Naturvärdesinventering i skog kring Rotebroleden. Underlag till planering av nytt verksamhetsområde

Transkript

1 Naturvärdesinventering i skog kring Rotebroleden Underlag till planering av nytt verksamhetsområde

2 Innehåll Uppdraget... 3 Metod naturvärdesinventering NVI... 3 Naturvärdesinventering objektsbeskrivningar... 5 Beställare: Järfälla kommun, Elenor Lennartsson. Projektets organisation: Anna Koffman (projektledning, inventering), Jessica Keränen (fältkontroll lekvatten groddjur), Johanna Lundberg (kvalitetsgranskning). Internt projektnummer. AKN0046. Kontaktperson för rapporten. Anna Koffman. Anna.koffman@calluna.se tel: Datum Version: slutversion. 2

3 Uppdraget Järfälla kommun utreder lokalisering av ett verksamhetsområde och ett område vid Rotebroleden har avgränsats. Calluna AB fick i mars 2014 i uppdrag att inventera och se över avgränsning för nyckelbiotop N som ligger mitt i det planerade verksamhetsområdet. I uppdraget ingick också att inventera en del av skogen söder om Rotebroleden. Naturvärdesinventeringen omfattar inte hela kommunens utredningsområde för nytt verksamhetsområde utan endast en del. Uppdragsgivare är Järfälla kommun. Inventeringen kan, enligt beställaren, komma att fortsätta efter sommaren, och då omfatta hela kommunens utredningsområde. Naturvärdesinventeringen utfördes av Anna Koffman, Calluna AB. Naturvärdesinventeringen har utförts på den nivå där minsta karteringsenhet är 0,1 ha. Även värdeelement har mätts in avseende småvatten och gamla tallar. Gamla tallar har dock bara mätts in i en zon definierad på karta 2. Även områden med naturvärdesklass visst naturvärde har eftersökts. De träd som mätts in, mättes in med en handdator med inbyggd GPS. Noggrannheten är 10 m och i en del fall 20 m. Noggrannheten förbättrades genom att justera punkterna mot ett högupplöst ortofoto. Efter justeringen är noggrannheten några meter. I några fall kan noggrannheten vara sämre och vid specifika frågor om värdefulla träd bör ekolog tillfrågas. Kontroll av om det fanns groddjurslek i två småvatten som hittades vid det första fältbesöket, utfördes av Jessica Keränen, Calluna AB. Metod naturvärdesinventering NVI Calluna har utfört en naturvärdesinventering enligt remissversionen ( ) för Naturvärdesinventering (NVI) Genomförande, naturvärdesbedömning och redovisning enligt svensk standard ftss , med vissa modifieringar. Det huvudsakliga syftet med en NVI är att beskriva och värdera naturområden av betydelse för biologisk mångfald i ett avgränsat område. NVI resulterar i avgränsning av områden och naturvärdesklassning, objektbeskrivningar samt en övergripande rapport. Naturvärdesbedömning ska göras utifrån två kriterier: Ekologiska förutsättningar för biologisk mångfald samt biotoper som är hotade eller sällsynta. De ekologiska förutsättningarna bedöms på en fyrgradig skala till dåliga, vissa, goda eller mycket goda ekologiska förutsättningar. Förekomst av naturvårdsarter eller artrikedom. Förekomsten av naturvårdsarter bedöms på en fyrgradig skala till dåliga, vissa, goda eller mycket goda artförekomster. Artkriteriet värderas huvudsakligen utifrån förekomsten av naturvårdsarter. Med naturvårdsarter avses: Skyddade arter (d.v.s. arter som omfattas av Artskyddsförordningen, föreslås av Naturvårdsverket och beslutas av Sveriges riksdag (i NVI avses dock bara de fågelarter som markerats med B i bilaga till förordningen, rödlistade arter och sådana arter som uppvisar en negativ trend) Typiska arter (beslutas av EU-kommissionen) Rödlistade arter (utarbetas av ArtDatabanken) 3

4 Signalarter (dels de som Skogsstyrelsen utarbetat för skog men även arter som indikerar biologisk mångfald i andra biotopgrupper) Ett geografiskt områdes betydelse för biologisk mångfald ska bedömas i naturvärdesklasser. Visst naturvärde Till denna naturvärdesklass förs områden som: har vissa förekomster av naturvårdsarter har hög artrikedom har vissa ekologiska förutsättningar är av betydelse för variation av biotoper på lokal nivå (med lokal nivå avses inventeringsområdet och det omgivande landskapet). Påtagligt naturvärde Till denna naturvärdesklass förs områden som: har förutsättningar för att upprätthålla en kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö för naturvårdsarter (för djurarter som utnyttjar stora landskapsområden avses endast tydligt avgränsningsbara biotoper eller platser som arten är särskilt knuten till) har hög artrikedom och vissa ekologiska förutsättningar utgörs av Natura 2000-naturtyper (oavsett om området ligger i eller utanför ett Natura 2000-område) men som inte uppfyller kriterier för högre naturvärdesklass. Högt naturvärde Till denna naturvärdesklass förs områden som: har kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö för flera naturvårdsarter eller enstaka rödlistad art har mycket hög artrikedom och antingen goda ekologiska förutsättningar eller utgörs av Natura 2000-naturtyp men som inte uppfyller kriterier för högre naturvärdesklass. Högsta naturvärde Till naturvärdesklass Högsta naturvärde förs alla geografiska områden som har kontinuerlig ekologisk funktion som livsmiljö för ett stort antal naturvårdsarter eller flera rödlistade arter eller enstaka hotad art. Förekomst av arter och ekologiska förutsättningar kan inte bli avsevärt bättre med svenska förhållanden som referens. Naturvärdesklasserna i standarden motsvarar sådana områden som avses i miljöbalken första kapitel, 1 punkt 3. Naturvärdesklasserna Högsta naturvärde, Högt naturvärde och Påtagligt naturvärde motsvarar även de områden som avses i miljöbalken 1 kap 1 punkt 2. Landskapsobjekt När landskapets betydelse för biologisk mångfald uppenbart är större eller av annan karaktär än de ingående naturvärdesobjektens betydelse ska även ett större landskapsobjekt avgränsas. Lågt naturvärde Geografiska områden som i sitt nuvarande tillstånd inte eller endast i ringa omfattning bidrar till biologisk mångfald benämns områden med lågt naturvärde. Dessa områden räknas inte som naturvärdesobjekt och ska inte tilldelas någon naturvärdesklass. 4

5 Denna NVI är utförd på nivå fält standard, vilket innebär att inventeringen är så detaljerad att naturvärdesobjekt ned till en yta av 0,1 hektar alternativt linjeformat objekt med en längd på 50 m eller mer och en bredd på 0,5 m eller mer ska identifieras och avgränsas. Tidpunkt för inventeringen Enligt standard ska naturvärdesinventering utföras inom perioden 15 april till 15 oktober. Inventeringen vid Rotebroleden genomfördes för tidigt, innan vegetationssäsongen kommit igång, varför den inte följer standarden på den punkten. Groddjur som identifierades som en potentiellt viktig artgrupp har eftersökts vid rätt tidpunkt. Naturvärdesinventering objektsbeskrivningar Se karta i bilaga 1 med avgränsade naturvärdesobjekt. Naturvärdesobjekt 1. Tallskog norr om Rotebroleden Beskrivning Naturvärdesobjektet består tallskog på moränmark, fältskikt blåbär. Skogen är två- till flerskiktad. Beståndet karaktäriseras av ett trädskikt med tallöverståndare som är år. Det finns ett uppväxande skikt med tall, ca 40-åriga träd, samt visst inslag av 5

6 tallar i andra åldrar. Uppväxande gran samt även ädelgran som är några decennier gamla håller successivt på att göra tallbeståndet alltmer skuggigt, vilket missgynnar arter knutna till solbelysta glesa tallskogar. Beståndet har plockhuggits för ett antal decennier sedan vilket inslag av gamla stubbar vittnar om. Inslaget av död ved är sparsamt. Grövre talltorrakor eller lågor saknas förutom en gammal tall som nyligen dött och bildat en låga och en högstubbe. Genom beståndet går en stig (karaktär naturstig). En stig går också parallellt med bilvägen. Tallskogen är registrerad som en nyckelbiotop av typen sandbarrskog och inventerades 2002 av Skogsstyrelsen. Tallskogen uppfyller inte kriterierna för Natura naturtypen sandbarrskog. Skälen är att det är ett påtagligt inslag av den ej inhemska trädarten ädelgran samt att jordarten är morän. I norra delen mättes ett värdeelement in, ett kärr med öppen vattensamling (se bild ovan). Kärret är litet och i det växer vide, omgivet av ung tall och björk. Gränsar till gammal tallskog i söder. Vattendjupet i kärret är ca 2 dm djupt. Botten är täckt med lövförna och vitmossa. Ganska skuggigt. Ytterligare ett fältbesök gjordes 16 april för att eftersöka groddjurslek. Inga groddjur eller romklumpar fanns. En särskild inmätning av gamla tallar gjordes i en zon längs Rotebroleden. Träden är värdelement. Inmätningen gjordes inte i hela objektet eftersom det var så många träd. Se karta 2. Flera biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald finns närvarande i det avgränsade naturvärdesobjektet men enstaka biotopkvaliteter som kan förväntas i biotopen saknas eller hade kunnat förekomma i större omfattning. Det finns allmänt med gamla tallar och det finns flerskiktning med tallföryngring. Det saknas död ved och 6

7 förutsättningarna för solbelysning av tallar bedöms inte som goda. Värdena för skogsfåglar minskar på grund av bullerstörning från väg. Naturvårdsarter Tallticka återfanns på tre tallar, varav en ticka satt på en tall som fallit och därmed höll tickan på att dö. Ett av fynden satt på en tall i det objekt som avgränsats som ett eget naturvärdesobjekt, se Område 2 nedan. Tallticka är rödlistad, kategori nära hotad (NT). En tall i kanten av skogen mot vägen som var solbelyst, hade ev. ett begynnande angrepp av reliktbock. Det var inte möjligt att säkerställa artuppgiften då det inte fanns några kläckhål utan bara några fläckar med den karaktäristiska färgningen på barken. Naturvärdesklass Påtagligt naturvärde Skogen uppfyller eventuellt kriteriet för Natura 2000-naturtypen västlig taiga, men Naturvårdsverkets dokument Art och naturtypsvisa vägledning, västlig taiga ger inte tillräcklig vägledning för att avgöra det. Skötselförslag Röj bort ädelgran och gran och säkerställ att de gamla tallarna är solbelysta. Naturvärdesobjekt 2. Mindre tallskogsparti norr om Rotebroleden i anslutning till större gammal tallskog Beskrivning 7

8 Området är egentligen en del av den större tallskogen (naturvärdesobjekt 1) som beskrivits ovan. Denna del avgränsades då den tydligt hade förhöjda naturvärden. Objektet utgörs av ett parti med barrnaturskog: ca 10 senväxta tallar, en grov talltorraka med bohål av spillkråka, en nybildad grov talltorraka och en murken tallåga. I norra delen finns en vät med klibbal på sockel, klena alar, yngre gran och björk. Den torkar sannolikt ut på sommaren. Ett fuktstråk går från väten söderut fram till bilvägen. Naturvärdesobjektet är känsligt för störningar i hydrologin samt är bullerstört från vägen. Några plantor av klotpyrola (fertil planta hittades). Arten är ingen naturvårdsart, men är en art som kan påträffas i gamla barrskogar och inte är så vanlig i södra Uppland. På tallågan växte en vit resipunat ticka som inte artbestämts. Det är antagligen timmerticka, vilket inte är en naturvårdsart utan en karaktärsart på tallågor. De biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald som kan förväntas förekomma i biotopen finns i stor omfattning och med uppenbart god kvalitet. Området som avgränsats är litet, men i förhållande till ytan är inslagen av gamla träd, död ved i en sådan mängd att det är mycket högt biotopvärde. Det avgränsade objektet ligger i anslutning till gammal tallskog med naturvärden och i ett landskap med hög andel äldre barrskog. Skogen uppfyller kriteriet för Natura 2000-naturtypen västlig taiga. Naturvårdsart Tallticka (ett exemplar). Tallticka är rödlistad, kategori nära hotad (NT). Naturvärdesklass Högt naturvärde Naturvärdesobjekt 3. Skogbeväxt kärr söder om Rotebroleden 8

9 Beskrivning Skogsbeväxt kärr med vitmossor, grenrör och veketåg. Trädskiktet består av årig björk, tall och gran samt enstaka äldre granar och tallar. Det är gott om lövsly, tall och uppväxande gran. Inväxten av gran visar att det antagligen finns en hydrologisk påverkan på våtmarken vilket möjliggör etablering av gran, en trädart som är känslig för syrebrist. Stubbar från äldre avverkning är spridd i kärret. Gränsen mot fastmarkskogen är mycket diffus och kärret är ungefärligen avgränsat. Kärret bedöms ha vissa biotopvärden. Vissa ekologiska förutsättningar för biologisk mångfald finns närvarande. Många av de ekologiska förutsättningar som kan förväntas i biotopen saknas eller förekommer inte i tillräcklig kvalitet eller mängd. Värden knutna till trädskikt saknas och värden knutna till öppen myr saknas. Biotopvärdet utgörs av bara det faktum att området är utgörs av myrmark. Naturvårdsarter Inga funna naturvårdsarter. Naturvärdesklass Visst naturvärde Naturvärdesobjekt 4. Barrskog söder om Rotebroleden Beskrivning Barrskog med gran, tall och björk. De främmande trädslagen ädelgran och lärk har etablerats i beståndet. Barrskogen utgörs av en äldre skärmställning som lämnats efter skogsavverkning för ett antal decennier sedan. Kronskiktet är ojämnt. Det finns mycket täta partier med uppväxande barrträd där fältskikt saknas helt på grund av ljusbrist. Det 9

10 finns också mycket glesa partier och luckor. Båda unga och gamla träd finns vilket medför en flerskiktning som skapats av tidigare urhuggning och att fröträd lämnats kvar. Mängden död ved är sparsam och kontinuitet av död ved saknas. En del nyskapad död ved finns. Fältskiktet utgörs av smalbladiga gräs och blåbär. Ett litet bestånd av skavfräken växer där bäcken möter motorvägen. I Upplands flora (Lena Jonsell, 2010) anges att skavfräken är i landskapets sydvästra hälft. Arten växer på sandiga och leriga marker i bl.a. fuktiga skogar. Vid fältbesöket var det gott om födosökande mesar. De mer ovanliga barrskogsmesarna tofsmes och svartmes påträffades, tillsammans med vanliga arter som talgoxe och blåmes. Kungsfågel var också vanlig i området. Skogen bedöms kunna utgöra häckningsbiotop för dessa fåglar. Delen närmast Rotebroleden är dock bullerstört vilket sänker kvaliteten som häckningsbiotop för fågel i den delen. Marken utgörs av sand, isälvsavlagring. Block saknas helt. På några få ställen finns små sandblottor. Grundvattnet är på många ställen ytligt. Några diken påträffades, vilket visar på försök att markavvattna skogen. Barrskog på sandisälvsavlagringar är betydligt ovanligare än barrskog på moränmark. I området finns ett småvatten, inmätt som värdeelement. Småvatten (ca 35 x 12 m) i sandigt sediment. Vattensamlingen var vid inventeringstillfället ca 0,5 m djupt. På botten växte krypven. Vattensamlingen är solbelyst och värms upp tidigt på våren, vilket är gynnsamt för reproduktion av insekter. Runt vattensamlingen finns skog med glest trädskikt. Stranden är fri från träd och buskar förutom en videbuske. Vattnet bedömdes ha potential för groddjurslek. Därför gjordes ett återbesök 17 april men inga groddjur eller romklumpar kunde konstateras. Runt vattnet finns inga tydliga lämpliga övervintrings- 10

11 platser för groddjur (block och rishögar är det ont om). Troligen saknas groddjur i området. Någon annan vattenfauna har inte undersökts. Skogen fortsätter utanför inventeringsområdet och naturvärdesobjektet är sannolikt större än det avgränsade. Enstaka biotopkvaliteter med positiv betydelse för biologisk mångfald finns närvarande i det avgränsade naturvärdesobjektet men många av de biotopkvaliteter som kan förväntas i biotopen saknas eller förekommer inte i tillräcklig kvalitet eller mängd. Det finns en luckig trädstruktur uppkommen efter en slags plockhuggning, äldre tallar och granar (men inga riktigt gamla överståndare), död ved men i små mängder, enstaka sandblottor, enstaka småvatten. Naturvårdsarter Det finns inga fastställda listor på naturvårdsarter av fåglar. Min bedömning är att svartmes och tofsmes kan användas som naturvårdsarter och att de signalerar större sammanhängande barrskogar med flerskiktning och inslag av hålträd. Svartmes. Svartmes bor i naturliga trädhål eller holkar. Den är knuten till flerskiktad barrskog. Den äter insekter och frön i barrträd. Antalet svartmesar har halverats under de senaste decennierna (källa: Sveriges ornitologiska förening, Fågelvännen nr ). Arten är vald som indikatorart för skog i uppföljning av populationstrender för fågelarter i Sverige (Rapport 5813, Naturvårdsverket). Tofsmes. Tofsmes är knuten till flerskiktad barrskog och är hålbyggande art. Tofsmesen föredrar gammal barrskog, särskilt talldominerad skog men man kan hitta den i flera typer av barrblandskog men sällan i rena granbestånd. Skogens struktur spelar betydande roll för om tofsmes förekommer eller inte. Flerskiktat och rikt busk- och trädskikt med visst inslag av lövträd är gynnsamt liksom fuktstråk. Förekomst av död ved är en mycket viktig faktor för såväl bobygge som födosök. (Svensson, S., Svensson, M., och Tjernberg, M Svensk Fågelatlas). Populationstrenden för tofsmes är mer positiv än för svartmes och talltita. Naturvärdesklass Påtagligt naturvärde 11

12 Naturvärdesobjekt 5. Vattendrag söder om Rotebroleden Beskrivning Genom barrskogen i naturvärdesobjekt 4 flyter en bäck. I stora delar har den karaktär av dike, kan vara uträtad bäck. Det finns partier som har karaktär av naturlig bäck. På en plats (sydöst om småvattnet i naturvärdesobjekt 4) finns ett litet fall och en sträcka med mer strömmande vatten. Den grusiga bottnen och stenar kunde tydligt ses där. Ältranunkel var spridd på kanter och botten. Ingen närmare undersökning av vattendraget, avseende artinnehåll eller bottenkaraktär gjordes. Tidpunkten för inventeringen var inte heller rätt för att eftersöka arter knutna till vattendrag. 12

13 Vissa biotopvärden finns och det motiveras av bara det faktum att det avgränsade objektet är ett rinnande vatten som inte är kraftigt påverkat. Naturvårdsarter Inga funna naturvårdsarter. Naturvärdesklass Visst naturvärde. Preliminär klassning. 13

14 Bilaga kartor Naturvärdesinventering enligt remissversion ftss (vissa modifieringar) Rotebroleden Kärr med småvatten 1 2 Småvatten Värdeelement Naturvardesobjekt NVKLASS högsta högt påtagligt visst Kartproduktion Inventeringsområdet Detaljplansomr Meters Karta 1. Inventeringsområde och naturvärdesobjekt. Även kommunens utredningsområde visas. 3 Kärr tallticka 2 klotpyrolatallticka tallticka 1 reliktbockangrepp, ev. begynnande angrepp Naturvärdesinventering enligt remissversion ftss Nyckelbiotop Skogsstyrlsen Inmätning gammal tall Område inmätning gamla tallar Kartproduktion Arbetsmaterial PunktArter Naturvardesobjekt Naturvärdesklass högt påtagligt Karta 2. Detaljkarta som visar inventeringsresultat för den av skogsstyrelsen avgränsade nyckelbiotopen. 14