Patients perception of receiving care in an interprofessional training ward

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Patients perception of receiving care in an interprofessional training ward"

Transkript

1 Patienters upplevelse av att vårdas på klinisk undervisningsavdelning En kvalitativ intervjustudie Patients perception of receiving care in an interprofessional training ward A qualitative interview study Alexandra Ringius Hård & Alina Nenonen Sjuksköterskeutbildningen 180hp Examensarbete 15hp, grundnivå Empirisk studie Vårterminen 2011 Handledare: Maria Ångström, Universitetsadjunkt, ISV

2 Sammanfattning Många patienter vårdas idag på studentavdelningar. Forskningen kring patienters upplevelse av detta är begränsad. Studenter vid Hälsouniversitet på Linköpings universitet har i slutet av sina utbildningar en placering på en klinisk undervisningsavdelning (KUA) där de olika yrkesprofessionerna tillsammans ansvarar över en avdelning. Syftet med studien var att undersöka hur patienter som vårdats på klinisk undervisningsavdelning upplevt sin vårdtid samt vad god vård innebär för dem och om detta uppfylldes under vårdtiden. En kvalitativ innehållsanalys användes som metod och datainsamlingen gjordes genom intervjuer av sju patienter som vårdats på klinisk undervisningsavdelning i mellersta Sverige. Materialet analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys vilket innebär att meningsbärande enheter plockades ut. Dessa kodades sedan och sorterades in i kategorier. I resultatet framgår det att patienterna är nöjda med vården på KUA och att studenterna verkar engagerade och har ett gott bemötande. De flesta upplever dock att det är rörigt på avdelningen på grund av den stora studentomsättningen. Resultatet består av tio rubriker som framkom under analysen: God Vård, Upplevelser av att vårdas på KUA, Professionellt omhändertagande, Brister på KUA, Stor studentomsättning, Att vårdas på KUA igen, Information, Trygghet, Delaktighet samt Patientfokus. I konklusionen beskrivs det att majoriteten av patienter gärna skulle vårdas på KUA igen och att det trots brister är en professionell avdelning där god vård bedrivs. Nyckelord: Interprofessional education, Interprofessional training ward, Patient satisfaction, Quality of care.

3 Innehåll 1. Inledning Klinisk undervisningsavdelning Patienters upplevelser av att vårdas av studenter God vård enligt patienter God Vård En mellanmänsklig relation Syfte Metod Design Urval Intervju som datainsamlingsmetod Förförståelse Analysmetod Tillvägagångssätt vid analysen Etiska ställningstaganden Genomförande Resultat God vård Upplevelser av att vårdas på KUA Professionellt omhändertagande Brister på KUA Stor studentomsättning Att vårdas på KUA igen Information Trygghet Delaktighet... 12

4 3.6 Patientfokus Diskussion Metoddiskussion Konklusion Kliniska implikationer Vidare forskning Referenser Bilagor Bilaga 1 - Samtycke till deltagande i intervjustudie Bilaga 2 - Intervjuguide Bilaga 3 - Brev till Klinikchef Bilaga 4 - Information angående intervjustudie Bilaga 5 - Inbjudan till deltagande i intervjustudie om patienters upplevelse av att vårdas på en undervisningsavdelning.

5 1. Inledning Många patienter blir idag vårdade på undervisningsavdelningar. Det kan bidra till en annorlunda upplevelse, gällande till exempel en känsla av mer eller mindre trygghet, större personaltäthet, mer eller mindre upplevd professionalitet och bemötande. Många studier har gjorts för att undersöka nyttan av undervisningsavdelningar samt vikten av interprofessionellt lärande (Dahlgren 2009, Hallin et al. 2009, Wilhelmsson et al. 2009). Färre studier finns om patienternas upplevelse av att vårdas på en undervisningsavdelning, vilket också bör tas hänsyn till. God Vård och vårdkvalitet är begrepp som återkommer i inledningen. Enligt WHO (2005) uppnås vårdkvalitet när vården är Evidensbaserad, Effektiv, Tillgänglig både tidsmässigt och geografiskt, Patientcentrerad, Jämlik och Säker. God Vård syftar på god kvalitet och patientsäker vård utifrån sex olika områden (Socialstyrelsen 2009). Dessa är: Kunskapsbaserad och ändamålsenlig, Säker, Patientfokuserad, Jämlik, Effektiv och att vården ges i rimlig tid. I studien har det valts att tolka begreppen god vårdkvalitet och God Vård som likvärdiga med varandra. Det skiljs på begreppen God Vård och god vård. Då God Vård används som ett begrepp där vården ska uppnå en viss standard och god vård används när patienten beskriver sin upplevelse. 1.1 Klinisk undervisningsavdelning Utbildningarna vid Hälsouniversitet är studentcentrerade och arbetet sker genom problembaserat lärande (PBL) (Fallsberg 1997), vilket anses öka kvaliteten på yrkesutbildningarna (Dahlgren 2009). Att studera vid ett universitet som tillämpar PBL innebär att studenterna själva tar ansvar för sitt självstyrda lärande och inhämtar relevant kunskap (Fallsberg 1997). Inom PBL lär sig studenterna från, om och tillsammans med varandra. Studenterna formulerar tillsammans sina frågor, vilket ökar intresset till att få en djupare kunskap (Dahlgren 2009). Studenterna interagerar med andra professioner och kommer tidigt i kontakt med patienter (Fallsberg 1997). PBL och interprofessionellt lärande bidrar till att bygga broar mellan de olika professionerna (Wilhelmsson et al. 2009). Samtliga studenter vid Hälsouniversitet på Linköpings universitet genomgår en två veckors verksamhetsförlagd utbildning på en klinisk undervisningsavdelning (KUA) i slutfasen av sin utbildning. Sjuksköterske-, läkar-, arbetsterapeut- och sjukgymnaststudenter ansvarar tillsammans under handledning, för patienter på en ortopedisk studentavdelning (Wahlström & Sanden 1998, Fallsberg & Hammar 2000, Hallin et al. 2011). Ortopedisk avdelning är lämplig som undervisningsavdelning då dess patienter är i behov av medicinsk vård, omvårdnad och rehabilitering (Wahlström & Sanden 1998). Studenterna tränar sig där i samarbete, yrkesspecifika roller och arbetsuppgifter samt ledarskap. Ronderna genomför studenterna tillsammans och för där igenom arbetet på avdelningen framåt. Varje studentprofession har handledare som finns tillgängliga för konsultation. Dessa finns med i bakgrunden under ronderna för att lyssna och observera. Handledarna har det yttersta ansvaret på avdelningen, men överlämnar planering och praktiska moment åt studenterna. Varje dagsskift avslutas med en spegling där studenterna reflekterar och diskuterar praktiska detaljer och även samarbetet (Wahlström & Sanden 1998). Studenterna och handledarna utvärderar om dagens mål uppfyllts, vad som kan förbättras, om något gått fel och varför, samt tar upp exempel på god kommunikation i och utanför teamet (Hallin et al. 2011). 1

6 Studentplaceringen på KUA ska klargöra vad studenternas framtida yrkesroll innebär, men också bidra till en ökad förståelse för de andra professionernas yrkesroll (Wahlström & Sanden 1998). Syftet med KUA är att studenterna ska få erfarenhet av vardagliga problem som uppkommer på en vårdavdelning. De får möjlighet att förbättra sin kommunikativa förmåga både med sina medarbetare och med patienter. Studenterna får dessutom lära sig att tillvarata sina medarbetares kunskaper, både inom sin framtida profession och även interprofessionellt (Fallsberg & Hammar 2000, Hallin et al. 2011). Tillsammans ges möjlighet att hjälpa patienten i den komplexa situationen då det i ett interprofessionellt team används gemensamma verktyg för att hitta de centrala problemen samt strategier för behandling och vård av patienter (Wilhelmsson et al. 2009). Att lära sig att hantera ovisshet kring olika situationer samt att visa empati är andra egenskaper studenterna får möjlighet att utveckla (Fallsberg & Hammar 2000). Syftet med KUA-perioderna är även att skapa kunskap och kompetens för att kunna utföra god vård av hög kvalitet (Hallin et al. 2011). Dessa egenskaper upplever studenterna själva att de utvecklat efter sin tvåveckorsperiod på KUA. Framförallt att de fått en större förståelse för sin egen roll samt för sina medarbetares roller. Studenterna upplever att de har blivit medvetna om vikten av ett gott samarbetsklimat och en god kommunikation för att möta patienternas behov (Hallin et al. 2009). Hinder för en god och väl koordinerad vård kan vara skillnader i professionernas kultur, interprofessionell rivalitet, ansvarsskyldighet samt bristande utbildning gällande samarbete över yrkesgränserna (Freeth et al. 2001). Interprofessionell utbildning som används på KUA, har potential att främja nödvändig kompetens för ett effektivt samarbete och en förstärkt vårdkvalitet (Freeth et al. 2001, Wilhelmsson et al. 2009). Interprofessionell teambaserad vård skulle kunna vara fördelaktig även på ordinarie avdelningar, då det visat sig att patienter är mer nöjda med sådan vård (Hallin et al. 2011). 1.2 Patienters upplevelser av att vårdas av studenter Tidigare studier visar att patienter föredrar att vårdas på KUA och visar sig vara mer nöjda med sin vårdtid än patienter som vårdas på annan slutenvårdsavdelning (Freeth et al. 2001, Hallin et al. 2011). Anledningen till detta kan vara att patienterna på KUA anser att de får mer individuell omtanke och mer information än de fått under tidigare sjukhusvistelse (Freeth et al. 2001). Majoriteten av patienter som vårdas av studenter känner sig nöjda med vården, då de upplever att studenterna är hjälpsamma, noggranna, välutbildade och omsorgsfulla. Patienterna känner sig trygga med vården och litar på studenternas kompetens. Enstaka patienter är ändå bekymrade över sin trygghet, då de tror att studenter inte besitter tillräckligt med kunskap för att ge rätt vård. Det rapporteras också om irritation över att studenterna behöver mer tid att utföra vård och omvårdnad, än övrig personal behöver (Mossop & Wilkinson 2006). Ett annat problem som patienterna påpekat, är att det i början av vårdtiden förekom kommunikationsbrister inom studentteamen. Detta ledde till att patienterna stundtals fick samma information av studenterna upprepade gånger (Freeth et al. 2001) och även att patienterna fick uppge samma information fast till olika studenter (Mossop & Wilkinson 2006). Detta stöds av en studie som gjorts på Danderyds sjukhus, men där var patienterna på KUA, trots detta, nöjda med informationen. Studien genomfördes på en avdelning där det fanns både en KUA-del och en del där patienterna vårdades av den ordinarie vårdpersonalen. Studien visade 2

7 att de patienter som vårdats av studenter kände sig mer delaktiga i beslut, samt nöjdare med information inför hemgång och hur det skulle fungera vid hemkomst, än de andra patienterna kände. De var också mer tillfredsställda med hur familj och hemsituation hade tagits i beaktning vid planerandet av hemgång. Dessa patienter upplevde sig även vara mer informerade om behandlingsresultat (Hallin et al. 2011). Patienter upplever att studenter har ett genuint intresse av att lyssna och på så vis kan de hjälpa och assistera vid behov. Detta inspirerar patienterna till att vara mer aktiva i sin egenvård. Patienter upplever att de genom detta får en bättre fysisk och psykisk hälsa samt förbättrad compliance och på så sätt kan de återhämta sig snabbare (Suikkala & Leino-Kilpi 2005). Att känna att man bli genuint omhändertagen underlättar utvecklingen av tillit till vårdpersonalen (Eriksson & Svedlund 2005). 1.3 God vård enligt patienter Hur patienter uppfattar vården är en viktig aspekt av god vård. När patienter ska beskriva sina önskemål på vården ligger fokus på vad som kännetecknar en bra sjuksköterska eller läkare, istället för på begreppet god vårdkvalitet. Det centrala för patienter är att vården håller en god teknisk standard, att den byggs på en mellanmänsklig vård och att vårdmiljön är bekväm och tillfredsställande (Wilde- Larsson 2001). Att få känslomässigt stöd, att information ges samt att professionell och teknisk kompetens finns, visar sig i tidigare granskningar vara viktiga företeelser för att patienter ska uppleva vården som tillfredställande (Johansson et al. 2002). Även tillgänglighet, nytänkande, att lyssna och försöka förstå patienten samt att inkludera patienten i beslutstagande är bidragande faktorer till att patienten upplever vården såsom god (Tasso et al. 2002, Wagner & Bear 2008). Då patienten inte känner sig involverad i beslutstagandet rapporteras mindre tillfredställelse (Wagner & Bear 2008). God vård upplevs när vårdgivare samtalar med patienten, istället för om patienten (Attree 2000). Viktigt är också att vårdgivaren har ett artigt och gott bemötande gentemot patientens behov. Att få fullständig och uppriktig information om vården värderas högt av patienterna. Desto mer information, kunskap och uppmärksamhet som delges, desto större välbefinnande upplevs (Johansson et al. 2002). Information ska vara en del av vårdandet, vilket också innebär förklaringar om planering och åtgärder (Schmidt 2003). Patienter uppger att de känner sig nöjda med omvårdnaden om den fokuserar på individen (Attree 2000, Johansson et al. 2002, Suhonen et al. 2005) och det är också något som de förväntar sig (Schmidt 2003). Även hur patienten upplever sin vårdtid har med förväntningar att göra (Johansson et al. 2002, Wagner & Bear 2008). Har patienten haft höga förväntningar visar sig tillfredställelsen vara låg och vice versa (Wagner & Bear 2008). En anledning till att patienter inte upplever att god vård uppfylls, är då de får vänta på undersökningar eller samtal med vårdgivare. Då uppstår missnöje med vården och patienterna känner sig bortglömda och bortprioriterade (Tasso et al. 2002). Patienterna är också missnöjda om informationen brister (Suhonen et al. 2005) samt om de får upprepa samma svar till olika personer (O Connell et al. 1999). 3

8 1.4 God Vård Socialstyrelsens riktlinjer förtydligar vad God Vård innebär. Riktlinjerna berör sex olika områden som ska säkerställa detta. Vården bör vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig vilket innebär att vården ska grundas på forskning och beprövad erfarenhet samt att den ska vara individbaserad. Den ska även vara säker ur patientsynpunkt och vårdskador ska aktivt förebyggas. Det ska ligga fokus på lyhördhet och respekt för individen och vården ska se till patientens behov och förväntningar. Människors lika värde ska beaktas och alla har rätt till jämlik vård. Patienten ska inte behöva vänta orimligt länge för att få vård och de resurser som finns ska användas på bästa sätt för att nå uppsatta mål och för att få en effektiv sjukvård (Socialstyrelsen 2009). Lag 1998:531 1, Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal berör samma områden som Socialstyrelsens God Vård 2009, gällande vårdkvalitet. Enligt lagen ska personal inom hälso- och sjukvård arbeta med evidensbaserad och beprövad vård. Vården ska grundas på omtanke och respekt. Patienten ska i största möjliga mån vara delaktig och medbestämmande i utformning och genomförande av vården (Riksdagen 1998). Även Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, lagstiftar om dessa områden. Där framgår det att hälso- och sjukvården ska utföras på ett sätt så att kraven på God Vård tillgodoses. För att uppfylla detta ska vården vara säker och hygienisk. Den ska se till att patienten känner sig trygg och vara lättillgänglig. Patientens självbestämmande och integritet ska ges största respekt (HSL 1982:763). Både riktlinjer och lagar lägger fokus på kunskapsbaserad, informerande och patientcentrerad vård (Riksdagen 1998, Socialstyrelsen 2009). 1.5 En mellanmänsklig relation Viktiga aspekter för att bygga en god mellanmänsklig relation mellan patient och vårdgivare är en ömsesidig förståelse, respekt, förtroende och ett gott samarbete (Johansson et al. 2002). För att uppnå en mellanmänsklig relation krävs det att sjuksköterskan och patienten upplever eller arbetar tillsammans för att uppnå önskade mål. Patienten och sjuksköterskan måste lära känna varandra för att uppnå den mellanmänskliga relationen. För detta krävs det att se förbi intryck som bildar en första uppfattning vid ett nytt möte. Relationen bör vara meningsfull för både patient och sjuksköterska för att uppnå den mellanmänskliga relationen. Denna form av relation erfordrar en viss form av beteende, nämligen att tänka, känna samt göra. Både sjuksköterskan och patienten måste vara aktiva för att nå denna form av relation, men det är sjuksköterskans ansvar att processen påbörjas (Travelbee 1971). Sjuksköterskan ska se varje patient som en egen individ. Vården bör vara patientfokuserad och inte inrikta sig på sjukdom eller en uppgift (Travelbee 1971). Patienter upplever dock emellanåt att vården inte är patientfokuserad (Schmidt 2003). Om vården är individbaserad kommer sjuksköterskan i gengäld att få ett bättre bemötande av patienterna och inte bara ses som en utav sjuksköterskorna. Den mellanmänskliga relationen ska dock inte misstas för vänskap. Den ska vara professionell och se till patientens bästa. Sjuksköterskan ska se omvårdnadsbehoven 4

9 som patienten har och med den mellanmänskliga relationen som verktyg, hjälpa patienten att tillgodose dem (Travelbee 1971). Viktigt är också att både empati och sympati finns. Att känna empati är ingen självklarhet. För att känna empati krävs det att själv ha upplevt något som jämförs med det patienten nu upplever. Detta betyder att sjuksköterskan inte kan känna empati för alla patienter. Sympati är en fortsatt process av empati där sjuksköterskan vill hjälpa patienten att lindra lidandet (Travelbee 1971). 1.6 Syfte Syftet med studien var att undersöka hur patienter som vårdats på klinisk undervisningsavdelning upplevt sin vårdtid samt vad god vård innebär för dem och om detta uppfylldes under vårdtiden. 2. Metod I undersökningen valdes kvalitativ metod där resultatet har byggts på intervjuer och analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativa forskningsintervjuer ämnar att utforska respondenters upplevelser, och utifrån deras synvinkel skapa en mening som återberättar en situation eller något respondenten varit med om (Kvale 2009). 2.1 Design Studien har genomförts enligt kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats. Kvalitativ innehållsanalys används för att granska och tolka texter, till exempel intervjumaterial. Manifest analys innebär att texten har tolkats utifrån det synliga och uppenbara, till skillnad från latent analys som försöker hitta en underliggande mening (Graneheim och Lundman 2004). Studien har genomförts ur ett patientperspektiv. På KUA finns olika yrkeskategorier som arbetar interprofessionellt. Med anledning av detta fokuserar studien på patientens upplevelse av KUA som vårdenhet och inte på en specifik yrkeskategori. Det skulle kunna bli svårt för patienten att urskilja de olika yrkeskategorierna för en bedömning av till exempel sjuksköterskestudentens insats. 2.2 Urval KUA bedrivs på ortopedavdelning och geriatrikavdelning. I denna studie har de ortopediska avdelningarna valts då åldersspannet bland patienterna är stort samt att patienterna generellt har en bra bibehållen kognitiv förmåga. Kriterier för att få delta i studien var att patienten var minst 18 år, hade bibehållen kognitiv och verbal förmåga samt kunde tala och skriva på svenska. Blanketten delades ut till 18 patienter och av dessa svarade 14 stycken att de ville bli kontaktade för ytterligare information och eventuell tidsbokning. Två av de patienter som tackat ja till mer information valde att inte delta i studien av personliga skäl. En patient valdes bort av geografiska skäl och en patient har inte varit anträffbar. Tre stycken valdes bort då det ansågs att inga nya fynd uppkommit efter de senaste intervjuerna. Totalt sju stycken av de tillfrågade intervjuades. 5

10 I denna studie har ett tillgångsurval gjorts (DePoy & Gitlin 1999), vilket innebär att författarna tog hjälp av personal på KUA för att komma i kontakt med populationsgruppen. Samtliga patienter som uppfyllde kriterierna fick förfrågan om att delta i studien och utgjorde på så vis urvalet. Urvalspopulationen var både män och kvinnor. Åldersspannet var år. Alla patienterna var bosatta i samma län. 2.3 Intervju som datainsamlingsmetod Intervjuerna genomfördes efter respondentens vårdtid, på en plats som denne själv fick bestämma. Innan intervjun började fick respondenten muntlig information om att det när som helst gick bra att avbryta sitt deltagande, även om hur intervjun skulle gå till samt att respondenten fick skriva på en samtyckesblankett (bilaga 1). Denne fick också möjlighet att ställa frågor innan intervjun. Bandinspelning användes och båda författarna till studien deltog i intervjun. Frågorna utgick från en intervjuguide (bilaga 2) där frågorna i guiden utarbetats för att få svar på syftet och en del av frågorna i intervjuguiden inspirerades av tidigare forskning. Intervjuerna var halvstrukturerade vilket innebär att guiden är ett förslag till frågor och att frågorna kunde ställas i olika ordning varje gång, beroende på hur intervjun utvecklade sig (Kvale 2009). En testintervju gjordes på en person utanför studien och därefter korrigerades en utav frågorna som visade sig vara svåruppfattad. Efter den första intervjun korrigerades ytterligare en fråga då respondenten inte förstod frågan, denna intervju inkluderades ändå i studien. En av författarna höll i intervjun och den andra gjorde fältanteckningar samt följde upp frågor som inte utvecklades tillräckligt. Samtliga intervjuer inkluderades i studien Förförståelse Författarnas förförståelse var begränsad. Då författarna, som är sjuksköterskestudenter, har haft verksamhetsförlagd utbildning på ortopedavdelning fanns en förförståelse för vårdavdelningen. Ingen förförståelse fanns dock för att vara patient på KUA. Förförståelse ska användas på ett sätt så att den bidrar till så stor förståelse som möjligt för respondentens upplevelser och berättelser. Förförståelsen är av vikt för utveckling av förståelse och vidare tolkning (Dalen 2008). 2.4 Analysmetod Analysen utgår från en induktiv ansats, vilket är en förutsättningslös analys av, i detta fall, material från intervjuer om hur patienter har upplevt sin vårdtid. Det görs alltså inga försök att bevisa eller motbevisa någon tes (Graneheim & Lundman 2008). För att tolka och sortera material på rätt sätt och på så vis få en konsekvent analys har författarna använt sig av en artikel av Graneheim och Lundman (2004) samt ett kapitel av samma författare ur en metodbok (Graneheim & Lundman 2008). 2.5 Tillvägagångssätt vid analysen Första steget i analysen var att transkribera materialet, vilket författarna själva har gjort. Materialet från intervjuerna utgjorde en analysenhet, vilken var av en hanterbar storlek (Graneheim & Lundman 2004). 6

11 Därefter har meningsenheter plockats ut. Det är delar av texten, till exempel ord, meningar eller stycken av text, som är meningsbärande. Meningsenheterna genomgick under analysprocessen en kondensering, det innebär att texten blir mindre och mer lätthanterlig, men behåller sitt innehåll och sin betydelse. Den kondenserade texten genomgick vidare en abstraktion, den försågs med koder. Koderna är som en rubrik eller etikett på en meningsenhet, innehållet abstraheras men behåller fortfarande sitt sammanhang. Analysprocessen fortsatte med en kategorisering. Koderna delades in i kategorier, flera koder delades in i samma kategori som andra koder med liknande innehåll (tabell 1). Kategorierna ska täcka alla data, ingen hamna mellan två kategorier eller sorteras i fler än en. Det ska finnas kategorier så att inga data som svarar på syftet utesluts. Underkategorier kan uppkomma, vilket blev fallet i analysprocessen (jmf Graneheim & Lundman 2004). Genom analysprocessen kom till en början 10 kategorier fram, som sedan omvandlades till 6 kategorier och 4 underkategorier. Tabell 1. Exempel på analysprocess Meningsbärande enhet Kondenserad meningsenhet Kod Kategori Det var ju väldigt många ansikten som springer, man liksom får inte koll på nånting, man vet inte vem det är som kommer, kan komma fem stycken och presentera sig. Så det upplevde jag, att det var rörigt. Alltså det som jag saknade nu, det är ju att någon hade haft tid att sätta sig ned och prata igenom när man ska tillbaka, återbesök, dom sakerna, för det kom ju inte med. Det tycker jag nog är en viktig grej för alla som åker hem, att få den informationen. Många ansikten, svårt att få koll, det kan komma fem stycken och presentera sig. Det var rörigt. Saknade att någon satte sig ned och pratade inför hemgång. Det är en viktig grej att få den informationen. Många ansikten, det var rörigt. Information inför hemgång är viktigt men det saknades. Stor studentomsättning Information Ja, det är ju det här med att bli väl omhändertagen, att dom (vårdgivarna) bryr sig och lite det här att komma in snabbt också såklart. God vård är att bli väl omhändertagen, att vårdgivarna bryr sig och att få vård snabbt. Omhändertagande, att vårdgivarna bryr sig och snabb vård. God vård 2.6 Etiska ställningstaganden Alla respondenter gav sitt informerade samtycke, vilket innebär att de hade informerats om det allmänna syftet med studien, att deras deltagande var frivilligt och att de när som helst kunde avbryta intervjun (jmf Kvale 2009). Då konfidentiellitet utlovats säkrades anonymiteten med hjälp av att varje respondent gavs en kod. Kodnumret användes i resultatet. Allt material förstördes efter studiens genomförande, då det fyllt sitt syfte, vilket enligt Gillham (2008) är en form av 7

12 skydd för respondenten. Konfidentielliteten stärktes även genom att slutna kuvert användes vid hanteringen på KUA. När studier görs på människor ska det enligt Helsingforsdeklarationen, CODEX (2008) etikprövas. Forskning definieras sedan 2008 som vetenskapligt experimentellt eller teoretisk arbete för inhämtning av ny kunskap och utvecklingsarbete på vetenskaplig grund och behöver etikprövas. Detta gäller dock inte arbete inom högskolenivå på grundnivå (CODEX 2008). Därför har det i studien valts att godkännande av klinikchef och verksamhetschef samt samtycke från patienten är tillräckligt. 2.7 Genomförande Ett missivbrev gick ut till verksamhetschefer och klinikchefer på de ortopediska avdelningarna för godkännande av studien (bilaga 3). Därefter besöktes avdelningarna för att informera vårdpersonalen muntligt och för att lämna skriftlig information om studien (bilaga 4). Den skriftliga informationen innehöll praktiska instruktioner till exempel om hur personalen skulle gå till väga gällande exklusionskriterier, om att uppgifterna skulle läggas i slutna kuvert, var kuverten skulle läggas på avdelningen samt författarnas kontaktuppgifter. I informationsbrevet till patienterna (bilaga 5) delgavs information om studien, om hur intervjuerna skulle genomföras och om patientens konfidentiellitet. På ett separat blad kunde patienterna fylla i om de ville bli kontaktade för vidare information och då fylla i sina kontaktuppgifter. Det fanns också en ruta där man kunde välja att inte bli kontaktad. Patienternas medgivande alternativt nekande samt eventuella kontaktuppgifter till patienten lämnades sedan i ett slutet kuvert. Samtliga igenklistrade kuvert samlades i ett ytterligare uppsamlingskuvert som låg på en speciellt utvald plats på sjuksköterskeexpeditionen. Personalen på avdelningarna delade ut informationsbrevet till patienterna för att studenterna på KUA inte skulle kunna påverka patienterna till deltagande. Under två tillfällen hämtades kuverten på avdelningarna och allt eftersom intresseanmälningar kom in kontaktades patienterna. Utdelningen av kuverten pågick under en treveckorsperiod som sträckte sig över januari och februari 2011 och avslutades när författarna ansåg att inga nya fynd gjordes. Majoriteten av respondenterna valde att intervjuas i sina hem, endast en intervjuades på sin arbetsplats. Intervjuerna i respondenternas hem skedde i kök eller i vardagsrum, vilket bedömdes som lugna platser. Innan intervjuerna startade avlägsnades eventuellt störande ljud, såsom väggklockor och radioapparater stängdes av. Intervjun som skedde på respondentens arbetsplats gjordes i ett avskilt rum utan störningsmoment. Alla intervjuer genomfördes under vecka sju och åtta, år 2011, och dessa tog var och en knappt en halvtimme i anspråk. 8

13 3. Resultat Resultatet mynnade ut i sex kategorier och fyra underkategorier. Tabell 2. Kategorier och underkategorier Kategorier God vård Upplevelser av att vårdas på KUA Information Trygghet Delaktighet Patientfokus Underkategori Professionellt omhändertagande Underkategori Brister på KUA Underkategori Stor studentomsättning Underkategori Att vårdas på KUA igen 3.1 God vård Patienterna på KUA förväntar sig ett gott bemötande, att få professionell och korrekt behandling samt att återhämta sig. En patient berättar om att han under sin sjukdomstid upplevt att han inte blev trodd och att han fick kämpa för sin vård tills diagnosen var ställd. Att bli trodd är något han tycker att patienter ska kunna förvänta sig under vårdtiden. Ytterligare en patient berättar om detta, han menar att alla har rätt till bästa möjliga vård. Att sjukvårdspersonal alltid gör sitt bästa är något som många patienter förväntar sig. Det är även viktigt att personalen bryr sig och ett gott omhändertagande är av stor betydelse i en god vård. En förväntning är att inte behöva vänta orimligt länge för att få vård. Detta påpekas upprepade gånger. Att få rikligt med information under sin vårdtid är ytterligare en viktig faktor för att patienterna ska anse vården som god. Förväntningarna är väl att man blir väl omhändertagen.. [ ]..och att det inte tar för lång tid. (Respondent 4) En trygg miljö och att få vårdbehoven tillgodosedda av kompetent personal anser patienter vara god vård. Patienten beskriver att alla inte kan vara specialister inom alla områden men att personalen alltid vet vem de ska fråga för att hitta ett svar. 9

14 god vård för mig betyder att jag finns i en trygg omgivning med kompetenta personer. Inte så att dom kanske kan allting, men dom kan alltså ta reda på allting, dom kan vända sig och få tag i nån om dom behöver hjälp med nånting va (Respondent 1) 3.2 Upplevelser av att vårdas på KUA Den generella uppfattningen om KUA är att det är en positiv och trygg miljö med studenter som ger ett bra bemötande. Patienterna upplever ändå att det finns vissa brister som kan förbättras. Det är stor studentomsättning på KUA, vilket kan upplevas som både positivt och negativt beroende på vad patienten förväntar sig av vårdtiden Professionellt omhändertagande Patienters upplevelse av KUA är att studenterna är hjälpsamma, trevliga och proffsiga. Det nämns att det inte märks skillnad mellan studenter och ordinarie personal. Studenterna upplevs som tillmötesgående, de tar sig tid och ställer upp direkt när det behövs. En generell upplevelse av KUA är att studenterna har tid att sitta ned och samtala och att de inte verkar stressade...jag fick så god vård, jag tycker det är fantastiskt. Jag menar när man läser att folk inte har tid och så.. i vården, och det upplever man ju inte på den här avdelningen (Respondent 5) Även om det emellanåt upplevs att studenterna är stressade så märks det inte i mötet med patienterna. Inte när dom väl var hos någon.. eller när dom var.. jo ibland, var dom ju det, det hörde jag ju, men jag kan inte säga att dom var det i bemötandet tillsammans med mig, nej. (Respondent 6) Att tillsynen på KUA är frekvent uppmärksammas, vilket gör att patienterna känner sig trygga. Vänliga, glada, engagerade och alerta är andra ord som patienterna använder för att beskriva studenterna. Studenterna gör sitt bästa och tar tag i saker och ting vilket patienterna upplever som en viktig aspekt för att få god vård. Det rapporteras att vården stundtals upplevs som överdrivet noggrann men att det å andra sidan kan gynna patienten Brister på KUA De negativa upplevelserna skiljer sig en del mellan de patienter som yttrar sig om detta. Det berättas om att personalen och studenterna arbetar för hårt, vilket gör att patienten kan känna sig besvärad och inte vill be om hjälp i onödan, som det uttrycktes i intervjun. Det framkommer också att då det är lugnt på avdelningen så letar studenterna efter arbete, vilket resulterar i mycket spring på salarna. Patienter påtalar att det är svårt att urskilja de olika professionerna och att det då blir svårt att veta vem av studenterna de ska fråga om vad. Önskemålet är att studenterna ska ha större namnskyltar där professionerna ska framgå tydligare. 10

15 Vikten av att se till den enskilda patientens behov uppmärksammas. En patient berättar om att han själv har gått på kryckor tidigare och inte har behov av att lära sig, men förstår att behovet kan finnas hos andra patienter. Studenterna bör lyssna efter behov och inte enbart gå efter rutiner. det var ju en som utbildade sig till arbetsterapeut tror jag att det var som ville jag skulle hoppa på kryckor, att mera lyssna till huruvida man har behov av det eller inte det det upplevdes nog mera att hon ville att jag skulle göra det, för då hade hon gjort vad hon ska för att hon kunde. [ ] men mera att lyssna på patienten i det fallet. (Respondent 7) Patienter anser att deras hemgång var för tidig och hade gärna vårdats ytterligare ett dygn på avdelningen för att hinna få mer tid med sjukgymnast, samt hinna anpassa sig till den nya situationen. Jag är nöjd med all vård jag fick, utan det som jag tyckte var jobbigt, det var ju att jag fick åka hem innan jag riktigt var klar i knoppen. (Respondent 5) Stor studentomsättning Det rapporteras att det är gott om personal men majoriteten anser att KUA är rörigt. Det är mycket studenter och personal i omsättning och därigenom många nya människor. Detta kan resultera i en hög ljudnivå och vissa patienter upplever att det är svårt att få lugn och ro. Det var väl då att det var så mycket folk i omlopp, det är ju alltid folk.. ibland vill man ha lite lugn och ro, men det är svårt att få på en sån här avdelning. (Respondent 2) Många av patienterna har dock förståelse för att det är stor studentomsättning, då studenterna är där för att lära sig och därför söker upp lärtillfällen. Det nämns också att studenterna är medvetna om att de är många. De är noggranna med att presentera sig, vilket upplevs som positivt. Det berättas om att det är positivt med mycket studenter och att studenterna tillför något. Det upplevs dock att behoven stundtals kan vara större än resurserna, och att det kan kännas besvärande att ringa på klockan för att få hjälp Att vårdas på KUA igen Majoriteten av de intervjuade patienterna uppger att de kan tänka sig att vårdas på KUA igen och flera kommer gärna tillbaka dit. Den här gången tyckte jag att det var helt fantastiskt så jag har inget emot att ligga där en gång till, det måste jag säga. (Respondent 2) Patienten som inte vill vårdas på KUA igen, anger att anledningen till detta är att det är rörigt på avdelningen. Han har förståelse för vilken nytta KUA har, men ur ett personligt perspektiv skulle han ändå välja att inte vårdas där nästa gång. 3.3 Information Patienter upplever det svårt att få svar på frågor och om svaren kommer så kan det dröja. Då studenterna stundtals inte har svaren och behöver ta reda på dessa, upplever patienterna att andra saker kan komma emellan och att svaren då dröjer. 11

16 Ställde jag frågor så fick jag inga svar, svaret kanske kom då, men lite senare, men ibland inte alls. (Respondent 3) Det upplevs att samma information ges av olika personer och det anses tyda på brist i samordningen hos studenterna. Det finns också patienter som upplever att deras frågor besvaras men önskar mer tid för att samtala. Det framkommer att studenterna tar sig tid att ge information samt att den är tydlig. Andra berättar om en önskan om att informationen ges på ett mer ledigt språk, så att det blir lättare att förstå. Det påtalas att det saknas information inför hemgång och ytterligare information efterfrågas därför. En patient uppger att han inte fick information om att han vårdades på KUA och upplever att det är viktigt att den informationen når ut. Det påtalas att det är önskvärt med mer daglig information angående vården. Det anses att informationen är viktig trots att inget nytt har hänt. när man ligger inne vill man ju höra för varje dag.. hur det går och om det går bakåt eller framåt, men då när dom bara går förbi dörrn om man inte får reda på nåt på några dar, så undrar man men vad är det som händer nu? (Respondent 2) 3.4 Trygghet Trygghet upplevs under vårdtiden på KUA. Patienterna tycker att studenterna verkar kunniga. Framförallt betonas att tryggheten stärks av vetskapen om att kompetenta och erfarna handledare finns till hands. Patienterna förväntar sig inte att studenterna ska kunna allt, men att de ska söka upp den information och kunskap som krävs. De litar på att studenterna tar hjälp av handledarna om de känner att de inte behärskar situationen. Trygghetsaspekten är således inget som oroar patienterna...sen får man ju hoppas då att när dom ser att dom inte förstår, att dom går ut och hämtar en sköterska och verkligen tar kontakten med sån dårå så man inte.. för kan man inte då är det, då är det ju väldigt viktigt att man pratar med någon annan då så man inte gör nåt som blir helt fel då. Och det litar jag på dom faktiskt, det måste jag säga. (Respondent 2) 3.5 Delaktighet Patienter upplever att deras vårdtid på KUA var för kort för att hinna vara delaktig. Det påpekas att de inte känner att de behöver vara delaktiga, då de litar på att vårdpersonalen vet vad som är bäst för dem. Andra upplever att det är svårt att påverka rutiner och att de inte har något att säga till om, då det känns som att ingen lyssnar. En patient berättar om en situation då han inte kände sig delaktig. Han önskade ta sina mediciner innan han somnade, men blev istället väckt då det skulle gå åtta timmar mellan varje administrationstillfälle. Han beskriver att han önskar att tiderna kunde anpassas till hur hans schema ser ut när han är hemma. Detta bidrog till att han inte kände sig delaktig i sin vård. 12

17 Det finns också patienter som uttrycker att studenterna lyssnar på dem och att det blir som patienterna ber om, att inget känns påtvingat utan att patienten får bestämma själv och att det går att påverka sin vård. Ja, men på så vis att man får ju.. det blir ju så som jag ber om.. jag bad till exempel om att slippa morfinet då alltså för jag var så jävla dålig utav det.. och då lyssnade dom ju såklart. (Respondent 5) 3.6 Patientfokus Samtliga patienter uppger att de under vårtiden inte reflekterat över om vården var patientfokuserad. Vid närmare eftertanke upplever flera patienter att studenterna arbetar patientfokuserat. Det upplevs som svårt att veta om fokus ligger på patienten, men flera uppger att de förväntar sig och hoppas att fokus ligger på dem som individ...dom ansträngde sig och då var det väl både studenter och den andra personalen, att vara med den dom var. Att inte avbryta det för att det uppstod något annat, det var tydligt, sen gick väl inte till hundra procent. Men dom avbröt inte nåt pågående för att nån annan var mer högljudd. (Respondent 6) 4. Diskussion Klinisk undervisningsavdelning har bedrivits i 15 år och enligt Wilhelmsson et al,. 2009, finns ingen tvekan om vilken nytta det har för det interprofessionella lärandet och för studenternas framtida yrkesroll. Vad det har för inverkan på patienterna är något som är ett mindre beforskat område. Syftet med studien var därför att undersöka patienters upplevelse av att vårdas på KUA. Som studiens resultat visar kan majoriteten av patienterna tänka sig att vårdas på KUA igen. Detta tolkas som att vården på KUA är av god kvalitet och att patienterna är nöjda med vården. Detta är också något som både Freeth et al. (2001) och Hallin et al. (2011) kommit fram till i deras studier. Patienter i denna studie, liksom i tidigare forskning (Wilde-Larsson 2001, Johansson et al. 2002) menar att god vård innebär att bli väl omhändertagen, att få ett gott bemötande, att bli trodd, och få professionell och kompetent vård i en trygg miljö. Resultatet visar att majoriteten av patienterna på KUA upplevde ett gott bemötande av studenterna som var hjälpsamma, engagerade och alerta. Patienterna uppger också att god vård är att inte behöva vänta orimligt länge för att få vård, detta nämner också respondenterna i studien av Tasso et al. (2002). Socialstyrelsen skriver i sina riktlinjer för God Vård (2009) att patienter inte ska behöva vänta orimligt länge för att få vård. Patienterna nämnde dock ingenting om några besvärande väntetider under vården på KUA, vilket tolkas som att denna aspekt av God Vård uppfylldes. Patienterna i denna studie påtalar att studenterna har tid och intresse att lyssna och ger ett gott omhändertagande. Samma fynd har gjorts i tidigare studier av Suikkala & Leino-Kilpi (2005) och Eriksson & Svedlund (2005). Dessa egenskaper hos studenterna bidrar till större tillit till vårdpersonalen (Eriksson & Svedlund 2005) vilket har kunnats kopplas till denna studie, där patienterna uppgav att de kände sig trygga med att vårdas av studenterna. Då samtliga respondenter kände sig trygga under vårdtiden skiljer sig resultatet från Mossop och Wilkinssons (2006) studie som visade att alla patienter inte känner sig trygga när de vårdas av studenter. Bidragande orsaker till att patienterna som intervjuades kände sig trygga var att de upplevde 13

18 studenterna som erfarna och att det fanns kompetenta handledare tillhands. En annan av anledningarna till att patienterna kände sig trygga var den frekventa tillsynen. Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (1998:531) 1, ska vården vara säker och patienten ska känna sig trygg. Genom att vården på KUA uppfyller dessa mål visar det på en god vårdkvalitet. Patienterna anser att KUA bedriver en professionell vård. Det nämndes att det inte märktes skillnad mellan studenter och ordinarie personal, vilket tolkats som att studenterna är professionella och kompetenta. Det finns en förväntning om att vårdpersonal ska göra sitt bästa, vilket flera patienter också uppfattade var fallet på KUA. Av detta dras slutsatsen, att denna del av patienternas förväntningar uppnås på KUA. Studien visar att patienterna inte förväntar sig att studenterna ska ha kunskap inom alla områden, men förlitar sig på att de tar till hjälp eller söker upp kunskap som de saknar. Att studenterna tar ansvar över sitt eget lärande och lär sig att söka upp relevant information är vad PBL-metodiken och det interprofessionella lärandet syftar till (Wilhelmsson et al. 2009). Framträdande i studien var att patienterna förväntar sig att få information om såväl sin dagliga status liksom planering inför behandlingar, åtgärder och hemgång. Informationen ska vara lättförstålig och tydlig. Precis som Freeth et al. (2011) påvisar så visar även denna studie att patienter fått likartad information flera gånger, vilket både patienterna och författarna anser tyder på brister i kommunikation och samordning. O Connell et al. (1999) nämner att detta även händer på vårdavdelningar med ordinarie personal. Denna studie visar att de flesta patienterna hade vårdats på sjukhus tidigare. Frågan om de hade upplevt dessa brister ställdes inte, men var heller ingenting som nämndes. Patienterna upplevde stundtals att det var svårt att få svar på sina frågor, då det tog tid för studenterna att skaffa information. Det uppgavs också att det var svårt att veta vilken profession studenten tillhörde, och på så sätt kan frågan ha ställts till fel studentprofession. Om det då brister i samordningen mellan studentprofessionerna blir inte frågorna vidarebefordrade och på så sätt får inte patienterna svar. Det är förståligt att detta kan vara ett problem i början av studentens KUA-period, men syftet med KUA är att förbättra studenternas kommunikativa förmåga, träna samarbete mellan yrkesgrupperna och att ta tillvara på varandras gemensamma kunskaper. Då detta inte är någon jämförande studie är det omöjligt att veta om patienterna är mindre nöjda än på en avdelning med ordinarie personal. Till skillnad från Hallins studie (2011) är vissa patienter i denna studie missnöjda med informationen vid hemgång samt om behandlingsresultat och därför konstateras det att informationsgivandet bör förbättras. Patienterna hade olika åsikter angående informationens tydlighet. Då vissa patienter upplevde informationen som tydlig och andra upplevde den som tunn och svårbegriplig menar författarna att informationen bör vara individbaserad. Alla patienter bör få uppleva att informationen både muntligt och skriftlig är tydlig, både under vårdtiden och inför hemgång. Detta är även ett av kraven för att uppfylla en 14

19 God Vård enligt Socialstyrelsen (2009) och Schmidt (2003) menar att informationen bör vara en del av vårdandet. Somliga patienter som intervjuades i denna studie upplevde att deras vårdtid var för kort för att de skulle hinna vara delaktiga. De kände också att de inte behövde vara delaktiga då de förlitade sig på att vårdpersonalen visste vad som var bäst för dem. Enligt 1 i lagen Skyldigheter för hälso- och sjukvårdspersonal ska patienten i största möjliga mån vara delaktig och medbestämmande i sin vård. Att inkludera patienten i beslutstagandet om vården är enligt tidigare studier (Tasso et al. 2002, Wagner & Bear 2008) viktigt för att patienten ska uppleva vården som god. Resultatet i denna studie är därför oroande då delaktighet har en central roll i vården och tillfrisknandet. Delaktighet är något som berörs mycket under vårdpersonalens studietid, men kanske inte är ett begrepp som tydliggörs tillräckligt för patienterna. Det anses att studenter och vårdpersonal i allmänhet borde vara tydligare med att informera om patientens rättigheter gällandes delaktighet. Är patienten inte medveten om sin rättighet att vara delaktig är det också svårt att tillvarata denna möjlighet. Vårdtiden bör inte ha någon betydelse för patientens delaktighet, då det finns möjlighet till delaktighet i allt från dagliga aktiviteter till behandling och rehabilitering. Enligt Travelbee (1971) är delaktighet en viktig aspekt ur både vårdpersonalperspektiv respektive patientperspektiv, för att uppnå en mellanmänsklig relation och tillsammans nå uppsatta mål. Frågan om utifall vården var patientfokuserad ansågs vara svår att svara på, då patienterna inte hade reflekterat över detta. När frågan utvecklades och exempel gavs, kunde patienterna berätta att de upplevt att vården fokuserade på dem och inte på momenten som skulle utföras. Patienterna menade att de förväntar sig och hoppas att fokus låg på dem som individer. Tidigare forskning visar att patienter känner sig mer nöjda med vården om den är patientfokuserad (Attree 2000, Johansson et al. 2002, Suhonen et al. 2005). Detta är också något som Socialstyrelsens riktlinjer för God Vård (2009) berör. Många av de begrepp som används av vårdpersonal saknar betydelse för patienterna. Begreppen bör tydliggöras för patienterna för att öka medvetenheten och på så sätt öka vårdkvaliteten. De flesta patienter som vårdas på KUA upplever att det är rörigt på avdelningen. Det finns olika orsaker till detta. Detta beror förstås på antalet personer på plats. Alla studentprofessioner är ständigt närvarande liksom handledarna, vilket ökar mängden personal. Att det blir rörigt kan också bero på att studenterna inte har svar på alla frågor eller ibland behöver be om assistans, men även på att studenterna vill ta vara på lärotillfällena och vara med när vissa moment utförs. Patienter upplevde att studenterna var medvetna om att de var många, vilket är en viktig medvetenhet hos studenterna. På så sätt kan de negativa aspekterna av att vara en stor personalstyrka reduceras. Det är också viktigt, precis som patienterna anger, att alla studenter och handledare presenterar sig ordentligt varje dag, då det är svårt för patienterna att hålla reda på all personal trots att de träffats tidigare. Det finns förståelse för att det är stor omsättning av personal och studenter på KUA. Detta kan ha att göra med att information om avdelningen och dess syfte ges vid ankomst. En patient uppgav att han inte fått information om att han skulle vårdas på KUA, utan fick istället själv komma underfund med detta under sin vårdtid. Det kan 15

20 ha berott på en kommunikationsbrist då det endast var en patient som råkat ut för detta, men det bör ändå uppmärksammas för att en förbättring ska ske. Förutom åsikterna om att miljön på avdelningen uppfattades som rörig, så skilde sig patienternas negativa upplevelser åt. Det upplevdes att studenterna stundtals arbetade för hårt vilket bidrog till att man som patient kunde känna sig besvärad med att be om hjälp. En annan upplevelse var att studenterna letade arbete när det var lugnt på avdelningen, vilket var ytterligare en bidragande orsak till att det var rörigt på avdelningen. Enligt Travelbees teori om den mellanmänskliga relationen (1971) bör vården vara patientfokuserad och varje patient ska ses som en enskild individ med sina egna behov. Resultatet i studien visar att några patienter upplevde att studenterna i vissa fall arbetar för rutinmässigt och inte ser helheten runt patienten och hennes behov. Det måste finnas rutiner på KUA för att det dagliga arbetet ska fungera, men studenterna bör kunna se när dessa behöver frångås, för att uppfylla patientens enskilda behov. En individbaserad vård är centralt under utbildningen (Hallin et al. 2009) samt ett krav som ska uppfyllas för att uppnå God Vård (Socialstyrelsen 2009), därför är det av vikt att studenterna får träna på detta under sin KUA period. Studierna av Johansson et al. (2002) och Wagner & Bear (2008) visar att patienters upplevelse av vårdtiden har med deras förväntningar att göra. Författarna tror att meningsskiljaktigheterna angående de negativa aspekterna kan bero på patienternas olika förväntningar men också att varje patient har en unik erfarenhet och uppfattning om vården. Begreppet mellanmänsklig relation är ingenting som berörts under intervjuerna. Trots att begreppet inte har tagits upp i intervjuerna finns det delar i resultatet som kan tolkas som indikatorer på att delar av en mellanmänsklig relation har uppnåtts, då patienterna nämner att vården var patientfokuserad och fokuserade på individen i sin helhet. Anledningen till att detta inte togs upp var att begreppet ansågs vara för omfattande för vidare diskussion med patienterna då helheten i begreppet kan vara svårförstått för personer utanför vårdyrket. Den mellanmänskliga relationen beskrivs som ett verktyg för att nå målen med vården samt för att öka patientens tillfredställelse (Travelbee 1971, Johansson et al. 2002). Wilde-Larsson 2001 menar att det är viktigt för patienterna att vården är mellanmänsklig. Det är därför viktigt att studenterna är medvetna om den mellanmänskliga relationen, då det i detta fall är sjuksköterskans ansvar att denna process påbörjas. Den mellanmänskliga relationen ska finnas i den dagliga vården för att uppnå patientens mål och det är något studenterna kan utveckla under sin KUA period. 4.1 Metoddiskussion Få studier har gjorts på just patientens upplevelse av KUA. Att det finns begränsad forskning inom området gör det svårt men också mer intressant att studera. Patienternas upplevelser är en viktig aspekt för att hålla en hög vårdkvalitet. Då syftet var att få fram patienters upplevelse av att vårdas på KUA var en kvalitativ intervjustudie ett passande val. Med hjälp av intervjuer kan upplevelser komma fram i sin helhet. En kvalitativ innehållsanalys har använts då det är en vedertagen analysmetod inom omvårdnad och då den passar för att tolka intervjumaterial. Den 16

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys

Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys Att vara aktivt delaktig i hemrehabilitering. Äldre patienters erfarenhet av hemrehabilitering med sjukgymnast och arbetsterapeut - en innehållsanalys http://hdl.handle.net/2320/4374 Bakgrund Vilka förväntningar

Läs mer

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande

Bemötande i vården. Upplägg. Introduktion. Bemötandeärenden till patientnämndens kansli. Intervjuer med patienter som upplevt bristande bemötande Bemötande i vården Eva Jangland Sjuksköterska, klinisk adjunkt Kirurgen, Akademiska sjukhuset Doktorand Institutionen för kirurgiska vetenskaper Uppsala Universitet Upplägg Bemötandeärenden till patientnämndens

Läs mer

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet

Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper

Läs mer

Interprofessionellt lärande för Biomedicinska analytikerstudenter

Interprofessionellt lärande för Biomedicinska analytikerstudenter Interprofessionellt lärande för Biomedicinska analytikerstudenter på Klinisk undervisningsavdelning (KUA) 2014-10-16 Miriam Söderström Varför interprofessionell praktik (IPP)? Flera professioner samarbetar

Läs mer

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC?

Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? Hur upplever patienterna kvaliteten i vården på Bergsjön Vårdcentral och BVC? En intervjustudie där patienten får säga sin mening Jenny Nordlöw September 2010 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3

Läs mer

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001

Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Inte störst men bäst. Det är vår vision. Förbättringsarbete på Lasarettet i Ystad ISO 9001 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård

En Individuell Samarbetsplan Utvärdering av psykiatrisk sjukhusvård Intervjumall Instruktion till intervjuaren: Utvärderingen görs som en semistrukturerad intervju, efter sjukhusperiodens avslut när patienten KÄNNER SIG REDO. Intervjun hålls förslagsvis av patientens psykiatrikontakt/case

Läs mer

Projektplan. för PNV

Projektplan. för PNV Projektplan för PNV ( Patient Närmre Vård) Eva Müller Avdelningschef Vårdenheten avd 15 2005-06-06 1 Innehållsförteckning Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Metod sid. 4 Kostnader sid. 5 Tidsplan sid. 5 Referenslista

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15

Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15 Rapport Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning 2011 02 15 Sammanfattning Syftet med pilotprojektet för Tvärprofessionell studentdriven hälsomottagning (TSH) var att studenter från sjuksköterske,

Läs mer

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring.

Vanlig ide om förbättringsarbete. Vanligt misstag. Vanliga svårigheter. Förbättringskunskap INTRODUKTION. det blir en. Åtgärd förbättring. Vanlig ide om förbättringsarbete Förbättringskunskap INTRODUKTION HEL 2 2015 ht Barbro Krevers Avdelningen för hälso och sjukvårdsanalys Institutionen för medicin och hälsa Linköpings universitet Det blir

Läs mer

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation

Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Lägga pussel och se helhetsbilden - Ambulanspersonals upplevelser och hantering efter en påfrestande situation Camilla Engrup & Sandra Eskilsson Examensarbete på magisternivå i vårdvetenskap vid institutionen

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2014 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2014. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Bedömningsformulär AssCe* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet Namn: Kurs:.. Vårdenhet: Tidsperiod:. Grundnivå 1 Grundnivå Mål för den verksamhetsförlagda delen av

Läs mer

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014

Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Nyheter inom regelverket som berör de medicinska insatserna inom elevhälsan Skolsköterskekongressen 2014 Carita Fallström (carita.fallstrom@vardforbundet.se) Vilka regelverk gäller? Vad är nytt? Vad är

Läs mer

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7

Innehåll. Material Ordförandeguide Uppdaterad: 2015-02- 18 Sida 2 av 7 Sida 2 av 7 Innehåll... 1 Ordförandeposten... 3 Presidiet... 3 Styrelsen... 3 Styrelsemötet... 4 Ledarskapet... 4 Vad är ledarskap?... 4 Ledarskap i projekt... 5 Att utveckla sitt ledarskap... 6 Kommunikation...

Läs mer

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati.

Kommunicera engagerat med patienter. Lyssna. Ge patienten ett adekvat utrymme i dialogen. Visa respekt och empati. Bedömningsformulär AssCe* för verksamhetsförlagd utbildning på grundnivå, i sjukgymnastprogrammet. Studenten ska kunna I. Kommunikation och undervisning 1. Kommunicera med och bemöta patienter. Kommunicera

Läs mer

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen

Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen Manual för examinationsformulär: Klinisk slutexamination av sjuksköterskans vårdande utifrån omvårdnadsprocessen 2010 Nr 4 Reviderad 12 05 07 Ta texter från Manual för examinationsformulär. Skicka ett

Läs mer

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten

Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten Eget val och brukares uppfattningar om kvalitet i hemtjänsten En sammanfattning av utvärderingen av införandet av Eget val ur ett brukarperspektiv Bo Davidson Linköpings universitet och FoU-centrum Under

Läs mer

Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU. [tççt _tv{åtçç. klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr.

Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU. [tççt _tv{åtçç. klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr. Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU [tççt _tv{åtçç klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr. Lärande i klinisk miljö Vad tycker och tänker studenter om

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet

Professionellt förhållningssätt. Mia Ramklint Uppsala universitet Professionellt förhållningssätt Mia Ramklint Uppsala universitet Våra programmål Kunskaper Färdigheter Professionellt förhållningssätt www.lakarprogrammet.uu.se Programmets delmål professionellt förhållningssätt

Läs mer

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:...

Namn:... Datum och tid för del:... Plats:... Namn:......... Datum och tid för del:...... Plats:...... Allmän och Specifik omvårdnad Syftet med omvårdnad är att stärka och/eller återställa hälsa, förebygga sjukdom och minska lidande. Omvårdnaden utgår

Läs mer

Min forskning handlar om:

Min forskning handlar om: Min forskning handlar om: Hur ssk-studenter lär sig vårda under VFU Hur patienter upplever att vårdas av studenter Hur ssk upplever att handleda studenter PSYK-UVA 2 st. avdelningar Patienter med förstämningssyndrom

Läs mer

Samarbetsprojekt Barnkliniken/BB/Sjuksköterskeprogrammet Med fokus på VFU. Lena Nilsson Klinisk adjunkt BKC/LiU

Samarbetsprojekt Barnkliniken/BB/Sjuksköterskeprogrammet Med fokus på VFU. Lena Nilsson Klinisk adjunkt BKC/LiU Samarbetsprojekt Barnkliniken/BB/Sjuksköterskeprogrammet Med fokus på VFU Barn och kvinnocentrum BKC utbildningsuppdrag Att ta emot studenter på verksamhetsförlagd utbildning (VFU) är ett gyllene tillfälle

Läs mer

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet

Personcentrerad vård/förhållningssätt. Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Personcentrerad vård/förhållningssätt Något Nytt? 19 jan 2017 Hälsorådet Bra bemötande i fokus Film från Region Kalmar https://www.youtube.com/watch?v=aycjkfnzjmq Film från Sörmland Https://www.youtube.com/watch?v=pG1YRcae8tw

Läs mer

Hur ska bra vård vara?

Hur ska bra vård vara? Hur ska bra vård vara? God och säker vård ur ett MAS perspektiv Se det etiska perspektivet som överordnat Utgå från en humanistisk värdegrund med vårdtagaren i centrum Hålla sig uppdaterad vad som händer

Läs mer

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv

Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. patienten/brukarens perspektiv Vårdplanering med hjälp video jämfört med ordinarie vårdplanering. För och nackdelar ur patienten/brukarens perspektiv Utvärderingsarbete - Johan Linder Leg Sjuksköterska, Fil mag Vänersborgs kommun FoU

Läs mer

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg

BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg HÄLSA KUNSKAP OMTANKE FÖRORD BEMÖTANDEGUIDE FÖR PRIMÄRVÅRDS- OCH REHABCENTRUM I REGION KRONOBERG I alla undersökningar

Läs mer

Välkommen till Klinisk utbildningsavdelning. KUA Helsingborg

Välkommen till Klinisk utbildningsavdelning. KUA Helsingborg Välkommen till Klinisk utbildningsavdelning KUA Helsingborg Läsåret 2014/2015 Klinisk utbildningsavdelning (KUA) Välkommen till KUA i Helsingborg, som är en del av Verksamhetsområde Specialiserad medicin,

Läs mer

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt

Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt Klienternas utmärkande tankar om kliniken Att äntligen känna sig förstådd och hjälpt En av kärnpunkterna till att kunderna tar hjälp av er klinik är att kiropraktik kort och gott har hjälpt dem. Som ni

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet.

Högskolan i Halmstad. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. För utveckling av verksamhet, produkter och livskvalitet. Standardiserad vårdplan - ett stöd för omvårdnadsprocessen i klinik

Läs mer

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument

1(8) Rehabilitering och habilitering. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2015-06-02 114 Dokumentansvarig Medicinskt ansvarig sjuksköterska Reviderad av Upprättad 2014-06-26 Reviderad 2015-05-04

Läs mer

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G

Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Bedömningsunderlag verksamhetsförlagd utbildning, Delaktighet och lärande 4, 5 hp, OM325G Studentens namn: Studentens personnr: Utbildningsplats: Handledares namn: Kursansvariga: Joanne Wills: joanne.wills@his.se

Läs mer

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007

Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Uppföljning av Patient Närmre Vård Avdelning 15 Ängelholms Sjukhus Januari 2007 Eva Müller Avdelningschef Avdelning 15 Ängelholms sjukhus januari 2007 Postadress: Ängelholms sjukhus, 262 81 Ängelholm Besöksadress:

Läs mer

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H

Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Sjukgymnastprogrammet Bedömning, Verksamhetsförlagd utbildning, VFU, primärvård, S0044H Verksamhet Tidsperiod som VFU omfattat Studerande, personnummer Studerande, namn Bemötande, kommunikation, förhållningssätt

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING KUA

STUDIEHANDLEDNING KUA STUDIEHANDLEDNING KUA för interprofessionell utbildning vid klinisk undervisningsavdelning, 3hp Vårterminen 2016 Glöm inte E- legitimation + pinkod 2 hänglås till klädskåp Vid medicinska fakulteten, Linköpings

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING KUA

STUDIEHANDLEDNING KUA STUDIEHANDLEDNING KUA för interprofessionell utbildning vid klinisk undervisningsavdelning, 3hp Vårterminen 2017 Glöm inte E- legitimation + pinkod 2 hänglås till klädskåp Vid medicinska fakulteten, Linköpings

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP

Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Rapportmall Designprojekt Kvalitetsdriven verksamhetsutveckling för kontaktsjuksköterskor 15 HP Namn på deltagare: Eva Magee Projektnamn: Förbättring och trygghet för patienter på Hematologimottagningen,

Läs mer

Artikelöversikt Bilaga 1

Artikelöversikt Bilaga 1 Publik.år Land 1998 Författare Titel Syfte Metod Urval Bailey K Wilkinson S Patients view on nuses communication skills: a pilot study. Att undersöka patienters uppfattningar om sjuksköterskors kommunikativa

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

Beskrivning av Klinisk undervisningsavdelning (KUA)

Beskrivning av Klinisk undervisningsavdelning (KUA) INFORMATION 1 (5) INLEDNING Det övergripande syftet med klinisk undervisningsavdelning (KUA) är att du som student ska få träning i teamarbete kring vård, omvårdnad och rehabilitering. Med patienten i

Läs mer

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009

Sammanställning av studentenkät arbetsterapeuter 2009 1(16) 1. Termin 1. Termin 1 20 49 2. Termin 2 0 0 3. Termin 3 8 20 4. Termin 4 12 29 5. Termin 5 1 2 6. Termin 6 0 0 Antal ej angivit svar: 2 av 43 (=4,65%). Antal svarande: 41. 2(16) 2. Möjligheterna

Läs mer

Delaktighet i hemvården

Delaktighet i hemvården Delaktighet i hemvården Kort överblick Delaktighet och inflytande i vården är en grundläggande förutsättning för hälsa och god vård. Enskilda individer behöver känna att de har möjlighet att påverka sin

Läs mer

Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal

Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal Interprofessionellt lärande (IPL) i primärvård klinisk utbildning för framtidens personal Hässelby Akalla AVC, Liljeholmens AVC, Mörby AVC och S:t Eriks AVC Akademiska vårdcentraler i Stockholms Läns Landsting

Läs mer

Ungdomar och riskbeteende

Ungdomar och riskbeteende Ungdomar och riskbeteende -professionellas erfarenheter från ungdomsverksamhet Institutionen för pedagogik/ikm Pedagogik med inriktning mot Mars 2006 ungdoms- och missbrukarvård Handledare: MBC 233 C-

Läs mer

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral

Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Enkätundersökning om patienters upplevelser av vården på Bergsjön Vårdcentral Rapportförfattare: Jenny Nordlöw Inledning Denna rapport är en del av Bergsjöns Vårdcentrals arbete för att kartlägga och förbättra

Läs mer

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel

Karlstads Teknikcenter. Examensarbete Praktiken i fokus. Karlstads Teknikcenter Tel Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete YhVA15 2017-09-18

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde.

Bergenmodellen. Vårt sätt att förebygga och bemöta. hot och våld. på psykiatriska vårdavdelningar. i Stockholms läns sjukvårdsområde. Bergenmodellen Vårt sätt att förebygga och bemöta hot och våld på psykiatriska vårdavdelningar i Stockholms läns sjukvårdsområde. Innehåll Det här är Bergenmodellen... 5 Hot och våld på psykiatriska avdelningar...

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING KUA

STUDIEHANDLEDNING KUA STUDIEHANDLEDNING KUA för interprofessionell utbildning vid klinisk undervisningsavdelning, 3hp Höstterminen 2015 Glöm inte E- legitimation + pinkod 2 hänglås till klädskåp Vid medicinska fakulteten, Linköpings

Läs mer

Mäta effekten av genomförandeplanen

Mäta effekten av genomförandeplanen Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg

Läs mer

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering

Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering Självskattningsfrågor till kunskapsvalidering Namn: Utbildningsort: Adress: Tel: P.nr e-post: Arbetsplats: Du skall utifrån din erfarenhet och kunskap besvara frågorna nedan. Självskattningssvaren lämnar

Läs mer

ARBETSKOPIA

ARBETSKOPIA Vad tycker du om neonatalen? Detta formulär innehåller frågor om dina erfarenheter från neonatalen på det sjukhus som anges i följebrevet. Vi har slumpvis valt ut personer som varit inskrivna på avdelningen

Läs mer

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet

Intervjustudie. Barntraumateamet 2013-2014. Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Intervjustudie Barntraumateamet 2013-2014 Utförd av Doris Nilsson och Teresia Ängarne-Lindberg, IBL, Avd psykologi Linköpings Universitet Deltagare Totalt 29 st varav 15 ungdomar 14 föräldrar Deltagare

Läs mer

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport

Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014. Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Ordinarie mätning Hösten 2014 Landstingsjämförande rapport Nationell Patientenkät Akutmottagningar Undersökningen i korthet Under hösten 2014 genomfördes en mätning

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET

UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET UTVECKLINGSGUIDE FÖRSKOLLÄRARPROGRAMMET För studenter antagna fr.o.m. H 11 Version augusti 2015 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens huvudsyfte är att erbjuda

Läs mer

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad )

UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan. GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad ) UTVECKLINGSGUIDE & Utvecklingsplan GRUNDLÄRARPROGRAMMET FRITIDSHEM För studenter antagna fr.o.m. H 11 (reviderad 161206) 1 2 Utvecklingsguide och utvecklingsplan som redskap för lärande Utvecklingsguidens

Läs mer

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009

Kataraktoperationer. Resultat från patientenkät hösten 2009 Kataraktoperationer Resultat från patientenkät hösten 2009 Utvecklingsavdelningen Analysenheten Helene Johnsson September 2010 Sammanfattning I denna rapport presenteras resultatet från patientenkät hösten

Läs mer

Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen

Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK NKSE FÖRSÖKSVERKSAMHET NKSE Syfte Syftet med Nationell klinisk slutexamination för är att pröva om studenten i slutet av termin sex/utbildningen har uppnått den kliniska

Läs mer

Hemsjukvård i Hjo kommun

Hemsjukvård i Hjo kommun Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd

Läs mer

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län

Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län Hur gör vi när vårdpersonal kränks av patienter och närstående? Eivor Blomqvist, sektionschef, sekreterare i etikrådet Region Jönköpings län 1 En vanlig dag i Region Jönköpings län 6 100 får sjukvårdande

Läs mer

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14

Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU 2015:14 2015-05-24 Sändlista: Thomas Hedmark, avdelningen för Arbetsliv och juridik, Sveriges Läkarförbund. Remissvar: Sedd, hörd och respekterad - ett ändamålsenligt klagomålssystem i hälso- och sjukvården, SOU

Läs mer

252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st

252st patientenkäter. Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st 252st patientenkäter Du har idag behandlats av en, Tandläkarstudent som går på termin: Totalt 252 st Vi ber dig att fylla i följande sidor, dina synpunkter är viktiga. Dessa gör att vi hela tiden ska kunna

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

Patienter som sköter sina läkemedel själva

Patienter som sköter sina läkemedel själva Patienter som sköter sina läkemedel själva Erfarenheter från ett länssjukhus Anne.Hiselius@rjl.se Anna.Hardmeier@rjl.se Ryhov, Region Jönköpings län, Sweden Självmedicinering En process där patienten involveras

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering

Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter. Läkemedelshantering Riktlinjer för hälso- och sjukvård inom Stockholms stads särskilda boenden, dagverksamheter och dagliga verksamheter Sida 0 (5) 2019 Läkemedelshantering UPPRÄTTAD AV MEDICINSKT ANSVARIGA SJUKSKÖTERSKOR

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6) Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen

Läs mer

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen?

Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Avancerade specialistsjuksköterskors erfarenheter efter examen vem ifrågasätter kompetensen? Eva Jangland, Klinisk lektor, specialistsjuksköterska, medicine doktor 1 Pia Yngman Uhlin, Forskning och utvecklingsledare,

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba

Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba 1 [7] Referens Josefin Blomquist, verksamhetsutvecklare Möte om hemtjänsten Dag och tid Torsdag 21 mars 2013 kl. 17 19 Plats Konferensrum 2:2 Kommunalhuset Tumba Mahria Persson Lövkvist, verksamhetschef

Läs mer

Konsten att hitta balans i tillvaron

Konsten att hitta balans i tillvaron Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om

Läs mer

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård

Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård Sida 1 (5) 2016-01-18 Ansvar, ledning, tillsyn och uppföljning av hälsooch sjukvård MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för arbetsterapeuter med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för arbetsterapeuter med utbildning utanför EU och EES Information om praktisk tjänstgöring för arbetsterapeuter med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för arbetsterapeuter

Läs mer

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov

Bedömningsunderlag vid praktiskt prov Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen, 180 hp Bedömningsunderlag vid praktiskt prov ANSLUTNA LÄROSÄTEN OBLIGATORISK VERKSAMHET FÖRSÖKSVERKSAMHET Nationell klinisk slutexamination för

Läs mer

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 2 Innehåll Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12 3 Inledning Utgångspunkt för riktlinjerna är den länsgemensamma överenskommelsen mellan landstinget

Läs mer

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 1 Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20 SAMORDNAD INDIVIDUELL PLANERING MELLAN LANDSTINGETS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD OCH KOMMUNERNAS SOCIALTJÄNST SAMT SAMORDNING AV INSATSER

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND

VÄLKOMMEN TILL. Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND LUNDS UNIVERSITET MEDICINSKA FAKULTETEN SKÅNES UNIVERSITETSSJUKHUS INTERNMEDICINSKA KLINIKEN, LUND VÄLKOMMEN TILL Kliniska Utbildnings Avdelningen KUA-LUND ATT LÄRA TILLSAMMANS FÖR ATT KUNNA ARBETA TILLSAMMANS

Läs mer

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD

Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng. Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Elev: APL-plats: Klass: Period: Kurs: Akutsjukvård 200 poäng Palliativ vård 100 poäng Den arbetsplatsförlagda utbildningen ska behandla följande centrala innehåll i kurserna; AKUTSJUKVÅRD Vård och omsorgsåtgärder

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Xxxx Motivation och drivkrafter

Xxxx Motivation och drivkrafter Motivation och drivkrafter Sida 1 Om motivation och drivkrafter Definition på motivation enligt Bonniers lilla uppslagsbok: Motivation är en sammanfattning av de drivkrafter som ligger bakom en handling.

Läs mer

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.

VÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012. VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST

Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES UTKAST Information om praktisk tjänstgöring för sjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för sjuksköterskor

Läs mer

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie

SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD - en intervjustudie Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Sjuksköterskeprogrammet 120p Kurs VOC 453 VT 2006 Examensarbete 10 poäng SJUKSKÖTERSKORS UPPLEVELSER AV ATT BÄLTESLÄGGA PATIENTER INOM PSYKIATRISK TVÅNGSVÅRD

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING KUA

STUDIEHANDLEDNING KUA STUDIEHANDLEDNING KUA för interprofessionell utbildning vid klinisk undervisningsavdelning, 3hp Vårterminen 2014 OBS! Endast 2 vårdlag på avd 30 kalendervecka 16-17 och 18-19 Glöm inte E- legitimation

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård SOCIALFÖRVALTNINGEN Annika Nilsson, 0554-191 56 annika.nilsson@kil.se 2013-12-06 Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSANSVAR Enligt hälso- och sjukvårdslagen (SFS 1982:763) och

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO2 14 PRAO 217 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 217. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Kvalitet och värdegrund i vården.

Kvalitet och värdegrund i vården. 1 Kvalitet och värdegrund i vården. Inledning Vi är måna om att personerna som får vård och omsorg av oss har det så bra som möjligt. Du som arbetar inom omsorgen är viktig i det arbetet. I den här broschyren

Läs mer

Hur vill man bli bemött inom vården som närstående?

Hur vill man bli bemött inom vården som närstående? Karlstads Teknikcenter Examensarbete 2017 Titel: Författare: Uppdragsgivare: Anette Åstrand Raij, Tina Andersson Karlstads Teknikcenter Tel + 46 54 540 14 40 SE-651 84 KARLSTAD www.karlstad.se/yh Examensarbete

Läs mer

Information om praktisk tjänstgöring för röntgensjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES

Information om praktisk tjänstgöring för röntgensjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Information om praktisk tjänstgöring för röntgensjuksköterskor med utbildning utanför EU och EES Vägen till legitimation Praktisk tjänstgöring är en del av Socialstyrelsens väg till legitimation för röntgensjuksköterskor

Läs mer