Ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Hook januari, 2015

Transkript

1 Ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen Hook januari, 2015

2 Sociala medier.. Jag har varken Twitter eller Instagram. Därför går jag runt på gatorna och ropar till slumpmässigt utvalda vad jag äter, vad jag dricker, hur jag har det hemma mm mm. Det är trots allt viktigt att bygga nätverk. Hittills har jag tre följare. En är tydligen läkare, dom andra är poliser

3

4 Program för dagarna: DAG 1 13:00 Välkomna! Inledning. 14:00 Rehabgarantin och sjukskrivningsmiljarden nuläge och framtiden Anna Östbom Sveriges Kommuner och Landsting Fika 15:00 Minst 10 goda exempel och ett förtydligande med tillhörande work shops 17:00 Avslut 19:00 Mingel o middag DAG 2 08:30 Inledning Mats Bojestig. Hälso- och sjukvårdsdirektör 08:45 Workshops fortsättning 10:00 Fika 10:30 Summering och planering 12:00 Lunch och avslut

5 Vem är här?

6 Aktuella frågor Anna Östbom Överenskommelse Rehabiliteringsgarantin Vad säger forskningen? Internetbaserad stöd och behandling Socialförsäkringsutredningen

7 Handlingsplan 2015 Tidig rehabsamordning Trepartsmöte och trepartssamtal Dokumenterad sjukskrivnings- och rehabplan Statistik Jämställdhet PR-team Psykisk ohälsa Rehabsamordning på klinik Rehabgarantin NRS light

8 Rehabiliteringsgarantin 2015 Överenskommelsen 1 år (regeringen vill göra översyn) Anna Östbom - SKL 712 miljoner för behandlingar samma ersättning som tidigare för alla insatserna (1000 lappen försvinner) 15 miljoner att utveckla tekniska plattformen för internet 10.5 till landsting som ansluter eller förbereder anslutning till plattformen ( /landsting) 2 miljoner till kvalitetsregister för MMR1 (det innebär att anslutning och registrering är gratis även under 2015) 10.5 forskning, utvärdering och utveckling

9 Nyheter i rehabiliteringsgarantin 2015 Bilagan är uppdaterad med en del förtydliganden (önskemål från landstingen) och en del ökade krav från Socialdepartementet och Finansdepartementet (vilket blev en kompromiss för att få behålla ersättningen) För att öka möjligheten till återgång i arbete om det inte är uppenbart olämpligt att så sker, ta initiativ till kontakt med arbetsgivaren, företagshälsovård eller arbetsförmedling för att möjliggöra eventuell anpassning av arbetsplatsen, arbetstuppgifter och/eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Patientens medgivande krävs Det landsting i vilken patient är folkbokförd rapportera till Försäkringskassan för patienter som har fått rehabilitering så väl i det egna landstinget eller om patienter har fått rehabilitering i annat landsting. Fakturering mellan landsting sker i enlighet med riksavtalet och ersättning mellan landsting samma som i överenskommelsen

10 Vem avgör arbetsförmågan? Bilder från Kerstin Ekberg Hälso- och sjukvården - Funktionsförmåga Läkare Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Psykologer Socionomer Förmåga att arbeta Individen själv Socialförsäkringssystem - Arbetsförmåga Handläggare Arbetsplatsen - Produktionsförmåga Arbetsgivare Arbetskollegor

11 Rätt tidpunkt för återgång i arbete Bilder från Kerstin Ekberg Hälso- och sjukvården Försäkringsmedicinska beslutsstödet Socialförsäkringen- Rehabiliteringskedjans tider, oberoende av diagnos Arbetsplatsen kostnader, produktion Individen - ohälsa, ekonomisk trygghet, behövd på arbetsplatsen

12 Kan primärvården främja återgång i arbete? Bilder från Kerstin Ekberg Omfattande forskning visar att Förmågan att arbeta beror på både hälsa och förhållande på arbetsplatsen Bedömning av arbetsförmåga och planering av åtgärder kräver därför ett flerdisciplinärt perspektiv Återgång i arbete bygger på ett samarbete mellan vårdgivare och arbetsplats Processen för återgång i arbete underlättas av en koordinator eller case manager som skapar kontinuitet, främjar motivation dialog med arbetsplatsen och som hjälper individen att navigera i systemet

13 Koordinatorsfunktionen Sjukskrivningsmiljarden Landstingen ska ha en funktion för koordinering på plats. Koordinatorsfunktionen har uppdrag/ansvar för att vara rådgivare och kunskapsförmedlare, kontaktperson eller samarbetspartner till andra aktörer samt kontaktperson eller coach till sjukskrivna och för att stödja i rehabiliteringsprocessen Koordinators funktion med uppdrag att i högre grad fungera inom samordning, t.ex. coaching av patienter, analys av statistik, kartläggning rehabiliteringsbehov, samarbetspartners till andra aktörer och utveckling av rehabiliteringsteam

14 Multimodal rehabilitering (MMR) Ett antal välplanerade åtgärder sätts in av ett team som kan bestå av sjukgymnast, arbetsterapeut, läkare, socionom och psykolog Personalen är tränade att arbeta tillsamman för att kunna gör en bred utredning och sedan behandla och rehabilitera Behandlingen pågår sex till åtta veckar med två till tre tillfällen i veckan och kan innefatta hemuppgifter. Till programmet hör undervisning ofta i grupp om stress, sömn, ergonomi. Fysisk aktivitet som anpassas efter personen samt samtalsstöd

15 Evidens för multimodal rehabilitering (bilagan Rehabiliteringsgarantin utarbetad av Björn Gerdle och Kerstin Ekberg) Flera systematiska sammanställningar har gjorts av den vetenskapliga litteraturen vad det gäller nyttan av multimodal rehabilitering. Stödet är måttligt till starkt stöd (studierna är genomförda inom specialiserad vård) Det är endast multimodal rehabilitering som har visat evidens för att patienter har kunnat återgå i arbete. Det har ingått insatser på arbetsplatsen utöver vad som sker i vården

16 Nyheter i bilagan Antal timmar och patienter Enligt vetenskapliga sammanställningar har längre och intensivare program bättre effekt än mindre omfattande/intensiva program. Program minde än 30 timmar uppvisade inte positiva effekter MMR1 minst 40 timmar MMR timmar För att ha en hög patientsäkerhet, klinisk skicklighet och kvalitet samt kostnadseffektivitet bör verksamheterna ha patienter/år

17 Nyheter i bilagan Diagnostisering och bedömning En omfattande individuell utredning och bedömning måste göras för att utröna om individen behöver MMR, KBT /IPT eller annan behandling Röda flaggor ska ha uteslutits (andra alvarliga tillstånd tex cancer) Gula flaggor screening för psykologiska och sociala riskfaktorer Blå och svarta flaggor patientens arbete inklusive den ergonomiska och psykosociala arbetssituationen Patientens förväntningar och beredskap för förändringar har kartlagts

18 Nyheter i bilagan diagnos koder för MMR Diagnosnr Klartext F45.4 Kroniskt somatoformt smärtsyndrom M53.0 Cervikokraniellt syndrom (Nackhuvudvärk) M53.1 Cervicobrachiellt syndrom (Nack/skuldervärk) M54.2 Cervikalgi (Nacksmärta) M54.4 Lumbago med ischias (Ländryggssmärta med ischias) M54.5 Lumbago (Ländryggssmärta) M54.6 Thoracalgi (Smärtor i bröstryggen) M54.9 Ryggvärk M75.1 Rotator cuff-syndrom i skulderled M75.9 Sjukdomstillstånd i skulderled, ospecificerad M77.9 Smärta i muskelfästen/senor/bindväv kring axelled M 79.1 Myalgi (muskelsmärta nacke, axlar, rygg) M 79.7 Fibromyalgi R52.2A Nociceptiv smärta R52.2C Smärta utan känd orsak R52.9 Generaliserad smärta (uppfyller ej kriterierna för fibromyalgi) S13.4 Sen-effekter av Whiplash-skada (nack-skulder värk) T91.8 Sena besvär efter WAD

19 NRS light Kvalitetsregistren möjliggör lärande och ständigt förbättringsarbete och de är en nödvändig ingrediens i ett modernt hälso- och sjukvårdssystem. Registren byggs upp av de professionella yrkesgrupper som själva ska ha nytta av dem i sin yrkesvardag När ett register är fullt utbyggt blir det möjligt att följa upp vad som åstadkoms i sjukvården för alla patienter i landet på det område registret omfattar. Det är också möjligt att följa upp vad enskilda landsting, sjukhus eller kliniker åstadkommer

20 Vad vill läkarna? (läkares erfarenhet av arbete med sjukskrivning KI Enkätstudie 2012 jämfört med 2008 och 2004) läkare fick enkäten (58 % svarsfrekvens) Närmare hälften av läkarna uppgav behov av fördjupad kompetens att bedöma arbetsförmåga och vilka krav som ställs i olika yrken Hälften önskade kunskap om ersättningsformer och arbetsförmedlingens, arbetsgivare och Försäkringskassan skyldigheter Fortbildning som önskades var handledning och kurser i försäkringsmedicin

21 Internetbaserad stöd och behandling Pilot med patienter har startats och är klar i mars (Jönköping är en av piloterna 1 april går tekniska plattformen för internetbaserad stöd och behandling från projekt till förvaltning på 1177 vårdguiden Landsting kan ansluta sig till plattformen från och med 1:a april och har skrivit p avtal med Inera Nytt projekt startar för att utveckla plattformen journalintegration, appar, video möten, samordnad individuell plan

22 Internetbaserad stöd och behandling I februari tar NSK region beslut om Nationell kompetensgrupp för internetbaserade stöd och behandlingsprogram En rapport kommer under februari som ger stöd för landsting att välja program En checklista för upphandling och avtal om program kommer att finnas i februari En endagars konferens där verksamheter och företag kan visa upp sina program och verksamheter beskriver hur de arbetar 14, 15 alt april

23 Socialförsäkringsutredningen

24

25 Tidiga insatser - ett förtydligande Susanne Leander

26 Handbok Rehabsamordnarens tidiga insatser

27 Villkor 3, 2015 inom Sjukskrivningsmiljarden -tidig samverkan i sjukskrivningsprocessen Funktionen (dvs. rehabsamordnaren) ska ha både en intern och extern roll i samverkan, t ex verka för tidig kontakt inom vården, möjliggöra tidig extern samverkan och samarbete runt individen med andra aktörer såsom arbetsgivare, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen

28 Arbetssätt för tidiga insatser Gå igenom nya sjukskrivningar regelbundet. Prioritera patienter med psykisk ohälsa och/eller icke specifik smärta eller andra komplexa fall. Aktualisera med sjukskrivande läkare och/eller med sjukskrivnings/rehabteam om så finns Säkerställ dokumenterad sjukskrivningsoch rehabplan under sökordet Kartläggande rehabsamtal/ telefonsamtal med patienten Brev till arbetsgivare om rehabsamordnarens roll Kontakt med arbetsgivare/af/ kommunen (efter samtycke) Rehabsamordnare har telefonkontakt med arbetsgivare/af Trepartssamtal (telefon läkare, patient, arbetsgivare/af) Trepartsmöte (möte läkare, patient, arbetsgivare/af)

29 Att tänka på vid tidiga insatser Rätt insats i rätt tidpunkt för rätt patient Alla med psykisk ohälsa ska inte ha tidiga insatser. En del behöver initialt bara lugn o ro, men viktigt det finns en sjukskrivnings- och rehabplan inom vården. Viktigt att samverka i team Vid arbetsrelaterade besvär och om företaget har FHV, kan de kopplas in?

30 Hur och när registrera tidiga insatser Hur tidigt är tidigt? När kontakt sker med arbetsgivare/ arbetsförmedling innan patienten fått en handläggare eller om patienten nyligen har fått en handläggare men Fk kan inte medverka vid det redan inplanerade trepartsmöte Så tidigt som möjligt

31 Inför en eventuell sjukskrivning eller så tidigt som möjligt i sjukfallet, innan Fk blivit inkopplad. Vid besök där telekontakt med arbetsgivare/arbetsförmedling uppkommer: Skapa ny kontakt för trepartssamtalet, använd vårdtjänst trepartssamtal och kontakttyp Telefonkontakt, besökstyp Administration. Endast Trepartssamtal som läkare håller ersätts, à 1000 kr

32 När rehabsamordnaren själv håller i ett trepartsmöte, efter samverkan med läkaren. Detta ska dock inte registereras som trepartssamtal Vid mottagningsbesök tillsammans med arbetsgivare/arbetsförmedling: använd vårdtjänst trepartssamtal, kontakttyp Mottagningsbesök enskilt. Endast Trepartsmöte med närvarande läkare ersätts, a 2000 kr

33 KVÅ-kodning XS005 extern kontakt i kombination med QR002 rådgivning vid arbete och sysselsättning S A M T Y C K E När rehabsamordnare har telefonkontakt med arbetsgivare/af i syfte att ha en tidig dialog för att klargöra om patienten kan kvarstå i arbete, ev. med anpassade arbetsuppgifter under sjukskrivningsperioden, eller om andra lösningar bör initieras ex. för att förhindra en sjukskrivning. När rehabsamordnaren ringer arbetsgivare/af för att boka trepartsmöte och telefonsamtalet blir fördjupat som ovanstående beskriver. När rehabsamordnaren närvarar eller håller i ett eget trepartsmöte, efter samverkan med läkaren. När rehabsamordnaren skickat ut brevet till arbetsgivare om rehabsamordnarens roll och tidiga insatser och/eller brevet om patientens arbetsuppgifter.

34 Särskilda mallar finns för Brev till patient om rehabsamordnarens roll intranätet eller blankett i Cosmic brev till patient rehabsamordnare Brev till arbetsgivare om rehabsamordnaren och tidiga insatser (obs. kvå-kodning) - intranätet Brev till arbetsgivare om arbetsuppgifter, brevmall och blankett (obs. kvå-kodning) - intranätet

35 Finns på intranätet: regionen/hälsa och vård/rehabilitering/försäkringsmedicin (ange enhet via Infoga sidfot)

36 Finns på intranätet: regionen/hälsa och vård/rehabilitering/försäkringsmedicin

37 1 av 2 Finns på intranätet: regionen/hälsa och vård/rehabilitering/försäkringsmedicin

38 2 av 2

39 Verktygslåda WAI Work Abilty Index Vid kartläggande besök hos rehabsamordnare kan WAI användas finns på välj den översta rubriken, där det står "Webbformulär för beräkning.." där får man hjälp med uträkning av index. Work Ability Index är ett instrument som används för att utvärdera individers arbetsförmåga och resurser i förhållande till arbetets krav

40 Verktygslåda Individuell behandling hos arbetsterapeut, kurator, läkare, psykolog och sjukgymnast KBT/IPT FaR (Fysisk aktivitet på Recept) Samverkan med Af, Fk, Kommun, Fhv, Arena/KURsamverkan, Supported Employment-coacher MMR 1 och MMR 2 (Rehabmedicinska kliniken, Jönköping) Grön rehabilitering och Kultur på recept ENTER (kan utnyttjas i Jönköping-, Habo-/Mullsjö- och Vaggeryds kommun) FIA med knuff (kan utnyttjas i Jönköping-, Habo-/Mullsjöoch Vaggeryds kommun)

41 Sjukskrivningsteam Nässjö och Bodafors vårdcentraler Britt-Inger Allgurin och Göran Runesson

42 Sjukskrivande läkare Arbetsterapeut Rehabsamordnare Kurator/psykolog Sjukgymnast Nässjö och Bodafors vårdcentraler

43 Nässjö och Bodafors vårdcentraler

44 Prioritering Trepartsmöte/samtal Avstämningsmöte Sjukskrivningsteam LUH-intyg Nässjö och Bodafors vårdcentraler

45 Påläst Nässjö och Bodafors vårdcentraler

46 15 minuter Nässjö och Bodafors vårdcentraler

47 Sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan Nässjö och Bodafors vårdcentraler

48 Utmaning Motiverad och delaktig patient Nässjö och Bodafors vårdcentraler

49 Effektiv sjukskrivningsprocess på ortoped- och reumatologkliniken Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen,

50 Sjukskrivningsprocessen Patient med behov av sjukskrivning Läkarintyg Beslut om sjukskrivning (FK) Sjukskrivning Begäran om komplettering (FK) Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen,

51 5 P effektiv sjukskrivningsprocess Purpose/ Syfte Patienter People/ medarbetare Processer/ Flöden Patterns/ mönster Kompletta läkarintyg Effektiv sjukskrivningsprocess Ledningssystem Mål och rutiner Ortopediska och reumatiska åkommor. Sjukskrivningsbehov Delaktighet Sjukskrivnings- /rehabplan Läkare, sjuksköterskor, vårdadmin., rehabsamordn. (FK, arbetsgiv.) FRUSTRATION! Beslutsprocess Arbetsförmågebedömning Kompetens Beslutsstöd BSC Vision Mål Ledningssystem Processbeskr/ mätbara mål Behov av sjskr. Läkarintyg ICF/DFA Bedömning 4055 läkarintyg 83 läkare 2420 patienter 136 kompl. 45 läkare. 3 % Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen,

52 Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, 2015

53 Värdekompass Funktionellt hälsostatus P tydlig rehabiliteringsprocess, sjukrivnings-/rehabiliteringsplan >28 dagar Kliniskt status P ortopedisk/reumatisk åkomma med behov av immobilisering/rehabilitering Tillfredsställelse P trygghet, god planering, involvering Kostnader/resurser P sjukpenning i tid L, S, V, F tidsåtgång A planering av sjukfrånvaro och vikarie Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen, 2015

54 Förbättringsprocessen Planering Bildat processteam Definierat sjukskrivnings-/rehabiliteringsprocessen Karläggning av processen Följ handlingsplaner och riktlinjer Grundlägg processen i kultur, värderingar och förhållningssätt Varför! Genomförande Förankra processen hos ledning och berörda medarbetare Definiera arbetssätt och angreppssätt Hur! Lärande Bestäm metoder för uppföljning Vad! Sätt mål Nöjda patienter, 80 %, 2015 Nöjda medarbetare, 80 %, 2015 Antal sjukskrivnings-/rehabplaner >28 dagar, 70 %, 2015 Införande Följ upp rutiner och utfall, vilka effekter fick åtgärderna Se över processen Inför processförbättringen eller revidera Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen,

55 Processteam Rehabsamordnare, processledare, 40% Överläkare, kontakt med läkare Sjuksköterska, kontakt med sjuksköterskor Vårdadministratör, administrativt stöd Kurator, samordnar kontakt reumatologen Koordinator Försäkringskassan, stöd till läkare och rehabsamordnare, kontakt med handläggare. Försäkringskassan finns tillsammans med rehabsamordnare tillgänglig på kliniken varannan vecka. Messenger används i stor utsträckning för kommunikation däremellan. Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen,

56 Kostnader/tillfredsställelse AGERA Analysera om åtgärderna gett effekt och vilka i så fall PLANERA Mål: 99% godkända läkarintyg 2015 STUDERA Följ upp statistik för Antal godkända läkarintyg Begärda kompletteringar Andel enkla intyg GÖR Identifiera vad som föranleder kompetteringskrav Identifiera behov av utbildning/information Genomför utbildnings-/informationsinsatser Maximera användande av enkla läkarintyg Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen,

57 Referenser Alexandersson, K., Arrelöv, B., Gustavsson, C., Hinas, E., Kjeldgård. & Ljungquist, T. (2013). Läkares erfarenheter av arbete med sjukskrivning i Stockholm, Karolinska institutet. Berg, J. & Widell, Y. (2012). Förbättring av sjukskrivningsprocess med Sex Sigma och mikrosystemperspektiv. Försäkringskassan. (2014). Kvalitet på läkarintyg en del av sjukskrivningsmiljarden Johansson, P., & Nilsson, M. (2008). Finns det något samband mellan sjukintygets kvalitet och sjukfrånvaro? Landstinget i Jönköpings län. (2014a). Styrkortet för Landstingets sjukskrivnings- och rehabprocess Landstinget i Jönköpings län. (2014b). Rapporter och fördjupning. SFS (1982:763). Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet. SIQ Institutet för kvalitetsutveckling. (2014). Socialstyrelsen. (2003). Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa - ICF Socialstyrelsen. (2006). God vård om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen. (2012). Övergripande principer för sjukskrivning. Socialstyrelsen. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. SOU 2009:89. Gränslandet mellan sjukdom och arbete: slutbetänkande av Arbetsförmågeutredningen. SKL. (2010). Bättre sjukskrivningar: Handbok om ledningssystem i Hälso- och sjukvården. Monica Berg, ledningskonferens inom sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen,

58 Tre-partsmöte - film - Ann-Britt Ekvall

59 Work shop

60 ICFstöd i läkarintyget - Mait Pettersson Differentierade intyg

61 ICF i läkarintyget Intyget sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan Differentierade intyg (enkla intyg) REN

62 ICF-International Classification of Functioning WHO 2001 Kompatibelt med vårt diagnossystem ICD Verktyg med en gemensam terminologi för att beskriva funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa. Allt mer använt i olika sammanhang. För patientsäkrare informationsutbyte mellan olika aktörer tex hälso- sjukvård, kommuner, socialtjänst mm.

63 A. Hedborgs utredning God samstämmighet vid de nationella möten som vi hade då om att använda ICF. Vi utbildar och skapar gemensamma ICF-mallar. FK kommer med DFA-kedjan som bygger på ICF FK gör inte samma insatser

64 Varför ICF Terminologi som kan bli förstålig för alla aktörer Lätt att förstå koppling mellan diagnos och funktionsnedsättning / aktivitetsnedsättning bara man får lära sig verktyget. Patientsäker/rättssäker informationsöverföring. Forskning mm.

65 Ett antal använder regelbundet En del ibland En del testat och fått begäran om komplettering därför slutat använda stödet.

66 Regelbundna kontakter med första bedömning, FMR region syd Drivit frågan i olika arbetsgrupper som vi medverkat i nationellt. Allt mer gehör för en gemensam terminologi Flera slutrapporter- uttryckt behov av gemensam terminologi.

67 Utbildningsbehov-ICF Många nya medarbetare i läkarkåren i primärvård kräver nya insatser. Psykiatri, ortopedi, andra kliniker Planerar utbildningsinsats under hösten Viktigt att vi får in synpunkter från er

68 INTYGET Om vi skriver funktions/aktivitetsnedsättningar i ICF och skriver sjukskrivnings- och rehabiliteringsplan

69 Differentierade intyg Antal intyg per/mån Förväntad återgång inom 2 månader. Tidsbesparing Slipper kompletteringar Tid frigörs för att göra ett bra jobb på de komplicerade ärendena

70 REN Teambaserad funktions- och aktivitetsbedömning När vårdcentraler och kliniker har behov av fördjupad utredning inom sjukskrivnings- och rehabprocessen finns möjlighet att remittera patienter till rehabenheten i Nässjö (REN) för teambaserad funktions- och aktivitetsbedömning. Kriterier för remiss: screeningformulär visar risk för långvariga besvär diffus problematik tidigare åtgärder har ej haft förväntad effekt risk för långvarig sjukskrivning många professioner är inblandade i behandling REN har ett totalansvar att utföra SLU, TMU, AFU samt teambaserad funktions- och aktivitetsbedömning. Se särskild uppdragsbeskrivning.

71 Work shop

72 Jämställdhet - våld i nära relationer - intervju med Aneby och Apladalen

73 Ledningskonferans - vad har varit till nytta för dig? Chefer och rehabsamordnare sitter tillsammans, struktur och ordning sen får vi prioritera. Checklistan, vilka delar är vi bra på vad ska utvecklas? Att vi får ansikten på folk, helhetsbild för chefer, utveckla och träffa chefer några gånger per termin. Fokusera på frågorna, genomgång av checklista bra, egen tid önskas som blir under em. Handlingsplanen i kortversion är bra, vill börja utveckla vissa delar i den, ser chans till en omstart. Psykisk ohälsa- hur kan vi utveckla den tillsammans med psykosocialt team? Goda exempel är bra och inspirerande. Patienternas status i sjukskrivningsarbetet har höjts, teamsamverkan har blivit en möjlighet att utvecklas, fara i att ta över Fk roll

74 Vardagsrevidering Eva Svensson & Christina Steen

75 Vardagsrevidering ReDO TM En arbetsterapeutisk gruppintervention för arbetsrehabilitering Lunds universitet, Landstinget/primärvården och Försäkringskassan i Halland

76 Teoretisk grund Aktivitetsvetenskap: - Aktivitetsmönster och hälsa i kvinnors vardag ValMO-modellen Arbetsterapi Sociala inlärningsteorier

77 Fokus: förändring av aktiviteter och aktivitetsmönster Målsättning: Deltagarna ska ha en klarare bild av vad de vill/behöver förändra kunna fortsätta arbeta/arbetsträna/minska sjukskrivning /undvika sjukskrivning för att återta aktivitetsbalansen

78 Upplägg 10 tillfällen á 2 timmar/vecka Praktiska övningar Gruppdiskussioner Hemuppgifter Mini-seminarier/föreläsningar Egen mapp Dagbok för egna reflektioner

79 Innehåll Aktivitetsbalans Aktivitetsmönster Störningar och uppmuntringar i vardagen Stresspåverkan Att sätta mål Sömn Aktiviteters värde. Uppföljning av förändringsarbetet. Uppföljning aktivitetsbalans. Sätta gränser.

80 Fortsatt uppföljning/utvärdering Av Sofi Fristedt klinisk forskning, Futurum Etikprövning (pågående efterhandsansökan) Fokusgrupper

81 Aktivitetshälsa Då Du har möjlighet att utföra det du vill så som du önskar i den miljö du befinner dig. Ann Wilcock

82 Förstärkt bedömningsteam och tidiga insatser inom psykiatrin Ann Wisén, öppenvårdmottagning psykiatri, Eksjö

83 Syfte Förbättra bedömningarna av aktivitetsoch arbetsförmåga samt bedöma behovet av rehabinsatser hos patienter, med fokus på unga vuxna år.

84 - vara med som stöd i processen - vara med på möten - samordna insatser mellan patient och FK och AF.

85 Resultat Viktigt vilka som erbjuds vara med AF medverkan är av stor betydelse Projektet har gjort oss mer synliga på mottagningen

86 Självhjälpsgrupper - GGVV Syfte: Förbättra egenupplevd hälsa och förebygga psykisk ohälsa Mål: Ett samhällsbaserat, nytt arbetssätt för att förebygga ökan psykisk ohälsa Målgrupp: Personer med lindrigare psykiska besvär med risk för att de ökar Metod: Koordinator - upplevt behov av stöd från andra ihopkoppling starthjälp eget ansvar Inspiration från Västerås, Göteborg Therese Råberg

87 Multimodal rehabilitering (MMR 1) Gislaveds vårdcentral

88 Work shop

89 Statistik nya Diver rapporter

90 Utan särskild behörighet Könsfördelad statistik finns i urvalslistorna Förtydligande: Tidiga insatser/av-möte/pr-team/sjukskrivnings- och rehabplan = Antalet som under månaden haft ett aktivt vårdåtagande sjukskrivning >28 dagar, och som någon gång sedan start av detta vårdåtagande fått insatsen

91 Dr Xxxx Xxxsson Dr Xxxx Xxxsson OBS! I Rehabmatrisen står siffran antalet långtidssjukskrivna vid vald medicinskt ansvarig vårdgivare för: Antalet patienter med vårdåtagandet > 28 dagar som har varit aktivt under vald månad

92 Med särskild behörighet Könsfördelad statistik och vilka patienter som är sjukskrivna > 28 dagar resp. läkare finns i urvalslistorna Förtydligande: Datumet för Sjukskrivnings- och rehabplan är det datum när sökordet första gången användes i journalen

93 Egen tid för planering av fortsatt arbete hemma Vad gör vi tillsammans? Vad gör jag själv? Vad gör vi hemma? - vad tar vi med oss? Vad är vårt nästa steg?

94 Hur arbetar vi vidare på hemmaplan? Eksjö: Göra om checklista till en handlingsplan VAD vi ska göra. Bl a för att få med läkare på tåget. Vetlanda: Även här handlingsplan. Koda åtgärder rätt för att hitta vad som görs. Disk med vårdadministratör. Sjukskrivnings rehabiliteringsplan i sjukintyget. NRS-light ska ansluta sig. Utbildning 23 april. Psykiatrin Eksjö: Måluppfyllelse statistik genusperspektiv lika mål Norrahammars VC: Omstart checklista vad man ska ha koll på. Skapa intranätsida på VC där allt material läggs som tillhör rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen. Ledningskonferens januari

95 Hur arbetar vi vidare på hemmaplan? Onkologkliniken: Mycket att lära av primärvården. Fått inspiration till arbetet. Bättre struktur lika för alla patienter. Gnosjö VC: Handlingsplan utifrån checklista. Rehabplan ses över. Registrera trepartssamtal. Arbeta förebyggande. Vad kan vi göra mer för de som är långtidssjukskrivna? Vad gör vi för dem med psykisk ohälsa? Vad gör vi för dem som inte trivs på jobbet? Samtal/fysisk aktivitet = kombination. Psykisk ohälsa koppla in andra aktörer friskvård, kyrka.. Ledningskonferens januari

96