KAPITEL 4 AVDELNINGENS ORGANISATION OCH DEMOKRATI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "KAPITEL 4 AVDELNINGENS ORGANISATION OCH DEMOKRATI"

Transkript

1 KAPITEL 4 AVDELNINGENS ORGANISATION OCH DEMOKRATI Årsmöte 4 1 Checklista inför årsmötet 4 4 Extra årsmöte 4 4 Mötesteknik på årsmötet 4 5 Årsmöteshandlingar 4 7 Verksamhetsberättelse 4 7 Ekonomisk berättelse 4 8 Verksamhetsplan och budget 4 9 Verktyg och metoder för styrelsearbete 4 10 Ett bra styrelsemöte 4 13 Förtroendeuppdrag i RFSL avdelningen 4 14 Övriga förtroendevalda 4 15 Mångfald och tillgänglighet 4 17 Tillgänglighet och inkludering 4 20 Mötesteknik och tips 4 26 Härskar och främjartekniker 4 28 Medlemsvärvning och aktivering 4 30 Bilagor förteckning 4 36 Handbok för RFSL:s avdelningar, kapitlet är uppdaterat april 2011.

2

3 Kapitel 4 Avdelningens organisation och demokrati Årsmöte Vad innebär ett årsmöte? Årsmötet är avdelningens högsta beslutande organ och är därför det viktigaste mötet på hela året för avdelningen. Till årsmötet är alla medlemmar välkomna att säga vad de tycker om verksamheten som bedrivits och att lägga förslag på hur de tycker att verksamheten ska bedrivas. Val till förtroendeuppdrag sker och verksamhetsplan och budget för kommande år bestäms. Ibland kan det vara svårt att få medlemmarna att komma på årsmötet, då kan det vara bra att locka med något extra, som en spännande föreläsare eller god mat. När har avdelningen ett årsmöte? Innan årsmötet kan hållas måste verksamheten och den ekonomiska situationen som bedrivits fram till årsskiftet beskrivas (i en verksamhetsberättelse och ett bokslut). Dessa handlingar ska hinna granskas av revisorer och därefter skickas för läsning till medlemmarna. Årsmöte ska hållas innan mars månads utgång enligt normalstadgarna för avdelningar. Ett årsmöte kan bara hållas när det kallats till i så god tid att alla medlemmar kan anses ha haft möjlighet att delta. Därför finns det ett krav i stadgarna att kallelsen (där datum och plats för årsmötet beskrivs) är medlemmarna tillhanda inom en viss tid. Enligt normalstadgarna är detta sex veckor innan ordinarie årsmöte, men om avdelningen vill kan den själv bestämma hur stadgarna ska se ut på denna punkt. En stark rekommendation är att alla handlingar bör vara medlemmarna tillhanda senast 4 veckor innan årsmötet. Skriva motioner En motion är ett förslag från en eller flera medlemmar till årsmötet. Alla medlemmar har rätt att skriva motioner och en motion kan handla om vad som helst som rör RFSL:s verksamhet eller om RFSL som organisation. En motion bör ta upp ett ämne eller förslag. Man avslutar motionen med en eller flera yrkanden (förslag) som formuleras som att-satser, exempelvis Yrkande att det under kommande året genomförs en verksamhet med mål att värva äldre medlemmar till avdelningen. Motionerna ska vara inkomna till styrelsen en viss tid, 4 veckor enligt normalstadgarna, innan årsmötet. Det är för att styrelsen ska kunna göra kommentarer till motionen och för att motionen ska kunna skickas till alla medlemmar inför årsmötet. Årsmötet diskuterar motionen genom att den/en av dem som skrivit motionen beskriver vad man vill, styrelsen beskriver sin syn och därefter blir det en fri diskussion där alla får yttra sig och lämna förslag. Årsmötet beslutar därefter vad man vill göra med förslagen genom att varje att-sats bifalls, avslås, besvaras eller anses ha fallit. 4-1

4 Skriva proposition En proposition är ett förslag som styrelsen lägger till årsmötet. Styrelsens majoritet måste stå bakom propositionen och propositionen utformas på samma sätt om en motion. Propositioner brukar behandlas innan motioner på årsmöten, detta framgår av dagordningen till mötet som finns i normalstadgan. Om styrelsen föreslår stadgeändring i proposition måste det anges i kallelsen. Årsmöteshandlingar Samtliga årsmöteshandlingar ska finnas tillgängliga för medlemmar senast två veckor före årsmötet. Detta regleras i avdelningens stadgar. Årsmöteshandlingar består av alla dokument som ska behandlas på årsmötet, dagordning, eventuella propositioner och motioner, verksamhetsberättelse, ekonomisk berättelse, revisionsberättelse, verksamhetsplan och budget för kommande år och vanligtvis valberedningens förslag på vilka som ska bli valda som styrelse, revisorer och andra poster. Det är styrelsen som ansvarar för att alla årsmöteshandlingar skrivs och sprids på rätt sätt. I avdelningens stadgar finns det en paragraf som behandlar vad som ska behandlas på ett årsmöte, och därmed vad som ska stå på dagordningen. Valberedningen behöver inte själva sprida sitt förslag, utan lämnar detta till styrelsen som sedan sprider det. Valberedningens arbete Valberedningens uppgift är att inför årsmötet föreslå (nominera) personer till styrelsen och andra förtroendeuppdrag. Valberedningen ska i god tid innan årsmötet informera medlemmarna om hur de kontaktar valberedningen och efterlysa förslag till de olika uppdragen som valberedningen ska bereda val till. Utöver det bör valberedningen tala med styrelsen samt andra relevanta personer och alla som föreslås till olika uppdrag. Sedan ska valberedningen gemensamt diskutera vilka som bäst tillsammans kan fungera som styrelse, revisorer och andra förtroendeuppdrag. Man måste från valberedningens sida vara noga med att kontrollera att de som blivit föreslagna verkligen är intresserade av att bli valda till uppdragen och att samarbeta med de andra som också är på förslag. Det är också viktigt att kontrollera att alla som måste vara medlemmar för att inneha ett uppdrag också är det. Vidare är det viktigt att granska hur föreningens verksamhet har fungerat över året och om alla förtroendevalda som vill ska få fortsätta. Valberedningens förslag till styrelse, revisorer och andra förtroendeuppdrag ska lämnas till styrelsen innan utskicket till medlemmarna inför årsmötet sker. Om man inte kan göra detta, då man inte har ett färdigt förslag, så ska valberedningen skriva detta och be om fler förslag. I så fall lämnar valberedningen sitt förslag så snart som möjligt för publicering på avdelningens webbsida, i föreningslokal, utskick via e-postlistor eller, senast, för en första presentation på årsmötet. De enda poster valberedningen inte nominerar till är valberedningen eftersom det vore jäv, nominering till valberedning sker på sittande möte och självklart får de som suttit i valberedningen ställa upp till omval. Den gamla styrelsen har ett stort ansvar att vara valberedningen behjälplig i sitt arbete, då styrelsens medlemmar ofta har god insikt i verksamheten och kanske bättre kontakt med potentiellt intresserade medlemmar än valberedningen. 4-2

5 Valberedningen bereder oftast inte val av ny valberedning. Dock kan det vara bra att kolla runt bland medlemmar ifall det finns människor som vill ställa upp att vara valberedning nästkommande år. Det är en mycket viktig post och om platserna vakantsätts (det vill säga att de inte blir tillsatta) så äventyrar det kvaliteten på nästa verksamhetsår. Under årsmötet Den som öppnar mötet, eller förklarar årsmötet för öppnat, brukar vara föreningens ordförande och när mötesordförande (som kan vara samma person som föreningens ordförande) blir vald så övertar den personen ordförandeskapet. Utöver detta måste en sekreterare och justerare samt rösträknare väljas (dessa är ofta samma personer). Sekreterarens uppgift är att skriva ett protokoll som är så tydligt och förståeligt att också den som inte var på årsmötet i efterhand kan förstå vad som hände och vilka beslut som fattades. Justerarnas (de brukar vara två) uppgift är att intyga att protokollet beskriver vad som hände i verkligheten och rösträknarnas uppgift är att räkna röster (vid handuppräckningar, vid personval eller liknande) vid omröstningar. Ibland har valberedningen till uppgift att bereda dessa val, ibland är det styrelsen som föreslår vilka som ska fungera som mötesordförande, mötessekreterare och justerare samt rösträknare. Det är viktigt att röstlängden fastställs på ett korrekt sätt, det vill säga att alla som vill rösta på mötet måste kunna visa att de är medlemmar i RFSL. Detta görs lättast genom att alla ombeds ta med sina medlemskort och sedan får de ett röstkort när de kan visa upp sitt medlemskort. Finns en person som har tillgång till medlemsregistret närvarande samt en dator med internetuppkoppling kan årsmötet även kontrollera att personer som inte har medlemskortet med sig är medlemmar i föreningen. Man måste vara medlem i den förening man vill rösta hos, så en medlem i RFSL Norrköping har inte rösträtt på RFSL Linköpings årsmöte. Under mötet måste alla medlemmar som vill få yttra sig. Det är också viktigt att alla förstår vad som händer på mötet, vilka beslut som fattas etc. Här bör mötesordföranden förklara svåra ord/begrepp eller skeenden och dessutom hålla reda på vilka som vill tala och i vilken ordning de anmält sig. Efter årsmötet Mötessekreteraren ska skriva klart protokollet så snart som möjligt, och därefter skickas detta till justerarna för kontroll och påskrift. När detta är gjort så ska protokollet göras tillgängligt för medlemmarna på det sätt som man brukar i föreningen, oftast genom att det hängs upp för läsning i föreningslokal eller liknande. Inte sällan gör man också en sammanställning av viktigare beslut och skickar ut i nyhetsform som e-post eller som en artikel i en medlemstidning. Det är viktigt att årsmötesprotokoll, med verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse sparas i föreningens arkiv och att styrelsen tar i beaktade det som har bestämts på årsmötet, så att detta inte glöms bort. Skicka en kopia till förbundskansliet på dessa handlingar med en lista över vilka som är förtroendevalda och hur man kontaktar dessa. Konstituerande styrelsemöte Det är en bra idé att ha ett första, konstituerande, styrelsemöte direkt efter hållet årsmöte. På detta möte bestäms de interna rollerna i styrelsen och nya firmatecknare väljs. Detta för att så fort 4-3

6 som möjligt komma igång med den nya styrelsens verksamhet efter att det blivit vald. På detta möte är det också bra att välja en medlemssekreterare. Bland bilagorna finns ett exempel på ett protokoll från ett konstituerande styrelsemöte. Checklista inför årsmötet Styrelsen: 1. Skicka kallelse 6 veckor innan årsmötet. I denna ska det stå när och var årsmötet är, när man senast ska nominera personer till olika förtroendeuppdrag (och hur man kontaktar valberedningen) samt när man senast ska ha inkommit med motioner och vart dessa ska skickas. 2. Skriva verksamhetsberättelse. 3. Sammanställa bokslut. 4. Skicka verksamhetsberättelse, bokslut och andra handlingar (vanligtvis protokoll och verifikationer) till revisorer. Revisorerna ska skriva en revisionsberättelse. 5. Skriva propositioner, verksamhetsplan och budget för kommande år. 6. Yttra sig (skriva kommentar och eventuella egna förslag) om de inkomna motionerna. 7. Skriva en dagordning för årsmötet. 8. Skicka årsmöteshandlingar till medlemmarna. Dessa handlingar är dagordning, verksamhetsberättelse, bokslut, propositioner, motioner, verksamhetsplan, budget och valberedningens förslag. Revisorer: 1. Under året, och när året är slut, granska handlingar (vanligtvis verksamhetsberättelse, bokslut och protokoll, verifikationer samt eventuella reglementen). 2. Skriva och skicka till styrelsen en revisionsberättelse inför årsmötet om revisionen. I denna skriva förslag på om man rekommenderar årsmötet att ge styrelsen ansvarsfrihet för verksamhetsåret samt förslag på att fastställa resultat- och balansräkning (eller inte). 3. Skriva en revisionsrapport med kommentarer och förslag till styrelsen om allt man granskat. Valberedningen: 1. Under året, och inför årsmötet, tala med förtroendevalda om deras uppdrag. 2. Ta emot och kontakta förslag på personer till olika förtroendeuppdrag. 3. Gemensamt diskutera vilka som bör få vilka förtroendeuppdrag (styrelse, revisorer, kongressombud och eventuellt även mötesordförande, mötessekreterare och justerare/rösträknare). 4. Lämna förslaget till styrelsen för utskick till medlemmarna så snart det går. Extra årsmöte Ofta kallas till ett extra årsmöte då något stort har hänt under verksamhetsåret i avdelningen. Till exempel om någon viktig styrelsemedlem har avgått och behöver ersättas, eller om man har gjort en stadgeändring som kräver två årsmötesbeslut och man inte vill vänta ett helt år för dem att träda i kraft. 4-4

7 På ett extra årsmöte får man endast ta upp de frågor som framgått av kallelsen, vilket gör det extra viktigt att ordentligt tänka igenom vilka frågor som behöver behandlas. Vem som får kalla och hur man gör för att kalla till ett extra årsmöte finns reglerat i normalstadgarna. Mötesteknik på årsmötet Att ta del av ett årsmöte är varje medlems rättighet. Men det kanske inte är så lätt alla gånger att förstå vad som händer och sker. Det finns vissa regler som brukar användas på officiella möten av olika slag, och dessa regler underlättar förhandlingarna oerhört mycket. Mötesteknik är inte svårt och när man väl kan mötets spelregler blir mötet roligare! Vill du säga något Räck upp handen, håll den uppe tills mötesordföranden säkert har sett dig. Mötesordföranden för talarlista och säger till när det är din tur. Alla som är medlemmar i föreningen har rätt att tala på mötet. När du får ordet kan du hålla med, vara emot, lägga till nya fakta och andra aspekter, så länge du håller dig till den frågan som diskuteras. Ingen har rätt att avbryta dig när du talar, så länge du håller dig till ämnet. I vissa fall kan mötet besluta att begränsa talartiden då får du bara hålla på i 1 minut/2 minuter/ så länge som mötet sätter som begränsning. Ordföranden säger till när tiden är ute. Vill du föreslå någonting Om du vill föreslå någonting så gör du det när du har ordet. Säg då jag yrkar att. Det kallas att man lägger ett yrkande. Skriv ditt yrkande på ett papper och lämna in till mötesordföranden, yrkandet skrivs sen in i protokollet. Ett yrkande röstar man alltid om, om inte den som lagt yrkandet drar tillbaka det. Om du inte har med ordet yrka, utan använder vill/kräver/tänker/tycker, då noteras inte förslaget som ett yrkande. Naturligtvis kan man yrka bifall eller avslag på ett liggande förslag, utan att formulera sig i fina meningar. Hur debatten fungerar Debatter håller på tills alla som vill säga något har fått gjort detta. Det kan innebära allt från 10 sekunder till timvis. Alla talare får säga sitt oavbrutna. Ordningsfråga En ordningsfråga kan alla föreningens medlemmar begära. Det innebär att man mellan två inlägg säger ordningsfråga. Då bryts den pågående debatten och ordningsfrågan behandlas istället. En ordningsfråga kan gälla allt ifrån stopp på toaletten och slut på kaffet till streck i debatten och införande av talartid. Streck i debatten innebär att alla som vill får sätta upp sig på talarlistan som sedan stängs, här läses alla yrkanden upp också så alla vet vad som finns att rösta på. När alla talat klart så är debatten slut. Det skall användas med måtta, men kan vara praktiskt i vissa segdragna frågor. Det är alltid mötet som tar beslut på om streck skall införas, så bara för att en vill ha det är det inte säkert att det blir så. Vi går till beslut När debatten är avslutad så frågar mötesordföranden kan vi gå till beslut?. Förhoppningsvis säger då mötet ja. Det innebär att all debatt är avslutad, det går inte att lägga nya yrkanden eller argumentera för/emot några liggande. Ordföranden läser upp de yrkanden som ligger, och 4-5

8 berättar i vilken ordning besluten skall tas. När besluten tas ställer ordföranden bifall mot avslag, dvs. ja mot nej. Skall vi ha fest ikväll? Bifall [de som tycker detta säger då ja], Avslag [de som inte vill ha fest säger ja]. Observera att man aldrig säger nej. Ordföranden avgör då vilken sida som fått flest ja. Vi skall ha fest ikväll, och höjer klubban. Detta är den enklaste formen av omröstning. Man kan också ställa förslag mot varandra. De som vill ha fest ikväll röstar bifall. De som vill ha fest imorgon röstar avslag. Innan varje omröstning förklarar ordföranden vad röstningen gäller. Var uppmärksam, och om du inte hänger med fråga! Innan klubban faller har man rätt att om man så vill ropa votering. Det innebär att rösträkning är begärd. Kanske är det jämnt och svårt att avgöra vilken sida som vann, kanske har lokalen konstig akustik osv. Vid votering räcker du upp ditt röstkort på antingen bifall eller avslag. Ordföranden samt rösträknarna räknar rösterna och avgör vilken sida som vann. I vår förening har vi även möjligheten att begära sluten votering. Det innebär att alla mötesdeltagare på en lapp skriver bifall/avslag, det kan också innebära att man skriver vilket av t ex 4 olika förslag man vill lägga sin röst på, lägger rösten i en korg som sedan räknas av rösträknarna. Denna form används egentligen bara vid personval. Ordföranden deklarerar efter genomförd votering resultatet och höjer klubban. När klubban är slagen i bordet är beslutet giltigt. Alla medlemmar på mötet har rösträtt. Se till att kvittera ut röstkort innan mötet startar. Använd din rösträtt med sunt förnuft. Det är till exempel inte förbjudet, men dock djupt olämpligt för den nyvalda styrelsen att delta i beslut kring val av revisorer och valberedning. Övriga frågor Sist på mötet kommer punkten övriga frågor. Under denna punkt så finns möjlighet för medlemmar att informera. Detta är ingen beslutspunkt man kan alltså inte ta beslut här. 4-6

9 Årsmöteshandlingar Innan årsmötet finns vissa dokument som styrelsen ska sammanställa för att sammanfatta årets verksamhet för medlemmarna, denna kallas för verksamhetsberättelse och ekonomisk berättelse. Dessutom bör styrelsen samt lägga förslag till verksamhet och inriktning för kommande verksamhetsår, det vill säga verksamhetsplan och budget. Verksamhetsberättelse Varför lägga ner tid på en verksamhetsberättelse? Om man lägger lite tid på att skriva en utförlig och genomarbetad verksamhetsberättelse ger det ett gott intryck när avdelningen söker bidrag och bifogar sin verksamhetsberättelse till ansökan. Det kan avgöra om ni får de bidrag ni sökt eller inte. Dessutom är det en bra dokumentation för kommande styrelser och är ett viktigt dokument för de som senare vill göra historiska tillbakablickar vad gjorde RFSL Erstad för 10 år sedan? Vad bör vara med i en verksamhetsberättelse? - Förteckning över vilka som suttit i styrelsen under verksamhetsåret - Förteckning över övriga förtroendevalda i avdelningen - Info om hur många möten avdelningen har haft under året När hölls årsmötet? Antal styrelsemöten Antal medlemsmöten - Översiktligt över vilken verksamhet som har bedrivits (förslag nedan) Skolinformation hur många elever har man mött? Hur många informatörer har varit aktiva? Säkrare sex-kampanjer hur många har vi mött? Vilka utbildningar har hållits, hur många har utbildats etc.? Cafékvällar hur många, föreläsare, hur många kommer etc.? Påverkansarbete - uppvaktningar, insändare, mediakontakter etc. - Viktiga beslut som tagits under året - Samarbetsparter - Bidragsgivare och projekt - Sammanfattning (och förhoppningar inför framtiden) - Underskrifter från samtliga som suttit i styrelsen under mandatperioden, även eventuella avhoppare 4-7

10 Ekonomisk berättelse Vad ska en ekonomisk berättelse innehålla? - årets resultat - översikt över bidrag och projekt, bidrag och kostnader - kassörens tankar om året - viktiga ekonomiska beslut och stora inköp/investeringar - resultaträkning - förslag på hur årets resultat ska hanteras Hur detaljerad ska en resultaträkning vara? En rimlig nivå är att redovisa hur mycket varje projekt eller verksamhet har kostat, och inte redovisa varje suddgummi man köpt. Därför kan en bokföring i bokföringsprogram med kostnadsställen och konton vara till stor hjälp, ur ett bokföringsprogram kan man även direkt skriva ut en resultaträkning så att man själv slipper sitta och sammanställa i slutet av året. Som bilaga finns ett förslag på kontoplan för en avdelning. Årets resultat Det finns olika sätt att hantera årets resultat. Har resultatet blivit negativt kan föreningen inte göra så mycket, det enda är att hoppas att det man hade kvar från föregående år täcker den förlusten. Går man med vinst finns det dock några olika alternativ som styrelsen kan föreslå och årsmötet sedan ta ställning till. Återföra i ny räkning Att återföra i ny räkning innebär att man för över pengarna till nästa verksamhetsår och tillåter pengarna att användas framöver. Detta är det vanligaste sättet för föreningar att hantera mindre summor som man har i vinst. Investera Om föreningen har gått med lite större vinst kan årsmötet välja att investera pengarna, dvs. köpa något som föreningen behöver eller som man tror kommer att öka i värde, t.ex. aktier eller fonder. Spara Det är alltid bra att som ideell förening ha en ekonomisk buffert om tiderna blir sämre. Därför kan en idé vara att spara pengarna som blir i årets resultat på ett särskilt konto där det behövs ett styrelsebeslut för att få använda pengarna på kontot. Detta för att säkerställa att pengarna inte används för löpande verksamhet om det inte behövs. 4-8

11 Verksamhetsplan och budget Verksamhetsplan Som avgående styrelse kan det kännas trist att lägga fram ett förslag på en verksamhetsplan som en ny styrelse måste förhålla sig till och följa. Därför kan det vara bra att göra en verksamhetsplan som inte är alltför detaljerad, utan istället utgå ifrån de bidrag man fått som man vet att avdelningen bör göra en viss verksamhet för, exempelvis hiv-medel eller andra projektmedel som man måste slutföra för att inte bli återbetalningsskyldig. I övrigt kan man hålla en verksamhetsplan ganska öppen. Dock är antagande av verksamhetsplan ett bra sätt att få medlemmarna på årsmötet att faktiskt tvingas diskutera målsättningar för verksamheten och prioriterade områden för avdelningen. Budget Att som avgående styrelse lägga en detaljerad budget kan vara svårt, liksom det kan vara svårt att göra ett förslag till verksamhetsplan. Även här kan man göra en inte alltför detaljerad budget, utan precis som i fallet med verksamhetsplanen utgå ifrån vilka pengar man har i olika projekt och om man har saker som man har sagt till bidragsgivare att man ska använda pengarna till. Då är det viktigt att en ny styrelse vet om detta så att de inte tror att de är fria att använda pengarna hur som helst. Att lägga fram ett förslag till budget gör också att medlemmarna får diskutera hur pengarna i avdelningen ska användas, och besluta om detta. 4-9

12 Verktyg och metoder för styrelsearbete Stadgar Föreningens stadgar är föreningens regler och måste följas. I stadgarna finns det uppräknat vad föreningen ska arbeta med och för vilka och (oftast) på vilket sätt. Att aktivt bryta mot stadgarna är allvarligt och kan resultera i att styrelsen inte får ansvarsfrihet och/eller inte blir omvald. Att inte bli beviljad ansvarsfrihet innebär att föreningen kan komma att kräva skadestånd eller på annat sätt kräva ansvar om föreningen lidit skada av styrelsens handlande. Stadgarna brukar ge ett visst handlingsutrymme till styrelsen. Möten De möten som vanligtvis finns i en förening är årsmöte, medlemsmöte och styrelsemöte. Styrelsemötet är beslutande inom det handlingsutrymmet som stadgarna och årsmötet gett till styrelsen. Medlemsmötet har per automatik ingen beslutande roll över styrelsen, utan kan fungera mer som en informations/diskussionskanal mellan styrelse och medlemmar, men detta är upp till varje avdelning att avgöra. Ett möte måste vara väl förberett. Kalla till mötet i god tid och på ett sätt som man säkert vet når alla, vem som kallar är upp till styrelsen att avgöra men oftast är det ordförandens ansvar. Skicka helst då med en dagordning så att de som ska besluta hinner tänka lite på de olika frågorna. Skicka gärna med underlag i form av vad det är som ska beslutas, varför och vilka konsekvenser ett beslut (eller inget beslut) leder till. Det är också mycket bra att göra en tidsplanering för mötet och att berätta om denna så att alla vet när man kan avsluta. Vid mötet måste det vara så pass strukturerat att alla hela tiden förstår vad det är man diskuterar och varför man diskuterar just detta. Utvärdering och uppföljning Att utvärdera en verksamhet eller aktivitet är detsamma som är säga vad man tycker om den. Vad var bra och vad var dåligt? Att dokumentera detta är viktigt och lärorikt och leder till en förbättrad verksamhet och utvärderingar är dessutom till stort värde till senare engagerade i föreningen. En uppföljning betyder att planera kommande verksamheter utifrån resultaten från utvärderingen. Här kan det vara svårt att vilja vara kritisk mot den egna verksamheten, och det kräver ett visst mod att inse att verksamheter kanske inte fungerat så bra som den skulle kunna fungera. Protokoll Ett protokoll är en redogörelse av ett möte. Alla protokoll ska så snart som möjligt skrivas ut och därefter justeras (kontrolleras) av justerare och/eller av mötesordföranden. Justeringen är samma sak som att intyga att protokollet är korrekt och att det är gällande. Vanligtvis får protokoll läsas av medlemmar i föreningen. Protokollet i en ideell förening är inte en offentlig handling men kan bli det om det till exempel skickas in till kommunen som bilaga till bidragsansökan. I vissa fall förs inte hela diskussioner till protokoll om det rör känsliga frågor (personalgräl, löner etc.). 4-10

13 Protokollet ska innehålla följande: Vilken förening och vilken instans i föreningen som hade mötet Vilken tid och plats mötet var samlat Vilka som var närvarande och under vilka tider/beslutspunkter Vilka som deltog i besluten Bakgrund till besluten Besluten i form av vad som beslutades, vem som ska utföra detta, när det ska utföras, hur mycket det får kosta, varifrån dessa medel får hämtas och hur, samt när uppdraget ska vara rapporterat och till vem. Det finns olika former av protokoll och de två vanligaste är diskussionsprotokoll (där en beskrivning av ärendet och diskussionen innan beslutet, samt beslutet finns) samt beslutsprotokoll (där en beskrivning av ärendet och bara beslutet finns). Exempel på bra beslutsprotokoll: 13 Central styrelseutbildning i mars 2007 Robert Karlsson Svärd beskriver sin planering och projektering (se bilaga 1) av styrelseutbildningen i Stockholm dit fem avdelningars representanter kommer och yrkar på att denna projektplan antas av arbetsutskottet. Kort diskussion. Arbetsutskottet beslutar: att anta projektplanen i enlighet med bilaga 1, att utöka lönekostnaderna för Robert Karlsson Svärd för genomförandet av styrelseutbildningen med kronor och dessa ska belasta konto Exempel på bra diskussionsprotokoll: 13 Central styrelseutbildning i mars 2007 Robert Karlsson Svärd beskriver sin planering och projektering (se bilaga 1) av styrelseutbildningen i Stockholm dit fem avdelningars representanter kommer och yrkar på att denna projektplan antas av arbetsutskottet. Sören Andersson menar att Robert Karlsson Svärd är underbetald och yrkar på utökade lönekostnader för Robert Karlsson Svärd om kronor samt att dessa ska belasta konto Maria Sjödin bistår Sören Anderssons yrkande om utökade lönekostnader, men yrkar att summan ska vara kronor. Nisse Hult yrkar avslag på utökade lönekostnader och påminner om förbundets ansträngda ekonomiska situation. Arbetsutskottet beslutar: att anta projektplanen i enlighet med bilaga 1, att utöka lönekostnaderna för Robert Karlsson Svärd för genomförandet av styrelseutbildningen med kronor och dessa ska belasta konto

14 Aktivitetslista/Beslutsliggare En aktivitetslista/beslutsliggare är ett av många sätt att hålla reda på vem som fått vilket uppdrag och att lättare veta att det är utfört. Dokumentet är också en påminnelse om vilka beslut som inte är genomförda och vilka man har utfört och är ett dokument som uppdateras vid varje möte. Beslutsliggaren bör innehålla följande uppgifter: Det datum då uppdraget delades ut Vem som har ansvaret för uppdraget När uppdraget ska vara utfört Vad uppdraget består av Var rapport ska lämnas efter att uppdraget är utfört Vilka resurser som finns för verksamheten Från en aktivitetslista/beslutsliggare bör det aldrig raderas något. Gör istället överstrykningar eller flytta material, så kan man använda dokumentet för att planera nästa verksamhetsår och för att använda som underlag vid formulerandet av verksamhetsberättelse. Till hjälp kan en förening använda sig av webb-baserade dokument, som till exempel Google Docs där alla kan gå in och kontrollera och redigera kontinuerligt. Exempel: Besluts- Ansvarig datum Robert Karol Ska vara utfört Uppdrag Rapport till Resurser Genomföra Arbetsutskottet kronor skolinfoutbildning i Örebro Arbetsutskottet kronor Robert Genomföra central styrelseutbildning i Stockholm Exempel: Utförda uppdrag Besluts- Ansvarig datum Robert Karol Ska vara utfört Uppdrag Rapport till Resurser Genomföra Arbetsutskottet kronor skolinfoutbildning i Skövde Ej utförda uppdrag Besluts- Ansvarig Ska vara Uppdrag Rapport till Resurser datum utfört Robert Genomföra central styrelseutbildning i Stockholm Arbetsutskottet kronor 4-12

15 Ett bra styrelsemöte Här nedan följer några allmänna råd om hur man förbättrar styrelsemöten och gör dem effektiva. Innan Alla måste få möjlighet att skicka in punkter till dagordningen. Till hjälp kan en förening använda sig av webb-baserade dokument, som till exempel Google Docs där alla kan gå in och kontrollera och redigera kontinuerligt. Dagordning och kallelse ska finnas en vecka innan mötet. Kallelsen ska ange hur långt mötet ska vara. Ordföranden och/eller sekreteraren bör tidsplanera hela mötet och alla punkterna. Man ska meddela återbud om man inte kan delta, i god tid. Alla underlag ska finnas tillgängliga för alla tre dagar innan mötet. Skickas ut med e-post. Underlagen ska läsas. Föredragande ska vara beredda. Praktiska saker (som att sköta om fika eller annat) ska vara klart innan mötet börjar. Under Mötesordföranden ska leda/styra upp mötet. Meddela vid punkten om dagordningen om man har övriga frågor och vad dessa är för något. Dagordningen ska följas. Alla ska få möjlighet att tala. Vid behov ska en talarlista finnas. Disciplin ska gälla håll mötesformerna. Härskartekniker får inte förekomma. Håll tidsramarna för rasterna och sluttiden. Någon ska föredra (berätta om bakgrunden/sakfakta) om ärendet innan diskussion. Alla förslag ska beaktas i ett positivt klimat. Mötesordföranden ska fråga om det verkar oklart: har alla förstått bakgrunden/förslaget? Mötesordföranden ska tydligt fråga hur styrelsen ställer sig till besluten. Ingen ska behöva undra om man fattade beslut eller inte. Om det är en beslutspunkt att styrelsen ska bestämma något så ska ett av följande beslut fattas: bifalla (ja), avslag (nej), återremiss (till någon för komplettering) eller bordläggning (vänta med frågan till senare). Inga andra alternativ finns. Reservationer ska respekteras. Reservationer ska lämnas innan mötet är slut och alltid skriftligt. Bestäm när nästa möte ska vara senast när man avslutar mötet. Planera helst alla årets möten vid första mötet, om det går. Efter Skriv tydliga och lättförståeliga beslutsprotokoll. Protokollet ska vara justerat senast en vecka efter mötet. Protokoll ska finnas justerade hos styrelsen senast med nästa kallelse. Aktivitetslistan/beslutsliggaren ska vara uppdaterad senast en vecka efter mötet. 4-13

16 Förtroendeuppdrag i RFSL-avdelningen Att bli vald Förtroendeuppdrag är vad det låter som ett val där man får ett förtroende att utföra vissa saker och/eller ha vissa ansvarsområden i föreningen. I huvudsak finns det två olika typer av förtroendeuppdrag, dels att vara vald till styrelsen och dels att få ett annat uppdrag. Oavsett uppdrag så är det styrelsen som är ansvarig för att verksamheten genomförs på det sätt som årsmötet beslutar. Alla förtroendeuppdrag är ideella (ej avlönade) och man kan när som helst avgå från ett förtroendeuppdrag. Om man vill avgå så meddelar man detta skriftligen till föreningens styrelse. Dock är det en sista utväg, har du blivit vald på ett år är det rimligt att, om inget särskilt händer, du sitter kvar mandatperioden ut. För att kunna bli vald så måste man vara medlem i RFSL. Det finns ett principbeslut från 1997 om att den som blivit dömd för sexualbrott inte får representera RFSL, och därmed inte heller få något förtroendeuppdrag inom RFSL. Styrelsen ett lag som arbetar för föreningen Styrelsen utses av årsmötet och arbetar tillsammans för föreningen bästa utifrån vad årsmötet bestämt. De dokument som styrelsen måste arbeta efter är stadgar, verksamhetsplan och budget samt eventuella principdokument (reglementen om arvoden eller liknande). Man får såklart inte bryta mot gällande lag i verksamheten. Fördelningen av ansvar och arbetsuppgifter är av föreningstradition fördelad på olika sätt. Egentligen är det oviktigt vem som gör vad, så länge som allt utförs på rätt sätt. Styrelsen kan (och bör) beskriva vem som har vilket ansvar. Detta kallas att konstituera sig. Detta görs (oftast) på det första styrelsemötet efter årsmötet. Efter att detta gjort är det bra om ansvarsfördelningen sprids till medlemmarna och förbundet (via medlemstidning, protokoll i föreningslokalen och/eller e-postutskick) så att alla vet vem man kan vända sig till. Ordförande Ordföranden har vanligtvis ett samlande, samordnande och övergripande ansvar. Ansvaret består oftast i att kalla till styrelsemöten, fungera som mötesordförande och att vara den som tillsammans med annan person tecknar föreningens firma. Till detta kommer oftast också att vara den som företräder föreningen offentligt, till exempel i mediesammanhang. Om det finns en vice ordförande i styrelsen så brukar ordföranden och vice ordföranden dela uppgifterna och ansvaret emellan sig. Dessa båda har nära kontakt och planerar och samordnar verksamheten inom föreningen. Det är viktigt att ordföranden inte tar på sig för mycket arbete i styrelsen själv, utan att uppgifter och ansvar delegeras och fördelas på alla i styrelsen. Kassör En kassör är den som vanligtvis har koll på föreningens ekonomi. Kassörens uppgifter är vanligtvis att sköta bokföringen och göra bokslut, ta hand om föreningens avtal, göra betalningar och att fakturera de som är skyldiga föreningen pengar. Rimligt är också att kassören vid varje styrelsemöte har en genomgång av det aktuella ekonomiska läget, samt delar med sig av en skriftlig rapport om hur ekonomin ser ut i dagsläget. 4-14

17 Sekreterare Sekreteraren skriver protokoll på möten och ser till att kontrollera att vad som har beslutats om verkligen har blivit genomfört. Sekreteraren brukar också ansvara för att brev, information och inbjudningar behandlas korrekt. Dessutom kan ansvar för föreningens arkiv och skrivandet av utkastet till verksamhetsberättelse vara vanliga arbetsuppgifter för en sekreterare. Ledamot En ledamot har oftast inte på förhand bestämd uppgift i styrelsen utan kan istället ha ansvar för delar av den övriga verksamheten, såsom festansvarig, ansvarig för utåtriktad information på en webbsida, ansvarig för olika projekt eller ansvarig för en arbetsgrupp. Ersättare En ersättare är en person som är vald att ersätta någon i styrelsen om denna person ej kan delta i styrelsearbetet. Vanligtvis förväntas ersättare delta vid alla möten för att vara informerad om verksamheten. Ersättare har rösträtt i styrelsen bara då de ersätter någon ordinarie ledamot. Ersättare kallas ibland suppleant. Adjungerade Styrelsen kan utse en eller flera som adjungerande till styrelsen. Detta betyder att en eller flera personer bjuds in till styrelsemöten för att de är betydelsefulla för föreningen på något sätt och att styrelsen tycker att just dessa personers tillför styrelsen erfarenheter/kunskaper. Den som är adjungerad har formellt inte samma ansvar som någon som sitter i styrelsen och har aldrig rösträtt i styrelsen. Däremot har adjungerade precis som medlemmar närvarorätt, yttranderätt och förslagsrätt på de möten som styrelsen bestämmer. Adjungerade behöver inte vara medlemmar i RFSL, vilket är ett av två undantag från regeln om att förtroendevalda ska vara medlemmar. Övriga förtroendevalda Valberedning En valberedning ska bereda val. Detta betyder att de tillsammans ska lämna ett förslag inför val av styrelse och revisor och av andra förtroendevalda. Valberedarna bör ta del av protokoll och andra handlingar för att få en uppfattning av hur arbetet har fungerat men också aktivt söka personer som är lämpliga att väljas till förtroendeuppdrag. Att tala med alla som avgår och alla som är nominerade är det minsta man kan göra som valberedare. Därtill förväntas valberedare att skriftligt redovisa sitt förslag redan innan årsmötet. En bra valberedare är alltså en person som kan skilja på sak och person samt är opartisk. Personen ska därtill kunna vara tyst om saker som hon/han hör i sitt uppdrag och gärna ha ett brett kontaktnät i föreningen. Revisor En revisors uppgift är att granska. Granskningen består dels av hur styrelsen har arbetat och föreningen i stort har fungerat. Granskningen handlar dels om att kontrollera att alla gjort som de ska och inte har brutit mot lagar eller föreningens stadgar. För att göra detta ska en revisor ta del av protokoll. Den största delen av revisionen är dock att gå igenom ekonomin för föreningen och där se att denna överensstämmer med kassörens redovisning samt att inga oegentligheter 4-15

18 förekommer. En revisor brukar också kontrollera att ekonomiska rutiner fungerar och kan kalla till extra årsmöte om saker och ting inte står rätt till. Revisorn ska, senast till årsmötet, framlägga en revisionsberättelse och där också rekommendera om den avgående styrelsen ska få ansvarsfrihet eller inte. Förslag ska också läggas om hur balans- och resultaträkningen ska fastställas eller inte. Revisorer behöver inte vara medlemmar i RFSL, vilket är ett av två undantag från regeln om förtroendevalda ska vara medlemmar. Kongressombud Inom RFSL utses de som ska representera avdelningen vid kongressen oftast på årsmötet. Dessa personer ska företräda avdelningen på kongressen och där rösta på olika saker. Här finns det tre olika traditioner, dels att ombuden får rösta helt efter egen vilja, dels att ombuden får riktlinjer att gå efter om hur de ska rösta och dels att ombuden är bundna att rösta på vissa sätt i alla eller vissa frågor men det är helt upp till avdelningen hur de skall gå tillväga. Förtroenderådet är ett möte som hålls på vårterminen de år som RFSL inte har kongress. Avdelningen får skicka representanter till detta möte. Dessa kan lämpligen väljas på årsmötet detta år, men kan också uppdras åt styrelsen att utse. Övrigt Årsmötet eller styrelsen kan utse andra positioner än de ovanstående, viktiga sådana är hemsidesansvarig och medlemsansvarig. Exempelvis kanske en vice ordförande, en festansvarig eller kanske en medlemsvärvaransvarig utses som då har ett visst mandat att arbeta inom vissa områden eller liknande, men som är underställd styrelsen. 4-16

19 Mångfald och tillgänglighet Varför ska man jobba med mångfaldsfrågor? Enligt verksamhetsplanen är mångfald inom organisationen ett centralt område. Det lyfts fram att det finns ett behov av ökad mångfald och minskad diskriminering inom organisationen. Målet är att alla hbt-personer ska känna sig välkomna och respekterade inom RFSL och känna att organisationen är relevant att verka inom. RFSL ska sträva efter att vara en inkluderande organisation och ta vara på alla erfarenheter som finns inom hbt-världen. Enligt verksamhetsplanen ska alla, oavsett kön, könsidentitet/könsuttryck, etnicitet/nationalitet/ursprung, sexualitet/sexuell läggning, klass, geografisk position, funktionalitet, ålder, samlevnadsform eller hiv-status ha samma rättigheter och förutsättningar inom organisationen. RFSL ska enligt verksamhetsplanen visa medvetenhet om hur dessa faktorer påverkar en persons möjligheter att utforma sitt liv och påverka sin omgivning och ska därför jobba aktivt mot all form av diskriminering. Detta betyder också att man ska sträva efter att all verksamhet i praktiken ska vara tillgänglig för alla medlemmar. Syftet med den här texten är att ge en introduktion till hur man kan jobba med mångfaldsfrågor inom avdelningen. En viktig del av detta är att synliggöra och ifrågasätta de normer som finns runt omkring oss. Normer kan beskrivas som osynliga regler för vad som är rätt och fel. Vanligtvis synliggörs normativa ordningar först när någon bryter mot dem. En heterosexuell cis-person behöver inte komma ut, eftersom heterosexualitet ses som något självklart. Det finns också normer för kroppen och hur den förväntas se ut och fungera. Vi förväntas till exempel kunna gå, tala och se, och det är inte förrän någon som är exempelvis blind engagerar sig som det blir tydligt att verksamheten inte varit tillgänglig för alla och kan behöva förändras. Att undersöka och bli medveten om vilka normer och strukturer som påverkar den egna avdelningen är ett steg på vägen till ett mer demokratiskt hbt samhälle. Att sedan göra något åt situationen och börja jobba praktiskt, både internt och externt med frågan är nästa steg. Förhoppningsvis kan denna text vara ett underlag för detta arbete. Målsättningen är att alla ska känna sig välkomna inom RFSL och att RFSL ska kunna arbeta för hela hbt världens rättigheter. Vad menas med mångfald och intersektionalitet? Att arbeta för mångfald handlar om att arbeta för att alla oavsett ålder, kön, könsidentitet, könsuttryck, sexuell läggning, trosuppfattning, funktionalitet, hiv-status eller etnicitet har samma rättigheter och skyldigheter. Det är viktigt att se över verksamheten för att synliggöra och motverka hämmande normer samt undanröja hinder som gör att människor hamnar utanför eller inte känner sig respekterade och sedda. I samhället finns normer för hur vi ska bete oss och se ut, som påverkar hur vi kan utforma våra liv och de val vi gör. Normer är kopplade till makt och till status. De som bryter mot normen uppfattas ofta som avvikande och onormala. Ofta är normer osynliga till dess att någon bryter 4-17

20 mot dem, då blir de väldigt synliga och den som bryter riskerar att bli bestraffad på olika sätt, med blickar, osynliggörande, kommentarer eller till och med våld. Normer kan ändras och är olika i olika sammanhang. Begreppet intersektionalitet fokuserar på hur faktorer som kön, sexualitet, etnicitet, nationalitet, ålder, funktionalitet, religion och klass samverkar. Att maktaspekter samverkar synliggörs exempelvis när föreställningar kring sexualitet och könsuttryck kopplas samman. Att en kille som uppträder feminint automatiskt antas vara bög är en sådan föreställning. Det visar också på att homofobi och transfobi inte går att skilja åt. Ett annat exempel på hur olika maktaxlar samverkar är hur fördomar kring religion eller etnicitet kan göra att en person antas vara heterosexuell eller homofob. Tanken med begreppet intersektionalitet är alltså att man ska försöka se hur olika maktaxlar samverkar och att en viktig poäng går förlorad om de isoleras från varandra. För att kunna skapa en avdelning som är tillgänglig för alla krävs att man försöker förstå dessa maktaxlar och hur de hänger ihop. Diskrimineringsgrunderna En kort förklaring av de olika diskrimineringsgrunderna följer här. Normer kring kön och sexualitet är sammanhängande. I samhället idag finns en utpräglad heteronorm som utgår ifrån att det finns två kön, att de är varandras motsats och att de följaktligen attraheras av varandra. I denna struktur ingår också att det som definieras som maskulint värderas högre än det som definieras som feminint. Det kan vara värdefullt att tänka över vilken sorts könsuttryck och sexualitet som är norm inom avdelningen. Det kanske inte ser ut som i resten av samhället, men kan trots det vara normerande. Grupper som enligt tidigare undersökningar lätt kommer i skymundan är bisexuella och transpersoner. Fördomar gällande ålder kan leda till att yngre inte förväntas ta lika stort ansvar eller kunna handla lika rationellt som äldre, vilket kan leda till att de yngre i en organisation inte får lika stort inflytande och utrymme som de äldre. Det kan också vara så att de äldre har svårt att göra sina röster hörda, om de flesta är yngre på avdelningen. Med begreppet etnicitet menas att en person som, av sig själv eller av omgivningen, anses tillhöra en grupp människor som anses ha en liknande kultur eller språk. Begrepp som etnicitet och kultur används ibland för att förklara människors beteenden, samt rättfärdiga människors olika möjligheter i samhället. Precis som att fokus inom hbt-rörelsen har gått ifrån att fokusera på hbt-personer och varför vi bör tolereras till att fokusera på heteronormen så har normer kring vithet börjat diskuteras. Man har börjat prata om vithet och svenskhet som en maktposition, genom att granska de fördomar som finns angående etnicitet och kultur. Genom att kritiskt granska vithet kan man lättare förstå de förtryckarstrukturer som formar samhället genom att utgå ifrån och synliggöra normen, istället för att granska särskilda grupper. Ett exempel på hur man kan göra detta är att man istället för att fråga sig varför vissa grupper inte finns representerade inom organisationen, undersöka hur den egna verksamheten ser ut och vilka den främst riktar sig till. 4-18

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid

Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid Hur du bildar en förening! Kultur & Fritid En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse(interimsstyrelse) som kan bestå av tre personer

Läs mer

Normalstadgar för RFSL

Normalstadgar för RFSL Normalstadgar för RFSL Antagna på årsmötet 2008 samt 2009 Normalstadgarna ska vara gällande för samtliga avdelningar senast år 2010 och ska gälla för alla nybildade avdelningar som upptas i RFSL. Inom

Läs mer

03. Val av mötessekreterare Mötets sekreterare är den som antecknar vad som beslutas på mötet. Dessa anteckningar kallas för årsmötesprotokollet.

03. Val av mötessekreterare Mötets sekreterare är den som antecknar vad som beslutas på mötet. Dessa anteckningar kallas för årsmötesprotokollet. Årsmötesordlista Förklaringar till dagordning på årsmöte 01. Årsmötets öppnande När mötet ska starta enligt kallelsen får någon öppna mötet, exempelvis föreningens ordförande. Det gör man genom att säga

Läs mer

Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar RFSL Stockholm Stadgar RFSL Stockholm 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm 2 Tillhörighet Reviderade vid årsmöte 16 mars 2013 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en avdelning inom Riksförbundet

Läs mer

2.1 RFSL Västmanland är en ideell förening och en avdelning inom RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter.

2.1 RFSL Västmanland är en ideell förening och en avdelning inom RFSL - Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter. STADGAR FÖR RFSL VÄSTMANLAND Antagna 2008-10-22 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Västmanland 2 Tillhörighet 2.1 RFSL Västmanland är en ideell förening och en avdelning inom RFSL - Riksförbundet

Läs mer

Stadgar RFSL Stockholm

Stadgar RFSL Stockholm Stadgar RFSL Stockholm 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm 2 Tillhörighet Reviderade vid årsmöte 2015-03-24 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en avdelning inom RFSL - Riksförbundet

Läs mer

Att starta en förening

Att starta en förening Att starta en förening Fritidskontoret Hur du bildar en förening En grupp människor med samma intresse samlas till ett möte för att bilda en förening. En provisorisk styrelse (interimsstyrelse) utses som

Läs mer

Stadgar för RFSL Sundsvall

Stadgar för RFSL Sundsvall Sidan 1 av 6 Stadgar för RFSL Sundsvall Dessa avdelningsstadgar antogs av RFSL:s kongress 140502-0504. Avdelningsstadgarna gäller för alla avdelningar samt dess verksamheter och ska gälla för alla föreningar

Läs mer

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner

En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner En guide i att arrangera årsmöten i SSU-klubbar och SSU-kommuner Ett årsmöte hålls för att stämma av vad som har hänt under det föregående året, bestämma vad som ska hända det kommande året och att välja

Läs mer

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning.

7 FASTSTÄLLANDE AV FÖREDRAGNINGSLISTA Vi bestämmer vilka frågor vi ska prata om och i vilken ordning. ÖVRIGA HANDLINGAR FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2014 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN Vi bestämmer vilka på årsmötet som får rösta. 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE Vi frågar om alla fått

Läs mer

Stadgar för RFSL Stockholm

Stadgar för RFSL Stockholm Stadgar för RFSL Stockholm Antagna vid RFSL Stockholms årsmöte den 23 mars 2019. 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är RFSL Stockholm. 2 Tillhörighet 2.1 RFSL Stockholm är en ideell förening och en

Läs mer

Stadgar - Funkibator ideell förening

Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar - Funkibator ideell förening Stadgar för Funkibator ideell förening. Antagna vid årsmöte 19 mars 2013. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator ideell förening. 2 - Föreningens säte

Läs mer

Normalstadgar för regional förening inom Sköldkörtelförbundet. Antagna av..

Normalstadgar för regional förening inom Sköldkörtelförbundet. Antagna av.. Sköldkörtelförbundet Normalstadgar för regional förening inom Sköldkörtelförbundet. Antagna av.. 1 Ändamål Sköldkörtelförbundet har till ändamål att stödja personer med sköldkörtelsjukdomar och relaterade

Läs mer

ROM 2015. Gör din röst hörd! Dagordningen

ROM 2015. Gör din röst hörd! Dagordningen ROM 2015 Gör din röst hörd! 1 Dagordningen Dagordningen, eller ärendelistan som den ibland kallas, är en sorts plan över vad mötet ska diskutera och i vilken ordning. Det finns regler i stadgarna för vilka

Läs mer

STADGAR. Antagna på årsmöte 2014-11-22. Kapitel 1 - Allmänt

STADGAR. Antagna på årsmöte 2014-11-22. Kapitel 1 - Allmänt STADGAR Antagna på årsmöte 2014-11-22 Kapitel 1 - Allmänt 1. Definition PUSH Sverige - plattformen där unga samarbetar för hållbarhet, som i dessa stadgar 1 benämns nätverket, är ett nationellt nätverk

Läs mer

BILDA FÖRENING en handledning

BILDA FÖRENING en handledning BILDA FÖRENING en handledning Att bilda en förening 1. Ta fram förslag till: namn på föreningen personer som kan sitta i styrelsen stadgar (förslag till stadgar finns på sidan 3) revisorer kanske också

Läs mer

Protokoll konstituerande årsmöte

Protokoll konstituerande årsmöte Protokoll konstituerande årsmöte (Föreningens namn) (Ort) (Datum) 1 Mötets öppnande Årsmötesordförande förklarade mötet öppnat 2 Val av mötesfunktionärer Styrelsen föreslog att välja till årsmötesordförande

Läs mer

Lathund Bilda en ideell förening

Lathund Bilda en ideell förening Lathund Bilda en ideell förening Denna broschyr handlar i första hand om hur man startar en ideell förening. Vill ni starta en ekonomisk förening så rekommenderar vi att ni söker information på www.skatteverket.se

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Välkommen till årsmöte 2015

Välkommen till årsmöte 2015 Svenska Tecknare Association of Swedish Illustrators and Graphic Designers Hornsgatan 103 SE-117 28 Stockholm, Sweden T: +46 8 556 029 10 info@svenskatecknare.se www.svenskatecknare.se Välkommen till årsmöte

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Varje förening behöver regler som bestämmer hur den ska skötas, dessa regler kallas stadgar. För att underlätta

Läs mer

Normalstadgar för lokalavdelning inom Sköldkörtelförbundet. Antagna av Årsmöte den 25 mars och Extra Årsmöte den 22 april 2017.

Normalstadgar för lokalavdelning inom Sköldkörtelförbundet. Antagna av Årsmöte den 25 mars och Extra Årsmöte den 22 april 2017. Normalstadgar för lokalavdelning inom Sköldkörtelförbundet. Antagna av Årsmöte den 25 mars och Extra Årsmöte den 22 april 2017. 1 Ändamål Sköldkörtelförbundet har till ändamål att stödja personer med sköldkörtelsjukdomar

Läs mer

JUS syfte är att stötta judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige. JUS högsta beslutande organ är årsmötet och därefter styrelsen.

JUS syfte är att stötta judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige. JUS högsta beslutande organ är årsmötet och därefter styrelsen. JUS Stadga 1 Syfte JUS syfte är att stötta judiskt barn- och ungdomsliv i Sverige. 2 Organisation (JUS) Ungdomsförbundets juridiska namn är Judiska Ungdomsförbundet i Sverige JUS har sitt säte på den ort

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

Ändring antagen av ordinarie årsmöte samt vid extra årsmöte [ändring av (februari till mars)] Stadgar antagna

Ändring antagen av ordinarie årsmöte samt vid extra årsmöte [ändring av (februari till mars)] Stadgar antagna Stadgar Antagna av årsmötet 1998-02-17 samt av det extra årsmötet 1998-04-21. Redaktionell ändring gjord efter årsmötesbeslut 2000-02-22. Ändring antagen av extra årsmöte 2002-05-21 samt vid ordinarie

Läs mer

Vi välkomnar alla medlemmar till Årsmötet för föreningen Svenska Pride.

Vi välkomnar alla medlemmar till Årsmötet för föreningen Svenska Pride. Kallelse till årsmöte för föreningen Svenska Pride. Vi välkomnar alla medlemmar till Årsmötet för föreningen Svenska Pride. Datum: 29 mars kl 18.00 Var: Internet via appen "Go-to-meeting" Det kommer även

Läs mer

Ordlista föreningsteknik

Ordlista föreningsteknik Ordlista föreningsteknik Huvud Hjärta Hand Hälsa Föreningsordlistan Absolut majoritet Får det förslag som får mer än hälften av rösterna. Acklamation Är när alla går med på beslut genom att ropa ja högt

Läs mer

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte

Handbok för. Jönköpings Studentkårs. Årsmöte Handbok för Jönköpings Studentkårs Årsmöte Det här är en guide för dig som är besökare eller delegat på Jönköpings Studentkårs Årsmöte. Guiden är till för att stötta dig genom Årsmötet och hjälpa dig när

Läs mer

Stadgar Funkibator Öst ideell förening

Stadgar Funkibator Öst ideell förening Stadgar Funkibator Öst ideell förening Stadgar för Funkibator Öst ideell förening. Antagna vid årsmöte 26 mars 2018. 1 - Föreningens namn Föreningens namn är Funkibator Öst ideell förening. 2 - Föreningens

Läs mer

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse.

Styrelse och stadgar ska ett årsmöte ta beslut om. Fram till första årsmötet som föreningen har bildas en tillfällig styrelse. Bilda förening Barn, ungdom eller vuxen, det finns föreningar för alla grupper. Kanske tillhör du en grupp som skulle vinna på att bilda en förening kring ert intresse. Som en ideell förening finns det

Läs mer

Mötesteknisk ordlista

Mötesteknisk ordlista Mötesteknisk ordlista Vänsterpartiet 2015 Acklamation: Beslut med acklamation betyder att mötet beslutar med jarop. Ropa inte nej, utan vänta på på ordförandens motfråga, t.ex. avslås förslaget?, och svara

Läs mer

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering

S t a d g a r. Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering S t a d g a r för föreningen Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering Reviderade 26 mars 2015 1 Föreningens namn Föreningens namn är Göteborgs rättighetscenter mot diskriminering. Föreningen är en

Läs mer

Ordlista mötesteknik. Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Absolut majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop.

Ordlista mötesteknik. Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Absolut majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Maj 2012 Pensionärsverksamheten Ordlista mötesteknik Absolut majoritet Acklamation Mer än hälften av rösterna, se majoritet. Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Man ropar aldrig nej.

Läs mer

Exempel på att bilda en förening

Exempel på att bilda en förening Exempel på att bilda en förening Information om hur man går till väga för att bilda en förening och information om vad styrelsen och styrelsens ledamöter har för uppgifter. 1. Att bilda en förening I Sverige

Läs mer

Detta introduktionsprogram är tänkt att kortfattad ge en beskrivning av FSO:s förening och vad du bör tänka på i ditt uppdrag.

Detta introduktionsprogram är tänkt att kortfattad ge en beskrivning av FSO:s förening och vad du bör tänka på i ditt uppdrag. INTRODUKTIONSPROGRAM FÖR NYA FÖRTROENDEVALDA INOM FÖRENINGEN SOCIAL OMSORG (FSO) Grattis till ditt nya förtroendeuppdrag inom FSO Vi hoppas att du ska trivas i ditt nya uppdrag och känna dig välkommen

Läs mer

Mer än hälften av rösterna. Se majoritet.

Mer än hälften av rösterna. Se majoritet. Acklamation Det vanligaste sättet att fatta beslut på, genom ja-rop. Jämför votering. Adjungera Låta utomstående personer vara närvarande vid styrelsemöte. De har då ofta yttrande- och förslagsrätt men

Läs mer

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL

KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL Om RFSL Medlemmar Avdelningar Kongressen Valberedningen och revisorer Förbundsstyrelsen (FS) Förbundskansliet Avdelningarna samlas RFSL Ungdom Bilagor - förteckning 1-4 Handbok

Läs mer

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798

Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 Stadgar för Enskilda Gymnasiets elevkår Antagen på årsmötet den 16/9 2010 Organisationsnummer: 802455-7798 1 Organisation och Syfte mom. 1 Föreningens juridiska namn är Enskilda Gymnasiets elevkår, men

Läs mer

Formalia och årsmötespraxis

Formalia och årsmötespraxis Formalia och årsmötespraxis Årsmöte 2013 Arbetsordning för årsmöte 2013-03-26 1. Närvarande-, yttrande- och förslagsrätt Alla medlemmar i The Core har rätt att närvara på årsmötet. Dessa har också yttrande-

Läs mer

Lätt och roligt att bilda en förening

Lätt och roligt att bilda en förening Lätt och roligt att bilda en förening Instruktioner till dig som vill starta en förening Vid frågor kontakta på 0155-24 89 01, eller e-post 2 Uppstart av en förening Bjud in de som är intresserade Besluta

Läs mer

Handlingar Grön Ungdom Södertörn Extra årsmöte Dagordning

Handlingar Grön Ungdom Södertörn Extra årsmöte Dagordning Dagordning 1. Mötets öppnande 2. Val av mötesfunktionärer a) Val av mötesordförande b) Val av mötessekreterare c) Val av justerare tillika rösträknare 3. Fråga om stadgeenlig kallelse utfärdats 4. Fastställande

Läs mer

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Årsmöten skall genomföras stadgeenligt riktigt och i en demokratisk ordning. Det finns en hel del att tänka på inför, under och efter årsmötet!

Läs mer

Tips & Råd Så startar du en egen förening

Tips & Råd Så startar du en egen förening Tips & Råd Så startar du en egen förening Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då ska du läsa detta! Samla några personer som har ett gemensamt intresse. Vid den första träffen

Läs mer

Att starta förening hur gör man det?

Att starta förening hur gör man det? Att starta förening hur gör man det? Läs hjälpredan med liten ordlista Kultur - och fritidsförvaltningen en del av Hultsfreds kommun Finns det ingen förening som passar dig? Vill du starta en egen? Då

Läs mer

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun

VI BILDAR FÖRENING. Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun VI BILDAR EN FÖRENING Information från Kultur och Fritid, Nyköpings kommun SAMMANSTÄLLNING I KORTHET ÖVER VAD SOM SKALL GÖRAS NÄR EN FÖRENING BILDAS - Inbjud de som är intresserade - Besluta om att bilda

Läs mer

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening

NORMALSTADGAR. För släktforskarförening Sveriges Släktforskarförbund Framtagna 2011 NORMALSTADGAR För släktforskarförening 1 Föreningens namn Föreningens namn är. 2 Föreningens ändamål Föreningen, är en ideell förening samt politiskt och religiöst

Läs mer

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte

Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Dags för årsmöte! Tips och checklista till föreningens årsmöte Årsmötet - ett viktigt möte Föreningens årsmöte är föreningens högsta beslutande organ. Föreningen ska hålla årsmöte varje år enligt föreningens

Läs mer

Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord

Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Stämmospråk - en lätt guide till tunga ord Här hittar du förklaring till några av de ord som kan dyka upp på Scouternas stämma. Scouterna försöker använda ett så modernt språk som möjligt när vi har möte

Läs mer

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige

Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Stadgar för förbundet Ung Media Sverige Antagna vid årsmötet 2012-10-21 Definition 1 Syfte mom 1 Förbundets syfte är att genom demokratisk organisering skapa förutsättningar för unga att producera och

Läs mer

Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013

Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013 Handlingar till Svenska Scoutrådets årsmöte 2013 Inledning av Scoutrådets ordförande Hej! Det årsmöte vi samlas till i år är speciellt. Det är det årsmöte där vi rapporterar om verksamhetsåret 2012, det

Läs mer

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar.

A. Organisation Jagvillhabostad.nu består av enskilda medlemmar organiserade i lokalavdelningar. STADGAR Antagna 2003-04-06 Reviderade 2006-03-04, 2007-03-03, 2009-03-07, 2010-03-06, 2012-02-18 1. Firma Organisationens namn är jagvillhabostad.nu. 2. Syfte Föreningens syfte är att bevaka samt agera

Läs mer

Stadgar för Samhällsvetarsektionen

Stadgar för Samhällsvetarsektionen Stadgar för Samhällsvetarsektionen Antagna av Samhällsvetarsektionens Stormöte 2013-05-22 Fastställda av Umeå Studentkårs Fullmäktige 2013-09-25 Kap. 1 Ändamål 1 Samhällsvetarsektionen (hädanefter sektionen)

Läs mer

Tostan Sverige Stadgar

Tostan Sverige Stadgar Tostan Sverige Stadgar 1. Namn Föreningens namn är Tostan Sverige. 2. Ändamål Tostan Sverige är en ideell förening vars syfte är att stödja den verksamhet som moderorganisationen Tostan bedriver. 3. Verksamhet

Läs mer

Förtroendevald. i en ideell förening

Förtroendevald. i en ideell förening Förtroendevald i en ideell förening Föreningspool Malmö Föreningspool Malmö är främst till för den lilla föreningen utan anställd personal. Vi vill vara en stödfunktion i föreningens vardag så de ideella

Läs mer

Bildandet av en förening.

Bildandet av en förening. Bildandet av en förening. Konstituerande möte är när föreningen bildas och ett första möte hålls. När en förening söker bidrag, hyr lokal, skaffar telefonabonnemang eller liknande frågas det oftast efter

Läs mer

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04

Stadgar. Senast reviderad 2013-11- 04 Stadgar Senast reviderad 2013-11- 04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 ALLMÄNT... 4 1.1 SYFTE... 4 1.2 FIRMA... 4 1.3 SÄTESORT... 4 1.4 VERKSAMHETSÅR... 4 1.5 FIRMATECKNARE... 4 1.6 ORGANISATION... 4 1.7 STYRDOKUMENT...

Läs mer

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar.

Att bilda förening. ...för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Att bilda förening En enkel guide......för dig som vill starta en idéell förening. Allt från hur en interimsstyrelse bildas till hur man skriver stadgar. Ordförklaringar samt enkla exempel på skrivelser.

Läs mer

STADGAR för LiTHe Syra

STADGAR för LiTHe Syra STADGAR för LiTHe Syra Senast reviderad 2012-10-17 Tidigare versioner: 2012-05-07 2008-08-25 2009-07-15 2010-03-20 2011-05-17 1 LiTHe Syra LiTHe Syra är en politiskt oberoende sammanslutning för studenter,

Läs mer

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper

Stadgar för MediUm Kårföreningen för studenter vid Institutionen för kultur- och mediavetenskaper Ändamål 1 MediUm har som huvudsakligt syfte att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vi Umeå universitet. 2 Föreningen fungerar som kårförening inom Humanistiska

Läs mer

En information om hur det går till att bilda en förening.

En information om hur det går till att bilda en förening. Bilda förening En information om hur det går till att bilda en förening. Att bilda en förening I Sverige finns det ingen lag som kräver att ideella föreningar ska registreras eller godkännas. Det innebär

Läs mer

Trädde i kraft 9 september 2012 då andra läsningen att stryka delar av kap. 6 7 samt kap. 6 21, 22, 23 godkändes.

Trädde i kraft 9 september 2012 då andra läsningen att stryka delar av kap. 6 7 samt kap. 6 21, 22, 23 godkändes. 1 (5) Antaget av LinTeks fullmäktige 9 maj 2012 Trädde i kraft 9 september 2012 då andra läsningen att stryka delar av kap. 6 7 samt kap. 6 21, 22, 23 godkändes. 2 (5) Fullmäktige skall hålla minst två

Läs mer

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA

STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA STADGAR JAGVILLHABOSTAD.NU UPPSALA Antagna på årsmöte 2011-xx-xx 1. Firma Lokalavdelningens namn är jagvillhabostad.nu Uppsala. 2. Syfte Lokalavdelningens syfte är att bevaka samt agera utifrån unga bostadssökandes

Läs mer

Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala

Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Grundad den 8 maj 2014 Reviderade och antagna den 25 februari 2015 Stadgar för Feministiska Juriststudenter Uppsala Innehåll 1. Föreningens namn 2. Föreningens

Läs mer

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet

Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet Stadgar för Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet (antagna 2012-10-30) 1 Föreningens namn 1.1 Föreningens namn är Östasiatiska föreningen vid Linköpings Universitet. 2 Föreningens säte 2.1

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH

STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH STADGAR FÖR FÖRENINGEN SVALORNA INDIEN BANGLADESH Antagna 2008-04- 19 1 FÖRENINGEN 1.1 Namn och Säte Föreningens namn är Svalorna Indien Bangladesh. Föreningen har sitt säte i Lund, Lunds kommun. 1.2 Symbol

Läs mer

Djurens partis stadgar

Djurens partis stadgar Djurens partis stadgar 1. Namn och syfte Partiets namn är Djurens parti. Djurens parti är en politisk organisation vars syfte är att kraftfullt verka för djurens intressen genom att ta politiskt mandat

Läs mer

Att bilda en förening

Att bilda en förening Att bilda en förening Här hittar du information om hur man startar en förening och om vilka uppgifter styrelsen och styrelsens ledamöter har. Förberedelser För att kunna bilda en förening måste det finnas

Läs mer

Stadgar för #jagärhär

Stadgar för #jagärhär Stadgar för #jagärhär ALLMÄNNA BESTÄMMELSER 1. Firma Föreningens namn är #jagärhär. 2. Syfte / ändamål #jagärhär är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som arbetar för ett inkluderande

Läs mer

STADGAR FÖR FÖRENINGEN STÖDKOMPISARNA Stödförening för cancerpatienter 1 - FÖRENINGENS NAMN. Föreningens namn är Stödkompisarna 2 - ÄNDAMÅL

STADGAR FÖR FÖRENINGEN STÖDKOMPISARNA Stödförening för cancerpatienter 1 - FÖRENINGENS NAMN. Föreningens namn är Stödkompisarna 2 - ÄNDAMÅL STADGAR FÖR FÖRENINGEN STÖDKOMPISARNA Stödförening för cancerpatienter 1 - FÖRENINGENS NAMN Föreningens namn är Stödkompisarna 2 - ÄNDAMÅL Mom 1 Föreningen skall verka för att personer som har eller har

Läs mer

2017 Saco studentråds kongress. Arbetsordning

2017 Saco studentråds kongress. Arbetsordning 2017 Saco studentråds kongress Arbetsordning Arbetsordning för Saco studentråds kongress 2017 Nedan följer en beskrivning av hur kongressen föreslås fungera. Påverkanstorg och förhandlingar i plenum Kongressen

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Stadgar. Firma: Rise - Riksföreningen mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen

Stadgar. Firma: Rise - Riksföreningen mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen Stadgar Firma: 802011-0386 Rise - Riksföreningen mot incest och andra sexuella övergrepp i barndomen Innehåll INLEDANDE BESTÄMMELSER... 1 MEDLEMSKAP... 1 MEDLEMS RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER... 1 VERKSAMHET...

Läs mer

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö

STADGAR. Malmö mot Diskriminering. Stadgar för. Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Malmö mot Diskriminering Stadgar för Malmö mot Diskriminering - föreningarnas organisation för att främja mänskliga rättigheter i Malmö Antagna vid årsmöte 2010-09-22 STADGAR Malmö mot Diskriminering Malmö

Läs mer

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening

NYBILDNINGSGUIDE. Guide till att starta er Vi Unga-förening NYBILDNINGSGUIDE Guide till att starta er Vi Unga-förening Hur startar vi en Vi Unga-förening? Vill du starta en egen förening eller kanske hjälpa andra att starta sin förening? Här finns all information

Läs mer

FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE

FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE FÖREDRAGNINGSLISTA 1 ÖPPNANDE AV LILLA ÅRSMÖTET 2012 2 JUSTERING AV RÖSTLÄNGDEN 3 FRÅGA OM MÖTETS BEHÖRIGA UTLYSANDE 4 VAL AV ORDFÖRANDE OCH SEKRETERARE FÖR MÖTET 5 BESLUT OM SAMMANTRÄDESORDNING 6 FASTSTÄLLANDE

Läs mer

STADGAR för FINNSAM Finnbygder i samverkan

STADGAR för FINNSAM Finnbygder i samverkan STADGAR för FINNSAM Finnbygder i samverkan 2018-09-23 1 Föreningens namn Föreningens namn är FINNSAM Finnbygder i samverkan. Finnbygderna i Sverige och Norge utgör föreningens geografiska verksamhetsområde.

Läs mer

Skapande Broderi Stockholm

Skapande Broderi Stockholm Skapande Broderi Stockholm Antagna av årsmötet 2016-03-05, bekräftade av medlemsmötet? Allmänna bestämmelser 1 Skapande Broderi Stockholm är en ideell förening, som är politiskt och religiöst obunden.

Läs mer

Stadga för Mattecentrum Senast reviderad:

Stadga för Mattecentrum Senast reviderad: Stadga för Mattecentrum Senast reviderad: 2017-03-19 1 Syfte Mom 1 Mattecentrum ska utan vinstdrivande intresse öka elevers förståelse för matematik och dess roll i samhället, inspirera med förebilder

Läs mer

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER

STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER STADGAR FÖR DEN IDEELLA FÖRENINGEN KÄRRA VÄNNER 1 Ändamål KÄRRA VÄNNER är en ideell förening, vars syfte är att verka för att bevara byn Kärradals karaktär och verka för en god, trivsam och innehållsrik

Läs mer

En förening ska ha stadgar och styrelse och ska vara öppen för alla på er arbetsplats.

En förening ska ha stadgar och styrelse och ska vara öppen för alla på er arbetsplats. Sida 1 av 7 Råd och tips om hur ni bildar en ny förening Saknar ni en förening på er arbetsplats för att bättre kunna arrangera lokala hälsofrämjande aktiviteter för personalen och för att ni ska kunna

Läs mer

http://villaagarnasavean.se Normalstadgar för förening ansluten till Villaägarnas Riksförbund Normalstadgar för föreningar fastställda 2012-12-05 Stadgarna har antagits vid Villaägarna i Lerums kommuns

Läs mer

Årsmöte 2015 Kallelse

Årsmöte 2015 Kallelse Årsmöte 2015 Kallelse Välkommen till Sveriges Elevråds Årsmöte 2015! Det börjar lida mot hösten, vilket betyder att det är dags för Sveriges Elevråds årsmöte 2015. Sveriges Elevråd är medlemmarnas organisation.

Läs mer

STADGAR. Rationals användarförening i Norden

STADGAR. Rationals användarförening i Norden STADGAR Nedanstående stadgar 1-26 antogs 1998-02-20 på föreningens konstituerande årsmöte. 27 adderades vid föreningens ordinarie årsmöte 1999-02-25. 19 ändrades vid årsmötet 2002-02- 28. 1 - Firma (Föreningens

Läs mer

Stadgar för. Kallbadhusets Vänner Saltholmen. Besöksadress: Saltholmsgatan 54 426 76 Västra Frölunda. Postadress: Box 5004 426 05 Västra Frölunda

Stadgar för. Kallbadhusets Vänner Saltholmen. Besöksadress: Saltholmsgatan 54 426 76 Västra Frölunda. Postadress: Box 5004 426 05 Västra Frölunda Stadgar för Kallbadhusets Vänner Saltholmen Besöksadress: Saltholmsgatan 54 426 76 Västra Frölunda Postadress: Box 5004 426 05 Västra Frölunda Telefon: 031-29 03 77 Bankgiro: 189-6588 Hemsida: www.saltholmenskallbadhus.se

Läs mer

Guide till SECO:s exempelstadga

Guide till SECO:s exempelstadga Guide till SECO:s exempelstadga Guide till SECO:s exempelstadga Varje förening behöver regler som bestämmer hur den ska skötas, dessa regler kallas stadgar. För att underlätta för medlemsorganisationerna

Läs mer

En ideell förening är en sammanslutning av personer som förenas genom ett antal gemensamma idéer och intressen.

En ideell förening är en sammanslutning av personer som förenas genom ett antal gemensamma idéer och intressen. BILDA FÖRENING Ideell förening En ideell förening är en sammanslutning av personer som förenas genom ett antal gemensamma idéer och intressen. Har föreningen stadgar och en styrelse betraktas föreningen

Läs mer

Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping

Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping 1 (5) Lokala stadgar för Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköping Röda Korsets Ungdomsförbund Norrköpings stadgar innehåller grundläggande bestämmelser för organisationen. Stadgarna ska säkerställa medlemmarnas

Läs mer

Stadgar. för Brottsofferjouren Sverige. Förbundets stadgar reviderades senast vid Förbundsstämman i Solna maj 2017.

Stadgar. för Brottsofferjouren Sverige. Förbundets stadgar reviderades senast vid Förbundsstämman i Solna maj 2017. Stadgar för Brottsofferjouren Sverige Förbundets stadgar reviderades senast vid Förbundsstämman i Solna 19-20 maj 2017. Förbundsstadgar Innehåll 1 Förbundet, dess namn och säte... 2 2 Förbundets ändamål...

Läs mer

STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö

STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö STADGAR för Internationella kvinnoföreningen i Malmö 1 Föreningen 1.1 Föreningens namn Föreningens namn är Internationella Kvinnoföreningen i Malmö. Föreningens namn förkortas IKF Malmö. IKF Malmö har

Läs mer

Introduktion till EFS årsmöte i Södertälje 7 maj 2016

Introduktion till EFS årsmöte i Södertälje 7 maj 2016 Introduktion till EFS årsmöte i Södertälje 7 maj 2016 Lördag 7 maj klockan 09.00 17.00. Lunch klockan 12.00 13.30. Presentation av EFS nya organisationsförslag 13.30 Vill du någon gång under mötet begära

Läs mer

Stadgar. för Unga Rörelsehindrade Stockholm

Stadgar. för Unga Rörelsehindrade Stockholm Stadgar för Unga Rörelsehindrade Stockholm Fastställd på årsmöte 12 april 2014 1 Uppstart av region mom 1: Förbundsstyrelsen (FS) godkänner bildandet av en ny region. En ansökan skicks till FS. Den ska

Läs mer

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1

Bilaga 1 INSTRUKTION. för LOKALAVDELNINGARNA SOS BARNBYAR SVERIGE. LEGAL#1483290v1 Bilaga 1 INSTRUKTION för LOKALAVDELNINGARNA i SOS BARNBYAR SVERIGE Antagen vid årsmöte den 15 maj 2004 Antagen vid årsmötet den 23 april 2005 Antagen vid årsmötet den 22 april 2006 Antagen vid årsmötet

Läs mer

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20

Stadgar Villaägarna Göteborg. Antagna vid årsmöte 2013-03-20 Stadgar Villaägarna Göteborg Antagna vid årsmöte 2013-03-20 1 2 (6) ÄNDAMÅL OCH VERKSAMHETSOMRÅDE 1. Villaägarna Göteborg är en partipolitiskt obunden sammanslutning, ideell förening, av medlemmar i Villaägarnas

Läs mer

Stadgar Blodstenens Hyresgästförening Proposition

Stadgar Blodstenens Hyresgästförening Proposition Stadgar Blodstenens Hyresgästförening Proposition Kapitel 1. Allmänt 1.1 Medlemmar Hyresgästföreningen på Blodstensvägen (nedan kallad föreningen) är en förening öppen för de boende skrivna på Blodstensvägen

Läs mer

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige

Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Att hålla ett årsmöte en lathund för ordförande på årsmöte och fullmäktige Många av oss är kanske inte alltför rutinerade årsmötesordförande och det händer att vi blir lite ställda ibland, vilka ordsvängningar

Läs mer

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap.

Föräldraföreningens stadgar STADGAR. För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening. 1 Ändamål. 2 Obundenhet. 3 Medlemskap. Föräldraföreningens stadgar STADGAR För Martingårdarnas och Martinskolans Föräldraförening Antagna vid konstituerande årsmöte den 2011-09-29 1 Ändamål Martinskolans och Martingårdarnas föräldraförening

Läs mer

Ja! Bra att kunna ord 1

Ja! Bra att kunna ord 1 Bra att kunna ord 1 Ja! 2 3 4 A Absolut majoritet Mer än två tredjedelar av rösterna. Acklamation Beslut fattat med ja-rop. Adjungera Tillfällig ledamot utan rösträtt. Administration I en förening ofta

Läs mer

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE

STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE KAPITEL 1 Firma, säte och ändamål STADGAR FÖR LINJEFÖRENINGEN BEWARE 1:1 Namn 1:2 Säte Föreningens namn är Linjeföreningen BEWARE. Föreningens styrelse har sitt säte i Västerås. 1:3 Föreningstyp Linjeföreningen

Läs mer

Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013

Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013 Stadgar Sveriges Elevråd Antagna på årsmötet 30 november 2013 1 Syfte mom 1 Organisationens syfte är att stödja och hjälpa elevråd på grundskolan. 2 Organisation mom 1 Organisationens juridiska namn är

Läs mer