Samverkan för en drogfri trafik trafiksäkerhets- och behandlingseffekter

Transkript

1 Projektplan /LK Samverkan för en drogfri trafik trafiksäkerhets- och behandlingseffekter Bakgrund och syfte Antalet personer som dödats i trafiken i Sverige har minskat från ungefär 1400 per år under 1960-talet till ungefär 450 under åren 2005 till År 2011 dödades preliminärt 334 personer i polisrapporterade vägtrafikolyckor. Antalet svårt skadade var preliminärt 3180 (Trafikverket 2012). Andelen alkoholrelaterade dödsolyckor uppgår årligen till ungefär 25 procent. Jones m.fl. (2009) utförde obduktioner på samtliga förare som dödades i trafiken i Sverige mellan 2003 och I 22 procent av fallen hade förarna haft högre än 0,2 promille i blodet. När det gäller andra droger, för vilka det är nolltolerans, var motsvarande siffra 18 procent. Studien visade också att det fanns en tydlig genusaspekt när det gäller dödade i trafiken då 93 procent av dem som dödades i trafikolyckor och som hade en alkoholhalt i blodet överstigande den lagliga gränsen var män. Bland dem som dödades med andra droger än alkohol i blodet var 83 procent män. För antalet alkoholrelaterade trafikolyckor utan dödlig utgång finns inte tillförlitlig statistik (Vägverket, 2008). Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) har antalet anmälda rattfylleribrott varierat mellan och under en tioårsperiod (Brå, 2008). Under 2008 anmäldes rattfylleribrott och drograttfylleribrott, dvs. totalt anmälningar för dessa brott. Brå (a.a.) menar att antalet anmälda rattfylleribrott till stor del påverkas av polisens aktiviteter för att kontrollera dessa brott. Statistiken för kontroll av rattfylleri under åren 2004 till 2007 visar på en ökande aktivitet hos polisen. Under 2004 utfördes ca 1,5 miljoner alkoholutandningsprov och motsvarande siffra för 2008 var drygt 2,5 miljoner. Goss m.fl. (2008) menar emellertid att det inte har påvisats något starkt samband mellan ökad polisaktivitet och reducering av alkoholrelaterade olyckor och skador. Mycket tyder på att det sker en faktisk ökning av rattfylleribrottsligheten. Brå (2008) kopplar denna ökning till en generellt sett ökad alkoholkonsumtion i samhället. Det finns ett dokumenterat samband mellan ökad alkoholkonsumtion och antal rattfylleribrott (Brüde & Wiklund 2008). Många av dem som grips för rattfylleri eller kör drogpåverkade har eller riskerar att utveckla missbruk och beroendeproblematik. Lite är dock känt om effekterna av olika metoder för att identifiera och erbjuda råd, stöd och behandling för dessa personer (Socialstyrelsen 2006). 1

2 Stora resurser satsas såväl i Sverige som internationellt på att minska antalet trafikolyckor. Vägverket har under ett flertal år bedrivit ett arbete för att förebygga och förhindra att personer kör påverkade av alkohol eller andra droger. I Skellefteå utvecklade polisen och beroendevården under åren en modell, den s.k. Skellefteåmodellen, som baserades på samverkan mellan i första hand polis, sjukvård och socialtjänst. Grundtanken var att personer som greps för rattonykterhet/rattfylleri inom 24 timmar skulle erbjudas en kontakt med beroendevården eller socialtjänsten (Brännström & Häggblom 2005). Genom att erbjuda stöd och hjälp till dessa personer, kan modellen på sikt bidra till att antalet personer som återfaller till att framföra fordon i påverkat tillstånd minskar. Modellen som senare kom att gå under benämningen Samverkan mot alkohol och droger i trafiken (SMADIT) har sedan spridits nationellt och tillämpas i nästan samtliga kommuner i landet. Med inspiration från SMADIT påbörjades ett samverkansarbete mellan Örebro läns landsting, länets kommuner, Polisen i Örebro län, Vägverket, Kriminalvården och brukarorganisationen. Gemensamt formulerade dessa intressenter en länsstrategi för en drogfri trafik, Örebro län för en drogfri trafik (ÖLDT), som startade Formellt är ÖLDT förankrat i Samhällsråd T, ett råd bestående av landstingsdirektör, landshövding, regionförbundsdirektör och länspolismästare. I Samhällsråd T:s verksamhetsplan finns ÖLDT nämnt som ett särskilt samverkansprojekt. ÖLDT rymmer aktiviteter som genomförs av fler huvudmän i samverkan. När polisen griper en person för rattfylleri, eller för framförande av fordon under drogpåverkan, ska personen erbjudas en samtalskontakt med kompetent personal inom beroendevården i direkt anslutning till gripandet. Vid beroendevården erbjuds motiverande samtal och ev. tas blodprover. Personalen går tillsammans med patienten igenom ett frågeformulär. Ett återbesök planeras in inom tre veckor. Beroendevården erbjuder också patienten vidare kontakt med kommunernas socialtjänst och om det är aktuellt förmedlar beroendevården även kontakt till frivården. Socialtjänsten erbjuder ett antal rådgivande samtal för att tillsammans med klienten komma fram till om det finns behov av mer långsiktig och strukturerad behandling. Under tiden som ÖLDT genomförts har delar utvecklats och utvidgats. T.ex. har polisen i samarbete med Beroendecentrum etablerat en lokal på Beroendecentrum dit polisen för de gripna för provtagningar, vilket underlättar överlämningen mellan polis och beroendevård. Under 2008 kom ÖLDT även att omfatta personer som gripits för ringa narkotikabrott. Samarbetet med Frivården har också utvecklats. ÖLDT står i ständig utveckling och har ännu inte nått sin slutgiltiga form. På uppdrag av Vägverket har Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI) genomfört en nationell utvärdering av Skelleftemodellen. Syftet med utvärderingen var att analysera hur arbetet med modellen fungerat i kommuner och regioner. Vidare ingick i utvärderingen att identifiera huvudsakliga brister i modellen, samt att analysera och lämna förslag till hur man kan komma till rätta med dessa (Hrelja m.fl., 2009). Utvärderingen visade att det överlag fanns en positiv grundinställning till modellen, men visade sammantaget att det inte fanns en gemensam modell som utformats och tillämpats på ett liknande sätt i ett nationellt perspektiv. Utvärderarna efterfrågade ett tydliggörande av utformningen och tillämpningen av de bärande idéerna, samt ett klarläggande om vad som organisatoriskt är 2

3 eftersträvansvärt. Utvärderarna menade därmed att det finns behov av bättre styrning och rutiner för det lokala arbetet, och framförde även kritik mot att det inte finns gemensamma mål formulerade. De menade att detta försvårade möjligheten att följa upp och utvärdera effekterna, samt att göra jämförelser mellan kommuner, län och regioner. Andra områden som utvärderarna ansåg att det fanns behov att utveckla var att utarbeta rutiner för hur drograttfylleri ska hanteras, insatser för specifika grupper som t.ex. de som vid provtagning med Evidencer 1 visar värden under straffgränsen, samt att undersöka benägenheten hos yngre personer att tacka ja till råd och stöd. Övriga förslag till förbättringar handlade om att det saknades kunskap om sambandet mellan rattfylleristernas (gäller även drograttfyllerister även om det inte nämns) upplevelser av mötet med organisationerna och skälen till att de kom att tacka ja eller nej till erbjudandet av vård och stöd. Mot bakgrund av bl.a. den utvärdering som VTI genomfört finns det skäl att mer i detalj ta fasta på och utveckla SMADIT utifrån de brister som lyftes fram. Det saknas dessutom kunskap om specifika framgångsfaktorer för hur samarbetsprojekt av det här slaget påverkar behandling och trafiksäkerhet. Syfte och frågeställningar Föreliggande projekt planeras för att utvärdera om arbetssättet i Örebro län ger några påvisbara samhällseffekter. Syftet är att kartlägga alkohol- och drogrelaterade olyckor, brottslighet, återfall i drog/-rattfylleri samt sjukfrånvaro relaterat till ÖLDT. Frågeställningarna är: 1) Har antalet alkohol- och/eller drogrelaterade vägtrafikolyckor minskat i Örebro län generellt efter det att ÖLDT implementerats? 2) Har antalet alkohol- och/eller drogrelaterade brott minskat i Örebro län generellt efter att ÖLDT implementerats? 3) Är antalet återfall i drog/-rattfylleribrott lägre för de personer som tackat ja till vårdinsats i direkt anknytning till gripandet jämfört med dem som tackat nej? En delfråga här gäller återfall för de personer som genomgått ett integrerat program med ÖLDT och den särskilda körkortsmottagningen. 4) Är annan brottslighet, fördelat på t ex andra trafikbrott, våldsbrott och stöld, mindre förekommande hos de personer som tackat ja till vårdinsats i direkt anknytning till gripandet jämfört med dem som tackat nej? 5) Är sjukskrivning samt sjuk- och aktivitetsersättning mindre förekommande hos de personer som tackat ja till vårdinsats i direkt anknytning till gripandet jämfört med dem som tackat nej? 6) Vilka faktorer har betydelse för om gripna personer tackar ja eller nej till vårdinsatsen? 1 Evidencer är det instrument som används på polisstationer för att mäta alkoholhalt i utandningsluften hos misstänkta rattfyllerister. 3

4 Metoder För att besvara projektets frågeställningar kommer flera olika metoder och datakällor att behöva användas. Nationell statistik Aggregerade data inhämtas från nationella databaser. Statistik avseende Örebro län kommer därvid att jämföras med uppgifter från jämförbara län som arbetar enligt SMADIT och med utvecklingen i riket som helhet. Uppgifter om antalet alkohol- och/eller drogrelaterade vägtrafikolyckor i Örebro län, andra jämförbara län och riket i sin helhet under tolvårsperioden planeras så långt möjligt inhämtas från Transportstyrelsens databas STRADA. Uppgifter om alkoholrelaterade dödsolyckor planeras så långt möjligt inhämtas från Trafikverkets djupstudier (Frågeställning 1). Uppgifter om antalet alkohol- och/eller drogrelaterade brott, fördelade på brottstyper, i Örebro län, andra jämförbara län och riket i sin helhet under tolvårsperioden inhämtas från Brottsförebyggande rådet, Brå (Frågeställning 2). Uppgifter från nationella databaser avseende identifierade personer Som en del i ÖLDT finns ett flödesschema som kan följas från det att personen grips av polisen ute på gatan, till dess att personen väljer att ingå i ett behandlingsprogram. Uppgifter hämtas i första hand från de olika huvudmän som samverkar inom ramen för ÖLDT. Samtliga personer som varit föremål för ÖLDT under åren delas in i två grupper, dels de personer som tackat ja till vårdinsats i direkt anknytning till gripandet och dels de som tackat nej. Personer som genomgått ett integrerat program med ÖLDT och den särskilda körkortsmottagningen utgör en särskild subgrupp, och materialet uppdelas därutöver på personer som gripits för drog-/rattfylleri, grovt rattfylleri och ringa narkotikabrott. Grupperna jämförs med avseende på återfall i brott under perioden fördelat på olika brottstyper, baserat på uppgifter som hämtas från Brå (Frågeställningarna 3 och 4) och med avseende på sjukpenning samt sjuk- och aktivitetsersättning från Försäkringskassan (Frågeställning 5). Intervjudata Registerdata behöver kompletteras med uppgifter direkt från berörda personer. Långt ifrån alla som återfaller i rattfylleri blir upptäckta. Försäkringskassans statistik täcker inte all sjukfrånvaro, och tidigare forskning har visat att självrapporterad sjukfrånvaro överensstämmer väl med objektiva data (Linton 2011). För att få kunskap om möjliga framgångsfaktorer för ÖLDT behöver också berörda personer tillfrågas om varför de väljer att tacka ja respektive nej till vårdinsatsen. Ett konsekutivt urval av de personer som under 2013 blir aktuella för ÖLDT, både personer som tackar ja och som tackar nej till vårdinsats, tillfrågas om deltagande i en studie 4

5 omfattande personliga och/eller telefonintervjuer vid tre tillfällen. Den första intervjun genomförs i nära anslutning till gripandet och innehåller frågor om omständigheter kring gripandet, hur man uppfattar ÖLDT och varför man tackade ja eller nej. Uppföljande intervjuer med frågor om återfall i drog-/rattfylleri samt sjukskrivning genomförs efter sex och tolv månader. Etiska överväganden Nationell statistik kommer att samlas in på aggregerad nivå där det inte är möjligt att urskilja enskilda personers uppgifter. När det gäller uppgifter från nationella databaser avseende identifierade personer avses uppgifter på individnivå insamlas utan att samtycke från berörda individer kan erhållas. Vi bedömer att det inte är praktiskt genomförbart att kontakta och informera enskilda personer och inhämta deras samtycke till att hämta uppgifter ur lokala och centrala register. Varje enskild person som kommer att ingå i studien får en unik kod som kommer att användas i listor och i databas. Personnummer kommer endast att användas för att identifiera och finna personerna i de olika källorna. Listan med de unika koderna kopplade till personnummer kommer att förvaras i kassaskåp på Psykiatriskt forskningscentrum (PFC) i Örebro där studien utförs. De uppgifter som erhålls från Brå och försäkringskassan kommer att vara anonymiserade. Data kommer att presenteras på aggregerad nivå på ett sådant sätt att det inte är möjligt att härleda svaren till enskilda personer. Intervjustudien kommer att bygga på informerat samtycke. Personer som inkluderas kommer att kontaktas och ges information om studiens syfte, vad det innebär att delta samt att deltagande är frivilligt och att det när som helst kan avbrytas utan angivande av orsak och utan att det kommer att påverka eventuella pågående eller framtida behandlingsinsatser. Data kommer att presenteras på ett sådant sätt att det inte är möjligt att härleda svaren till enskilda personer. Ansökan kommer att insändas till Regionala etikprövningsnämnden i Uppsala. Tidplan Projektet beräknas starta under hösten 2012 och pågå t o m första halvåret 2015 enligt följande preliminära tidplan. Hösten 2012: Detaljplanering av projektet, rekrytering av medarbetare och ansökan om etikprövning. 2013: Genomförande av intervjuer, ansökan om uppgifter från nationella databaser avseende identifierade personer samt insamling och sammanställning av nationell statistik. 5

6 2014: Fortsatta intervjuer (återstående sex- och tolvmånadersuppföljningar) samt kvalitetskontroll, bearbetning, analys och sammanställning av insamlade data. Våren 2015: Rapport- och artikelskrivning. Kostnadsberäkning Projektledare, 25%, under 34 månader: Projektassistent, 50%, under 30 månader Kostnader för köp av registerutdrag Övrigt (resor, litteratur mm) Summa kr kr kr kr kr Örebro läns landsting står för samtliga kostnader avseende projektstyrning, handledning, konsultinsatser, lokaler, IT-stöd, datorer, programvara, ekonomihantering och andra administrativa kostnader. Kontaktperson Lars Kjellin Docent, Forskningsledare Psykiatriskt forskningscentrum Box Örebro Tel: Mobil: Fax: E-post: 6

7 Referenser Brüde U, Wiklund M. Trafiksäkerhetseffekter av åtgärder och tillståndsförändringar. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI rapport 610, Brännström H, Häggblom J. Skellefteåmodellen. Ett samverkansprojekt kring rattonykterhet. En kritisk granskning av modellens tillämpning i Skellefteå och Umeå. Uppsats psykologi, Umeå universitet Brå. Analys av trafiksäkerhetsutvecklingen Brottsförebyggande rådet, publikation 2008:5. Goss CW, Van Bramer LD, Gliner JA, Porter TR, Roberts IG, Disguiseppi C. Increased police patrols for preventing alcohol-impaired driving. Cochrane Database Syst Rev, Hrelja R, Forsman Å, Forsberg I, Henriksson P, Wiklund M. Utvärdering av projektet Nationell samverkan mot alkohol och droger i trafiken enligt Skelleftemodellen. Syntesrapport. Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI rapport 637, Jones A W, Kugelberg FC, Holmgren A, Ahlner J. Five-year update on the occurrence of alcohol and other drugs in blood samples from drivers killed in road-traffic crashes in Sweden. Forensic Sci Int, 2009 Feb 18 (E-pub ahead of print). Linton S J. Correspondence of back pain patients self-reports of sick leave and Swedish National Insurance Authority register. Perceptual and Motor Skills 2011, 112, Socialstyrelsen Faktaunderlag till Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård. Socialstyrelsen. Trafikverket. Uppgifterna hämtade Vägverket. Alkohol, droger och trafik