i Sverige Barnfattigdomen Årsrapport

Transkript

1 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport

2 Barnfattigdomen ökar i 282 av Sveriges 290 kommuner. 282 kommuner 8 kommuner

3 Mellan 2008 och 2009 ökade barnfattigdomen med barn barn barn barn

4

5 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012 Sammanfattning av Barns ekonomiska utsatthet i Sverige Rädda Barnens årsrapport 2012 av Tapio Salonen

6 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen Rädda Barnen ISBN: Författare: Helene Thornblad Projektgrupp: Karin Fyrk, Jan Sandberg och Sofia Hildebrand Foto: Jan Sandberg (omslag), Cleis Nordfjell, sid 13, och Amanda Sandberg, sid 16 Omslag och grafisk form: Informera Sverige Tryck: Wallén & Co Grafiska AB, 2012 Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39, Sundbyberg Tel: info@rb.se

7 Innehåll Förord... 9 Sammanfattning...10 Barnfattigdomen 2008 och 2009 nationell nivå...11 Inkomstklyftorna har ökat...12 Jämförelse med EU:s fattigdomsmått...15 Ekonomisk utsatthet och utländsk bakgrund...17 Ekonomisk utsatthet bland barn till ensamstående föräldrar...19 Kombinationen utländsk bakgrund och ensamstående förälder Barnfattigdomen 2008 och 2009 lokal nivå...21 Förändringar i län och kommuner...21 Förändringar på stadsdelsnivå Fotnoter...26 Bilaga...27

8 Jag känner varje dag att jag vill göra saker som andra gör men som jag inte har råd med. Jag är tyst om det. Folk kan tycka att det är konstigt om man säger att man vill göra en massa saker och sedan inte gör någonting. Jag säger alltid att jag inte vill följa med när kompisarna gör saker som kostar.

9 Förord Citatet här bredvid kommer från enkätundersökningen Ung Röst, som Rädda Barnen genomförde under 2011 bland närmare barn och unga i Sverige. Undersökningen gav en bred bild av deras upplevelser av frågor som rör dem själva och deras rättigheter. Bland annat visade det sig att 18 procent av de tillfrågade oroar sig för sin familjs ekonomi. 90 procent av barnen tycker dessutom att Sverige borde göra mer för att hjälpa barn och unga som lever i fattigdom. Det är ett budskap till politiker att ta fasta på. Det är nu tio år sedan Rädda Barnen för första gången uppmärksammade barnfattigdomen i Sverige. Vår allra första rapport beskrev situationen under hela 1990-talet, och visade att det var som allra sämst Sedan minskade förekomsten av barnfattigdom stadigt fram till 2007, för att sedan åter vända uppåt. Årets rapport beskriver situationen 2009, och vi ser att den negativa utvecklingen fortsätter , eller 13 procent av Sveriges barn lever i fattigdom. Det är en ökning med 1,5 procentenheter (eller barn) på bara ett år. Det stora flertalet barnfamiljer i Sverige har det gott ställt ekonomiskt, men de fattigaste har blivit fler och skillnaderna har ökat. Rädda Barnen arbetar idag intensivt i socialt och ekonomiskt utsatta områden runt de tre storstäderna. Vi arbetar med stöd som läxhjälp och ferieaktiviteter, men även med stöd till ungas och föräldrars eget engagemang för förändring i de egna områdena. Utanförskapet och alieneringen är tydlig. Många unga och föräldrar har tappat tron på samhället. Många hamnar permanent utanför arbetsmarknaden. Den viktigaste faktorn för att långsiktigt utrota barnfattigdomen är givetvis att skapa förutsättningar för etablering på arbetsmarknaden. Samtidigt behövs konkreta åtgärder idag i de mest utsatta områdena. En stängd vårdcentral eller en flyttad skola blir lätt en bekräftelse på känslan att man lämnats utanför. Det som verkligen kan leda till långsiktiga förändringar är en stark sammanhållen nationell handlingsplan, med fokus på de mest utsatta grupperna, som också tilldelas de nödvändiga resurserna och som följs upp under en längre tid. Men även direkta åtgärder riktade mot dem som är drabbade idag är nödvändiga. Barn till ensamstående föräldrar är bland dem som har det allra svårast och det är också i denna grupp som ökningen av barnfattigdom är allra störst. Rädda Barnen och andra har länge krävt ett samlat grepp för att säkra en accepterad miniminivå för alla barn, där träffsäkerheten i samhällets trygghetssystem blir säkerställt. Ett system med insatser som inte tar ut varandra utan ser till att alla barn och unga i Sverige garanteras en skälig levnadsstandard. Sverige har förbundit sig att se till att alla barn har en skälig levnadsstandard, oavsett var i landet man bor eller hur ens föräldrars ekonomiska situation ser ut. Barnfattigdom är ett samhällsproblem där barn riskerar att födas in, och blir kvar, i ett utanförskap. Regeringens främsta uppgift nu är att ta ett helhetsgrepp för att motverka barnfattigdomen och se till att dagens problem inte blir ett ännu större samhällsproblem i framtiden. fn:s kommitté för barnets rättigheter har uttryckt oro för och rekommenderat Sverige att åtgärda den utbredda barnfattigdomen i Sverige och de stora skillnaderna beroende på bostadsort. I höst rapporterar regeringen för femte gången till kommittén om sina åtgärder för barns rättigheter i Sverige. Rädda Barnen hoppas att vi där får se bevis för att regeringen tar Barnkonventionen på största allvar. Agneta Åhlund Chef för Rädda Barnens Sverigeprogram Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport

10 Sammanfattning Rädda Barnen har sedan 2002 genomfört studier som speglar förändringar i barns välfärd i Sverige. Den här skriften är en sammanfattning av den nionde rapporten i serien, författad av Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola, och redovisar utvecklingen till och med år Barnfattigdomen ökade kraftigt under den ekonomiska krisen i mitten av 1990-talet och nådde de högsta nivåerna år 1997, då 22,3 procent av alla barn i Sverige levde under ekonomiskt pressade villkor. Från 1997 och tio år framåt skedde en återhämtning som innebar att barnfattigdomen minskade gradvis till 10,9 procent år Under de senaste årens ekonomiska kris har barnfattigdomen åter ökat. Mellan år 2008 och 2009 ökade andelen barn som lever i ekonomisk fattigdom från 11,5 procent år 2008 till 13 procent år Det innebär att barn levde i fattigdom år 2009 i Sverige talets kris ledde till stora strukturförändringar i Sverige. Inkomstklyftorna vidgades mellan de fattigaste och de rikaste hushållen. I synnerhet är det barnfamiljer med invandrarbakgrund som släpat efter och vars inkomststandard inte ökat i samma utsträckning som andra hushåll. De tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö har haft en särställning med mycket stora ekonomiska klyftor mellan stadsdelar och med en barnfattigdom på över 50 procent i de fattigaste stadsdelarna. De senaste åren har den utvecklingen varit mer gynnsam i Stockholm, som inte längre hör till de 30 kommunerna i landet med högst barnfattigdom. I Malmö har barnfattigdomen däremot fördjupats. I den här rapporten används begrepp som ekonomisk utsatthet, knappa ekonomiska omständigheter, ekonomisk fattigdom etc. som synonymer för barnfattigdom. Här följer huvudresultaten för 2009 i årets rapport: Det finns stora skillnader i ekonomiska uppväxtvillkor mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund. Nästan vart tredje barn med utländsk bakgrund (31,9 procent) lever i ekonomisk fattigdom, jämfört med 6,3 procent av barn till föräldrar som är födda i Sverige. Barnfattigdomen är alltså mer än fem gånger så vanlig bland barn med utländsk bakgrund. Den grupp där barnfattigdomen ökat mest är barn till ensamstående föräldrar. Bland dem är barn- fattigdomen mer än tre gånger så vanlig (28,2 procent) som bland barn till sammanboende föräldrar (9,0 procent). Mer än hälften av alla barn ( 53,3 procent) till ensamstående föräldrar med invandrarbakgrund levde i ekonomisk fattigdom. Av barn vars föräldrar är födda i Sverige är motsvarande andel 2,7 procent. Barnfattigdomen varierar kraftigt mellan Sveriges kommuner, från 3,8 procent (Täby) till 33,5 procent (Malmö). Mellan stadsdelarna är variationen ännu större, från 2,1 procent (Torslanda i Göteborg) till 64,3 procent (Rosengård i Malmö). Om vår mätmetod Det finns naturligtvis flera olika sätt att mäta barnfattigdom och ekonomiskt utanförskap. Inom EU används till exempel måttet 60 procent av medianinkomsten som fattigdomsbegrepp ( Risk of Poverty ). Andra kan använda ytterligare metoder. Olika metoder har olika för- och nackdelar. För Rädda Barnen har det varit av största vikt att kunna jämföra utvecklingen över tid, år från år. Förutsättningen för detta är att siffrorna ska vara så tillförlitliga som möjligt och även möjliggöra en jämförelse mellan Sveriges kommuner. Vi har valt att utgå från offentlig statistik (SCB) och utformat ett fattigdomsindex utifrån delmåtten låg inkomststandard och försörjningsstöd. Alla nio rapporter om barnfattigdomen har därför gjorts med exakt samma metod. 10 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012

11 Barnfattigdomen 2008 och 2009 nationell nivå Rädda Barnen har utformat ett fattigdomsindex utifrån två delmått: låg inkomststandard 2 och försörjningsstöd (socialbidrag). Låg inkomststandard är ett mått som utvecklats av Statistiska Centralbyrån (scb) och som beskriver i vilken mån disponibla inkomster täcker nödvändiga utgifter som boende, mat, kläder med mera. Det måttet tillsammans med försörjningsstöd utgör ett index som innebär att inkomstförhållanden under en viss miniminivå räknas som ekonomisk fattigdom. Nivån på försörjningsstödet styrs av en riksnorm som fastställs av riksdagen. Inkomststandarden 1,0 innebär att inkomsterna precis räcker till en miniminivå för skäliga levnadsomkostnader. Familjer med lägre inkomststandard än 1,0 räknas som fattiga. Mer information om Rädda Barnens fattigdomsindex finns i Tapio Salonens huvudrapport, som kan laddas ner från Rädda Barnens hemsida De ekonomiska villkoren för barnfamiljerna har ändrats kraftigt de senaste 15 åren. År 1997 nådde barnfattigdomen sin högsta nivå efter den ekonomiska krisen i början av 1990-talet, och uppgick då till 22,3 procent av alla barn i Sverige, den högsta nivån sedan mätningarnas startår Mellan 1997 och 2007 förbättrades ekonomin för de flesta barnfamiljer och barnfattigdomen sjönk gradvis till 10,9 procent år År 2008 inleddes den ekonomiska kris som fortfarande pågår. Andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet ökade då något, till 11,5 procent av alla barn i Sverige. Under 2009 ökade barnfattigdomen åter med 1,5 procentenheter och uppgick till 13 procent. Det innebär att ytterligare ungefär barn i Sverige hamnade i fattigdom under Totalt levde under året ungefär barn under knappa ekonomiska omständigheter. 25 Procent Diagram 1. Andel barn 0 17 år i ekonomiskt utsatta hushåll 1991, 1997 och i Sverige, i procent. Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport

12 När Rädda Barnen började mäta barnfattigdom år 1991 hade mer än hälften av barnen i ekonomiskt utsatta hushåll försörjningsstöd (socialbidrag). Detta har gradvis förändrats och år 2009 var det något fler barn som levde i familjer med låg inkomststandard (8,6 procent av alla barn i Sverige) än i familjer med försörjningsstöd (7,2 procent). Överlappningen, det vill säga barn i familjer med både låg inkomststandard och försörjningsstöd, var 2,9 procent under Överlappning, 2,9% Låg inkomststandard, 8,6% Försörjningsstöd (socialbidrag), 7,2% Barnfattigdomen år 2009, 13 procent av alla barn i Sverige, omfattar alltså de barn som antingen levde i familjer med låg inkomststandard eller med försörjningsstöd (8,6 procent + 7,2 procent - 2,9 procent). Överlappningen på 2,9 procentenheter dras ifrån för att dessa barn inte ska räknas in två gånger. Den största delen av ökningen mellan 2008 och 2009 skedde bland familjer med låg inkomststandard, 1,5 procentenheter, medan andelen med försörjningsstöd ökade med 0,5 procentenheter. Inkomstklyftorna har ökat Sedan 1990-talets början har inkomstklyftorna ökat kraftigt mellan de rikaste och de fattigaste barnfamiljerna. Det beror på att inkomstutvecklingen varit stark för barnfamiljer i de högre inkomstskikten sedan krisen i mitten av 1990-talet men betydligt svagare för familjer med lägre inkomster. År 2009 hade den rikaste tiondelen (beräknat utifrån den 90:e percentilen, P90 i diagram 2) av barnfamiljerna en inkomststandard på 3,41 eller mer. År 1991 hade samma grupp 2,48 i inkomststandard. Det innebär att inkomsterna för vart och ett av dessa hushåll år 2009 skulle räcka till de nödvändigaste utgifterna för minst 3,41 familjer av samma storlek och sammansättning. 3,41 är ett gränsvärde, vilket innebär att de minst rika i den rikaste tiondelen av barnfamiljerna hade denna inkomststandard. Även medianfamiljen med barn har förbättrat sin inkomst under perioden, från en inkomststandard på 1,72 år 1991 till 2,13 år Det innebär att medianfamiljen år 2009 hade drygt dubbelt så mycket pengar att röra sig med som familjen med den lägsta godtagbara levnadsstandarden. 12 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012

13 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport

14 Däremot har mycket lite förändrats för den fattigaste tiondelen (den 10:e percentilen, P10 i diagram 2) av barnfamiljerna. År 1991 hade denna grupp en inkomststandard på 1,12 eller mindre att röra sig med och år 2009 var motsvarande värde 1,08. Det innebär att inkomsterna för de som hade det bäst ställt i gruppen räckte ganska precis till det allra nödvändigaste. 1,08 är ett gränsvärde. De fattigaste tio procenten av barnfamiljerna hade denna inkomststandard eller lägre. Den ekonomiska kris som inleddes år 2008 har lett till att ökningen av inkomststandard har avstannat. För den fattigaste tiondelen av barnfamiljerna minskade inkomststandarden från 1,17 år 2007 till 1,08 år Gränsvärde P90 Median P Diagram 2. Jämförelse mellan olika inkomststandardnivåer för barnfamiljer åren I det här avsnittet har barnfamiljer i olika inkomstskikt jämförts med varandra. Det går inte att utläsa hur många barn som finns i familjerna i de högsta och lägsta inkomstskikten, eller i medianfamiljen. 14 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012

15 Jämförelse med EU:s fattigdomsmått Rädda Barnens fattigdomsindex mäter hur många barn och familjer som hamnar under en fattigdomsgräns, utan hänsyn till inkomstspridningen. eu:s fattigdomsdefinition är ett mått på relativ fattigdom, hur stor andel av hushållen som har lägre inkomst än 60 procent av medianinkomsten i landet, och fångar därför in inkomstskillnader talets Sverige har karaktäriserats av en välståndsökning för många svenska barnfamiljer. Men samtidigt har inkomstklyftorna vuxit. Standardökningen har inte kommit alla barnfamiljer till del. Diagram 3 visar hur barnfattigdomen i Sverige har utvecklats enligt eu:s fattigdomsdefinition. I början av 1990-talet var inkomstklyftorna förhållandevis små i Sverige och därmed uppmättes en låg relativ barnfattigdom. År 1997 var barnfattigdomen i Sverige drygt 7 procent enligt eu:s fattigdomsmått medan fattigdomen enligt Rädda Barnens index var 22,3 procent. Sedan dess har inkomstskillnaderna ökat så mycket i Sverige att dessa två värden har närmat sig varandra. År 2009 levde 12,5 procent av alla barn i Sverige i familjer med inkomster som understeg 60 procent av medianinkomsten, vilket ligger nära Rädda Barnens fattigdomsindex, som visade på en barnfattigdom på 13,0 procent. Som framgår av diagram 3 har den relativa barnfattigdomen enligt eu:s fattigdomsindex framförallt ökat bland barn till ensamstående föräldrar Procent Ensamstående med barn Samtliga hushåll Sammanboende med barn Diagram 3. Andel hushåll vars inkomst var under 60 procent av medianinkomsten 1991 och utifrån hushållstyp. Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport

16 16 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012

17 Ekonomisk utsatthet och utländsk bakgrund Omkring en fjärdedel av alla barn i Sverige har någon form av utländsk bakgrund, vilket definieras som att antingen de själva eller minst en av föräldrarna är född utomlands. De flesta av dessa barn är födda i Sverige. Naturligtvis finns det stora skillnader bland alla barn med utländsk bakgrund. En del barn har nyss anlänt till Sverige från krigshärjade länder, andra är födda i Sverige och har föräldrar som levt i Sverige i årtionden. Inget talar heller för att ekonomiska skillnader i barnfamiljers ekonomi beror på var barnen eller föräldrarna är födda. Det som slår igenom är svaga positioner på arbetsmarknaden och bristande förankring i de offentliga trygghetssystemen vid exempelvis föräldraledighet, sjukdom och arbetslöshet. Diagram 4 visar hur barnfattigdomen förändrats under 2000-talet för barn med svensk respektive utländsk bakgrund. År 2009 levde 6,3 procent av alla barn med svensk bakgrund i en familj som antingen hade låg inkomststandard eller försörjningsstöd. Detta kan jämföras med barn med utländsk bakgrund, där nästan vart tredje barn, 31,9 procent, levde under sådana förhållanden. Barnfattigdom är alltså mer än fem gånger så vanlig bland barn med utländsk bakgrund Procent Svenska föräldrar Utländska föräldrar Diagram 4. Andel barn 0 17 år som lever i ekonomisk utsatthet utifrån svensk respektive utländsk bakgrund Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport

18 Klyftorna mellan barnfamiljer med svensk respektive utländsk bakgrund har ökat sedan mätningarnas startår 1991 och under hela 2000-talet. År 1991 var barnfattigdomen 2,6 gånger så vanlig bland barn med utländsk bakgrund, år 2000 var den 4 gånger så vanlig och år 2009 var den 5 gånger så vanlig, vilket visas i tabell 1. Mellan 2007 och 2009 ökade barnfattigdomen mer bland barn med utländsk bakgrund (tre procentenheter) jämfört med barn vars båda föräldrar är födda i Sverige (en procentenhet). År Barn med svensk bakgrund Barn med utländsk bakgrund Kvot % fattiga utl./sv. barn I tusen % I tusen % , ,4 2, , ,7 2, , ,7 3, , ,0 4, , ,4 4, , ,4 4, , ,6 4, , ,0 4, , ,2 4, , ,5 5, , ,5 5, , ,9 5,06 Tabell 1. Barn 0 17 år i familjer med ekonomisk utsatthet utifrån föräldrars bakgrund 1991, 1997 och Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012

19 Ekonomisk utsatthet bland barn till ensamstående föräldrar Omkring vart femte barn i Sverige lever med en ensamstående förälder. Under 1990-talet ökade denna andel allt mer för att som högst nå 22 procent kring år Därefter har utvecklingen visat tecken på att vända och år 2009 var andelen 20 procent. 3 Barnfattigdomen minskade bland barn till ensamstående föräldrar mellan år 1991, då omkring 35 procent av alla barn till ensamstående föräldrar levde i ekonomisk fattigdom, och år 2007, då andelen var 24 procent. Sedan år 2007 har barnfattigdomen ökat i alla familjetyper, men mest bland ensamstående föräldrar. År 2009 levde 28,2 procent av alla barn till ensamstående föräldrar i ekonomisk fattigdom, jämfört med 9,0 procent av alla barn till sammanboende föräldrar. Barnfattigdomen var alltså drygt tre gånger så vanlig bland barn som bodde med en av sina föräldrar. Jämfört med år 2007 har fattigdomen ökat med 3,5 procentenheter bland barn till ensamstående föräldrar och med 1,5 procentenheter bland barn till sammanboende föräldrar Samtliga Samboende föräldrar Ensamstående förälder Diagram 5. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll 1991, med ensamstående respektive samboende föräldrar, i procent. Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport

20 Kombinationen utländsk bakgrund och ensamstående förälder Att ha invandrarbakgrund och att ha en ensamstående förälder är faktorer som var för sig ökar risken för att leva under ekonomiskt knappa förhållanden. Tillsammans förstärker de båda faktorerna varandra och ett markant mönster av ojämlika ekonomiska villkor framträder. Mer än hälften 53,3 procent av alla barn med utländsk bakgrund och en ensamstående förälder lever i ekonomisk fattigdom. Detta kan jämföras med 2,7 procent av barn till sammanboende föräldrar med svensk bakgrund. Det finns tydliga skillnader även inom gruppen barn till sammanboende föräldrar med utländsk bakgrund. I familjer där båda föräldrarna har utländsk bakgrund är barnfattigdomen 39,5 procent, och i familjer där endast en av föräldrarna har utländsk bakgrund lever 9,2 procent i ekonomisk fattigdom. Det mönster som tidigare noterats, att redan utsatta grupper påverkats mer av krisen de senaste åren, är tydligt även här. Enbart under det senast undersökta året, 2009, ökade barnfattigdomen med 4,3 procentenheter för barn till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund, medan ökningen var obetydlig, 0,4 procentenheter, bland barn till sammanboende föräldrar med svensk bakgrund. 60 Procent Svenskfött par Svenskfödd ensamstående förälder En svensk och en utrikes född förälder Båda föräldrarna utrikes födda Utrikes född ensamstående förälder Diagram 6. Andel barn i ekonomiskt utsatta hushåll utifrån föräldrars bakgrund och familjemönster Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012

21 Surahammar Katrineholm Degerfors Köping Flen Hjo Barnfattigdomen 2008 och 2009 lokal nivå Förändringar i län och kommuner Barnfattigdomens nivåer skiljer sig markant mellan och inom Sveriges län och kommuner. I de kommunbilagor som hör till Tapio Salonens rapport kan utvecklingen i varje län och kommun följas mer i detalj. Där finns exempelvis statistik som visar hur många barn i varje kommun som lever med låg inkomststandard respektive med försörjningsstöd, samt fördelningen mellan barn med svensk och utländsk bakgrund och i olika familjetyper. Rapporten med bilagor kan laddas ner från Lägst barnfattigdom på länsnivå uppmättes under 2009 i Halland (7,8 procent) och högst i Skåne (17,5 procent). Mellan 2008 och 2009 ökade barnfattigdomen i alla län, mest i Södermanlands län (2,7 procentenheter) och minst i Jämtlands län (0,7 procentenheter). I varje enskild kommun kan det finnas många parallella förändringstrender, till exempel in- och utflyttning eller förändringar av den lokala arbetsmarknaden. Därför kan utvecklingen av barnfattigdomen i en enskild kommun skilja sig från landet i stort och svänga kraftigt från ett år till ett annat. Från 2008 till 2009 ökade barnfattigdomen i 282 av landets 290 kommuner. Diagram 7 visar de tio kommuner där barnfattigdomen ökade mest (sämst utveckling) samt de tio kommuner där den ökade minst (bäst utveckling), mellan åren 2008 och Förändringen av andelen barn i fattigdom, antal procentenheter 6 Borgholm Hofors Ödeshög Sämst utveckling Bäst utveckling 4 Sandviken 2 0 Lysekil Dorotea Askersund Bengtsfors Lycksele Härryda -2 Bjurholm Vansbro Malung Tomelila Diagram 7. Förändringar av barnfattigdomen i de kommuner som haft bäst respektive sämst utveckling 2008 till 2009 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport

22 I tabell 3 visas årets lista över de 20 kommuner med högst respektive de 20 kommuner med lägst barnfattigdom. Längst ned i denna lista finns liksom tidigare Malmö och Landskrona. Mellan år 2000 och 2009 har barnfattigdomen i Malmö minskat obetydligt, från 35,4 procent till 33,5 procent. Den nuvarande ekonomiska krisen har slagit förhållandevis hårt i Malmö, där barnfattigdomen ökade med 2,7 procentenheter mellan 2008 och Motsatt trend uppvisar Botkyrka, där barnfattigdomen minskat kraftigt under 2000-talet, från 29,6 procent år 2000 till 18,8 procent år Mellan åren 2008 och 2009 ökade barnfattigdomen i Botkyrka med 1,1 procentenheter, vilket är mindre än riksgenomsnittet. Merparten av de kommuner som har lägst barnfattigdom är välmående kranskommuner i storstadsregionerna, exempelvis Täby, Danderyd, Kungsbacka och Lomma. I dessa kommuner har barnfattigdomen ökat marginellt mellan (ökningar på 0,2 0,5 procentenheter i de fem kommuner som har lägst barnfattigdom). Kommun Ranking 2009 Barnfattigdom % 2009 Ranking 2008 Barnfattigdom % 2008 Förändring i procentenheter Förändring i ranking Täby 1 3,8 1 3,4 0,4 0 Danderyd 2 4,1 2 3,7 0,4 0 Kungsbacka 3 4,5 3 4,0 0,5 0 Lomma 4 4,6 4 4,2 0,5 0 Knivsta 5 4,7 7 4,6 0,2 +2 Härryda 6 4,9 8 4,8 0,1 +2 Hammarö 7 4,9 5 4,3 0,6-2 Vallentuna 8 5,4 11 4,8 0,6 +3 Öckerö 9 5,5 9 4,8 0,7 0 Ekerö 10 5,5 6 4,6 1,0-4 Vaxholm 11 5,6 17 5,3 0,3 +6 Kävlinge 12 5,9 20 5,4 0,5 +8 Lerum 13 6,0 16 5,1 0,9 +3 Österåker 14 6,1 13 5,1 1,0-1 Piteå 15 6,1 14 5,1 1,0-1 Mörbylånga 16 6,2 19 5,4 0,8 +3 Bollebygd 17 6,2 15 5,1 1,2-2 Habo 18 6,3 10 4,8 1,5-8 Stenungsund 19 6,3 29 6,1 0,2 +10 Varberg 20 6,4 21 5,5 0,9 +1 Tabellen fortsätter på nästa sida. 22 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012

23 Kommun Ranking 2009 Barnfattigdom % 2009 Ranking 2008 Barnfattigdom % 2008 Förändring i procentenheter Förändring i ranking Bjuv , ,8 1,2 +4 Sorsele , ,5 2,7-8 Helsingborg , ,8 1,6 +3 Köping , ,4 4,0-23 Hällefors , ,3 3,3-15 Göteborg , ,2 1,6 +3 Botkyrka , ,7 1,1 +4 Katrineholm , ,1 4,1-20 Perstorp , ,3 2,2 +1 Torsby , ,8 2,8-3 Storfors , ,0 2,7-3 Burlöv , ,3 1,9 +2 Borlänge , ,1 2,2 0 Flen , ,7 3,9-10 Eskilstuna , ,1 3,4-3 Årjäng , ,4 1,8 0 Eda , ,5 0,8 +1 Södertälje , ,5 3,0-1 Landskrona , ,6 2,0 0 Malmö , ,1 2,4 0 Tabell 3. Barnfattigdomen år 2008 och De 20 kommuner med lägst respektive högst ranking. 4 Malmö har en särställning bland kommunerna, med högst barnfattigdom i hela Sverige. Även Göteborg hör till de kommuner i Sverige som har väldigt hög barnfattigdom, medan Stockholm har lämnat bottenlistan (plats 240 i 2009 års rankning). I det långa tidsperspektivet, under hela tidsperioden från 1991 till 2009, har barnfattigdomen ökat i Malmö från 25 till 33,5 procent. I Göteborg har den ekonomiska utsattheten minskat något under samma period, från 20 till 18,7 procent. I Stockholm har barnfattigdomen minskat från 21 till 15,3 procent. Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport

24 300 Relation till riksgenomsnittet (100) 300 Relation 275 till riksgenomsnittet (100) Malmö Göteborg Stockholm Riket Malmö Göteborg Stockholm Riket Diagram 7. Utvecklingen av barnfattigdom i landets tre storstäder jämfört med 1991 riket 1997 år 1991, , Index = 2004 riksgenomsnittet respektive 2007 år Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012

25 Förändringar på stadsdelsnivå I Sveriges storstäder finns både landets allra minst och allra mest ekonomiskt välmående områden. Skillnaderna inom dessa städer är betydligt större än skillnaderna mellan Sveriges kommuner. Barnfattigdomen i Rosengård i Malmö var 64,3 procent år 2009, nästan fem gånger så hög som i riket i stort. Barnfattigdomen har i dessa områden ökat kraftigt sedan 1991 då nivån låg på 50 procent. Torslanda i Göteborg är den andra extremen, med en successivt minskande barnfattigdom som år 2009 var nere på 2,1 procent. Detta visar att utvecklingen i landets storstäder varit mycket ojämn de senaste årtiondena. Mellan 2008 och 2009 minskade barnfattigdomen bara i en av storstädernas 49 stadsdelar, Hägersten i Stockholm (-0,4 procentenheter). De största ökningarna i Stockholm skedde i Rinkeby och Skärholmen (båda +4 procentenheter). I Göteborg ökade barnfattigdomen mest i Gunnared (+4) och Biskopsgården +3,7) och i Malmö skedde de största ökningarna i Västra innerstaden (+3,6) och Hyllie (+3,4) Procent Bromma Rinkeby Torslanda Bergsjön Limhamn-Bunkeflo Rosengård Diagram 8. Andelen barn i ekonomisk fattigdom i sex stadsdelar i storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö, år Andelen barn med utländsk bakgrund i Stockholm, Göteborg och Malmö har ökat från 31,2 procent år 1991 till 43,5 procent år Drygt fyra av tio barn i storstäderna har numera minst en utlandsfödd förälder. Samtidigt är spridningen stor mellan stadsdelar med liten andel invandrad befolkning, som Styrsö i Göteborg där endast 7 procent av barnen har utländsk bakgrund, och Rinkeby i Stockholm och Rosengård i Malmö, där 95 respektive 97 procent av alla barn har utländsk bakgrund. Det finns klara samband mellan de segregerade bostadsområdena i storstäderna och fördelningen av barnfattigdomen. Barnfamiljer med utländsk bakgrund bor i allt högre grad i miljonprogramsområden. De ökade ekonomiska klyftorna mellan barn med svensk respektive utländsk bakgrund förstärker den redan starka ekonomiska och etniska segregationen. Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport

26 Fotnoter 1. Definitionen av fattigdom bygger på en kombination av delmåtten låg inkomststandard och socialbidrag (ett så kallat absolut fattigdomsmått). 2. Inkomststandarden beräknas med följande formel: Inkomststandard = Disponibel inkomst per konsumtionsenhet / (Norm för baskonsumtion + boendenorm) Den disponibla inkomsten per konsumtionsenhet beräknas genom att den samlade familjeinkomsten (efter skatt) relateras till hushållets storlek och sammansättning. Den disponibla inkomsten räknas då om med hjälp av en ekvivalensskala där första vuxen i familjen har värdet 1,0 och andra vuxen får värdet 0,66. Barn 0 3 år har värdet 0,48, 4 10 år värdet 0,57, barn har värdet 0,66 och övriga i hushållet, 18 år och äldre, har värdet 0,83. Exempel: En familj med en vuxen och ett åttaårigt barn får värdet 1,0 + 0,57 = 1,57. Om familjen har en disponibel årsinkomst på kr blir inkomsten per konsumtionsenhet ( )/1,57 = kr per år. Normen för baskonsumtion bygger på två huvudposter, dels en omkostnadsdel bestående av tidigare rekommenderade utgiftsnivåer vid försörjningsstödsprövning, 1986 års normer, dels en norm för boendekostnad. 3. Flera utredningar (från bl a SCB, Socialdepartementet och Barnombudsmannen) har uppmärksammat svårigheter med att beräkna barns verkliga familjeförhållanden. Heltäckande officiell registrering saknas sedan Folk- och bostadsräkningen senast gjordes, år Jämförelser mellan olika studier indikerar att antalet barn med ensamstående föräldrar överskattas med cirka tio procent. Det är framförallt barn till ensamstående föräldrar som flyttar ihop med en ny partner, utan att paret har gemensamma barn, som blir felaktigt registrerade som barn till ensamstående. För gränskommuner till Norge, Finland och Danmark, som har omfattande arbetspendling över gränsen, kan redovisningen för låg inkomststandard vara missvisande, och leda till en överskattning av antalet barn i familjer med låg inkomststandard. 4. För gränskommuner till Norge, Finland och Danmark, som har omfattande arbetspendling över gränsen, kan redovisningen för låg inkomststandard vara missvisande, och leda till en överskattning av antalet barn i familjer med låg inkomststandard. 26 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012

27 Bilaga Barnfattigdom i landets kommuner Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll antal % antal % Stockholms län , ,4 Upplands Väsby , ,0 Vallentuna , ,4 Österåker , ,1 Värmdö , ,5 Järfälla ,3 Ekerö , ,5 Huddinge , ,6 Botkyrka , ,8 Salem , ,7 Haninge , ,0 Tyresö , ,9 Upplands-Bro , ,1 Nykvarn ,8 Täby , ,8 Danderyd , ,1 Sollentuna , ,6 Stockholm , ,3 Södertälje , ,4 Nacka , ,2 Sundbyberg , ,1 Solna , ,3 Lidingö , ,0 Vaxholm , ,6 Norrtälje , ,1 Sigtuna , ,1 Nynäshamn , ,4 Tabellen fortsätter på nästa sida. Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport

28 Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll antal % antal % Uppsala län , ,6 Håbo , ,1 Älvkarleby , ,2 Knivsta , ,7 Heby , ,1 Tierp , ,1 Uppsala , ,5 Enköping , ,9 Östhammar ,6 Södermanlands län , ,3 Vingåker , ,7 Gnesta , ,9 Nyköping , ,2 Oxelösund , ,2 Flen , ,7 Katrineholm , ,1 Eskilstuna , ,5 Strängnäs , ,9 Trosa , ,0 Östergötlands län , ,9 Ödeshög , ,8 Ydre ,8 Kinda , ,6 Boxholm , ,3 Åtvidaberg , ,2 Finspång , ,4 Valdemarsvik , ,5 Linköping , ,8 Norrköping , ,7 Söderköping , ,6 Motala ,6 Vadstena , ,2 Mjölby , ,7 28 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012

29 Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll antal % antal % Jönköpings län , ,5 Aneby , ,1 Gnosjö , ,6 Mullsjö , ,2 Habo , ,3 Gislaved , ,3 Vaggeryd , ,2 Jönköping ,0 Nässjö , ,8 Värnamo , ,4 Sävsjö ,3 Vetlanda , ,6 Eksjö , ,4 Tranås , ,9 Kronobergs län , ,5 Uppvidinge , ,2 Lessebo , ,6 Tingsryd , ,3 Alvesta , ,5 Älmhult , ,6 Markaryd , ,4 Växjö , ,0 Ljungby , ,8 Kalmar län , ,4 Högsby , ,6 Torsås , ,5 Mörbylånga , ,2 Hultsfred ,1 Mönsterås , ,5 Emmaboda , ,6 Kalmar , ,7 Nybro , ,0 Oskarshamn , ,5 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport

30 Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll antal % antal % Kalmar län forts. Västervik , ,8 Vimmerby , ,2 Borgholm , ,3 Gotlands län , ,1 Gotland , ,1 Blekinge län , ,8 Olofström , ,4 Karlskrona , ,1 Ronneby , ,1 Karlshamn , ,6 Sölvesborg , ,0 Skåne län , ,5 Svalöv , ,8 Staffanstorp , ,3 Burlöv , ,2 Vellinge , ,8 Östra Göinge , ,2 Örkelljunga , ,2 Bjuv , ,0 Kävlinge , ,9 Lomma , ,6 Svedala , ,3 Skurup , ,3 Sjöbo , ,3 Hörby , ,8 Höör , ,0 Tomelilla , ,3 Bromölla , ,0 Osby , ,0 Perstorp , ,5 Klippan ,8 30 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012

31 Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll antal % antal % Skåne län forts. Åstorp , ,8 Båstad , ,9 Malmö , ,5 Lund , ,9 Landskrona , ,6 Helsingborg , ,4 Höganäs , ,7 Eslöv , ,3 Ystad , ,4 Trelleborg , ,8 Kristianstad , ,0 Simrishamn , ,9 Ängelholm , ,4 Hässleholm , ,4 Hallands län , ,8 Hylte , ,9 Halmstad , ,4 Laholm ,4 Falkenberg , ,3 Varberg , ,4 Kungsbacka ,5 Västra Götalands län , ,5 Härryda , ,9 Partille , ,0 Öckerö , ,5 Stenungsund , ,3 Tjörn , ,6 Orust , ,1 Sotenäs , ,9 Munkedal , ,0 Tanum , ,3 Dals-Ed , ,8 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport

32 Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll antal % antal % Västra Götalands län forts. Färgelanda , ,3 Ale , ,4 Lerum , ,0 Vårgårda , ,5 Bollebygd , ,2 Grästorp , ,2 Essunga , ,4 Karlsborg , ,3 Gullspång , ,7 Tranemo ,8 Bengtsfors , ,5 Mellerud , ,5 Lilla Edet , ,5 Mark , ,0 Svenljunga ,8 Herrljunga , ,9 Vara , ,9 Götene , ,6 Tibro , ,3 Töreboda , ,6 Göteborg , ,7 Mölndal , ,5 Kungälv , ,9 Lysekil , ,2 Uddevalla , ,3 Strömstad , ,3 Vänersborg , ,3 Trollhättan , ,2 Alingsås , ,2 Borås ,6 Ulricehamn , ,4 Åmål ,8 Mariestad , ,9 Lidköping , ,9 32 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012

33 Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll antal % antal % Västra Götalands län forts. Skara , ,8 Skövde , ,4 Hjo , ,5 Tidaholm , ,7 Falköping , ,9 Värmlands län , ,6 Kil , ,6 Eda , ,2 Torsby , ,6 Storfors ,7 Hammarö , ,9 Munkfors , ,2 Forshaga , ,1 Grums , ,1 Årjäng , ,3 Sunne , ,9 Karlstad , ,8 Kristinehamn , ,9 Filipstad , ,4 Hagfors ,1 Arvika , ,9 Säffle , ,8 Örebro län , ,6 Lekeberg , ,0 Laxå ,9 91 8,9 Hallsberg ,7 Degerfors , ,9 Hällefors , ,6 Ljusnarsberg , ,5 Örebro , ,8 Kumla , ,7 Askersund , ,6 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport

34 Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll antal % antal % Örebro län forts. Karlskoga , ,9 Nora , ,0 Lindesberg , ,7 Västmanlands län , ,4 Skinnskatteberg , ,7 Surahammar , ,7 Kungsör , ,0 Hallstahammar , ,7 Norberg ,5 Västerås , ,3 Sala , ,1 Fagersta , ,9 Köping , ,4 Arboga , ,6 Dalarnas län , ,3 Vansbro , ,2 Malung , ,3 Gagnef , ,0 Leksand , ,6 Rättvik , ,2 Orsa , ,0 Älvdalen , ,0 Smedjebacken , ,1 Mora , ,8 Falun , ,5 Borlänge , ,3 Säter , ,0 Hedemora , ,1 Avesta , ,2 Ludvika , ,7 34 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012

35 Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll antal % antal % Gävleborgs län , ,8 Ockelbo , ,6 Hofors , ,2 Ovanåker ,6 Nordanstig , ,5 Ljusdal , ,5 Gävle , ,2 Sandviken , ,4 Söderhamn , ,2 Bollnäs , ,9 Hudiksvall , ,7 Västernorrlands län , ,5 Ånge , ,1 Timrå , ,6 Härnösand , ,7 Sundsvall , ,0 Kramfors , ,5 Sollefteå , ,7 Örnsköldsvik , ,8 Jämtlands län ,7 Ragunda , ,9 Bräcke , ,5 Krokom , ,3 Strömsund , ,1 Åre , ,7 Berg ,9 Härjedalen , ,0 Östersund , ,1 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport

36 Län/ kommmun Antal barn 2008 Antal barn 2009 Barn i ekonomiskt utsatta hushåll antal % antal % Västerbottens län , ,6 Nordmaling , ,3 Bjurholm , ,0 Vindeln ,3 86 8,5 Robertsfors , ,7 Norsjö ,7 76 9,1 Malå , ,9 Storuman , ,0 Sorsele , ,2 Dorotea , ,2 Vännäs , ,5 Vilhelmina , ,3 Åsele , ,5 Umeå ,8 Lycksele , ,2 Skellefteå , ,9 Norrbottens län , ,5 Arvidsjaur , ,1 Arjeplog , ,8 Jokkmokk , ,0 Överkalix , ,0 Kalix , ,6 Övertorneå , ,8 Pajala , ,2 Gällivare , ,3 Älvsbyn , ,8 Luleå , ,1 Piteå , ,1 Boden , ,8 Haparanda , ,6 Kiruna , ,8 36 Barnfattigdomen i Sverige Årsrapport 2012

37

38

39

40 Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Rädda Barnen Stockholm Besöksadress: Landsvägen 39 Sundbyberg Telefon: Fax: info@rb.se Plus/bankgiro