Utredningsuppdrag gällande hållbarhetsredovisning samhällsekonomiska beräkningar och
|
|
- Jan Abrahamsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1
2 SIGNERAD Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum Handläggare Susanna Jakobsson Ekonom Maria Kronogård Samhällsstrateg Jenny Theander Analytiker Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag gällande hållbarhetsredovisning, samhällsekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar och sociala investeringar STK Sammanfattning De tre uppdragen har sitt ursprung i slutrapporten från Kommission för ett socialt hållbart Malmö som lades fram till Kommunstyrelsen i april De tre uppdragen i denna utredning har som syfte dels att foga samman de tre hållbarhetsperspektiven i en gemensam redovisning (uppdrag 1) och dels att sätta ett tydligare fokus på den sociala dimensionen i Malmö stads hållbarhetsarbete (uppdrag 2 och 3). Av utredningen framgår att de tre uppdragen i så stor utsträckning som möjligt bör integreras i kommunens ordinarie arbete och processer. Denna rapport bör därför beaktas i utvecklingen av styr- och ledningssystemet för Malmö stad. Förslag till beslut Folkhälsorådet beslutar att föreslå kommunstyrelsen besluta att att godkänna föreliggande rapport, samt föreliggande rapport beaktas i utvecklingen av styr- och ledningssystemet för Malmö stad, samt beaktas i stadens fortsatta arbete för ett hållbart Malmö. Beslutsunderlag G-Tjänsteskrivelse - Folkhälsorådet 11/4 - Tre Uppdrag Utredningsuppdrag gällande hållbarhetsredovisning etc Utredningsuppdrag gällande hållbarhetsredovisning samhällsekonomiska beräkningar och sociala investeringar Beslutsplanering Folkhälsorådet KS Arbetsutskott Kommunstyrelsen Ärendet
3 De tre uppdragen har sitt ursprung i slutrapporten från Kommission för ett socialt hållbart Malmö som lades fram till Kommunstyrelsen i april De tre uppdragen i denna utredning har som syfte dels att foga samman de tre hållbarhetsperspektiven i en gemensam redovisning (uppdrag 1) och dels att sätta ett tydligare fokus på den sociala dimensionen i Malmö stads hållbarhetsarbete (uppdrag 2 och 3). 2 (5) 1. att uppdra åt stadskontoret att utreda möjligheten till en hållbarhetsredovisning med nya, kompletterande mått på samhällsutveckling, i enlighet med vad som redovisas i ärendet att uppdra åt stadskontoret att utreda möjligheterna för framtagandet av kommungemensamma modeller för samhällsekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar. 3. att uppdra åt stadskontoret att utreda hur sociala investeringar kan integreras i budget 2015 Av utredningen framgår att de tre uppdragen i så stor utsträckning som möjligt bör integreras i kommunens ordinarie arbete och processer. Hållbarhetsperspektiven (ekonomiska, sociala och miljömässiga) bör beaktas i de prioriteringar som görs. 1. Hållbarhetsredovisning Malmö stad arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor på olika nivåer i organisationen. Föreliggande utredning visar att en hållbarhetsredovisning är en viktig del i stadens hållbarhetsarbete, men att utvecklingen av en redovisning kan ske i följande tre steg: Utifrån en övergripande vision för Malmö stad, kan organisationen uttrycka sin ambition om en hållbar stadsutveckling. Detta ger förutsättningar för att hållbarhetsperspektivet genomsyrar kommunfullmäktigemålen. Målen stödjer i sin tur en utveckling i staden som beaktar sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. Detta perspektiv bör därför beaktas i utvecklingen av ett nytt styr- och ledningssystem (STK ). En utgångspunkt bör vara att integrera hållbarhetsarbetet i befintlig verksamhet för att på så sätt driva utvecklingsarbetet på bred front och så resurseffektivt som möjligt. Man bör därför se över Malmö stads handbok för planer och program samt andra antagna strategier, planer och program för att utreda i vilken utsträckning de stödjer en hållbar utveckling i Malmö stad. I ett tredje och sista steg ska det i en årsredovisning rapporteras/redovisas huruvida utvecklingen går i den riktning som beskrivits genom vision och kommunfullmäktigemål. Redovisningen bör omfatta såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter på utveckling och utgöra Malmö stads årsredovisning. Detta skapar förutsättningar för att denna nya form av redovisning ska kunna utgöra ett beslutsunderlag och bli en integrerad del av de löpande processerna kring budget och uppföljning. Mått behövs som avspeglar såväl utvecklingen i kommunen och dess verksamheter som utvecklingen i samhället. Enligt utredningen är det en viktig del i hållbarhetsarbetet att förvaltningarna arbetar mot gemensamma, långsiktiga mål. Kommunfullmäktigemålen kan därför i större utsträckning formule- 1 (Dnr 145/13)
4 ras på ett sådant sätt att de riktar ansvar till ett flertal nämnder. De bör också följas upp över nämnds- och verksamhetsgränser. Detta ger förutsättningar för att synliggöra hur kommunen i sin helhet bidragit till måluppfyllelse inom de tre olika dimensionerna i hållbarhetsbegreppet. Inom de olika redovisningarna som tas fram i Malmö stad idag följs mål upp på olika nivåer och olika detaljeringsgrad. Det finns risk för otydlig styrning om uppföljning, beslutsfattande och prioriteringar görs utifrån indikatorer som i en del fall inte har en tydlig koppling till kommunfullmäktigemålen. 3 (5) Det finns en stor mängd statistik tillgänglig för Malmö stad och urvalet för hållbarhetsredovisningen (årsredovisningen) är viktig. För att uppföljningen ska fungera på ett effektivt sätt är det viktigt att säkerställa att data hanteras och görs tillgänglig på ett så effektivt sätt som möjligt. En ökad samordning kring hur vi hanterar och analyserar data påverkar möjligheterna för att sammanställa relevanta indikatorer och därmed också säkerställa kvaliteten i uppföljningen av verksamheterna i Malmö stad. 2. Samhällsekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar Utredningen som gjorts visar att samhällsekonomiska och hälsoekonomiska beräkningar kan tillföra viktiga perspektiv i beslutsfattandet och i olika prioriteringsprocesser. Exempelvis bör hälsoekonomiska beräkningar främst användas för att väga insatser mot varandra inom en verksamhet eller på ett avgränsat område. Samhällsekonomiska beräkningar kan användas för större investeringar för att beskriva både ekonomiska och icke-ekonomiska effekter på hela samhället. Oavsett vilken typ av beräkningar som används är det viktigt att ha kunskap om de antaganden som beräkningen bygger på. I ett beslutsunderlag bör beräkningarna därför alltid kompletteras med en kvalitativ utvärdering. Utredningen har landat i ett förslag på en kommungemensam modell för prioriteringar (snarare än beräkningar) som kan användas som utgångspunkt för vidare utredning. I en sådan modell kan samhällsekonomiska och hälsoekonomiska beräkningar ingå. Som ett komplement till beräkningarna kan även andra analysverktyg användas, såsom till exempel sociala konsekvensanalyser, hälsokonsekvensbedömningar, värdeplanering, Synaps och Social return on investment analyser (SROI). De två viktigaste delarna i en sådan modell för prioriteringar är 1) att jämföra mer än en tänkbar insats för att uppnå ett resultat/mål (inklusive potentiella effekter om insatsen inte genomförs) och 2) utvärdera alternativen i en tvärsektoriell grupp på ett tidigt stadium i processen. Det finns också ett behov av att utreda hur en övergripande modell behöver anpassas på olika nivåer i organisationen. 3. Sociala investeringar Begreppet sociala investeringar kan inte begränsas till ett enskilt projekt eller fond utan består snarare av perspektiv och arbetssätt som används i prioriteringsprocesser för att uppnå ett mål - inom ramen för hela Malmös budget. En utgångspunkt bör vara att Malmö stad definierar vad som avses med en social investering. Utredningen visar att det handlar om att genomföra och beräkna värdet av förebyggande insatser, i syfte att göra bättre prioriteringar utifrån både kortsiktiga och långsiktiga mål. Malmö stads sociala investeringsfonder har underlättat prioritering och genomförande av tidiga insatser i verksamheterna. Men utredningen visar att det finns en risk att den strikta finansieringsmodellen i riktlinjerna för de sociala investeringsfonderna premierar relativt snäva initiativ,
5 och därför exkluderar bredare och mer långsiktiga satsningar. Med utgångspunkt i det tankesätt som de sociala investeringsfonderna har stimulerat, är det enligt utredningen därför ett naturligt nästa steg att flytta fokus till kommunens ordinarie verksamhet, och sträva efter att vidareutveckla nuvarande processer för att i större utsträckning prioritera och följa upp förebyggande insatser. För att säkerställa att rätt prioriteringar görs utifrån en gemensam målbild bör arbetet genomsyra hela Malmö stads budget. 4 (5) De två föregående uppdragen är viktiga beståndsdelar i integrering av sociala investeringar i budget. En integrerad hållbarhetsredovisning (årsredovisningen) belyser hur resurser har använts under perioden samt utfallet i förhållande till vision och kommunfullmäktigemål som stödjer arbetet för en hållbar utveckling av staden. De mål som formuleras, följs upp och synliggörs i hållbarhetsredovisningen beskriver alltså det som Malmö stad vill uppnå med de förebyggande (sociala) insatserna. I det andra uppdraget ges förslag på en grund för en modell för prioriteringar. I förslaget ges exempel på olika verktyg för att värdera och välja mellan olika förebyggande insatser för att uppnå målet. Det tredje uppdraget kan därför sägas vara summan av de föregående två uppdragen. Integrering i Malmö stads styr- och ledningssystem Kommunfullmäktige har beslutat om ett nytt styr- och ledningssystem (STK ) som är under utveckling. Syftet med ett styr- och ledningssystem är att skapa systematik, ge en röd tråd för arbetet, skapa ett gemensamt förhållningssätt samt att medvetandegöra styrningen. En tydlig modell blir dessutom ett redskap för samordning och kommunikation. I modellen tydliggörs därför roller och ansvar samt hur information ska kunna utbytas mellan organisationens olika delar och nivåer. Vidare innehåller modellen utgångspunkter för hur den ständigt pågående kvalitets- och verksamhetsutvecklingen fogas in i detta system. Ett fungerande styrsystem skapar också förutsättningar för reflektion och en lärande organisation. 2 En tydlig målstruktur, i enlighet med vad som beskrivs i ärendet (oavsett vad man vill uppnå), är av stor vikt för att säkerställa att hela Malmö stad arbetar mot gemensamma mål. Som en del av utvecklingen av styr- och ledningssystemet bör man också utreda i vilken utsträckning nuvarande kommunfullmäktigemål främjar en långsiktigt hållbar utveckling i staden. För att illustrera hur formuleringen av kommunfullmäktigemålen kan skapa en gemensam målbild och framkalla synergieffekter kan man jämföra formuleringen öka lärartätheten i grundskolan med en bredare formulering såsom förbättra barns och ungas uppväxtvillkor. Det förstnämnda omfattar bara ett fåtal nämnder medan det sistnämnda riktar ansvar till i stort sätt alla nämnder. Framgångsfaktorer Ett antal viktiga förutsättningar har identifierats för att på ett effektivt sätt kunna implementera de tre uppdragen i Malmö stads ordinarie verksamhet. Några av dessa presenteras nedan. En viktig förutsättning är samverkan och kompetens. Genom tvärsektoriella eller transdisciplinära samarbeten kan mål nås snabbare och resurser sparas. Arbetet med en hållbarhetsredo- 2 Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamhet m.m. Förslag från Stadskontoret, sid
6 visning, beräkningar och sociala investeringar ställer krav på olika typer av kompetens och förutsätter en bred samverkan mellan avdelningar på stadskontoret samt med andra förvaltningar och med externa aktörer. 5 (5) En av utmaningarna kring ökat samarbete/samverkan är att budgeten är fördelad i stuprör. Genom att skapa gemensamma mål stimuleras gränsöverskridande ledarskap som kan överbrygga några av de hinder som budgeten kan utgöra. En ytterligare förutsättning är tydligare koppling mellan mål och resurser. För att belysa hur ett socialt investeringsperspektiv beaktas i budgetprocessen - i syfte att prioritera tidiga insatser bör det skapas en tydligare koppling mellan mål (på samtliga nivåer) och hur resurser fördelas i staden. Detta i syfte att säkerställa största möjliga nytta för Malmöborna i förhållande till uppsatta kommunfullmäktigemål både kortsiktigt och långsiktigt. En tredje förutsättning som uppmärksammats är integration och förankring hos förvaltningsledning. För att skapa bestående förändring är det viktigt att de ordinarie processerna utvecklas. Integration innebär att utgå ifrån befintlig struktur i organisationen och göra en systematisk genomlysning av alla nuvarande processer, för att identifiera var det finns möjlighet att förbättra nuvarande arbetssätt. Förvaltningarnas årshjul är centrala i arbetet med integration av ett hållbarhetsperspektiv. Den största utmaningen är att hålla ett socialt investeringstänk levande och aktuellt i organisationen över tid även i ekonomiskt svåra tider. Ett tydligt och verksamhetsöverskridande ledarskap och engagemang hos chefer är en nyckelfaktor i detta arbete. Ansvariga Jan Åke Troedsson Ekonomidirektör Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör
7 Utredning gällande hållbarhetsredovisning, samhällsekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar och sociala investeringar Stadskontoret
8 Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Maria Kronogård, Susanna Jakobsson, Jenny Theander Stadskontoret Avd för samhällsplanering, Ekonomiavdelningen samt Förvaltningsavdelningen 2 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
9 Innehållsförteckning Utredning gällande hållbarhetsredovisning, samhällsekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar och sociala investeringar... 1 Sammanfattning... 5 Bakgrund Uppdragen och dess avgränsningar Arbetsprocess Framgångsfaktorer Samverkan och kompetens Tydligare koppling mellan mål och resurser Integration och förankring hos förvaltningsledning Hållbarhetsredovisning Sammanfattning Bakgrund Definition av hållbar utveckling Hur arbetar Malmö stad idag? Redovisningar och mått i Malmö stad Hur kan Malmö stad arbeta vidare? Hållbarhetsredovisning för Malmö stad Mått på samhällsutveckling Samhällsekonomiska och hälsoekonomiska beräkningar Sammanfattning Bakgrund Samhällsekonomiska beräkningar Hälsoekonomiska beräkningar Hur arbetar Malmö stad idag? Kommission för ett socialt hållbart Malmö Bygga om Dialogen Uppföljning av områdesprogrammen för ett socialt hållbart Malmö Sociala investeringsfonden Värdeplanering och Sociala konsekvensanalyser Social return on investment Synaps Hälsokonsekvensbedömningar Resursfördelningsmodellen inom förskolan och grundskolan Malmö Turism Malmö Live Hur kan Malmö stad arbeta vidare? Psynk psykisk hälsa barn och unga Sociala investeringar Sammanfattning Bakgrund Definiera vad en social investering innebär för Malmö stad Hur arbetar Malmö stad idag? Hur kan Malmö stad arbeta vidare? Från sociala investeringsfonder till ett skifte av perspektiv Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
10 Skapa förutsättningar för att integrera ett socialt investeringsperspektiv i budgetarbetet Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
11 Sammanfattning De tre uppdragen har sitt ursprung i slutrapporten från Kommission för ett socialt hållbart Malmö som lades fram till Kommunstyrelsen i april De tre uppdragen i denna utredning har som syfte dels att foga samman de tre hållbarhetsperspektiven i en gemensam redovisning (uppdrag 1) och dels att sätta ett tydligare fokus på den sociala dimensionen i Malmö stads hållbarhetsarbete (uppdrag 2 och 3). 1. att uppdra åt stadskontoret att utreda möjligheten till en hållbarhetsredovisning med nya, kompletterande mått på samhällsutveckling, i enlighet med vad som redovisas i ärendet att uppdra åt stadskontoret att utreda möjligheterna för framtagandet av kommungemensamma modeller för samhällsekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar. 3. att uppdra åt stadskontoret att utreda hur sociala investeringar kan integreras i budget 2015 Av utredningen framgår att de tre uppdragen i så stor utsträckning som möjligt bör integreras i kommunens ordinarie arbete och processer. Hållbarhetsperspektiven (ekonomiska, sociala och miljömässiga) bör beaktas i de prioriteringar som görs. 1. Hållbarhetsredovisning Malmö stad arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor på olika nivåer i organisationen. Föreliggande utredning visar att en hållbarhetsredovisning är en viktig del i stadens hållbarhetsarbete, men att utvecklingen av en redovisning kan ske i följande tre steg: Kommunfullmäktige har beslutat om ett nytt styr- och ledningssystem som är under utveckling. Utifrån en övergripande vision för Malmö stad, som beskrivs i ärendet (STK ), kan organisationen uttrycka sin ambition om en hållbar stadsutveckling. Detta ger förutsättningar för att hållbarhetsperspektivet även genomsyrar kommunfullmäktigemålen, som i sin tur stödjer en utveckling i staden som beaktar sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. En utgångspunkt bör vara att integrera hållbarhetsarbetet i befintlig verksamhet för att på så sätt driva utvecklingsarbetet på bred front och så resurseffektivt som möjligt. Man bör därför i ett andra steg se över Malmö stads handbok för kommuncentrala styrdokument samt antagna strategier, planer och program för att utreda i vilken utsträckning de stödjer en hållbar utveckling i Malmö. 1 (Dnr 145/13) 5 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
12 I ett tredje och sista steg ska det i en årsredovisning rapporteras/redovisas huruvida utvecklingen går i den riktning som beskrivits genom vision och kommunfullmäktigemål. Redovisningen bör omfatta såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter på utveckling och utgöra Malmö stads årsredovisning. Detta skapar förutsättningar för att denna nya form av redovisning ska kunna utgöra ett beslutsunderlag och bli en integrerad del av de löpande processerna kring budget och uppföljning. Mått behövs som avspeglar såväl utvecklingen i kommunen och dess verksamheter som utvecklingen i samhället. Enligt utredningen är det en viktig del i hållbarhetsarbetet att förvaltningarna arbetar mot gemensamma, långsiktiga mål. Kommunfullmäktigemålen kan därför i större utsträckning formuleras på ett sådant sätt att de riktar ansvar till ett flertal nämnder. De kan också med fördel följas upp över nämnds- och verksamhetsgränser. Detta ger förutsättningar för att synliggöra hur kommunen i sin helhet bidragit till måluppfyllelse inom de tre olika dimensionerna i hållbarhetsbegreppet. Inom de olika redovisningarna som tas fram i Malmö stad idag följs mål upp på olika nivåer och olika detaljeringsgrad. Det finns risk för otydlig styrning om uppföljning, beslutsfattande och prioriteringar görs utifrån indikatorer som i en del fall inte har en tydlig koppling till kommunfullmäktigemålen. Det finns en stor mängd statistik tillgänglig för Malmö stad och urvalet för hållbarhetsredovisningen (årsredovisningen) är viktig. För att uppföljningen ska fungera på ett effektivt sätt är det viktigt att säkerställa att data hanteras och görs tillgänglig på ett så effektivt sätt som möjligt. En ökad samordning kring hur vi hanterar och analyserar data påverkar möjligheterna för att sammanställa relevanta indikatorer och därmed också säkerställa kvaliteten i uppföljningen av verksamheterna i Malmö stad. 2. Samhällsekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar Utredningen som gjorts visar att samhällsekonomiska och hälsoekonomiska beräkningar kan tillföra viktiga perspektiv i beslutsfattandet och i olika prioriteringsprocesser. Exempelvis bör hälsoekonomiska beräkningar främst användas för att väga insatser mot varandra inom en verksamhet eller på ett avgränsat område. Samhällsekonomiska beräkningar kan användas för större investeringar för att beskriva både ekonomiska och icke-ekonomiska effekter på hela samhället. Oavsett vilken typ av beräkningar som används är det viktigt att ha kunskap om de antaganden som beräkningen bygger på. I ett beslutsunderlag bör beräkningarna därför alltid kompletteras med en kvalitativ utvärdering. Utredningen har landat i ett förslag på en kommungemensam modell för prioriteringar (snarare än beräkningar) som kan användas som utgångspunkt för vidare utredning. I en sådan modell kan samhällsekonomiska och hälsoekonomiska beräkningar ingå. Som ett komplement till beräkningarna kan även andra analysverktyg användas, såsom till exempel sociala konsekvensanalyser, hälsokonsekvensbedömningar, värdeplanering, Synaps och Social return on investment analyser (SROI). De två viktigaste delarna i en 6 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
13 sådan modell för prioriteringar är 1) att jämföra mer än en tänkbar insats för att uppnå ett resultat/mål (inklusive potentiella effekter om insatsen inte genomförs) och 2) utvärdera alternativen i en tvärsektoriell grupp på ett tidigt stadium i processen. Det finns också ett behov av att utreda hur en övergripande modell behöver anpassas på olika nivåer i organisationen. 3. Sociala investeringar Begreppet sociala investeringar kan inte begränsas till ett enskilt projekt eller fond utan består snarare av perspektiv och arbetssätt som används i prioriteringsprocesser för att uppnå ett mål - inom ramen för hela Malmös budget. En utgångspunkt bör vara att Malmö stad definierar vad som avses med en social investering. Utredningen visar att det handlar om att genomföra och beräkna värdet av förebyggande insatser, i syfte att göra bättre prioriteringar utifrån både kortsiktiga och långsiktiga mål. Malmö stads sociala investeringsfonder har underlättat prioritering och genomförande av tidiga insatser i verksamheterna. Men utredningen visar att det finns en risk att den strikta finansieringsmodellen i riktlinjerna för de sociala investeringsfonderna premierar relativt snäva initiativ, och därför exkluderar bredare och mer långsiktiga satsningar. Med utgångspunkt i det tankesätt som de sociala investeringsfonderna har stimulerat, är det enligt utredningen därför ett naturligt nästa steg att vidga fokus till kommunens ordinarie verksamhet, och sträva efter att vidareutveckla nuvarande processer för att i större utsträckning prioritera och följa upp förebyggande insatser. För att säkerställa att rätt prioriteringar görs utifrån en gemensam målbild bör arbetet genomsyra hela Malmö stads budget. De två föregående uppdragen är viktiga beståndsdelar i integrering av sociala investeringar i budget. En integrerad hållbarhetsredovisning (årsredovisningen) belyser hur resurser har använts under perioden samt utfallet i förhållande till vision och kommunfullmäktigemål som stödjer arbetet för en hållbar utveckling av staden. De mål som formuleras, följs upp och synliggörs i hållbarhetsredovisningen beskriver alltså det som Malmö stad vill uppnå med de förebyggande (sociala) insatserna. I det andra uppdraget ges förslag på en grund för en modell för prioriteringar. I förslaget ges exempel på olika verktyg för att värdera och välja mellan olika förebyggande insatser för att uppnå målet. Det tredje uppdraget kan därför sägas vara summan av de föregående två uppdragen. Integrering i Malmö stads styr- och ledningssystem Kommunfullmäktige har beslutat om ett nytt styr- och ledningssystem (STK ) som är under utveckling. Syftet med ett styr- och ledningssystem är att skapa systematik, ge en röd tråd för arbetet, skapa ett gemensamt förhållningssätt samt att medvetandegöra styrningen. En tydlig modell blir dessutom ett redskap för samordning och kommunikation. I modellen tydliggörs därför roller och ansvar samt hur information ska kunna utbytas mellan organisationens olika delar och nivåer. Vidare innehåller modellen utgångspunkter för hur den ständigt pågående 7 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
14 kvalitets- och verksamhetsutvecklingen fogas in i detta system. Ett fungerande styrsystem skapar också förutsättningar för reflektion och en lärande organisation. 2 En tydlig målstruktur, i enlighet med vad som beskrivs i ärendet (oavsett vad man vill uppnå), är av stor vikt för att säkerställa att hela Malmö stad arbetar mot gemensamma mål. Som en del av utvecklingen av styr- och ledningssystemet kan man också utreda i vilken utsträckning nuvarande kommunfullmäktigemål främjar en långsiktigt hållbar utveckling i staden. För att illustrera hur formuleringen av kommunfullmäktigemålen kan skapa en gemensam målbild och framkalla synergieffekter kan man jämföra formuleringen öka lärartätheten i grundskolan med en bredare formulering såsom förbättra barns och ungas uppväxtvillkor. Det förstnämnda omfattar bara ett fåtal nämnder medan det sistnämnda riktar ansvar till i stort sätt alla nämnder. Framgångsfaktorer Ett antal viktiga förutsättningar har identifierats för att på ett effektivt sätt kunna implementera de tre uppdragen i Malmö stads ordinarie verksamhet. Några av dessa presenteras nedan. En viktig förutsättning är samverkan och kompetens. Genom tvärsektoriella eller transdisciplinära samarbeten kan mål nås snabbare och resurser sparas. Arbetet med en hållbarhetsredovisning, beräkningar och sociala investeringar ställer krav på olika typer av kompetens och förutsätter en bred samverkan mellan avdelningar på stadskontoret samt med andra förvaltningar och med externa aktörer. En av utmaningarna kring ökat samarbete/samverkan är att budgeten är fördelad i stuprör. Genom att skapa gemensamma mål stimuleras gränsöverskridande ledarskap som kan överbrygga några av de hinder som budgeten kan utgöra. En ytterligare förutsättning är tydligare koppling mellan mål och resurser. För att belysa hur ett hållbarhetsperspektiv beaktas i budgetprocessen - i syfte att prioritera tidiga insatser bör det skapas en tydligare koppling mellan mål (på samtliga nivåer) och hur resurser fördelas i staden. Detta i syfte att säkerställa största möjliga nytta för Malmöborna i förhållande till uppsatta kommunfullmäktigemål både kortsiktigt och långsiktigt. En tredje förutsättning som uppmärksammats är integration och förankring hos förvaltningsledning. För att skapa bestående förändring är det viktigt att de ordinarie processerna utvecklas. Integration innebär att utgå ifrån befintlig struktur i organisationen och göra en systematisk genomlysning av alla nuvarande processer, för att identifiera var det finns möjlighet att förbättra nuvarande arbetssätt. Förvaltningarnas årshjul är centrala i arbetet med integration av ett hållbarhetsperspektiv. 2 Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamhet m.m. Förslag från Stadskontoret, sid Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
15 Den största utmaningen är att hålla ett socialt investeringstänk levande och aktuellt i organisationen över tid även i ekonomiskt svåra tider. Ett tydligt och verksamhetsöverskridande ledarskap och engagemang hos chefer är en nyckelfaktor i detta arbete. 9 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
16 Bakgrund I maj 2010 (Dnr 363/10) beslutade Kommunstyrelsen att inrätta en Kommission för ett socialt hållbart Malmö, med uppdrag att lämna vetenskapligt underbyggda förslag på strategier för hur skillnaderna i hälsa skulle kunna minskas i Malmö. I april 2013 (Dnr 145/13) beslutade Kommunstyrelsen att godkänna kommissionens slutrapport, skicka ut den på remiss, samt att uppdra åt Stadskontoret att samordna den fortsatta arbetsprocessen. Utifrån kommissionens underlag fattade Kommunstyrelsen i april 2013 (Dnr 145/13) även beslut om de tre övergripande uppdrag som behandlas i denna rapport. Uppdragen hänger på olika sätt samman och ingår därför i samma utredning. Uppdragen och dess avgränsningar 1. Hållbarhetsredovisning att uppdra åt stadskontoret att utreda möjligheten till en hållbarhetsredovisning med nya, kompletterande mått på samhällsutveckling, i enlighet med vad som redovisas i ärendet. I det första uppdraget sammanställs en förstudie till en hållbarhetsredovisning. I rapporten beskrivs en hållbarhetsredovisnings plats i organisationen och dess tillämpningsområden. I uppdraget ingår inte att ta fram nya mått på samhällsutveckling och inte en hållbarhetsredovisning i sin helhet. 2. Samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar att uppdra åt stadskontoret att utreda möjligheterna för framtagandet av kommungemensamma modeller för samhällsekonomiska/hälsoekonomiska beräkningar. Det andra uppdraget utgör en beskrivning av samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar för att tydliggöra hur dessa kan tillämpas och till vilket syfte. Utredningen redogör för interna initiativ som Malmö stad skulle kunna utveckla ytterligare. Utredningen har också landat i ett förslag på en modell för prioriteringar (snarare än beräkningar) som kan användas som utgångspunkt för vidare utredning och rapporten åskådliggör delar som kan ingå i en sådan modell. Uppdraget omfattar inte nya beräkningar på verksamheter/projekt/investeringar och i utredningen tas en sådan modell inte fram i sin helhet. 3. Sociala investeringar att uppdra åt stadskontoret att utreda hur sociala investeringar kan integreras i budget I det tredje uppdraget belyser rapporten var det finns möjlighet att integrera ett socialt investeringsperspektiv på lång sikt i kommunen. Nuvarande initiativ med denna inriktning i Malmö stad kartläggs, med en analys av hur dessa skulle 10 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
17 kunna utvecklas ytterligare. I uppdraget ingår inte att ta fram förslag till nya delar i en social investeringsfond eller områden där sociala investeringar bör göras (d.v.s. förslag på särskilda grupper eller områden). Arbetsprocess Det första utkastet till rapporten har granskats av representanter från flertalet avdelningar på stadskontoret, samt de förvaltningar som har bidragit i arbetsprocessen. Utredningen kring de tre uppdragen har skett i två steg som beskrivs nedan. 1. Kartläggning Syftet med kartläggningen var främst att synliggöra hur arbetet i kommunen bedrivs idag. Befintliga initiativ, projekt, processer och samarbeten för att stärka Malmös hållbarhet ringades in och möjligheter att använda dessa i större skala utreddes i syfte att vidareutveckla hållbarhetsarbetet i Malmö stad. För att identifiera ytterligare erfarenheter som kan vara viktiga att integrera i utredningen hämtades information också genom ett stort antal intervjuer och samtal med representanter för ett antal av Malmö stads förvaltningar. Information från andra kommuner och externa organisationer såsom Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) hämtades även in. Som ett komplement till utredarnas egna resonemang och förvaltningsintervjuer genomfördes också en workshop med enheten för ekonomisk styrning på ekonomiavdelningen samt en workshop med stadskontorets analysgrupp för Kommission för ett socialt hållbart Malmö 3. Syftet var att tillföra kompetens kring hur hållbarhetsaspekter kan integreras i verksamhetsstyrningen. Liknande små eller stora gruppdiskussioner har också ägt rum under utredningens gång, vid behov av fördjupning och/eller specialistkompetens. Det har bland annat genomförts informella intervjuer med representanter från stadsområdena, som har varit ansvariga eller inblandande i ansökningarna om medel från Malmö stads sociala investeringsfond. Dessa intervjuer skapade en bättre förståelse för hur kommunen i större utsträckning kan arbeta med liknande initiativ. 2. Målbild och utvecklingsområden Med utgångspunkt i kartläggningen har det tagits fram en målbild för stadens hållbarhetsarbete där de tre uppdragen finns med och beskrivit vilken nytta dessa kan ge. Syftet är att tydliggöra vilka arbetssätt, system och strukturer som är möjliga att förbättra för att de tre uppdragen ska kunna integreras på ett så effektivt sätt som möjligt. Eftersom målbilden som beskrivs i utredningen medför en omfattande omställning och därför kräver ett långsiktigt arbete som spänner över flera år, så har det funnits en strävan efter att presentera tänkbara steg i relation till målbilden. 3 Analysgruppen sammansattes i samband med ärendet kring åtgärdsförslagen i Malmökommissionens slutrapport och består av en brett sammansatt grupp av representanter från de olika avdelningarna på stadskontoret. 11 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
18 Illustrationen nedan syftar till att visa några av de viktigaste delarna som kan ingå i målbilden för de tre uppdragen. Bilden sammanfattar inte alla de frågeställningar och förslag som beskrivs i föreliggande rapport, utan syftar till att visa hur de olika delarna hänger samman. Varje del beskrivs och konkretiseras i rapporten. Bild 2: Tänkbara delar som kan ingå i en målbild för de tre uppdragen 12 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
19 Framgångsfaktorer Ett antal viktiga förutsättningar har identifierats som utgångspunkt för att på ett effektivt sätt kunna implementera de tre uppdragen i Malmö stads ordinarie verksamhet. Några av dessa presenteras nedan. Samverkan och kompetens I Malmökommissionens slutrapport finns ett resonemang kring att mål kan nås snabbare och resurser sparas genom tvärsektoriella eller transdisciplinära samarbeten inom kommunen, mellan offentliga institutioner, näringsliv och civilsamhälle. I den privata sektorn finns det också exempel som visar att företag som satsat på ökad samverkan inom och utom organisationen får en konkurrensfördel 4. Diskussioner med representanter från stadsområdena har visat att det finns intresse för mer gränsöverskridande arbete för att möta Malmöbornas behov och uppnå en hållbar stadsutveckling. En av utmaningarna kring ökat samarbete/samverkan är att budgeten är fördelad i stuprör. Genom att skapa gemensamma mål stimuleras gränsöverskridande ledarskap som kan överbrygga några av de hinder som budgeten kan utgöra. Ett gränsöverskridande ledarskap förutsätter att de chefer som är involverade har ett tydligt uppdrag för att kunna leda, organisera och styra arbetet med multiprofessionella relationer över organisatoriska gränser. Utredningen visar att det finns ett behov av att vidareutveckla förutsättningarna för gränsöverskridande arbetssätt på alla nivåer i organisationen. Arbetet med en hållbarhetsredovisning, beräkningar och sociala investeringar ställer krav på olika typer av kompetens och förutsätter en bred samverkan mellan avdelningar på stadskontoret samt med andra förvaltningar och med externa aktörer. Kompetens- och resursförsörjning på följande områden är viktig för det fortsatta arbetet: - Hantering och analys av statistik och data. - Beräkning av insatsers kostnadseffektivitet. - Utförande, beställning och/eller förståelse kring samhällsekonomiska och/eller hälsoekonomiska beräkningar. Detta i syfte att göra bättre avvägningar mellan långsiktiga och kortsiktiga effekter av insatser. - I ett processorienterat/gränsöverskridande arbetetssätt sträva efter att sammanföra kompetens för att tillsammans kunna se komplexa samband och väga in flera olika faktorer (sociala, miljömässiga och ekonomiska). - Visualisering och kommunicering av resultat och analys för att göra information kring resursanvändning och prioriteringar tillgänglig via olika kanaler. 4 Se t.ex. Korn/Ferry International Corporate Sustainability Initiatives: the Next TQM? 13 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
20 Tydligare koppling mellan mål och resurser För att belysa hur ett socialt investeringsperspektiv beaktas i budgetprocessen - i syfte att prioritera tidiga insatser bör det skapas en tydligare koppling mellan mål (på samtliga nivåer) och hur resurser fördelas i staden. Rapportering kring olika prioriteringar och den övergripande budgetfördelningen mellan nämnderna och de olika verksamheterna kan till exempel bli tydligare. Detta i syfte att säkerställa största möjliga nytta för Malmöborna i förhållande till uppsatta kommunfullmäktigemål både kortsiktigt och långsiktigt. Integration och förankring hos förvaltningsledning För att skapa bestående förändring är det viktigt att de ordinarie processerna utvecklas. Integration innebär att utgå ifrån befintlig struktur i organisationen och göra en systematisk genomlysning av alla nuvarande processer, för att identifiera var det finns möjlighet att förbättra nuvarande arbetssätt. Detta leder inte till radikala förändringar direkt men ger sannolikt största effekt över tid. Till stor del handlar detta om att det sker ständig förbättring, utifrån systematisk verksamhetsutveckling och uppföljning av uppsatta mål. Förvaltningarnas årshjul är centrala i arbetet med integration av ett hållbarhetsperspektiv, med ökat fokus på sociala investeringar i Malmö stad. Genom att analysera förvaltningarnas befintliga beslutsprocesser är det möjligt att identifiera var ett mer långsiktigt förhållningssätt och ökad samverkan med andra förvaltningar kan ge störst effekt. Varje förvaltning bör ges utrymme att avgöra hur det övergripande hållbarhetsperspektivet kan implementeras i deras organisation/processer, utifrån deras specifika förutsättningar och hur de har valt att arbeta. Det ät viktigt att uppmärksamma och utveckla det arbete som redan pågår och fungerar bra i förvaltningarna. Den största utmaningen är att hålla ett hållbarhetstänk levande och aktuellt i organisationen över tid även i ekonomiskt svåra tider. Möten/workshops bör äga rum med ledningsgrupperna för varje förvaltning och mellan förvatningarna, för att förankra förändringsarbetet och klargöra var (i ordinarie processer) förändringsarbetet kommer att ha mest effekt. Ett tydligt och verksamhetsöverskridande ledarskap och engagemang hos chefer är en nyckelfaktor i detta arbete. Det är återigen viktigt att understryka betydelsen av att utgå ifrån varje förvaltning och deras unika förutsättningar. Ledning och chefer (eller andra nyckelpersoner) kommer att vara de som prioriterar arbetet vidare efter att inledningsfasen är slutförd, vilket i sin tur ger förutsättningar för att medarbetare i hela organisationen driver arbetet framåt. 14 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
21 Hållbarhetsredovisning Kommunstyrelsens uppdrag att uppdra åt stadskontoret att utreda möjligheten till en hållbarhetsredovisning med nya, kompletterande mått på samhällsutveckling, i enlighet med vad som redovisas i ärendet. Sammanfattning Malmö stad arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor i olika verksamheter i organisationen. Men utredningen visar att det saknas en övergripande vision för vad man avser uppnå med Malmö stads hållbarhetsarbete - hur de ekonomiska, sociala och miljömässiga perspektiven kan fogas samman - och vilka arbetssätt som stödjer ett framgångsrikt arbete för en hållbar utveckling i Malmö. I uppdraget från kommunstyrelsen ligger fokus på att utreda möjligheten till en hållbarhetsredovisning med nya mått på samhällsutveckling för Malmö stad. En hållbarhetsredovisning är en del av ett mer genomgripande hållbarhetsarbete. Ett hållbarhetsarbete bör utgå ifrån kommunens grunduppdrag och bör därför integreras i befintligt styr- och ledningssystem. Inom ramen för Malmö stads styr- och ledningssystem utgör därmed en hållbarhetsredovisning ett verktyg för uppföljning och säkerställande av fortsatt effektiva prioriteringar. Föreliggande utredning visar att en hållbarhetsredovisning är en viktig del av stadens hållbarhetsarbete, men att utvecklingen av en redovisning bör ske i följande tre steg: Kommunfullmäktige har beslutat om ett nytt styr- och ledningssystem som är under utveckling. Utifrån en övergripande vision för Malmö stad, som beskrivs i ärendet (STK ), kan organisationen uttrycka sin ambition om en hållbar stadsutveckling. Detta ger förutsättningar för att hållbarhetsperspektivet även genomsyrar kommunfullmäktigemålen, som i sin tur stödjer en utveckling i staden som beaktar sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. En utgångspunkt bör vara att integrera hållbarhetsarbetet i befintlig verksamhet för att på så sätt driva utvecklingsarbetet på bred front och så resurseffektivt som möjligt. Man bör därför i ett andra steg se över Malmö stads handbok för kommuncentrala styrdokument samt antagna strategier, planer och program för att utreda i vilken utsträckning de stödjer en hållbar utveckling i Malmö. I ett tredje och sista steg ska det i en årsredovising rapporteras/redovisas huruvida utvecklingen går i den riktning som beskrivits genom vision och kommunfullmäktigemål. Redovisningen bör omfatta såväl kvantitativa som kvalitativa aspekter på utveckling och utgöra Malmö stads årsredovisning. Detta skapar förutsättningar för att denna nya form av redovisning ska kunna utgöra ett beslutsunderlag och bli en integrerad del av de löpande processerna kring budget och uppföljning. Mått behövs som avspeglar såväl utvecklingen i kommunen och dess verksamheter som utvecklingen i samhället. 15 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
22 Bakgrund I detta avsnitt ges en bakgrund till hållbarhetsbegreppet och en översikt av de aspekter som Malmö stad bör beakta i arbetet med en hållbar samhällsutveckling. Definition av hållbar utveckling Det var främst genom Brundtlandrapporten 5 Vår gemensamma framtid, som begreppet hållbar utveckling blev känt. Det har definierats som: Ett ansvarsfullt nyttjande av resurser för att tillgodose dagens behov utan att äventyra framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov. Hållbarhetsbegreppet brukar kopplas till en uppdelning av samhället och dess resurser i tre dimensioner; den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga. Alla de tre dimensionerna måste beaktas för att uppnå en hållbar samhällsutveckling. Eftersom de tre dimensionerna är ömsesidigt beroende av varandra är det en central del i arbetet att uppmärksamma både synergieffekter och målkonflikter. Utgångspunkten är att vi människor inte får leva i dag på ett sätt som förstör våra barns eller framtida generationers möjlighet att leva ett gott liv. Hållbar utveckling som begrepp har sedan fått fäste såväl internationellt som nationellt. Genom Europa som är EU:s tillväxtstrategi fram till och med 2020 strävar EU efter att bli en smart och hållbar ekonomi för alla. Detta skall uppnås genom att skapa hög sysselsättning, god produktivitet och stor social sammanhållning. Med utgångspunkt i Europa 2020 har ett antal samhällsutmaningar, såsom hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande, säker, ren och effektiv energi samt klimatåtgärder och resurseffektivitet, lyfts fram som särskilt angelägna. 5 FN-rapport från Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
23 I Regeringens skrivelse 2005/06:126, Strategiska utmaningar - En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling, lyfts hållbarhetsperspektivet på nationell nivå 7. I skrivelsen presenteras en uppsättning av indikatorer för hållbar utveckling, varav tolv valts ut som huvudindikatorer: Tabell 1: Huvudindikatorer i svensk strategi för hållbar utveckling Område Huvudindikator Hälsa Medellivslängd Våld Hållbar konsumtion och produktion Energieffektivitet Ekonomisk utveckling Social sammanhållning Miljö och klimat Global utveckling Investeringar Sysselsättningsgrad Offentlig skuld Tillväxt Ekonomisk utsatthet Demografisk försörjningsbörda Växthusgaser Farliga ämnen Bistånd Den nationella visionen beskriver att hållbar utveckling är ett förhållningssätt som aktivt måste prägla och forma politiken. De begrepp som lyfts fram i detta sammanhang är: Långsiktighet inte kortsiktighet Nyttja inte utnyttja 8 Understödja inte undergräva 9 Samverka inte motverka På senare år har även en nationell innovationsstrategi 10 tagits fram, med fokus på behovet av mer innovation och konkurrenskraft för att möta de globala samhällsutmaningarna som lyfts i Europa 2020 (se ovan). Det konstateras att utmaningarna kring en hållbar samhällsutveckling är omfattande och komplexa och kräver en betydande omställning för individer såsom organisationer i näringsliv, offentlig verksamhet och civilsamhälle. Varje organisation behöver utvecklas och mer effektivt bidra till bättre lösningar som svarar mot behov och efterfrågan, oavsett om det rör sig om energiförsörjning eller en åldrande Hållbar utveckling förutsätter ett tydligt resursperspektiv. Utvecklingen vilar på att vi förmår nyttja, skapa och investera i de resurser som utgör basen för samhällsekonomin. Hit hör naturresurser, av människan skapade resurser som bebyggelse och infrastruktur, och sist men inte minst mänskliga resurser; alla kvinnor, män, flickor och pojkar, deras hälsa, kompetens och kreativitet. 9 Hållbar utveckling tar sin utgångspunkt i en helhetssyn på samhällets behov, förutsättningar och problem, både nationellt och globalt. Ömsesidigt understödjande ekonomiska, sociala och miljömässiga insatser skall utformas till varandras förutsättningar Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
24 befolkning. Detta innebär att ingen enskild aktör eller enskilt samhällsområde har kunskap och resurser nog att ta fram de lösningar som krävs. Istället bör varje organisation utgå ifrån sitt grunduppdrag och sträva efter att vidareutveckla nuvarande arbetssätt för att på mest effektiva sätt bidra till en hållbar utveckling. Malmö stads förvaltningar bör därför - utifrån sitt grunduppdrag (förskola, skola, socialtjänst, äldreomsorg, stadsplanering o.s.v.) 11 definiera hur de bäst bidrar till en hållbar utveckling. En av utmaningarna för Malmö stad blir således att synliggöra hur resurser används mest effektivt i ett långsiktigt perspektiv; de beslut som tas idag kan få stora effekter inte bara för kommunen utan även för individen och samhället i stort. För att synliggöra hur resurserna används mest effektivt i ett långsiktigt perspektiv visar utredningen på att hållbarhetsarbetet bör integreras i befintlig verksamhet. Hur arbetar Malmö stad idag? I Malmö stad har det sedan flera år tillbaka bedrivits ett framgångsrikt hållbarhetsarbete relaterat till miljöfrågorna. Malmö stad som organisation har även de senaste åren haft en stabil och god utveckling av ekonomin och kommunen har kunnat redovisa ett överskott sedan Den allmänna utgångspunkten för de ekonomiska mål som Malmö stad fastlagt är att varje generation själv måste bära kostnaderna för den service som den konsumerar. Detta innebär att ingen generation ska behöva betala för det som en tidigare generation förbrukat. På senare år har det också blivit mer fokus på den sociala dimensionen, och i maj 2010 beslutade kommunstyrelsen om att tillsätta en tvåårig politiskt oberoende kommission för ett socialt hållbart Malmö. Vidare finns det i Malmö stads översiktsplan 12 en ambition om en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar stad och en attraktiv plats att bo och verka i. Områdesprogrammet för ett socialt hållbart Malmö är en femårig satsning som inleddes 2010 för att förbättra levnadsvillkoren och utveckla den fysiska miljön i de områden där välfärden är som lägst. Områdesprogrammen tar sin utgångspunkt i fem områden 13 som utifrån ett socioekonomiskt perspektiv har definierats som särskilt viktiga för att kunna påverka hela Malmös utveckling mot en hållbar stad. I avsnittet nedan beskrivs hur Mamö stad idag redovisar arbetet relaterat till sociala, miljömässiga, ekonomiska och personella resurser. I avsnittet belyses ocks de mått och indikatorer som används. Redovisningar och mått i Malmö stad Malmö stad har idag tillgång till en mängd olika statistiska uppgifter. En del av uppgifterna tas fram internt medan ytterligare underlag hämtas från andra myndigheter och organisationer. Utifrån tillgängliga databaser i organisationen 11 För en utförlig lista av kommunens huvuduppdrag se ategi_utstallningsforslag_web_jan2013.pdf 13 Herrgården, Holma-Kroksbäck, Lindängen, Segevång och Seved. 18 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
25 synliggörs och analyseras en del statistik som sedan redovisas i olika underlagsrapporter. Rapporterna eller redovisningarna syftar främst till att följa upp mål och verka som beslutsunderlag för planering och prioritering. Några av de redovisningar i Malmö stad som idag belyser arbetet och utfallet gällande sociala, miljömässiga, ekonomiska och personella resurser beskrivs nedan. Redovisningarna kopplar till Malmö stads mål- och uppföljningsarbete i olika utsträckning. Målstyrning Användandet av mål tillmäts idag stor betydelse för möjligheterna att styra, leda och utveckla den kommunala organisationen. Målstyrning handlar inte bara om att formulera mål, utan också om att sammanställa, analysera och bedöma resultat genom uppföljningar och utvärderingar. När planer, policies och handlingsplaner tas fram ska dessa ha sin utgångspunkt i Malmö stads vision och kommunfullmäktigemålen. Källa: Ärende gällande Styr- och ledningssystem i Malmö stad (2013) Malmö stads årsredovisning är en årlig sammanställning för kommunens verksamheter. Den redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen vid räkenskapsårets slut. Årsredovisningen omfattar också uppföljning gällande kommunens medarbetare och kommunfullmäktigemål. Personalredovisningen följer upp de fyra inriktningsmål inom personalområdet som Kommunfullmäktige beslutat om, och som syftar till att Malmö stad ska vara ett föredöme som arbetsgivare14. Mått som används i personalredovisningen är t ex personalkostnader, personalomsättning, tjänstgöringsgrad, sjukfrånvaro och andel anställds med utländsk bakgrund. Miljöredovisningen är en sammanställning av uppföljningen av arbetet med Malmös miljömål som finns antagna i Miljöprogrammet för Malmö stad Det handlar bl a om att följa upp hur Malmös naturresurser skyddas och brukas och hur väl Malmö försörjs av förnybar energi. Kommunfullmäktigemålen och målen i miljöredovisningen skiljer sig något åt 16. Kommunfullmäktigemålen inom miljöområdet karakteriseras av att vara inriktade på specifika sakområden så som t ex andelen miljöbilar eller andel bostäder som byggs med extra höga miljöambitioner. Välfärdsredovisningens huvudsyfte är att redovisa aktuell statistik under de elva nationella folkhälsomålen för att följa Malmöbornas välmående, samt belysa den generella välfärdsutvecklingen i Malmö. Mått som följs upp i välfärdsredovisningen är bl a andel hushåll med ekonomiskt bistånd, antal hemlösa, utbildningsnivå och alkoholkonsumtion. Välfärdsredovisningen är den enda av 14 Andelen med utländsk bakgrund av kommunens medarbetare på alla nivåer ska motsvara andelen av den totala befolkningen; Alla medarbetare i Malmö stad ska ha möjlighet att arbeta heltid eller önskad tjänstgöringsgrad; Det ska inte finnas några osakliga löneskillnader i Malmö stad; Andelen timavlönade timmar, utförda av medarbetare som önskar längre vikariat eller tillsvidareanställning, ska minska till förmån för tillsvidareanställningar 15 Miljöprogram för Malmö stad antogs av kommunfullmäktige i Malmö stad den 17 december %C3%B6program+f%C3%B6r+Malm%C3%B6+stad pdf 16 Exempelvis finns det ett övergripande miljömål i Miljöredovisningen som anger följande: År 2020 ska Malmö stads egen organisation vara klimatneutral och år 2030 ska hela Malmö försörjas av 100% förnybar energi. Detta är inte ett av kommunfullmäktiges mål. 19 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
26 ovannämnda redovisningar som inte är knuten till kommunfullmäktigemålen för Malmö stad utan istället främst följer upp de nationella folkhälsomålen. Analys av data och rapportering av mått De mått som följs upp idag avser både utfallsindikatorer och indikatorer som i högre grad beskriver orsaker till ett utfall. Exempelvis är trygghet ett utfallsmått, medan sammanhållning och informell social kontroll är orsaker till upplevd trygghet. Att både beskriva utfallet i sig och orsakerna till utfallet är viktigt för att kunna arbeta effektivt med målstyrning i Malmö stad. Målstyrning förutsätter analys av olika typer av data. För att uppföljningen ska fungera på ett effektivt sätt är det viktigt att säkerställa att data hanteras och görs tillgänglig på ett så effektivt sätt som möjligt. Idag används data från såväl egna som externa system, samt såväl registerdata som enkätdata. En ökad samordning kring hur vi hanterar och analyserar data påverkar möjligheterna för att sammanställa relevanta indikatorer och därmed också säkerställa kvaliteten i uppföljningen av verksamheterna i Malmö stad. Indelningsgrunder av data har stor betydelse för möjligheterna att tolka resultat och göra rätt åtgärder utifrån olika behov. Exempelvis ska all individbaserad statistik könsuppdelas enligt utvecklingsplan för jämställdhetsintegrering (KS- KOM ). I personalredovisningen används utländsk bakgrund, kön och ålder som indelningsgrunder för uppföljning av indikatorer. I Välfärdsredovisningen används kön som indelningsgrund inom alla områden där könsuppdelad statistik finns tillgänglig och i vissa fall används svensk respektive utländsk bakgrund som indelningsgrund. All statistik är dessutom geografiskt indelad. I en hållbarhetsredovisning är det viktigt att använda olika indelningsgrunder för att belysa hur sociala, ekonomiska och miljömässiga effekter påverkar grupper och områden på olika sätt. Det finns en stor mängd statistik tillgänglig för Malmö stad och urvalet för hållbarhetsredovisningen är viktig. Enligt utredningen bör endast den information som är relevant i förhållande till kommunfullmäktigemålen rapporteras. Hur kan Malmö stad arbeta vidare? Avsnittet nedan har indelats enligt de två delarna i uppdraget (hållbarhetsredovisning respektive mått på samhällsutveckling). Först beskrivs tre steg som utredningen rekommenderar i utvecklingen av en hållbarhetsredovisning för Malmö stad. Därefter utreds hur framtagandet av nya mått på samhällsutveckling bör ske och hur måtten kopplas till hållbarhetsredovisningen. Hållbarhetsredovisning för Malmö stad Steg 1: Definiera vad en hållbar utveckling innebär för staden Utredningen visar att organisationen utifrån en övergripande vision för Malmö stad kan definiera vad som ska uppnås med hållbarhetsarbetet. Detta ger 20 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
27 förutsättningar för att detta perspektiv kan genomsyra de gemensamma målen, som i sin tur stödjer en utveckling i staden som beaktar sociala, miljömässiga och ekonomiska aspekter. Förslag till en tydligare och förbättrad målstyrning i Malmö stad I samband med omorganisationen gällande stadsområdesnämnderna och skolans organisation i Malmö stad antogs formerna för ett förtydligande av styr- och ledningssystemet i Malmö stad. Syftet med detta styr- och ledningssystem är att:.skapa systematik, ge en röd tråd för arbetet, skapa ett gemensamt förhållningssätt samt att medvetandegöra styrningen. En tydlig modell blir dessutom ett redskap för samordning och kommunikation. I modellen tydliggörs därför roller och ansvar samt hur information ska kunna utbytas mellan organisationens delar och nivåer. Vidare innehåller modellen utgångspunkter för hur den ständigt pågående kvalitets- och verksamhetsytvecklingen fogas in i detta system. Ett fungerande styrsystem skapar också förutsättningar för reflektion och en lärande organisation Källa: Utredning gällande Styr- och ledningssystem i Malmö stad (2013) Enligt ärendet med det nya förslaget till en tydligare och förbättrad målstyrning i Malmö stad 17 beskriver man visionen som en del av styrstrukturen som ligger över målen: Visionen beskriver var organisationen, och det den är till för, vill vara i framtiden. Den beskriver ett framtida önskat tillstånd och är ett viktigt redskap för ledning av organisationen (s 64) Malmö stad har möjlighet att uttrycka ambitionen om en långsiktigt hållbar samhällsutveckling genom visionen. Detta bidrar till att säkerställa att hela organisationen drar åt samma håll i detta avseende. Vidare beskrivs fullmäktigemålen i förslaget till en ny målstyrning för Malmö stad på följande sätt: Förutom att ange den övergripande inriktningen för Malmö stad är kommunfullmäktigemålen begränsade till antalet, riktade till medborgaren, långsiktiga, enkelt formulerade och syftar till samhällsutveckling (s 64) Återigen skapar detta en möjlighet att uttrycka en ambition i hur staden ska styras mot en hållbar samhällsutveckling, där alla de tre (miljömässiga, sociala och ekonomiska) dimensionerna beaktas. Inspiration till en vision, mål och mått kan bland annat hämtas från den nationella hållbarhetsstrategin. Det pågår också ett arbete i många andra kommuner kring ett samlat grepp kring nya mål och mått för hållbarhetsarbetet, bland annat i samarbete med SKL och RKA. Med tanke på omfattningen och komplexiteten i de samhällsutmaningar som vi står inför är det viktigt att Malmö stad ytterligare utvecklar sitt interna och externa samarbete. Det är dock viktigt att Malmö stad för egen del definierar hur man bäst bidrar till en hållbar utveckling i staden och för samhället i stort både utifrån kommunens grunduppdrag och unika förutsättningar. Steg 2: Se över strategier, planer och program En utgångspunkt bör vara att integrera hållbarhetsarbetet i befintlig verksamhet för att på så sätt driva utvecklingsarbetet på bred front och så resursseffektivt som möjligt..risken med satsningar, initiativ och projekt som ligger vid sidan av ordinarie verksamhet är att de kan bli mer ineffektiva och kortvariga. Man bör därför i ett andra steg se över Malmö stads handbok för kommuncentrala styrdokument samt antagna strategier, planer och program för att utreda i vilken utsträckning de stödjer en hållbar utveckling i Malmö. 17 Styr- och ledningssystem i Malmö stad (2013) utdrag ur Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamhet m.m. 21 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
28 Stadens styr- och ledningssystem utgör en utgångspunkt för hur arbetet med hållbarhetsfrågor kan få fäste och integreras på bred front i organisationen. En viktig förutsättning för att kunna integrera hållbarhetsperspektivet i befintlig verksamhet är som nämnts ovan att det finns en kommunövergripande vision och kommunfullmäktigemål för Malmö stad. Enligt förslaget till en ny målstyrningsmodell i Malmö stad utgår nämndernas verksamhet från den inriktning som kommunfullmäktige gett dem. Om man på kommunfullmäktigenivå beskriver inriktningen för en hållbar utveckling behöver varje nämnd och förvaltning i sin tur konkretisera hur detta omsätts i just den verksamhet som de bedriver. I likhet med kvalitetsarbetet innebär detta bland annat: att kartlägga de krav som finns i lagar och riktlinjer, att tolka mål och beslut på lokal och nationell nivå, att skapa kunskap om verksamhetens resultat och effekter, och ta del av brukarnas, medborgarnas och medarbetarnas erfarenheter samt att vidta åtgärder för att utveckla verksamheten. 18 Varje nämnd har, med utgångspunkt i det kommunövergripande ledningssystemet, ansvar för att hållbarhetsarbetet följs upp och att åtgärder vidtas för att utveckla arbetet. Ett verktyg som kan användas av nämnder och förvaltningar när man prioriterar mellan olika prioriterade frågor är väsentlighetsanalys. En sådan analys syftar till att synliggöra de samhällsfrågor som verksamheten har störst möjlighet att påverka, och som samtidigt är viktigast i arbetet med en hållbar utveckling i staden (i enlighet med vad som uttrycks i kommunfullmäktigemålen). Steg 3: Rapportera hur staden arbetar mot en hållbar samhällsutveckling. I ett tredje och sista steg bör Malmö stad rapportera huruvida samhällsutvecklingen går i den riktning som man beskrivit genom vision och kommunfullmäktigemål. Det finns värdefull statistik och analys att hämta från de redovisningar och rapporter som redan tas fram i Malmö stad i syfte att ge en bild av samhällsutvecklingen. För att skapa förutsättningar för att arbeta mot gemensamma mål är det viktigt att prioriterade områden lyfts in i en gemensam hållbarhetsredovisning. De områden som synliggörs i rapporteringen kan utgöra ett beslutsunderlag i Malmö stad och ligga till grund för planering och prioritering. För att skapa ett helhetsperspektiv på samhällsutveckling, med kommunens grunduppdrag i fokus bör redovisningen utgöra ett uppföljningsverktyg för visionen och kommunfullmäktigemålen. Inom de olika redovisningarna som tas fram i Malmö stad idag följs mål upp på olika nivåer och olika detaljeringsgrad. Det finns risk för otydlig styrning om uppföljning, beslutsfattande och prioriteringar görs utifrån indikatorer som i en del fall inte har en tydlig koppling till kommunfullmäktigemålen. Detta innebär inte att indikatorerna är irrelevanta, men visar på ett behov av att skapa en röd 18 Styr- och ledningssystem i Malmö stad, s. 67, i Inrättande av stadsområdesnämnder och nämnder för Malmö stads skolväsende samt införande av förändrat nämndsansvar för LSS-verksamhet m.m. 22 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
29 tråd genom organisationen för att underlätta en gränsöverskridande styrning i Malmö stad. För att illustrera detta kan vi utgå ifrån det exempel på kommunfullmäktigemål som nämnts tidigare förbättra barn och ungas uppväxtvillkor. Eftersom målet som det är formulerat riktar ansvar till ett flertal nämnder innebär det också att det bör följas upp över nämnds- och verksamhetsgränser. Detta för att tydliggöra hur staden som helhet bidrar till att förbättra barn och ungas uppväxtvillkor (snarare än varje verksamhet för sig). Hållbarhetsredovisningen kan med fördel utgöra årsredovisningen. Årsredovisningen är kommunövergripande och syftar till att följa upp kommunfullmäktigemålen och utredningen visar att den även tydligare kan beskriva de värden (sociala, miljömässiga och ekonomiska) som skapats för människorna i staden och för samhället i stort under året. Genom att föra samman redovisningarna och låta en hållbarhetsredovisning utgöra årsredovisningen, ges förutsättningar för att analysera ett utfall utifrån flera olika dimensioner och i förlängningen också styra prioriteringar utifrån ett sådant synsätt. Detta ger goda förutsättningar för en transparent rapportering och synliggör hur Malmö stad kan rapportera hur staden skapar värden (socialt, ekonomiskt och miljömässigt) i ett långsiktigt perspektiv. En öppen och transparent resultatredovisning som innehåller mätningar behövs utifrån flera aspekter, bland annat 19 : Malmöborna ska kunna värdera verksamheten och bedöma om skattepengar förvaltas effektivt Möjliggöra prioriteringar inom och mellan olika verksamhetsområden Stimulera utveckling Integrerad rapportering Integrerad rapportering är ett nytt sätt att följa upp och rapportera verksamheten som främst utvecklats inom näringslivet. Det handlar om att sammanföra den finansiella rapporteringen med rapportering kring hållbarhetsarbetet för att spegla icke-finansiella värden (såsom hur effektivt man använder resurser, hur man motiverar medarbetare, hur man säkerställer en god arbetsmiljö osv). Integrerad rapportering syftar till att beskriva hur organisationen skapar värden över tid. En framträdande del i arbetet med integrerad rapportering är också att organisationen ska verka för att bli mer transparent i sin rapportering. I näringslivet är en viktig utgångspunkt, som en del av arbetet med den integrerade rapporteringen, att varje företag ska lämna information om de viktigaste värdedrivande faktorerna och att informationen på ett tydligt sätt kopplas ihop med företagets strategier och affärsmodell. Inom den offentliga verksamheten synliggör detta behovet av att på ett tydligt sätt koppla samman de viktigaste indikatorerna för ett långsiktigt värdeskapande i kommunens grunduppdrag med de strategier och mål som dessa avser att följa upp. Källa: 19 Ledande för produktivitet Brorström, Lindvall, Solli. (SKL) 23 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
30 Modellen nedan syftar till att illustrera hur integrerad rapportering skiljer sig från traditionell rapportering. En integrerad rapport är framåtblickande och beskriver hur organisationen skapar värde (socialt, miljömässigt och ekonomiskt) över tid. Tabell 2: Modell för integrerad rapportering Omfattning Nuvarande modell Det som berör det egna bolaget Integrerad modell Hela värdekedjan Syfte Finansiell, backspegeln Strategisk, holistisk, framtida Tidsram Kortsiktig Kort, medium och långsiktig Rapportering Lång och komplex Kort och precis lätt att förstå Drivkraft Fokus på lagar och regler Flexibel, hög känslighet nya trender Förtroende Begränsad rapportering Hög transparens Informationsstruktur Stuprör Integrerad Uppföljning Finansiellt kapital Allt kapital intellektuellt, human, socialt.. Källa: PricewaterhouseCoopers Mått på samhällsutveckling I uppdraget från kommunstyrelsen ingår att utreda möjligheterna till en hållbarhetsredovisning med nya kompletterande mått på samhällsutveckling, och i föregående avsnitt föreslogs tre steg i framtagandet av en sådan redovisning. En hållbarhetsredovisning rekommenderas utgöra ett uppföljningsverktyg för kommunfullmäktigemålen för att underlätta det gemensamma arbetet i kommunen mot en hållbar samhällsutveckling. Ett vidare steg i arbetet är att kartlägga och beskriva olika mått på samhällsutveckling. I utredningen har en sådan kartläggning påbörjats av mått som tagits fram i offentliga sektorn i Sverige och denna presenteras nedan. Den vidare processen gällande mått och indikatorer bör enligt utredningen ske parallellt med översynen av målstrukturen i Malmö stad. Inom ramen för Europa 2020 (som nämnts i tidigare avsnitt) utgår man från fem huvudområden som följs upp av åtta huvudindikatorer 20. I Regeringens skrivelse, Strategiska utmaningar - En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling, presenteras en uppsättning indikatorer varav tolv har valts ut som huvudindikatorer (indikatorerna presenteras i avsnittet Bakgrund ovan). Huvudindikatorerna i Europa 2020 och den nationella hållbarhetsstrategin överensstämmer i stort med varandra. 20 Se 24 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
31 På nationell nivå har Rådet för kommunala analyser (RKA), gjort en utredning kring nyckeltal för hållbar utveckling. Utredningen har gjorts i samråd med Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och en referensgrupp med deltagare från både kommuner och landsting 21. Tillsammans har man tagit fram en uppsättning nyckeltal för uppföljning av hållbar utveckling på kommun- och landstingsnivå. Utgångspunkten har bland annat varit Regeringens skrivelse för hållbar utveckling 2005/06:126 och EU Efter att ha sammanfogat de två strategiers uppföljningsområden, sett över terminologin och gjort vissa kompletteringar landade utredningen i ett antal mål, uppföljningsområden och indikatorer för hållbar utveckling. 22 Indikatorerna från RKA 23 har i föreliggande utredning använts som underlag för en diskussion om några av de krav som bör ställas på nya mått på samhällsutveckling i Malmö stad. Utgångspunkten har varit att nya mått på samhällsutveckling bl a bör kunna: - Visa på ökade/minskade skillnader i hälsa (utifrån den vikt som tilldelats ojämlikhet i hälsa i kommissionens slutrapport för ett socialt hållbart Malmö). - Spegla det som Malmö stad anser vara värdeskapande i ett långsiktigt perspektiv Nedanstående tabell (tabell 3) visar några av de mål och uppföljningsområden som tagits fram av RKA. Detta utgör ett exempel för att konkretisera resonemanget i föregående avsnitt. 21 Mer information på 22 Mer info samma som ovan 23 De mått som tagits fram av RKA är uppföljningsområden som finns att hämta ner från Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Därmed är det möjligt att göra jämförelser med andra kommuner. I Kolada kan man jämföra och analysera nyckeltal för Sveriges alla kommuner och landsting. Här finns omkring 3000 nyckeltal för kommuner och landsting. 25 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
32 Tabell 3: Mål och uppföljningsområden för hållbarhet Mål Uppföljningsområden Ekonomisk hållbarhet Offentlig ekonomi Demografisk försörjningsbörda Sysselsättning Tillväxt Investeringar Forskning och utveckling Eftergymnasial utbildning Ekologisk hållbarhet Resurshushållning Växthusgaser Förnybar energi Farliga ämnen Biologisk mångfald Social hållbarhet Hälsa Trygghet Risk för fattigdom eller social utslagning Jämställdhet Grundläggande utbildning Källa: Rådet för kommunala analyser Tabellen nedan (tabell 4) är också ett exempel från RKA:s utredning. I denna tabell åskådliggörs uppföljningsområdena inom ramen för målet kring social hållbarhet (se tabell 3). För varje uppföljningsområde har sedan ett eller flera nyckeltal definierats. Tabell 4: Nyckeltal för social hållbarhet i kommuner och landsting Bildtext: RKA:s nyckeltal för social hållbarhet i kommuner och landsting. (Liknande matriser finns för nyckeltal avseende miljömässig och ekonomisk hållbarhet). Vidare utredning är nödvändig för att bedöma om ovanstående tabeller innehåller den typ av mått som är relevanta för att synliggöra ökade/minskade skillnader i hälsa. Det som däremot är framträdande redan nu är att det på denna typ av mått behöver appliceras olika indelningsgrunder, så som t ex utbildningsnivå, inkomstnivå och yrkeskategori. En illustration av detta görs i tabellen nedan men detta kräver fortsatt utredning (tabell 5). En indelning kan t ex göras utifrån de SEI-koder (socioekonomisk indelning) som ibland används för att belysa den hierarkiska strukturen i ett samhälle, baserat på individens 26 Stadskontoret Utredning gällande hållbarhetsredovisning,
Projektplan - Hållbarhetsintegrering
Projektplan - Hållbarhetsintegrering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2015-01-09 1.0 Susanna Jakobsson, Lotta Heckley, Maria Kronogård, Jenny Theander Stadskontoret
Läs merEtt nytt sätt att styra och leda
Ett nytt sätt att styra och leda Malmö stad Erik Wesser Avdelning Individ och familj Stadskontoret, Malmö Susanna Jakobsson Ekonomiavdelningen Stadskontoret, Malmö Sociala investeringsfonder i Malmö stad
Läs merMalmö stads hållbarhetsrapport 2015, samt delrapportering utifrån Projektplan avseende hållbarhetsintegrering
Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2016-03-09 Vår referens Jenny Theander Sekreterare Jenny.Theander@malmo.se Tjänsteskrivelse Malmö stads hållbarhetsrapport 2015, samt delrapportering utifrån Projektplan
Läs merHållbarhetsintegrering - delrapportering Stadskontoret
Hållbarhetsintegrering - delrapportering Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2016-02-15 1.0 Jenny Theander Stadskontoret ETOS Innehållsförteckning Sammanfattning... 3
Läs merUtredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy nu fråga om struktur för arbetet med att nå social hållbarhet STK
SIGNERAD 2015-10-07 Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum 2015-10-21 Vår referens Jenny Theander Sekreterare Jenny.Theander@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Folkhälsopolicy
Läs merDet fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö-Uppföljning av 2015 års verksamhet
SIGNERAD 2016-04-07 Malmö stad Stadskontoret 1 (6) Datum 2016-04-07 Vår referens Eva Renhammar Utvecklingssekreterare eva.renhammar@malmo.se Tjänsteskrivelse Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart
Läs merFörslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun
DANDERYDS KOMMUN 1(11) Kommunstyrelsen Förslag till reviderad mål- och styrmodell för Danderyds kommun Intentionen med föreliggande förslag är att utveckla och tydliggöra kommunens mål- och styrmodell.
Läs merMalmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö
Malmös genomförande för att uppnå jämlik hälsa utifrån Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö Anna Balkfors Huvudsekreterare Malmökommissionen www.malmo.se/socialhallbarhet Malmö 2017-03-21 Nationell
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång
Malmös väg mot en hållbar framtid med Malmökommissionen som hävstång Eva Renhammar och Lena Wetterskog Sjöstedt Kansliet för hållbar utveckling Stadskontoret, Malmö stad Mötesplats Social hållbarhet, Umeå
Läs merHandbok för det interna miljömålsarbetet
Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.
Läs merRemissyttrande förslag på revidering av riktlinje för styrmodell och ledningssystem. (SAN 2018/184)
147 Remissyttrande förslag på revidering av riktlinje för styrmodell och ledningssystem. (SAN 2018/184) Beslut beslutar att godkänna förslag på remissyttrande till kommunstyrelsen med förändringen enligt
Läs merRiktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete
Åsa Johansson, utredare/ nämndsekreterare Tfn: 0345-18236 E-post: asa.johansson@hylte.se Riktlinjer för Hylte kommuns internationella arbete Kommunfullmäktige 2014-06-18 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte...
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid En unik kommission för social hållbarhet Ojämlikhet i hälsa i Malmö p.g.a. sociala bestämningsfaktorer och samhällsstrukturer Ur direktiven till Malmökommissionen: Innovativa
Läs merSamarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad
Överenskommelse Malmöandan Samarbetsplan - idéburen sektor och Malmö stad 2018 2022 Överenskommelse Malmöandan - handlar om samverkan mellan hela den idéburna sektorn i Malmö och Malmö stad. Antogs den
Läs merFAH. Vägledningsstandard för hållbar utveckling
FAH Kommunerna och miljön Stockholm 12-13 april 2011 Vägledningsstandard för hållbar utveckling peter.wenster@skl.se Varför Målgrupp Väsentliga frågeställningar Form och innehåll Koppling till olika verksamheter
Läs merTjänsteskrivelse. Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam långsiktig strategi för kompetens- och personalförsörjning STK-2015-394
SIGNERAD 2015-04-30 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2015-04-30 Vår referens Carina Funeskog Enhetschef carina.funeskog@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsuppdrag socialt hållbart Malmö Kommungemensam
Läs merLokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter
HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508
Läs merTjänsteskrivelse. Bygg Malmö helt
SIGNERAD 2014-05-16 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-05-16 Handläggare Anders Spjuth Projektledare Anders.Spjuth@malmo.se Tjänsteskrivelse Bygg Malmö helt STK-2014-590 Sammanfning Kommunstyrelsens
Läs merinternationell strategi 1
Internationell strategi internationell strategi 1 Internationell strategi Bakgrund Vi lever idag i ett globaliserat samhälle där ländernas gränser suddas ut. Fler reser, studerar eller bor i andra länder,
Läs mer65 Digitaliseringsstrategi för Gagnefs kommun (KS/2019:73)
Protokollsutdrag Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 2019-05-21 1 (1) 65 Digitaliseringsstrategi för (KS/2019:73) Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige 1. Anta Digitaliseringsstrategi för. Ärendebeskrivning
Läs merTjänsteskrivelse. Nämndsmål 2016
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (1) Datum 2015-11-05 Vår referens Daniel Blennow Controller Daniel.Blennow@malmo.se Tjänsteskrivelse 2016 SOFN-2015-525 Sammanfattning Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges
Läs merNytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)
Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna
Läs mer2019 Strategisk plan
2019 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Läs merYttrande till kommunstyrelsen över remiss angående innovationsprogram för Göteborgs Stad
Tjänsteutlåtande Förvaltningscontroller Utfärdat: 2017-04-05 Simon Flodén Diarienummer: N136-0214/17 Telefon: 366 00 24 (eller Göteborgs Stad växel 365 00 00) E-post: simon.floden@afh.goteborg.se Yttrande
Läs merVerksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:
Diarienummer: Ks2018/0200.143 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2018-08-14 Gäller för: Ljungby kommun Globalt mål: Samtliga Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Arbetsgruppen
Läs merPolicy för hållbar utveckling
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Strömbäck Caroline Vidmark Hannes Datum 2017-02-28 Diarienummer KSN-2017-0052 Kommunstyrelsen Policy för hållbar utveckling Förslag till beslut Kommunstyrelsen
Läs merYttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU 2019:13) KSN
Sida 1 (1) Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum: Protokollsutdrag 2019-08-20 222 Yttrande över remiss av Agenda 2030-delegationens slutbetänkande Världens utmaning, världens möjlighet (SOU
Läs merRiktlinjer för Stockholms stads sociala investeringsfond
Östermalms stadsdelsförvaltning Socialtjänstavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-08 Handläggare Anne Menes Telefon: 08 508 10 320 Till Östermalms stadsdelsnämnd 2016-02-04 Riktlinjer för Stockholms
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun
STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för
Läs merVision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen
Vision 2040 Vision Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen Beslutad av: Kommunfullmäktige Datum för beslut: 2017-02-02 Giltighetstid:
Läs merSTRATEGISKT PROGRAM. Gäller från och med budgetåret Antaget av kommunfullmäktige
STRATEGISKT PROGRAM Gäller från och med budgetåret 2017 Antaget av kommunfullmäktige 2015-12-14 PÅ VÄG MOT 2030 Vision Hammarö 2030 antogs enhälligt av kommunfullmäktige i juni 2013. Det strategiska programmet
Läs merPlanera, göra, studera och agera
5 Planera, göra, studera och agera Mål- och resursplanen innehåller den beslutade visionen, inriktningsmål, förväntade resultat och ekonomiska förutsättningar. Därutöver finns lag, författning, åtaganden
Läs merFörslag till beslut Personalberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att avslå ansökan från servicenämnden
SIGNERAD 2014-11-05 Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2014-11-03 Vår referens Ann-Chris Wolter Rohmée HR-specialist ann-christin.wolter.rohmee@malmo.se Tjänsteskrivelse Ansökan om medel ur de sociala
Läs merStrategi för EU- och internationellt arbete/ antagande
Tjänsteskrivelse 1(1) 2016-11-28 Dnr: KS 2016/327 Kommunstyrelsen Strategi för EU- och internationellt arbete/ antagande Förslag till beslut Kommunstyrelsens beslut Strategi för EU-arbetet i Kävlinge kommun
Läs merPolicy för Hållbar utveckling
Policy för Hållbar utveckling Ett normerande dokument som kommunfullmäktige fattade beslut om 2017-03-27 Policy för hållbar utveckling Kommunfullmäktige 2017-03-27 1 (3) Policy för hållbar utveckling i
Läs merStrategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
Strategi för innovation GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Innehåll 1. Syfte... 3 2. Tillämpning... 3 3. Definition... 4 3.1 Avgränsningar... 4 3.2 Beroenden till andra processerv... 4 4. Nuläge... 4
Läs merFörslag till beslut Personalberedningen beslutar föreslå kommunstyrelsen besluta att godkänna kartläggningen och lägga den till handlingarna
SIGNERAD 2014-09-12 Malmö stad Stadskontoret 1 (1) Datum 2014-09-10 Vår referens Christer Helin HR-specialist Tjänsteskrivelse christer.helin@malmo.se Kartläggning av praktikplatser i Malmö stad STK-2014-915
Läs merTjänsteskrivelse. Återapportering - Lägesbeskrivning inriktning av arbetet med sociala investeringar STK Vår referens
Malmö stad Stadskontoret 1 (5) Datum 2018-11-16 Vår referens Linda Tuominen Utvecklingssekreterare linda.tuominen@malmo.se Tjänsteskrivelse Återapportering - Lägesbeskrivning inriktning av arbetet med
Läs merHemställan från stadsområdesförvaltning Öster till Sociala investeringsfonden avseende Hemlösa med behov av särskilt stöd
SIGNERAD 2014-10-05 Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-09-29 Vår referens Jan Lanzow-Nilsson Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse jan.lanzownilsson@malmo.se Hemställan från stadsområdesförvaltning
Läs mer2017 Strategisk plan
2017 Strategisk plan Styrmodell Styrmodellen beskriver övergripande hur den kommunala verksamheten i kommunen ska styras, följas upp och utvärderas. Syftet är att vi skall nå de mål som kommunfullmäktige
Läs merCSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region
Bilaga 1 CSR-strategi Koncernen Stockholm Business Region Sammanfattning För att systematiskt styra det sociala hållbarhetsarbetet inom Stockholms Stadshus AB och dotterbolagen har kommunfullmäktige i
Läs merNytt it-program för Stockholms stad
ÄLDREFÖRVALTNINGEN KOMMUNIKATION TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 0401-308/2012 SID 1 (7) 2012-11-19 Handläggare: Carl Smitterberg Telefon: 08-508 36 221 Till Äldrenämnden Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr:
Läs merRollbeskrivning. sociala investeringar
Rollbeskrivning sociala investeringar Ett utvecklat arbete med sociala investeringar kräver en organisation som kan hantera de olika delar som ingår. Som i allt strategiskt drivet arbete behöver samtliga
Läs merKommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017
Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom
Läs merHaninge kommuns internationella program
Haninge kommuns internationella program POSTADRESS 136 81 Haninge BESÖKSADRESS Rudsjöterrassen 2 TELEFON 08-606 70 00 E-POST haningekommun@haninge.se Dokumenttyp Dokumentnamn Beslutat datum Gäller från
Läs merPlan för. miljöarbetet. Rehabiliteringspolicy. med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
Plan för Rehabiliteringspolicy miljöarbetet med riktlinjer och handlingsplan BESLUTAT AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2010-09-13 1 2 OMSLAGSFOTO: PAUL SUNDELIN. INFORMATIONSAVDELNINGEN NOVEMBER 2010. Plan för miljöarbetet
Läs merSvar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år
2018-09-05 Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Stadig Pilhagen Svar på återremiss om motion (L) om välfärdsbokslut för personer över 65 år Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Läs merKommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs merStrategi. för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö 2009 2016
för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö för att förebygga övervikt och fetma bland barn och unga i Malmö Antagen av Malmö kommunfullmäktige 2009.04.29 Kontaktpersoner Stadskontorets
Läs mer1(7) Digitaliseringsstrategi. Styrdokument
1(7) Styrdokument 2(7) Styrdokument Dokumenttyp Strategi Beslutad av Kommunfullmäktige 2018-02-21 20 Dokumentansvarig IT-chef Reviderad av 3(7) Innehållsförteckning 1 Inledning...4 2 Övergripande mål och
Läs merYttrande över remiss av Program för barnets rättigheter och inflytande i Stockholm stad
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-09-07 Handläggare Lisa Svensson Telefon: 08-50847980 Till Arbetsmarknadsnämnden den 19 september 2017 Ärende
Läs merInternationell strategi Sävsjö Kommun
Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap
Läs merMed engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy
Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll
Läs merEn funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle
Bilaga En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle MFD:s förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Myndigheten för delaktighet Myndigheten
Läs merFärdplan för ett Stockholm för alla en rapport från kommissionen för ett socialt hållbart Stockholm
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Äldreomsorgsavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2018-10-29 Handläggare Thérèse Salomon Telefon: 076-120 80 79 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2018-11-22 Färdplan
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbete med ständiga förbättringar Fastställt av: Datum: För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna
Läs merStrategi för Kristianstads kommuns internationella
STRA- TEGI 1(5) Kommunledningskontoret Kommunikation & tillväxt Kristina Prahl 2011-10-04 Strategi för Kristianstads kommuns internationella arbete Bakgrund Dagens globaliserade värld utgör många viktiga
Läs merFörslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet
Datum Dnr 2017-02-01 BMK.2017.18 Jelinka Hall jelinka.hall@varmdo.se 08-570 481 49 Avdelningschef Bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämnden Tjänsteskrivelse Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och
Läs merAnmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen
Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande
Läs merPlattform för Strategi 2020
HIG-STYR 2016/146 Högskolan i Gävle Plattform för Strategi 2020 VERKSAMHETSIDÉ Högskolan i Gävle sätter människan i centrum och utvecklar kunskapen om en hållbar livsmiljö VISION Högskolan i Gävle har
Läs merStyrning, ledning och uppföljning
Kommunledningsförvaltningen Ärendenr: KS 2016/314 Fastställd: KS 2016-11-09 Reviderad: - RIKTLINJE Styrning, ledning och uppföljning 2/9 Innehållsförteckning Inledning... 3 Målstyrning... 4 Begrepp i målstyrningen...
Läs merPolicy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande
Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga
Läs merINTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och välfärd
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och välfärd Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs merStrategiska planen
Strategiska planen 2015 2020 Strategisk plan Datum för beslut: 2015-04-08 Kommunledningskontoret Reviderad: Beslutsinstans: Giltig till: 2020 Innehållsförteckning 1. Så styrs Vännäs kommun... 4 2. Vad
Läs merStyrning och ledning för öppenhet och mångfald Slutrapport och utblick
2016-12-12 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE KFKS 2012/577 Kommunstyrelsen Styrning och ledning för öppenhet och mångfald Slutrapport 2012-2016 och utblick 2017-2018 Förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar informationen
Läs merProgram Strategi Policy Riktlinje. Digitaliseringsstrategi
Program Strategi Policy Riktlinje Digitaliseringsstrategi 2018 2022 S i d a 2 Dokumentnamn: Digitaliseringsstrategi 2018 2022 Berörd verksamhet: Östersunds kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige 2019-03-28,
Läs merInformation om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS
Information om regeringens handlings-plan för Agenda 2030 och kommunens kartläggning 8 KS 2018.029 4 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-11-29 204 Information om regeringens handlings-plan
Läs merRiktlinjer för social investeringsfond i Stockholms stad
Utbildningsförvaltningen Avdelningen för ekonomi och styrning Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-01-13 Handläggare Helena Nilsson Telefon: 08-508 33 457 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04 Riktlinjer för
Läs merKommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011
Kommittédirektiv Delegation för hållbara städer Dir. 2011:29 Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011 Sammanfattning En delegation ska verka för hållbar utveckling av städer, tätorter och bostadsområden.
Läs merKommunens verksamhet i förhållande till Agenda 2030 och hållbarhetsmål 8 KS
Kommunens verksamhet i förhållande till Agenda 2030 och hållbarhetsmål 8 KS 2018.029 3 Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-02-20 37 Kommunens verksamhet i förhållande till Agenda
Läs merRiktlinje för styrmodell och ledningssystem
Riktlinje för styrmodell och ledningssystem Fastställd av kommunfullmäktige 20xx-xx-xx Dokumentansvarig: Hållbar samhällsutveckling Gäller tillsvidare med årlig översyn och revidering vid behov 2 Innehållsförteckning
Läs merVerksamhetsplan
Verksamhetsplan 2019 2023 2 MALMÖLUNDREGIONEN VERKSAMHETSPLAN 2019 2023 Inledning MalmöLundregionen är tillväxtmotorn i Skåne och en dynamisk del av Öresundsregionen och Europa. Vi har många styrkor att
Läs merÄrende 4 - bilaga. Verksamhetsplan Lokal nämnd i Kungsbacka
Ärende 4 - bilaga Verksamhetsplan 2017 Lokal nämnd i Kungsbacka Innehållsförteckning Verksamhetsplan 2017 1 Inledning 3 Social hållbarhet 4 Invånarnarnas hälsa och behov 5 Kunskap om invånarna 5 Dialog
Läs merVision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.
Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut
Läs merEtt socialt hållbart Vaxholm
2014-10-02 Handläggare Dnr 144/2014.009 Madeleine Larsson Kommunledningskontoret Ett socialt hållbart Vaxholm - Vaxholms Stads övergripande strategi för Social hållbarhet 2014-2020 Vaxholms Stads övergripande
Läs merKommunfullmäktiges vision och mål Antagna den 26 november Habo den hållbara kommunen för hela livet
Kommunfullmäktiges vision och mål 2016-2019. Antagna den 26 november 2015 108 Habo den hållbara kommunen för hela livet I Habo kommun ska alla få plats och känna sig välkomna oavsett ålder, etniskt ursprung,
Läs merMalmös väg mot en hållbar framtid
Malmös väg mot en hållbar framtid Malmö i siffror 313 000 invånare Ökande befolkning 29 år i rad 31 % födda utomlands 177 nationaliteter 150 språk talas Ung befolkning - 49 % under 35 år Tidigare folkhälsoarbete
Läs merTillväxt och hållbar utveckling i Örebro län
Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län Regional utvecklingsstrategi 2018 2030 Kortversion Örebroregionen Sveriges hjärta En attraktiv och pulserande region för alla Området som idag kallas Örebroregionen
Läs merFÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01
UTVECKLINGSPLAN FÖR DALS-EDS KOMMUN 2012-2015 Dals-Eds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-15, FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN 2011-06-01 Genomstruken text föreslås att tas bort Vision för Dals-Eds kommun
Läs merE-strategi för Strömstads kommun
E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.
Läs merInternationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
Läs merKommissionen för ett socialt hållbart Stockholm
Stadsledningskontoret Staben Tjänsteutlåtande Dnr KS 2018/911 Sida 1 (8) 2018-06-25 Handläggare Helen Slättman Elisabet Bremberg Telefon: 29332, 29372 Till Kommunstyrelsen Kommissionen för ett socialt
Läs merMöjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet
Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen
Läs merPOLICY. Miljöpolicy för Solna stad
POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell
Läs merTjänsteskrivelse 1 (1) Riktlinje för timavlönade. 2014-10-29 Vår referens. Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo.
1 (1) Datum 2014-10-29 Vår referens Josefin Haugthon Planeringssekreterare Josefin.Haugthon@malmo.se Tjänsteskrivelse Riktlinje för timavlönade SOFS-2014-463 Sammanfattning Samtliga förvaltningar ska under
Läs merRemissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet
REGIONSTYRELSEN YTTRANDE Sida 1 (5) Dnr 01724-2019 Finansdepartementet M2019/00661 Remissyttrande över Agenda 2030 och Sverige (SOU 2019:13): Världens utmaning världens möjlighet Sammanfattning Sveriges
Läs merPolitiska inriktningsmål för folkhälsa
Dnr 2016KS630 078 Politiska inriktningsmål för folkhälsa Förord Med folkhälsa menas den gemensamma hälsan i en avgränsad grupp till exempel invånare i Härryda kommun. Det talas också om folkhälsan på nationell
Läs merINTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN
INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN Dokumentnamn: Internationellt program Dokumentansvarig: Tillväxt/Näringslivsservice Godkänd av: Kommunfullmäktige Version: [1.0] Dokumentdatum: 2018-03-26 KS-2017/00536-15
Läs merGestaltad livsmiljö en ny politik för arkitektur, form och design (SOU 2015:88)
Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2016-01-20 Vår referens Caroline B. Le Bongoat projektledare caroline.lebongoat@malmo.se Tjänsteskrivelse Ann Bergström enhetschef ann.bergstrom@malmo.se Remiss
Läs merSundbybergs stads styrmodell med principer för planering, uppföljning och ekonomistyrning
2016-09-26 1 (5) Kommunstyrelsen Sundbybergs stads styrmodell med principer för planering, uppföljning och ekonomistyrning Beslutsunderlag Förslag till Sundbybergs stads styrmodell med principer för planering,
Läs merYttrande - Remiss Socialt Hållbarhetsprogram
Sid 1 (5) Yttrande Dnr 17NAN43-4 2018-02-028 Yttrande - Remiss Socialt Hållbarhetsprogram 2017-2023 Näringsliv & arbetsmarknad Gävle anser att programmet inte kan antas i befintligt skick. Näringsliv &
Läs merVerksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: KS2013/0195. Gäller från: 2013-11-01
Diarienummer: KS2013/0195 Verksamhetsplan för internationellt arbete Gäller från: 2013-11-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen Utarbetad av: Anette Olsson Revideras senast: 2018-06-01
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 434-21/2017 Sida 1 (6) 2017-06-16 Handläggare Jennifer Bolin Telefon: 08-508 29 451 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets
Läs merMål och inriktning - Nämndplan Lokal nämnd i Halmstad
Mål och inriktning - Nämndplan 2016 Lokal nämnd i Halmstad Innehållsförteckning Mål och inriktning - Nämndplan 2016 1 Inledning 3 Nämndens uppdrag 3 Mål och inriktning - Nämndplan 2016 4 Invånarna och
Läs merDigitaliseringsstrategi 11 KS
Digitaliseringsstrategi 11 KS 2018.327 3 VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll Kommunstyrelsen 2018-12-17 250 Digitaliseringsstrategi (KS 2018.327) Beslut Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige
Läs merSKL:s kongressmål och prioritering
SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den
Läs merVision för Alvesta kommun
Sida 1 av 5 Vision för Alvesta kommun 1 Bakgrund och utgångspunkter Under våren 2014 har Alvesta kommun genomfört ett visionsarbete som omfattat flera olika aktiviteter med möjlighet för invånare, föreningar,
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret
Läs merUtredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter
Malmö stad Stadskontoret 1 (4) Datum 2014-05-26 Handläggare Gunilla Konradsson Projektledare gunilla.konradsson@malmo.se Tjänsteskrivelse Utredningsdirektiv för kommungemensamt kontaktcenter STK-2014-587
Läs mer