Arvidsjaurs framtid. en resa fylld av möjligheter. Populärversion

Transkript

1 Arvidsjaurs framtid en resa fylld av möjligheter Populärversion

2 Förord Den framtida utvecklingen i Arvidsjaurs kommun har under ett antal år varit synnerligen osäker. Främst pga. av de för kommunen helt avgörande försvarsbesluten vilka i allt väsentligt avgör förutsättningarna för kommunens framtid. När nu besluten är fattade kan man konstatera att de för Arvidsjaurs del i huvudsak blev positiva vilket har skapat en stark framtidstro i kommunen. Bakom det positiva beslutet ligger inte minst ett mycket starkt lokalt engagemang. Det är av många skäl viktigt att detta engagemang kan hållas vid liv. Inte minst för att konstruktivt kunna möta kommande förändringar inom försvaret, samt för att nu aktivt arbeta för att se till att försvarsbeslutets intentioner för Arvidsjaur verkligen genomförs. Sparbanken Nord har mycket stora ekonomiska intressen inom kommunen vilka också på ett avgörande sätt påverkas av de beslut som redan fattats och av de insatser och det arbete som nu krävs för att ta tillvara de möjligheter som tillskapats. Som kundägd bank har Sparbanken Nord bl.a. som en viktig uppgift att tillsammans med de aktörer som finns i den region och i de kommuner där man verkar, engagera sig i samhälls- och näringslivsutvecklingen. Frågor som är helt avgörande för såväl bygdens som för bankens framtid. Mot ovanstående bakgrund initierade Sparbanken Nord under hösten en studie av Arvidsjaurs kommuns nuvarande situation i allmänhet, samt i synnerhet vilka styrkor och svagheter som finns och som positivt eller negativt kan påverka kommunens utveckling. Syftet med detta är att tillsammans med kommunen och andra viktiga aktörer på lokal och regional nivå komma fram till ett antal insatsområden där dessa aktörer tillsammans med Sparbanken Nord aktivt kan bidra till en positiv samhällsutveckling. Studien har för Sparbanken Nord s räkning genomförts av samhällsvetaren David Sundström vars arbete redovisas i en särskild rapport. Slutsatserna i denna rapport redovisas i sammandrag i föreliggande PM som får utgöra underlag för de fortsatta diskussionerna om hur det fortsatta arbetet skall bedrivas. Gusten Granström Ordf. Sparbanken Nord

3 Syftet med en genomgång av Arvidsjaur var att hitta och utkristallisera de fördelar och nackdelar som kommunen har i sin framtida samhällsutveckling. Nedan beskrivs de slutsatser som drogs ur utredningen Arvidsjaurs framtid En resa full av möjligheter. Avslutningsvis diskuteras vad man kan göra för åtgärder för att stärka de fördelar man har respektive minimera de nackdelar som finns. Styrkor I Arvidsjaur finns det en stor framtidstro och det finns mycket som gör den inställningen förståelig. Den största anledningen är enligt de flesta den kollektiva insats som invånarna gjorde under hotet av en försvarsnedläggning. Försvarsbeslutet kommer att innebära en stor förändring för Arvidsjaur. De ersättningsjobb som kommer att bli ungefär 120 till antalet kräver i stor utsträckning högskolekompetens. Samtidigt kommer en ganska stor del av den ursprungliga militära utbildningen finnas kvar. Redan här bedöms Arvidsjaur ha tjänat, åtminstone kortsiktigt, på försvarsbeslutet. I försvarsbeslutet slås också fast att ett centrum för test och övningsverksamhet i subarktiskt miljö ska startas i Arvidsjaur. Utredningen om hur den verksamheten kommer att se ut pågår fortfarande, men enligt delbetänkande kommer centret att syssla med test/provningar av människan och människans relation till maskiner i arktiskt klimat. Ytterligare en anledning till framtidstro är Arvidsjaurs flygplats och den närhet den ger. Flygplatsen är något som arvidsjaursborna är stolta över och något som man knyter andra verksamheter runt. För turismen är det naturligtvis viktigt men även för arvidsjaursbons kontakter med omvärlden, det är två timmar till Luleå, Piteå, Skellefteå och Stockholm. Vidsyntheten i Arvidsjaur är relativt stor. Det har säkert att göra med det naturliga omloppet av nytt folk i regionen. Värnpliktiga, befäl, både svenska och internationella samt alla de människor som är anställda inom testverksamheten har gjort att samhället hela tiden möter nya människor. Även om arvidsjaursborna inte i vardagslivet visar något större intresse för samhällsutveckling finns det en stor stolthet över samhället och en kollektiv styrka som orten bland annat visade upp för omvärlden under de demonstrationer som arrangerades mot försvarsnedläggningen. Arvidsjaurs sysselsatta är produktiva och har en bättre löneutveckling än norrbottningarna i övrigt. Ortsbefolkningen visar överlag ett stöd åt företagarna på orten och man tycker det är bra att någon satsar. Orten har också ett föreningsliv som gläder många och som av invånarna upplevs som brett och levande. Det råder ganska stor aktivitet kring samarbetsfrågor i kommunen. Exempel på det är de grupper som startats med olika uppdrag inom samhällsutveckling. Arvidsjaursgruppen startades då beslutet om en försvarsnedläggningen föll och har som uppdrag att stötta Arvidsjaur i sin omställning från försvar till annan verksamhet. Akademi Norr och arbetet mellan kommunerna Arjeplog, Arvidsjaur, Måla och Sorsele är spännande och ett speciellt bevis på försöken att öka samarbetet över kommungränserna. Branschråden och den nystartade Utvecklingsgruppen är två

4 exempel på försök att föra näringsliv och kommun närmare varandra på orten, något som bör premieras ytterligare. Utvecklingsgruppen består av representanter från Företagarna, Svenskt Näringsliv och Utvecklingskontoret. Det är en bra sammansättning och framtiden får utvisa om det också är en lyckad sådan. Svagheter Det absolut största problemet i Arvidsjaur och de flesta andra liknande kommuner är den allt äldre och till antalet färre befolkningen. I Arvidsjaur har befolkningen minskat(12 %) mer än i Norrbottens län (5 %) från 1993 till Även åldersfördelningen är sämre för Arvidsjaur än vad den är för länet i stort. Det finns en större andel åringar i Arvidsjaur och en mindre andel åringar jämfört med Norrbotten. Att Arvidsjaur tappar i befolkning är farligt på lång sikt då den lokala marknaden minskar och skapar sämre förutsättningar för exempelvis handelsföretag. Befolkningsminskningen gör också att arbetsutbudet riskerar att bli för lite. Produktionskostnaderna blir dyrare i Arvidsjaur än i andra delar av landet eftersom arbetsgivaren tvingas ta in människor utifrån. På kort sikt är det också dåligt för självkänslan hos de Arvidsjaursbor som väljer att stanna, men framförallt är det svårt för kommunen att hantera sin ekonomi. Ett vikande befolkningsunderlag gör att det är svårt att satsa inför framtiden då man inte kan veta vilka skatteintäkter man har. Andra problem inom kommunen är sysselsättningsutvecklingen. Arvidsjaurs sysselsättning har minskat mer än vad Norrbottens har gjort. Det har i förlängningen gjort att den totala lönesumman har minskat i kommunen. En minskad total lönesumma är ett tecken på att produktionen i kommunen gått ner mer än vad den gjort i Norrbotten under åren 1993 till I förlängningen innebär detta att det finns mindre pengar i omlopp i kommunen, något som slår på kommunala intäkter i form av skatter men också på de lokala privata serviceföretagen. Andelen åringar i jämförelse med den totala befolkningen minskar i Arvidsjaur, liksom i resten av västvärlden. Däremot är problemet allvarligare i kommunen än vad det till exempel är på länsnivå. Det är oroväckande för den fortsatta utvecklingen att försörjningsbördan i kommunen fördelas mellan allt färre människor. Alla de problem som tills nu berörts är starkt relaterad till befolkningsutvecklingen och den åldrande befolkningen. Det visar vilken prioritet problemet har och hur viktigt det är att göra Arvidsjaur attraktiv för nya människor. Ett annat problem i kommunen är det ensidiga beroendet av en stor offentlig sektor. Problemet visar sig på några olika sätt som kommer att beröras nedan. I Arvidsjaur jobbar drygt hälften(51 %) av alla anställda inom offentlig sektor vilket är anmärkningsvärt stor del. I Norrbotten är det en 46 % som jobbar inom offentlig sektor och i riket är siffran 34 %. Arvidsjaurs offentliga sektor består av förutom den kommunala delen även försvarets verksamhet, och från och med nu också de ersättningsjobb som kommer till regionen. Det är naturligtvis glädjande med all sysselsättning och jämfört med arbetslöshet är det också väldigt bra för Arvidsjaurs framtida utveckling med nya offentliga jobb. Svårigheten med en stor offentlig sektor visar sig på några olika sätt.

5 Beroendet gör att Arvidsjaur inte följer med i utvecklingen, det blir tydligt om man jämför utvecklingen i kommunen med den i riket. I Sverige har sysselsättningen ökat med 11 %. Av dessa 11 % stod den privata tjänstesektorn för nästintill hela tillväxten. Under samma period ( ) utvecklades Arvidsjaurs sysselsättning negativt, med -6 %. Arvidsjaurs privata tjänstesektor förmådde inte utveckla sysselsättningen positivt, utan nettobidraget till den lokala tillväxten blev 0 %. Siffrorna visar på att Arvidsjaur inte följt med i omstruktureringen från industri till tjänstesektor, mycket beror säkert på den tryggheten man haft i den offentliga sektorn som sugit upp stor del av arbetsmarknaden. Ett annat exempel på att Arvidsjaur inte följt med i strukturomvandlingen på arbetsmarknaden är att man har en låg andel högutbildade var 25 % av den totala arbetskraften högutbildad i Arvidsjaur. Motsvarande siffror var då för länet 29 % och för riket 32 %. Att så liten del av arbetskraften är högutbildad har uppmärksammats och satsningarna på bland annat Akademi Norr har varit fruktsamma. Dessutom är ersättningsjobben till stor del menade för högutbildade. Problemet med den stora offentliga sektorn har också uppmärksammats, bland annat av Utvecklingsenheten i det samarbete man har med Företagarna och i viss mån Svenskt Näringsliv. Att ett inslag av stor offentlig sektor är riskabelt ter sig tämligen självklart, därmed inte sagt att den verksamhet som nu finns ska minskas. Tvärtom ska man stödja utveckling som går mot en mer differentierad arbetsmarknad. Arvidsjaur skulle må bra, paradoxalt nog, av ett ökat inslag av vidsynthet, trots det tidigare konstaterandet om en utbred vidsynthet finns motsatsen representerad i kommunen. Att motarbeta sådana attityder är en förutsättning för att attrahera människor att flytta till bygden. Om man inte lyckas möta nya människor med respekt och uppskattning finns det en fara att de flyttar från orten innan de rotat sig. En lösning är att skapa mötesplatser där människor kan mötas och skapa nya kontakter på ett naturligt sätt. Företagen på orten känner generellt ett behov av ökat stöd från kommunledningen, samtidigt känner kommunledningen att företagen inte i tillräckligt stor omfattning vill engagera sig i samhällsutvecklingen. Det finns naturligtvis undantag men generellt är det den uppfattning som råder. Även här saknas kontakt och mötesplats mellan aktörerna. Exempel finns, som jag tidigare berört på goda exempel men det är självklart ett problem att människor inte känner stöd av varandra. Mötesplatser och samtalet är väldigt centralt i innovationsteorierna, och sådana upplevs inte existera i samhället. Med upplevs menas att det funnits försök till att skapa mötesplatser, men kommunikationen verkar ha fallerat och invånarna har uteblivit från de träffar som arrangerats.

6 Förslag till åtgärd Den privata tjänstesektorn i Arvidsjaur har inte följt med i utvecklingen. I Sverige står den näringen för den särklassigt största tillväxten i sysselsättning. En sådan utveckling har inte Arvidsjaur råd att stå utanför. På grund av den stora offentliga sektorn, som också den är en tjänstesektor, besitter arvidsjaursborna stora kunskaper inom tjänsteområdet. Enligt kommunens lokala tillväxtprogram, är den prioriterade branschen inom privat tjänstesektorn turism. Det är självskrivet med närheten till flygplatsen och den vackra naturen. Att utveckla handeln skulle göra kommunen och stadskärnan mer attraktiv, något som skulle gynna turismen men också förhoppningsvis befolkningsutvecklingen. En attraktiv stadskärna skulle också skapa ett egenvärde för kommunen och dess invånare. Handeln har också möjlighet att utvecklas eftersom Silvervägen förser handeln med en köpkraft som är större än den lokala. Dessutom skulle en utvecklad handel skapa mer naturliga mötesplatser i samhället vilket i sin tur skulle underlätta för kommunikation mellan aktörer, som det en gång i tiden var tänkt med torgmöten. En satsning på handelsutveckling är en väg att gå som skulle använda de fördelar som finns i kommunen. Tron på orten och framtiden skapar ett gott underlag för köptrohet samtidigt som invånarnas förmåga att möta nya människor, nationella som internationella, ger förutsättningarna för ett trevligt bemötande. Dessutom satsas det redan inom kommunen på turismutveckling, något som ytterligare skulle gynnas av en attraktiv stadskärna med en fungerande handel. En satsning på en handelsutveckling är ett sätt, av många, att bemöta de problem som regionen har. Att skapa en attraktiv stadskärna skapar attraktion till orten och förhoppningsvis en positiv attityd till kommunen. Utvecklingen i den privata tjänstesektorn har varit explosionsartad och Arvidsjaur har inte råd att stå utanför en sådan utveckling. Arvidsjaur har dessutom stora möjligheter att lyckas inom servicebranscherna då den offentliga sysselsättningen i mångt och mycket är ett serviceyrke. Kompetens finns således redan på orten. En utvecklad stadskärna skapar också fler naturliga mötesplatser, något som saknats i kommunen tidigare. Att försöka öka samarbetet över kommungränser, som fallet är i Akademi Norrs verksamhet, är något som gynnar regionens utveckling, bl.a. genom en större arbetsmarknad. Förhoppningen finns att samarbetet även ska utvecklas inom det privata näringslivet. Den förhoppningen gäller även handeln och en utveckling mot samarbete kring handeln efter Silvervägen i A-kommunerna skulle vara att föredra. Alla försök att utveckla kommunen är bra, det som beskrivits här ovan är bara ett sätt. Det finns andra.