INFEKTIONSSJUKDOMAR. Våra vanligaste bakteriologiska odlingsfynd. I den tredje kolumnen anges bakteriernas vanligaste fyndlokaler. Siffrorna innebär:

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "INFEKTIONSSJUKDOMAR. Våra vanligaste bakteriologiska odlingsfynd. I den tredje kolumnen anges bakteriernas vanligaste fyndlokaler. Siffrorna innebär:"

Transkript

1 J INFEKTIONSSJUKDOMAR Kunskap om bakteriologisk diagnos (laboratorieverifierad diagnos eller etiologisk sannolikhetsdiagnos) samt om infektionshärdens lokalisation är de viktigaste förutsättningarna för ett rationellt val av antibiotikum, dosering och administrationsväg. I Örebro läns landsting finns Strama-riktlinjer om antibiotikarekommendationer i öppen vård Riktlinjer om anbiotika. Handläggning på sjukhus av vuxna patienter med samhällsförvärvad pneumoni, se bilaga 4 sid 230. Dessa riktlinjer kan beställas från Läkemedelskommittén och finns även tillgängliga på kommitténs hemsida: Våra vanligaste bakteriologiska odlingsfynd Nedanstående tabell visar de bakterier som är någorlunda vanliga fynd i odlingsprover insända till Mikrobiologiska avdelningen, USÖ. Notera att odlingsfynd ensamma aldrig kan ligga till grund för ställningstagande till antibiotikaterapi. I det enskilda fallet måste underliggande sjukdomar, symtom, statusfynd, övriga laboratoriedata mm också beaktas vid ställningstagandet till behandlingsform. Tabellens behandlingsrekommendationer utgör därför bara grova riktlinjer. Notera också att laboratoriets enda information om patienten är det som står på remissen. Ett resistensbesked på odlingssvaret innebär därför inget ställningstagande till antibiotikabehandling. Tabellen riktar sig till öppenvården i första hand. Det innebär att vi bara tar upp perorala antibiotika samt sjukdomar och odlingsfynd som kan handläggas polikliniskt. Odlingsfynd från blod och djupa infektioner ingår därför ej och behandlingsriktlinjerna gäller ej för dylika fynd. N fl = ingår i normalflora I den tredje kolumnen anges bakteriernas vanligaste fyndlokaler. Siffrorna innebär: 1 = Bör alltid behandlas med antibiotika. 2 = Bör ofta behandlas med antibiotika. 3 = Bör ibland behandlas med antibiotika. 4 = Behöver vanligen ej behandlas med antibiotika. 84

2 I den fjärde kolumnen anges antibiotika som brukar vara lämpliga för de olika infektionerna. I det enskilda fallet kan dock resistens föreligga, så glöm ej att titta på resistensbeskedet (Res) om dylikt föreligger. Antibiotikaförkortningar (parentes anger andrahandspreparat): Am = Amimox He = Heracillin Ce = Cefadroxil/Cefalexin My = Mycostatin Ci = Ciprofloxacin/Ciproxin Pc = Kåvepenin Da = Dalacin Pe = Pevaryl Dif = Diflucan/Fluconazol Se = Selexid Do = Doxyferm Sp = Spektramox Er = Ery-Max Tr = Trimetoprim Fl = Flagyl TS = Eusaprim Fu = Furadantin Va = Vancomycin Odlingsfynd Sjukdom / ursprung Fyndlokal Antibiotikum Acinetobakter Omgivningsbakterie Urin 3. Sår 4. Se Res Alfa-hemolytiska N fl slemhinnor Sår 4. streptokocker Anaeroba bakterier N fl munhåla, luftvägar, Sår 3. Da, Fl mag-tarm, gyn, hud Bacillus Omgivningsbakterie Sår 4. Bacteroides N fl munhåla, mag-tarm Sår 3. Da, Fl gyn. Anaerob Bordetella pertussis Kikhosta. Behandling i Nasofarynx 3. Er tidig fas eller mot smittsamhet Candida Svamp. N fl slemhinnor. Slemhinnor 3. Dif, My, Kan ge slemhinneinfektion Pe, mm vid antibiotikaterapi och/ eller vid immunsuppression Citrobacter Se coliforma bakterier Clostridium difficile Antibiotikautlöst diarré Faeces 2. Fl (Va) (toxinpositiva) Clostridium species N fl tarm Sår 4. Coliforma bakterier N fl tarm Urin 2. Sår 4. Fu, Se, Tr (Ci) Luftvägar 4. (kontrollera med Res) Difteroida stavar N fl hud, slemhinnor Sår 4. E. coli Se coliforma bakterier 85

3 Odlingsfynd Sjukdom/ursprung Fyndlokal Antibiotikum Enterobacter Se coliforma bakterier Enterokocker N fl tarm Urin 2. Sår 4. Am, Tr (endast UVI) Gonokocker Gonorré Remiss STD Haemophilus influenzae Luftvägsinfektioner. Luftvägar Am (Do, Sp, Barn ofta koloniserade vuxna 2, barn 3. TS, Ci) Hemolytiska Svalg- och hudinfek- Svalg 2. Sår 2 Pc (Da, Ce) streptokocker gr A tioner (impetigo 3). Hemolytiska Svalg- och hudinfek- Svalg 3. Sår 2 Pc (Da, Ce) streptokocker tioner gr C och G Hemolytiska strepto- Kan kolonisera gyn- Urin 2. Sår 3. Pc (Da) kocker gr B tractus. Kan drabba nyfödda Klebsiella Se coliforma bakterier Moraxella catarrhalis Luftvägsinfektioner. Luftvägar Er (Sp); Oftast Barn ofta koloniserade vuxna 2, barn 3. betalaktamasproducerande. Pasteurella multocida Efter hund- och kattbett Sår 2. Am (Do, Ci); Om även stafylokocktäckning önskas: Sp Pneumokocker Luftvägsinfektioner. Luftvägar Pc (Er) Barn ofta koloniserade vuxna 2, barn 3. (se Res) Proteus Se coliforma bakterier Pseudomonas Omgivningsbakterie Urin 2. Ci aeruginosa Sår 3. Pseudomonas species Vanligen mindre Sår 4. virulenta än aeruginosa Salmonella Tarminfektioner Faeces 4. Shigella Tarminfektioner Faeces 3. Ci, TS Staphylococcus aureus N fl hud Sår 2. He (Da) Staphylococcus N fl hud och slemhinnor. Sår 4. epidermidis Vanligen snäll men kan ha betydelse ihop med främmande material Staphylococcus UVI hos unga kvinnor Urin 2. Fu, Pc, Tr saprophyticus Yersinia enterocolitica Tarminfektioner Faeces 4. 86

4 J01 Antibakteriella medel för systemiskt bruk Tetracykliner Doxycyklin Doxyferm tabl 100 mg Doxycyklin (Doxyferm) är förstahandspreparat vid mykoplasma- och klamydiainfektioner. Det är även ett alternativ vid betalaktamas-producerande Hemofilus influenzae. I övrigt andra-tredjehandspreparat t ex vid allergi (anafylaxi) mot betalaktamer. Observera att tetracykliner interagerar med vissa metalljoner som kalcium, aluminium och magnesium (antacida) och järn. Tetracykliner bör undvikas till barn under 8 år och till gravida under andra och tredje trimestern. Andra tetracykliner än doxycyklin ska ej användas vid njurinsufficiens. Cefalosporiner Cefuroxim Cefotaxim Zinacef torramp 250; 750 mg; 1,5 g Claforan torramp 0,5; 1; 2 g Okritisk eller ensidig användning av cefalosporiner ger ökad risk för resistensutveckling genom induktion av beta-laktamaser t ex ESBL (extended spectrum betalactamases). Som parenteralt cefalosporin väljs cefuroxim (Zinacef) eller cefotaxim (Claforan). Cefotaxim (Claforan) har bättre effekt på enterobakterier och är därför att föredra om man vill behandla buk- eller urinvägsinfektioner med cefalosporin parenteralt. Ceftazidim (Fortum) har, liksom cefotaxim (Claforan), god effekt på enterobakterier men dessutom på Pseudomonas aeruginosa. Det bör reserveras för de särskilda tillfällen, då resistensbesked eller särskild klinisk misstanke om resistens ger anledning att använda detta preparat. 87

5 Av övriga parenterala cefalosporiner kan Ceftriaxon vara av värde i vissa situationer. Det har samma antibakteriella spektrum som cefotaxim, men så lång halveringstid att det räcker med en dos/dygn. Preparatet kan därför ha en plats, då parenteral terapi är nödvändig men patienten ej behöver sjukhusvård i övrigt, t ex vid neuroborrelios hos barn. Det finns också ett stort antal orala cefalosporiner. Dessa är aldrig förstahandspreparat på någon indikation. Cefadroxil kan användas vid recidiverande streptokocktonsilliter och okomplicerade nedre urinvägsinfektioner samt som tredjehandspreparat vid hud- och mjukdelsinfektioner. Cefuroxim (Zinnat) kan användas vid infektioner orsakade av betalaktamasproducerande Hemofilus influenzae. Vid övre urinvägsinfektioner kan ceftibuten (Cedax, se sid 95) övervägas. Makrolider Erytromycin Ery-Max enterokapslar 250 mg gran t oral suspension 100 mg/ml gran t oral suspension, dospåse 200 mg Erytromycin (Ery-Max) är förstahandspreparat vid infektioner orsakade av mykoplasma (hos barn < 8 år) och klamydia. Det är även förstahandspreparat vid pertussis, om man överhuvudtaget skall behandla. I övrigt är det andra-tredjehandspreparat. Lämpligt t ex vid allergi (anafylaxi) mot betalaktamer. Samtidigt födointag påverkar absorptionen av erytromycin i magsaftresistenta korn (Ery-Max enterokapslar) i mindre grad än absorptionen av övriga erytromycinpreparat. Observera att erytromycin (och sannolikt även övriga makrolider) bör undvikas under första trimestern av graviditeten (se FASS). Roxitromycin (Surlid) och klaritromycin (Klacid) är andra makrolider med sannolikt något lägre biverkningsfrekvens men i övrigt utan uppenbara fördelar jämfört med Ery-Max. De är däremot avsevärt dyrare. Klacid ingår dock i behandlingsarsenalen vid eradikering av Helicobacter pylori. 88

6 Penicilliner Penicillinaskänsliga Bensylpenicillin (penicillin G) Fenoximetylpenicillin (penicillin V) Bensylpenicillin torramp 1; 3 g Kåvepenin gran t orala droppar 250 mg/ml gran t oral suspension 100 mg/ml gran t oral suspension, dospåse 250 mg tabl 125; 250; 500; 800 mg; 1 g Kåvepenin Frukt gran t oral suspension 50 mg/ml Fenoximetylpenicillin (Kåvepenin) är förstahandsmedel vid bakteriella luftvägsinfektioner. Penicilliner har kort halveringstid och bör i allmänhet doseras minst tre gånger per dygn. Bensylpenicillin kan även administreras intramuskulärt upp till 1 g, koncentrationer över 0,12 g/ml smärtar. Penicillinasstabila Flukloxacillin Kloxacillin Heracillin tabl 125; 500; 750 mg pulv t oral suspension 50 mg/ml Ekvacillin torramp 1; 2 g Penicillinasstabila penicilliner används vid infektion med penicillinasproducerande stafylokocker, i första hand väljs flukloxacillin (Heracillin). Kloxacillin (Ekvacillin) är förstahandspreparat vid parenteral behandling. Penicilliner med effekt på Gramnegativa stavar Amoxicillin Amimox gran t oral suspension 50; 100 mg/ml gran t oral suspension, dospåse 125 mg tabl 375; 500; 750 mg Piperacillin + tazobaktam Piperacillin/Tazobactam torramp 2 g/0,25 g; 4 g/0,5 g 89

7 Amoxicillin (Amimox) är förstahandsmedel vid luftvägsinfektioner där Hemofilus influenzae misstänks. Amoxicillin är standardprofylax mot endokardit vid hjärtvitier och klaffproteser. Dosen är numera 2 g x 1 vid denna indikation. Amoxicillin + klavulansyra (Spektramox) kan användas som andrahandspreparat till barn med luftvägsinfektioner orsakade av betalaktamasbildande hemofilusoch moraxellabakterier. Preparatet är indicerat vid mediaotit hos barn med rör i trumhinnan. Det har även god effekt på Pasteurella multocida, stafylokocker och streptokocker, varför det kan övervägas vid behandling av infekterade hund- och kattbett innan odlingssvar föreligger. Ampicillin (Doktacillin) har idag tämligen dålig effekt på Gramnegativa stavar (förutom hemofilus), men kan vara ett alternativ vid Enterokock- respektive Listeriainfektioner. Piperacillin/Tazobactam är ett parenteralt preparat med mycket brett spektrum omfattande grampositiva och gramnegativa aeroba och anaeroba bakterier (även pseudomonas). Det kan användas som ett alternativ till imipenem (Tienam) och meropenem (Meronem) till svårt sjuka patienter med misstänkta blandinfektioner, t ex bukinfektioner. Ersättningspreparat vid penicillinöverkänslighet Överkänslighet mot ett penicillin medför även överkänslighet mot andra penicilliner korsallergi. Erytromycin (Ery-Max) eller klindamycin (Clindamycin, Dalacin) ersätter bensylpenicillin, penicillin V och de penicillinasresistenta penicillinerna. Eventuellt kan fusidinsyra (Fucidin) användas mot stafylokockinfektioner vid penicillinallergi. Ett ytterligare alternativ kan vara ett oralt cefalosporinpreparat (Cefadroxil, Zinnat). Vid svåra stafylokockinfektioner kan vankomycinterapi övervägas, dock endast parenteralt. Övriga antibiotika Kloramfenikol och rifampicin kan ibland förekomma på resistensbestämningssvar från Mikrobiologiska kliniken. Linezolid (Zyvoxid) och daptomycin (Cubicin) är nyare preparat vars huvudsakliga indikationer är multiresistenta grampositiva bakterier (t ex MRSA och vankomycinresistenta enterokocker, VRE). Ovanstående preparat bör användas endast av eller i samarbete med infektionsspecialist. 90

8 Tigecyklin (Tygacil) är ett antibiotikum med brett antibakteriellt spektrum. Tillsvidare bör preparatet förbehållas komplicerade infektioner där resistensmönster och/eller intolerans gör att mer beprövade preparat ej kan användas. Kolhydratantibiotika Klindamycin Clindamycin amp 150 mg/ml Dalacin gran t oral suspension 15 mg/ml kapslar 150; 300 mg Klindamycin (Clindamycin, Dalacin) är ett bra andrahandspreparat (allergi) vid streptokockinfektioner (inklusive pneumokocker) och stafylokockinfektioner. Det har även effekt på anaeroba bakterier. Vancomycin kapslar absorberas ej och skall endast användas för behandling av Clostridium difficile-enterit. Av tarmekologiska och ekonomiska skäl är dock metronidazol (Flagyl) förstahandsmedel vid måttligt svår infektion. Parenteralt vankomycin ger låga antibiotikakoncentrationer i tarmen och kan ej användas för behandling av Clostridium difficile-enterit. Parenteralt Vancomycin är ett andrahandsval vid stafylokock- och streptokockinfektioner (inklusive enterokocker). Aminoglykosider Gentamicin Garamycin amp 2; 40 mg/ml Gentamicin (Garamycin) har ett brett spektrum med effekt på Gramnegativer inklusive Pseudomonas, men är även ett bra stafylokockmedel. Kombinationen stötdos Garamycin och Bensylpenicillin (3 g x 3) bör användas på svårare sjuk patient där man misstänker pneumoni/uvi ( pnuvi ). Koncentrationsbestämning av gentamicin behövs inte i det fall man ger en enda stötdos (4 5 mg/kg). Denna stötdos kan ges oavsett njurfunktion. Kombinationen är 91

9 mycket användbar och ger rådrum vid oklara bakteriella infektioner. Man kan räkna med att hålla undan ett flertal olika typer av bakterier från blodbanan i timmar och Gramnegativer från urinen i tre dygn. Vid upprepade doser av Garamycin skall terapin styras med serumkoncentrationsbestämningar (se provtagningsanvisningar från Kliniskt kemiska laboratoriet). Karbapenemer Imipenem Tienam + cilastatin torramp 500 mg Ertapenem Meropenem Invanz torramp 1 g Meronem torramp 500 mg; 1 g Imipenem (Tienam) är ett parenteralt antibiotikum med mycket bred effekt på både aeroba och anaeroba bakterier. Det ska endast användas på svårt sjuka patienter vid misstanke om blandinfektioner, t ex bukinfektioner. Ertapenem (Invanz) är en karbapenem med något smalare spektrum än imipenem och meropenem. Preparatet kan användas vid behandling av appendicit, divertikulit samt dylika, mindre allvarliga, bukinfektioner och har fördelen att bara ges en gång per dygn. Meropenem (Meronem) har den bästa effekten av karbapenemerna på gramnegativa bakterier. Det är dessutom ett alternativ vid behandling av CNS-infektioner. Kinoloner Ciprofloxacin Ciprofloxacin tabl 250; 500; 750 mg infusionsvätska 2 mg/ml Ciproxin gran t oral suspension 50; 100 mg/ml Ciprofloxacin (Ciprofloxacin, Ciproxin) har bred effekt framför allt på aeroba, gramnegativa stavbakterier inklusive pseudomonas. Det kan ges både peroralt och 92

10 parenteralt och är ett förstahandspreparat för peroral behandling av antibiotikakrävande pseudomonasinfektioner. Levofloxacin (Tavanic) har antytt bättre effekt än Ciprofloxacin, Ciproxin på grampositiva bakterier. Moxifloxacin (Avelox) har ytterligare bättre grampositiv effekt på bekostnad av den gramnegativa. Medlen används huvudsakligen vid svårare atypiska pneumonier inklusive Legionella. Kinoloner bör tills vidare ej ges under graviditet och vanligen ej till barn under 12 års ålder. Observera att kinoloner interagerar med antacida, järn, kalcium, zink, sukralfat, teofyllin och warfarin. Levofloxacin (Tavanic) uppges ej interagera med teofyllin och warfarin och kan därför användas som alternativ till ciprofloxacin vid samtidig behandling med dessa preparat. Trimetoprim + sulfa Trimetoprim Eusaprim + sulfametoxazol amp 16 mg/ml + 80 mg/ml oral suspension 8 mg/ml + 40 mg/ml Eusaprim forte tabl 160 mg/800 mg Trimetoprim + sulfametoxazol (Eusaprim, Eusaprim forte) har effekt på både Grampositiva och Gramnegativa bakterier. Eusaprim, Eusaprim forte används vid övre urinvägsinfektioner (se sid 95) och som ett andrahandsalternativ vid bakteriella luftvägsinfektioner hos barn. Det kan även användas som andrahandspreparat vid buk- och tarminfektioner. Trimetoprim/sulfa + metronidazol är ett förstahandsval som antibiotikaprofylax vid nedre tarmkirurgi. Kan då ges per os. Metronidazol Metronidazol Flagyl infusionsvätska 5 mg/ml oral suspension 40 mg/ml tabl 200; 400 mg Metronidazol (Flagyl) har antibakteriell effekt endast mot strikt anaeroba bakterier (t ex Bacteroides fragilis och Clostridium difficile). Flagyl tabletter absorbe- 93

11 ras fullständigt och ger serumkoncentrationer, som ligger nära dem som erhålles vid parenteral administrering av motsvarande dos. Patienter med god tarmfunktion kan därför med fördel behandlas per oralt (avsevärd kostnadsbesparing). Metronidazol (Flagyl) är förstahandspreparat vid behandling av måttligt svår Clostridium difficile-enterit. Detta i kraft av lägre pris än Vancomycin och för att minska risken för att selektera fram vancomycin-resistenta bakterier. Vancomycin (per os) är förstahandsmedel vid svår Clostridium difficile-enterit. Metronidazol vid gynekologisk indikation (se avsnitt G01). Medel vid urinvägsinfektioner För att minska risken för utveckling av resistens mot antibiotika bör man undvika att använda ett och samma förstahandspreparat till merparten av patienterna. Man bör i stället ha 2 3 förstahandspreparat att välja mellan. Nitrofurantoin Pivmecillinam Trimetoprim Furadantin tabl 5; 50 mg Selexid tabl 200 mg Trimetoprim oral suspension 10 mg/ml tabl 100; 160; 300 mg Trimetoprim Eusaprim + sulfametoxazol oral suspension 8 mg/ml + 40 mg/ml Eusaprim forte tabl 160 mg/800 mg Ciprofloxacin Ciprofloxacin tabl 100; 250; 500 mg Furadantin ger gott terapeutiskt svar. Furadantin är kontraindicerat vid amning av barn yngre än en månad enligt riktlinjer från Läkemedelsverket. Förskrivning till kvinnor som ammar barn äldre än 1 månad ska ske endast efter särskilt övervägande, liksom behandling omedelbart innan förlossning. Furadantin är ett billigt preparat med låg resistensutveckling och god fördragbarhet. Det kan därför rekommenderas vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion. Notera dock att god 94

12 njurfunktion (clearance > 40 ml/min) krävs för att terapeutiska urinkoncentrationer skall uppnås. Detta gör preparatet mindre lämpligt för de riktigt gamla patienterna. Av biverkningsskäl bör det ej ges som långtidsprofylax till patienter över ca 45 års ålder. Ge följande information till patienten vid förskrivning av Furadantin: vid feber avsluta behandlingen och kontakta läkare. Selexid har låg biverkningsfrekvens, men har sämre effekt på Staph saprophyticus. Trimetoprim har fått stor användning vid behandling av nedre UVI. Det svarar för en stor del av trimetoprim-sulfabiverkningarna. De farliga biverkningarna (agranulocytos, epidermal nekrolys) beror dock framför allt på sulfadelen. Andelen resistenta bakterier ligger förhållandevis högt jämfört med Furadantin och Selexid, men preparatet rekommenderas fortfarande som ett förstahandspreparat vid okomplicerad nedre urinvägsinfektion. Eusaprim (trimetoprim + sulfametoxazol) har fortfarande en plats vid behandling av mer komplicerade UVI. Ciprofloxacin hör till gruppen kinoloner. Andelen resistenta bakterier ökar successivt. Ciprofloxacin bör reserveras för de mer komplicerade infektionerna och bör tills vidare ej ges under graviditet och vanligen ej till barn under 12 års ålder. Ciprofloxacin är ett peroralt medel mot pseudomonasinfektioner i urinvägarna. Få biverkningar är rapporterade. Cedax är ett andrahandspreparat vid övre/komplicerade urinvägsinfektioner. Cedax klassificeras som B1 vid graviditet (Cefadroxil = A). Mot detta ska vägas den betydligt bättre effekten, då man tar ställning till behandling av gravida patienter. 95

13 Nedre urinvägsinfektion* Förstahandspreparat hos kvinnor: Andrahandspreparat hos kvinnor: Förstahandspreparat hos män: Vid kliniska tecken på samtidig prostatit: Furadantin 50 mg 1 x 3 i 5 dagar Selexid 200 mg 2 x 2 i 3 dagar (till patient under 50 års ålder) Selexid 200 mg 1 x 3 i 5 dagar Trimetoprim 160 mg 1 x 2 i 3 dagar Ciprofloxacin 100 mg 1 x 2 i 3 dagar Trimetoprim 160 mg 1 x 2 i 10 dagar Ciprofloxacin 250 mg 1 x 2 i 10 dagar Trimetoprim 160 mg 1 x 2 i upp till 1 månad Ciprofloxacin 500 mg 1 x 2 i upp till 1 månad Övre urinvägsinfektion** Förstahandspreparat hos vuxna: Vid kliniska tecken på samtidig prostatit: Andrahandspreparat: Ciprofloxacin mg 1 x 2 i 10 dagar Eusaprim forte 1 x 2 i 10 dagar Ciprofloxacin 500 mg 1 x 2 i upp till 1 månad Eusaprim forte 1 x 2 i upp till 1 månad Cedax 400 mg 1 x 1 i 10 dagar *Under 1 år remiss till barnläkare **Under 3 år remiss till barnläkare Furadantin, Selexid och Cedax har dålig effekt på samtidig prostatit. Ciprofloxacin ska vanligen ej ges till barn under 12 år. Profylax vid recidiverande urinvägsinfektion Vid täta recidiv av urinvägsinfektioner överväger man ibland långtidsprofylax med antibiotika. Härvid kan det vara värt att först försöka med Hiprex för att slippa resistensproblemen som antibiotika kan medföra. Hiprex är dock inte meningsfyllt till KAD-bärare. Äldre kvinnor med recidiverande urinvägsinfektioner kan vara betjänta av lokal behandling med östrogener (se avsnitt G03). När ovanstående behandlingar inte räcker kan man ge antibiotika i endos efter samlag eller som en dos till natten under 3 6 månader. Lämpliga preparat är Furadantin 50 mg eller Trimetoprim 100 mg (dock ej Furadantin under längre tid till äldre). 96

14 Behandling av urinvägsinfektioner hos gravida i öppen vård Tag alltid urinodling före insättande av behandling och anpassa sedan vid behov behandlingen efter odlingsresultatet. Nedre urinvägsinfektion Förstahandspreparat: Andrahandspreparat: (efter odlingssvar) Selexid 200 mg 2 x 2 i 5 dagar Furadantin* 50 mg 1 x 3 i 5 dagar Cefadroxil 500 mg 1 x 2 i 5 dagar Amimox 500 mg 1 x 3 i 5 dagar (Enterokocker) Kåvepenin 500 mg x 3 i 5 dagar (Grupp B-streptokocker) Övre urinvägsinfektion (överväg inläggningsbehov) Förstahandspreparat: Andrahandspreparat: (efter odlingssvar) Cedax 400 mg 1 x 1 i dagar Amimox 500 mg 1 x 3 i dagar (Enterokocker) Profylax mot urinvägsinfektion Antibiotikaval styrs av odlingsresultat Furadantin* 50 mg till natten Keflex 500 mg ½ tabl till natten Amimox 375 mg till natten *Furadantin kan ges fram till förlossningen men rekommenderas ej under första månaden efter förlossningen om modern ammar. Medel vid sexuellt överförbara sjukdomar (STD) Klamydiainfektion Doxycyklin Doxyferm tabl 100 mg Fast partner till klamydiainfekterad person ska alltid behandlas efter provtagning. Tidigare eller tillfällig (= samlag vid ett tillfälle) partner skall undersökas. Om infektionstecken vid mikroskopi föreligger och/eller ett positivt klamydiaprov skall partner behandlas. Även vid klamydianegativ uretrit eller cervicit bör alltid fast partner behandlas efter provtagning. Preparat inom tetracyklingruppen, t ex doxycyklin (Doxyferm) 200 mg första dagen och 100 mg följande 8 dagar, är förstahandsval. 97

15 Azitromycin (Azitromax) är ett antibiotikum med lång halveringstid. Det kan ges i engångsdos om 1 g vid klamydia. Man bör dock observera att man sannolikt inte är smittfri förrän tidigast efter en vecka. Preparatet kan bli aktuellt vid klamydiabehandling om man misstänker bristande compliance men är betydligt dyrare än övriga preparat. Den frekventa användningen av Azitromax i engångsdos misstänks också bidraga till den ökande azitromycinresistensen vi ser hos Mycoplasma genitalium. Levofloxacin (Tavanic) är ett preparat med god effekt på klamydia som kan användas vid intolerans mot Doxyferm och Azitromax. Samlagsförbud gäller tills såväl patient som partner fullföljt sin kur. Klamydia ska anmälas enligt Smittskyddslagen och alla klamydiapositiva bör kontrolleras med ett återbesök 4 5 veckor efter att behandlingen påbörjats, då förnyad partneranamnes och klamydiaprov tas. Hos gravida kan behandling med azitromycin (Azitromax) ges under andra och tredje trimestern som 1 g i engångsdos. Vid tidig graviditet, dvs under den första trimestern är erytromycin kontraindicerat pga risk för hjärtmissbildning hos fostret, och man undviker därför även den närbesläktade substansen azitromycin. Alternativen är då antingen tetracyklinbehandling (som är kontraindicerad efter första trimestern) eller eventuellt amoxicillin 500 mg tre gånger dagligen i en vecka. Behandlingskontroll är extra viktig vid klamydia hos gravida kvinnor. Mycoplasma genitalium Azitromycin Azitromax tabl 250; 500 mg Forskning har visat att Mycoplasma genitalium är sexuellt överförd och att den är en orsak till uretrit hos män. Starka indicier finns på att den ger cervicit, endometrit och salpingit hos kvinnor. Vid diagnostiserad Mycoplasma genitalium infektion är azitromycin (Azitromax), 500 mg första dagen och 250 mg följande fyra dagar, förstahandsval. Partner bör undersökas och behandlas. Samlagsförbud gäller som ovan beskrivet för klamydia. Gravida kan behandlas med azitromycin (Azitromax) i andra och tredje trimestern. I första trimestern finns inget bra behandlingsalternativ, varför man förslagsvis skall ta ett nytt prov i andra trimestern och vid kvarstående positivt test mot Mycoplasma genitalium kan man då ge azitromycin (Azitromax). Mycoplasma genitalium är inte införlivad i smittskyddslagen. 98

16 Antibiotikaresistens är vanlig vid tetracyklinbehandling men förekommer även för azitromycin. Gonorré Gonorréinfektioner har ökat de senaste åren i Sverige. Speciell kunskap om resistensförhållanden krävs. Alla misstänkta och verifierade fall bör remitteras till STD-mottagning för handläggning. Syfilis Syfilis har under flera årtionden varit ganska ovanlig i Sverige men sedan 1999 har man sett en ökning av antalet syfilisfall, särskilt i gruppen män som har sex med män. Alla misstänkta och verifierade fall bör remitteras till STD-mottagningen för handläggning. Genital herpes Aciklovir Aciclovir tabletter 200; 400 mg Lidokain Emla + prilokain kräm Det första skovet är oftast långvarigt (upp till tre veckor) oavsett om HSV1 eller HSV2 är orsaken. Det bör behandlas om patienten söker inom en vecka efter symtomdebut eller om färska vesikler alternativt öppna sår finns. Vid recidiverande herpes kan skovbehandling med aciklovir (Aciclovir) 200 mg x 5 i 5 dagar ges, om patienten har tydliga prodromalsymtom. Valaciklovir (Valaciclovir) 500 mg x 2 är ett andrahandsalternativ vid skovbehandling och ges i 2 doser per dag vilket kan ge bättre compliance, men är dyrare. Vid tätt upprepade eller svåra skov av herpes kan patienten erbjudas suppressionsbehandling med Aciclovir (400 mg x 2). Valaciclovir kan användas på denna indikation, men rekommenderas ej på grund av att det är dyrare. Diagnosen bör vara säkerställd. Lokalbehandling med antivirala medel har inte någon påvisad effekt. Kondylom Podofyllotoxin Wartec kutan lösning 5 mg/ml kräm 0,15 % 99

17 Väl synliga, yttre, acuminata kondylom kan behandlas av patienten med podofyllotoxinlösning (Wartec). Om kondylom kvarstår, trots tre behandlingsomgångar à tre dagar, bör patienten remitteras till t ex STD-mottagning för annan behandling. Podofyllotoxin får inte användas under graviditet. Wartec finns nu också som kräm och kan vara lämpligare än lösning vid t ex perianala kondylom, men är något mindre effektiv. Podofyllin ska aldrig användas. Imiquimod (Aldara) kräm är ett preparat som på grund av det höga priset och den hittills begränsade erfarenheten bör förskrivas enbart av läkare med stor erfarenhet av kondylombehandling och då som ett alternativ när annan behandling inte fungerat. J02 Antimykotika Svampinfektioner inom dermatologi, gynekologi och otologi kommenteras under resp avsnitt D01, G01, R02 och S02. Svåra sjukdomstillstånd kan kompliceras av systemiska svampinfektioner. Candida är den vanligaste orsaken. Förstahandsmedel vid dessa infektioner är flukonazol. Notera dock att flukonazolresistenta jästsvampsinfektioner (bl a Candida glabrata) visar ökande tendens. Det finns ett antal andra preparat, såsom Vfend, Cancidas, Ecalta, Noxafil för behandling av dessa samt för behandling av andra svamptyper (Aspergillus med flera). Insättande av dessa senare preparat bör ske i samråd med läkare med specialkunskap i ämnet. J04 Tuberkulosmedel Dessa medel bör insättas i samråd med lungklinik eller infektionsklinik. 100

18 J05 Virushämmande medel Aciklovir Aciclovir infusionskonc 25 mg/ml tabl 200; 400; 800 mg Symtomen vid herpes simplex är ofta lindriga och kräver vanligen ingen behandling. Aciclovir ges peroralt fem gånger per dygn och kan förkorta läkningstiden med 1 2 dygn vid akut skov av herpes. För att läkemedlet skall ha effekt är det viktigt att behandlingen påbörjas så tidigt i förloppet som möjligt, helst i prodromalstadiet. Lokalbehandling med kräm aciklovir (Anti, Zovirax), eller penciklovir (Vectavir) förkortar läkningstiden med ca ett halvt dygn. De patienter som upplever en god effekt av dessa krämer hänvisas i första hand till egenvård. Tidigt insättande (inom 3 dygn från blåsdebuten) av Aciclovir kan minska risken för långdragen smärta vid bältros hos patienter över 50 år. Vid herpes zoster oftalmicus och oticus bör aciklovir alltid sättas in, om patienten söker inom en vecka. Valaciklovir (Valaciclovir) doseras glesare än aciklovir och kan användas för att ge en bättre compliance. Valaciclovir är dyrare. Zanamivir (Relenza inhalationspulver, Diskhaler) respektive oseltamivir (Tamiflu kapslar) ersätter ej influensavaccination. Dessa medel förkortar sjukdomsförloppet något vid influensa A och B. Preparaten ska endast tillhandahållas riskpatienter i en epidemisk situation. Relenza kan verka luftvägsirriterande på disponerade patienter och dessutom krävs viss färdighet för att patienten skall kunna ta det. Härvid kan Tamiflu, som tas peroralt, ha fördelar. Nackdelen är en teoretisk större biverkningsrisk med den generella administreringen. I genomförda studier har man dock ej sett några allvarliga biverkningar. Både Relenza och Tamiflu kan också användas som profylax t ex till ovaccinerad riskperson i närkontakt med influensasjuk patient. 101

19 J06 J07 Immunglobuliner resp Vacciner Vacciner Vaccin mot difteri Difteri SSI (30 IE för grundimmunisering röd förp) Difteri SSI inj fl (2 IE för boostring rosa förp) Vaccin mot stelkramp Tetanus SSI (för grundimmunisering) inj fl Vaccin mot difteri DiTeBooster SSI (för boostring) och stelkramp förfylld spruta Vaccin mot difteri, stelkramp och kikhosta (DTP) Vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio Vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib Infanrix förfylld spruta Infanrix-Polio förfylld spruta Infanrix-Polio + Hib förfylld spruta Vaccin mot difteri, Infanrix hexa stelkramp, kikhosta, förfylld spruta hepatit B, polio och Hib Vaccin mot difteri, Boostrix-Polio (för booster till vuxna) stelkramp, kikhosta förfylld spruta och polio Vaccin mot polio Vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund Imovax polio förfylld spruta M-M-RvaxPro förfylld spruta 102

20 Vaccin mot tuberkulos Vaccin mot hepatit A Vaccin mot hepatit B Vaccin mot hepatit A + B BCG-vaccin SSI torramp Epaxal förfylld spruta Engerix-B förfylld spruta Twinrix förfylld spruta Vaccin mot Synflorix (konjugerat vaccin pneumokocker förfylld spruta för barn 6 veckor 2 år) Pneumovax inj fl (polysackarid vaccin) Vaccin mot influensa Vaccin mot TBE Vaccin mot HPV Aktuellt preparat beroende på central upphandling och tillgång Encepur FSME-IMMUN förfylld spruta Gardasil Cervarix förfylld spruta 103

21 Vaccination av barn Vaccinationsprogram allmän del Barn födda 2002 och senare, utom HPV som gäller flickor födda 1999 och senare BARNHÄLSOVÅRD SKOLHÄLSOVÅRD Ålder 3 mån 5 mån 12 mån 18 mån 5-6 år 6-8 år år år Årskurs Difteri I II III IV V Stelkramp Kikhosta Polio Hib Pneumokocker a) Mässling I II Påssjuka Röda hund HPV b) I+II+III Fr. 2007; SOSFS 2006:22. a) Fr. 2009; SOSFS 2008:7. b) Fr 2010; 2008:31. Dos I III för vaccination mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och pneumokocker får ges två veckor före den i programmet rekommenderade åldern, dock med minst sex veckors intervall mellan dos I och II och sex månaders intervall mellan dos II och III. Dos I för vaccination mot mässling, pås sjuka och röda hund får ges från tolv månaders ålder. Om intervallen mellan doserna i en vaccinserie råkar bli något längre än den rekommen derade, leder detta som regel inte till ett för sämrat anslag. Man behöver således vanligen inte börja om serien från början. Däremot bör inte intervallen mellan de olika vaccin doserna bli kortare än de rekommenderade på grund av risk för sämre anslag. Övriga vaccinationer och vaccination av vuxna Efter barnvaccinationsprogrammet sker i vuxen ålder återstimulering (booster) av tidigare givna grundvaccinationer. Inför utlandsresor görs dessutom specifik 104

22 immunisering beroende på resmål och tidigare skydd, se LB 2009/2010. Råd kan även erhållas från Infektions klinikens- och Läkargruppens vaccinationsmottagning vid Hamnplan, Örebro. Polio 1. Efter grundvaccination med fyra sprutor bör en femte spruta ges till alla födda före Alla som reser till högriskländer i Asien och Afrika ges en booster-dos (V) om mer än tio år förflutit efter senaste injektion. Efter en femte spruta föreligger livslångt skydd. Patienter med genomgången klinisk polio har skydd endast mot en av de tre typerna och ska vaccineras ändå. Flyktingar och invandrare som fått minst tre perorala doser och kommer från land med god standard och tempererat klimat får en förnyelsedos. Har de fått en eller två perorala doser eller kommer från tropisk miljö med dåliga hygieniska förhållanden bör man börja om med grundvaccinering med avdödat vaccin. Difteri och stelkramp Den som är grundvaccinerad med tre sprutor som spädbarn har skydd mot stelkramp till och med boosterdos i barnvaccinationsprogrammet. Efter boosterdos/boosterdoser (en boosterdos vid 10 år om född 2001 eller tidigare, eller två boosterdoser vid 5 6 år respektive år om född 2002 eller senare) har man säkert skydd mot stelkramp/difteri i ytterligare 20 år. Vaccin mot tetanus och difteri i separata beredningar, Tetanus SSI (T) 1,0 ml och Difteri SSI 30 IE (D), röd förpackning 0,5 ml, används för grundvaccinering av ovaccinerade vuxna samt DiTeBooster SSI (DT) 0,5 ml för boostring. Dessa skall ges intramuskulärt utom vid blödningsrisk. Strävan bör vara att fortsätta boostra med kombinationen DT men ej ge detta med kortare intervall än 10 år. Alternativt till DiTeBooster kan Boostrix-polio användas för påfyllnad och därmed även bibehålla skydd mot kikhosta och polio på en mer betryggande nivå. Detta är speciellt lämpligt vid utlandsresor där de flesta grundvacciner ligger mer än 10 år tillbaka i tiden. Kikhosta sprids fortfarande trots barnvaccination i vårt land och naturlig sjukdom liksom vaccination har visat sig ge en förhållandevis kort immunitet. Eftersom tetanuskomponenten är effektivare generellt kan i enstaka fall personen ha god tetanusimmunitet och endast i behov av påfyllnad av difteriskyddet. Då används ett rent difterivaccin Difteri SSI 2 IE (D), rosa förpackning 0,5 ml. Detta 105

23 kan vara lämpligt vid resa till difteriländer såsom Indien, Afrika och Ryssland om personen t ex tidigare fått upprepade rena tetanusimmuniseringar vid sårskador. Akuta åtgärder mot stelkramp vid sårskada: 1. Ovaccinerad 1 ml Tetanus SSI im (I) och Immunoglobulin mot tetanus 250 IE im (Tetagam) i olika extremiteter. 2. Den skadade tidigare fått en eller två doser 1 ml Tetanus SSI im (II-III). Vid starkt förorenat sår som ej kan exideras ges även Immunoglobulin (Tetagam). 3. Den skadade tidigare fått tre doser (dvs är fullgott grundvaccinerade) 0,5 ml DiTeBooster SSI im (IV) om mer än 10 år sedan dos tre. 4. Den skadade tidigare fått fyra eller fler doser 0,5 ml DiTeBooster SSI im om mer än 20 år sedan sista dos. Observera att vid grundvaccination (punkt 1 2) på USÖ skickas kopia av journalblad till Vaccinationsmottagningen, Läkargruppen för uppföljning av vaccinering. Influensa Vaccination mot influensa kan rekommenderas till: 1. personer med svåra kroniska sjukdomar såsom hjärt- och lungsjukdomar oavsett ålder 2. personer fr o m 65 års ålder oberoende av hälsotillstånd 3. all sjukvårdspersonal med vårdkontakt med dessa riskgrupper 4. alla utlandsresenärer under influensasäsongen Detta rekommenderas av WHO och Smittskyddsinstitutet. Från och med 2005 är influensavaccination kostnadsfri för riskgrupper 1 och 2. Influensavaccination sker varje år eftersom skyddet endast varar 6 8 månader och virusstammarna förändrar sig varje år. Pneumokocker Vaccination mot pneumokocker kan rekommenderas till: personer med svåra kroniska sjukdomar framför allt hjärt- och lungsjukdomar personer över 65 år oberoende av hälsotillstånd 106

24 men i synnerhet vid sidan om influensavaccination dessutom till personer med: tidigare genomgången invasiv pneumokockinfektion, t ex bakteriemi, sepsis, meningit, pneumoni anatomisk eller funktionell avsaknad av mjälte nedsatt immunförsvar pga immunosuppressiv behandling, en genetisk defekt, sickle-cell anemi, HIV-infektion, maligniteter, nefrotiskt syndrom, mm. Vaccinering av personer i högriskgrupper ska övervägas på individuell basis. Första påfyllnad (boostring) av pneumokockvaccinerad bör ske efter 5-7 år. Därefter rekommenderas en tredje och sista vaccination 10 år efter den första påfyllnaden till splenektomerade. Evidens för vidare vaccination saknas. För aktiv immunisering av spädbarn och små barn från 2 månaders ålder till 2 års ålder sker vaccinering med konjugerat pneumokockvaccin (Synflorix), dosering och intervall, se FASS. I Örebro län ingår sedan 1 mars 2008 pneumokockvaccination i det ordinarie barnvaccinationsprogrammet för barn födda 1 december 2007 och senare. Vaccinationen sker vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Denna vaccination ersätter inte användning av det 23-valenta polysackaridvaccinet hos barn över 2 års ålder och vuxna. Hepatit A Vid resor till länder med sämre hygien finns risk för att bli smittad av Hepatit A. Även om barn sällan får en allvarlig sjukdom förekommer smittspridning på bl a dagis, varför vaccination bör erbjudas barn > 1 år. Individer uppvuxna i Afrika och Central/Sydamerika har troligen immunitet efter genomgången sjukdom, men långt ifrån alla uppvuxna i Sydostasien och Mellanöstern har immunitet. Vid osäkerhet bör serologi kontrolleras. Primärvaccination (Epaxal) ger ett gott skydd under minst ett år. Efter boosterdosen som ges efter 6 12 månader kvarstår skyddet i minst 25 år. Vid missad booster behöver man inte börja om med primärvaccination trots att flera år förflutit. Det går bra att ge boosterdos med Epaxal även om primärvaccinationen skett med Avaxim eller Havrix. Vid äggallergi bör Havrix eller Avaxim istället väljas. Hepatit B I Örebro län erbjuds vaccination mot hepatit B gratis till nyfödda vars föräldrar kommer från länder med intermediär till hög prevalens (de flesta länder utanför Nordamerika, Västeuropa och Australien). Övriga barn erbjuds hepatit B-vaccina- 107

25 tion mot betalning för vaccinkostnaden. Vaccination sker vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Nyfödda barn till HBsAg-positiva mödrar ska ha gratis profylax med vaccination och eventuellt immunoglobulin direkt efter födelsen. Grundvaccinering av vuxna med riskexposition såsom sjukvårdsarbete med blodhantering samt för längre utlandsvistelse i högendemiska länder kan rekommenderas men får i regel bekostas av personen själv. Personer som ofrivilligt hamnat i en situation med risk att smittas med hepatit B kan få vaccination (Engerix-B) gratis. Det gäller: sexualpartner till patient med smittsam hepatit B familjemedlemmar till kroniskt smittsamma adoptivbarn nyfödda barn med morbus Down Vid säkerställd eller starkt misstänkt smitta av hepatit B hos ovaccinerad kan postexpositionsprofylax ges i form av hyperimmunglobulin* givet inom 48 timmar, samt påbörjad vaccination i skilda armar. Samtidigt ska den eventuella smittkällan identifieras och prov tas för smittsamhetsbedömning. Handläggningen bör ske vid, eller i samråd med, infektionsklinik och smittskyddsenhet i länet. * Hepatit B immunoglobulin P är ett licenspreparat. För ytterligare information kontakta Apoteket vid USÖ eller Infektionskliniken som har en generell licens. Landstingsanställd personal som exponerats för smitta i tjänsten erhåller gratis postexpositionsprofylax. Förskrivning av hyperimmunglobulin och vaccin mot hepatit B på landstingets bekostnad får dock endast ske av: landstingets företagshälsovård infektionsläkare vid USÖ smittskyddsenheten eller sjukhushygieniker För icke landstingsanställd personal, som smittats i tjänsten, bör vederbörande arbetsgivare stå för kostnaden. Privatpersoner som utsatts för smitta kan få postexpositionsprofylax gratis efter ordination av infektionsspecialist eller smittskydds enheten. Eventuellt boostringsbehov efter grundvaccination med tre doser skall vid behov avgöras med blodprov för titerbestämning. Detta för att avgöra om man svarat på vaccinationen och i och med detta kan anses ha livslång immunitet. Twinrix är ett kombinerat vaccin mot hepatit A såväl som hepatit B. 108

26 Tuberkulos BCG-vaccin ges sc 0,05 ml till barn under 1 år och 0,1 ml till övriga. Revaccination av tidigare BCG-vaccinerad person är mycket sällan indicerad och PPD-negativ reaktion är inte ett säkert uttryck för avsaknad av immunitet. Däremot krävs PPD-negativ reaktion före BCG-vaccination, i enlighet med godkänt vaccinmissiv, och ska endast av detta skäl föregå denna. 1. Nyfödda och äldre barn endast sådana som ingår i riskgrupp rekommenderas vaccination. 2. Utländska adoptivbarn bör tuberkulinprövas. Vaccination kan övervägas. 3. Gravida bör helst ej vaccineras. Vid hög risk för smitta bör dock vaccination övervägas. 4. Nyanställda inom sjukvården: a) Personal på laboratorium för bakteriologisk tuberkulosdiagnostik och på klinisk patologisk avdelning ska vaccineras, om tuberkulintest är negativt. b) Övriga nyanställda inom sjukvården bör tuberkulinprövas och vid negativ reaktion erbjudas BCG-vaccination. 5. Personer med tuberkulos i nära omgivning rekommenderas vaccination. Detsamma gäller invandrare från länder med högre tuberkulosfrekvens än i Sverige. 6. Personer som emigrerar eller längre tid bosätter sig i land med stor risk för tuberkulossmitta rekommenderas vaccination. BCG-vaccination ska föregås av tuberkulinprövning. Denna utföres med en enda dos 2 TU av Tuberculin PPD RT 23 SSI på underarmens dorsalsida. Den rutinmässiga riskgrupps vaccinationen av barn vid sex månaders ålder kan göras utan föregående tuberkulintest, under förutsättning att barnet inte varit utsatt för smitta i familjen, hushållet eller i samband med en utlandsvistelse. (SoS, Rekommendationer för preventiva insatser mot tuberkulos, artikelnr ). Observera att upprepade tuberkulinprövningar bör undvikas, då de kan ge upphov till boostereffekt med falskt positiv reaktion. TBE Den fästingöverförda hjärnhinneinflammationen förekommer i Österrike, Tjeckien, Slovakien, Sydtyskland, Vitryssland, Baltikum, södra Finland inklusive Åland samt i Sverige framför allt i östra och centrala Mälardalen och längs Östersjökus- 109

27 ten från Roslagen och söder ut inklusive Gotland och Öland. På senare år har en fläckvis spridning även noterats i kust- och sjönära områden kring Vänern, Vättern, i Skåne, Blekinge och Bohuslän. TBE vaccination rekommenderas till vuxna och barn > 1 år: fast boende och sommarboende samt personer som vistas mycket i skog och mark i områden med hög smittrisk. För närvarande betraktas inte Närke som riskområde. resenärer som vistas mycket i skog och mark på Åland, i Baltikum och i särskilda riskområden i Central- och Östeuropa. Encepur och FSME-IMMUN betraktas som likvärdiga och båda finns numera även i barndos. De första två doserna (3 vid snabbvaccination) bör vara med samma vaccin, men senare boosterdoser kan sedan ske med endera vaccin. Om mindre än ett år förflutit mellan dos ett och två behöver grundvaccination ej startas om. Skydd finns först efter dos två. Rotavirus Det finns två nya levande försvagade vacciner mot rotavirusdiarré hos småbarn (Rotarix, 2 doser) respektive (RotaTeq, 3 doser). Båda vaccinerna ges oralt till barn från sex veckors ålder. Vaccinationen måste vara avslutad före 24 veckors ålder (Rotarix) respektive före 26 veckors ålder (RotaTeq) för att undvika en ålder när incidensen av tarminvagination är hög. Tillgängliga data tyder på att skyddet varar åtminstone två år. De två vaccinerna kan anses vara likvärdiga avseende skyddseffekt, immunogenicitet och säkerhet. Det finns ännu ingen nationell rekommendation för användandet av rotavirusvacciner i Sverige. Humant papillomvirus (HPV) Gardasil och Cervarix är vaccin mot humant papillomvirus (HPV) för prevention av hög gradig cervixdysplasi och cervix cancer orsakade av HPV typ 16 och 18 (Gardasil och Cervarix) samt genitala vårtor (condyloma acuminata) orsakade av HPV 6 och 11 (Gardasil). Flickor och unga kvinnor före sexualdebut utgör den primära mål populationen för vaccination. Vaccination sker med tre doser. Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) har beslutat att Gardasil och Cervarix ska ingå i läke medels förmånerna för vaccination av unga kvinnor i åldrarna år. Vaccination utförs på Läkargruppens vaccinationsmottagning eller kvinnoklinikerna i länet (preliminärt även på vårdcentralerna med start under 2010). Vårdtagaren får själv stå för kostnaden. Från 2010 ingår vaccination med HPV-vaccin i det allmänna programmet (SOSFS 2008:31) för flickor år födda 1999 och senare. Vaccinationen kommer att utföras av skolhälsovården och är kostnadsfri i det allmänna programmet. 110

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10)

Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) 1 Strama NLL Antibiotikabehandling i öppenvård (Reviderad 2012-04-10) I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av antibiotika.

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14. Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2014-05-14 Innehåll ALLMÄN INFORMATION... 2 LUFTVÄGSINFEKTIONER... 3 Streptokocktonsillit... 3 Akut mediaotit... 3 Akut rhinosinuit... 3

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD

Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD Strama NLL Rekommendationer för antibiotikabehandling ÖPPENVÅRD 2013-06-11 I arbetet med att uppdatera STRAMAs antibiotikarekommendationer har vi tittat mycket på möjligheten att optimera doseringen av

Läs mer

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm

10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL TERAPIRÅD. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm 10 INFEKTION REKOMMENDERADE LÄKEMEDEL BAKTERIELLA INFEKTIONER Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam efalosporiner ceftibuten edax Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin TERAPIRÅD

Läs mer

J Infektionssjukdomar

J Infektionssjukdomar J Infektionssjukdomar Vårdprogram för antibiotikabehandling Riktlinjer för antibiotikabehandling i Region Örebro län är sammanställda av Strama Region Örebro län och finns på internet, https://strama.regionorebrolan.se

Läs mer

Infektionssjukdomar. Vårdprogram för antibiotikabehandling. Våra vanligaste bakteriologiska odlingsfynd

Infektionssjukdomar. Vårdprogram för antibiotikabehandling. Våra vanligaste bakteriologiska odlingsfynd J Infektionssjukdomar Vårdprogram för antibiotikabehandling I Örebro läns landsting finns Strama-riktlinjer om antibiotikarekommendationer i öppen vård Riktlinjer om antibiotika. I det kliniska arbetet

Läs mer

Våra vanligaste bakteriologiska odlingsfynd

Våra vanligaste bakteriologiska odlingsfynd J INFEKTIONSSJUKDOMAR Kunskap om bakteriologisk diagnos (laboratorieverifierad diagnos eller etiologisk sannolikhetsdiagnos) samt om infektionshärdens lokalisation är de viktigaste förutsättningarna för

Läs mer

Internmedicin, Akademiska sjukhuset

Internmedicin, Akademiska sjukhuset Antibiotikaanvändning Internmedicin, Akademiska sjukhuset 28 H1 212 Avd 3 E, 35 D och 65 B Antibiotika (J1+rifampicin), Internmedicin, Akademiska sjukhuset, rekvirerat samt förskrivet på recept, 28 - juni

Läs mer

Antibiotikaförbrukning. Reumatologen, Akademiska sjukhuset

Antibiotikaförbrukning. Reumatologen, Akademiska sjukhuset Antibiotikaförbrukning Reumatologen, Akademiska sjukhuset (Mottagningen och 3 B2) januari 28 juni 212 Antibiotika (J1 inkl rifampicin), Reumatologi, Akademiska sjukhuset, 28 - H1 212 8 7 6 5 4 3 2 1 recept

Läs mer

Antibiotika Del 1. -Inledning -Olika antibiotikagrupper. -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå

Antibiotika Del 1. -Inledning -Olika antibiotikagrupper. -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Antibiotika Del 1 -Inledning -Olika antibiotikagrupper -Resistens -Farmakokinetik -Farmakodynamik Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Antibiotika Fördelar Bot genom att avdöda de sjukdomsframkallande

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER...3 URINVÄGSINFEKTIONER...3

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Anestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset

Anestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset Antibiotikaanvändning Anestesi- och intensivvård, Akademiska sjukhuset 7 G CIVA (och venportmottagningen, 79 G, öron-, brachyterapi-, käk-, plastik, barn-, neuro-, gyn- och förlossningsanestesin samt gynuppvaket)

Läs mer

Geriatriken, Akademiska sjukhuset

Geriatriken, Akademiska sjukhuset Antibiotikaanvändning Geriatriken, Akademiska sjukhuset 28 H1 212 3 A1, 7 C2, 85 A2, Kronoparken Tindran och Omtanken, Geriatrikavd i Tierp (fr o m juni 28) samt Geriatrikavd 2 i Östhammar (juni 28 - feb

Läs mer

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703

Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Guide till antibiotikaterapi vid Öron-Näs-Hals infektioner Version 090703 Denna guide ger ett stöd för antibiotikaval grundat på sannolik bakteriell genes för respektive diagnos och idag kända resistensmönster.

Läs mer

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2006 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Barnvaccinationsprogrammet

Barnvaccinationsprogrammet Historik: 1300-talet - variolisering 1796 första smittkoppsvaccinationen 1801 första vaccinationen i Sverige 1815 lag om obligatorisk smittkoppsvaccination 1901 Mjölkdroppen grundas 1930-talet Barnavårdscentraler

Läs mer

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam

10 INFEKTION. Tetracykliner doxycyklin Doxyferm. Penicilliner amoxicillin fenoximetylpenicillin flukloxacillin pivmecillinam INFEKTION rekommenderade läkemedel Bakteriella infektioner Penicilliner amoxicillin flukloxacillin pivmecillinam Cefalosporiner ceftibuten Kinoloner ciprofloxacin Makrolider erytromycin terapiråd Rationell

Läs mer

Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset. T o m juni 2014. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län

Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset. T o m juni 2014. Gunilla Stridh Ekman, Strama Uppsala län Antibiotikaförsäljning via recept utskrivna på Akademiska sjukhuset T o m juni 214 Var skrivs antibiotikarecepten? Andel av totala antalet expedierade antibiotikarecept (J1 exkl metenamin) till patienter

Läs mer

Kardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset

Kardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset Antibiotikaanvändning Kardiologi och PCI, Akademiska sjukhuset Avd 5 F, 5 G och Arytmilaboratoriet 28 H1 212 Antibiotika (J1+rifampicin), Kardiologen, Akademiska sjukhuset, rekvirerat samt förskrivet på

Läs mer

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga

Läs mer

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland. www.lio.se

REK-lista. Rekommenderade läkemedel i Östergötland. www.lio.se REK-lista Rekommenderade läkemedel i Östergötland 2013 www.lio.se REK-listan 2013 innehåller Läkemedelskommitténs rekommenderade läkemedel för de vanligaste sjukdomarna/patienterna. Urvalskriterier är

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program på BVC Barnhälsovården i Göteborg, 2011-10-04 Thomas Arvidsson barnhälsovårdsöverläkare mail: thomas.arvidsson@vgregion.se Information om barnvaccinationer, som ej ingår, eller nyligen införts, i ordinarie program

Läs mer

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll

Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading. Innehåll Antibiotika i öppen- och slutenvård Malin Vading Innehåll Grupp 1-4: Betalaktamantibiotika... 3 Allmänt om penicilliner... 3 Penicillinresistens... 3 1. Penicillinaskänsliga penicilliner... 3 Fenoximetylpenicillin...

Läs mer

ANTIBIOTIKAKOMPENDIUM. Anja Rosdahl & Mårten Prag

ANTIBIOTIKAKOMPENDIUM. Anja Rosdahl & Mårten Prag 1 ANTIBIOTIKAKOMPENDIUM 2014 Anja Rosdahl & Mårten Prag 2 Grundbegrepp Baktericid= Antibiotika som avdödar bakterierna. Bakteriostatisk= Antibiotika som hämmar tillväxten av bakterier. MIC = minsta inhibitoriska

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Se VGRs terapiråd Infektion: Exacerbation av KOL, terapisvikt vid akut mediaotit

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Se VGRs terapiråd Infektion: Exacerbation av KOL, terapisvikt vid akut mediaotit Generiskt namn: amoxicillin Handelsnamn: ATC-kod: J01CA04 Företag: Se VGRs terapiråd Infektion: Exacerbation av KOL, terapisvikt vid akut mediaotit Väldokumenterat preparat. Rekommenderas vid terapisvikt

Läs mer

J Infektionssjukdomar

J Infektionssjukdomar J Infektionssjukdomar Vårdprogram för antibiotikabehandling Riktlinjer för antibiotikabehandling i Region Örebro län är sammanställda av Strama Region Örebro län och finns på internet, https://strama.regionorebrolan.se

Läs mer

Multiple choice frågor

Multiple choice frågor Ett eller flera rätta alternativ Multiple choice frågor16-04-28 1 (5) 1 Vilket/vilka av följande antibiotika är olämpligt att använda vid infektion efter kattbett? a. PcV b. Amoxicillin c. Heracillin R

Läs mer

Antibiotikaanvändning Onkologen, Akademiska sjukhuset

Antibiotikaanvändning Onkologen, Akademiska sjukhuset Antibiotikaanvändning Onkologen, Akademiska sjukhuset (78 B, 78 C, Hospiceavd. i Uppsala och Sjukvårdsteamet onkologisk hemsjukvård.) T o m juni 213 Antibiotika (J1*+rifampicin), Onkologi, Akademiska sjukhuset,

Läs mer

Farmakadynamik för antibiotika

Farmakadynamik för antibiotika Farmakadynamik för antibiotika Synpunkter på samspelet mellan antibiotika och mikroorganismer. Hur dosera för att få maximal effekt, minimala biverkningar och minimal risk för resistensutveckling. Per

Läs mer

Lista, beredning av antibiotika för injektion resp. infusion Intravenös intermittent infusion

Lista, beredning av antibiotika för injektion resp. infusion Intravenös intermittent infusion Fastställd av Läkemedelskommittén Utarbetad av apotekare Anna Berglin, Läkemedelsenheten anna.berglin@lvn.se Medicinskt faktagranskad och godkänd av överläkare Örjan Andersson, Infektionskliniken, Länssjukhuset

Läs mer

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder

» 9 till alla» 1 till flickor (HPV) » BCG vaccination vid 6 månaders ålder» Hepatit B vid 3,5 och 12 månaders ålder Vaccinationer inom barnhälsovården Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa kommer i främsta rummet (artikel 3) Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar» 9 till alla»

Läs mer

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014.

1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN JULI-DECEMBER 2014. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden 20140701-20141231. Prover från ytliga lokaler på

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska vaccinationsprogrammet. Det svenska barnvaccinationsprogrammet Det svenska Jet Derwig Barnhälsovårdsöverläkare Barnhälsovård Det svenska Sammanfattning Vad ingår i det nationella Nationellt vaccinationsregister Nya rutiner för BCG och hepatit B Vilka barnvaccinationer

Läs mer

Antibiotika på sjukhus i Sverige

Antibiotika på sjukhus i Sverige Antibiotika på sjukhus i Sverige Mårten Prag, USÖ Andelen MRSA 2007 Källa: EARSS Blododlingar med växt av S. aureus Andelen Meticillin-resistenta stammar (MRSA) England & Wales 1989-2002 50 45 40 35 %

Läs mer

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne

Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Rekommenderade läkemedel. Läkemedelsrådet i Region Skåne 2017 1 Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Rekommenderade läkemedel Läkemedelsrådet i Region Skåne Terapigrupp Antibiotika/Infektioner i öppen vård www.skane.se/skanelistan 2 INNEHÅLL Streptokocktonsillit...

Läs mer

1-2g x3 Ingen resistensutveckling hos pneumokocker. 1-3 g x 3-4. 0,5-0,75g x3. 2-3g x3-4

1-2g x3 Ingen resistensutveckling hos pneumokocker. 1-3 g x 3-4. 0,5-0,75g x3. 2-3g x3-4 Konc. oberoende, ta x3. Stör cellvägssyntes. penicilliner Penicillin V Kåvepenin (po) Pneumokocker, Streptokocker. G+ Borrelia Tonsillit, otit, sinuit, pneumoni, erysipelas, tandsabscess (munflora G+ Ae),

Läs mer

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård

Barnvaccinationer. Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård 1(5) Utlåtande från expertgruppen för vaccinationer Barnvaccinationer Vaccinationer inom barn- och skolhälsovård Information om det allmänna vaccinationsprogrammet Det svenska barnvaccinationsprogrammet

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Mårten Prag, Kristoffer Strålin, Hans Holmberg Infektionskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad

Läs mer

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7

Klinisk basgrupp/typfall Infektionsmedicin, Termin 7 Fall 4: Emma, 30 år Emma, 30 år, söker på vårdcentralen med urinträngningar sedan 3 dagar tillbaks. Hon är frisk sedan tidigare, är gravid i vecka 21. Ingen känd antibiotikaöverkänslighet. Hon har inte

Läs mer

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004

Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Antibiotika vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner i öppen vård 2004 Innehållsförteckning ANTIBIOTIKA...2 PENICILLINER...2 CEFALOSPORINER...2 MAKROLIDER...2 LINKOSAMIDER...2 FUSIDINSYRA...3 KINOLONER...3

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC

Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC Information Dokumenttyp: Användning: Författare: Information om barnvaccinationer, som inte ingår i ordinarie program på BVC BVC BHV-öl Thomas Arvidsson och Ann-Sofie Cavefors, Centrala Barnhälsovårdsen,

Läs mer

Vuxenvaccinationer i rvårdenrden. Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken

Vuxenvaccinationer i rvårdenrden. Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken Vuxenvaccinationer i primärv rvårdenrden Viktoriadagen 15 maj 2014 Mia Furebring Infektionskliniken Poliovaccination i Sverige Vaccination påbörjades p år r 1955 och allmän n vaccination infördes 1957.

Läs mer

2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm 2019/2020 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs, för rådgivning kontakta infektionskonsult.

Läs mer

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna

ANTIBIOTIKABEHANDLING. Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna. Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna ANTIBIOTIKABEHANDLING Riktlinjer för behandling av vuxna på sjukhus i Dalarna Öl, Astrid Danielsson Infektionskliniken/Smittskydd Strama Dalarna INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄNNA SYNPUNKTER... 3 URINVÄGSINFEKTIONER...

Läs mer

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter. Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS 2008:31 (M) Föreskrifter Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2006:22) om vaccination av barn Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets föreskrifter

Läs mer

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Det nationella vaccinationsprogrammet. Allmän del 10 olika sjukdomar. Riktad del hepatit B och Tuberkulos Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos Kunskapscentrum för Barnhälsovård ålder 3 mån Det allmänna vaccinationsprogrammet

Läs mer

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm

2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling. på sjukhus och SÄBO. information från Strama Stockholm 2017/2018 Empirisk antibiotikabehandling av vuxna på sjukhus och SÄBO information från Strama Stockholm Rekommendationerna förutsätter att individuell bedömning görs. För rådgivning kontakta infektionskonsult.

Läs mer

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén

Faktaägare: Håkan Ivarsson, distriktsläkare, vårdcentralen Teleborg. Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande medicinska kommittén Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Urinvägsinfektioner Giltig fr.o.m: 2014-05-07 Faktaägare: Håkan Ivarsson, Distriktsläkare vårdcentralen Teleborg Fastställd av: Stephan Quittenbaum, tf ordförande

Läs mer

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI

LÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL. Företag: SSI Handelsnamn: Difterivaccine SSI ATC-kod: Företag: SSI Grundimmunisering mot difteri Enda vaccin för grundimmunisering mot difteri på svenska marknaden. Nationell licens finns. God skyddseffekt uppnås efter

Läs mer

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset

Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset Antibiotikaanvändning Hud- och könssjukdomar, Akademiska sjukhuset (Venerologmottagningen hudmottagningen och 30 B1) T o m 2013 Antibiotikaanvändning (J01*+rifampicin), Hud- & könssjukdomar, Akademiska

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Antibiotikaanvändning. Lasarettet i Enköping T o m juni 2017

Antibiotikaanvändning. Lasarettet i Enköping T o m juni 2017 Antibiotikaanvändning Lasarettet i Enköping T o m juni 217 Datakällor och måttenheter i denna presentation Källa är ehälsomyndigheten: data över läkemedelsförsäljning via recept och rekvisition. Presenteras

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015

Antibiotika. Emilia Titelman HT 2015 Antibiotika Emilia Titelman HT 2015 1940-talet Karbapenemer Grupp Penicilliner Cefalosporiner β-laktamantibiotika Preparat Streptokocker G+ G- S.aureus H.i. E.coli Mykoplasma Enterokocker Pseudomonas Anaerober

Läs mer

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar

Dosering av antibiotika Sverige Barn. Antibiotikasubstans(er) Adm Rekommenderad normaldos (mg) Maximumdos (mg) Kommentar Dosering av antibiotika Sverige Barn Dosering uttrycks som antal doseringstillfällen x dos (mg), t.ex. 3 x 3000. För kombinationspreparat uttrycks dosen av substanserna separat, t.ex. 2 x 875 amoxicillin/125

Läs mer

STRAMA SKÅNE APP ÖPPENVÅRD

STRAMA SKÅNE APP ÖPPENVÅRD STRAMA SKÅNE APP ÖPPENVÅRD INNEHÅLL ALLMÄN INFORMATION ANTIBIOTIKAREAKTIONER ANTIBIOTIKADOSERING (BARN) HERPESINFEKTIONER HUD/MJUKDELSINFEKTIONER LUFTVÄGSINFEKTIONER TARMINFEKTIONER URINVÄGSINFEKTIONER

Läs mer

Antibiotikaanvändning Gynekologi, Akademiska sjukhuset 2008 juni 2012

Antibiotikaanvändning Gynekologi, Akademiska sjukhuset 2008 juni 2012 Antibiotikaanvändning Gynekologi, Akademiska sjukhuset 28 juni 212 96 C, Obstetrik och gynoperation, Ungdomshälsan, Gynekologiska specialistmottagningen, Reproduktions centrum RPC och URO- Gynekologisk

Läs mer

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn

Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn Hur vaccinerar vi inflyttade/ ofullständigt vaccinerade barn SMI-dag 051012 Rose-Marie.Carlsson@smi.ki.se Avvikelser från vaccinationsprogrammet 1. Vad har eleven fått hittills? 2. Vad fattas jämfört vaccinationsprogrammet?

Läs mer

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat

Läs mer

Multiple choice frågor 15-12-09

Multiple choice frågor 15-12-09 1 (5) Ett eller flera rätta alternativ 1. Vilken/a av följande förhållningsregler gäller för patienter med HIV enligt smittskyddsläkarna? a. Informera på MVC vid första besöket pga graviditet R b. Informera

Läs mer

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi

Aktuellt resistensläge Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Aktuellt resistensläge 15 Helena Sjödén och Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi E coli antibiotika vid nedre UVI Gällande terapirekommendationer anger nitrofurantoin, mecillinam och cefadroxil som

Läs mer

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03

Rekommendationer för antibiotikabehandling SJUKHUSVÅRD 2013-12-03 PNEUMONI CRB-65 är ett klinisk index som består av 4 enkla parametrar (konfusion, respiration, blodtryck och ålder) som var och en kan generera en poäng. CRB-65 används som gradering av allvarlighetsgrad

Läs mer

Innehåll. Antibiotika. Nr 4 2008

Innehåll. Antibiotika. Nr 4 2008 SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 4 2008 Innehåll Antibiotika... 1 Antibiotikaförskrivning i Norrbotten första halvåret 2008... 1 Uppdaterade antibiotikarekommendationer

Läs mer

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga.

Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats. Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga. Vaccin - Folkhälsans mest framgångsrika medicinska insats Komplettering av vaccinationer för ofullständigt vaccinerade barn och unga Ann Sofie Cavefors 22 okt 2013 Vaccinationer räddar 3 miljoner liv årligen

Läs mer

Hud- & Mjukdelsinfektioner

Hud- & Mjukdelsinfektioner Terapiriktlinjer Hud- & Mjukdelsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Nedre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA Hud- & Mjukdelsinfektioner

Läs mer

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Antibiotika - Spädningsföreskrifter för intravenös administration

Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version su/med Antibiotika - Spädningsföreskrifter för intravenös administration Doknr. i Barium Dokumentserie Giltigt fr o m Version 16422 su/med 2017-12-18 4 Innehållsansvarig: Aylin Yilmaz, Överläkare, Läkare (aylyi1) Godkänd av: Lars Magnus Andersson, Verksamhetschef, Verksamhet

Läs mer

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut?

Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? 1 Kikhosta - Bordetella pertussis https://www.youtube.com/watch?v=s3ozrmgdmmw (länk till film) Symptom: Andningsuppehåll Svår hosta Mycket slem

Läs mer

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år.

Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. 2016-02-18 Vägledning vid kompletterande vaccinationer av barn från andra länder, 0-18 år. Målsättningen för det nationella barnvaccinationsprogrammet är att alla barn i Sverige ska ha skydd mot difteri,

Läs mer

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. amoxicillin doxycyklin. erytromycin doxycyklin Sluten vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Vaccination av barn 131121

Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Vaccination av barn 131121 Lagar, vaccinologi, tidpunkter för doser och dosintervall Vacciner i det nationella programmet; fokus på polio, mässling och BCG Vaccinationer utanför

Läs mer

Vaccinationsprogrammet

Vaccinationsprogrammet Vaccinationsprogrammet Avvikelser - ofullständigt vaccinerade Hur kan man resonera? Socialstyrelsen ansvarar * för regelverket SOSFS 2006:22 om vaccination av barn allmänna vaccinationsprogrammet Eva Netterlid,

Läs mer

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06)

Följ länken: Nationella riktlinjer för handläggning avinfektionsproblem vid immunmodulerande behandling av IBD (2011-03-06) Opportunistiska infektioner och vaccinationer vid IBD Svensk Gastroenterologisk Förening (SGF) har 2011 utarbetat Nationella riktlinjer för handläggning av infektionsproblem vid immunmodulerande behandling

Läs mer

Läkemedel Löses i Ger styrkan Ges som Hållbart/ övrigt. 50 mg/ml OBS! Stamlösning! Får ej injiceras outspädd! 4 mg/ml.

Läkemedel Löses i Ger styrkan Ges som Hållbart/ övrigt. 50 mg/ml OBS! Stamlösning! Får ej injiceras outspädd! 4 mg/ml. Ersätter : SÖA 001-02 Gäller från: 2007-03-01 Utarbetad av: Ea Karamehmedovic Fastställd av: Mårten Prag Sid 1 (13) Godkänt av/ datum: Kopior: Läkemedel Löses i Ger styrkan Ges som Hållbart/ övrigt Abboticin

Läs mer

LR SÖS 1:14 Spädningsschema för antibiotika 2010

LR SÖS 1:14 Spädningsschema för antibiotika 2010 1 (10) Vo/Administrativ avdelning S ö d e r s j u k h u s e t Enhet Samtliga enheter LR SÖS 1:14 Spädningsschema för antibiotika 2010 Upprättad Framtagen av 1996-12 Läkemedelsrådet vid Södersjukhuset,

Läs mer

Studera antibiotikaanvändningen en dag Indikation, administrationssätt etc Mängd antibiotika Nämnare - antibiotikatryck

Studera antibiotikaanvändningen en dag Indikation, administrationssätt etc Mängd antibiotika Nämnare - antibiotikatryck Punktprevalensstudie 03, 04 och 06 Studera antibiotikaanvändningen en dag Indikation, administrationssätt etc Mängd antibiotika Nämnare - antibiotikatryck odlista infektionsfokus (alternativt op-område

Läs mer

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin

Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering vuxna Övriga kommentarer. penicillin V. Vid pc-allergi: erytromycin Öppen vård 2013 Antibiotika Terapirekommendationerna måste alltid vägas mot patientens allmäntillstånd, immunologiska status och mest sannolika etiologi. Infektionstyp Etiologi Rekommenderat preparat Normaldosering

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård

Vaccinationer inom barnhälsovården. Kunskapscentrum barnhälsovård Vaccinationer inom barnhälsovården Kunskapscentrum barnhälsovård Det nationella vaccinationsprogrammet Allmän del 10 olika sjukdomar 9 till alla 1 till flickor (HPV) Riktad del hepatit B och Tuberkulos

Läs mer

Pneumoni på vårdcentral

Pneumoni på vårdcentral Pneumoni på vårdcentral Vad är rekommenderad behandlingstid vid 1. 7 dagar Rätt pneumoni: 1. 10 dagar 2. 14 dagar När rekommenderas lungrtg som uppföljning vid pneumoni? 1. Alltid (för att kontrollera

Läs mer

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd Kvinnokliniken Allmänna principer Rekommendationer avseende antibiotikaval gäller när odlingssvar ej finns tillgängligt. När positivt odlingssvar finns ges riktad antibiotikabehandling enligt resistensbestämning,

Läs mer

Hud- & Mjukdelsinfektioner

Hud- & Mjukdelsinfektioner Reviderad 2015 Terapiriktlinjer Hud- & Mjukdelsinfektioner Läkemedelsrådet Terapiriktlinjer Nedre luftvägsinfektioner är utarbetade av Terapigruppen Antibiotika/infektioner i samarbete med STRAMA Hud-

Läs mer

Rekommenderade läkemedel i Östergötland

Rekommenderade läkemedel i Östergötland /lakemedel REK-lista Rekommenderade läkemedel i Östergötland 2014 1 REK-listan 2014 innehåller Läkemedelskommitténs rekommenderade läkemedel för de vanligaste sjukdomarna/patienterna. Urvalskriterier är

Läs mer

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga

Läs mer

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare

Vaccinations- ordination. Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare Vaccinations- ordination Lena Simonson Garsbo Skolhälsovårdsöverläkare Målsättning Skydd mot sjukdomen för den enskilde Begränsa spridning i samhället Förebygga allvarlig sjukdom minska sequele minska

Läs mer

Hur ser sjukdomarna ut?

Hur ser sjukdomarna ut? Vilka sjukdomar vaccinerar vi mot? Hur ser sjukdomarna ut? Difteri Smitta via närkontakt och luftburet Toxinproducerande bakterie Laryngit, tjocka beläggningar i svalget Myokardit, neurit Dödlighet 5-10

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Antibiotikarekommendationer - kvinnokliniken, SÄS

Antibiotikarekommendationer - kvinnokliniken, SÄS 2016-11-07 29160 1 (5) Diagnos Förstahandsval Allergi Gravid Ammande Salpingit/endometrit Pip-taz + Doxyferm Pip-taz bytes mot Postpartum endometrit Tuboovarialabscess Doxyferm+ Flagyl Ciproxin + Flagyl

Läs mer

Läkemedelskommittén i Blekinge och STRAMA-Blekinge. Antibiotikaval. öppenvård

Läkemedelskommittén i Blekinge och STRAMA-Blekinge. Antibiotikaval. öppenvård Läkemedelskommittén i Blekinge och STRAMA-Blekinge Antibiotikaval öppenvård 2016-2017 Infektioner Antibiotika - så sällan som möjligt Hög antibiotikaanvändning bidrar till ökad antibiotikaresistens. WHO

Läs mer

Fastställd av: Mats Erntell, smittskyddsläkare

Fastställd av: Mats Erntell, smittskyddsläkare Fastställd av: Mats Erntell, smittskyddsläkare ektionsklinken Utfärdare: Helena Hallgren, specialistläkare Giltig fr o m: 2010-10-01 Område: 301.3 ektion Utgåva: Ersätter: 2004-03-25 Dok namn: Antibiotikaguide

Läs mer

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation

Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Sjukhusförvärvad pneumoni - behandlingsrekommendation Ett konsensusdokument från expertmöte anordnat av Läkemedelsverket 5 6 maj 2015 Definitioner HAP (hospital-acquired pneumonia) - sjukhusförvärvad pneumoni,

Läs mer

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården

Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården epidemiolog/sjuksköterska Helena Hervius Askling bitr.smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Seminarium Elevhälsa september2014 Sidan

Läs mer

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska

Läs mer

INFEKTIONER 2010. Dosering av β-laktamantibiotika

INFEKTIONER 2010. Dosering av β-laktamantibiotika INFEKTIONER 2010 Dosering av β-laktamantibiotika Den avdödande effekten av β-laktamantibiotika, penicilliner och cefalosporiner, är beroende av den tid den fria (ej proteinbundna) serumkoncentrationen

Läs mer

Antibiotika Del 2. -Antibiotikastrategi -Klinisk användning -Förskrivningsdata. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå

Antibiotika Del 2. -Antibiotikastrategi -Klinisk användning -Förskrivningsdata. Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Antibiotika Del 2 -Antibiotikastrategi -Klinisk användning -Förskrivningsdata Stephan Stenmark Infektionskliniken NUS Umeå Antibiotikastrategi Antibiotikastrategi Varje antibiotikaordination ska grundas

Läs mer

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska Allmänfarliga Difteri Fågelinfluensa Smittspårningspliktiga luftvägsinfektioner Pneumokocker med nedsatt

Läs mer

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten

Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2008 för Norrbotten SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 29 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 28 för Norrbotten... 1 Tarminfektioner... 1 Multiresistenta bakterier...

Läs mer