rationalitet är. Neo-klassisk ekonomisk teori bygger i hög grad på dylika förutsättningar, jämför till exempel med Nobelpristagaren Gary Beckers teorier om kriminalitet och addiktion. Rational choice teorin är dock ingen god deskriptiv teori om människors beteende det finns en stor empirisk litteratur som visar detta. När det specifikt gäller Rational Addiction teorin gjordes en mycket kritisk genomgång i den bok Jon Elster och jag redigerade för några år sen (Getting Hooked) liksom det gjorts i flera senare arbeten. Jag har dessutom tillsammans med Hans Olav Melberg en artikel under tryckning i Addiction där vi fått resultat som direkt motsäger teorin. Mina forskningsmödor har ägnats specifikt åt att tydliggöra de irrationaliteter som skapar vad vi kallar sociala problem, så som önsketänkande och inkonsistens i önskningar och uppfattningar av olika slag. NAT: Många förknippar rational choice med positivism, medan du också talar om din uppskattning för Skjervheim. Är du positivist? Jag kallar mig inte positivist. Positivism har numera blivit ett fullkomligt innehållslöst begrepp, som nyttjas mest som en nedsättande karakteristik. Debatten om positivism, som kan provocera mig, bygger ofta på en felaktig uppfattning om vad naturvetenskap är, felaktiga uppfattningar som byggt ofruktbara barriärer. Om man med positivist menar en som ser fysiken som ett ideal för samhällsvetenskaparna, och som tror att det finns sociala lagar, är jag definitivt ingen positivist. Fysiken och de flesta andra naturvetenskaperna har ingen plats för intentionalitet, medvetenhet eller normativ analys, så som samhällsvetenskaparna måste ha. Om du däremot med positivism menar att samhällsvetenskapen bl.a. skall ägna sig åt empiriska studier av sociala fenomen, vilket var huvudpoängen för många av de tidiga samhällsvetarna, bland andra kriminologen Enrico Ferri, så är det ett synsätt jag delar. Vi måste först besluta vad vi menar med positivism innan vi stämplar forskare och forskning: vissa definitioner av begreppet utdefinierar alla socialvetare. Och grounded theory, som så många kvalitativa, s.k. anti-positivistiska, forskare talar om, är ju egentligen en mycket generell beskrivning av vad all empirisk vetenskaplig verksamhet består av. Jag menar också att den populära socialkonstruktivismen på sätt och vis är en truism inom vissa gränser. Mycket i samhället är otvivelaktigt sociala konstruktioner, men det är viktigt att konstatera att inte allt är det. Karlavagnen t.ex. är en social konstruktion, men inte de stjärnor som ingår i stjärnbilden. Människans reproduktion är inte en social konstruktion, däremot är sätten att reproducera sig byggt på sociala konstruktioner. Men å andra sidan handlar ju all vetenskap om att producera konstruktioner: både begrepps- NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT V O L

6 mässigt och empiriskt. Det kan nog betraktas som ett vedertaget faktum idag. Öppenhet Det er to gode ting i livet, sa Freud, Arbeit und Liebe, det siste kanskje i en utvidet mening som også inkluderer vennskap. Når disse to smilter sammen, får man et erbeidsfellesskab. Fordi kritikk fra venner er letter å akseptere, og kritikk av venner lettere å fremføre, er dette en spesielt produktiv arbeidsform. Samtidig fører den felles interesse til at vennskapene blir utdypet. (Jon Elster i sitt 60-årstal till Ole-Jørgen, apropå deras gemensamma projekt) Intervjutiden är slut, alltför fort. Det har slutat regna. Ole-Jørgen Skog, som anger sin sannolika återstående arbetstid i månader, är fullständigt oförändrat intellektuellt rörlig och målmedvetet energisk. Hur kan man vara så litet självömkande och så generöst inspirerande, trots en svår sjukdom? Jag tror inte man väljer hur man reagerar i den situation som jag hamnat i. Jag har väl alltid varit ganska solig till mitt humör, även om jag förstås har mina svarta dagar. Jon Elster nämner i sitt tal till Skog särskilt dennes öppenhet: förmågan att se världen med et minimum av forutsetninger och fordommer vilket gör att han mindre än de flesta ser ting som inte finns eller bortser från det som finns. Också obehagliga fakta kan han erkänna. Öppenheten är ett plus för forskaren, befriande för omgivningen och kanske också ofta för Skog själv en kilde til hans sans for humor, og hans absoluta mangel på selvhøytidlighet, som Elster påpekar. Och arbete har kommit att betyda mer och mer för min identitet med åren. När jag började på universitetet var det något helt annat än arbete som präglade mitt liv. Verkligt intresserad av forskning blev jag först sent under min studietid. Det var först när jag skrev mitt huvudfag (ungefär pro gradu i Finland eller kanske idag D-uppsats i Sverige) som jag tänkte att jag kanske kunde skapa något självständigt. NAT:s redaktion uttrycker härmed sin uppskattning för det självständiga skapandet, med försenade gratulationer till 60-åringen Ole-Jørgen Skog, en centralgestalt i nordisk och internationell alkohol-, drog- och beroendeforskning. Redaktören: Kerstin Stenius 272 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits

SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Cultural Criminology, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SACCR, Masterprogram i kulturkriminologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå

Läs mer

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola

Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Gemensam problembild och orsaksanalys - Hur gör vi? Caroline Mellgren Institutionen för kriminologi Malmö högskola Att arbeta kunskapsgrundat - Utgångspunkter Utgå från kunskap om problemet: kartlägg problembilden

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

Han har ett mörkt arbetsrum,

Han har ett mörkt arbetsrum, Vetenskapen lyfter Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Liten introduktion till akademiskt arbete

Liten introduktion till akademiskt arbete Högskolan Väst, Inst för ekonomi och IT, Avd för medier och design 2013-09-14 Pierre Gander, pierre.gander@hv.se Liten introduktion till akademiskt arbete Den här texten introducerar tankarna bakom akademiskt

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv.

Det handlar inte om att bli någon annan än den du är utan att våga vara mer av dig själv. Inledning Att vara chef att vara ledare! Vad innebär det? Varför vill jag vara ledare? Och hur lär man sig att vara det? Viktiga frågor som inte alltid är så lätta att svara på. Delvis beroende på att

Läs mer

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen.

För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. För dem som är på behandling Detta är en översättning av en publikation godkänd av NA-gemenskapen. Copyright 1998 by Narcotics Anonymous World Services, Inc. Alla rättigheter förbehållna. Den här pamfletten

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%)

Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) Sammanställning av generell kursenkät för V15 Ledarskap för vårdens utveckling Datum: 2015-04-07 Besvarad av: 13(30) (43%) 1. Det var lätt att veta vilken nivå som förväntades på mitt arbete fördelning

Läs mer

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska

Annette Lennerling. med dr, sjuksköterska Annette Lennerling med dr, sjuksköterska Forskning och Utvecklingsarbete Forskning - söker ny kunskap (upptäcker) Utvecklingsarbete - använder man kunskap för att utveckla eller förbättra (uppfinner) Empirisk-atomistisk

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:

Att ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som: Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina

Läs mer

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu!

Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015)

Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen. Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Stockholms Universitet Sociologiska Institutionen Delkursplan till specialkursen Samhällsproblem (6 hp) Sociologi I&II VT15 (13/4 30/4 2015) Kursansvarig lärare: Sohlberg 1. Innehåll och allmän information

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin

Vetenskap och dataanalys. Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Vetenskap och dataanalys Hundkursen 14 september 2015 Hans Temrin Syftet är att ge en grund för förståelsen av det stoff som presenteras på kursen rent allmänt. Vetenskapen söker kunskap om de mest skilda

Läs mer

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet

Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet 1/6 BESLUT 2016-03-07 Dnr: 15/03197 SAKEN Plus, SVT1, 2015-09-17, inslag om en dusch; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven

Läs mer

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar Kurs för förskollärare och BVC-sköterskor i Kungälv 2011-2012, 8 tillfällen. Kursbok: Ditt kompetenta barn av Jesper Juul. Med praktiska exempel från

Läs mer

Ragnar Hauges långa perspektiv

Ragnar Hauges långa perspektiv Intervjuer ASTRID SKRETTING KERSTIN STENIUS Ragnar Hauges Den unge juristen Ragnar Hauge knöts egentligen till Statens Institutt for Alkoholforskning (SIFA) i Oslo första gången redan för över 35 år sedan.

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans

1. Bekräftelsebehov eller självacceptans 1. Bekräftelsebehov eller självacceptans Jag behöver kärlek och bekräftelse från människor som känns viktiga för mig och jag måste till varje pris undvika avvisande eller nedvärdering från andra. Jag gillar

Läs mer

Inledning. Tre forskares metodiska resor

Inledning. Tre forskares metodiska resor Inledning GUNNAR OLOFSSON Behövs det ännu en bok om samhällsvetenskaplig metod? Finns det inte redan för många? Visst finns det många böcker om hur man bör gå till väga när man gör en samhällsvetenskaplig

Läs mer

Ämnesplan i Fysik Treälven

Ämnesplan i Fysik Treälven Ämnesplan i Fysik Treälven (2009-03-24) Utarbetad under läsåret 08/09 Fysik Mål att sträva mot (Lpo 94) Mål att uppnå för skolår 5 Mål för godkänt skolår 9 utvecklar kunskap om grundläggande fysikaliska

Läs mer

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM

EXAMENSARBETE CIVILEKONOM EXAMENSARBETE CIVILEKONOM Sven-Olof Collin E-mail: masterdissertation@yahoo.se Hemsida: http://www.svencollin.se/method.htm Kris: sms till 0708 204 777 VARFÖR SKRIVA EN UPPSATS? För den formella utbildningen:

Läs mer

SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Sociology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Sociology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA04, Sociologi: Fortsättningskurs, 30 högskolepoäng Sociology: Level 2, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Dekan för Samhällsvetenskapliga

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum

Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum Glöd och dynamik när Ingrepp stod i centrum The Politics of Magma. Så heter skriften där forskar- och konstnärsgruppen Ingrepp har formulerat sitt program. Och lite som magma blev det när Ingrepp presenterade

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012

Brott förr och nu. Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brott förr och nu Av Julia Näsström SPHIL2 31/1-2012 Brottslighet Det har funnits brottslighet i vårt samhälle så länge vi kan minnas och förmodligen kommer det även fortsätta så längre fram i tiden. Det

Läs mer

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11 och förmågor som tränas. Eleverna tränar på följande förmågor. Forfattare: Mårten Melin sidan 1 Forfattare: Mårten Melin Vad handlar boken om? Boken handlar om Emma och Måns. De är tillsammans. Efter att ha varit på museet med klassen ska Måns sova över hos Emma. Emma vill att Måns ska sova

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS

JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS JAG LÅG BREDVID DIG EN NATT OCH SÅG DIG ANDAS Christoffer Mellgren Roller: 3 kvinnor, 3 män Helsingfors 060401 1. MOTELLET. (Ett fönster står öppet mot natten. Man hör kvinnan dra igen det, och sedan dra

Läs mer

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl

Praktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism

Läs mer

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka!

Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! för individuell utveckling Äntligen har jag fått livskraften tillbaka! Följ Stinas väg till nytt jobb och Pelles resa till praktik Vägknuten är ett nytt projekt och en väg till individuell utveckling för

Läs mer

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA

Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Göran Rosenberg PLIKTEN, PROFITEN OCH KONSTEN ATT VARA MÄNNISKA Kapitel 1. Lotten Min lott var väl synlig. I varje fall stack den ut. I varje fall tyckte jag det. Ingen annan hade golfbyxor i skolan (inte

Läs mer

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede.

När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. När döden utmanar livet: frågor om människans fria val, om ansvaret och skulden som bördor i livets slutskede. Peter Strang, överläkare, professor i palliativ medicin Karolinska Institutet, Stockholm Stockholms

Läs mer

Samtal kring känsliga frågor

Samtal kring känsliga frågor Samtal kring känsliga frågor Ibland ställs du inför en situation där du behöver samtala med en medarbetare om något besvärligt eller känsligt. Skälen kan vara många - exempelvis: att du inte är nöjd med

Läs mer

BVGA21, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

BVGA21, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA21, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

BVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle

BVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology of Law, 120 credits

SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology of Law, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Den europeiska socialundersökningen

Den europeiska socialundersökningen Supplementary questionnaire A Ubnr ESS 2006 SC A Den europeiska socialundersökningen Du har blivit intervjuad av en av SCB:s intervjuare. Vi är mycket tacksamma om du även vill besvara frågorna i detta

Läs mer

Kriminologi GR (B), 30 hp

Kriminologi GR (B), 30 hp 1 (5) Kursplan för: Kriminologi GR (B), 30 hp Criminology BA (B) 30 credits Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression KR040G Kriminologi Grundnivå (B) Inriktning (namn) Högskolepoäng

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

SOCA74, Sociologi: Kriminologi, 30 högskolepoäng Sociology: Criminology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA74, Sociologi: Kriminologi, 30 högskolepoäng Sociology: Criminology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA74, Sociologi: Kriminologi, 30 högskolepoäng Sociology: Criminology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens

Läs mer

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism

Naturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas

Läs mer

REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85

REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85 REFLEKTIONER UTIFRÅN PSALM 85 SANNING BARMHÄRTIGHET RÄTTVISA FRED Baserat på en text ur boken Reconcile: Conflict Transformation for Ordinary Christians av John Paul Lederach. Bearbetad till drama av Kat

Läs mer

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO

ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR. Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO ALKOHOLEN DÖDAR OCH VÅLDTAR Om sambandet mellan alkohol och våld En rapport från IOGT-NTO Text: Bo Högstedt Grafisk form: IOGT-NTO:s kommunikationsenhet Tryck: Sandvikens Tryckeri 2010 Inledning Vem vågar

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Någonting står i vägen

Någonting står i vägen Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna

Läs mer

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm.

Sprog i Norden. Titel: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet. våren 1999. Forfatter: Elisabeth Alm. Sprog i Norden Titel: Forfatter: Kilde: URL: Internordisk kommunikation kurs i skandinaviska vid Islands universitet våren 1999 Elisabeth Alm Sprog i Norden, 2000, s. 45-49 http://ojs.statsbiblioteket.dk/index.php/sin/issue/archive

Läs mer

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse:

Lev som du lär. Om jag till exempel tycker att det är viktigt att ta hand om naturen, så är varje litet steg i den riktningen måluppfyllelse: Lev som du lär prova på! Guide i 5 steg sidan 48 Vad har du för värderingar? Det är lätt att stanna vid fluffiga formuleringar om att vara en god vän, vara en bra förälder eller göra sitt bästa på jobbet.

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:

Läs mer

,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#

,!$-.&%'2## #####+!0*6!&#-33# ,!$-.&%"'2## #####+!0*6!&#-33#!""#$%"!&'%(# )*&#%&+!"!#$!,#,!$-.&%"'#-/0# $123.('4%#&1""'40!"!&# '#"&-33%$)52,!2# '22!07(( )89:9;#

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Masterexamen i geografisk informationsvetenskap

Masterexamen i geografisk informationsvetenskap UTBILDNINGSPLAN Naturvetenskapliga fakulteten 1. Identifikation 1:1 Utbildningsprogram för Study programme for Master (120 credits) in Geographical Information Science 1:2 Omfattning i högskolepoäng 120

Läs mer

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process

Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process Min syn på Optimal kommunikation i en PU-process En essä i kursen Produktutveckling med formgivning, KN3060 Patrick Larsson, Mälardalens högskola, 2007-04-26 Inledning Kommunikation definieras som överföring

Läs mer

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005

Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Högskolepedagogisk utbildning Modul 3 - perspektivkurs Projekt på K3 med kultur producenter Hösten 2005 Malmö, den 15 maj 2005 José Luiz Barbosa Kultur Produktion Konst, Kultur och Kommunikation (K3) Malmö

Läs mer

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen.

GUD ÄLSKAR DIG! Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Gud älskar Dig och har skapat Dig till att känna Honom personligen. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att var och en som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. (Joh

Läs mer

Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1

Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sida 1(7) Kursplan Sociologi II för socionomer 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sociology II for Social Work 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Det övergripande målet med kursen är att den studerande

Läs mer

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv

Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Elfte söndagen efter trefaldighet, Luk 18:9-14, Tro och liv Inledning I den här predikan kommer jag att ta upp några svåra frågor. Tyvärr är det väl annars så att det är de frågor som är svårast att svara

Läs mer

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan Alla får ligga strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan 001 FÖRSPEL IN 168 KAPITEL ETT N o 001 013 Rätt inställning KAPITEL TVÅ N o 014 022 Utsidan KAPITEL TRE N o 023 051

Läs mer

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja

Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Återfall i drickande beror inte på bristande vilja Publicerad 2016-03-15 Beroendeforskning. Social stress är den vanligaste orsaken till återfall hos alkoholberoende personer, säger forskaren Markus Heilig.

Läs mer

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos

Läs mer

Varför långtidsuppföljning?

Varför långtidsuppföljning? Ungdomar, som placerades inom 12 vården i Stockholms län i början av 1990 talet, på grund av antisocialt beteende Jerzy Sarnecki Varför långtidsuppföljning? Teoretiska utgångspunkter Kausalitet Policy

Läs mer

Lathund olika typer av texter

Lathund olika typer av texter Lathund olika typer av texter - Repetition inför Nationella Proven i svenska - Brev Alla brev innehåller vissa formella detaljer. Datum och ort är en sådan detalj, i handskrivna brev brukar datum och ort

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan

Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Utdrag 1 Supportsamtal ett coachande samtal medarbetare emellan Nackdelen med det konventionella utvecklingssamtalet är att det lägger all tonvikt på relationen chef medarbetare. Det är inte ovanligt att

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273) Inte heller jag dömer dig. Gå, och synda inte mer! (Joh 8:11) Det kommer ett starkt budskap från vår Herre

Läs mer

Framgångsrik Rehabilitering

Framgångsrik Rehabilitering Framgångsrik Rehabilitering vad säger brukaren och de professionella? Helene Hillborg, med dr i Handikappvetenskap Varför fokusera på lönearbete? Ofta ett tydligt önskemål högt värderad roll Att vara produktiv

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

Du kan bli vad du vill!

Du kan bli vad du vill! Du kan bli vad du vill! 1 Mamma Nadia läser en bok för sin dotter Amanda. Boken handlar om en man som uppfinner saker. Mannen är en professor. Professor låter som ett spännande jobb. Är det bara killar

Läs mer

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19

När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 Predikan, Korskyrkan Borås den 15 oktober 2006, av Micael Nilsson När hon trodde att allt var för sent Predikotext: Apg 9:1-19 SARA Den är veckan har jag stämt möte med Sara. Det har inte varit så enkelt

Läs mer

Skrivglädje i vardagen!

Skrivglädje i vardagen! glädje i vardagen! - distanskursen för dig som vill hitta skrivglädje i vardagen! Inspirationsbrev om drömmar Hej! Nu har du nått halvvägs in i kursen och viktigast är att du har startat upp ditt skrivande

Läs mer

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , vårterminen 2018.

Kursplanen är fastställd av Sociologiska institutionens styrelse att gälla från och med , vårterminen 2018. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA14, Sociologi inriktning socialpsykologi, distans, 30 högskolepoäng Sociology: Social Psychology, Distance education, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande

Läs mer

Kursplan SO1038. Sociologi II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. Kunskap och förståelse

Kursplan SO1038. Sociologi II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1. Kunskap och förståelse Sida 1(6) Kursplan Sociologi II 30 högskolepoäng, Grundnivå 1 Sociology II 30 Credits*, First Cycle Level 1 Lärandemål Det övergripande målet med kursen är att den studerande ska tillägna sig bredare och

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Certifiering i tolvstegsbehandlingens kunskap och läroprocesser utifrån tillitsmodellen.

Certifiering i tolvstegsbehandlingens kunskap och läroprocesser utifrån tillitsmodellen. Certifiering i tolvstegsbehandlingens kunskap och läroprocesser utifrån tillitsmodellen. GSKehf har varit verksam inom svensk tolvstegsbehandling sedan mitten av åttiotalet. Sedan 1988 har vi regelbundet

Läs mer

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar

Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Äldre, alkohol och äldreomsorg nya utmaningar Spridningskonferens 150122 Östersund Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Stockholms universitet Intro Äldre dricker idag alkohol i större

Läs mer

Kvalitativa metoder II

Kvalitativa metoder II Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning

Läs mer

SAMES, Masterprogram i mellanösternstudier, 120 högskolepoäng Master Programme in Middle Eastern Studies, 120 credits

SAMES, Masterprogram i mellanösternstudier, 120 högskolepoäng Master Programme in Middle Eastern Studies, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SAMES, Masterprogram i mellanösternstudier, 120 högskolepoäng Master Programme in Middle Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad nivå

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Sammanställning - handlingsplan

Sammanställning - handlingsplan Sammanställning - handlingsplan På seminariet om hälsosamt åldrande fick alla ni deltagare i uppdrag att skriva ett brev till er själva. Här kommer en sammanställning av det budskap ni tog med er från

Läs mer