Bilaga 5 Frågor om landsbygdskultur, Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB vt 2008
|
|
- Anita Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga 5 Frågor om landsbygdskultur, Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB vt 2008 Resultat Av de 27 som svarade var 10 män och 17 kvinnor. Åldersfördelningen var 22% mellan år, 44% mellan år, 7% mellan år, 4% mellan år, 19% mellan år, 4% mellan år och ingen över 70 år. Frågor och svar redovisas nedan. 1. Är du intresserad av att åka ut på landsbygden på någon aktivitet? Ja Nej Här svarade 96 % ja 2. Skulle du kunna tänka dig att gå på någon kurs över dagen på landsbygden där du fick lära dig ex. baka tunnbröd, väva, snickra eller något annat praktiskt? Ja Nej På denna fråga svarade 85 % ja 3. Skulle du kunna tänka dig att gå på någon kurs över helgen på landsbygden där du fick lära dig ex. baka tunnbröd, väva, snickra eller något annat praktiskt? Ja Nej 67 % svarade ja på denna fråga 4. Skulle du kunna tänka dig att gå på någon veckokurs på landsbygden där du fick lära dig ex. baka tunnbröd, väva, snickra eller något annat praktiskt? Ja Nej Här svarade 37 % ja 5. Skulle du kunna tänka dig att gå på någon kurs över dagen på landsbygden där du fick lära dig ex. berätta, skriva, sjunga, måla eller liknande? Ja Nej 81 % skulle kunna tänka sig detta. 6. Skulle du kunna tänka dig att gå någon kurs över helgen på landsbygden där du fick lära dig ex. berätta, skriva, sjunga, måla eller liknande? Ja Nej Här svarade 63 % ja 7. Skulle du kunna tänka dig att gå på någon veckokurs på landsbygden där du fick lära dig ex. berätta, skriva, sjunga, måla eller liknande? Ja Nej 40% kunde tänka sig detta 8. Kan du tänka dig att åka ut på landsbygden till någon aktivitet som musikfestival, byfest eller annan kulturell aktivitet över dagen? Ja Nej På denna fråga svarade 93 % ja. De som svarade nej var under 20 år. 9. Vilket transportmedel skulle du helst använda? Alternativen var egen bil, samåka i bil, reguljär buss eller tåg och gruppresa med buss. Då några svarat på flera alternativ kommer slutsumman bli över % vill åka egen bil, 52 % vill samåka, 40 % vill åka reguljär buss eller tåg och 26% vill åka gruppresa med buss. Av dem som tillfrågades saknade många körkort eller bil.
2 10. Föreslå några aktiviteter som saknas på landsbygden och som du skulle önska att de fanns: En yngre man önskade följande aktiviteter: Fotboll, basket, handboll, cykla, plocka jordgubbar och smultron. En kvinna under 20 önskade måla ute på åkrarna och måla av naturen och djuren. En kvinna mellan önskade grillning i samband med olika aktiviteter. En kvinna i åldern önskade överlevnadskurser med jakt och fiske. En annan kvinna önskade fler musikfestivaler, men också skrivarkurser. Guidetur i närheten föreslogs av en annan. Vandrings- och cykelturer på flera dagar föreslogs av flera. Dessutom önskades god mat och mysigt boende. Svampkurser var också en idé. En man mellan 51 och 60 önskade också cykelturer men också guidade turer till nya besöksmål och mer personligt. En man mellan önskade också skrivarkurser men också kurser i glasblåsning, smide, målarkurser i akvarell och olja. En kvinna mellan 21 och 30 år föreslog läger för barn med skapande aktiviteter som måleri, teater, musik, matlagning. Detta kan också vara helg eller dagaktiviteter för barn, ungdomar och vuxna. Matlagningskurser och trädgårdskurser föreslogs av flera Någon ville ta hand om djur och syssla med olika aktiviteter inom jordbruk. Några idérika unga kvinnor föreslog sångtävling, karaoke, frågesport, brännbollsturnering, teater, musikal, vattenkrig, lekar, hopprep, studsmatta, cirkus, allsång, tidsresa och danskurs. En annan ville ha skattjakt, stafettdans, maskerad, talangtävling, lekdag och annat. Någon ville titta på djur. Det fanns många förslag och det var ofta de unga som hade idéer.
3 Bilaga 6: Rapport från Konferens Framtidsbygd Uppsala den februari 2008 Program: Se bilaga Antal talare: 45 samt 6 personer i slutpanel Deltagare: 176 från hela Sverige endast Christina Hammarström från Västerbotten Några speciellt intressanta föredrag Christina Linderholm från Företagarna tog upp några problem som företagare på landsbygden brottas med. 1. Regelsystem skatter och avgifter, arbetsrätten 2. Brist på arbetskraft få människor och låg kompetens kan vara ett problem speciellt då man ska gå från enmansföretag till att anställa. 3. Läget - dålig infrastruktur med dåliga vägar och långa sträckor, problem med it och mobiltelefon 4. Kompetens - hantverksyrken brist, borde startas redan i skolan Däremot finns en kreativitet på landsbygden men de flesta företagen är utan anställda. De får någonting gjort. 7 % av sysselsättningen är på landsbygden. Det finns både en lokal marknad och marknader på längre avstånd och även i utlandet. Vad behövs för att utveckla dessa företag? Marknadsföring och produktutveckling är viktiga men ett helhetstänkande med landsbygden som en produkt är en viktig åtgärd. Landsbygden blir en produkt en upplevelsedestination. Det är viktigt att ta betalt men det måste också vara av god kvalitet. Viktigt att satsa på lokal identitet och en upplevelseindustri där teater, dans och kultur ingår. Satsa på produkter som ingen annan har. Högklassigt. Det kan beskrivas i en skala: 1=lågt 2=medel 3=högklassig 4=unikt Andra viktiga faktorer är samarbete, långsiktighet och lokal spetskompetens. Kommentar: Det var viktiga åsikter som kom fram i föredraget av Christina Linderholm. Många var kända men hon gav en samlad bild av landsbygdsföretagens problem och lösningar. De ligger i linje med vår projektinriktning och visar att kultur är en viktig ingrediens i marknadsföring och produktutveckling på landsbygden. Det saknades dock ett kvinnoperspektiv i beskrivningen. Åsa Johansson, blivande sociolog vid Växjö universitet hade forskat om ensamföretagare på landsbygden Smaka på Tjust. Hon visade att många såg fördelar med att vara ensamföretagare då de var självständiga, kunde rå sig själva, ville inte alltid anställa bl.a. pga för mycket papper. Kommentar: Det verkar finnas fördelar med att vara ensamföretagare och då är det en bra början för att visa att företagandet har sina fördelar. De kan bli förebilder
4 för andra. De som vill anställa är kanske en liten grupp men de bör få hjälp med det extra pappersarbete och regler som uppkommer. Ett annat intressant föredrag var av Hans-Erik Näslund från Docksta bordtennisklubb. Han beskrev klubbens utveckling från att vara en ren sportklubb till att bli en samlad organisation för bygdens utveckling. De hade tagit över eller startat följande aktiviteter och drev dem i egen regi: Bygdegården, Rövarbyn - turism för barn, stuguthyrning, havsbad, slalombacke, bergsklättring, skolan, 60 hyreslägenheter, äldreboendet och industrihuset (50 % med kommunen 50 %). De driver också en skofabrik och aktiviteter vid Skuleberget. Föreningen har 500 medlemmar. Det som varit viktigt här är en stark sammanhållning samt samarbete mellan offentlig och ideell verksamhet. Kommentar: Denna metod kan vara svår att kopiera då det verkligen behövs en s.k. eldsjäl som Hans-Erik Näslund. Det brukar vara ett problem när ideella krafter tar på sig mycket och personerna inte orkar. Oftast måste man sköta ett annat jobb vid sidan om och då är det svårt. I Docksta blev verksamheten så stor att man kunde ha anställda men fortfarande användes ideella krafter för många aktiviteter. Här behövdes också en stark vi-anda för att det skulle fungera. Grunden var en stark idrottsförening som kunde samla alla. Där det finns är detta en möjlig väg. Anita Barrsäter från Svartådalen berättade också om ett lyckat exempel. Inom byaföreningen med 33 medlemmar hade man satsat på olika aktiviteter. Det fanns 130 bäddar inom området, 9 mil vandringsleder, 10 mil kanaler och 4,5 mil cykelleder. Kyrkan och skolan var också inblandad i verksamheten. Man satsade på hållbar bygd. Här var det också ett samarbete mellan offentlig och ideell verksamhet. Här hade man satsat på både kultur och natur. Kommentar: Att samla alla goda krafter och att sedan dra åt samma håll är viktigt för att utveckla en bygd. En viss specialisering kan också vara en lösning. Sambandet mellan natur och kultur är starkt och kan tillsammans lägga en grund för många aktiviteter och företag. Vandringsleder och cykelleder är bra men de bör också kompletteras med lönsamhet. Lennart Pittja berättade om sitt företag Pathfinderlapland där han vandrade med turister och packrenar. Han hade återupptagit en gammal tradition då man använde packrenar. Han använde en 100-årig utrustning. Han vände sig till utländska turister och ansåg att varumärket Lappland var ett mycket starkt märke. Kommentar: Här användes också kultur och natur i en bra kombination för att förstärka upplevelserna. Historia och tradition och det som är annorlunda är också ingående ingredienser. Det här företaget satsade på utländska turister och kunde förmodligen ta ut höga priser för sina aktiviteter. Thord Ohlsson berättade om sitt företag Edefors AB som driver trädgårdsverksamhet på Ulriksdals trädgård i Kivik. Han hade olika verksamheter som trädgårdskurser, servering för bokade grupper, butik med redskap, mindre plantskola, musikarrangemang i trädgården, festivaler och ordnar dessutom trädgårdsresor. Trädgårdsturism har blivit en stor marknad och här kombineras både natur och kultur. Målgruppen var främst akademiker, storstadsbor och kvinnor.
5 Kommentar: Detta är ett nytt område som är möjligt att satsa på. Olika geografiska områden kan visa upp specialiteter som är av intresse för besökare från andra platser. Här är det viktigt att det ska vara välskött och av hög klass och gärna unikt. Trädgårdsvandring går ju att kombinera med en växtvandring i närområdet. Ett rent kulturarrangemang redovisades av Linnea Nylund, Nightfestival 1-13 december, Korpolombolo. Här lockar man till sig långväga gäster från Latinamerika och Japan. Aktiviteter finns inom områden som filosofi, litteratur, konst, film, dans, teater, mat, design och musik Det leds av en kulturförening i samhället och locka många besökare. Arrangemanget började år Under festivalen pågår 50 olika evenemang och den besöks av 6000 personer under två veckor i december. Kommentar: Denna aktivitet är intressant då man satsar på vintern och ganska snäva intresseområden som filosofi och speciallitteratur. Här visar det sig att det är bra att vara unika. Nina Österman pratade om Landsbygdskultur och entreprenörskap. Hon var författare, fotograf och konstnär som skrivit många böcker om landsbygdskultur som Fårboken, Hönsboken, Metervara om lin, Den röda färgen om Falu rödfärg, och Slöjdsommar. Hon har också ett mindre hälsingejordbruk och säljer sina produkter dyrt till Stockholm. Hon säljer exempelvis kött från SKB-kor till mycket högt pris. Kommentar: Nina har också satsat på det unika som visar sig vara lönsamt. Hon har bott en del i Stockholm och ser möjligheter i landsbygdskulturen som går att utveckla. Jytte Rüdiger och Jakob Käll arbetar åt Astrid Lindgrens hembygd Där satsas det på aktiviteter för barn. Man anser att kultur är bra för att engagera unga till företagande. Man satsar på olika aktiviteter som film, cirkus. Anser att vuxna inte tar åt sig ungas behov. Kommentar: Detta visar vikten av att satsa på ungdomar som man tyvärr inte alltid gör ute på landsbygden då byaföreningarna ofta styra av medelålders och äldre. Carin Gisslé-Schönning berättade hur det var att driva Bo på Hälsingegård. Hon påpekade att det var viktigt att ta betalt men att samtidigt satsa på kvalitet. Några ledord var bra frukost, lokala traditionella produkter som spillkum långfil, hembakat, rabarbermarmelad och eget te. Målgrupper var: Studiebesök, kurser som kulningskurs, osttillverkning, avstressande miljö. Övriga kurser var tunnbrödsbakning, köra häst och vagn. Frukost ingick Kommentar: Ännu en som använder den traditionella kulturen i produkten. Unikt och traditionellt samt avstressande. Hon kunde ta betalt. Det kan ibland vara ett marknadsföringsknep då kunden förmodar att arrangemangen är av hög klass då man tar ordentligt betalt. Göran Eriksson från Brunnsta gård informerade om sitt företag och Bo på lantgård. De hade uthyrning och restaurang. Inom Bo på landsbygd fanns det 350 medlemmar. 180 gårdar hade rum och frukost och 282 bara självhushåll. Vissa hade teman som häst (36), fiske (25) och MC (35) samt konferens(16).
6 Varumärket är känt och säkrar kvaliteten och även kunderna blir säkrare. Man får hjälp med marknadsföring, samarbete och erfarenheter. Kurser hålls också inom organisationen som Levande lantbruk, Personligt värdskap, Godkänd boende standard och Seriöst företagande. Man genomför också kvalitetsklassning. Måltid och turism, Rapport av Urban Laurin Det sista turisten drar ner på är på måltiden. 1/ 3 av turistens pengar läggs på måltiden. De som är missnöjda med måltiden återkommer inte. Negativt att matställen stänger så tidigt på landsbygden. De borde också kunna servera olika mat till lokalbefolkningen och turister. Ett exempel på turistföretag som satsar mycket på maten är Svansele Vildmarkscenter. Där äter man på takspån istället för tallrikar. Skåne, Västkusten är kända utomlands för hummer och ostron. Vad är svensk mat? Midsommarfest, kräftskiva, smörgåsbord men även vardagsmåltiden är viktig. Viktigt att satsa på den regionala maten. Kommentar: Många matställen vänder sig bara till lokalbefolkningen som ex. pizzerior. De borde gå att snyggas till och ändra matsedel något när det är turistsäsong. Några matproducenter presenterade sina företag. Jan-Eric Jarebrand, Östagård, Öst, presenterade sina produkter. Han gjorde saft och torkade bär. Han klagade på att hans ansökningar till Länsstyrelsen tagit så lång tid. Nu har han en omsättning på 8 miljoner. Ett annat exempel är Skärvångens bymejeri mm. Det omsätter 24 miljoner. Här satsar man också på turismen med café, växthus, ostbuffé och visning av mejeriet. De många besökarna är viktiga för omgivande hotell. Tre familjer driver företaget om många önskar flytta till byn. Laxboa i Västervik satsar på laxodling, förädling, butik, värdskap, turism, restaurang, utflykter med fiskebåtar men inget boende. Smaka på Tjust, Skördefest, rökt fisk, närproducerade produkter är några inriktningar man satsar på. Annat viktigt är naturliga produkter, inga plastmuggar, skärgårdskultur, kunskap, småskaligt och personligt. Man samarbetar också med grannar. Oaxen krog satsade på gemenskap, generositet och följande 1. Rummet 2. Produkterna 3. Stämningen 4.Helhetstänkande 5. Småskaligt 6. Detaljer Kommentar: Alla matföretagen betonar det lokalproducerade och det naturliga men också det personliga och unika. Några viktiga ledord för måltiden var: gemenskap, möten, värme, traditioner, årstider, berättelser och förväntningar. Maten kunde gärna tillredas efter gamla metoder Matz Hammarström redovisade en del från sin utredning om ökad integration i de gröna näringarna. Han menade att 1. Det var låg andel invandrare i de gröna näringarna, 2. Det finns goda marknadsmöjligheter för nya råvaror som idag importeras. 3. Det finns också möjligheter för invandrare att exportera till sina ursprungsländer. 4. Turism med mångfald är också ett nytt begrepp där invandrarna har möjlighet. Det behövs en ökad kunskapsspridning om landsbygden. En metod är att knyta invandrare till landsbygdsnätverk. Allmän slutsats: Det som utmärkte många företag som lyckats var att de tagit vara på områdets specialiteter både när det gäller natur och kultur. Lokal mat, lokala traditioner och kvalitet var grundtankar som också var viktiga. Det personliga är
7 också en viktig del i företagskonceptet. Alla företag hade satsat på en egen profil där gården eller bygden hade en stor del. Produkterna var unika, naturliga och kunde säljas för ett högt pris. Konferensen visade att det går att profilera sig som företagare på landsbygden med kultur som en viktig del av verksamheten Det var många mycket intressanta föredrag men totalt sett alldeles för många. Det gavs för lite tid till att ställa frågor om hur företaget utvecklats, om hinder och lösningar. Debatten efteråt blev också alldeles för kort då flera personer fick för lite tid att gå igenom frågorna. Som vanligt på en konferens kommer många intressanta diskussioner upp under pauser och då gick det att ställa frågor till några av deltagarna. Det var tråkigt att det inte var fler representanter från Västerbotten och att ingen av föreläsarna eller företagarna kom härifrån. Det visar kanske att Västerbotten är en ganska tom fläck på kartan när det gäller Entreprenörskap för kultur och upplevelsenäringarna på landsbygden och att det verkligen behövs åtgärder på området. Någon speciell genusaspekt hade inte lagts på dagordningen men däremot togs det upp om invandrarnas dåliga representation inom landsbygdsnäringarna. Integrationsaspekten har i viss mån tagit över jämställdhetsaspekten.
8 Bilaga 7: Rapport från Konferens Grön integration på landsbygden en utmaning i tiden Vänersborg den 15 maj 2008 Antal talare: 8 samt 8 i panel Deltagare: 43 från främst södra Sverige Konferensen var förlagd på kommunhuset i Vänersborg och arrangerad av Hushållningssällskapet Väst. Ett femtontal talare och debattörer samt ett 30-tal åhörare deltog. Program, se bilaga. Ett antal flyktingar beskrev sin situation bl.a. en kvinnlig växtodlingsagronom från Irak som sökt jobb i åtta år. Nu hade Hushållningssällskapet ordnat en praktikplats åt henne. En iransk man hade också haft svårt att få jobb men hade efter lång tid startat ett företag med iransk mat. I ett projekt hade han och några andra invandrare satsat på catering och buffé med internationell mat. De var också inblandade i ett projekt som tog fram inhemskt odlade kryddor. Länsstyrelsen informerade om att Grön integration var ett område man skulle satsa på. Utlandsfödda är underrepresenterade inom de gröna näringarna. De står för 12 % av den totala sysselsättningen i Sverige. Av dem som är sysselsatta inom de gröna näringarna är endast 4 % födda i utlandet. Inget land har lägre andel utrikesfödda verksamma inom jordbruket än vad Sverige har. Exempelvis i Fyrbodalområdet är 2 % av de sysselsatta inom de gröna näringarna invandrarmän och 1 % är invandrarkvinnor. Här kan man se att invandrarkvinnor är sämst representerade. Inom turistbranschen är det bättre. 38 % av dem arbetar inom hotell och restaurang och inom resebyrå och turistarrangörer och övrig service är det 24 %. Detta visar att invandrare har lättare att få jobb inom dessa näringar. Konferensen försökte bl.a. svara på varför skillnaden var så stor. Några förklaringar var att kunskapen bland dem som hjälpte invandrarna med jobb var mycket låg inom den gröna branschen. Invandrarnas kontakter med gröna näringar var också liten då de ofta bor i storstädernas förorter. Man ansåg att det inte fanns några plattformer för mötet mellan invandrarna och de gröna näringarna. Däremot ansågs det att det fanns ett behov av denna samverkan. Invandrarna önskar om möjligt köpa inhemskt producerade varor för deras ändamål. Dessutom finns det många välutbildade invandrare inom den gröna sektorn som önskar lämpligt arbete. Det kommer också att behövas arbetskraft inom det gröna området. Det finns också många invandrare som önskar köpa en mindre går eller arrendera mark för odling eller annan matproduktion. De har emellertid mycket svårt att få lån till detta. Många önskar producera grönsaker och annat som används i deras hemländer men det är mycket svårt. Konferensen ingick i ett projekt om Grön integration som bl.a. hade som syfte att lägga en grund för samverkan mellan kommuner, näringsliv, organisationer för att göra landsbygden attraktiv för invandrare. Vart femte företag startas av en invandrare men inte på landsbygden.
9 Västerbotten tar emot många invandrare och per invånare ligger kommuner som Sorsele, Bjurholm och Åsele bland de högsta i Sverige. De som flyttat in till landsbygden har oftast drivit utvecklingen framåt. Sammanfattningsvis, vad behöver göras? - Aktiv matchning företag arbetssökande är mycket viktig och visar sig vara en bra metod. - Upplysningsarbete i kommuner för invandrare - Förenklade lånemöjligheter för nyföretagande på landsbygden liknande mikrolån. Egna kommentarer: Det var en intressant konferens som på ett brett sätt belyste invandrarnas svårigheter att starta företag inom de gröna näringarna. Det var också konkret och på en nivå där många med egna erfarenheter hade möjlighet att säga sitt. Däremot belystes inte kvinnornas situation så mycket förutom att några kvinnor berättade om sin situation. Den kvinna som hade sökt jobb inom jordbruket under åtta år var muslim och bar slöja. Detta hade försvårat hennes möjligheter enligt henne. Eftersom det är svårt att låna pengar på landsbygden även för infödda svenskar så är svårigheterna ännu större för invandrare. När det gäller invandrarkvinnor så har de förmodligen den allra svåraste situationen. Invandrarkvinnor har med sig mycket kunskaper om olika växter som används i matlagning i deras hemländer. Det är däremot sällan som invandrarkvinnor startar restauranger och butiker i Sverige. De har traditionellt lagat mat i sina hemländer men det är männen som utnyttjar kunskaperna om maten för att starta företag. Här borde det finnas bättre möjligheter för invandrarkvinnorna. Invandrarkvinnor är också de som främst köper maten till sina familjer. Deras behov borde också tillgodoses mycket oftare. Detta kan vara en orsak att många invandrare bosätter sig på platser som Södertälje och Rosengård. De kan få tag på de råvaror som de önskar. Här borde invandrarkvinnor och svenska kvinnor tillsammans diskutera behov och lösningar på ett lokalt plan. Det skulle gå att starta företag både av inhemskt födda kvinnor och invandrarkvinnor inom livsmedelsbranschen med inriktning på olika invandrarkulturer. Det är bra att man med utredningar och konferenser tar upp invandrarnas situation men det finns en risk att man glömmer bort kvinnorna på landsbygden. Deras problem kvarstår och det är vanligt i dagens mediasamhälle att det bara fokuseras på ett problem i sänder.
10 Bilaga 8: Rapport från Vallehelgen maj 2008 Antal deltagande företag: 25 samt ett stort antal hantverkare, konstnärer och musiker Antal besökare: Några tusen besökare Under Vallehelgen var det öppet hus hos konstnärer, konsthantverkare och föreningar i vackra Vallebygden. Tidpunkten var lämplig då fruktträden börjat blomma och naturen var grön och värmen hade kommit. Det regnade en del men det var nog bara bra för arrangemanget. Bygdegården i Ljungstorp fungerade som startplats, med visning av de deltagande hantverkarna och konstnärernas verk och där fanns informationsmaterial med karta för att hitta rätt. Vallehelgens historik går tillbaka till då några hembygdsföreningar tog initiativ till en aktivitet i Vallebygden med fokus på kulturhistoria. Då fanns det ett litet stenmuseum vid Jättadalen, en guide vid offerkällan och en geolog berättade om berget. I maj 1981 tog Valledagen form, men 1985 ändrades det hela till två dagar och aktiviteten fick då det nuvarande namnet Vallehelgen. Från början fanns det 5-6 st utövande konstnärer i Öglunda, som målade och tecknade m.m. och gärna visade sina verk. Efter hand har det fyllts på med konstnärer och konsthantverkare från Ljungstorp och Varnhem och i år inbjöd ett 20-tal konstnärer och konsthantverkare till sina utställningar. I området fanns dessutom många andra sevärdheter och öppna serveringar som gav möjlighet till fika och en bit mat. Några privata museer visade var också med på arrangemanget och i Vallegården i Eggby var det ett 20 hantverkare, matproducenter och andra småskaliga företag som hade försäljning och utställning. Där var det också mycket folk. På många ställen var det också musikuppträdande i samarbete med musikskolor och musikgrupper. Vallehelgen har enligt Skara kommuns Kultur och fritid alltid lockat många besökare. Intresserade människor som vill se på konst och göra en eftermiddagsutflykt till vackra Valle. Skara kommun hjälper till med marknadsföringen via sin hemsida. Några utvalda besöksmål Café Klostergården Trivsamt hemtrevligt café. Ger ett fräscht intryck med vita trämöbler och blå dukar med pelargoner i fönstret. Bra service, enkelt och lagom stort sortiment av delvis hembakat. Här hade man många gäster som besökte Varnhemskloster. Till caféet hörde också ett vandrarhem som var förlagt i den gamla skolan. Det var i toppskick med gemensamt kök, toalett, dusch och vardagsrum samt ett antal flerbäddsrum. Priset för boendet var 300
11 kronor per natt inklusive frukost. Det var mycket billigt med tanke på läget. Varnhemsområdet Här fanns ett museum, örtagård, vandringsslinga med information, vandringsled och en mycket intressant kyrka. Inträde i kyrkan var 40 kronor och då fick man en guide. Även området utanför kunde man besöka med en guide i tidstypiska kläder. Detta är ett mycket stort turistmål efter Arn-böckerna och filmen om Arn som delvis spelades in i detta område. Tusentals besökare besöker Varhem och flera busslaster om dagen kommer för att bli guidade. Örtagården var ovanligt bra skyltad då örternas funktion även beskrevs. Ljungstorps bygdegård I Ljungstorps bygdegård hade man samlat ihop ett alster eller information om varje deltagande företag. Här serverades också kaffe. Här borde man också ha haft någon form av enkel underhållning för att få fart på stämningen. Annars var det bra. Bra information om området och broschyrer var utlagda. Däremot var skyltningen till platsen dålig och även utanför huset. Vandrarhemmet Gröna huset i Eggeby En gammal affär är ombyggd till ett vandrarhem med 10 rum och Dubbelt så många bäddar. Varje rum hade toalett och dusch. Frukost ingick och dessutom fanns det självhushåll. Här serverades bl.a. en ramslökssoppa. Även i bygdegården (Vallegården) bredvid hade man ett arrangemang. Där serverades också en soppa. Här borde man ha samarbetat bättre när det gäller menyval. De flesta besökarna stannade på Vallegården utan att besöka Vandrarhemmet som var en mycket treligare miljö. Vallegården i Eggeby I hembygdsgården Vallegården hade flera hantverkare samla på ett plan och i nedervåningen ställde ett antal konstnärer från Varnhemsgruppen ut sina tavlor. Det var mycket välbesökt och ett 40-tal utställare var på plats. Här serverade man kaffe och en soppa som inte var i samma klass som i grannföretaget gröna Huset. Något annat borde ha varit lämpligare. Bland hantverkarna var de flesta kvinnor och bland konstnärerna var det hälften av varje. Ateljé Rosenberg, Norra Lundby Två konstnärer, en keramiker och en textilkonstnär visade upp sin ateljé och sina alster på en mycket vacker plats. Några elever från Musikskolan spelade svensk folkmusik på fiol. Mycket trevligt. Det som såldes hade mycket hög kvalitet men var också dyrt. Det borde ha kompletterats med något billigt som ex. vykort eller annat. Dessutom kunde man ha sålt kaffe eftersom det var mycket folk där.
12 Klosterboden, Norra Lundby Detta företag var mycket dåligt skyltat från vägen. Jag fick återvända en gång för att hitta det. Inne på gården var skylten överväxt. Företaget ägs av en mycket engagerad kvinna. Det var en vävstuga med garnförsäljning. Miljön inuti var mycket snygg till skillnad från gården som helhet.i lokalen fanns över 20 vävstolar som användes till kurser via Vuxenskolan. Ägaren Carita Andersson var kursledare. Hon höll också kurser i broderi, stickning och hade en garn- och hantverksbutik i Skara. Hon ansåg att vävningen hade varit i en stor svacka men nu började hon se ett visst ökat intresse igen. Många unga kvinnor kan inte väva, sticka och brodera. De vill lära sig nu. Katarina och Lasse Holgersson, Norra Lundby Här hade man byggt om en maskinhall på en bondgård till en mycket tjusig restaurang. Dessutom ställde man ut egen konst och andras i ett galleri. Det fanns även en antikvitetsaffär i byggnaden samt en del gamla föremål utställda. Stället var mycket välbesökt och verkade populärt. Även här var det lite svårt att förstå av skyltningen vad man hade i sin maskinhall. Ett mycket bra besöksmål. Snyggt och prydligt både utanför och inne. OPEL-museet En entusiastisk bonde hade gjort om en ladugård till ett Opelmuseum. Bilarna var från talet och det är det enda OPEL-museet i Sverige. Ägaren fungerade som guide och var mycket kunnig och trevlig. Då han var så rolig och engagerad blev varje bil intressant. Här kunde en person med berättartalang få den mest ointresserade besökaren i början att tycka att dessa gamla bilar var mycket intressanta. Kommentar: Idén med öppet hus hos olika kulturföretagare är mycket bra och borde gå att ordna på flera platser i Västerbotten. Företagen fick mycket uppmärksamhet under Vallehelgen och den reklam de fick innan hade varit mycket dyr för varje enskild företagare. Marknadsföringen på hemsidan var mycket bra och efter ett telefonsamtal fick jag en broschyr som visade vilka företag som skulle vara med och en enkel skiss på var de låg. Tyvärr så var inte informationen lika bra när jag kom dit. Varken bensinstationen, vandrarhemmet eller butiken hade någon karta över Skara kommun och de ingående byarna som var med. Kartskissen som jag fått var svår att tyda och hade inte tillräcklig information så det var svårt att hitta en del av företagen. Ibland var det skyltat vid vägen men med en alldeles för liten skylt. När man sedan kom till ett företag var det inte heller så bra skyltat. Ibland saknades en skylt in till gården och på något ställe var det svårt att förstå i vilket hus aktiviteten pågick. Detta var en miss i den annars så välplanerade och väl arrangerade helgen. Som tidigare nämnts borde också man samordna bättre vad som
13 serverades på de olika platserna så att man inte konkurrerade ut varandra. De flesta utställare var kvinnor men män var ofta arrangerade i museer, fotografering, smide och träslöjd. Musik och kaffe var omkringaktiviteter som förstärkte aktiviteten. Trevliga och kunniga företrädare för företagen var mycket viktiga för marknadsföringen och trivseln på platsen. De flesta bristerna i arrangemanget skulle lätt gå att avhjälpa. Deltagarna hade behövt en kurs i marknadsföring av sitt företag så hade det varit bättre. Det saknades en helhetssyn i marknadsföringen.
14 Bilaga 9: Rapport från övriga besöksmål i Västergötland maj 2008 Ekoparken Halle-Hunneberg Denna park ägs av Sveaskog och är Västsveriges enda ekopark. Här finns ett mycket intressant Kungajaktsmuseum med informativa utställningar. Dessutom finns det en mycket bra restaurang Spiskupan på området som serverade ekologisk mat, två rätter och soppa 85 kronor och hembakat bröd i en trivsam lokal. Man hade också försäljning av hantverk. I området som är mycket vackert med unik natur fanns vandringsleder och en naturstig med information om växter och djur. Skyltar fanns både för barn och vuxna. För dagen några barn som spelade folkmusik. Spiskupan hade startats av en grupp kvinnor och tre av dessa äger den fortfarande. Ovanpå Spiskupan fanns en naturskola som användes för studiegrupper och skolklasser. Man kunde också anlita en naturguide för promenader i naturen. Platsen far resmål för många skolklasser både från Sverige och från utlandet. Mycket välplanerat besöksmål. Texterna till naturstigen borde ha varit på engelska också för de många utländska besökarna. Kommentar En mycket bra kombination av natur och kultur gjorde besöksmålet intressant för olika åldrar och intressen. Speciellt bra var naturstigen, restaurangen och museet. Anläggningen har säkert kostat mycket att bygga upp men naturstigen, vandringslederna, restaurangen och naturguiden är inslag som går att använda i mindre sammanhang. Örtagården Mon i Väne-Åsaka Paret Almark drev en örtagård i Väne-Åsaka. Här fanns det stora odlingar av olika örter och platsen anses som en av Nordens största örtagårdar. Ett tusental växter fanns i örtagården och från när och fjärran. Allt var mycket välorganiserat och uppmärkt. I en lokal höll man kurser samtidigt som den fungerade som butik. Lisbeth har skrivit ett stort antal böcker om örter och hon brukar åka runt landet för att hålla kurser. På gården såldes: utplanteringsväxter, örter, buskar, växtlitteratur, hudvårdsprodukter. Besökarna kom inte från trakten utan ofta längre än 10 mil brukade man resa för ett besök. Många kom från Tyskland, Danmark och Norge. Örtagården guidades på söndagar. Specialiteter var 40 olika myntasorter, flera gamla läkeväxter och nyttoväxter, Lisbeth Almark hade hållit på i 30 år med örter och 15 år med sitt företag. Hon var också inblandad i en del kvinnoprojekt i länen då hon fungerade som rådgivare eller projektledare. Kommentar: En mycket driftig kvinna som i viss mån var utsatt för Jantelagen då inte hennes grannar kom och besökte hennes mycket intressanta anläggning. Lisbeth Almark skulle vara lämplig att bjuda in som inspiratör i ett framtida kvinnoprojekt. Påverås Gårdsmejeri, Falköping Här fanns ett ekologiskt gårdsmejeri som gjorde olika ostar, smör och ostkaka. På gården fanns en liten butik där man kunde köpa gårdens produkter men också produkter från andra KRAV-producenter i trakten. Ett café fanns också men endast för förbokade grupper. Tidigare hade man egna SKB kor men nu köpte men mjölken från grannar.
15 Kommenter: Det verkar vara mycket arbete som låg bakom de goda ostarna och det är förståeligt att det är svårt att kombinera mjölkproduktion, osttillverkning och försäljning i gårdsbutiken. Barnen hjälpte till en del i butiken men då saknades den riktiga kontakten mellan producent och konsument som annars borde vara en del i marknadsföringen. Falbygdens ost Falköpings ost drivs sedan 1878 av femte generationen i rakt nedstigande led från grundaren Johan August Johansson. Man tillverkar egna ostar men säljer också andra fabrikat i en ostdisk som är 25 m. Där trängs 150 olika ostsorter. I den mycket trivsamma butiken som är en blandning mellan en gammal lanthandel och en modern livsmedelsbutik finns många andra delikatesser från trakten och annat håll. Ostbutiken är ett stort turistmål och en restaurang finns också som serverar ostbuffé för busslaster som kommer och handlar. Man har också en julmarknad och en påskmarknad som säljer pynt och mat inför de stora helgerna. En TV visade en film om företaget och det gick att få guidad information. Kommentar: Shopping och turism i en smart blandning. Bra marknadsföring och koncept. Charmig stormarknad i ett ganska fult hus. Verkar vara mycket välbesökt. Den historiska informationen ger en kvalitetsstämpel som är bra vid marknadsföringen.
Slutrapport för projekt
Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital
Läs merSmakstarts folder, version för utskrift, sidan 1.
Smakstarts folder, version för utskrift, sidan 1. Själva grundtanken är att det ska bli mindre krångligt att handla lokalt producerad mat. Det ska inte behövas bil, en stor frys och att man råkar känna
Läs merBorgsjö Hembygdsgård och kyrka
Borgsjö Hembygdsgård och kyrka Gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Metod 3 Hembygdsgården fångar upp genomfartsresenärer 3 Samtliga turister 3 Varifrån kom besökarna? 4 Tidigare besök
Läs merKulturföretag inom Ljusdals kommun
Förstudie Kulturföretag inom Ljusdals kommun En förstudie om förutsättningar för samverkan för företag inom området kultur inom Ljusdals kommun Maria Sellberg 2007 Innehållsförteckning Innehållsförteckning...2
Läs merVarför handla ekologiskt?
100519 Varför handla ekologiskt? Ida Wreifält, 9B Handledare: Fredrik Alven Innehållsförteckning: Inledning sid 1 Bakgrund sid 1-2 Syfte sid 2 Metod sid 2 Resultat sid 2-4 Slutsats sid 4 Felkällor sid
Läs merRapport från inspirationsmöte i Malå Bilaga 1 Onsdagen den 21 maj 2008 kl. 19.00
Rapport från inspirationsmöte i Malå Bilaga 1 Onsdagen den 21 maj 2008 kl. 19.00 Närvarande: 14 kvinnor - företagare, blivande företagare samt Christina Hammarström och Cecilia Wahlberg, Hushållningssällskapet
Läs merMatproducenter erbjuds hjälp att växa på sin lokala marknad
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID PRESSMEDDELANDE 2018-12-05 Matproducenter erbjuds hjälp att växa på sin lokala marknad Intresset för lokalproducerad mat innebär spännande affärsmöjligheter för entreprenörer.
Läs merNominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista
Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Cecilia Blomkvist, Lassegårdens
Läs merFrågeformulär till besökare av evenemang eller besöksmål i Sunne kommun sommaren 2011
BILAGA 1: Enkät med gemensamma frågor samt unika enkäter Frågeformulär till besökare av evenemang eller besöksmål i Sunne kommun sommaren 2011 Sunne kommun genomför under sommaren 2011 en besöksundersökning
Läs merProjekt Bygdens Marknad
Projekt Bygdens Marknad Ett litet bildspel om vad vi åstadkommit hittills. Första träffen 4 mars - Bygdens Vecka 20-25 augusti 2012. Monika Hulthe Projektet har 12 delmål 1. Att få ihop en grupp producenter
Läs merMINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014
1 (8) MINNNESANTECKNINGAR Unga på landsbygden 20 okt 2014 WORKSHOP Vilka möjligheter finns för unga på landsbygd? Grupp 1 1. Trygghet och stark gemenskap 2. Föreningar aktiva starka grupper 3. Företagandet
Läs merAnsökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av turism
Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum:2011-03-23 Diarienummer:2008-001 R Turismcheckens namn Elinor Krabbe Sökande (Namn/Förening) Ansökan för Leader Sjuhärads Turismcheck - projekt för utveckling av
Läs merUpplev landsbygden med funktionsnedsättning
Upplev landsbygden med funktionsnedsättning Målgrupp Projektet riktar sig till personer inom LSS- verksamhet inom de kommuner som ingår i leader Folkungalands område. I första hand är detta projekt riktat
Läs merUppföljningsenkät Östgötadagarna
Uppföljningsenkät Östgötadagarna Uppföljningsenkäten skickades till de 122 aktörer som deltog i årets Östgötadagarna. 70 stycken svarade på 12 frågor som rörde allt från marknadsföring till omsättning
Läs merProjektnamn. Kontonr. / Bankgiro
_xtwxü _ ÇÇ Projektplan Det är obligatoriskt att ta fram en projektplan för projektet. Projektplanen utgör underlag för prioritering mellan ansökningar och för beslut om stöd. Projektplanen ska ha följande
Läs merEuropeiska nätverket FACE årsmöte och kongress i Gouda i november 2014 http://www.face-network.eu/
Fyra representanter från föreningen Sveriges Gårdsmejerister på Europeisk träff www.sverigesgardsmejerister.se Europeiska nätverket FACE årsmöte och kongress i Gouda i november 2014 http://www.face-network.eu/
Läs merSvartviks Industriminnen
Svartviks Industriminnen Gästundersökning 2008 Mitt Sverige Turism 2008 1 Innehåll Metod 3 Svartvik fångar upp genomfartsresenärer 3 Samtliga turister 3 Varifrån kom besökarna? 4 Tidigare besök 4 Hur fick
Läs merFörslag på aktiviteter
SKOLSTA SKOLAN FORUM FÖR SAMRÅD Förslag på aktiviteter Inspiration för utveckling av vi-känslan Christer Danielsson och Nina Wiberg Karlsson 2015-05-07 2015-03-19 Skapad. Christer Danielsson, Nina Wiberg
Läs merBorgås samarbetsbok för turism
Borgås samarbetsbok för turism Om det var jag som valde Borgå eller Borgå som valde mig har egentligen ingen betydelse. Här lever jag min dröm, för jag känner igen mig i stadens gamla gränder. Jag förälskar
Läs merRobertsfors allaktivitetshus - visionsdokument
Robertsfors allaktivitetshus - visionsdokument INLEDNING På bruksområdet i Robertsfors ligger gamla Brukskontoret, byggt 1905. I dagsläget står huset tomt, men det har potential för att bli en knutpunkt
Läs merSommar program. alltid i juli. 13-21 juli
Sommar program Färilaveckan 2011 alltid i juli 13-21 juli 2013 Alla dagar under Färilaveckan Kyrkstallarna Välkommen att göra ett besök i Färilas kyrkstallar. Vi slår upp portarna på lördag 13 juli. Kultur
Läs merbesöksnäring i utveckling
besöksnäring i utveckling Ett ett projekt i utveckling För att utveckla besöksnäringen och stärka samarbetet behövs inspiration, kunskap och tillfällen till möten mellan branschkollegor. Projektet Besöksnäring
Läs merKarlskrona Vision 2030
Karlskrona Vision 2030 Attraktiva livsmiljöer Vi ska ta vara på våra unika miljöer med skärgården, staden och landsbygden. Karlskrona ska sjuda av aktivitet och ha ett kreativt och öppet kulturliv med
Läs merMedlemsblad. Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar!
Medlemsblad Nr 2 Årg. 21 (2012) Bästa medlemmar! Till vår förenings 21:a årsmöte, den 12:e mars, hade 75 medlemmar infunnit sig. Efter årsmötesförhandlingarna höll vår inbjudne föreläsare, Gunnar Henningsson,
Läs mer3. Hur var maten som ingick i resans pris?: mycket bra Kommentar maten: -Fantastiskt! Vi behövde verkligen inte ga hungriga :)
Namn: Malin Mauritsen Resa: Portugal - Atlantkusten langritt Datum: 26.4-3.5 2014 1. Hur blev du mottagen vid ankomsten?: mycket bra Kommentar mottagande: -Enda var en missuppfattning om upphämtningstid
Läs merKungsbacka LEADER LEADER HALLAND HALLAND
Kungsbacka g n i n l l ä t s n a m Sam LEADER LEADER LANDSBYGD KUSTBYGD HALLAND HALLAND Sammanställning Kungsbacka Workshop i Kungsbacka kommun Den 7 oktober 2013 samlades 25 personer Fjärås bygdegård
Läs merLandsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen.
Landsbygdsprojektet Vandringsturism i Vindelfjällen. Systemtänkande för kvalitetssäkring. Vi har ett antal BESÖKSMÅL i området och dessa kan föranleda Vandringsturism. Vandringen går på LEDEN och den som
Läs merSlutrapport för Leader-checken
1 (5) Slutrapport för Leader-checken Kinds kvinnliga företagare Datum: 131216.. Diarienummer: 2008-009-BA.. Projekttid: 130827-131231. Kontaktpersoner i projektet: (uppgifter på personer som kan svara
Läs merLokal plan för DALSTORP
Lokal plan för DALSTORP www.dalstorp.se Innehållsförteckning Sida 1 Syfte med den lokala planen...3 2 Vem har tagit fram planen och hur...3 3 Beskrivning av Dalstorp...4 5 Slogan för Dalstorp...4 6 Trender
Läs merDialoger i övningsboken Möde i Petersborg. av B. Hertz, H. Leervad, H. Lärkes, H. Möller, P. Schousboe
1 Uppsala universitet Slaviska institutionen Ryska A Muntlig språkfärdighet/jn Dialoger i övningsboken Möde i Petersborg.av B. Hertz, H. Leervad, H. Lärkes, H. Möller, P. Schousboe Översättning från danska
Läs merAnsvarig för projektet är ideella föreningen Vännäs Slöjd Projektledare: Marianne Åsell
Slutrapport Kreativ utemiljö- Slöjdarnas Hus 2009-6329 2009-2011 Ansvarig för projektet är ideella föreningen Vännäs Slöjd Projektledare: Marianne Åsell Bakgrund Slöjdarnas Hus i Vännäsby är ett besöksmål
Läs merOdensvi en bygd med engagemang
Odensvi en bygd med engagemang Välkommmen till Odensvi! Odensviborna har i alla tider värnat sin bygd, vilket också inkluderar förändring i tidens anda. Många minns säkert arbetet med kommunikation under
Läs merOnsdag 2 april kl. 17:00 BLOMSTERFEST, HISTORISK VÅR på Drottningholm.
Vårprogrammet 2008_2 När detta skrivs är det Påsk och snön ligger vit efter en grön och våt vinter. Men frösådderna gror inne i värmen och snart är det barmark igen. Väl mött på nya inspirerande träffar
Läs merBondens Torg historia och framtid
Bondens Torg historia och framtid Intresset för varor av bra kvalitet, närproducerat och miljövänligt, har under en lång tid ökat. Det ökade intresset har dock inte fullt ut kunnat mötas av lokala producenter,
Läs merBilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet. 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja
Bilaga 4 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning deltagare i aktivitet 1. Hur motiverad är du att genom aktiva åtgärder främja a) Pollinerare Medelvärde 4,65 b) Nyttodjur Medelvärde
Läs merZanzibar Café & Rökeri
146 Zanzibar Café & Rökeri HITTA HIT: Från Göteborg kör E6 norrut. Ta av väg 168 mot Kungälv/Marstrand/ Ytterby och kör 17 km. I Tjuvkil fortsätt rakt fram tills du ser Café Zanzibar B & Bs plank. et sticker
Läs merInnehållsförteckning. Turism!... 3 Service & värdskap... 5 Från idé till projektplan... 9 Finansiering... 10
Feriemappen Innehållsförteckning Turism!... 3 Service & värdskap... 5 Från idé till projektplan... 9 Finansiering... 10 Turism! Säkert har du varit turist flera gånger. Kanske har du åkt till någon stad
Läs merFinjasjöns strand vid Skyrup. Nära naturen vid ås & sjö. www.matterodsbyalag.se. Byabladet 2014 Nr 2
Finjasjöns strand vid Skyrup Nära naturen vid ås & sjö www.matterodsbyalag.se Byabladet 2014 Nr 2 Aktiviteter 2014 12 maj Trivselkväll vid Agdas stuga kl 18,00. Vårstädning av stugan och i trädgården.
Läs merAlltid det svarta fåren!
Alltid det svarta fåren! Mer trovärdig med 20 kor än 1400 kor. Lantbruket lever kvar i småskalighet medan samhället går mot storskalighet. Lantbruket har en ärftlig belastning av småskalighet och då även
Läs merNominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista
Nominering - Årets Landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Österlenkryddor, Eva Olsson
Läs merBeskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp
Bilaga 2 Beskrivning av partnerskapets syfte, innehåll, medverkande samt målgrupp Partnerskapets syfte Syftet med samarbetet mellan Västarvet och Hushållningssällskapet är att främja tanken att kulturarvet
Läs merKONFERENSGUIDE. Hylte kommun 2014. Konferens på landsbygden
KONFERENSGUIDE Hylte kommun 2014 Konferens på landsbygden Söker du en konferensanläggning med aktiviteter i naturskön miljö? Eller en plats som erbjuder en lugn och avspänd atmosfär? Boka din konferens
Läs merSlutrapport. för Förstudie till projektidén. Sågmyra får får
Slutrapport för Förstudie till projektidén Sågmyra får får Innehållsförteckning Försättsblad... 1 Innehållsförteckning... 2 1. Vilket projekt redovisar du?... 3 2. Vilka personer kan svara på frågor om
Läs merTävelsås. Öppet hus. Söndagen den 24 augusti 2014 Kl 13.00 17.00 www.tavelsas.se. Välkomna!
Tävelsås Öppet hus Söndagen den 24 augusti 2014 Kl 13.00 17.00 www.tavelsas.se Välkomna! Tävelsås sockenråd bjuder in dig/er till öppet hus! Sockenrådet väcktes till liv igen under 2013. När vi hade vårt
Läs merAnsökan för Leader Sjuhärads Företagscheck
Leader-kontorets anteckningar Ankomdatum:2014-03-10 Diarienummer:2008-009 BI Ansökan för Leader Sjuhärads Företagscheck Underbara bär Företagscheckens namn Eva Habacke Sökande (Namn/Förening) Person-/Organisationsnummer
Läs merRestaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA
Restaurang- och livsmedelsprogrammet VIRGINSKA Restaurang- och livsmedelsbranschen växer hela tiden och efterfrågan på utbildad arbetskraft ökar. Är du intresserad av nya trender inom mat & dryck? Har
Läs merEN SEPTEMBER-REPRIS SFI. Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis?
SFI EN SEPTEMBERREPRIS Hur är det idag? Får jag låna ditt busskort? Vad vill du ha, kaffe eller te? Vad vill du ha, nötter eller godis? Vill du ha lite mer? Kan du hjälpa mig? Oj, förlåt! Tack för lånet!
Läs merEnkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg
Bilaga Enkät 2 - Utveckling av servicecentra på landsbygden i Dalarna och Gävleborg. I vilken by bor du? Antal Procent 5. Stora Skedvi 93 00,00% 2. Kön Antal Procent. Kvinna 5 55,43% 2. Man 4 44,57% Totalt
Läs merNågonting står i vägen
Det här vänder sig till dig som driver ett företag, eller precis är på gång att starta upp Någonting står i vägen Om allting hade gått precis så som du tänkt dig och så som det utlovades på säljsidorna
Läs merStall Flitige Lise. Resan. Boende
Stall Flitige Lise Jag hade min praktik med Klara Winkler, vi åkte ner till Holland, till stall Flitige Lise. Stall Flitige Lise är ett försäljnings och tillridningsstall. De flesta av hästarna ägs av
Läs merNär vi så stiger in på macken så är Håkan i full färd med sina sysslor, de har blivit som ett inrutat mönster efter 25 år.
Artikel av Tuva Klinthäll Publicerad i Smålandsposten den 18 september 2010 Kl 07.00 Klockan har precis slagit sju och det är i mitten av augusti. De allra flesta ligger och sover men inte Håkan Håkansson.
Läs merMarknadsföringsmöjligheter Primörtidningen Godaboken Hemsidan Facebook Övrig marknadsföring
Årets PrimörPremiär kommer gå av stapeln under Kristi Himmelfärdshelgen den 17-20 maj. Helgen innan, lördagen den 12 maj tjuvstartar vi med en Sparrispremiär utanför Österport i Visby. Årets Primörpremiär
Läs merVerksamhetsplan Askerödgården
2015-07-05, Intagan - Hålleröd Verksamhetsplan Askerödgården Verksamhetsplan 2015-2017 Innehåll 1. Inledning 2. Ledning och samordning 3. Prioriterade åtgärdsområden 4. Prioriterade utvecklingsområden
Läs merSammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna
Jönköping i maj 2012 Sammanställning av synpunkter vid seminarierna Vision för utveckling av Varbergs stadskärna Under våren 2012 hölls fem seminarier för att lägga grunden för visionen. Mötena hade följande
Läs merProgramförslag Gruppresa Amsterdam. Tre nätter för grupper från 10 personer
Programförslag Gruppresa Amsterdam Tre nätter för grupper från 10 personer Varmt välkomna till Amsterdam! Upptäck Europas mest pittoreska huvudstad. De mysiga kanalerna och upplysta broarna, kantade av
Läs merKl 16.00 söndagen den 22 mars i samma lokal, Föreningslokalen, är det årsmöte för Sockenrådet där alla Tolgbor har rösträtt och är varmt välkomna!
NY I TOLGS SOCKEN? Bott här ett tag, men har inte riktigt koll på vad som finns och sker i Tolg? Välkommen på info-träff söndagen den 22 mars kl 15.00 i Föreningslokalen! Nummer 1 2015 På plats finns glada
Läs merDestination Läckö-Kinnekulle 31. Europeiska Vandringsdagar 13-16 maj 2016
Destination Läckö-Kinnekulle 31. Europeiska Vandringsdagar 13-16 maj 2016 Välkommen till Destination Läckö-Kinnekulle! Vi vill hälsa dig hjärtligt välkommen till Destination Läckö-Kinnekulle med Götene
Läs merNaturturism i Uppsala län
Slutrapport för projektstöd i landsbygdsprogrammet Projektnamn: Naturturism i Uppsala län - del 1 och 2 Foto: Frida Hedin, HS Konsult AB Frida Hedin 2010-05-10 HS Konsult AB Journalnummer: 2009-3403 Innehållsförteckning
Läs merProjektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: Bondens Mat i Uppland, org nr
Projektredovisning för Projektet Matturism i Uppland Journalnummer: 2011-6042 Bondens Mat i Uppland, org nr 769621-4233 Kontaktperson: Claudia Dillmann Tel.070-231 39 92 Saxen 214 Sättraby 760 31 Edsbro
Läs mer...mitt i småland MC-LED SÄVSJÖ
...mitt i småland MC-LED SÄVSJÖ & Sevärdheter Rastställen Start 1 Sävsjö camping En familjecamping i underbar miljö, här finns även campingstugor och vandrarhem med trevliga rum. Erbjuder minibutik, café,
Läs merFärdplan Gräfsnäs slottsruin & park
Färdplan Gräfsnäs slottsruin & park 2009-2011 Bakgrund I Gräfsnäsparken finns ett pågående arbete att utveckla parkens attraktionskraft. Det organiseras i den så kallade Gräfsnäsgruppen som består av representanter
Läs merMatrunda i norra Falkenberg - förslag nr 1
Matrunda i norra Falkenberg - förslag nr 1 Detta är förslag på en matresa i norra delen av Falkenbergs kommun. Nedan är färden beskriven i text och även en karta är bifogad, avståndet för hela resan, med
Läs merInnehåll Det här är No Limit Street Art Borås...5
Förord Det har varit mycket roligt att få arbeta med detta projekt och vi är glada över att No Limit mottagits så positivt av Boråsare såväl som besökare. Vi är överraskade över det stora mediala intresset
Läs merNu är det dags att söka sommarjobb på Jamtli
Nu är det dags att söka sommarjobb på Jamtli Är du intresserad av teater, musik, historia, undervisning, turism, jordbruk, djur eller skogsarbete? Tycker du om att arbeta med barnverksamhet? Är du intresserad
Läs merLansering av www.matvarden.se!
Livsmedelsstrategi för Sverige var med och påverka! För mat & dryck i Gävleborg NYHETSBREV NR 1 2015 MatVärdenvad gör vi 2015? Bra mat till fleroffentlig upphandling! Lansering av www.matvarden.se! Livsmedelsfrågan
Läs merSammanställning av statistik och kommentarer från medborgarna
Sammanställning av statistik och kommentarer från medborgarna 1. Statistik 1.1 Statistik över förslagslämnare Figur 1. Åldersfördelning av total andel förslag (196 st) Figur 2. Fördelningen på bostadsområde
Läs merRESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:
RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och
Läs merVästarvet kunskap, upplevelser och utveckling.
Västarvet kunskap, upplevelser och utveckling. Västarvets regionala tjänster Västarvets museer & besöksmål Vad innebär konventionen för Sverige? När Sverige ansluter sig till landskapskonventionen åtar
Läs merJubileumsresan till RIGA 2019
Jubileumsresan till RIGA 2019 För att fira att Radio Vikings Supporterklubb hade funnits i 25 år så arrangerades en specialgjord resa till RIGA för våra medlemmar. Vi åkte med M/S Romantika den 29 augusti.
Läs merSporthallen i Malmberget
Sporthallen i Malmberget Maria Holmström 1 Innehållsförteckningen Inledning. Syfte. Bakgrund. Mål. Min vision. Bilder på Sporthallen. Sid:3 Sid:3 Sid:4 Sid:5-6 Sid:7 Sid:8-9 2 Indelning Den här rapporten
Läs merResultat av turismenkät utförd under simmarhelgen 2014
Sid 1(6) Resultat av turismenkät utförd under simmarhelgen 2014 Det var 98 personer som svarade på enkäten, där fem ungdomar intervjuade gäster på tävlingsområdet. Svar som endast berör förhållanden med
Läs merUndersökning om resor i Sverige och utomlands i januari 2018
Undersökning om resor i Sverige och utomlands i januari 2018 2 Hjälp oss att underlätta bearbetningen av dina svar Enkäten läses maskinellt. När du besvarar enkäten ber vi dig därför att: Använda bläckpenna
Läs merMuntliga övningar till: Introducera Ord ISBN:
Muntliga övningar till: Introducera Ord ISBN: 978-91-47-11782-6 Här finns extra uppgifter till vare kapitel i boken. Alla dessa övningar är muntliga. Gör uppgifterna i par. I uppgifterna övar ni samma
Läs merHantverkare i Falkenbergs kommun
Hantverkare i Falkenbergs kommun Detta är förslag på besöksmål gällande hantverkare i Falkenbergs kommun. Nedan är hantverkarna beskrivna i kort text och även en karta är bifogad där alla är utsatta. Här
Läs merFokusgrupper diskuterar framtidsfrågor. Unga vuxnas tankar hjälper oss planera framtidens verksamhet
Fokusgrupper diskuterar framtidsfrågor Unga vuxnas tankar hjälper oss planera framtidens verksamhet Bakgrund Hösten 2011 sökte vi projektbidrag för att genomföra fokusgrupper med unga vuxna. Genom djupintervjuer
Läs merThe International Bioenergy Days, Trollhättan 2009 Västsvenska Turistrådet Karin Olsson Oktober 2009
The International Bioenergy Days, Trollhättan Västsvenska Turistrådet Karin Olsson Oktober Viktoriagatan 13, Box 568, SE-42 22 Göteborg, Sweden, Tel +46 31 75 95, Fax +46 31 75 95 1, www.turismensutredningsinstitut.se
Läs merVÄRDEFULL GEMENSKAP FÖR DIG VÄLKOMMEN TILL EN HELT NY DESTINATION
VÄRDEFULL GEMENSKAP FÖR DIG VÄLKOMMEN TILL EN HELT NY DESTINATION Mitt i Sverige, efter Hälsingekusten, ligger Glada Hudik. Den pittoreska hamnstaden med sjöbodar, sjömagasin och fiskarstaden med sina
Läs merINTERVJU MED PETER ERIKSSON, RESTAURANG LINNÉA OCH PETER, ÖRNSKÖLDSVIK
INTERVJU MED PETER ERIKSSON, RESTAURANG LINNÉA OCH PETER, ÖRNSKÖLDSVIK Linnéa Liljedahl och Peter Eriksson tar en paus på jobbet Vad är en talang, hur definierar du det? Att en utvecklar det en håller
Läs merKvinnligt företagande i Ydre
Kvinnligt företagande i Ydre Mötesplatser är en viktig pusselbit för att nytänkande och positiv energi ska skapas. Det är ju trots allt i mötet som det händer, en tanke läggs ihop med en annan och blir
Läs merUppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap
Uppdrag Affärsidé Vision Mål Strategier Budskap Visit Östergötland - för en Visit Östergötland är det nya namnet på det som tidigare hette Östsvenska turistrådet. Förutom att byta namn har vi även påbörjat
Läs merProjektplan. Sjuhäradskött ut på marknaden
Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektplan Sjuhäradskött ut på marknaden Projektnamn Sjuhäradskött ut på marknaden Projektidé Vi är ett nätverk sedan flera år tillbaka. Nätverket består av 8
Läs merSlutrapport för projekt
Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital
Läs merRegler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14
Regler för Riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening 2010-03-08 2013-11-14 Definitioner av begrepp i detta dokument: BeM Avser riksföreningen Bondens egen Marknad ideell förening. Medlem Medlem
Läs merResultat totalt Tyck till om Konsthallen 2019
Resultat totalt Tyck till om Konsthallen 2019 2019-06-26 1. Vilken utställning besöker du nu? Varde ljus 33 30 Mellan Konst & Verklighet 27 24,5 Vårsalongen 26 23,6 Kulturskolans bildelever 8 7,3 Bosse
Läs merVälkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar. Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant
Välkommen till arbetsgruppen Gröna Näringar Ulrika Algothsson, Leader Halland Inger Pehrson, kanslirepresentant Hur får vi Leaderprojekt som gör skillnad? Vad kan vi lära av de Leaderprojekt som har lett
Läs merKundutvärdering (Olaug Garborg)
Kundutvärdering (Olaug Garborg) Avresedatum: 2016 07 12 Destination: Portugal Azorerna Genom tropisk vegetation Hur många deltagare var ni i gruppen? Hur var boendet jämfört med dina förväntningar? g godkänner
Läs merSTOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009
STOR STOR AMATÖRUTSTÄLLNING 9 16 maj 2009 Viveka Gardahl, Ann Helen Bengtsson, Martina Eriksson, Eva Fresk, Helga Gudding Östman, Hans Karlsson, Sara Karlsson, Gunilla Karlström, Lennart Melin, Anette
Läs merFörskoleklass Bubblan
Sida 1 av 5 Skarpnäcks skola Förskoleklass Bubblan Bulleribock telenr: 0761291067 Bubblan telenr: 0761294382 Öppning och stängningsfritids telenr: 50815626 Veckobrev 30 mars 2012 för vecka 14, 16 och 17
Läs merPlan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun
1 Plan för kulturen och biblioteken i Markaryds kommun Markaryds kommun har skrivit en plan om kulturen och biblioteken i kommunen. Planen beskriver hur kommunen vill att det ska bli och vad kommunen ska
Läs merUpplevelseentreprenören med passion som drivkraft
Upplevelseentreprenören med passion som drivkraft Robin Åkerman är en entreprenör som drivs av att syssla med det han älskar, att skapa unika evenemang och möten mellan människor. Genom sin passion har
Läs merSeniorvecka i Botkyrka 2018 Frågeöversikt Sida 1 1 Var bor du? Flervalsfråga 2 Jag är? Flervalsfråga 3 Hur gammal är du? Flervalsfråga 4 Har du
Seniorvecka i Botkyrka 2018 Frågeöversikt Sida 1 1 Var bor du? Flervalsfråga 2 Jag är? Flervalsfråga 3 Hur gammal är du? Flervalsfråga 4 Har du besökt Seniorveckan tidigare? Flervalsfråga 5 Har du varit
Läs merGuideprogram 2015. Guidningar och utflykter i natur och parkmiljöer i Motala kommun
Guideprogram 2015 Guidningar och utflykter i natur och parkmiljöer i Motala kommun Välkommen ut i naturen! Årets program innehåller som vanligt en härlig blandning av guidningar och utflykter runt om i
Läs merBILAGA 6: Samtliga citat fråga 18
BILAGA 6: Samtliga citat fråga 18 Samtliga citat på frågan Vad i Sunne vill du rekommendera till andra? Antal Fryksdalsdansen 26 Vattenlandet 25 Mårbacka 19 Allt 18 Berättarladan 17 Västanå teater 15 Camping
Läs merVälkommen till. Forum Oskarshamn. Hotell - Vandrarhem - Konferenscenter - Stadsteater - Restaurang
Välkommen till Forum Oskarshamn Hotell - Vandrarhem - Konferenscenter - Stadsteater - Restaurang Hotell Rum Oscar är ett hotell med stjärnstatus. För att hela tiden hålla hög kvalitet är vi granskade av
Läs merSÖLVESBORG. - av naturliga skäl -
SÖLVESBORG - av naturliga skäl - Jag pendlar en halvtimme inåt landet. När jag kommer hem och öppnar bildörren känner jag lukten av hav, det är underbart. Jimmy, 42 år värme och engagemang Sölvesborg är
Läs merHelges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars.
Helges resa till Holland i mars 2010 Onsdag den 24 mars. Nu är jag på väg till Holland. Här står flygplanet som jag ska åka med till Schiphol i Amsterdam. Jag tycker att planet ser väldigt säkert ut. Sådär
Läs merSol och vår ORDLISTA LÄSFÖRSTÅELSE ÅSA ÖHNELL ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN
ARBETSMATERIAL FÖR ELEVEN ÅSA ÖHNELL ORDLISTA otrogen (sida 6, rad 10) träffat andra kvinnor (eller män) efterlyste (sida 6, rad 16) sökte efter, frågade efter, kanske på teve och i tidningar inte råd
Läs merNominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista
Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare: Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Hans Wiklander Journalnummer:
Läs merVATTENRIKET 2011 VATTENRIKET 2011. Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun
VATTENRIKET 2011 Utförd av Resurs AB, Februari 2012 på uppdrag av Kristianstads kommun SAMMANFATTNING Totalt gjordes det 148 250 besök i Vattenriket under 2011. Juli månad toppar med över 22 000 besök.
Läs merProjekttid: 2013-01-27-2013-09-30.
1 (5) Slutrapport för Leader-checken Textrakt Mollaryd (Ursprungligen: Mollaryd Textstation) Datum: 2013-08-21.. Diarienummer: 2008.008 CA.. Projekttid: 2013-01-27-2013-09-30. Kontaktpersoner i projektet:
Läs mer