Care about sound. Ljud i vårdmiljöer

Transkript

1 Care about sound Ljud i vårdmiljöer

2 Care about sound Design påverkar välbefinnandet Människor mår bättre om sjukhusen har rätt arkitektonisk och funktionell utformning. Vårdpersonalen har också större möjlighet att ge patienterna den vård de behöver om sjukhusen är utformade på ett ändamålsenligt sätt. I förlängningen leder det till en rad förbättringar som t.ex. högre patientsäkerhet, högre vårdkvalitet, sänkta vårdkostnader och minskade drifts- och byggkostnader. Idag finns en allt större medvetenhet bland sjukhusens ledningsgrupper och arkitekter om vilka fördelar välplanerade vårdmiljöer har. Miljön på ett sjukhus ska hjälpa patienter att hantera den stress och oro som en sjukdom ofta medför och underlätta för personalen att utföra sina arbetsuppgifter på bästa möjliga sätt. Det talas allt oftare om supportive healthcare design som har en evidensbaserad utgångspunkt och ett helhetstänkande när det gäller patienter och vårdpersonal. Fler än 700 forskningsstudier har analyserat hur välbefinnandet hos patienter, vårdpersonal och besökare påverkas av färger, ljus, temperatur och ljud. Många av dessa studier visar att det finns ett tydligt samband mellan ljudnivå och vårdkvalitet. Ljud i vården När vi tänker på platser där vi kan vila ut och återhämta oss från sjukdom är det oftast tysta och fridfulla platser vi ser framför oss. Detta är ofta raka motsatsen till dagens moderna sjukhus där ljud från bl.a. larm, personsökare, medicinteknisk utrustning, telefoner och röster ständigt är närvarande. En av de största orsakerna till klagomål från patienter är alla höga ljud, som nu har nått sådana nivåer att de inte längre kan ignoreras. Särskilt inte med tanke på att en god ljudmiljö är nödvändig i situationer där det är viktigt att snabbt och korrekt uppfatta vad som sägs samt att det ställs allt hårdare krav på avskildhet och patientsekretess. Ecophons taklösningar kombinerar god akustik med en rad andra funktionskrav som t.ex. estetik och hygien. Taklösningarna bidrar inte bara till lägre operativa kostnader utan påverkar även patienternas hälsa och tillfrisknande. 2

3 Good design can reduce anxiety, lower blood pressure, improve the post-operative course, reduce the need for pain medication and shorten the hospital stay. Roger S. Ulrich, Professor Center for Health Systems and Design Texas A&M University Fördelar för patienten Bättre sömn, mindre irritation och mindre störande omgivning Minskat behov av smärtstillande läkemedel Minskad andel återinläggningar Snabbare tillfrisknande och därigenom kortare sjukhusvistelse Ökad patienttillfredsställelse avseende den vård som ges Fördelar för vårdpersonalen Mindre stress och färre fall av utmattningssyndrom och depression Förbättrad taluppfattbarhet kan minska antalet felbehandlingar Minskad risk för hörselnedsättning bland vissa personalgrupper Förbättrad sammanhållning bland personalen och högre arbetstillfredsställelse 3

4 Care about sound Ljuden på ett sjukhus orsakar inte bara missnöje bland patienter utan kan även orsaka sömnstörningar och förlänga återhämtningsprocessen. 1 Ljud på sjukhus: Risker för patienterna The cost of readmitting a cardiac patient to critical care is very high. Preventing one or two readmissions would save so much money that it could pay for most if not all the cost of upgrading the acoustic ceilings throughout the cardiology department. Roger S. Ulrich, Professor Center for Health Systems and Design Texas A&M University Påverkar patientens tillstånd Flera forskningsstudier visar att ljuden på ett sjukhus har en negativ inverkan på patientens tillstånd. Studier som har gjorts, bl.a. med nyfödda på neonatala intensivvårdsavdelningar, visar att en högre ljudnivå ökar behovet av syrgasbehandling, orsakar ökat blodtryck och ökad hjärt- och andningsfrekvens samt påverkar sömnen negativt 1-3. Patienter som oavbrutet utsätts för störande ljud kan råka ut för minnesstörningar, oro, rastlöshet, förvirring, lägre smärttröskel och en känsla av att vara isolerade. Dessa symtom, som orsakas av den sjukhusmiljö som patienten befinner sig i, behandlas ofta genom medicinering och inte genom att försöka åtgärda orsaken till symtomens uppkomst. Höga ljudnivåer kan även medföra att patienten börjar ifrågasätta vårdens kvalitet och personalens kompetens. Det har också visat sig att en lägre ljudnivå kan leda till förbättrad läkningskraft och en lägre andel återinläggningar 4. Orsakar sömnstörningar Ljuden på ett sjukhus är stressframkallande och stör ofta patientens sömn. Forskning bland både vuxna och barn visar tydligt att ljud är en huvudorsak till att man vaknar eller inte sover tillräckligt bra. När en människa inte får tillräckligt med sömn kan det resultera i nedsatt immunförsvar och försämrad proteinsyntes, vilket är två viktiga funktioner som påverkar kroppens förmåga att läka 5. Vad är det egentligen som stör patienternas sömn? En studie från Finland visar att det är själva sjukhusmiljön som i stor utsträckning orsakar sömnstörningarna. I studien deltog 177 patienter från två medicinska och två kirurgiska avdelningar på Norra Karelens centralsjukhus. Patienterna fick bl.a. svara på frågor om de blivit störda i sömnen och 80 % angav att olika ljud i sjukhusmiljön (t.ex. ljud från andra patienter, arbetande vårdpersonal och medicinsk utrusning) var huvudorsaken till störd sömn. Som en jämförelse kan nämnas att endast varannan patient angav att sömnstörningarna hade orsakats av smärta. Med tanke på att det är allmänt vedertaget att god sömnkvalitet påskyndar läkningsprocessen är det viktigt att hålla ljudnivåerna så låga som möjligt 6. Ljud ökade behovet av smärtlindring Flera studier har visat att olika stressfaktorer i miljön (b.la. höga ljudnivåer) kan göra smärta mer outhärdlig. Ett exempel är en studie av Barbara Blake Minckley vid Sequoia Hospital i Kalifornien som visar hur ljud påverkar postoperativa patienter 7. Chefsjuksköterskan på den postoperativa avdelningen misstänkte att höga ljudnivåer medförde att patienterna upplevde mer smärta efter en operation. Studiens resultat bekräftade misstanken. Höga ljudnivåer gjorde det svårare för patienterna att stå ut med postoperativ smärta och förbrukningen av smärtstillande medel ökade. 4

5 Forskningsstudie: Bättre sömn med Ecophon En studie gjord av sömnforskaren Sören Berg vid Lunds universitet visar att patienternas sömnkvalitet förbättrades när Ecophons akustiktak monterades i vårdrummen 8. Forskningen visar att rummets ljudabsorberande egenskaper har betydelse för patientens möjlighet att uppnå god sömnkvalitet. Tolv friska människor fick sova ett antal nätter i en sal som inledningsvis hade ett ljudreflekterande undertak. Därefter byttes taket ut till ett ljudabsorberande undertak. Under nätterna spelades olika ljud upp, bl.a. fläktljud, röster från en radio och dörrar som stängdes. Med hjälp av EEG (elektroencefalografi) gjordes en objektiv mätning av försökspersonernas sömnkvalitet. Mätningarna visade att de uppspelade ljuden orsakade färre avbrott i sömnen när det ljudabsorberande undertaket fanns på plats. Sören Bergs studie tyder på att Ecophons ljudabsorberande undertak ger en kortare efterklangstid, bidrar till en bättre ljudmiljö och förbättrad sömnkvalitet. Sömnarkitektur REM Stadie 1 Thetavågor Stadie 2 Stadie 3 Tid 0 Stadie 4 Deltavågor Andelen uppvaknanden som orsakats av ljud minskade från 42 % till 25 % när taket ändrades från ett ljudreflekterande till ett av Ecophons ljudabsorberande tak med ljudabsorptionsklass A. Bergs forskningsstudie är vetenskapligt granskad och publicerad i den välrenommerade medicinska tidskriften Sleep. Emotionell återhämtning Fysisk återhämtning Referenser 1. Johnson, A. N.; Neonatal response to control of noise inside the incubator. Pediatric Nursing. (27(6), ; (2001) 2. Slevin, M., et al.; Altering the NICU and measuring infants responses. Acta Paediatrica. 89(5), (2000) 3. Zahr, L. K., & de Traversay, J.; Premature infant responses to noise reduction by earmuffs: Effects on behavioral and physiologic measures. Journal of Perinatology. 15(6), ; (1995) 4. Cmiel, C. et al.; Noise Control: A Nursing Team s Approach to Sleep Promotion: Respecting the silence creates a healthier environment for your patients. American Journal of Nursing. 104(2): 40-48, (Feb, 2004) 5. Topf, M. PhD RN; Hospital noise pollution: an environmental stress model to guide research and clinical interventions. Journal of Advanced Nursing. Volume 31, Issue 3; (1996) 6. Dogan, O, Ertekin, S, & Dogan, S.; Sleep quality in hospitalized patients. Journal of Clinical Nursing. 14(1): (Jan. 2005) 7. Minckley, BB., A study of noise and its relationship to patient discomfort in the recovery room. Nursing Research. 17(3): (May-Jun1968) 8. Berg, S.; Impact of reduced reverberation time on sound-induced arousals during sleep. Sleep. 24(3): (May 2001) 5

6 Care about sound Arbetet inom sjukvården är inte bara fysiskt och emotionellt krävande; sjukvårdspersonalen och övriga anställda tillbringar dessutom mer tid på sjukhuset än vad patienterna gör. En ändamålsenligt utformad arbetsplats är ett stöd för personalen och kan öka deras tillfredsställelse och engagemang. Genom att skapa en bra arbetsmiljö för de anställda visar också sjukhusledningen att personalen är betydelsefull för verksamheten. 1 Ljud på sjukhus: Risker för personalen Sedan vi fick vårt akustiktak har allt blivit annorlunda. Ljudet stannar kvar vid källan utan att ohämmat sprida sig till andra delar av rummet. Samtidigt hör vi varandra bättre och man känner sig inte stressad på samma sätt som innan. Pipandet och tjutandet från övervakningsenheterna har dämpats till en dräglig nivå och bullret från ventilationsoch klimatanläggningen stör oss inte längre Agneta Haglind, sektionsledare, postoperativa uppvakningsavdelningen, Länssjukhuset i Halmstad. Stress, utmattningssyndrom och personalomsättning Höga ljudnivåer är stressframkallande för vårdpersonalen 1-3, det visar bl.a. en studie med elva sjuksköterskor på en pediatrisk intensivvårdsavdelning. Sjuksköterskorna observerades under en tretimmarsperiod då de vårdade patienter. Under denna tid mättes hjärtfrekvens och ljudnivå löpande och varje halvtimme togs salivtest för att mäta mängden stresshormoner. Personalen fick även själva svara på frågor om hur de upplevde sin stress- och irritationsnivå varje halvtimme. I studien inkluderades också variabler som kunde antas ha en inverkan på resultatet. Dessa variabler var; antal år respektive sjuksköterska hade arbetat inom vården, koffeinintag, natt- eller dagskift, vilket vårdrum arbetsskiftet i huvudsak utfördes i och patientens hälsotillstånd. Dagtid var den genomsnittliga ljudnivån 61 db och nattetid var den 59 db. Antagandet om att högre ljudnivåer kan leda till en signifikant högre hjärtfrekvens och att personalen känner sig mer stressad och irriterad bekräftades. Resultatet från studien visar att det finns ett samband mellan höga ljud och flera av de mått man använder vid mätning av stressnivå, t ex högre hjärtfrekvens och högre irritationsnivå. Det finns flera undersökningar som visar att människor, som dag efter dag arbetar i miljöer med höga ljudnivåer, drabbas av utmattning och depression vilket påverkar både arbets- och privatliv. Det finns fall där ljud i vården har varit så störande och stressframkallande att det resulterat i känslomässig utmattning med utmattningssyndrom och depression som följd 4-5. Störande och distraherande ljud kan också orsaka felbehandlingar inom vården. Not: I de fall db förekommer i texten är det db(a) som avses, vilket är ett mått som är anpassat efter människans förmåga att höra ljud. Felbehandlingar och dålig taluppfattbarhet Fall av utmattningssyndrom och hög personalomsättning inom vården orsakas i huvudsak av den fysiska arbetsmiljön. Det konstaterar JCAHO (Joint Commission on Accrediation of Healthcare Organizations) i rapporten Healthcare at the Crossroads: Strategies for Addressing the Evolving Nursing Crisis. JCAHO är ett icke vinstdrivande ackrediteringsorgan i USA med målsättningen att löpande förbättra säkerhet och kvalitet i vården genom ackreditering av hälso- och sjukvårdsorganisationer och genom att stödja sjukvården i frågor som rör kvalitet och säkerhet. JCAHO tar upp ljud som en potentiell riskfaktor när det gäller felbehandlingar och konstaterar att bakgrundsljudet inte bör ligga på en sådan nivå att det hindrar läkare från att tydligt höra och förstå varandra. 6

7 Forskningsstudie: God akustik med Ecophons ljudabsorberande tak Under ett par månaders tid undersöktes vilka effekter en högre respektive lägre ljudnivå hade på en grupp sjuksköterskor vid kardiologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset. Det visade sig att lägre ljudnivåer medförde ett antal positiva effekter för personalen, bl.a. uppfattades arbetet som mindre slitsamt, arbetsstämningen blev mer positiv, taluppfattbarheten ökade och omhändertagandet av patienterna förbättrades 6. Under studiens första veckor hade avdelningen ett ljudreflekterande undertak som senare byttes ut, utan att någon visste om det, till ett ljudabsorberande undertak. När det ljudabsorberande taket var på plats sov patienterna bättre, de var mindre stressade och de ansåg att sjuksköterskorna gav dem bättre omvårdnad. Studien bekräftar att personalens upplevelser och spontana reaktioner var mer positiva då de akustiska mätningarna visade på en lägre ljudnivå. Ecophons ljudabsorberande undertak resulterade i: Personalen ansåg att det var lättare att kommunicera och att förstå varandra Mindre stressad personal medförde högre vårdkvalitet; personalen uppfattade arbetstakten som lugnare och arbetsbelastningen som mer rimlig Personalen upplevde en förbättrad arbetsstämning och minskad irritation kollegor emellan Andelen återinläggningar var lägre (21 % jämfört med 48 %) Behovet av eftervård minskade när den akustiska miljön förbättrades Objektiva mätmetoder visade en lägre stressnivå bland de svårast sjuka patienterna Den tystare miljön förbättrade patienternas sömnkvalitet och gjorde att de kände sig mindre stressade Referenser 1. Bayo, M. V., Garcia, A. M.,Garcia, A., Noise levels in an urban hospital and workers subjective responses. Archives of Environmental Health. 50(3), ; (1995) 2. Norbeck, J. S., Perceived job stress, job satisfaction, and psychological symptoms in critical care nursing. Research in Nursing & Health. 8(3), ; (1985) 3. Morrison, WE. MD et al., Noise, stress, and annoyance in a pediatric intensive care unit. Critical Care Medicine. 31(1): , (January 2003) 4. Penney, P. J.,Earl, C. E., Occupational noise and effects on blood pressure: Exploring the relationship of hypertension and noise exposure in workers. AAOHN Journal. 52(11), (2004) 5. Topf, M.,Dillon, E., Noise-induced stress as a predictor of burnout in critical care nurses. Heart & Lung. 17(5), ; (1988) 6. Blomkvist, V. et al. Acoustics and psychosocial environment in coronary intensive care. Occupational and Environmental Medicine. (in press). 7

8 Care about sound Forskare på Johns Hopkins University har sammanställt tidigare gjorda studier om ljudnivåer på sjukhus. Enligt forskarna har ljudnivån på sjukhus världen över ökat med omkring 0,4 db per år sedan sextiotalet. Sedan 1960 handlar det om en ökning av den genomsnittliga ljudnivån under dagtid från 57 till 72 db och under nattetid från 42 till 60 db. I rapporten konstaterar forskarna att dagens ljudnivåer är så höga att de kan äventyra patientsäkerheten. Ljud på sjukhus: ett växande problem Om undersökningen Förutom att sammanställa tidigare gjorda studier har forskarna även mätt ljudtrycksnivån vid olika tidpunkter, olika frekvenser och i olika avdelningar på Johns Hopkins Hospital, ett sjukhus knutet till Johns Hopkins University. Några slutsatser från studien är att: Mätningar på flera olika typer av sjukhus ger i stor utsträckning likartade resultat, vilket visar att höga ljudnivåer är ett utbrett problem. Många av de ljud som förekommer på ett sjukhus ligger inom samma frekvensområde som det mänskliga talet och det försvårar muntlig kommunikation. Läkare och sjuksköterskor tvingas därför höja sina röster för att göra sig hörda, vilket ytterligare höjer ljudnivån. Mätningar visar att ljudnivån förblir hög under både dag och natt. Forskningsstudie: Så sänktes ljudnivån Unnecessary noise is the most cruel absence of care which can be inflicted upon either the sick or well. I arbetet med att sänka ljudnivån var det i huvudsak två förändringar som ledde till en bättre ljudmiljö på Johns Hopkins Hospital. Den ena förändringen var att utrusta personalen med bärbara kommunikationslösningar. Detta medförde att antalet meddelanden via sjukhusets högtalarsystem minskade från en gång var femte minut till en gång per timme. Många rum saknade ljudabsorberande undertak vilket ledde till den andra förändringen. Forskarna tillverkade egna absorbenter med hjälp av glasull som de lindade in i ett antibakteriellt material. De egentillverkade absorbenterna sattes sedan upp i taket och på väggarna på en onkologisk avdelning. Detta medförde en dryg halvering av efterklangstiden. Efter några veckor byttes forskarnas egna absorbenter ut till Ecophons takabsorbenter. Florence Nightingale,

9 Vad säger WHO? Världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer för acceptabel nivå när det gäller kontinuerligt bakgrundsljud på sjukhusens vårdavdelningar ligger på 35 db. Gränsen för ljudtoppar nattetid är satt till 40 db. Många studier visar dock att bakgrundsljudet på sjukhus är mycket högre än så. I många fall ligger det mellan 45 och 68 db, med toppar som ofta överskrider db 1-7. Referenser 1. Aaron, J. N., et al., Environmental noise as a cause of sleep disruption in an intermediate respiratory care unit. Sleep. 19(9), (1996) 2. Allaouchiche, B., et al., Noise in the postanaesthesia care unit. British Journal of Anaesthesia. 88(3), ; (2002). 3. Blomkvist, V., et al., Acoustics and psychosocial environment in coronary intensive care. Occupational and Environmental Medicine. (in press) 4. Falk, S. A., & Woods, N. F., Hospital noise: Levels and potential health hazards. New England Journal of Medicine. 289(15), (1973). 5. Hilton, B. A., Noise in acute patient care areas. Research in Nursing & Health. 8(3), (1985) 6. McLaughlin, A., et al., Noise levels in a cardiac surgical intensive care unit: A preliminary study conducted in secret. Intensive Critical Care Nursing. 12(4), (1996) 7. Robertson, A., Cooper-Peel, C., & Vos, P., Peak noise distribution in the neonatal intensive care nursery. Journal of Perinatology. 18(5), (1998) 9

10 Care about sound 2 Ljuden är höga På dagens moderna sjukhus är det vanligt med mycket höga ljudnivåer: Ljudnivån från utrustning och vissa larm överstiger 90 db, vilket är jämförbart med att promenera längs en gata när en stor lastbil passerar. I en studie på en neonatal intensivvårdsavdelning registrerades ljudtoppar en gång per minut och det visade sig att 31 % av ljudtopparna översteg 90 db 1. Ljudnivåerna på ett sjukhus kan vara mycket höga. I en studie uppmättes ljudtoppar på 113 db under ett skiftbyte på ett större sjukhus. Denna ljudnivå är smärtsam och kan till och med vara skadlig för örat. 113 db kan jämföras med att befinna sig på ett större sportevenemang 2. Ljud från kirurgiska borrar, sågar och annan utrustning i operationssalar kan nå ljudnivåer på db (vilket kan jämföras med ljudet från en gräsklippare). Att vistas i miljöer med dessa ljudnivåer kan orsaka hörselskador 3-5. Not: Vid jämförelser mellan olika ljudnivåer är det viktigt att veta att decibelskalan är logaritmisk. En ökning på 10 db upplevs som en fördubbling av ljudnivån. 60 db upplevs alltså som fyra gånger så hög som 40 db. Gällande mänskligt tal kan våra öron uppfatta mindre ljudförändringar på ned till 1 db. Varifrån kommer ljuden? En grupp forskare på The Center for Health Design i USA har sammanställt drygt 130 publikationer som handlar om ljudmiljön på olika sjukhus. Forskarna konstaterar att det i huvudsak finns två orsaker till de orimligt höga ljudnivåerna 6. För det första är antalet ljudkällor många och högljudda. För det andra är ytorna på ett sjukhus (golv, väggar och tak) oftast av hårda material vilket gör att ljuden reflekteras. Många moderna sjukhus har en utformning som till och med leder till att ljud förstärks. Hårda material används ofta av hygieniska skäl eftersom de är lätta att rengöra. Mattor och ljuddämpande paneler förekommer sällan. De hårda ytorna reflekterar ljud, precis som en spegel reflekterar ljus. Överrösta ljudet Många av ljuden på ett sjukhus ligger inom samma frekvensområde som vårt tal. Sjukhuspersonalen måste därför höja sina röster för att överrösta bakgrundsljudet från bl.a. medicinsk utrustning och byggnadens installationer. På grund av detta ökar ljudnivån ytterligare - den s.k. Lombardeffekten uppstår. There s no doubt: you cannot heal people with buildings and environments. If you want to heal people, ask a doctor. But at the same time no one would deny: when we don t make good buildings, people suffer! Wytze Patijn, arkitekt och tidigare riksarkitekt, Nederländerna. Referenser 1. Robertson, A., Cooper-Peel, C., & Vos, P., Peak noise distribution in the neonatal intensive care nursery. Journal of Perinatology. 18(5), (1998) 2. Cmiel, C. et al., Noise Control: A Nursing Team s Approach to Sleep Promotion: Respecting the silence creates a healthier environment for your patients. American Journal of Nursing. 104(2): 40-48, (Feb, 2004) 3. Hodge, B., & Thompson, J. F., Noise pollution in the operating theatre. Lancet. 335(8694), (1990) 4. Love, H., Noise exposure in the orthopaedic operating theatre: A significant health hazard. ANZ Journal of Surgery. 73(10), (2003) 5. Nott, M. R., & West, P. D., Orthopaedic theatre noise: A potential hazard to patients. Anaesthesia. 58(8), (2003) 6. Ulrich, R., & Zimring, C., et al., The Role of the Physical Environment in the Hospital of the 21st Century: A Once-in-a-Lifetime Opportunity. Report to The Center for Health Design for the Designing the 21st Century Hospital Project. (Sep. 2004) 10

11 113 db 110 db 90 db 11

12 Care about sound Idag är arbetsmiljö och patientsäkerhet två aktuella frågor inom sjukvården. Ljud är en faktor som påverkar båda dessa områden och att inte ta ljudmiljön på allvar innebär att både patienter och personal utsätts för onödiga risker. Hur kan man då komma till rätta med de höga ljudnivåerna på sjukhusen? 3 Lösningen på problemen Utvärdera ljudmiljön I arbetet med att sänka ljudnivån på sjukhusen och förbättra ljudmiljön är standarder och riktlinjer till stor hjälp. Precis som det finns standarder och rekommendationer inom andra områden, är det viktigt att det även finns riktlinjer för ljud. Inledningsvis bör en utvärdering av den befintliga ljudmiljön göras. Detta utgör ett bra underlag i det fortsatta arbetet med att klargöra vilka önskemål och krav man har på ljudmiljön. Arbetet på ett sjukhus kännetecknas av olika typer av aktiviteter och av mer eller mindre intensiva perioder av hög aktivitet och höga ljudnivåer. För att skapa kontroll över ljudmiljön är det viktigt att identifiera vilka olika rumstyper som finns samt att göra en genomgång av vilka aktiviteter och vilka ljud som förekommer i respektive rumstyp. Det finns dock ljud som kan vara svårare att åtgärda, t.ex. ljud från byggnadens installationer eller ljud som sprids mellan olika rum p.g.a. byggnadens konstruktion. För att lyckas med ljudmiljön vid en renovering eller en nybyggnation är det viktigt att både förtydliga de önskemål man har på ljudmiljön i en ljudpolicy och att ta hjälp av akustiker, arkitekter och byggexperter. Ett bra akustiktak sänker ljudnivån med flera decibel. Den ljudabsorberande förmågan hos ljudabsorbenter och akustiktak har en avgörande betydelse för ljudnivån i ett rum. Erling Nilsson, Tekn. Dr. i Akustik Skapa en bra ljudmiljö Center for Health Design konstaterar att bland de förändringar som kan göras för att sänka ljudnivån och förbättra akustiken på ett sjukhus, är följande de mest effektiva 1 : Montera undertak med bra ljudabsorberande egenskaper Eliminera eller dämpa ljudkällorna (t.ex. genom att använda ljudlösa kommunikationslösningar) Bygga enkelrum och undvika patientrum för flera patienter Organisationskulturen på ett sjukhus, som bl.a. omfattar vårdpersonalens uppträdande och hur de utför sina arbetsuppgifter, har stor betydelse för ljudmiljön. Det har dock visat sig att de mest effektiva insatserna för att minska ljudnivån snarare är förändringar i miljö och design än förändringar som rör personalens agerande, som t.ex. utbildning eller att införa tysta timmar

13 Planera för en god ljudmiljö - några tips Reducera ljud från utrustning: Ställ krav på tystare utrustning och att det ska vara möjligt att reglera ljudnivån. Larmsignaler, pumpar, personsökare, telefoner, TV och radio är bara några av de ljudkällor som finns inom sjukvården. Den utrustning som behövs i verksamheten införskaffas ofta i separata processer och helt oberoende av varandra och det ställs sällan tillräckliga krav på produktens ljudegenskaper. Rumsindelning: Utforma rum och avdelningar utifrån de arbetsuppgifter som ska utföras där. Att skapa avstånd och avgränsningar mellan högljudda och tystare aktiviteter är ett effektivt sätt att få oönskade ljud att bli mindre störande. Ett välplanerat logistiskt flöde av aktiviteter och människor minskar ljudnivån generellt, ger patienten lugn och ro och personalen möjlighet att fokusera på sina arbetsuppgifter. Rumsakustik: I rum med hårda ytor förstärks ljuden, vilket ökar ljudnivån. Använd ljudabsorberande material för att sänka ljudnivån och få en behagligare miljö. I stora rum kommer mängden ljudabsorberande material även att påverka ljudutbredningen i rummet och till närliggande rum samt hindra störande ljud från andra rum. Referenser 1. Ulrich, R., & Zimring, C., et al., The Role of the Physical Environment in the Hospital of the 21st Century: A Once-in-a-Lifetime Opportunity. Report to The Center for Health Design for the Designing the 21st Century Hospital Project. (Sep. 2004) 2. Gast, P. L., & Baker, C. F., The CCU patient: Anxiety and annoyance to noise. Critical Care Nursing Quarterly. 12(3), (1989) 3. Moore, M. M. N., et al., Interventions to reduce decibel levels on patient care units. American Surgeon. 64(9), 894. (1998) 4. Walder, B., et al., Effects of guidelines implementation in a surgical intensive care unit to control nighttime light and noise levels. Critical Care Medicine. 28(7), (2000) 13

14 Care about sound Mängden ljudabsorberande material och placeringen av dessa är avgörande för att få en god rumsakustik. När det handlar om rumsakustik är det ljudmiljön i ett begränsat utrymme, t.ex. ett rum, som avses. Ofta bedöms ljudmiljön genom att mäta efterklangstid, men i många fall är det viktigare att mäta hur mycket ljudnivån kan sänkas. I rum där utbyte av information och kommunikation är viktigt är taluppfattbarhet och avskildhet betydelsefulla parametrar. 3 Vad är god rumsakustik? Avskildhet Att det finns platser där man kan tala ostört är viktigt, inte minst på ett sjukhus. ISO (Internationella standardiseringsorganisationen) definierar graden av avskildhet som ett mått på möjligheten att tala med någon utan att utomstående hör vad som sägs. Att erbjuda avskildhet är viktigt för att patienten ska känna sig trygg med att information inte sprids vidare men också för att verksamheten måste uppfylla de bestämmelser som finns gällande sekretess. Genom att använda måttet Articulation Index kan graden av avskildhet beräknas. Ljudutbredning För att hindra människor från att störa varandra eller att hindra ljud från att spridas mellan olika delar av ett rum är rummets utformning mycket viktig. Tal är den mest störande typen av ljud eftersom det, rent instinktivt, är svårt att låta bli att lyssna. Inom vården måste varje individ ges så mycket avskildhet som möjligt och då handlar det bl.a. om att begränsa ljudutbredningen. Ett akustiktak med god ljudabsorptionsförmåga inom samtliga frekvenser förhindrar att ljud sprids. Bakgrundsljud Människans känslighet för ljud varierar med olika frekvenser. För att få ett sammanfattande mått, s.k. db(a), som baseras på människans förmåga att uppfatta ljud vägs de olika frekvensområdena ihop. WHO rekommenderar att den ekvivalenta ljudnivån inte överskrider 35 db på avdelningar där patienter behandlas eller ligger inne för observation och återhämtning. Tillfälliga ljud nattetid bör inte överskrida 40 db enligt WHO. Nivån på bakgrundsljudet kan sänkas med hjälp av ett akustiktak. Taluppfattbarhet Taluppfattbarhet är ett mått på hur mycket en åhörare uppfattar av vad som sägs och det finns olika metoder att mäta detta. Taluppfattbarheten i ett rum påverkas bl.a. av nivån på bakgrundsljudet, efterklangstiden och rummets form. Ett sätt att få bättre taluppfattbarhet är att installera ett akustiktak. Ljudtrycksnivå Aktiviteter och utrustning som orsakar höga ljudnivåer utgör ofta den huvudsakliga källan till irritation i många miljöer. Ljuden gör det svårt att kommunicera och kan också förorsaka obehag och stress. För att minska ljudtrycksnivån på ett effektivt sätt är det viktigt att använda akustiktak med så hög absorptionsförmåga som möjligt. Efterklangstid Efterklangstid är den tid det tar för ljudtycksnivån att minska med 60 db efter det att ljudkällan har stängts av. En kort efterklangstid skapar en mer behaglig akustisk miljö med ett kortare eko. I sjukvårdsbyggnader består ytorna ofta av hårda ljudreflekterande material som förlänger efterklangstiden. Med hjälp av ljudabsorberande tak eller väggpaneler kan efterklangstiden förkortas. 14

15 Varför ljudabsorberande material? Ökar avskildhet och konfidentialitet Minskar ljudutbredning Minskar förekomsten av oönskade ljud Sänker ljudnivån Underlättar kommunikation Minskar ljudreflektion och fladdereko Förbättrar koncentrationsförmågan Förbättrar taluppfattbarheten Förbättrar ljudmiljön överlag 15

16 Care about sound 3 Varje rumstyp i en vårdbyggnad har sina specifika krav på byggmaterial och utformning. Antalet krav och kravens komplexitet ökar i takt med att vårdnivån ökar, d.v.s. hur avancerad vård som ges. Förutom att vara ljudabsorberande har tak- och vägglösningar även andra funktionsegenskaper. Ecophons sortiment omfattar olika tak- och väggsystem som uppfyller de kvalitets- och funktionskrav som sjukvården har. I detta avsnitt redovisas några av de krav som vanligen ställs på absorbenter. Olika rum, olika krav 16

17 Funktionskrav Allmänna krav Ljudabsorption Ecophons taksystem är klassificerade enligt EN ISO 11654, vilket innebär att produkterna delas in i ljudabsorptionsklasserna A-E utifrån förmågan att absorbera ljud. Majoriteten av Ecophons taksystem tillhör klass A, den bästa av klasserna. Det motsvarande NRC/ SAA-värdet, enligt ASTM C 423, är mellan 0,85 och 1,0. Det högsta värdet som kan uppnås är 1,0. Miljöpåverkan De flesta av Ecophons produkter har den nordiska miljömärkningen Svanen. Svanen innebär att en produkt uppfyller Nordisk Miljömärkningsnämnds kriterier och krav vad gäller produktens hela livscykel, hela vägen från råvara till återvinning. Produkterna ska uppfylla krav som rör utsläpp och emission av hälso- och miljöfarliga substanser, avfallshantering och förbrukning av energi och naturresurser. Rengörbarhet/Desinfektion Ecophons undertakssystem är indelade i olika produktfamiljer utifrån olika funktionskrav. Krav på god hygien och att ytor ska vara lätta att rengöra förknippas ofta med material som är släta, blanka och hårda. För en effektiv ljudabsorption behövs dock porösa och mjuka material. Ecophon Hygiene är en produktfamilj som uppfyller kravet på god akustik och god hygien, och det material som finns i produkterna utgör inte någon grogrund för mikroorganismer. Partikelemission Damm och emissioner av olika slag bidrar till att allergier blir allt vanligare. Ecophons produkter är certifierade enligt Dansk Indeklima-mærkning (DIM) vilket innebär att de uppfyller de högst ställda kravnivåerna på emissioner och avklingningstider. Detta gör att produkterna fungerar bra i miljöer med höga krav på begränsad luftburen emission. Produkterna rekommenderas även av Svenska Astma- och Allergiförbundet. Fuktresistans Ecophons undertakssystem klarar en permanent relativ luftfuktighet upp till 95 % vid 30 C utan krökning, nedböjning eller delaminering. Taksystemet tål även högre temperatur och luftfuktighet temporärt, t.ex. vid rengöring av taket. CE-märkning CE-märkning används bl.a. för att främja fri handel av produkter inom EU. Den grundläggande tanken är att det ska vara möjligt för en CE-märkt vara att röra sig över Europas inre gränser utan krav på nationell märkning eller kontroll av det som inkluderas i CE-märkningen. Detta betyder att alla tillverkare på den europeiska marknaden måste rätta sig efter samma standarder, vilket leder till harmoniserad rapportering av olika produktegenskaper (bl.a. ljudabsorption och brandegenskaper), och därigenom att det blir enklare att jämföra olika tak. P-märkning En P-märkt ljudabsorbent garanterar att de redovisade ljudabsorptionsklasserna som tillverkaren anger är korrekta. För att opartiskt kunna garantera detta kontrollerar SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) de ljudabsorberande egenskaperna hos Ecophons produkter. Som bevis på att en produkt har uppnått en viss ljudabsorptionsklass får den ett s.k. P- märke. P-märkningen gör det också möjligt att jämföra olika produkter eftersom de är testade enligt en standardiserad metod. 17

18 Allmänna utrymmen Den oro som människor ofta känner i samband med besök på sjukhus, antingen som patient eller som besökare, kan minskas genom en god akustisk miljö som lämpar sig för kommunikation och som underlättar orientering i byggnaden. Det är t.ex. viktigt att tänka på att stora öppna ytor kan ge problem med ljud som fortplantar sig och att en reception bör utformas för att nå god taluppfattbarhet och möjlighet att tala ostört. Med en ändamålsenlig utformning och en genomtänkt färgsättning blir det lättare för patienter att hitta fram till rätt plats. Ett bra akustiktak har också stor betydelse i dessa sammanhang eftersom en stökig ljudmiljö gör det svårare att hitta rätt. exempel: entré, restaurang, korridor, väntrum Vårdutrymmen Beroende på vilka behov de enskilda patienterna har krävs olika typer av vård som i sin tur ställer olika krav på lokalerna. De viktigaste är att vårdpersonalen har en väl fungerande arbetsmiljö och att patienterna erbjuds en miljö där de kan vila och återhämta sig. Dessa lokaler ska vara utformade för att underlätta: Vård, behandling och övervakning av patienter samt kommunikation med patienter Kommunikation och information mellan de anställda Patientens tillfrisknande genom att erbjuda en bra miljö för vila och sömn Patientens återhämtning och föreberedelse inför att återgå till vardagen igen exempel: vårdavdelningar, patientrum, behandlingsrum 18

19 Stödfunktioner och administration På ett sjukhus finns många olika stödfunktioner som behövs för att den dagliga verksamheten ska fungera. De olika stödfunktionerna ställer olika krav på lokalerna. Tvätt och kök är ett par exempel på miljöer med hög luftfuktighet. I andra lokaler, t.ex. laboratorier, ska det vara möjligt att rengöra alla ytor och ibland behöver hela laboratoriemiljön saneras med starkare desinficerande medel. Sjukhusets administrativa enheter, t.ex. ekonomioch personalavdelning, utgör också viktiga enheter som ställer sina specifika krav på just kontorsmiljöer. Forskning har visat att även när det gäller kontorsmiljöer har lägre ljudnivåer en positiv effekt på personalens prestationsförmåga. exempel: laboratorium, tvätt, kök, konferensrum, kontor, utbildningslokal Utrymmen med höga krav på hygien Dessa lokaler ska vara utformade för att underlätta användningen av medicinteknisk utrustning samt ha en ljudmiljö som underlättar verbal kommunikation. Ytorna ska dessutom vara lätta att rengöra. Utvecklingen av medicinteknisk utrustning pågår ständigt och ny utrustning och fler apparater medför behov av större eller förändrade lokaler. Ett undertak måste därför vara flexibelt och hållbart samtidigt som det ska vara lätt att komma åt installationer i taket. Idag utgör utrymmen med höga krav på hygien ett snabbt växande område inom vården. Dessa lokaler ska vara utformade för att underlätta: Diagnos och behandling av patienter Verbal kommunikation och utbyte av viktig och/eller känslig information Utförande av komplexa arbetsuppgifter, analys och tolkning av medicinska data exempel: operationssal, apotek 19

20 Saint-Gobain Ecophon AB, Box 500, Hyllinge, Sverige Tel: , Fax: , Art nr: