WoodBuild - Livslängd och beständighet hos trä utomhus ovan mark samt i klimatskärmen

Transkript

1 WoodBuild - Livslängd och beständighet hos trä utomhus ovan mark samt i klimatskärmen Slutrapport Sammanställd av Jöran Jermer 1

2 WoodBuild - Livslängd och beständighet hos trä utomhus ovan mark samt i klimatskärmen. Slutrapport Inledning Den övergripande målsättningen med WoodBuild är att öka kunskaperna samt sprida kunnande och kompetens om fuktsäkert, och från beständighetssynpunkt, hållbart träbyggande till byggindustrin, och därmed stärka träets konkurrenskraft som byggnadsmaterial. Detta skall ske genom framtagande av ny kunskap som ökar förståelsen för sambandet mellan klimatexponering och trämaterialets resistens mot biologiska angrepp. Projektet startade den 1 januari 2008 och avslutades formellt den 30 november Projektet har varit en del av Branschforskningsprogrammet för Skogs- och Träindustrin (BFP) och tydligt relaterat till satsningsområdet Träprodukters livslängd och livscykelkostnader genom att WoodBuild bygger på visionen att trä i utomhusexponerade tillämpningar och i klimatskärmen ska vara, och uppfattas vara, ett säkert och ingenjörsmässigt självklart val. WoodBuild har varit strukturerat i fem huvudområden (ansvariga personer vid projektets slut anges inom parentes): A. Metodik för livslängdsdimensionering (ansvarig: Sven Thelandersson, LTH konstruktionsteknik) B. Exponering av trä i klimatskärmen (ansvariga: Lars Olsson, SP Energiteknik, och Petter Wallentén, LTH byggnadsfysik) C. Exponering av trä utomhus ovan mark (ansvarig: Lars Wadsö, LTH byggnadsmaterial) D. Resistens hos trä och träbaserade material mot biologiska angrepp (ansvarig: Jöran Jermer, SP Trä) E. Diverse projekt Deltagande forskningspartner: Lunds Tekniska Högskola, avd för byggnadsmaterial, byggnadsfysik samt konstruktionsteknik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, enheterna SP Trä och SP Energiteknik Leibniz Universität Hannover Deltagande industripartner: Bjerkings AB Moelven Töreboda AB NCC Construction AB Skanska AB Tyréns AB Stellac Oy (t o m 2008) Viance LLC (fr o m 2011) Centrum för Byggande och Boende i Trä (CBBT) samt enskilda företag knutna till CBBT Svenska Träskyddsföreningen Svenskt Trä/Sågverkens Forskningsstiftelse TräCentrum Norr (TCN) Trafikverket Malmö stad (2013) 2

3 Projektet har letts av en Styrgrupp, som vid projektets avslutande bestod av: Bertil Stener, representerande Svenskt Trä, Lars Atterfors, egen konsult, Johan Blixt, Södra Timber AB, Gösta Gustavsson, SABO, Thomas Lundmark, TCN, Eva Esping, VINNOVAs utpekade representant samt Mikael Eliasson, Svenskt Trä, adjungerad. Som koordinator och föredragande i styrgruppen har Jöran Jermer, SP Trä, fungerat. En implementeringsgrupp har under projektets gång fungerat som kritisk granskare och rådgivare i frågor som gäller kunskapsöverföring och implementering av resultat från projekten. Vid projektets avslutande bestod Gruppen av Anders Rosenkilde, TMF, Hans-Eric Johansson, Bostadsutveckling AB, Ingemar Ekdahl, egen konsult, samt Karin Sandberg SP Trä (representerande TCN) och Lars Olsson, SP Energiteknik, adjungerad. Ett vetenskapligt råd har varit knutet till projektet. Vid dess avslutande bestod detta av Lone Ross Gobakken, Norsk Institutt for Skog of Landskap, samt Wolfgang Gard, TNO, Nederländerna. Föreliggande slutrapport utgör en del i slutrapporteringen från WoodBuild. Här beskrivs översiktligt genomförandet samt de viktigaste resultaten. För utförligare beskrivningar hänvisas till de publikationer som projektet levererat. 3

4 Genomförande Forskningsområde A. Metodik för livslängdsdimensionering Det viktigaste målet för WoodBuild har varit att utveckla metodik och ingenjörsmässiga verktyg som kan användas vid praktisk projektering och utformning av träkonstruktioner med avseende på livslängdsaspekter. Metodik för detta har utvecklats inom detta delområde baserat på data och kunskapsunderlag som bl a tagits fram inom forskningsområdena B-D. Metodiken innebär att man gör en tydlig distinktion mellan klimatexponering (som beror på byggnadstekniken och användningen av trä) å ena sidan och träs och träprodukters resistens (som kan ses som en egenskap hos produkten) å andra sidan, vilket man inte gjort tidigare inom detta område. Syftet är att byggnadstekniska lösningar och val av material skall kunna göras så att säkerheten mot angrepp av mögel respektive röta skall vara tillräcklig utifrån de krav som situationen ställer. Den övergripande filosofin för det angreppssätt som tillämpas i WoodBuild illustreras i Figur 1. Figur 1. Principer för rationell livslängdsprojektering. Angreppssättet innebär att man skiljer på exponering i aktuell tillämpning å ena sidan och resistens hos ingående material å andra sidan. Exponeringen S är en funktion av variabler enligt 1-3 i figur 1. Exponering med hänsyn till mögelpåväxt är i huvudsak relativ luftfuktighet och temperatur invid ytan av ett material. För röta beskrivs exponeringen av träts fuktkvot och temperatur. Tidsvariationen av exponeringen, exempelvis varaktigheten av fukttillstånd över en viss nivå, i kombination med temperatur är av stor vikt. Resistensen R för ett material definieras som en funktion av variabler enligt 4-7 i figur 1. Resistens mot mögelpåväxt är ett mått på materialytans benägenhet för etablering av påväxt, och kan t ex bero 4

5 på näringstillgång, ytbehandling och eventuell närvaro av biocider. Resistens mot röta är ett mått på det aktuella materialets motståndskraft mot rötangrepp. Verifieringsmodellen innebär i princip att exponering S och resistens R ställs mot varandra med hänsyn till valt funktionskrav enligt 11. Funktionskraven definierar när verifieringsmodellen resulterar i godkänd eller icke godkänd funktion. Detta uttrycks i form av gränstillstånd som kan bero på den funktion 12, 13 eller 14 som är aktuell. Två typer av mekanismer kopplade till beständighet har studerats med denna metodik: 1. Initiering av mikrobiell påväxt, vilket huvudsakligen är relevant för trä i byggnaders klimatskiljande konstruktioner 2. Initiering av röta, vilket i huvudsak är relevant för trä i utomhusapplikationer ovan mark En viktig aspekt som hanterats inom forskningsområde A är hur man i praktiken kan hantera de risker som är förknippade med variabilitet i såväl exponering som resistens. Slutresultat inom forskningsområde A är konkreta förslag till metoder för livslängdsdimensionering baserade på definierade gränstillstånd för dels mögelpåväxt och dels initiering av röta. Verifieringsmodeller, se Figur 1, har utvecklats, verifierats och dokumenterats vetenskapligt i internationella tidskrifter, konferensbidrag och rapporter på basis av specialdesignade experiment utförda inom forskningsområde D för mögelpåväxt. Bakgrundsdata från Leibniz Universität, Hannover (som varit partner i projektet) samt WoodWisdom-projektet WoodExter har i stor utsträckning utnyttjats för utveckling av verifieringsmodeller för röta. Modeller för exponering av utomhusträ har också utvecklats inom projektet baserat på försök som genomförts inom forskningsområde C samt tillgänglig information i litteraturen. En viktig bas för exponering i byggnaders klimatskärm har varit arbete inom forskningsområde B samt resultat från det delvis parallella projektet Framtidens Trähus, som också genomförts med finansiering från Branschforskningsprogrammet. All den bakgrundsinformation som tagits fram inom WoodBuild har legat till grund för följande vägledningsdokument (under slutförande) främst riktade mot aktörer i byggsektorn: Fuktsäker utformning av klimatskiljande byggnadsdelar med fuktkänsliga material - Vägledning för projektering och riskvärdering Beständighet för utomhusträ ovan mark - Vägledning för materialval och utformning En mer detaljerad beskrivning av resultaten från de olika tillämpningsområdena ges nedan. Klimatskiljande konstruktioner Figur 2 visar ett principschema för projektering av en klimatskiljande byggnadsdel med avseende på fuktsäkerhet. För en given konstruktionslösning kan värme- och fukttransport simuleras i byggnadsdelen med ett lämpligt analysverktyg som exempelvis WUFI. För denna simulering behövs indata om uteklimat, inneklimat, en stor uppsättning materialparametrar, randvillkor och ventilationsförhållanden. Samtliga dessa indata är förknippade med mer eller mindre stora osäkerheter och resultatet kommer också att ha en motsvarande grad av osäkerhet. 5

6 Figur 2. Princip för projektering av klimatskiljande konstruktion. För verifieringen har en MögelResistensDimensioneringsmodell (MRD-Modell) utvecklats inom WoodBuild. I den vägledning som tagits fram beskrivs i detalj hur denna projektering kan genomföras och vilka begränsningar som finns. Vidare har riskaspekten belysts genom beskrivning av osäkerheter i kedjan samt genom att projekteringsmetoden och säkerhetsnivån har kalibrerats mot beprövade erfarenheter från befintlig bebyggelse. Trä i utomhusapplikationer Genom ett samarbete med Leibniz Universität i Hannover har projektet fått tillgång till en omfattande mängd data om beständighet för trä utomhus ovan mark som funktion av exponering (fuktkvot och temperatur). Studier har genomförts av olika existerande och nya samband mellan exponering, uttryckt som dos, och grad av nedbrytning. Resultaten från dessa studier utgör en central del för att beskriva kopplingen mellan klimatexponering och ett materials resistens och därmed för att kunna beräkna en förväntad livslängd. För att kunna utvärdera en konstruktions livslängd måste gränstillstånd definieras. Gränstillståndet definierar gränsen mellan en funktion som uppfyller respektive inte uppfyller ställda krav. I WoodBuild definieras gränstillståndet med avseende på röta som rötindex 1 enligt SS-EN 252. Ovan beskrivna modell tillsammans med modeller för att beskriva exponeringen enligt delprojekt C har kalibrerats mot observerade livslängder hos befintliga konstruktioner. För de undersökta fallen ger beräkningsverktyget en förväntad livslängd som rimligt väl överensstämmer med observerad livslängd. Den beräknade livslängden är i huvudsak konservativ vilket är rimligt utifrån förväntning på livslängd hos brukaren. Baserat på den vetenskapliga dokumentationen som tagits fram tillsammans med expertkunskap har ovan nämnda vägledning för beständighet för utomhusträ ovan mark tagits fram. Bakgrundsmaterial till guiden finns redovisat i ett särskilt bakgrundsdokument. 6

7 Sammanfattningsvis: Fuktsäkerhet i byggnaders klimatskärm Risken för initiering av mögelpåväxt för trämaterial som utsätts för godtycklig tidsberoende exponering av relativ fuktighet och temperatur kan med god tillförlitlighet uppskattas med hjälp av den MRD-modell som utvecklats och verifierats i WoodBuild Detta kan betraktas som en väl undersökt och dokumenterad metod för att bestämma kritiskt fukttillstånd enligt BBR Mikroklimatet i klimatskiljande byggnadsdelar som påverkar risken för påväxt kan med relativt god tillförlitlighet förutsägas genom simulering med moderna analysverktyg i rena snitt genom konstruktionen Exponeringen är starkt beroende av uteklimatet och varierar starkt mellan olika år och mellan olika orter. En konstruktionslösning som visar sig fungera i norra Sverige kan vara riskfylld i andra delar av landet med mera utsatt klimat. Kritiska detaljer i konstruktionen, t ex vid anslutningar mot dörrar och fönster, hörn, syllar etc, kan inte hanteras kvantitativt utan måste säkras på annat sätt. Variabiliteten i olika trämaterials resistens mot påväxt är betydande och kan vara svår att precisera och kontrollera för kommersiellt tillgängliga produkter För att hantera den totala riskbilden som finns på grund av stora osäkerheter i såväl exponering som resistens kan kalibrering mot beprövade lösningar i befintlig bebyggelse användas Vetenskaplig dokumentation av lösningar som fungerar från fuktsäkerhetssynpunkt saknas dock i stor utsträckning, eftersom forskningen inom fuktsäkerhetsområdet i huvudsak har varit problemorienterad. Beständighet hos utomhusträ ovan mark Risken för initiering av röta för trä i utomhusapplikationer kan uppskattas, om man har tillgång till tidsvariationer för fuktkvot och temperatur i materialet. Modell för detta har utvecklats inom WoodBuild och verifierats mot framför allt tyska försöksdata. Fuktkvoten i referenselement av trä (utan fuktfällor) exponerat för givet utomhusklimat kan uppskattas genom empiriska samband baserade på fältmätningar av fuktkvot i kombination med klimatobservationer av regn och relativ fuktighet Fuktkvoten i olika typer av detaljer där fuktansamling kan förekomma kan uppskattas genom empiriska jämförelser med referenselement i fältförsök Variabiliteten i olika trämaterials resistens mot röta är betydande och kan vara svår att precisera och kontrollera för kommersiellt tillgängliga produkter Hantering av risken för initiering av röta kan ske genom systematisk utvärdering mot typfall från praktiken Trots att det finns betydande kunskapsluckor inom området kan man tillämpa en systematisk ingenjörsmetodik för utformning och materialval gällande trä i utomhusapplikationer Genom detta får projektörer tillgång till ett system som ger goda förutsättningar att kraftigt öka sannolikheten för att avsedd livslängd hos utomhusträ kan uppnås. 7

8 Forskningsområde B. Trä exponerat i klimatskärmen Delområdet har haft två huvudsakliga inriktningar: framtagande av olika byggnadsfysikaliska indata för ovan nämnda ingenjörsverktyg samt studier i laboratorium och fält för att öka kunskaperna om trä i klimatskalet m h t hur olika konstruktionstekniska lösningar och materialval kan påverka benägenheten för mikrobiell påväxt. Byggnadsfysikaliska studier Framtagning av klimatdata för dimensionering Parameterstudie avseende faktorer som påverkar risken för fukt- och mögelrelaterade skador i tvåstegstätade fasader Blind verifiering av beräkningsverktyget WUFI för väggkonstruktioner i trä Räkna F - en handbok för användning av byggnadsfysikprogram som är tillämpbara vid ingenjörsmässiga fuktberäkningar Ett antal examensarbeten med koppling till WoodBuild och som givit kompletterande, värdefull information. Framtagning av klimatdata för dimensionering Klimatdata över en längre tidsperiod har tagits fram för fyra svenska städer under en tidsperiod om nio år. Framtagna klimatdata baseras på verkligt klimat där perioder med brister i klimatet har kompletterats. Vidare har klimatet justerats för: tveksamma RF värden beroende på glidande givare timvis fördelning av regn baserat på dygnsvärden bristande långvågig strålningsdata som beräknats Dessutom har alla värden processats så att de inte längre är identiska med SMHIs urspungsdata så att det framtagna klimatet kan användas vid kommersiella hygrotermiska beräkningar. För att kunna göra trovärdiga hygrotermiska beräkningar, främst för tak och takkonstruktioner, antogs att det finns ett behov av att beakta långvågig strålning, även kallad nattutstrålning, och dess inverkan på klimatet i taket och på dess yta. En kombinerad studie genomfördes i samarbete mellan Framtidens trähus och WoodBuild, där inverkan av långvågig strålning studerades. I denna framkom att långvågig strålning från himlen har betydelse och att det bör inkluderas i beräkningsmodellens klimat. Två olika modeller för långvågig strålning testades, en befintlig modell och en egen modell. Resultaten visar att man ska inkludera långvågig strålning i sina hygrotermiska beräkningar för att erhålla ett trovärdigt resultat. Dock spelar det mindre roll vilken av två modellerna som studerades som används. Beräkningsresultat med långvågig strålning från båda modellerna visar på korrelation mot mätningar. Studien inkluderade även en mindre del rörande behovet av dimensionerande klimat samt modeller för hur kortvågig diffus och direkt strålning samt andra brister i klimatdata kan ersättas. Resultatet är viktigt eftersom det finns en stor brist på mätningar av den långvågiga strålningen från himlen. SMHI mäter detta mycket bristfälligt och på ett fåtal platser. Resultatet av studien visar att för fuktanalys inuti en konstruktion är även en grov strålningsmodell meningsfull. Däremot är det tveksamt om man kan göra uppskattningar av ytterytors fukt- och värmeförhållanden utan att ha tillgång till uppmätta strålningsdata. För att kunna göra hygrotermiska beräkningar krävs även kännedom om diffus och direkt solstrålning. Tyvärr saknas mätningar för diffus och direkt solstrålning för så gott som alla städer i Sverige. En enkel klimatmodell för att skapa diffus och direkt solstrålning baserad på känd och betydligt vanligare uppmätt global solstrålning har därför tagits fram i samarbete mellan Framtidens trähus och WoodBuild för att användas i klimatrandvillkor i hygrotermiska beräkningar i WUFI. 8

9 Resultaten visar att framtagen metod för att skapa diffus och direkt solstrålning kan användas på ett trovärdigt sätt i beräkningsprogrammet WUFI. Figur 3. Jämförelse mellan temperatur och RF samt perioder då förutsättningar för påväxt råder mellan mätningar och beräknade värden med och utan inverkan av långvågig strålning. Uppmätta klimatdata från SMHI och även egna uppmätta klimatdata har visat sig innehålla längre och kortare perioder med bristfälliga data. För att kompensera för dessa perioder med bristfälliga data har en enkel metod tagits fram i samarbete mellan Framtidens trähus och WoodBuild för att ersätta dessa perioder utan trovärdiga klimatdata. Bristande klimat som kompletterats enligt metoden har testats i hygrotermiska beräkningar. Överlag tycks metoden fungera relativt bra i studerade fall. Behovet av ett dimensionerande klimat kan konstateras genom att studera skillnader i utomhusklimat mellan olika år och den påverkan på förutsättningarna för mikrobiell påväxt som variationer har. Något faktiskt dimensionerande klimat har dock inte tagits fram, eftersom det just nu inte finns någon konsensus bland forskare hur detta skall göras. Olika konstruktioner har olika fuktbeteenden. Exempelvis kan ett kort intensivt regn vara värre för en konstruktion med risk för läckage, medan en annan konstruktion kan ha mera problem med ett regn under lång tid med låg intensitet. För att göra fuktberäkningar behövs även ett klimat från insidan. Lars-Erik Harderup har inom ramen för projektet tagit fram en modell för fukttillskottet baserat på antagandet att det är en öppen vattenyta som ger fuktillskottet i inneluften. Denna modell kan sedan användas generellt efter kalibrering med mätdata. 9

10 Figur 4. Jämförelse mellan blint beräknad och uppmätt temperatur och RF över tre år. Skillnad i tid samt förutsättningar för mikrobiell påväxt mellan olika år framgår längst ner. Parameterstudie Studien genomfördes som en parameterstudie avseende väggar där sannolikheten för skador med olika konstruktionslösningar och påverkan från utomstående faktorer redovisades. Studien avsåg endast tvåstegstätade fasader. Studerade konstruktioner efterliknar de träregelväggar som studerats i mätningar. Behovet av en väl ventilerad luftspalt bakom fasaden redovisades. Vidare påvisades den ökade risken för fuktrelaterade skador i och med att isoleringstjockleken i väggar ökade. Möjligheten att skydda organiskt material och minska sannolikenen för skador samt behovet av möjligheten för konstruktioner att kunna torka ut visades. Blind verifiering av WUFI Blinda utvärderingar baserade på mätningar utförda inom WoodBuild och Framtidens trähus för ingenjörsmässig användning av det hygrotermiska beräkningsverktyget WUFI har genomförts för olika väggkonstruktioner. Utvärderingen har genomförts efter samma förutsättningar som råder i projekteringsskedet. Utvärderingen visar att studerat beräkningsverktyg ger pålitliga resultat jämfört med uppmätta värden. Den blinda utvärderingen har även gjort att en rad faktorer/ parametrar som har stor inverkan på resultatet och risken för skador har kunnat hittas. Resultaten från den hygrotermiska beräkningen appliceras efteråt i någon form av modell för att uppskatta mögel och eller röta alternativt sannolikheten för påväxt i den position i en viss konstruktion som studerats. 10

11 Figur 5. Illustration över blind metod som använts vid utvärdering av beräkningsverktyget WUFI Figur 6. Blind jämförelse mellan beräkningar och mätningar. Räkna F Räkna F är en handbok för användning av byggnadsfysikprogram som är tillämpbara vid ingenjörsmässiga fuktberäkningar. Räkna F skall vara en hjälp för t ex en konsult vid planerandet, genomförandet och presenterandet av fuktberäkningar för byggnadsdelar. Beställaren av en beräkning skall även få hjälp att ställa rätt krav på redovisning av resultat. Rapporten följer riskanalysmetoder framtagna av IEA Annex 55 Rap-Retro. Fokus är lagt på såväl teoretisk analys av hur man räknar samt förslag på standardvärden för enskilda parametrar. Handboken väntas bli klar för publicering i början av Examensarbeten med WoodBuild-anknytning Några examensarbeten som utförts vid LTH har handlat om frågor som på ett eller annat sätt lyfts i WoodBuild. Några resultat: Studier med WUFI visar på vikten att ta med läckage från insidan av väggen som en viktig faktor. Detta ignoreras ofta, då man antar att plastfolien är helt tät. Olika modeller för hur läckaget skall hanteras har tagits fram. 11

12 Jämförelse mellan en analys av mögelrisk med hjälp av kritisk RF och dos-responsmodellen (MRD) visar att vissa skillnader finns som kan ge olika resultat. Dos-responsmodellen behöver förmodligen kalibreras mer för låga temperaturer. Analys av att använda s k ångbroms (dvs en plastfilm som har minskat diffusionsmotståndvid höga RF) i stället för plastfilm ger lägre mögelrisk men motiverar inte att man kan ta bort luftspalten i ett parallelltak med takstolar. För kalla vindar så är den stora frågan hur mycket man skall ventilera på vinden. Om läckage inifrån och utifrån är minimalt, kan man ha en låg ventilation på vinden. I verkligheten vet vi dock att det alltid finns läckage. Beräkningar visar att med antagande om läckage så bör omsättningen på vinden inte understiga 1 oms/h. Det finns en idé om att förbättra klimatet på kalla vindar genom att göra en tunnare isolering på utsidan. Beräkningar tyder på att detta har liten påverkan i Lund men mer i Luleå. Att ha mer än 50 mm gav dock inte minskad risk. Ett examensarbete i samarbete med Glasforskningsinstitutet Glafo om bärande glas- och träväggar med fokus på mögelrisk för ett sådant permanent fönster resulterade i slutsatsen att den slutna volymen mellan glasen kommer att vara i jämvikt med karmen under årets lopp, vilket leder till en fuktvandring mellan karm och luft. Detta kan leda till mögel och kondensproblem. Laboratorie- och fältstudier När det gäller lab- och fältstudier så har dessa omfattat: laboratoriestudier av syllar och reglar som utsatts för regn Dito av träregelväggar med olika vindskydd Dito av träfasaders täthet mot slagregn Studier av kalla vindar m h t mögelangrepp Omfördelning av fukt i virkesstycken i virkespaket Utvärdering av trähus - fuktmätningar i väggar och tak Laboratoriestudie av syllar som utsatts för regn Sju olika syllösningar ingick i studien som genomfördes i en klimatkammare med ute- respektive inneklimat på vardera sidan av väggen under cirka 3 månader. Fem av dessa byggdes in i en yttervägg och två fick torka i utedelen av klimatkammaren. Mätningar av temperatur, relativ fuktighet och fuktkvot samt analyser av mikrobiell aktivitet utfördes. Resultatet visar att samtliga syllkonstruktioner (både inbyggda och icke inbyggda) blev angripna av riklig mögelpåväxt där vattenuppsugning kunnat ske under ett eller tre dygn. Påväxt uppkom framförallt på de materialytor där uttorkningen var begränsad t ex mot fuktspärr, stålplåt eller mot andra material som var fuktiga eller ångtäta. Dessutom verkar det som vattenuppsugning i ändträ är väldigt kritiskt med avseende på risken för mögelpåväxt. På ytor långt från ändträ var fuktigheten lägre och lägre fuktigheter nåddes snabbare. I många av de mätpunkter långt från ändträ uppkom ingen mögelpåväxt. Dock fanns det mätpunkter långt från ändträ i samtliga konstruktioner som blev angripna av mögelpåväxt. Vår bedömning är att risken är stor för mögelpåväxt i fält på monterade syllar och reglar som utsätts för regn och vattenuppsugning. Kortvarigt regnstänk som inte orsakar droppande eller rinnande vatten och som kan torka under samma dag torde inte vara någon direkt risk för mögelpåväxt på träytor. Laboratoriestudie av träregelväggar med olika vindskydd Resultatet av denna studie kan sammanfattas som följer: Valet av vindskydd likväl som brister i utförande kan få stor betydelse för väggens fuktförhållanden. Generellt sett gäller att ju mer värmeisolerande och ångöppet vindskyddet är desto mindre risk för uppfuktning i väggstommen från luftfukt utifrån och inifrån. 12

13 Trästommen kan få höga fuktigheter om den isoleras utvändigt med ångtätare vindskydd (cellplastisolering) i kombination med uppfuktning inifrån eller byggfukt. Fuktigheten är högre innanför vindskyddsduken än ute under torrperioder, vilket visar att uttorkningen försvåras av vindskyddsduken. Beräkningar visar att kondens skulle kunna uppstå på insidan av vindskyddsduken framförallt om det finns byggfukt eller sker en uppfuktning t ex på grund av fuktkonvektion. Något lägre fuktighet erhölls i massivregel än i lättregel. Det var också torrare i reglar än bredvid reglar vilket kan förklaras av att ju mer ett värmeledande material är desto högre temperatur och lägre fuktighet fås i de yttre delarna av väggen. Både mätningar och beräkningar visar på höga fuktigheter och risk för mögelpåväxt i konstruktionen med cellulosaisolering. Laboratoriestudie av träfasaders täthet mot slagregn Målet med denna studie var att få bättre kännedom om hur dagens träfasader och prefabricerade träfasader skyddar mot slagregn. Detta genom att undersöka hur väl träfasaders utsida, genomföringar och anslutningar motstår regn. Underökningen har skett genom att två hustillverkare har levererat två stycken ytterväggselement vardera med stående respektive liggande fasadpanel. Väggarna var också försedda med vanliga fasaddetaljer såsom fönster, infästningar och genomföringar. Figur 7. Försökuppställning för regntäthetsförsök Sammanfattning av resultat och slutsatser: I tre av fyra objekt uppkom betydande läckage in till spalten. Anslutningsdetaljer i träfasader kan vara otäta med risk för läckage åtminstone in till luftspalten. Detta trots att luftspalten i princip hade helt tryckutjämnande effekt. Mycket av det inläckande vattnet sögs upp av baksida panel, underlagsbrädor och läkt. Studien visar generellt sett på flera brister både i utförande och lösningar oberoende av tillverkare såsom: o Stora otätheter fanns mellan liggande panel och fönsterfoder där vatten trängde in. o I ett objekt trängde vatten in hela vägen in till trästommen. o Trots att fogmassa hade använts vid detaljer uppkom inläckage. o Det förekom omålade paneländar där vatten kunde sugas upp vilket utgör risk för röta. 13

14 o En tillverkare använde värmeisolerande skikt utanför vindduken, vilket är positivt för trästommen innanför som då hamnar varmare och torrare. Det negativa var att spalten i princip var igensatt vilket hindrar dränering och ventilering. Studier av kalla vindar Kalla vindar studerades i 20 villor i Gällivare byggda Husen var utflyttade och skulle rivas så förstörande mätningar kunde göras. Undersökningen genomfördes genom att ta ut virkesprover från takstolar, bärläkt (vid plåttak), råspont och bjälkar i vindsbjälklaget. Därefter gjordes en mögelindexmätning av materialet i mikroskop. Vid provtagning gjordes även hål för att identifiera konstruktionens uppbyggnad. Visuellt bedömdes om vinden hade problem med läckage från inneluften och om ventilationen på vinden var reducerad (t ex av tilläggsisolering vid takfot). Vindarna var i olika skick och hade en total isolering i vindsbjälklaget mellan cm. Slutsatsen av undersökningen var att någon tydlig koppling mellan isolertjocklek och högt mögelindex inte kunde konstateras. Däremot fanns det tydliga tecken på att reducerad ventilation och risk för läckage från insidan ledde till högt mögelindex, se figurerna 8 och 9. Lite överraskande var att bjälkarna i vindsbjälklaget i flera fall hade högt mögelindex. Vanligtvis brukar man anta att det alltid är råsponten som är mest utsatt. 5 Max mögelindex LL R LL L R R L L Hål Figur 8. Mögelindex för undersökta vindar. Max mögelindex Max Figur 9. Maxmögelindex förundersökta vindar. 14

15 Omfördelning av fukt i virkesstycken i virkespaket Syftet med denna studie var att öka kunskapen dels om tiden för fuktomfördelning i virkesstycken i virkespaket, dels om betydelsen av fuktinnehåll i kombination med lagringstemperatur och lagringstid med avseende på mikrobiell påväxt. Resultat: Fuktomfördelning i virkesstyckets mittsnitt tar ungefär två veckor. Både mätningar och beräkningar uppvisar ungefär 4 procentenheters skillnad i fuktkvotsvärde mellan regelvirkets yta och mitt efter fuktomfördelning då hela regelvirket hade 80 % RF. En del virke som provades vid 80 % RF (motsvarar 18 % medelfuktkvot) och 15 C fick mikrobiell påväxt inom 6 veckor, men det fanns också virke där inte mikrobiell påväxt uppkom alls inom 16 veckor. Beräkning av MRD-index för virke hos tre virkeslager (baserat på temperaturen i dessa virkeslager) år 2009 gav risk för mikrobiell påväxt inuti virkespaket med 18 % medelfuktkvot vid lagring under en sommarperiod. Även en medelfuktkvot på 17 % gav en tillväxtstart. Fuktmätningar i fyra trähus Syftet med detta projekt, som utförts inom WoodBuild och Framtidens Trähus, var är att öka kunskapen om rådande fukt- och temperaturtillstånd och dess varaktighet i träbyggnaders klimatskärm och betydelse för mikrobiell påväxt. Följande slutsatser kunde dras av mätningarna: Det finns inget som tyder på att det kan ha uppkommit några generella kritiska förhållanden i klimatskärmen (tak och ytterväggar) som kan ha orsakat mikrobiell påväxt. Därför torde välisolerade trähus fungera utan någon generell risk för påväxt med avseende på uteklimat framförallt i norra och mellersta Sverige. Dock verkar det ha använts material som blivit skadat innan montage, nederbörd på material under byggtiden och inläckage på grund av otätheter är således orsaker till påträffad påväxt. Observera att den påväxt som påträffats har generellt sett varit osynlig för blotta ögat. I fuktiga delar av södra Sverige verkar det inte finnas någon övertygande marginal för kritiska förhållanden i ytterväggar såsom det verkar finnas i norra Sverige. Däremot har det sett mycket bra ut för takkonstruktionerna även i södra Sverige. Förmodligen har följande haft betydelse: utsatt för solstrålning, smart vindsventilering med värmekälla, eller passiv värme från installationer och värmebryggor. Denna utvärdering kan därför inte friskriva vanliga välisolerade tak från risk för påväxt i skuggutsatta lägen i södra Sverige. Syllar i småhusen förefaller vara placerade förhållandevis torrt förmodligen tack vare att grundplattan av betong leder värme till syllen. Dock finns det en risk att de uppfuktas av vattenstänk utifrån eftersom de ofta sitter oskyddade. Plösliga inläckage till träregelverket i ytterväggar har inträffat i tre av fyra objekt. Detta verkar inte ha hunnit orsaka påväxt i själva mätpunkter utifrån MRD-index. Dock vet vi inte om vattnet runnit vidare någon annanstans. I närheten av påträffade inläckage finns fasaddetaljer bland annat fönster eller vägganslutning mot grund. Många av de inträffade inläckagen är kopplade till nederbörd och att vindriktning sammanföll med fasadens värderstreck. 15

16 Forskningsområde C. Trä utomhus ovan mark Målet med delprojekt C var ökad kunskap om våttider på träytor och fuktförhållanden inne i virkesdelar utifrån klimatbelastning, ytbehandling, träskyddsbehandling, konstruktionsutformning och virkets egenskaper. Labroratoriestudier Fukt i anslutningar För att kunna mäta fuktförhållanden i regnexponerade anslutningar utvecklades metoder för att mäta hur länge det står vatten på en träyta och hur länge vatten hålls kvar i spalter mellan två brädor (mikroklimatet) liksom en metod för att mäta fuktinnehållet i trä nära ytor och anslutningar (materialklimatet). Tre olika anslutningstyper vattenexponerades i laboratorium och mikroklimat och fuktkvot mättes under uppfuktning och uttorkning. Alla mätningar gjordes på kärnved och splintved av gran, och både material av långsamväxande gran från norra Sverige och snabbväxande gran från södra Sverige användes i försöken. När en spalt på 5 mm användes mellan brädorna blev vatten aldrig stående i spalten efter att bevattningen stängts av. I vissa fall gav en 5 mm spalt också lägre fuktkvoter i träet närmast spalten, men i andra fall var inverkan liten eller ingen alls. Ändträuppsugning studerades även separat med hjälp av datortomografi. Eftersom det inte var någon stor skillnad i densitet mellan det långsamväxande och det snabbväxande virket var det inte heller någon skillnad i fuktupptag. Inträngningsdjupet var dock längre för splintveden än för kärnveden som förväntat. Resultaten från fuktkvotsmätningarna i anslutningarna användes i tre olika rötmodeller från litteraturen för att se vilka punkter i anslutningarna som var mest utsatta för rötangrepp. Eftersom utdata från modellerna är olika var resultaten inte direkt jämförbara, men de relativa resultaten, dvs vilka punkter i konstruktionen som var mest utsatta var ungefär samma med alla modellerna. I projektet utvecklades även en metod för att bestämma absorptionsisotermer i det höga fuktområdet, dvs sambandet mellan relativ fuktighet och fuktkvot i materialet under uppfuktning. Ett material som torkar har ett högre fuktinnehåll än ett material som fuktas upp vid samma relativa fuktighet i luften, men i det höga fuktområdet har det tidigare bara gått och bestämma detta samband för uttorkning (desorption). Figur 10. Anslutningsförsök. 16

17 Av studierna kan man dra slutsatsen att om en spalt på 5 mm används mellan två brädor i en anslutning blir vatten inte stående efter regn. Detta påverkar dock fuktkvoten olika mycket beroende på anslutningstyp och träets fukttransportförmåga (kärnved eller splintved). Ändträuppsugningen påverkas inte av årsringsbredden, men kärnved har långsammare fuktupptag än splintved och vattnet tränger därför inte in lika långt. Den nya metoden för absorptionsisotermer i det höga fuktområdet gör att det går att bestämma sambandet mellan relativ fuktighet och fuktinnehållet i ett material både för absorption (uppfuktning) och desorption (uttorkning) i hela fuktområdet. Vattendistribution runt håltagningar i trä Det är vanligt att man gör håltagningar i träkonstruktioner t ex med spikar och skruvar. Eftersom det är ett område där det är stor risk för skada är det av intresse att söka förstå hur det kan påverka beständigheten och den slutliga livslängden. Provbitar av gran och furu tomograferades efter 72 och 120 timmars vattenupptagning i ändträ. 15 mm djupa hål borrades 15 mm och 32 mm från ändträt. I hålen placerades spikar med krympslang på som används vid fuktkvotsmätning. Försöket visade att vattenupptagning och fördelning skiljer mellan de båda träslagen. Stighöjden, dvs hur högt vatten stiger i veden, var betydligt högre i furusplintved än i gransplintved. Det visade sig att vatten fördelar sig olika runt hålen. I gran fördelar sig vatten ovanför hålet som en tomteluva medan det i furu mer generellt fördelas runt hålen. Försöket visar också att det bildas områden med förhöjd fuktkvot runt håltagningen även fast de inte har varit i direkt kontakt med vatten och det har suttit en spik med krympslang i håltagningen. Metod för bestämning av fuktmotstånd hos färgskikt på trä En ny metod har utvecklats som på ett mer nyanserat sätt än tidigare kan kvantifiera fukttransportegenskaper hos färgsystem på träunderlag. Metoden innebär i korthet att fuktmotståndet hos kombinationer av träunderlag och färgskikt bestäms på traditionellt sätt men i ett stort fuktintervall för att kvantifiera fuktberoendet. Samtidigt bestäms det fuktberoende fuktmotståndet hos underlaget på samma sätt. Därefter utvärderas mätresultaten på nytt sätt genom att fuktberoendet hos fuktmotstånden hos underlaget och ytskiktet beaktas. Fältstudier och fältmätningar Mätning av fuktkvot och temperatur i olika trädetaljer exponerade utomhus I detta delprojekt var huvudmålet att ta fram modeller för att utifrån globala klimatdata (SMHI, Meteonorm etc) kunna bestämma exponeringen i form av fuktkvot och temperatur i en godtycklig konstruktion. I en experimentell undersökning utomhus har kontinuerligt mätning av fuktkvot och temperatur i olika trädetaljer gjorts tillsammans med registrering av väderdata (temperatur, relativ luftfuktighet, regn, vind). Baserat på resultaten från undersökningen har en modell tagits fram som gör det möjligt att beräkna tidsserier av exponering för en väl definierad referensdetalj utifrån tidsserier av klimatdata för ett godtyckligt geografiskt läge. Tillsammans med referensdetaljen exponerades ett antal typiska trädetaljer för vilka fuktkvot och temperatur kontinuerligt registrerades. Resultaten visar att det är möjligt att genom en konstant faktor justera exponeringen för referensdetaljen till att gälla för olika typer av trädetaljer, exempelvis kontaktytor och orientering av exponerade ytor. Resultaten från delprojektet är: - Modell för att utifrån globala klimatdata för ett givet geografiskt läge kunna bestämma exponeringen för en referensdetalj. - Exponering uttryckt som årsdos för olika delar av Sverige. - Korrektion för att beakta slagregnseffekt för ett specifikt geografiskt läge. 17

18 - Korrektionsfaktorer som beaktar utformningen av en specifik detalj samt olika typer av skyddande effekter (avstånd från mark, taksprång, spalter). Vatteninträngning och distribution i limträbalkar efter regn För att inventera att generera ny och bättre kunskap om orsakerna till biologiska angrepp i limträbalkar har två 2 m långa balkar tomograferats (CT scanning) och bildbehandlats för undersökning av vatteninträngning och fördelning i sprickorna efter regn. Balkarna togs in från försöksfältet efter nederbörd fyra gånger under ett års tid. Undersökningen visade att om och hur vatten tränger ner i sprickor efter regn beror på sprickans storlek, placering, ytbehandling, samt på regn- och vindbelastningen. Sprickbredden varierar med klimatet, sprickor stänger och öppnar sig mellan olika dagar och även under en och samma dag. Kontinuerlig filmning av en balk visar hur sprickor med bredd ca 3-4 mm sluter sig vid regn på ytan och blir nästan osynliga för att sedan öppnas igen när balkens yta torkar. Sprickornas storlek och lägen beror på lamellernas typ och orientering vad gäller märg och årsringar. Frågan är om man kan ge anvisningar för vilken typ av sprickor, placering eller storlek som man bör observera och dokumentera, och vilka sprickor som kan leda in vatten så att det finns risk för att det utvecklas röta. Kontinuerlig mätning av temperatur, RF och fuktkvot (mätsystemet) För att kunna verifiera funktionen och modeller startades en mängd kontinuerliga mätningar av RF, temperatur och fuktkvot i flervåningshus i trä, limträbalkar och stolpar. På nya konstruktioner där det saknades många års erfarenhet, t ex panel på sjuvåningshus, och där erfarenheten relativt liten vill man mäta för att för att verifiera funktionen och se om det är olika klimatpåfrestningar beroende på höjd och väderstreck. Ett trådlöst system valdes för att kunna genomföra många mätningar. När mätningarna påbörjades var tekniken ny och inte utprovad i denna skala någon annanstans i världen. Detta innebar att brister som upptäcktes fick åtgärdas och att WoodBuild sedan 2008 därmed bidragit påtagligt till utvecklingen av sensorer. Generella erfarenheter från mätningarna: Det är möjligt att mäta trådlöst såväl inne i konstruktioner som på ytan. När systemet väl är uppbyggt och fungerar, kan man samla in mycket data med liten arbetsinsats. Det krävdes fler loggrar än vad leverantörerna hade angett för att säkerställa insamlingen. Genom att montera fler antenner kunde bättre mottagningsförhållanden uppnås. Utrustningen var inte alltid tillräckligt tålig för väder och vind. De givare som var placerade på balkar och stolpar utsattes för temperaturer mellan -35 grader och +35 grader och de blev översnöade, vilket påverkade driften. Idag finns det mer robusta givare som är inkapslade och mer tåliga. Det blev en del driftstopp och mätdata tappades bort p g a av åsknedslag och den mänskliga faktorn när där någon drog ut kontakten därmed bröt strömförsörjningen till loggern. Idag finns det sensorer som kan lagra informationen i ett eget minne vilket gör insamlingen säkrare eftersom omstart efter haveri kan ta tid att åtgärda eftersom det kan vara långa avstånd till mätplatsen. 18

19 Figur 11. Mätningar i provgården i Bygdsiljum på balkar och stolpar. Figur 12. Givare monterades på fabrik. Konceptet med denna typ av mätningar har utvecklats till en mättjänst på SP, SP Monitor, för fuktövervakning i träkonstruktioner. Mätning av fukt- och temperaturförhållanden i fält För att kunna verifiera funktionen och modeller startades en mängd kontinuerliga mätningar av RF, temperatur och fuktkvot i flervåningshus i trä, limträbalkar och stolpar. a) b) Figur 13. Limträbalkar (a) och -stolpar (b) exponerade på SP Träs försöksfält i Bygdsiljum. Figur 14. Exempel på hur temperatur och fuktkvot kan variera över tid i träfasad på höghus av trä. 19

20 Figur 15. Exempel på hur temperatur och fuktkvot kan variera över tid i exponerade limträbalkar. Fuktkvoten kan variera betydligt när mätningarna genomförs på en balkar jämfört med mätningarna på en fasad. Det kan bero på ökad utsatthet av väder och vind men också på att det bildas sprickor i många av balkarna och därmed är inte färgskiktet intakt. Observationerna från fasadmätningarna är ännu för kortvariga för att man ska kunna dra några långtgående slutsatser. De visar dock stora skillnader mellan åren och att det är stor skillnad mellan väderstreck. Fuktbelastningen har under de fem år mätningarna gjorts inte visat sig oroväckande i något avseende, vilket indikerar att kombinationen konstruktionsutformning och färgsystem fungerar bra. Det förekommer en del konstiga mätvärden vilket kan bero på kondensation på givarna men också att modellen som beräknar fuktkvoten inte är kalibrerad för mätområdet. Rapporter från mätningarna kommer att publiceras i början av Sprickbildning och fuktmätning i limträbalkar och -stolpar Mätningar avseende fuktupptagning och sprickbildning i limträbalkarna och -stolparna på försöksfältet i Bygdsiljum har utförts i ett TCN-projekt varje sommar under Manuella mätningar har successivt utvecklats och kompletterats med fotografering och bildbehandlingsmetoder samt med kontinuerliga mätningar av fukten inom projektet WoodBuild. Mätdata har samlats in men är endast delvis analyserade och sammanställts i examensrapporter och artiklar till konferenser och vetenskapliga tidskrifter. Mätningarna har gett erfarenheter av mätmetoder. Det gäller bland annat manuella mätningar av sprickor och användning av fotografering, samt bestämning av E-modulen i fält och jämförelse med dynamiska metoder. Nedan beskrivs några generella erfarenheter från projektet. - sprickorna har blivit fler och större för varje sommar, speciellt på de omålade tryckimpregnerade balkarna och på de rödmålade granbalkarna. - man ser skillnader mellan olika träslag/behandlingar och olika ytbehandlingar; vissa skillnader förväntades och frågan är om man kan beskriva eller kvantifiera skillnaderna mellan olika typer av balkar. - sprickornas storlek och lägen beror på lamellernas typ och orientering vad gäller märg och årsringar, frågan är om man kan ge anvisningar för vilken typ av sprickor, placering eller storlek som man bör observera och dokumentera, och vilka sprickor som kan leda in vatten så att det finns risk för att det utvecklas röta. - sprickornas storlek beror av det omgivande klimatet - djup är svårt att mäta, var är sprickan djupast, böjer den av inuti balken så att man inte mäter hela djupet. - hur ska sprickor dokumenteras, bör man mäta längden och ange koordinater och markera på balken var de är, eller ta foto och markera i fotot var de är? - fotografering i fält kräver bra ljus och åtkomlighet, bildbehandling av foton kan användas för att dokumentera sprickor och räkna dessa - 3D-skanner kan vara framtida möjlighet - inga större skillnader i färgnyans har mätts upp ännu. 20

21 Reality checks Följande projekt av karaktären reality checks har ingått i WoodBuild Utvärdering av tillståndet hos ett tidigare etablerat bullerskärmsförsök med olika material Detta projekt avser en bullerskärm i Norrviken längs järnvägen mot Uppsala. Skärmen består av olika trämaterial och har följts upp med avseende på rötskador under drygt 15 års tid. Badbryggor i Malmö Tillsammans med Malmö stad har SP Trä startat en studie av olika material till badbryggor vid Sibbarps badplats, nära Öresundsbron. Försöket etablerades under försommaren 2013 och kommer följas upp under ett antal år för att studera förekomst av mikrobiell påväxt, rötangrepp och påverkan av väder och vind. 21

22 Forskningsområde D. Resistens hos trä och träbaserade material mot biologiska angrepp Forskningsområde D har varit uppdalat i två underområden, Mögel respektive Röta. Mögel Inom underområdet Mögel har arbetet varit fokuserat på: Framtagning av omfattande dataunderlag till ovan nämnda MRD-modell genom bestämning av gränstillstånd för mögelpåväxt på olika trämaterial i laboratorieprovningar Utarbetande av en ny provningsmetod (SIS TS 41) för att bestämma kritiskt fukttillstånd för byggnadsmaterial avseende mögel Provningar i laboratorium och fält avseende olika trämaterials resistens mot mögelangrepp Kunskapssammanställning I början av projektet gjordes en kunskapssammanställning rörande mögel på trä och träbaserade material i samarbete med Framtidens trähus. Framtagning av dataunderlag till MRD-modellen Huvudsyftet med detta underprojekt har varit att ta fram dataunderlag till den matematiska modell (MRD) som parallellt utvecklades inom delprojekt A genom att bestämma olika gränstillstånd för mögelväxt på trä i laboratorieprovningar. Grundmetodiken i de flesta provningar har varit att olika material och behandlingar har utsatts för en artificiellt applicerad sporlösning vid olika nivåer av relativ fuktighet och temperatur. Provningsförfarandet bygger på SP Metod 2899, där en nyproducerad sporlösning av sex olika mögel påförs provbitar 5x10 cm stora genom sprayning och därefter inkuberas i klimatskåp med kalibrerade instrument registrerande RF och temperatur. Mögeltillväxten studeras i 40 ggr förstoring och bedöms enligt en 5-gradig skala. Metodiken bygger på standardiserade förfaranden och har använts vid SP under tiotalet år. Det som studerades var inverkan av fluktuerande alternativt konstant relativ fuktighet eller temperatur på utvecklingen av mögelpåväxt på virke. Dessutom studerades effekten av ytstruktur. Slutsatser: När material exponeras för relativ fuktighet och temperatur som pendlar mellan gynnsamma och icke gynnsamma förhållanden kommer tiden innan mögel börjar växa att förlängas jämfört med om materialen exponerats för konstanta förhållanden som är gynnsamma för mögel. I försöken visades att längden på tidsperioden med högt RF/torrare klimat är helt avgörande för om mögel ska växa. Medelvärde på RF över tiden ger därför inte tillräcklig information för att kunna bedöma risk för mögel i ett visst klimat. En bearbetning av virkesytan efter torkning genom hyvling eller sågning fördröjer tillväxten av mögel men är inte skyddande. Vad detta beror på är inte utrett. Omfattande påväxt kan finnas på ytskikten trots att det inte uppfattas som en missfärgning. Provningsmetod för bestämning av kritiskt fukttillstånd Metoden grundar sig på en mängd provningar som utförts i SPs laboratorium under flera år i ett större Formas- och SP-finansierat forskningsprojekt, som delvis löpt parallellt med WoodBuild. I detta projekt validerades även metoden genom fältstudier. Metoden innebär ett helt nytt sätt att bedöma ett materials motståndskraft mot mögelväxt. Traditionella metoder för att prova ett materials mögelresistens utförs vid höga fuktnivåer. Istället för att helt utesluta användningen av material som möglar i dessa provningar, ger den nya metoden möjlighet att bedöma resistensen vid olika fuktnivåer vilket möjliggör en praktisk tillämpning även i situationer med lägre RF. Detta gör att man i sin tur kan utesluta olämpliga och välja mer passande material till byggnadsdelar där de förväntade fukt och temperaturförhållandena är kända. Metoden förväntas under början av 2014 publiceras av SIS som en teknisk specifikation, SIS-TS

23 Provningar för att studera mögelpåväxt på olika trämaterial Olika material och behandlingar har olika resistens mot mikrobiella angrepp, men informationen och dokumentationen om detta är ofta knapp eller obefintlig. Erfarenhetsmässigt är det svårt att klassificera olika materials resistens mot mikrobiella angrepp, eftersom så många faktorer kan påverka. För att ändå få någon uppfattning av resistensen mot mikrobiell påväxt hos olika trämaterial och behandlingar genomfördes provningar såväl i laboratorium, som i kryprum samt vid exponering utomhus. I det första försöket provades olika material i klimatkammare vid 90 % RF och 22 C. Samma material provades även i två krypgrunder där prover, utan tillförd sporsuspension, exponerades under 26 månader med en fluktuerande men relativt hög fuktbelastning. Skillnader mellan de olika behandlingarnas mögelresistens hittades. Exponeringen utomhus i fält gjordes enligt en metod decking-cladding rig, som utformats av Lonza Wood Protection. På svenska kallas den populärt för brassestolen, p g a likheten med en sådan. Provmaterialet bestod av olika typer av behandlat och obehandlat trämaterial samt träplastkompositer. Totalt ingick 14 olika material/behandlingar i provningen. Obehandlad furusplint (Pinus sylvestris) och gran (Picea abies) användes som referenser. Figur 16. Decking-cladding rig Försöksriggarna exponerades på SP Träs försöksfält i Borås direkt på marken vända mot norr. Provningen visade att de olika materialen uppvisar tydliga skillnader i resistens mot mikrobiell påväxt. Skillnaderna var tydliga redan efter 50 dagars provning och bestod till den avslutande inspektionen efter 13 månader. De riggar som behandlats med preparat som är klassificerade som träskyddsmedel, samt riggarna som tillverkats av trä-plastkompositer, klarade den aktuella exponeringen bäst. Riggarna som tillverkats av acetylerat trä samt trä ytbehandlat med kiselbaserade preparat angreps i betydligt större utsträckning och i nivå med obehandlad furu och gran. Olika trämaterial undersöktes också med avseende på kritiskt fukttillstånd. Med det kritiska fukttillståndet menas den fuktnivå som krävs för att mögelpåväxt ska kunna starta på ett material. Kritisk fukttillstånd RH crit för fem olika träskyddsbehandlingar bestämdes med en ny metod (SP Metod 4927), en provning som pågår under 12 veckor och där proverna utsattes för 22 C och 98, 92, 86 och 82% relativ fuktighet (RF). Slutresultaten för de fem olika träbehandlingarna resulterade, i överensstämmelse med detta, olika kritiska fukttillstånd för behandlingarna. 23