Se upp! Om bildförståelse och visuell kommunikation
|
|
- Viktoria Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ä ê ~ ê Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Se upp! Om bildförståelse och visuell kommunikation Om bildförståelse och visuell kommunikation Det är först när vi får svårigheter att förstå en äldre bild som vi inser hur präglade vi är av vår egen tids bildkonventioner. I vår vardag möter vi tusentals bilder från olika medier. De flesta ingår i den västerländska bildtraditionen och är fyllda av kulturella koder och budskap. Vi behöver därför lära oss att analysera och därmed avkoda olika typer av bilder. Utifrån Nationalmuseums unika samlingar kan vi visa på paralleller mellan "nu" och "då" och se hur mening konstrueras i vår visuella kultur. Betraktandet är en del av en meningsskapande process och det är därför viktigt att diskutera hur det förflutna kan vara en del av det närvarande. På så sätt kan elevernas förståelse av den egna samtiden fördjupas. Syfte Fokus är på bildförståelse, identitet och kroppsspråk. Meningen är att ge både lärare och elever visuella redskap som kan hjälpa dem att nå ett mer kritiskt bild- och formseende. Det är viktigt att sätta betraktaren i centrum, hur den personliga erfarenheten/historien och faktorer som genus, sexualitet, sociokulturell bakgrund, ålder och etnicitet påverkar hur vi uppfattar bilder. Även konstnärer är betraktare och påverkade av sin tids bildkonventioner. Både gamla och nya konstverk och massproducerade bilder analyseras. Metod Lärare och elever gör tillsammans övningarna NÓR. Bildanalyser, rollspel och praktiska uppgifter varvas i en fortlöpande process som tar ca NOM minuter. Material Mobiltelefoner och/eller digitalkameror, dator och projektor. Material till collage, så som tidningar och tidskrifter, foton, sax, lim, kartong eller stora pappersark. N
2 Giuseppe Arcimboldo (NROTÓNRVP), Advokaten, Ulrich Zasius, NRSS För läraren: Blicken och det ömsesidiga igenkännandet Vi har valt att börja övningarna om bildförståelse med en målning som vid första anblicken ser lätt ut att analysera men som sedan visar sig vara svår att avkoda/tyda. Be därför eleverna att tillsammans (hela gruppen) diskutera porträttet av Advokaten. Låt dem ge en detaljerad beskrivning. Vad är det första de ser? Mannens näsa, kinder (ett kycklinglår, mun (fiskmun) och haka (fiskstjärt). Vad är hans öga konstruerat av? Kan alla verkligen se att hans näsa är sammansatt av en liten fågelunge vars huvud är mannens öga och vars vingar är hans ögonbryn.. Se Övning NK Till att börja med kommer de då att sannolikt försöka se och beskriva figuren som en människogestalt, trots att den ju är sammansatt av djur och olika slags föremål. Det kan bero på att vi lär oss att avkoda ansikten mycket tidigt i livet. Blicken och mötet med ett annat ansikte är grundläggande för vår förmåga att tolka verkligheten. Relationspsykologer menar att strävan efter kontakt utgör människans främsta drivkraft. Det lilla barnet föds med en förmåga och önskan att relatera till omvärlden. Betraktandet är en viktig del i denna process, där vi aktivt engagerar oss och skapar oss själva i samspel med andra. Detta är en del av en meningsskapande process där bild- och formseende ingår. Barnet använder det egna bildskapandet som ett av många språk för att tolka och förstå omvärlden. Det är därför viktigt att ni som lärare inte behandlar skolbarn som miniatyrkonstnärer. De ska istället uppmuntras att använda hela sin fantasi och lära sig hantera olika visuella redskap under sin skoltid. Övning N Beskriv bilden. Vad föreställer den? Titta noga på ansiktet. Av vad är det uppbyggt? Beskriv figurens ansiktsuttryck och blick. Titta på kroppen. Av vad är den konstruerad? Vad får ni för intryck av den här figuren? Det är viktigt att eleverna lyssnar på varandras olika iakttagelser och reflektioner. Diskutera varför vi upplever figuren som ett ansikte, trots att det är sammansatt av så vitt skilda föremål. O
3 Jan Massys ENRMVÓNRTRFI Venus eller Flora, NSQU Julius Kronberg ENURMÓNVONFI Jaktnymf och fauner, NUTR Eva Saro (NVRT ), Mediacollage, OMMQ För läraren: Genusperspektiv och "den manliga blicken" Syftet med övningen är att diskutera hur bilder inte bara är en del av en ideologi, utan att de också skapar den. Läs först följande text och be sedan dina elever att tillsammans analysera bilderna ovan. Det är viktigt att jämföra och visa de tre bilderna intill varandra. I Julius Kronbergs målning från NUMMJtalet skolas nämligen betraktaren, genom att följa faunernas exempel, att se på den nakna "Jaktnymfen utifrån en heterosexuell voyeristisk blick. En jämförelse mellan den vilande nymfen och Jan Massys Venus Cythereia från NRMMJtalet visar trots att poserande kvinnor är en del av den västerländska bildtraditionen att Kronbergs nymf är målad utifrån ett mer passivt och objektifierande betraktelsesätt. Eva Saros collage visar att vi idag har ett ännu mer sexualiserat perspektiv i vår visuella kultur. Nuförtiden skildras också män som sexobjekt, medan kvinnors kroppar styckas upp och presenteras som kommersiella varor, utifrån en "penetrerande blick. Med hjälp av nutida massmediabilder kan vi se hur bildkonventioner och stereotyper har konstruerats och hur reklamens och konsumismens bildspråk inverkar på hur vi kodar kön. Det är viktigt att tala om könsroller och normer för att inte hamna i dikotomin manligt/kvinnligt. Den manliga normen har varit förhärskande när det gäller hur män och kvinnor har framställts i konsten. Under historiens gång har synen på kön och genus, socialt kön, varit föränderlig. Normerna är ständigt närvarande men vi går inte omkring och är en norm utan vi förhåller oss jämnt till dem. Den position vi intar i förhållande till normerna är beroende av många faktorer och sambanden dem emellan. Klass, sexualitet och etnicitet påverkar, men också ålder, geografi och nationalitet. P
4 Mytologiska och historiska motiv med nakna poserande kvinnofigurer förekommer ofta inom den västerländska bildkonsten sedan NQMMJtalet. Den manliga normen har präglat bilden av kvinnan. Hon framställs som ett skönt objekt för betraktelse. Därmed uppstår ett perspektiv där den manliga blicken och kvinnlighet står för olika positioner. Betraktaren av bilderna tilldelas därmed ofrivilligt den heterosexuella manliga blickens position som ett aktivt iakttagande subjekt: subjekt/objekt iaktta/bli sedd aktivitet/passivitet Men det finns en avgörande skillnad mellan de bilder som målats före och efter NUMM-talet. Bilderna har en intimare karaktär under den första perioden. Verken hängdes i furstens privata rum. De skildrade ofta en mätress i mytologisk förklädnad, som i Jan Massys Venus eller Flora från NRSN. Men perspektivet handlar här mera om rätten att äga och betrakta kvinnan än om sexuell lust. På NUMM-talet flyttades naketmåleriet ut i det offentliga rummet. Kvinnan blev nu ett tecken för det sexuella begäret. Perspektivet i bilderna förändrades och positionerna blev: voyeurens/exhibitionistens I slutet på NUMM-talet sker därmed i västerlandet en förskjutning i mansnormen, från patriarkatets till manssamhällets blick. Då bröts patriarkatets anspråk på givandet och ägandet av liv. Den livgivande fadern förändras till sexualdriftens mansroll, från liv till lust. I vår del av världen övergick patriarkatet gradvis i ett manssamhälle. Övning O Låt eleverna arbeta med följande bildanalysfrågor till Jaktnymf med fauner, i grupper om O och O eller P och P. Det är viktigt att göra en analys av bildernas komposition för att förstå hur vi tränas att avkoda bilder på ett visst sätt: Beskriv bilden. Vad föreställer den? Titta på den nakna kvinnans kropp. Var i bilden är hon placerad? Hur ligger hon? Hur tolkar ni hennes ställning/pose? Hur är hon målad? Beskriv ljuset, färgerna och miljön omkring henne. Kan ni hitta symbolen för den frånvarande jägaren? Nymfen är en bland flera av hans jakt troféer, vilka? Högst upp till vänster i bild syns två fauner. Vad gör de? Hur tolkar ni deras ansiktsuttryck. Vad har de för funktion? Varför har konstnären tagit med dem tror ni? Vad är syftet med målningen? Vad väcker den för associationer, tankar, känslor hos er? Jämför Jaktnymfen med Jan Massys målning Venus och Eva Saros reklamcollage. Arbeta tillsammans i helklass eller i mindre grupper: Q
5 Beskriv bilderna av Venus och Eva Saros reklamcollage. Diskutera likheter och skillnader i hur kvinnorna på dessa tre bilder är framställda. Titta på, jämför och diskutera till exempel: Ansiktsuttryck. Hur kropparna är framställda. Kroppsspråk/poser. Miljöer (var är kvinnorna avbildade, hur påverkar det tolkningen av verket?) Blickar (jämför både blickar inom målningarna, vem tittar på vem eller vad, och vår blick som betraktare av konstverket, fundera till exempel på om spelar det någon roll vem (man/kvinna/ung/gammal/heterosexuell/homosexuell etc.) som betraktar bilderna. Diskutera objektifieringen av kvinnokroppen och den manliga blickens betydelse för den västerländska traditionen. Ta hjälp av följande frågor: Om vi bytte ut kvinnorna i de här bilderna mot män, skulle det förändra er uppfattning/ tolkning av bilderna? I så fall på vilket sätt? Vad beror det på tror ni? Finns det likheter respektive skillnader mellan hur man framställde nakna kvinnokroppar på NRMMJtalet, NUMMJtalet och i dag? Vad beror de på i så fall tror ni? Jämför med porrbildstraditionen och diskutera utifrån vems perspektiv den typen av bilder är konstruerade Hur skulle man istället kunna konstruera en bild som inte förvandlade kvinnan till ett passivt objekt utan som bejakade hennes egen sexualitet? R
6 För läraren: Porträtt Idag tar vi ny teknik till hjälp för att relatera till omvärlden. När dina elever arbetar med bildförståelse är det viktigt att poängtera att de ska göra det i samspel med andra. Många brukar ta foton av kompisarna med sina mobiltelefoner, och delar sedan med sig genom att sms:a dem till andra vänner eller lägga ut dem på nätet, på Facebook till exempel. Blicken och mötet med ett annat ansikte är som redan nämnts grundläggande för vår förmåga att tolka verkligheten. Strävan efter kontakt, förmågan att knyta an till andra, utgör människans främsta drivkraft. Betraktandet är en viktig del i denna process, där vi aktivt engagerar oss och skapar oss själva i samspel med andra. Låt dina elever därför ta foton av varandra och diskutera dem efteråt. Övning P Dela upp eleverna i grupper om Q eller R. Låt dem pröva att ta en vanlig kompisbild, en poserad bild (för vems blick?), en dokumentär bild och om möjligt en bild i smyg. Samla sedan grupperna och diskutera vilka bilder de tycker bäst om och varför de vill visa dem för andra? Ur vilket könsperspektiv är de tagna? Vad berättar bilderna? I mötet med andra kan gruppdiskussioner bidra till en mängd olika berikande betraktelsesätt, förutsatt att du som lärare intar rollen som moderator och aktivt stimulerar dina elever till dialog. S
7 Alexander Roslin, Brukspatron John Jennings med bror och svägerska, NTSV För läraren: Genus och rollspel I det här grupporträttet blir vi inbjudna till NTMMJtalets androgyna rollspel. Brukspatron John Jennings själv sitter längst fram i röd sammetsdräkt och visar stolt upp sina släktingar med en yvig gest det är som en slags teater. Hans svägerska, pianisten Jeanne Elises, raka hållning, och de båda brödernas eleganta gester berättar hur vår kropp och våra rörelsemönster också formas av tiden vi lever i. Under NTMMJtalet var det korsetter, olika ceremoniella ritualer och obligatoriska övningar i balett vid hovet. Sådana övningar var gemensamma för män och kvinnor och präglade kropparnas rörelsemönster. Rollspel och maskerad var något som fascinerade NTMM-talets överklass. Det som vi idag ser som den kvinnliga normen, som "femininitet", var på NTMMJtalet ett ideal för både män och kvinnor. De var sminkade, bar pudrade peruker och rikligt broderade kläder. Det finns stora likheter mellan vår tids fokusering på ytan och NTMMJtalets elitkultur som var präglad av lyx och konsumtion. Detta aristokratiska skönhetsideal som i vår tid uppfattas som androgynt och könsöverskridande, har sina rötter i den europeiska hovkulturen. De var ett uttryck för en form av social koreografi som strävade efter att balansera kropp, rörelseuttryck och dräkt till en perfekt bild. Grace och skönhet var lika mycket en manlig kvalitet. Det som idag uppfattas som den kvinnliga klassiska balettdansösens kroppsspråk härstammar från den franska hovkulturen, i synnerhet Ludvig XIV:s egen iscensättning av kungarollen. Det är först under NUMMJtalet vi får en total åtskillnad mellan könsnormerna, när männen hänvisas till det offentliga och kvinnorna till det privata rummet. I mötet med Roslins porträtt från NTMMJtalet får vi syn på hur präglade vi är av vår egen tids könsnormer och heteronormativitet, och inser att konventionerna är i ständig förändring. Övning Q Titta tillsammans på Roslins porträtt av familjen Jennings. Uppmana eleverna att härma kroppsspråket hos figurerna i Alexander Roslins bild. Be dem att hålla händerna som figurerna gör visst är det ovant för att inte säga svårt det kräver övning! På vilket sätt brukar eleverna själva sitta och T
8 röra sig? Låt dem använda en digitalkamera som hjälpredskap i rollspelandet fördjupa bildanalysen genom att förstå genom att göra metoden. De kan då uppleva skillnaden mellan hur det bokstavligen känns i kroppen när man intar en särskild position jämfört med när den enbart kan ses utifrån. Dela upp eleverna i grupper om T eller U. Välj ut tre personer i varje grupp som skall försöka härma kroppsspråket hos figurerna i bilden. Det är viktigt att eleverna leker med olika könsroller, kanske om möjligt även prövar på crossdressing. Låt de andra i gruppen vara regissörer och se till att posen/kroppsspråket blir så likt som möjligt. Använd en digitalkamera som hjälpredskap i rollspelandet pröva olika poser och diskutera med utgångspunkt från kamerabilden vad som blir bäst. Gör en nutida version av samma målning och ta ett jämförande foto. Diskutera sedan tillsammans hur föränderliga genusnormerna har varit genom historien. Jämför sedan fotona från övning O och P med Roslins porträtt. Titta på kroppsspråk, kläder och smink. Vad har de för funktion? Finns det några likheter mellan dagens manlighets respektive kvinnlighetsideal och det/de som framställs i de äldre bilderna? NTMMJtalets elit var modefixerade, frossade i exklusiv mat och älskade rollspel känns det igen? Vad skulle ni beskriva som lyxkonsumtion idag? U
9 Eva Saro (NVRT ),Media Modell V Skin Fiction Media Modell X Wrinkles Make the Man/Rynkorna gör mannen För läraren: Collage ett nyttigt redskap för att skärpa bildseendet Genom att titta på nutida massmedia bilder kan vi skapa medvetenhet om hur bildkonventioner och stereotyper konstrueras, och om hur de påverkar vår tolkning. Därmed får vi en bättre förståelse för reklamens och konsumismens bildspråk och dess inverkan på hur vi kodar kön. Om vi betraktar förebilderna i äldre tiders konst har vi som redan sagts möjlighet att se hur genusnormerna för maskulinitet och femininitet har förändrats i den västerländska traditionen. Betrakta konstnären Eva Saros collage i bild S och T och diskutera vår tids media stereotyper som utgår från västerländska skönhetsideal trots att vi lever i en global kultur. Ett exempel är kvinnors hudfärg: jämför kosmetikaindustrins annonser för män och kvinnor. Den vita och ljusa hyn står idag för femininitet för skönhet, renhet och ungdom. Det är ett uttryck för konsumismens klonade människoideal där man bland annat genom kirurgiska ingrepp, formar och skär för att anpassa sig till tidens skönhetsstereotyper. Men idag söker reklamen också att göra mannen till ett objekt, nu skolas även män in i att bli ängsliga konsumenter på en ständigt expanderande marknad. Om vi samlar och jämför bilder kan vi sedan, som en nutida Sherlock Holmes, aktivt börja iaktta de kompositions- och värdemönster som bygger upp en bild. Medan ni håller på med att samla ihop och välja ut massproducerade bilder för att kunna studera dem, kan det vara bra att göra en djupdykning ner i det visuella budskapets många skikt. Det går lättast om vi kliver i skorna på dem som avbildas, och så noga som möjligt försöker härma deras kroppsspråk eller ansiktsuttryck. Ni kan därmed fördjupa bildanalysen genom rollspel, förstå genom att göra metoden, som gör det lättare att avslöja könsstereotyper eller att uttrycka vaga och obestämda känslor. Det är en dimension som vi ofta missar när vi med bara blicken zappar omkring i det dagliga bildflödet. Det viktigaste är att V
10 finna bilder med ett gemensamt tema. Kanske det är en kroppsställning, ett ansiktsuttryck, en symbolisk färgsättning eller någonting som har att göra med själva iscensättandet av bilderna som ni fastnar för. Det är viktigt att sänka hastigheten i seendet och bli mera observant på detaljer. Vi upptäcker till exempel att en avfotograferad hand kan ha blivit omsorgsfullt retuscherad, för att dölja rynkor och ådror. Samma sak när det gäller hur ögon skildras i reklambilder. Med andra ord: det är inte bara en hand eller ett öga i största allmänhet, utan det är en fotoarrangerad verklighet. Övning R Om vikten av att samla och jämföra bilder ur tidningar och tidskrifter för att sedan aktivt iaktta de kompositions- och värdemönster som bygger upp en bild Be eleverna att ta med sig några tidningar och tidskrifter som de själva brukar läsa eller sådana som används av syskon eller föräldrar. Tidningar där det finns mycket figurbilder. Läs tillsammans igenom texten ovan (ligger separat hand-out). Låt sedan eleverna bläddra igenom tidningarna och välja ut några bilder till ett collage. Gör ett collage som underlättar för de andra att känna igen de upprepningar som skapar bildstrukturerna. Det viktigaste är att finna bilder med ett gemensamt tema. Kanske det är en kroppsställning, ett ansiktsuttryck, en symbolisk färgsättning eller någonting som har att göra med själva iscensättandet av bilderna som eleverna fastnar för. De kan också göra motbilder till nutidens media stereotyper typ fjortis, blondinbella, backslicker eller nörd. Det som stereotyperna förnekar är att vi människor faktiskt är olika. Å andra sidan hjälper de oss i viss mån att kommunicera med varandra. Låt eleverna diskutera tillsammans i mindre grupper eller i helklass: Diskutera positiva och negativa faktorer hos reklamens stereotyper. Om ni tänker på kvinnor i modevärlden, i musikkanalerna i TV eller i de flesta porrfilmer: vilka skäl tror ni ligger bakom de olika skönhetsidealen för kvinnor? Varför visas männen mera sällan nakna än kvinnorna? Hur påverkas vi omedvetet av visuella budskap och de normer som döljs i dem? Hur påverkar de genusrelaterade stereotyperna er som individer? Analysera hur vi alla är mer eller mindre låsta i nutidens könsrollstänkande och uppdelning en i manligt och kvinnligt. På vilket sätt kan man vara mera androgyn och könsöverskridande? Vilka andra kulturer känner ni till, idag eller i det förflutna, där männen till det yttre är mer uppseendeväckande än kvinnorna? NM
11 Lästips Margareta Gynning. Se upp! Om bildförståelse och visuell kommunikation. Utställningskatalog, Nationalmuseum OMMQ. - Nu och då. I skärningspunkten mellan yta och kropp. Sid NONÓNOR Alexander Roslin. Utställningskatalog, Nationalmuseum OMMT. - Se även Lärarhandledning och litteraturlista om Alexander Roslin. Bildförståelse Se mer om hur vi människor lär oss relatera till omvärlden i Jessica Benjamins The bonds of love. Psychoanalysis, feminism and the problem of domination. London NVVM. Yvonne Eriksson mfl. Möte med bilder. Lund OMMQ. Makt och kön Thomas Laquer. Om könens uppkomst: hur kroppen blev kvinnlig och manlig. Stockholm NVVQ. Kjell Lekeby. Kung Kristina drottningen som ville byta kön. Stockholm OMMM. Kön och blick Nina Björk. Sireners sång. Tankar kring modernitet och kön. Stockholm OMMM. Sara R. Cohen. Art, dance and the body in French culture of the ancien regime. Cambridge OMMM. Tamar Garb. Bodies of modernity: figure and flesh in fin-de-siècle France. London Fatima Mernissi. Shahrazad reser västerut: olika kulturer, olika harem. Stockholm OMMO. NN
Se upp! Om bildförståelse och visuell kommunikation
Se upp! Om bildförståelse och visuell kommunikation Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i
Läs merFormen i Sverige NRMMOMMM
ä ê ~ ê Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Formen i Sverige NRMMOMMM Målgrupp gymnasiet Vi lever i en konsumtionskultur där den ena inredningstrenden avlöser den andra i en allt snabbare takt. På nätet, i livsstilsmagasin
Läs merBildanalys. Introduktion
Bildanalys Introduktion Ett konstverk kan läsas på många olika sätt, ur flera olika perspektiv. Det finns inte en bestämd betydelse utan flera. Utgångspunkten för all tolkning är den personliga, egna upplevelsen,
Läs merBildanalys. Några frågor: 1. Varför fotograferar vi? 2. Varför visar vi våra bilder för andra? Det handlar om allmänmänskliga behov...
Bildanalys Några frågor: 1. Varför fotograferar vi? 2. Varför visar vi våra bilder för andra? Det handlar om allmänmänskliga behov... Fråga1 har många olika svar. Några är: Vi vill dokumentera livet, händelser
Läs merCarl Larsson vänner & ovänner
Carl Larsson vänner & ovänner Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen, i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Våra lärarhandledningar är ett hjälpmedel
Läs merOlika sätt att se om bildanalys. 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall
INNEHÅLL 7 19 41 55 75 95 4 Förord Olika sätt att se om bildanalys 8 En metodisk verktygslåda för bildanalys 15 Exempelanalys : Marcus Larson Småländskt Vattenfall Kroppsuppfattning, skönhetsideal och
Läs merReKo Bildanalysen steg för steg
ReKo Bildanalysen steg för steg Denotation (bildbeskrivning) - Vad är det som skildras? - Vad ser vi i bilden: människor, saker, miljöer etc.? - Hur ser de/det ut? - Hur är bilden tagen: färg, ljus, bildvinkel,
Läs merUPPLEVELSEN ÄR DIN. Om att se dans tillsammans med barn och unga
UPPLEVELSEN ÄR DIN Om att se dans tillsammans med barn och unga Den här foldern vänder sig till dig som vill uppleva dansföreställningar tillsammans med barn och unga. Du kanske är lärare, leder en studiecirkel
Läs merKonstpedagogiska Program 2012. Hogstadiet & Gymnasiet
Konstpedagogiska Program 2012 Hogstadiet & Gymnasiet Upplev, skapa och kommunicera Bror Hjorths Hus erbjuder visningar på olika teman utifrån konstnären Bror Hjorths konst eller med utgångspunkt i de tillfälliga
Läs merHANDLEDNING PERFECT GIRL
HANDLEDNING PERFECT GIRL TILL PEDAGOGEN Perfect Girl är en kortfilm på fyra minuter utan dialog eller dramatisk handling. Detta gör att den är lämplig att använda som diskussionsunderlag eller introduktion
Läs merNationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild.
Nära och fjärran Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Våra lärarhandledningar är ett hjälpmedel för skolan
Läs merPorträtt och identitet: om Alexander Roslin
Porträtt och identitet: om Alexander Roslin Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten i en visning
Läs merKONSTpedagOgiSKT program 2012 BROR HJORTHS HUS
KONStpedagogiskt program 2012 BROR HJORTHS HUS LÄR, UPPLEV OCH UTVECKLAS bror hjorths hus Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper i olika åldrar och med olika förutsättningar. Vi arbetar
Läs merkonstpedagogiska program 2013 Högstadiet - Gymnasiet
konstpedagogiska program 2013 Högstadiet - Gymnasiet Bror Hjorth ÅRSKURS 7-GYMNASIET - Mitt liv i konsten Bror Hjorth räknas som en av 1900-talets största svenska konstnärer. I Bror Hjorths Hus lär du
Läs merbror hjorths hus konstpedagogiskt program 2013 bror hjorths hus konstpedagogiska program 2013
konstpedagogiska konstpedagogiskt bror program program hjorths 2013 2013 hus bror hjorths hus bror hjorths hus Upplev, skapa och kommunicera Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus vänder sig till grupper
Läs merFakta om: Titel: Banvakten, 1884 Konstnär: Laurits Andersen-Ring (1854 1933, Danmark)
Faktablad, övningar och bilder till kursprovet HT 2011 Fakta om: Titel: Den förlorade sonen, 1885 Konstnär: Georg von Rosen (1843 1923, Sverige) Konstnären Georg von Rosen var greve, professor och direktör
Läs merKONSTPEDAGOGISKA PROGRAM BROR HJORTHS HUS 2009
KONSTPEDAGOGISKA PROGRAM BROR HJORTHS HUS 2009 VÄLKOMMEN TILL BROR HJORTHS HUS Bror Hjorths (1894-1968) röda trähus i Kåbo är ett litet men innehållsrikt konstnärsmuseum. Här hade konstnären sitt hem och
Läs merIdrott, genus & jämställdhet
Idrott, genus & jämställdhet Elittränarutbildningen 4 oktober jenny.svender@rf.se Centrala teman Könsnormer inom idrotten Så blir vi till Genus kroppslighet Sexualisering inom idrotten Genus - ledarskap
Läs merViktoriaskolans kursplan i Bild I år F arbetar eleverna med:
I år F arbetar eleverna med: År F bildkonstnärer och deras verk. - de vanligaste färgernas namn - olika material såsom kritor av olika slag, vattenfärg, tyg, garn och lera - träna på att använda sax och
Läs merLgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Christina Wahldén Vad handlar boken om? Boken handlar om Jojo, som är tillsammans med Ivar. Ivar gillar att ta bilder av Jojo, när hon är lättklädd eller naken. Han lovar Jojo, att
Läs merKonstpedagogik i Bror Hjorths Hus
Konstpedagogik i Bror Hjorths Hus Visningar och verkstäder i Bror Hjorths Hus är gratis för förskolor och skolor. Alla elever är välkomna, vi anpassar programmen efter din grupps förutsättningar. Vi ser
Läs merBild 9A; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt
Åsa Drape Ulander, ht-12 ; Arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt I arbetsområdet Människan; porträtt och självporträtt kommer vi att träna på att lära oss se ansiktets proportioner genom
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
SIDAN 1 Författare: Kåre Bluitgen Vad handlar boken om? Boken handlar om Axel, som inte har råd att ha de dyra märkeskläderna som många i klassen har. Han blir retad för hur hans kläder ser ut. Axel fyller
Läs merTema OW Självporträtt
Ü ~ å Ç ä É Ç å á å Ö Tema OW Självporträtt Vad säger mitt val av ryggsäck, mina kläder, min samling av suddgummin om mig? Under detta tema får barnen reflektera kring hur man använder saker för att kommunicera
Läs merBland sådant som kan vara särskilt relevant för årskurs 1-6 tar utställningen till exempel upp:
Varför ska vi besöka utställningen Sveriges Historia? Utställningen behandlar tiden från år 1000 till vår egen tid och gestaltar varje århundrade i från varandra olika scenbilder. Genom utställningen löper
Läs merMänniskans möte med den mänskliga kroppen. Ett pedagogiskt studiematerial
Människans möte med den mänskliga kroppen Ett pedagogiskt studiematerial Inledning I dag så påverkas vi medvetet och omedvetet av yttre ideal. Ofta så glömmer vi bort att ställa frågan till oss själva
Läs merKursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135
Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att
Läs merBara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan
Bara vara vanlig? En storyline om HBT, heteronormativitet och sexuell läggning. Sanna Ranweg, 2006, för projektet Under ytan 1. Familjen Hur kan en familj se Brainstorm i grupp, Grupp om 4-5 En första
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs merArbetsblad för gymnasiet Passioner
Känslor i konsten Arbetsblad för gymnasiet Passioner Känslor har skildrats i västerländsk konst sedan antiken. De många olika tolkningar och motiv där känslor spelar en roll visar att känslolivet har setts
Läs merDödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag?
Dödskallar, dukade bord och andra saker Tema 2: Vem är jag? Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Möt konsten
Läs merLärarmaterial SPRING, AMINA! Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor enligt Lgr 11: Förmågor: Författare: Annelie Drewsen
SIDAN 1 Författare: Annelie Drewsen Vad handlar boken om? Boken handlar om Amina, som bor i ett boende för flyktingar. Hennes bror dog av ett skott, när de bodde i Somalia. Hennes mamma flydde till Kenya,
Läs merFlickor, pojkar och samma MöjliGheter
Malin Gustavsson Flickor, pojkar och samma MöjliGheter hur du som förälder kan bidra till mer jämställda barn Alla barn har rätt att uppleva att de duger precis som de människor de är. Det ska inte göra
Läs mer3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll
3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande
Läs mer2009-01-13 Bild Ämnets syfte och roll i utbildningen Mål att sträva mot
Bild 2009-01-13 Ämnets syfte och roll i utbildningen Bilder har framställts och införlivats med människans språk- och begreppsvärld genom hela hennes kända historia. Bild och bildkonst ger därför unika
Läs merFramställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merRomantiken. ~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç
~ ê Ä É í ë Ä ä ~ Ç Romantiken Till skillnad från upplysningen, som betonade förnuftet, hävdade romantikerna att det var känslan som var kärnan i tillvaron. Använd era känslor och associationer när ni
Läs merFysisk planering och genus. Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola
Fysisk planering och genus Carina Listerborn Inst. för urbana studier Malmö högskola Varför genusperspektiv på planering? Vision: att skapa en jämställd framtid utifrån en ojämställd samtid Praktik: planeringens
Läs merUKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN
UKIYO-E BILDER FRÅN DEN FÖRBIFLYTANDE VÄRLDEN Värmlands Museum visar Japanska Träsnitt Under utställningen Bilder från den förbiflytande världen, där ett 50 tal träsnitt visas, vill vi berätta om konstnärerna,
Läs merLeonardo da Vinci och människokroppen
Leonardo da Vinci och människokroppen När vi läser om renässansen, är det självklart att studera Leonardo da Vinci eftersom han behärskade så många områden och kom att prägla mycket av det som vi referar
Läs merVÄSSA BLICKEN. Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken
VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken photospin.com VÄSSA BLICKEN Praktiska tips om hur du kan tolka scenens bilder och tecken Lisa Lindén, genusvetare och dramaturg,
Läs merSvenska, samhällskunskap, historia, religion och klasstid.
1 Visste du Material Time Age B5 20 min 13-15 Nyckelord: likabehandling, könsidentitet, hbt, mänskliga rättigeter, normer/stereotyper, skolmiljö Innehåll Materialet består av ett frågeformulär med frågor
Läs merArbeta vidare. Har ni frågor får ni gärna kontakta oss på stadskontoret.
Arbeta vidare Utställningen HON, HEN & HAN visar hur normer kring kön påverkar våra handlingar och våra val. Den belyser också hur vi kan tänka annorlunda och arbeta för att förbättra situationen för både
Läs merKlimatrådet Grafiskt manér
Klimatrådet Grafiskt manér Igenkänning och trovärdighet Klimatrådet är ett nätverk bestående av vitt skilda organisationer från offentlighet, näringsliv och idéburen sektor. En del i att knyta ihop rådets
Läs merLärarmaterial. Ninas nya syster. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Marie Duedahl
SIDAN 1 Författare: Marie Duedahl Vad handlar boken om? Ninas föräldrar är skilda och hennes mamma har träffat en ny kille som heter Jonas. Jonas har en dotter som heter Tuva. Nina har alltid velat ha
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen
Läs merMed blicken på bilden
Med blicken på bilden om vad vi ser och varför Sammanställning av föredraget för Sveriges Konstföreningar Grafikens Hus, 29 maj 2010 Christel Copp Om bildskapande Människan har i alla tider sökt olika
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Vad är sex? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Vad är sex? problematiserar bilden av sex som endast vaginalt penetrerande samlag och vidgar perspektiven. Berättelsen tar också upp oro över samlagsdebuten, förväntningar
Läs merNationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild.
Stolthet och fördom Nationalmuseums samlingar kan användas på många olika sätt i undervisningen i bland annat svenska, historia, samhällskunskap och bild. Våra lärarhandledningar är ett hjälpmedel för
Läs merSKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16:
SKAPANDE SKOLA LÄSÅRET 2015/16: Att Mima Hösten Att Mima Vintern RESPEKT - att se sig själv & andra genom mim Former & Fantasi Kroppens Fantasi Did I Really? Hej! Vi har under de senaste fem åren arbetat
Läs merKvibergsnässkolan. Individuell Utvecklingsplan. Skriftligt omdöme för. Elevens namn
Kvibergsnässkolan Individuell Utvecklingsplan Skriftligt omdöme för Elevens namn Termin Träningsskolan I läroplan för det obligatoriska skolväsendet står att läsa: Skolan ansvarar för att varje elev som
Läs merDet är svårare än vad man tror så enkelt är det
Det är svårare än vad man tror så enkelt är det Skillnaden mellan att göra en uppdragsbild eller en egen bild är väldigt enkel för mig. Med mina egna bilder är jag uppdragsgivare, det är min egen berättelse
Läs merMed blicken i spegeln. Mija Renström
Med blicken i spegeln Mija Renström WORKSHOP 2011: HANINGE KONSTHALL BLÄCKSTRÅLEUTSKRIFT 110 x 200 cm Mija Renström utforskar i det här projektet relationen mellan bild och självbild. I tre nya verk undersöker
Läs merKommunika)on som verktyg inom ledarskap
Kommunika)on som verktyg inom ledarskap Vad är kommunika)on? Ordet kommunika)on kan härledas från la)nets communicare som betyder dela, meddela, förena, göra gemensamt. Mo#agaren är avgörande I all kommunika)on
Läs merDEL 3. Könsnormer i bildspråket
DEL 3 Könsnormer i bildspråket Text: Elisabet Jonsved, Elin Jönsson och Statens medieråd Form: Intellecta Omslagsfoto: Johan Bävman Statens medieråd 2017 2 DEL 3 Praktisk bildanalys byt plats! I del 3
Läs merMEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER
MEDIAUPPGIFT GJORD AV: HANNA WIESER Vad är massmedia? Media är ett sätt att ge människorna information och kunskap om världen. MEN HUR FÅR MAN UT INFORMATION DÅ? Genom bl.a. TV, datorer, internet, tidningar,
Läs merFakta om Marcus och Martinus
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? Boken handlar om tvillingarna Marcus och Martinus. Du kommer att lära dig massor av fakta om killarna. Du kommer bland annat att få svar på följande frågor:
Läs merNär du går runt i utställningarna kommer du att se några personer som jobbar på museet, nämligen våra värdar.
Språkrunda För dig som vill träna svenska på Moderna Museet Malmö Hej och välkommen till Moderna Museet Malmö! Här kommer du att ha möjlighet att titta på konst och uppleva den på ditt eget sätt samtidigt
Läs merLpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!
1 Innehåll Lpfö98/rev2016 och Spana på mellanmål!... 3 Ur 1. Förskolans värdegrund och uppdrag... 3 Grundläggande värden... 3 Saklighet och allsidighet... 3 Förskolans uppdrag... 3 Ur 2. Mål och riktlinjer...
Läs merVårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till
Vårt arbetssätt bygger på Läroplanen för förskolan (Lpfö98) och utbildningspolitiskt program för Lunds kommun. Här har vi brutit ner dessa mål till våra lokala mål och beskrivit våra metoder. På förskolan
Läs merLgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Martina Ericson Boken handlar om: Robin och hans bror Ante är olika. Ante tycker om att skjuta och jaga tillsammans med pappa i skogen. Robin tycker inte alls om att skjuta,
Läs merFår man bli kär i vem fan som helst?
Får man bli kär i vem fan som helst? DOKUMENTÄR BERÄTTELSE I Får man bli kär i vem fan som helst? berättar Anna om tonårsförälskelse, ovilja att definiera sin sexuella läggning och heteronormativitet bland
Läs merKvalitetsrapport läsåret 2014/2014. Familjedaghemmen i Skäggetorp
Kvalitetsrapport läsåret 2014/2014 Familjedaghemmen i Skäggetorp 2 Innehåll NORMER OCH VÄRDEN... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Analys... 4 Åtgärder... 4 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 5 SAMMANFATTNING...
Läs merLäsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen
Läsnyckel När Fatima blev fågel författare: Morten Dürr illustratör: Peter Bay Alexandersen Hegas arbetsmaterial heter nu Läsnycklar med lite mer fokus på samtal och bearbetning. Vi vill att böckerna ska
Läs merBarn och medier. En lättläst broschyr
Barn och medier En lättläst broschyr Innehåll Inledning 3 Åldersgränser 4 Internet 8 Spel 14 Använder ditt barn medier för mycket? 15 Läsning 16 Alla kan vara medieproducenter 18 2 Inledning Alla barn
Läs merMassmediernas enfaldiga typer Kroppar " och begär i mediebruset
Massmediernas enfaldiga typer Kroppar " och begär i mediebruset MARIA EDSTRÖM MARIA JACOBSON 28 OKTOBER 2015 SEX, UNGA OCH SKOLANS ROLL Maria Jacobson Maria Jacobson Journalist, författare, granskare,
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merLÄR DIG VARSÅGOD. Övningsblad med fri kopiering!
LÄR DIG VARSÅGOD Övningsblad med fri kopiering! " intressant och lätttillgängligt..." Intresset för att lära sig teckna är stort, särskilt när det gäller manga och fantasy. Här presenterar vi en ny serie
Läs merFakta om: Titel: Skamvrån akvarell ur Ett Hem, ca 1895 Konstnär: Carl Larsson, svensk, 1853 1919
Faktablad, övningar och bilder till kursprovet HT 2012 Karl XIV Johan Fredric Westin Ulrika Eleonora Jacques D Agar Drottning Kristina Sébastien Bourdon Gustav II Adolf Okänd konstnär Gustav I David Frumerie.
Läs merkap 1. Fotografisk bildspråkspolicy inledning
kap 1. Fotografisk bildspråkspolicy sid 1 inledning Svenska kyrkan är inte en geografiskt begränsad plats. Vår bildvärld måste därför omfatta mycket mer än verksamheten som pågår innanför kyrkobyggnadens
Läs merMin Ledarskapsresa. Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult
Min Ledarskapsresa Mats Strömbäck UGL handledare och ledarskaps konsult Dina första förebilder De första ledare du mötte i ditt liv var dina föräldrar. De ledde dig genom din barndom tills det var dags
Läs merRELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag I årskurserna 7 9 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i religion i årskurs 7 9
RELIGION ÅRSKURS 7-9 Läroämnets uppdrag Läroämnets uppdrag är att ge eleverna en bred allmänbildning i religion och livsåskådning. En religiös och åskådningsmässig allmänbildning innebär kunskaper, färdigheter
Läs merFÖRSKOLEKLASS. Skolverket anser att variationerna är stora för landets sexåringar. Det skulle inte bli skolifiering i förskoleklassen.
FÖRSKOLEKLASS Ett barn har hundra språk, men berövas nittionio. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen. De tvingar en att tänka utan kropp och handla utan huvud. Leken och arbetet, verkligheten
Läs merBOKSTAVSBAGERIET. Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet
BOKSTAVSBAGERIET Junibackens pedagogiska program för förskolan kring bokstavskunskap och fonologisk medvetenhet INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Förskolebarn och bokstäver... 4 Läsa
Läs merMED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE
MED NYFIKENHET PÅ LIV och RÖRELSE Fra dokumentasjon til pedagogisk dokumentasjon, - konsekvenser for praksis. Maria Hedberg ALLT HÖR IHOP! Barnsyn/ Kunskapssyn Syn på lärande föräldrarna reflektion BARNS
Läs merBILDKONST. Läroämnets uppdrag
1 BILDKONST Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleven till att genom konsten utforska och uttrycka en verklighet av kulturell mångfald. Elevens identiteter byggs
Läs merSyfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola
Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen
Läs merLPP, Klassiker. Namn: Datum:
LPP, Klassiker Namn: Datum: Svenska Mål att sträva mot att eleven får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige,
Läs merVi arbetar också medvetet med de andra målen i förskolans läroplan som t.ex. barns inflytande, genus och hälsa och livsstil.
Arbetsplan 2010/2011 Under läsåret arbetar vi med ett tema som i år är sagan Bockarna Bruse. Den följer med som en röd tråd genom de flesta av våra mål. Vår arbetsplan innefattar mål inom våra prioriterade
Läs merDigitalfotografering för alla
HARRY PERONIUS D Digitalfotografering för alla! Lär dig fotografera digitalt!! Bearbeta bilderna i datorn! Visa dina bilder som bildspel eller som papperskopior 2 Ett grundläggande tips är att i alla fotograferingssituationer
Läs merBerättelsen i lärandet och lärandet i berättandet
Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från
Läs merTjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9
Tjej och entreprenör Lektionsmaterial för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Företagsamheten.se Tjej och entreprenör I de flesta skildringar av den svenska ekonomiska historien är det männen som dominerar.
Läs merObs I den här handledningen har vi samlat alla uppgifter knutna till denna film. Vill du se den med annan layout kan du klicka på länkarna nedan.
Mot min vilja DOKUMENTÄR BERÄTTELSE Mot min vilja är en berättelse om förväntningar kring sex, lust och olust. Filmen problematiserar det machoideal som får killar att känna press på att ständigt vilja
Läs merVarje elev skriver ner så många förslag som den kan komma på. Samla förslagen på blädderblock. (välj ålder som ligger ca 2 år över
Jämställdhet och betygsskillnader Storyline Nyckelfrågor Aktiviteter Gruppering Material Resultat 1. Tonåringarna Vilka ord tror ni vi kan använda för att beskriva 17-åringar? Varje elev skriver ner så
Läs merligurisk väg Nathalia Edenmont
Nathalia Edenmont 1 ligurisk väg Vägen till bilden kan vara lång och omständlig. Resor kräver sin man. Ibland behöver man bara gå runt hörnet. Jag har bott och arbetat i södra Frankrike, Languedoc, i 32
Läs merCentralt innehåll. Bildframställning. Redskap för bildframställning. Bildanalys. Bildframställning. Redskap för bildframställning.
BILD Bilder har stor betydelse för människors sätt att tänka, lära och uppleva sig själva och omvärlden. Vi omges ständigt av bilder som har till syfte att informera, övertala, underhålla och ge oss estetiska
Läs mer>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR
>>HANDLEDNINGSMATERIAL DET DÄR MAN INTE PRATAR OM HELA HAVET STORMAR Den här föreställningen är skapad av vår ungdomsensemble. Gruppen består av ungdomar i åldern 15-20 år varav en del aldrig spelat teater
Läs merBroskolans röda tråd i Bild
Broskolans röda tråd i Bild Regering och riksdag har faställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket. Detta
Läs merLÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN
01 LÄRARMATERIAL LEKTION 1: FÖDELSEDAGEN MÅLGRUPP: ÅRSKURS 7-9 LÄRANDEMÅL Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikations situationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i
Läs merKONSTPEDAGOGISKT PROGRAM
KONSTPEDAGOGISKT PROGRAM 2016 2017 Konstpedagogiken i Bror Hjorths Hus Visningar och verkstäder i Bror Hjorths Hus är gratis för förskolor och skolor. Alla elever är välkomna, vi anpassar programmen efter
Läs merHANDLINGSPLAN. Språkutveckling. För Skinnskattebergs kommuns förskolor SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA
HANDLINGSPLAN Språkutveckling SPRÅKLIG MEDVETENHET LYSSNA, SAMTALA, KOMMUNICERA REFLEKTERA UPPTÄCKA OCH FÖRSTÅ SIN OMGIVNING För Skinnskattebergs kommuns förskolor 2018-2019 Innehållsförteckning 1. INLEDNING...
Läs merArbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning
Arbetsplan KILSMYRANS förskola 2014/2015 Barn och utbildning 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och
Läs merBild åk 7. Ämnets syfte: Centralt innehåll Detta kommer du att få undervisning i:
Bild åk 7 Ämnets syfte: Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: kommunicera med bilder för att uttrycka budskap, skapa bilder med digitala och hantverksmässiga
Läs merFotografering att se och bli berörd
Fotografering att se och bli berörd Jag började fotografera i samband med mina Norgeresor. Från början var mycket av motivationen att dela med mig av mina upplevelser men efterhand som motiven blev fler
Läs merModersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk
Grundsärskolan Modersmål meänkieli som nationellt minoritetsspråk Tornedalingar är en nationell minoritet med flerhundraåriga anor i Sverige. Deras språk meänkieli är ett officiellt nationellt minoritetsspråk.
Läs merFritidshemmets syfte och centrala innehåll
Regeringsredovisning: förslag till text i Lgr11 om fritidshemmet U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Fritidshemmets syfte och centrala innehåll Undervisningen i fritidshemmet ska utgå från den värdegrund
Läs mer