Utvärdering av Knutbyprojektet Genrebaserad undervisning i en F 6-skola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utvärdering av Knutbyprojektet Genrebaserad undervisning i en F 6-skola"

Transkript

1 Utvärdering av Knutbyprojektet Genrebaserad undervisning i en F 6-skola

2 Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad 2009 Produktion Utbildningsförvaltningens kommunikationsgrupp Redaktion Margareta Oscarsson, expertlärare i matematik, utbildningsförvaltningen (översättning), Katarina Kjellström och Gunilla Olofsson, universitetslektorer, Prim-gruppen, Stockholms universitet (sakgranskning) Original Mathematics inside the black box Assessment for learning in the mathematics classroom, av Jeremy Hodgen och Dylan Wiliam (GL Assessment 2006) Grafisk form Martin Trokenheim Foto Alla foton Björn Tesch förutom; Yanan Li (s. 30), Ingram image library (omslagets baksida nederst), stock.xchng (omslagets framsida och s. 29) Tryck Ljungbergs Tryckeri AB, Tryckt på miljövänligt papper Upplaga exemplar Utgiven av utbildningsförvaltningen, Stockholms stad 2011 Produktion Utbildningsförvaltningens kommunikationsgrupp Författare Eija Kuyumcu Grafisk form Martin Trokenheim Foto Personalen på Knutbyskolan

3 Utvärdering av Knutbyprojektet Genrebaserad undervisning i en F 6-skola Av Eija Kuyumcu

4

5 Innehåll Utvärdering av Knutbyprojektet Genrebaserad undervisning i en F 6-skola Appendix System av genrer i skolans textvärld Berättande genre Beskrivande genre Återgivande genre Instruerande genre Argumenterande genre Tema dinosaurier Enkätundersökning och intervjufrågor för lärare Elevernas reflektioner

6

7 Utvärdering av Knutbyprojektet Genrebaserad undervisning i en F 6-skola

8

9 Innehåll Innehåll... 1 Förord Inledning Syftet med utvärderingen Utvärderingens teoretiska ram Pedagogiska influenser från olika disciplinära fält Vygotskys sociokulturella teori Genreteori Undervisningsmodellen för genrebaserad undervisning Skillnaden mellan den implicita och explicita skrivundervisningen Utvärderingens genomförande Metod för utvärderingen Genreanalys av elevtexter Beskrivning av utvärderingskontexten: Knutbyskolan Varför genrebaserad undervisning? Projektet växer fram Projektets målsättning och förväntningar Projektledarens roll Planering av genrebaserad undervisning för hösten Beskrivning av projektorganisationen Skolledningens roll i projektet Exempel på planeringsmöte i Pedagogisk utvecklingsgrupp (PUG) Ett exempel på handledning i Pedagogiskt forum Utvärderarens kommentarer på projektorganisationen Redovisning av implementeringen av olika textgenrer Undervisning i genrefamiljen berättelser Kortskrivning som avstamp för implementeringen Genrekaraktäristik för observation Exempel på ögonblickstexter från olika skolår Lärarnas synpunkter på uppgiften Mitt ögonblick vid ett pedagogiskt forum i en arbetsenhet Utvärderarens kommentarer på kortskrivandet Mitt ögonblick Implementering av berättelser Genrekaraktäristik för berättelser (sagor) Skapa förförståelse och bygga upp kunskap om ämnesfältet Dekonstruera saga och skapa textförebilder Skapa gemensamma klassagor Exempeltext 7, gemensam klasstext år 2: Exempeltext 8, gemensam klasstext år Exempeltext 9, en gemensam saga i en förskoleklass Exempeltext 10, en gemensam saga i år 1: Elevernas individuella sagor Exempeltext 13, en individuell saga i en förskoleklass Exempeltext 14, en individuell saga i en förskoleklass Exempeltext 15, en individuell saga, skolår 2: Exempeltext 16, en individuell saga, skolår

10 Exempeltext 17, en individuell fabel, år Exempeltext 18, en individuell fabel, år Utvärderarens kommentarer på implementeringen av berättelser Arbetet med den beskrivande genren Genrekaraktäristik för beskrivande informationsrapport Exempel på elevernas beskrivande informationsrapporter och genreanalys Exempeltext 27, beskrivande informationsrapport, år Exempeltext 28, beskrivande informationsrapport, år Exempeltext 29, beskrivande informationsrapport, år Exempeltext 30, beskrivande informationsrapport, år Exempeltext 31, beskrivande informationsrapport, år Utvärderarens kommentarer på den beskrivande informationsrapporten Arbetet med den personligt återgivande genren Projektledarens anvisningar för genomgången av den personligt återgivande texten Exempel på elevernas egna personligt återgivande texter Exempeltext 19, personligt återgivande genre, år Exempeltext 20, personligt återgivande genre, år Exempeltext 21, personligt återgivande genre, år Exempeltext 22, personligt återgivande genre, år Exempeltext 23, personligt återgivande genre, år Autobiografiskt återgivande genre Exempeltext 24, självbiografi, år Exempeltext 25, självbiografi, år Utdrag ur exempeltext 26, självbiografi, år Utvärderarens kommentarer på implementeringen av den återgivande genrefamiljen Instruerande genre Arbetet med den argumenterande genren Exempel på argumenterande elevtexter Exempeltext 32, argumenterande genre, år Exempeltext 33, argumenterande genre, år Exempeltext 34, argumenterande genre, år Exempeltext 35, argumenterande genre, skolår Exempeltext 36, argumenterande genre, skolår Utvärderarens kommentarer på arbetet med den argumenterande genren Tema dinosaurier ett exempel på undervisning enligt cirkelmodellen för undervisning och lärande i skolår Att bygga upp kunskap om dinosaurier Studera dinosaurietexter för att få textförebilder för eget skrivande Gemensam klasstext om en dinosaurieart Elevernas individuella texter om sina dinosaurier Exempeltext 37, beskrivande informationsrapport, år Exempel på utbyggda nominalgrupper: Exempeltext 38, beskrivande informationsrapport, år Exempel på nominalgrupper Exempeltext 39, beskrivande informationsrapport, år Exempel på nominalgrupper: Exempeltext 40, beskrivande informationsrapport, år

11 11.5. Öppet hus som avslutning för dinosaurietemat Utvärderarens kommentarer på dinosaurietemat Transitivitetsanalys av elevtexter ett verktyg i den specialpedagogiska undervisningen Utvärderarens kommentarer på transitivitetsanalys Resultat av nationella prov under år Redovisning av enkätundersökningen Beskrivning av enkäten och frågorna Redovisning av lärarnas ställningstaganden Projektets förutsättningar Projektets förankring i skolan Lärarnas förkunskaper i genrepedagogisk undervisning Handledning Lärarnas pedagogiska grundsyn och attityd till implementeringen Engagemang Resultat för elever och lärare Projektets framtida roll Skolans klimat Projektets forskningsanknytning Sammanfattande kommentarer på enkätundersökningen Intervjuer med lärare Genrer och temaområden som olika klasser arbetat med Effekter av genrepedagogisk undervisning Positiva effekter av genrepedagogisk undervisning Svårigheter med eller nackdelar av genrepedagogisk undervisning Jämförelse mellan lärarens tidigare undervisningssätt och genrepedagogik samt val av undervisningssätt i framtiden Exempel på lärarens stöttning av elever Exempel på muntliga och talspråkiga aktiviteter som en väg till det skriftspråkliga och ämnesspecifika språket Exempel på tillämpning av cirkeln för undervisning och lärande Elevernas medvetenhet om texternas övergripande struktur Den lexikogrammatiska delen av elevernas genremedvetenhet Faktorer för framgångsrik undervisning av andraspråkselever Lärarens drivkraft oh motivation för att arbeta i en skola med flerspråkiga elever Övriga synpunkter Utvärderarens kommentarer Sammanfattande diskussion Reflektion över utvärderingssättet Reflektion över projektorganisation Implementering av den genrepedagogiska undervisningsmodellen Genreanalys av elevtexter som en indikation på undervisningens resultat Lärarnas attityder och uppfattningar av projektet och dess effekter Lärarnas upplevelser av implementeringen och dess effekter på elevernas lärande Avslutande diskussion Slutsatser Referensförteckning

12 Förord Denna rapport är ett resultat av en utvärdering som gjorts av Knutbyskolans implementering av genrebaserad skrivundervisning som infördes hösten 2007 under namnet Knutbyprojektet. I utvärderingen har avsevärd tid ägnats åt klassrumsobservationer för att iaktta hur undervisningen bedrivits i olika klasser, skolår och ämnen, med utgångspunkt från de textgenrer som eleverna fått undervisning i. Elevtexter har samlats in och analyserats för att iaktta vilka spår den genrebaserade undervisningen har lämnat i dessa. Lärarna har redogjort för sina tankar om och upplevelser av den införda undervisningsmodellen, dels genom att svara på en enkät, dels genom djupintervjuer med ett antal lärare, projektledaren och en skolledare. Resultaten av elevernas nationella prov i skolår 5 har jämförts med motsvarande resultat under tidigare år. Elever i en del klasser har också utvärderat det genrebaserade arbetet i klassrummet och exempel på sådana elevröster ges i appendix. De observationer som beskrivits i rapporten strävar efter att ge ett inifrånperspektiv av undervisningen, det vill säga att förmedla de involverades elevernas, lärarnas och skolledningens uppfattningar och värderingar av projektet, vilka även kommenteras av utvärderaren. Rapporten inleds med en kort redogörelse för teorin bakom genrepedagogiken och den pedagogiska undervisningsmodellen (cirkelmodellen för undervisning och lärande) så som den utvecklades i Australien så att läsare som inte är insatta i denna pedagogik ska kunna ta del av innehållet med behållning. Rapporten förklarar därmed vad genrepedagogisk skrivundervisning innebär och hur den skiljer sig från annan typ av skrivundervisning. Därefter övergår rapporten till att redogöra för de iakttagelser och resultat som utvärderingen ledde fram till. Det är värdefullt att pedagogisk verksamhet belyses, utvärderas och blir dokumenterad, inte minst när det gäller det nydanande arbete som påbörjats i en mångkulturell skola som Knutbyskolan i Rinkeby i Stockholm. Detta kan leda till vidareutveckling av undervisningen i flera skolor. Den målgrupp som utvärderingsrapporten vänder sig till är framför allt lärare och skolledare, men naturligtvis även övriga intresserade. Jag tackar eleverna, pedagogerna, skolledningen och projektledaren för ett givande samarbete. Min förhoppning är att Knutbyskolans erfarenheter med genrepedagogik ska komma många andra till del och utgöra en inspiration för det fortsatta arbetet med att utveckla språk- och kunskapsutvecklande undervisningsformer för alla elever. Ett stort tack riktas även till mina kollegor på Språkforskningsinstitutet vid utbildningsförvaltningen, som läst igenom och gett kommentarer på tidigare versioner av denna rapport Stockholm den 30 mars 2011 Eija Kuyumcu Språkforskningsinstitutet Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad 4

13 Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka. Albert Einstein 5

14 Implementering av genrepedagogisk undervisning i Knutbyskolan, Stockholm En utvärdering 1. Inledning Föreliggande rapport är en utvärdering av hur genrepedagogik (eller genrebaserad undervisning som den också benämns) 1 har implementerats på Knutbyskolan i Stockholm. Utvärderingen startade den 3 september 2007 och avslutades den 30 april 2008 och har bedrivits på halvtid. Den genrepedagogiska modellen har tilllämpats sedan höstterminen 2007 i hela Knutbyskolans undervisning från förskoleklass till skolår 6 och även i olika aktiviteter inom fritidsverksamheten. Denna modell har sitt ursprung i den australiska utbildningskontexten där den har tillämpats på skrivundervisningen sedan 1980-talet på olika utbildningsnivåer. Den har utvecklats i samarbete mellan lingvister och pedagoger i olika forskningsprojekt om skrivandet i skolan och om elevernas skrivuppgifter i olika skolämnen (Martin & Rose, 2008). Syftet med genrepedagogik är att göra skolans undervisningsspråk tillgängligt för alla elever, oavsett modersmål eller socioekonomisk bakgrund. Den är med andra ord särskilt användbar när man undervisar elever som har ett annat förstaspråk än skolans undervisningsspråk, exempelvis elever med invandrarbakgrund eller elever från nationella minoriteter (Cope & Kalantzis, 1993). Den genrebaserade pedagogiken har fokus på elevernas språk- och skrivutveckling och kännetecknas av att den integrerar den muntliga språkutvecklingen (att lyssna och tala) med den skriftliga (att läsa och skriva) i alla skolämnen (se vidare Gibbons, 2006:66; 2010). Den integrerar även språk- och ämnesundervisning så att alla lärare även har en roll som språklärare i sina ämnen. Utgångspunkten för teorin bakom genrepedagogiken är att språkanvändningen i skolan, både när det gäller läromedel och interaktion mellan lärare och elever i klassrummet, tenderar attill exempelkludera vissa elever från den språkliga och diskursiva gemenskapen, särskilt elever från traditionellt marginaliserade miljöer som ofta befinner sig i riskzonen för sämre skolresultat. Ett annat, internationellt känt faktum om skolprestationer är att elever från medelklass oftast klarar sin skolgång bättre än elever från mindre gynnsamma socioekonomiska miljöer (Bernstein, 1971, 1975, 1990, 2000). Detta kan ha olika orsaker och kan bland annat förklaras med dels det stöd som medelklassföräldrar ofta kan ge sina barn, dels med det faktum att skolan i många avseenden återspeglar medelklassens normer och värderingar samt reproducerar den kunskap som värderas högt av medelklassen (Bernstein, 1971, 1975; Cope & Kalantzis, 1993). Genrepedagogik syftar med andra ord till att alla elever, oavsett socioekonomisk eller etnisk bakgrund, ska ha tillgång till en jämlik utbildning genom att skolans osynliga pedagogik görs synlig för alla elever (Bernstein, 1990; Christie & Misson, 1998). Genrepedagogiken tar itu med denna uppgift genom att bistå elever med explicit undervisning som integrerar litteracitet och kunskapsutveckling i skolans olika 1 Se beskrivning på s.13. 6

15 ämnen. Explicit undervisning innebär bland annat att den övergripande textstrukturen i läromedelstexter görs synlig för eleverna. Därmed blir de medvetna om hur informationen är organiserad i texten, bland annat mönster för introduktionen av ämnet, mönster för presentation av fakta och mönster för textens avslutning. Sådan information paketeras på olika sätt i olika genrer och varierar med textens syfte. Det är skillnad på om textens avsikt är att berätta en historia, återge episoderna i en fiktiv eller upplevd händelse, ge instruktioner till hur något ska göras, beskriva hur ett fenomen är, förklara hur en företeelse uppstår eller fungerar eller argumentera för en åsikt, alternativt diskutera en sakfråga från olika perspektiv. Dessa olika skrivsyften är också utgångspunkten för de sex genrefamiljer2 som australiska genreforskare och pedagoger i den första generationen forskare upptäckte i sina studier om skolans skrivuppgifter i slutet på 1980-talet (se vidare i Cope & Kalantzis, 1993; Callaghan, Knapp & Noble, 1993: Gibbons, 2006, 2010; Holmberg, 2006). Inom varje genrefamilj finns det dessutom flera familjemedlemmar, det vill säga genrer som hör till familjen men som har en egen karaktäristik inom typologin av en viss genrefamilj (se System av genrer i bilaga 1). Dessutom förekommer det texter som kan bestå av en kombination av flera genrer. I detta fall benämns de som makrogenrer eller multigeneriska genrer (även hybridgenrer) (Government of South Australia, 2004a:38) Syftet med utvärderingen Denna utvärderingsrapport har huvudsakligen två syften. Det ena är att göra en bedömning av Knutbyprojektet, nämligen vilka effekter det haft på utvecklingen av elevernas genremedvetenhet och diskurskompetens under utvärderingsperioden. I detta syfte gör utvärderaren 3 en överblick över de elevtexter som har skrivits under utvärderingsperioden och väljer ett antal exempel från varje genre för att analysera dem närmare. Texterna har valts ut relativt slumpmässigt och representerar både goda och mindre lyckade elevtexter. Flera exempeltexter ges också på varje genre för att belysa den individuella variationen mellan eleverna. I analysen försöker utvärderaren spåra utveckling i de språkliga resurser som eleverna har och hur väl de lyckats med uppgiften utifrån ett genreanalytiskt perspektiv. Aspekter som kan analyseras är till exempel om elevens val av genre är lämplig för skrivsyftet, om de nödvändiga delarna (genrestegen) finns med i texten och om eleven har tillräckliga språkliga och grammatiska resurser för ämnet och skrivuppgiften. I detta sammanhang diskuteras även resultaten på nationella prov i ämnet svenska för eleverna i skolår 5 för att kunna jämföra med resultaten från föregående år. Detta är viktigt med hänsyn till att elevtexter som är skrivna före projektets start saknas. Det andra syftet är att beskriva implementeringen av Knutbyprojektet, det vill säga hur det genrepedagogiska arbetssättet tillämpas i skolans undervisning i olika skolår och i olika ämnen. Utvärderaren återger därför glimtar ur de klassrumsobservationer som gjorts i de olika klassrummen. Utvärderingen redogör också för de åsikter som lärarna gett uttryck för angående projek- 2 Basgenre är en motsvarande term som introducerats av Holmberg, Andra termer i den engelska litteraturen för motsvarande begrepp är key genres (Macken-Horarik, 1998:82) eller elemental genres (Burns, 2008). 3 Utvärderaren avser rapportens författare som också i vissa fall benämns som jag eller intervjuaren. 7

16 tet. Dessa har samlats in genom djupintervjuer bland ett antal lärare och en enkät till samtliga lärare i skolan. Dessutom kan man se utvärderingen som ett sätt att belysa tillämpbarheten av den genrebaserade undervisningen i en F-6-skola, särskilt med tanke på att det också finns en del kritik mot modellen bland en del forskare (bland andra Watkins, 1999; Ivanič, 2004, Hertzberg, 2006; Liberg, 2009). Denna kritik kan till syvende och sist bottna i den teoretiska synen på skrivandets natur (jämför till exempel processinriktade, interaktiva och socialkonstruktivistiska teorier, till exempel i Johns, 1990). Å ena sidan finns det forskning som betraktar skrivandet som en individuell, mental aktivitet som äger rum i skribentens hjärna utan påverkan av textuella förebilder. Skribenten uppmanas ofta att skriva med egna ord och på samma sätt som man talar. Å andra sidan finns det forskning som betraktar skrivandet som en social aktivitet som skribenterna socialiseras till genom att möta skriftliga förebilder i olika sammanhang för att sedan utnyttja dessa för sitt eget skrivande. I så fall fokuserar undervisningen bland annat på hur texterna är konstruerade, vilken kunskap och information som de ger, vilka ämnesrelaterade ord och uttryck som de använder, hur orden skrivs och så vidare. 2. Utvärderingens teoretiska ram 2.1. Pedagogiska influenser från olika disciplinära fält Den undervisningsmodell som Knutbyprojektet implementerade i skolan och som utvärderas i denna rapport presenteras i huvuddrag i detta avsnitt. Undervisningssättet kallas växelvis för genrebaserad undervisning, genrepedagogik, cirkelmodellen för undervisning och lärande 4 samt explicit undervisning i olika sammanhang. Den har influerats av en rad forskare inom olika discipliner, av vilka kan nämnas den brittisk/australiska lingvisten Michael Halliday, den brittiska sociologen Basil Bernstein, den ryska psykologen Lev Vygotsky och den amerikanska utbildningspsykologen Jerome Bruner. Hallidays bidrag till utvecklingen av den genrebaserade undervisningsmodellen består bland annat av hans forskning kring Systemisk funktionell lingvistik (Halliday, 1994) och intresse för språkanvändning i skolans läroplansämnen. Ett stort antal teoretiker, bland andra Martin och Rose (2008) har fört denna forskningsinriktning vidare. Bernsteins tankar kommer bland annat till uttryck i hans kritik mot vad han kallar för osynlig pedagogik i skolans undervisning. Han förordar i stället en synlig pedagogik som bland annat klart identifierar området för elevernas lärande och som kontinuerligt utvärderar deras resultat (Bernstein, 1990:73; Christie, 2007). Den synliga pedagogiken förordar också en lärarroll som premierar interaktion och samarbete, såväl mellan läraren och klassen som mellan eleverna. Läraren har med andra ord en mer aktiv roll i lärandeprocessen än vad som är fallet i den så kallade progressiva undervisningsmodellen, där lärarrollen ofta har likhetstecken med handledaren. 4 Cykeln för undervisning och lärande är en motsvarande term hos Hedeboe och Polias (2008:15). 8

17 2.2. Vygotskys sociokulturella teori Den pedagogiska grundsynen i genrebaserad undervisning har sin grund i Vygotskys arbete (1934/1978) som förts vidare och utvecklats av Bruner och hans kollegor (1986). Vygotskys syn på inlärningen av färdigheter och kunskaper består av två olika utvecklingsnivåer, nämligen nivån som eleven behärskar självständigt och nivån som utgör elevens potentiella behärskning (Feez, 2002). Den senare kan uppnås i social interaktion och samarbete (gemensam konstruktion) tillsammans med mer kunniga och kapabla personer, exempelvis lärare, föräldrar och mer försigkomna kamrater. Glappet mellan dessa två nivåer nämns som zonen för närmaste utveckling 5 (Vygotsky, 1934/1978; 1986:186-7). Enligt detta synsätt äger verkligt lärande rum när lärare (eller andra vuxna eller kamrater) stöttar elevernas språk- och kunskapsutveckling i zonen för närmaste utveckling så att de uppnår den potentiella behärskningen. Vygotsky poängterar också vikten av språklig dialog mellan lärare och elever i undervisningsprocessen. Bruner (1986:74) har fört vidare termen scaffolding (efter Vygotsky) för att beskriva lärarens roll i detta samarbete. Termen har översatts till svenska som stöttning (Gibbons, 2005, 2006). Denna stöttning har liknats vid det ofta omedvetna sättet som föräldrar hjälper sina barn i deras språkutveckling genom att tolka deras yttranden, komplettera dem med fullständiga satser och erbjuda mönster för barnet att härma i dess sociala verklighet (Painter, 2009; Halliday, 1980). SFL har inkluderat det vygotskyanska begreppet zonen för närmaste utveckling i sin språkutvecklingsteori och använder sig även av det relaterade begreppet stöttning (Bruner, 1986). En viktig aspekt i barnets språkutveckling är dess förflyttning från de dialogiska till de monologiska konstruktionerna i interaktionen. Till en början hjälper de vuxnas frågor barnet att uppnå en mer utvecklad version av sitt yttrande än vad det skulle ha kunnat framföra på egen hand. Painter (1986, 1989) ger ytterligare exempel på en gemensam konstruktion av en berättelse mellan modern och barnet, där moderns bidrag hjälper till att komma ihåg, sätta händelserna i rätt ordning, ge grammatiska formuleringar till de gemensamma minnebilderna och erfarenheterna och inkludera värderande kommentarer på dessa. På samma sätt som föräldrar och andra vuxna kan stötta barnen att berätta om personliga erfarenheter kan de också guida dem att utveckla språkliga resurser för att ställa frågor, vägra att göra något, utveckla sina argument och lära sig prioritera skriftlig kunskap i stället för den omedelbart observerbara (Painter, 2009:96). Ett vida använt citat av Vygotsky (1986:188) vad barnet kan göra i samarbete idag kan det göra på egen hand i morgon har visat sig stämma i otaliga fallstudier som genomförts om stöttande interaktioner i olika konstellationer (Painter, 2009:97). Detta beror på att barnet deltar i en dialogisk interaktion med en vuxen där mening skapas gemensamt och bidrar indirekt till att synliggöra den vuxnas språkliga bidrag för barnet. Denna interaktion tar fasta på såväl barnets uttryck under utveckling som den vuxnas utvecklade uttryck, vilket kan skapa en zon som är snäppet över barnets egen produktiva förmåga. I den genrepedagogiska undervisningsmodellen används stöttning medvetet i olika faser under cirkeln för undervisning och lärande. Det kan gälla textens syfte (val av rätt genre), övergripande struktur, grammatiska företeelser, ordval, stavning med mera (se exempel på lärarens stöttning i kapitel 15.4.). 5 Den engelska termen är The proximal zone of development. 9

18 I följande figur illustreras hur stöttning och zonen för närmaste utveckling samverkar i lärandeprocessen: Stöttning Elevens självständiga behärskning utan stöttning från läraren Elevens utveckling Potentiell behärskning Minskad stöttning från läraren när elevens självständiga behärskning ökar Zonen för närmaste utveckling Omfattande hjälp från läraren för att stötta elevens lärande Elevens nuvarande nivå bedömd av läraren Den befintliga självständiga behärskningen Figur 1:1. Den ändrade karaktären av samarbete mellan läraren och eleven med hänsyn till elevens framsteg (figur fritt översatt och anpassad efter Feez, 2002:27) Läraren bidrar med sin stöttning, när eleven ännu inte kan och hjälper eleven genom zonen för närmaste utveckling så att eleven når sin potentiella nivå för självständigt kunnande Genreteori Den funktionella språkmodellen som utvecklades av Halliday med flera (Halliday, 1994; Halliday & Matthiessen, 2004) fördes vidare genom att begreppet genre inkluderades i Hallidays språkmodell. Genre definierades som en stegvis, målinriktad och social process (Martin & Rose, 2007:8; 2008:6). Den är stegvis, eftersom det ofta tar flera steg för att uppnå målet för den sociala processen, målinriktad, eftersom den syftar till att uppnå ett mål och därigenom få saker och ting gjorda och som social, eftersom vi interagerar socialt med varandra via genrer (Martin, Christie & Rothery, 1987:59; Martin & Rose, 2008:6). Definitionen är influerad av Labovs (1972) tidigare arbete kring berättelsestruktur samt Hasans (1973) arbete kring språklig variation (O Donnell, 2006:X). Den funktionella språkmodellen består av olika lager för språkliga funktioner. Det yttersta lagret utgörs av språkets kulturella kontext som gett upphov till de genrer som motsvarar våra kommunikativa behov. Genrerna motsvarar också våra kulturella förväntningar på hur sociala verksamheter, däribland information i vårt samhälle ska utformas för att uppnå ett särskilt syfte, till exempel för att underhålla, instruera, förklara eller övertyga. 10

19 Genrerna är stegvist organiserade i så kallade genresteg som bygger på igenkännbara och återkommande mönster för textorganisationen. Varje genre har sina specifika mönster som trots allt är flexibla i och med de faser som varje genresteg går igenom (Martin & Rose, 2008). Faserna utgörs av frivillig tilläggsinformation som berikar innehållet i ett budskap. En stor del av forskningsarbetet har sedan 1980-talet gått ut på att identifiera hur olika genrer är konstruerade, hur de förhåller sig till varandra, vilka steg och faser de består av och vilka språkliga drag som är kännetecknande för dem (se vidare i Martins och Rotherys arbete om skolans textgenrer, exempelvis 1986; Martin, 1993; Martin & Rose, 2007; 2008). Enligt den funktionella språkmodellen består det språkliga lagret, nedanför den kulturella kontexten, av situationskontext där registervariablerna för fält (ämnesområde), roll och relation samt kommunikationssätt påverkar valet av språkliga uttryckssätt i en given situationskontext. Fältet rör sig på ett språkligt kontinuum mellan ett vardagligt och ett ämnesspecifikt, tekniskt och abstrakt språkbruk, beroende på den sociala aktivitet som är i fokus. Detta kontinuum kan illustreras som i figur 1:2: allmän/vardaglig teknisk/specialiserad till exempel snurrar runt roterar Figur 1.2 Nivåer av teknikalitet i fält (anpassad efter Eggins 1994:71 och Feez, 2002:80) Roll och relation refererar till de sociala roller och relationer som de interagerande intar gentemot varandra, i tal eller skrift. I vilken roll man talar eller skriver och vilken relation man skapar med tilltänkta mottagare påverkar variabeln för roll och relation. De olika dimensionerna som styr språkliga val består av makt, kontakt och emotionellt engagemang. Dessa tre sätt att signalera roll och relation sker parallellt och varierar i termer av den relativa makt eller status som de interagerande personerna har, omfattningen av deras personliga kontakt och arten av deras emotionella engagemang med varandra (Feez, 2002). Ett kontinuum för roll och relation kan illustreras som i Figur 1:3: Makt jämlik ojämlik Kontakt frekvent tillfällig Emotionellt engagemang högt lågt Figur 1.3 Dimensioner av relation (anpassad efter Eggins 1994:64 och Feez 2002: 79) 11

20 Kommunikationssätt kan dels förknippas med olika slags kanaler för kommunikation, exempelvis telefon, fax, e-post, chat, sms, brev, radio, tv, Internet, tidning, ansikte mot ansikte, litteratur etc., dels med olika slags mönster i talad eller skriven text som kan vara mer eller mindre talspråkslik eller skriftspråkslik. Textbindningen är en del av kommunikationssättet. Hur språket varierar längs kontinuumet för kommunikationssätt beträffande olika kommunikationskanaler kan illustreras som i Figur 1.4. Kanalerna till vänster har mer omedelbar återkoppling än kanalerna till höger som har mindre omedelbar eller ingen återkoppling från motparten: Kanal ansikte mot ansikte telefon e-post fax radio roman Omedelbar återkoppling ingen återkoppling Figur1.4 Kontinuum för kommunikationssätt enligt kommunikationskanal (anpassad efter Eggins 1994:54 och Feez, 2002:75). Kommunikationssättet kan också definieras utifrån ett annat kontinuum, nämligen hur nära språket följer den sociala aktiviteten. Detta kontinuum varierar mellan motpolerna för språk som ackompanjerar en aktivitet och ett språk som har avlägsnat sig från aktiviteten i tid och rum. Språket som ingår som en del i en aktivitet är situationsbundet, medan språket som är avlägset från aktiviteten är reflekterande och måste återskapa aktiviteten språkligt för dem som inte var närvarande (Feez, 2002:75; Gibbons, 2006; Gibbons, 2005). Ett kontinuum för kommunikationssätt pendlar mellan talspråkslik, skriftspråkslik; situationsberoende och situationsoberoende språkanvändning och kan illustreras som i Figur 1.5: Språk som ackompanjerar aktivitet Spela fotboll, språket på plan och hos åskådare Direkt referat av en match i radio/ tv Kommentar till dem som inte är närvarande Sportnyheter i radio/tv Återgivning senare på dagen om händelserna i spelet Sportnyheter i dagstidning Tidningsreportage om fotbollen nästa dag Sportmagasin Reflektion av spelet i slutet av säsongen Sociologi eller social historia Essä om fotbollens roll i kulturen och samhället aktion reflektion situationsbunden situationsoberoende talspråkslik skriftspråkslik Figur 1.5 Kontinuum för kommunikationssätt från aktion till reflektion (anpassad från Egggins 1994:54; Feez, 2002:76) 12

21 Med hjälp av registervariablerna fält, roll och relation samt kommunikationssätt redogör vi för våra erfarenheter, skapar relationer med andra människor och organiserar våra yttranden i en sammanhängande och meningsfull diskurs. Dessa tre funktioner är sammanflätade och sker parallellt samtidigt som de skapar olika slags semantiska betydelser, så kallade metafunktioner som benämns som ideationella, interpersonella och textuella betydelser (Holmberg, 2010). Den ideationella metafunktionen representerar våra erfarenheter och bilder av världen, det vill säga vilka som deltar, vad som händer och under vilka omständigheter. Dessa betydelser är en reflektion av registervariabeln fält. Den interpersonella metafunktionen skapar relationer för olika syften (till exempel för att positionera och manipulera människor). Dessa betydelser är en reflektion av registervariabeln roll och relation. Den textuella metafunktionen väver samman ord och meningar till en helhet samtidigt som den organiserar en text 6 till en sammanhängande enhet. Dessa betydelser är en reflektion av registervariabeln kommunikationssätt (fritt efter Martin & Rose, 2007:7). Nedanför det semantiska och textuella lagret i den funktionella språkmodellen befinner sig den grammatiska och lexikala nivån av språket. På denna nivå kan studeras vilka grammatiska konstruktioner som kommer till uttryck och vilka lexikala resurser som används. Det innersta lagret i den funktionella språkmodellen omfattar nivån för uttal och mönster för stavning Undervisningsmodellen för genrebaserad undervisning Den genrebaserade undervisningsmodellen följer Vygotskys inlärningsteoretiska tankar och bygger på en cyklisk modell med olika faser av undervisning och lärande. 7 Vanligast är att modellen, som har fått en svensk benämning som cirkelmodellen för undervisning och lärande (Kuyumcu, 2004:583) och cykel för undervisning och lärande (Hedeboe & Polias, 2008:17), delas i fyra faser som gås igenom i tur och ordning (se exempelvis Feez, 2002:28; Gibbons, 2006:91; de Silva Joyce och Burns, 1999:125). En fas kan dock upprepas flera gånger, om läraren bedömer att eleverna inte är mogna för att flytta till nästa fas, utan behöver ytterligare fördjupning i något avseende. De olika faserna är också flexibla i det avseendet att undervisningen kan starta från den fas som läraren anser relevant för tillfället (Burns, 2008). Varje fas är utformad för att eleverna ska uppnå ett särskilt mål inom det behandlade ämnet (Jämför. modellen enligt Gibbons, 2006:91). 6 Ordet text härstammar från latin och betyder helt enkelt väv (Christie & Misson, 1998, s. 8). 7 Den ursprungliga, engelska termen är The Curriculum Cycle eller The Teaching and Learning Cycle (Callaghan & Rothery, 1988; Derewianka, 2004; Gibbons, 2002; Polias & Dare, 2006) 13

22 Cirkelmodellen för undervisning och lärande kan i all enkelhet illustreras som i Figur 2:1: 1) Bygga upp kunskap om ämnesområdet 2) Dekonstruera en modelltext Begrepp, förförståelse Genresteg, kohesion, språkliga drag Lärandeobjektet Förebild för elevernas skrivande 4) Elevens individuella text 3) Skriva en gemensam klasstext Figur 2:1. Undervisningsmodellen för genrebaserad undervisning: Cirkelmodellen för undervisning och lärande. Fas 1. Bygga upp kunskap om ämnesområdet. Här tar läraren reda på vad eleverna redan kan om ämnet och skapar förförståelse för ämnesområdet genom olika aktiviteter (till exempel genom att titta på film, tala, lyssna, anteckna, samla information och så vidare.). Relevanta begrepp och ordförråd som eleverna behöver för sin förståelse byggs upp på detta sätt. Det explicita i genrebaserad undervisning består av att ämnesområdet byggs upp mer genomgående i Fas 1 än vad som vanligen är fallet (se exempel i lärarintervjuerna i kapitel 13). Undervisningen tar också hänsyn till elevernas egna förkunskaper om ämnet vilka sedan används som utgångspunkt för vidare inlärning genom varierande muntliga och skriftliga aktiviteter (se till exempel Gibbons, 2006:45). Studiebesök, utställningar, intervjuer, konkreta föremål, bilder, böcker, Internet med mera är exempel på materiella resurser som kan användas för att utveckla elevernas kunskap om ämnesområdet. Om ämnet till exempel är Sveriges landskap byggs kunskap och ordförrådet kring geografiska termer upp. Fas 2. Studera modelltexter inom genren för att få förebilder. Eleverna läser en bra modelltext (eller flera modelltexter, till exempel om landskap) inom den undervisade genren och ämnesområdet och analyserar tillsammans med läraren hur texten byggts upp. Denna fas kallas även för modellering eller dekonstruering av texten (de Silva Joyce & Burns, 1999:125; Martin, 2006:96). Rent konkret kan man iaktta vilken information som finns i textens olika delar och hur den är organiserad genom hela texten. Det kan till exempel göras genom en övning där texten har klippts isär i olika stycken och elevernas uppgift blir att sätta ihop styckena för att få en sammanhängande text. Samma övning kan även göras med meningar 14

23 inom ett stycke eller i en kortare text som har klippts isär mening för mening. Eleverna kan också läsa flera olika texter inom det aktuella ämnesområdet inom genren (till exempel om olika landskap) för att kunna jämföra hur informationsstrukturen i dessa texter ser ut, vilka likheter och skillnader som kan finnas mellan texterna, när det gäller presenterade fakta, det använda ordförrådet och så vidare. På så sätt får eleverna förebilder för hur informationen inom den behandlade genren är organiserad. Eleverna kan också diskutera vilken information som finns att hämta i de olika delarna av texten, i de olika genrestegen. Eleverna kan också uppmärksamma vilka ord som används som sambandsord för att skapa sammanhang i texten. På den grammatiska och lexikala nivån iakttar eleverna till exempel vilken tempusform som används och vilka ord som förekommer i texten, särskilt när det gäller ämnesspecifika ord. Fas 3. Skriva en gemensam klasstext (eller flera). Under lärarens handledning skriver klassen en gemensam förebildstext inom det behandlade ämnesområdet och genren (till exempel ett nytt landskap). Detta blir en gemensam klasstext som har till syfte att utveckla elevernas skrivstrategier och diskurskompetens i den genre som är i fokus för tillfället. Det ger eleverna mallar för att se hur de själva kan skriva texter inom samma ämnesområde och genre. Här hänvisar läraren medvetet till de modelltexter som studerades i fas 2. Den gemensamma konstruktionen av klasstexten inkluderar samtal om innehållsmässiga, textuella, grammatiska och språkliga drag, vilket höjer elevernas språkliga och ämnesspecifika medvetenhet. I denna fas fungerar läraren både som ordförande och sekreterare för eleverna. På de högre stadierna kan modellen förstås anpassas till elevernas ålder och de kan arbeta i grupp eller i par. Till stor del bygger konstruktionen av förebildstexten (klasstexten) på en dialogisk interaktion och språklig förhandling mellan elever och läraren. Det är huvudsakligen lärarens uppgift att hålla i taktpinnen och orkestrera interaktionen genom att fördela ordet mellan eleverna och bekräfta de olika förslagen. Det är också läraren som förhandlar med eleverna vad som är lämpligt att börja med, vilken fortsättning som passar, vilka elevbidrag som tas upp eller modifieras. I samband med detta diskuteras även grammatiska mönster, lämpliga sambandsord och ämnesspecifikt ordförråd. Läraren stöttar textens uppbyggnad med kommentarer och frågor och visar olika slags skrivstrategier genom att själv tänka högt. Om temat är Sveriges landskap kan denna fas upprepas med en gemensam text om ett nytt landskap så att eleverna blir trygga i sin förmåga att skriva texter i den undervisade genren. Med hjälp av lärarens stöttning och de gemensamma textkonstruktionerna utvecklar eleverna sina färdigheter inom den närmaste zonen för utveckling tills de har tillräckliga kunskaper och färdigheter för att skriva självständigt inom den aktuella genren och om samma tema, det vill säga ytterligare ett nytt landskap. Fas 4. Skriva en egen text inom samma ämnesområde och genre (eller flera egna texter). Genom de tre tidigare faserna då klassen har byggt upp kunskap om ämnesområdet, studerat och dekonstruerat modelltexter inom genren och skrivit gemensamma klasstexter som förebilder har eleverna nu relevant kunskap om ämnesområdet och explicita textförebilder för sitt eget skrivande. De har därmed goda förutsättningar att skriva egna texter inom det behandlade temat inom samma genre, det vill säga ytterligare nya landskap. Cirkeln för undervisning och lä- 15

24 rande följer med andra ord Vygotskys tankar om lärandeprocessen: Vad eleverna ännu inte kan göra på egen hand, klarar de av att göra tillsammans med en lärare som stöttar dem genom den närmaste zonen för utveckling så att de uppnår sin fulla potential och kan göra uppgiften självständigt Skillnaden mellan den implicita och explicita skrivundervisningen Många delar av den genrebaserade modellen tillämpas redan i undervisningen i allmänhet, till exempel när det gäller att ta reda på elevernas förkunskaper eller bygga upp ett relevant ämnesfält. Skillnaden är dock hur mycket tid som ägnas åt detta och hur djupgående det görs. Gemensamma klasstexter skrivs i allmänhet inte systematiskt, utan eleverna får ofta börja med en skrivuppgift utan att ha fått särskilt mycket stöd och anvisningar för hur de ska gå till väga. Denna typ av skrivundervisning kallas implicit enligt de australiska genreteoretikerna och kan definieras som uppgiftsbaserad. Den utgår från en hypotes om att eleverna lär sig att skriva helt enkelt genom att skriva och sedan genom att bearbeta sina texter utifrån kommentarer från lärare och kamrater (jämför processkrivning). I den uppgiftsbaserade skrivundervisningen är det själva skrivprocessen som betraktas som väsentlig. Produkten är naturligtvis också viktig, eftersom den bedöms av läraren, men man ställer inte lika höga förväntningar på elevernas slutliga skrivprodukter som i den så kallade explicita skrivundervisningen. En annan hypotes inom den implicita skrivundervisningen är att elevernas skrivprodukter har ett samband med deras förmåga. De elever som inte lyckas särskilt väl med sina skrivuppgifter saknar helt enkelt denna skrivförmåga eller har en sämre förmåga. Denna hypotes tar inte hänsyn till att elever kan vara olika rustade till att genomföra skrivuppgifter av olika slag med tanke på vilka textförebilder de har kommit i kontakt med för sitt skrivande. Vanligtvis möter elever sådana textförebilder omedvetet genom läsning av litteratur och läromedel på egen hand. Därigenom socialiseras de implicit till hur texter i olika sammanhang kan se ut. Elever från medelklassbakgrund vars föräldrar läst många böcker för sina barn från tidig ålder är ofta bevandrade i skriftspråkliga och litterära uttryckssätt redan före skolåldern och lyckas ofta i större utsträckning i sina skrivuppgifter än elever som saknar dessa bokliga miljöer i sina hem (Rose 2010; Bernstein, 1990). Detsamma gäller för elever som självmant läser många olika slags texter, oavsett hur miljön i hemmet ser ut. Frågan är hur elever med svaga skrivfärdigheter ska kunna inkluderas i de skrivkunnigas gemenskap. I motsats till den implicita skrivundervisningen lägger den explicita, genrebaserade skrivundervisningen ner mycket arbete på att eleverna studerar textförebilder och får syn på språkanvändningen i de texter som ingår i skolans läromedel. Eleverna utvecklar en genremedvetenhet om vilken genre som är lämplig för ett visst syfte och vilka informationsmönster som genren har för de olika delarna (genresteg) samt vilka språkliga drag (till exempel ett specifikt ordförråd, begrepp, meningsbyggnad) som är karaktäristiska för texten (Martin, Wignell, Eggins & Rothery, 1988; Macken-Horarik, 1998; Cope & Kalantzis, 1993). De gemensamma klasstexterna ger ytterligare explicita förebilder för elevernas självständiga skrivande. Den explicita, genrebaserade skrivundervisningen kan därmed karaktäriseras som en textbaserad undervisning, där produkten är lika viktig som processen (Burns, 2008; Feez, 2002). 16

25 3. Utvärderingens genomförande 3.1. Metod för utvärderingen Utvärderingen genomförs enligt en etnografisk forskningstradition, som har sina rötter inom socialantropologisk forskning (se till exempel Malinowski; 1922; Mead 1943). När man tillämpar den i en skolkontext kännetecknas den bland annat av följande kriterier: avsevärd tid ägnas åt fältarbete på den undersökta skolan för att iaktta processer, bevittna vad som sker och göra fältanteckningar över iakttagelser rutinmässiga och vardagliga aspekter av undervisningen utgör en viktig källa för iakttagelserna och ett underlag för materialinsamlingen ett emiskt, inifrån-perspektiv eftersträvas genom att belysa de involverades elevernas, lärarnas och skolledningens uppfattningar, värderingar och föreställningar om projektet (jämför Denscombe, 2000: 84 85). De datainsamlingstekniker som används i denna utvärdering består av dokumentstudier, klassrumsobservationer, djupintervjuer med ett antal lärare, en enkätundersökning och en analys av elevtexter i olika genrer som samlats in under utvärderingsperioden. Klassrumsobservationerna syftar till att iaktta undervisningsprocesser och beskriva hur den genrebaserade undervisningen tillämpas. De flesta klasserna och två smågrupper med specialpedagogisk undervisning besöks under hösten 2007 och i början av vårterminen 2008 under två eller tre dagar i veckan. Undervisning i två ämnen, svenska och NO iakttas under flera lektioner för att få en djupare bild av hur cirkelmodellen för undervisning och lärande tillämpas. De observationer som beskrivs i rapporten (till exempel klassrumsundervisning och pedagogiska möten) läses och kommenteras av de berörda, dels för att fånga ett inifrån-perspektiv, dels för att försäkra sig om att utvärderaren uppfattat sakinnehållet korrekt. Djupintervjuerna med lärare och skolledning analyseras för att belysa lärarnas erfarenheter av den genrebaserade undervisningen och dess implementering i Knutbyprojektet. Genom ett frågeformulär till alla lärare i skolan görs detta även i en större skala och bearbetas sedan statistiskt. Resultaten av elevernas nationella prov i skolår 5 jämförs med motsvarande resultat under tidigare år. Elever i en del klasser utvärderade arbetet med genrer och exempel på sådana elevröster ges i appendix. Dokumentstudierna som används i utvärderingen utgörs bland annat av informationen på Knutbyskolans hemsida, projektbeskrivningen, en skriftlig anvisning för handledare och lärare skriven av projektledaren, lektionsplaneringar och andra skriftliga dokument, till exempel information riktad till föräldrar Genreanalys av elevtexter Analysen av elevtexter har till syfte att belysa hur eleverna tillägnat sig den genrebaserade skrivundervisningen och vilka effekter den haft på elevernas texter. Exempelvis analyseras hur väl eleverna når det sociala syftet för en specifik skrivuppgift genom att välja relevant genre för uppgiften. En aspekt i analysen är att se om eleven tagit med och utvecklat de nödvändiga genrestegen för den specifika genren. Vidare iakttas hur väl eleven utvecklar ämnesfältet, signalerar sin roll 17

26 och relation till läsaren och bygger upp kommunikationssättet för sin skrivuppgift. Olika slags mekanismer som binder ihop texten till en sammanhängande diskurs, observeras genom att analysera konnektiv- och referensbindning samt temaprogression, det vill säga växlingen mellan den kända och nya informationen i satserna. Analyserna av elevtexterna i skolår 5 relateras till resultaten från Nationella prov i svenska och även till lärarnas egna bedömningar, insamlade via djupintervjuer och en enkätundersökning. De språkliga nivåerna i genreanalysen kan illustreras som i figur 2:2: Den funktionella språkmodellen KULTURKONTEXT Genrer som sociala processer för att uppnå syften inom kulturen SITUATIONSKONTEXT Register som särskilda formationer av fält, roll & relation och kommunikations- FÄLT (ämnesområde eller tema; vad som pågår) sätt ROLL OCH RELATION (relationen mellan de involverade) KOMMUNIKA- TIONSSÄTT (på ett kontinuum mellan talspråk och skriftspråk) IDEATIONELL METAFUNKTION (representation av erfarenhet) Satsnivå Processtyper som ingår i aktiviteten, deltagare i dessa processer och omgivande omständigheter. Ovanför satsnivå (diskurs) Logiska relationer mellan händelser (till exempel var, när, hur, varför) INTERPERSONELL METAFUNKTION (språk för interaktion) Satsnivå Resurser för interaktion (satstyp: påstående- och frågesatser, uppmaningar, erbjudanden). Ovanför satsnivå (diskurs) Resurser för att uttrycka värderingar och skapa engagemang hos mottagare (berättelser), alternativt för att uttrycka ett objektivt och sakligt förhållningssätt (fakta). TEXTUELL META- FUNKTION (språkliga medel för text) Satsnivå Tema och Rema Ovanför satsnivå (diskurs) Språkliga medel för att skapa koherens och kohesion i text (till exempel referens- och konnektivbindning, lexikal kohesion). Figur 3:1. De språkliga nivåerna i genreanalysen av elevtexter. (Fritt efter Christie & Derewianka, 2008). 18

27 3.3. Beskrivning av utvärderingskontexten: Knutbyskolan Den språkliga och pedagogiska modellen för Knutbyprojektet som beskrivits i rapportens teoridel, är också den teoretiska utgångspunkten för skolans genrebaserade undervisning. Men undervisningskontexten är också viktig i sammanhanget, det vill säga skolans profil, elevunderlag, lärarkår och andra omständigheter. Dessa påverkar givetvis resultaten och nämns översiktligt här. På skolans hemsida (http://www.knutbyskolan.se september 2007) finns mer detaljerad information att hämta. Där presenterar sig skolan i följande ordalag: Knutbyskolan är en F-6 skola belägen i Rinkeby i nordvästra Stockholm. Rinkeby uppfördes under miljonprogrammet i slutet av 60-talet och skolbyggnaden är från denna tid. Knutbyskolans verksamhet består av förskoleklass, grundskola år 1 6, fritidshem, fritidsklubb och skolgårdsverksamhet, på skolan finns även en tvåspråkig grekisk/svensk enhet. Knutbyskolan är en mångkulturell skola som arbetar efter en explicit undervisningsmodell. Den explicita undervisningsmodellen ger med sina tydliga mål och lärarens aktiva deltagande i elevernas kunskapsutveckling goda förutsättningar för alla elever att nå de uppsatta målen. (http://www.knutbyskolan.se, 2008) Elevunderlag. Skolan har sammanlagt cirka 380 elever, fördelade på förskoleklass och grundskola i år 1 6. Andelen familjer med invandrarbakgrund har ökat successivt sedan slutet av 1960-talet när skolan startade sin verksamhet och är för närvarande över 90 %. Endast 3 av skolans elever hade under utvärderingsperioden svenska som sitt enda förstaspråk, de övriga är i varierande grad två- eller flerspråkiga, det vill säga de har ett annat förstaspråk hemma än svenska. I vissa fall kan eleverna anses ha två förstaspråk, till exempel ett språk som talas av modern och ett annat språk som talas av fadern. Vissa elever har också från tidig ålder kommit i kontakt med svenska språket, antingen i förskolan eller i hemmiljön och kan därför betraktas som tvåspråkiga. De största modersmålen representeras av somaliska och grekiska, följt av arabiska, turkiska och romani chib (även kallat romanes). Knutbyskolan är med andra ord en flerspråkig och mångkulturell skola vars elevunderlag för närvarande kommer från mer än 25 olika länder i världen. En del av dessa är nyanlända flyktingbarn och en del har bott i Rinkeby i flera generationer. Personal. Tidigare ingick skolan i ett rektorsområde som bestod av två F-6-skolor och en 7 9-skola. Knutbyskolan har nu sedan en tid tillbaka en egen rektor och övrig administrativ personal. Den undervisande personalen bestod under hösten 2007 av ett 50-tal lärare. Många av dem hade en lång erfarenhet av att undervisa flerspråkiga elever med svenska som andraspråk. Skolans personal har också deltagit i vidareutbildning i svenska som andraspråk när sådana kurser erbjudits av stadsdelen eller i andra sammanhang och cirka 10 % hade utbildning i ämnet svenska som andraspråk. Personaltätheten är hög, vilket möjliggör undervisning av elever i mindre grupper, allt efter behov. Modersmålslärare finns i de största modersmålsgrupperna, vilka för närvarande är somaliska och arabiska. Skolan har också personal inom fritidsverksamhet, bibliotek och hälsovård. 19

28 3.4. Varför genrebaserad undervisning? Enligt Knutbyskolans egna uppgifter har resultat på de nationella proven i skolår 5 legat på en låg nivå år efter år. Endast % av eleverna har godkänt i dessa prov, ett resultat som skolan delar med många andra svenska skolor i jämförbara bostadsområden. Vad resultatet beror på är de flesta i skolan överens om. Undervisningsspråket - svenska utgör ett hinder för många av de elever som ännu inte hunnit utveckla en tillräcklig språklig och begreppsmässig grund för att språket fullt ut ska fungera som ett medel för elevernas kunskapsutveckling och lärande. För att motverka dessa svårigheter hämtades inspiration från den genrebaserade undervisningen som lärarna i Australien hade goda erfarenheter av, när det gäller undervisning av elever med flerspråkig bakgrund. I den pedagogiska situation som skolan befann sig i var den genrepedagogiska modellen väl värd att pröva i skolans undervisning i alla ämnen Projektet växer fram Knutbyprojektet startades i en mindre skala redan läsåret 2004/2005 genom att en av skolans lärare (projektledaren Britt Johansson) i fortbildningssammanhang kom i kontakt med litteratur som handlade om den australiska genrepedagogiken och blev intresserad av att pröva den i sin egen undervisning. Läsåret 2005/2006 tillsattes en pedagogisk utvecklingsgrupp (hädanefter PUG) som bestod av sju lärare. De fortbildade sig i det genrepedagogiska undervisningssättet under ledning av projektledaren. Gruppens uppgift var att utveckla skolans språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt mot en mer explicit undervisningsmodell. Tanken var att lärarna i denna utvecklingsgrupp i sin tur skulle handleda de övriga kollegorna i olika pedagogiska enheter i det genreinriktade arbetssättet. En försöksverksamhet inleddes våren 2006 och inkluderade även förskoleklassens och fritidshemmets personal, eftersom de flesta i skolpersonalen var överens om att skolans undervisning var i behov av en förnyelse och genrepedagogiken verkade vara en möjlighet till förändring. Under läsåret 2006/2007 infördes regelbundna pedagogiska möten ett så kallat pedagogiskt forum där all undervisande personal, uppdelad i mindre arbetsenheter, fick handledning under 1,5 timme varannan vecka av handledarna i PUG. Varannan vecka utnyttjade personalen tiden för inläsning av litteratur. Handledningen gick ut på att diskutera hur lärarna skulle omsätta det genrepedagogiska arbetssättet i praktisk undervisning. Arbetet i Pedagogiskt forum fördjupades, expanderade och blev centralt för skolans förändringsarbete under läsåret 2007/2008. En bidragande orsak var att Knutbyskolan fick extern finansiering för projektet genom Myndigheten för skolutveckling. Varje arbetslag ingick nu i ett Pedagogiskt forum och hade också en representant i PUG som fungerade som en pedagogisk tankesmedja för genrepedagogisk tillämpning. Gruppstorlekarna och antalet handledare per grupp har varierat under utvärderingsperioden i ett försök att kunna hitta den bästa möjliga organisationen för handledningen. Man började med en handledare per arbetslag men gjorde om organisationen från vårterminens början Då slogs två arbetslag ihop och leddes av två handledare tillsammans. Projektet fortsätter även efter 2007/2008 och den genrepedagogiska modellen förväntas vara implementerad i sin helhet under läsåret 2009/2010 (se vidare Johansson, 2009:19-31). 20

29 3.6. Projektets målsättning och förväntningar Om projektets målsättning står följande att läsa på skolans hemsida: Målet för projektet är att all personal på skolan ska få kunskap om och arbeta utifrån den explicita modellen såsom den används i South Australia men självklart med en anpassning till svensk läroplan och de förhållanden som råder i Rinkeby och på Knutbyskolan. Allt detta skall resultera i att elevernas språkliga förståelse i tal och skrift utvecklas och fördjupas samt att elevernas kunskapsnivå generellt förbättras. (http://www.knutbyskolan.se, hösten 2007) Målsättningen är att all undervisande personal arbetar enligt den genrepedagogiska modellen för att utveckla elevernas språkliga medvetenhet och ämneskunskaper. Implementeringen av genrepedagogik förutsätter också att lärarna inventerar sina tidigare arbetssätt och diskuterar vad som är användbart i det genrepedagogiska sammanhanget. Många av de arbetssätt som redan förekommer i undervisningen bygger på en genomtänkt pedagogik och ska naturligtvis användas även i den genrepedagogiska modellen Projektledarens roll Som tidigare nämnts, är projektledaren Britt Johansson, initiativtagare till Knutbyprojektet och hon har planerat det tillsammans med skolledningen. Hon har också anpassat den australiska genrepedagogiska modellen till svenska förhållandena i samarbete med PUG som hon också leder. Projektledaren har därtill åtagit sig att skriva lektionsplaneringar som lärarna kan använda vid introduktionen av varje ny genre. På så sätt får lärarna explicita anvisningar för hur de ska arbeta med genren i fråga. Det är handledarna i det Pedagogiska forumet som introducerar genrerna i första hand, men projektledaren kan vara med vid behov. Dessutom håller projektledaren seminarier för personalen, framför allt inom förskoleklass och fritidshem, i syfte att utveckla lämpliga arbetssätt för tillämpning av modellen även i dessa verksamheter. Hon ansvarar också för uppföljning och dokumentation av projektet, till exempel insamlingen av elevtexter till den gemensamma textbanken Planering av genrebaserad undervisning för hösten 2007 Utvärderingsperioden inleddes med allmän information om upplägget för den genrebaserade undervisningsmodellen och dess genomförande. Hela skolan skulle arbeta med en genre i taget, gemensamt för alla skolår och klasser. Projektledaren presenterade arbetet kring den aktuella genren för handledarna i PUG och dessa i sin tur vidarebefordrade informationen till respektive Pedagogiskt forum. Projektplaneringen för implementering av genrepedagogik hösten 2007 såg ut som följande: 21

30 Vecka Innehåll 36 Repetition av cirkelmodellen och kontinuum för kommunikationssätt, kortskrivande eller kortberättande: Mitt ögonblick 38 Erfarenhetsutbyte kring uppgiften Mitt ögonblick. Genomgång av berättelsestrukturen, anknytning till skolgårdsteatern 40 Erfarenhetsutbyte kring berättande text och användandet av cirkelmodellen, samt utbyte av upplevelser från Knutbykonferensen II 8 42 Erfarenhetsutbyte kring det fortsatta arbetet med berättande text. Genomgång av beskrivar- och rapportgenren 45 Erfarenhetsutbyte kring arbetet med beskrivar- och rapportgenren 47 Erfarenhetsutbyte kring det fortsatta arbetet med beskrivar- rapportgenren. Genomgång av återgivande text 49 Erfarenhetsutbyte kring arbetet med återgivande text 51 Erfarenhetsutbyte kring fortsatt arbete med återgivande text. Genomgång av instruktioner och labbrapport 1. Terminsutvärdering av tempot i planeringen av de pedagogiska diskussionerna Förberedelse Gibbons, 2006, s ; och Mitt ögonblick Eleverna ska skriva eller muntligt återge minst en berättande text Eleverna ska ha skrivit/berättat ytterligare minst en text i berättande text Eleverna ska ha skrivit/berättat minst en text i beskrivande rapportgenre Eleverna ska ha skrivit/berättat ytterligare minst en text i beskrivande rapportgenren Eleverna ska ha skrivit/berättat minst en återgivande text Eleverna ska ha skrivit/berättat ytterligare minst 1 återgivande text Som framgår av planeringen hade lärarna cirka två eller tre veckor för att genomföra arbetet med implementeringen av en specifik genre i den egna klassen. Under den tredje veckan förväntades eleverna ha skrivit ytterligare en text inom samma genre. Skolans interna terminsutvärdering av implementeringen resulterade i att många lärare ansåg tempot för högt. Under våren fortsatte därför arbetet i en något långsammare takt. Vårterminen 2008 ägnades åt den argumenterande genren och repetitionen av de genrer som övats under höstterminen. I en del klasser arbetade eleverna också med förklarande genrer som ett inslag i ett temaarbete. Också den instruerande genren mötte eleverna så gott som dagligen i olika skolämnen, både i form av lärarens muntliga anvisningar, men också som skriftliga instruktioner för övningar i läromedel. I ämnet hemkunskap fick eleverna själva skriva instruerande texter i form av recept. 8 Knutbykonferens II refererar till Konferensen den 28 september 2007 på Hotell Sheraton 22

31 4. Beskrivning av projektorganisationen I detta kapitel redogörs kortfattat för den organisatoriska ramen för impelementeringen av den genrepedagogiska undervisningen i Knutbyskolan. Den omfattar följande organisatoriska nivåer och kan illustreras med figur 4:1: Skolledningen står bakom en gemensam policy och stöttar implementeringen långsiktigt Projektledaren förbereder material, handleder medlemmarna i PUG, planerar studiedagar och konferenser, följer upp arbetet med implementeringen, samlar in elevtexter till en gemensam textbank PUG bestående av projektledaren och sex handledare, planerar och diskuterar den konkreta implementeringen under projektledarens handledning Pedagogiska forum De sex handledarna handleder sina kollegor i skolans olika arbetsenheter för att de i sin tur ska kunna tillämpa genrebaserad undervisning i sina egna klasser och i olika skolämnen Tillämpning i klassrum Den enskilda läraren tillämpar genrebaserad undervisning i sin klass och i sitt ämne Individuella elever lär sig att skriva texter enligt den genrebaserade undervisningsmodellen Figur 4:1. Organisationen för implementering av genrepedagogik i Knutbyskolan 4.1. Skolledningens roll i projektet I en kort intervju som jag genomförde med skolledningen fick jag veta hur den såg på sin roll i det pågående projektet. Det påpekades att enstaka projekt även tidigare hade bedrivits i skolan, men sällan lett till någon bestående förändring. Därför ville man nu satsa på ett flerårigt projekt, där all personal i skolan skulle vara involverad. Inledningsvis hade skolledningen en viktig roll i att beskriva vad projektet syftade till och att motivera varför det var nödvändigt att införa ett nytt 23

32 arbetssätt samt förklara hur det hela skulle förverkligas i praktiken. Skolledningens motivering för projektet utgick från att det skulle förbättra elevernas resultat och ge dem en bra grund för fortsatta studier och goda möjligheter i det svenska samhället. Projektet fick en central position i skolan från start och var det prioriterade arbetsområdet. Om någon bland personalen ifrågasatte eller visade motvilja mot implementeringen var skolledningens förhållningssätt tydlig genom att stå bakom beslutet med det genrebaserade arbetssättet. Projektet genomsyrade allt arbete i Knutbyskolan: planering, det dagliga arbetet, personalmöten för information och redovisning av resultat, elevens val i veckan, utvärdering, studiedagar, interna utbildningar med mera. På detta sätt var skolledningen med och skapade förutsättningar för personalens långsiktiga kompetensutveckling i det genrepedagogiska arbetet. Projektledaren hade skolledningens stöd och fulla förtroende ända från starten. Skolledarna ansträngde sig för att skapa förutsättningar för projektets genomförande, bland annat fick projektledaren de resurser som hon behövde, exempelvis tid för planerings- och förberedelsearbete, anordnandet av kurser och studiedagar för lärare, handledning av lärare i PUG, som fungerade som projektledarens förlängda arm i implementeringen. De handledare som ingår i PUG fick en certifierande utbildning i genrepedagogik av den australiska litteracitetskonsulten John Polias under en vecka Exempel på planeringsmöte i Pedagogisk utvecklingsgrupp (PUG) Som tidigare nämnts var PUG en mötesplats för skolans handledare under ledning av projektledaren. Där ventilerades frågor som lyfts i de Pedagogiska forum som genomfördes varannan vecka i de olika arbetsenheterna. Ett exempel på vad PUG:s planeringsmöte kunde handla om belyses med följande exempel från september Mötena inleddes i regel med en reflektion över vad som hade kommit fram i Pedagogiskt forum. Vid det senaste tillfället repeterades cirkelmodellen för undervisning och lärande och dess tillämpning i undervisningen i de olika skolåren och ämnen diskuterades. Några av handledarna hade då lagt märke till att en del lärare utelämnade vissa av de fyra faserna i sin tillämpning och övergick alldeles för tidigt till elevernas individuella skrivande, ibland redan samma dag eller dagen efter den gemensamma klasstexten. Hur detta skulle åtgärdas diskuterades inledningsvis under mötet. Den centrala punkten vid mötet var dock hur nästa genre i skolans implementering, berättelsen, skulle presenteras för lärarna nästa gång vid Pedagogiskt forum. Projektledarens genomgång handlade därmed om hur berättelser var uppbyggda, vad de hade för syfte, struktur och lexikogrammatiska drag. Sagor och fabler nämndes som exempel på vanliga berättelser i skolsammanhang, särskilt i en F-6- skola. Deras syfte definieras som att underhålla eller roa. Berättelsestrukturen diskuterades utifrån 1) orientering, det vill säga vem eller vilka huvudpersoner berättelsen handlar om, när berättelsen äger rum, var berättelsen äger rum och eventuellt varför, 2) komplikation som skapar spänning i berättelsen och som kan bestå av en eller flera förvecklingar, 3) upplösning där man får veta hur det slutli- 24

33 gen gick samt 4) evalueringar (värderingar) av händelserna. Det sistnämnda brukade alltid förekomma hos professionella författare, men saknades ofta i elevernas texter. Evalueringarnas funktion var att ge liv och känsla till berättelserna och var därför en viktig uppgift för lärare att stötta. Med hjälp av evalueringarna skulle elevernas berättelser bli mer intressanta för läsaren. Projektledaren nämnde också några vanliga komplikationer som brukar förekomma i berättelserna, exempelvis att någon är i fara, att någon eller något försvinner, någon form av tävling, bråk, argumentering eller olika viljor, utmaningar för personer eller saker, komplikationer i kärlek. När det gäller den lexikogrammatiska aspekten nämndes att berättelserna brukar följa den kronologiska ordningen, uttryckt i temporala sekvenser som inleds med temporala adverb, till exempel en dag, senare, plötsligt, efteråt, till slut och så vidare. Den vanligast förekommande tempusformen är preteritum, utom när det gäller dialoger i berättelserna. Processerna i berättelsen brukar bestå av materiella verb (aktionsverb) och verbala processer (sägeverb/anföringsverb). För övrigt hänvisades handledarna till Gibbons (2006:89) Ett exempel på handledning i Pedagogiskt forum Några dagar efter projektledarens genomgång av berättelser deltog jag i ett Pedagogiskt forum inom en arbetsenhet, där en av handledarna instruerade lärarna hur de skulle arbeta med berättelser. Denna instruktion följde i stora drag den genomgång som gjorts av projektledaren, utom när det gällde specifika grammatiska termer. I stället för funktionellt grammatiska termer presenterade handledaren i detta forum termerna på ett mer vardagligt språk, eftersom det är så lärarna skulle förmedla det för eleverna. Handledaren skrev på tavlan följande punkter och diskuterade dem därefter med lärarna: Struktur Berättelse/saga Syfte: roa Namn 1. Början/inledning - När - Huvudpersonerna/vem/vilka - Var - Göra 2. Problem/spännande 3. Upplösning/lösning - Slutord 25

34 Handledaren tog bland annat upp att namnet på berättelsen, titeln, är ett viktigt element, som skapar förväntningar om vad berättelsen kommer att handla om. De delar i berättelsestrukturen som eleverna bör få syn på framgår av ovanstående punkter. Dessa diskuterades utförligt och med utgångspunkt från lärarnas tidigare erfarenheter om elevernas berättelser. Syftet för berättelserna var en aspekt som eleverna i klassen skulle diskutera, när de hade läst en eller flera berättelser. Eleverna kunde då undersöka, vad det var som gjorde att berättelsen blev spännande. De kunde jämföra vad som skedde i början av berättelsen och upptäcka att den gav information om när händelsen ägde rum, till exempel Det var en gång, vem eller vilka som var involverade, var det hände och kanske vad huvudpersonerna höll på att göra. Alla bra berättelser har ett problem som skapar spänning. Vanliga komplikationer i kända sagor och berättelser inventerades kort under mötet. Handledaren poängterade att bra berättelser dessutom har evalueringar som redogör för huvudpersonernas tankar och känslor, särskilt i samband med komplikationen. Detta var något som eleverna ofta behövde hjälp med, till exempel genom lärarens stöttande frågor. En bra berättelse måste dessutom lösa komplikationen inom berättelsens ram. Även upplösningarna för kända berättelser jämfördes på mötet. Därutöver finns det enligt handledaren två väsentliga saker att ta hänsyn till när eleverna skriver berättelser: 1) struktur och 2) lexikogrammatik. Av strukturen framgår av ovanstående punkter. Handledaren påpekade också att vid uppbyggnaden av fältet behöver eleverna få tillgång till den lexikogrammatik som är relevant för berättelsen, till exempel vilka slags processer (verb) som ingår i olika steg, vilka som är textens deltagare och vilka slags omständigheter som brukar förekomma (jämför. Gibbons, 2006; Derewianka, 2004). Handledaren påpekade också att berättelserna följer en kronologisk tidslinje och använder sambandsord som markerar tid, exempelvis: en dag, följande dag, efteråt, plötsligt, till slut. Den vanligaste tempusformen är preteritum (dåtid). Hur berättelsen ska tillämpas i de olika faserna av cirkelmodellen repeterades kort i slutet av mötet. På detta sätt introducerades lärarna till arbetet med den berättande genren. Utöver detta hade också projektledaren skrivit anvisningar för hur lärarna skulle arbeta med berättelserna. Dessa fick jag tyvärr inte tillgång till, eftersom de skulle publiceras i bokform (Johansson & Sandell Ring, 2010) Utvärderarens kommentarer på projektorganisationen Så vitt jag känner till, är det ganska ovanligt att den undervisande personalen på en hel skola blir ålagd att implementera en viss undervisningsmodell i all undervisning. Lärare har ju traditionellt en ganska stor frihet visserligen inom ramen för styrdokument att bestämma hur de ska bedriva undervisning i klassrummet. Till stor del saknas det också insyn i vad som sker i de olika klassrummen, med undantag av kollegor som samarbetar över klassgränserna. Det är uppenbart att ett förändringsarbete som påbörjades i och med att Knutbyprojektet startades förutsätter att all personal och även skolans elever, måste sträva mot samma mål och helst med en gemensam grundsyn på lärandet. Ramen för organisationen ger ett intryck av ett gediget tankearbete, där hänsyn tagits till de flesta eventualiteterna. Projektet berör alla nivåer av skolans aktörer elever, föräldrar, bibliotekarier, fritidspersonal och naturligtvis lärare och skolledare, vilket kan tänkas skapa en känsla av gemenskap. Detta intryck förstärktes av att ytterst få personer hade in- 26

35 vändningar eller kritiska synpunkter på projektet under utvärderingsperioden i informella samtal med utvärderaren. Övriga kommentarer på projektorganisationen diskuteras i utvärderingens avslutande diskussion och slutsatser (se kapitel 14). 5. Redovisning av implementeringen av olika textgenrer I detta kapitel redovisas hur lärarna undervisade eleverna i de skrivuppgifter som implementerades i olika genrer under utvärderingsperioden. Redovisningen bygger på de klassrumsobservationer som gjordes i olika skolår i samband med lärarnas skrivundervisning inom den aktuella genren. Observationerna används för att illustrera hur genrebaserad undervisning tillämpades, till exempel hur de olika faserna i cirkelmodellen för undervisning och lärande utformades. Några gemensamma klasstexter och elevernas individuella texter analyseras ur ett genreperspektiv för att spåra undervisningseffekter och tecken på språklig utveckling i elevernas texter. I de lägre skolåren, särskilt då eleverna ännu inte kunde skriva, var elevernas bilder och teckningar ett kommunikationsmedel för att uttrycka förståelse för det behandlade ämnet (jämför Gibbons, 2002, 2006; Christie, 1998) Undervisning i genrefamiljen berättelser De berättelser som inkluderades i Knutbyskolans skrivundervisning under höstterminen 2007 var observationer, berättelser, återgivande texter och elevernas egna självbiografier, av vilka de tre förstnämnda ingår som medlemmar i den berättande genrefamiljen (bilaga 1). Den självbiografiska genren skiljer sig från de övriga i och med att den baseras på faktisk information i stället för fiktion. En del klasser, särskilt högre upp i åren, arbetade även med faktabaserade, biografiska texter som handlade exempelvis om von Linné och hans lärjungar. Detta skedde i samband med 300 årsjubileet av hans födelse. Allra först ges en kort översikt över genrefamiljen berättelser. Enligt australiska genreforskare är den berättande genrefamiljen inte någon enhetlig social process, utan en typologi bestående av några olika slags texttyper (Rothery & Stenglin, 1997). En typologi utgår från principen att de olika texter som ingår i en sådan, har ett gemensamt socialt syfte. För den berättande genren utgörs detta av underhållning och socialisation till samhällets kulturella värderingar, vilket innebär att berättelserna inte enbart är underhållande, utan även sedelärande. Denna lärdom återspeglar samhällets etiska och moraliska värderingar, särskilt när det gäller folksagor och klassiska berättelser om hjältar 9. På så sätt har berättelserna funktionen av att förmedla ideologiskt drivna sociokulturella syften som är förenliga med eller strider mot samhällets dominanta värderingar (Rothery & Stenglin, 1997). Typologin för de genrer som implementerades i genrefamiljen berättelser kan illustreras som i figur 5:1: 9 Originaltermen på engelska är narrative, vilket på svenska motsvaras här av den narrativa berättelsen eller berättelsen. 27

36 Observation har att göra med personlig reaktion på saker eller händelser och består av genrestegen (orientering) 10 ^ händelsebeskrivning ^ kommentar. Berättelse har att göra med problematiska händelser som värderas och får sin upplösning inom berättelsens ram. Genrestegen består av orientering ^ komplikation ^ upplösning. Återgivande text har att göra med händelser som presenteras i kronologisk ordning och där fokus ligger på aktionerna inom händelserna. Genresteg: orientering ^ händelserna på en kronologisk tidslinje ^ kommentar. Figur 5:1. En typologi över genrefamiljen för berättelser (fritt efter Rothery & Stenglin, 1997:232; Eggins & Slade 1997:49; Martin & Rose, 2008:56) Kortskrivning som avstamp för implementeringen Avstamp för Knutbyskolans genrebaserade skrivundervisning bestod av elevernas kortskrivande med titeln Mitt ögonblick. Syftet med en sådan inledning var att få i gång alla elevers skrivande och få dem att lyckas med att skriva något, även de som ännu inte kunde skriva längre sammanhängande texter eller de som endast brukade skriva några enstaka meningar. Elever i förskoleklasser och i skolår 1 som ännu inte kunde skriva, skulle göra muntliga ögonblick, nedtecknade av pedagogerna. Det är värt att notera att eleverna skrev denna uppgift utifrån en vanlig skrivundervisning, det vill säga utan att lärarna tillämpade de fyra faserna för cirkelmodellen för undervisning och lärande. Anvisningarna för Mitt ögonblick bestod av att eleverna skulle skriva om någonting som varade ett ögonblick och som de upplevde med sina sinnen, kände, såg eller hörde. I en del klasser där jag observerade undervisningen, beskrev lärarna uppgiften som en ögonblicksbild frusen i tid, en beskrivning som även används av Rothery och Stengling (1997:241). Lärarna skrev egna ögonblicksbilder och läste dem högt inför klassen, så att eleverna skulle få förebilder för sitt eget skrivande. Några elevtexter lästes också högt av lärarna vid varje undervisningstillfälle för att ge inspiration till de övriga i klassen. De flesta eleverna hann skriva fler än en ögonblickstext under de två veckor som skolan arbetade med dessa. 10 Tecknet ^ används för att skilja mellan genrestegen. Genresteg som presenteras inom parentes är frivilliga. 28

37 5.3. Genrekaraktäristik för observation Utöver det som angetts ovan beskrivs de viktigaste kriterierna för observation lite mer detaljerat utifrån syfte, schematisk struktur och lexikogrammatiska drag. Syfte: Personligt reflekterande över någon enstaka händelse av betydelse för skribenten/berättaren i en ögonblicksbild frusen i tid Schematisk struktur: Titel ^ (Orientering) ^ Händelsebeskrivning ^ Kommentar Lexikogrammatik (några möjliga förekomster) tempus vanligtvis i preteritum ordförrådet oftast vardagligt händelsebeskrivning uttrycks med påståendesatser additiva konnektiver snarare än temporala kommentaren omfattar reaktion eller attityd (se vidare Rothery & Stenglin, 1997; Hedeboe & Polias, 2008) Exempel på ögonblickstexter från olika skolår När eleverna själva ännu inte kunde skriva, dikterade de sina tankar kring ett ögonblick till pedagoger som sedan antecknade vad de hörde. En lärare i år 1 antecknade följande: Alla barn fick blunda och jag gav dem ett ögonblick. Du ligger i din säng och ska sova. Du har precis läst en bok och mamma kommer in och säger att det är dags att sova. Hon släcker lampan och på ett ögonblick blir det mörkt i rummet. Vad tänker du i det ögonblicket det blir mörkt? Eleverna svarade med ett ord eller en kort mening, vilket citeras nedan och kan betraktas som en början till en mer detaljerad observation. De påståenden som eleverna gör kan betraktas som början till en kommentar: Jag blir rädd. Jag skriker att hon ska tända lampan Känner mig ledsen Säger, släck inte lampan Spöken Jag vaknar om mamma släcker lampan 29

38 En elev i år 1 hade skrivit en mer avancerad observation: Exempeltext 1, år 2 11 I rasten blev det bråk mellan mina kompisar. Jag blev sur när jag såg bråket. Jag ståpade åckså bråket. Det var svårt att ståpa bråket. Det här var mitt ögonblick. 12 Den gemensamma titeln för alla texter, Mitt ögonblick upprepas inte här av utrymmesskäl. Observationen består av de relevanta genrestegen, som inleds med en sammanfallen orientering och händelsebeskrivning (när och vad som hände). Därefter följer elevens kommentar (vad han kände) och hans reaktion (hur han agerade) och den korta texten avslutas med en värderande kommentar Det var svårt att stoppa bråket samt standardfrasen Det var mitt ögonblick. Exempeltext 2, år 3 Jag simar på stranden och såg en manet och tyckte att den var rolig för att den simade så sakta och hörde stranden när jag sat på solstolen. Deta var mitt ögonblick. Texten är en reflektion över ett sommarminne där eleven börjar med att orientera läsaren om händelsens deltagare (jag), händelsen (simmar, här inkonsekvent i presens, och såg), omständigheterna (på stranden) och ytterligare en deltagare (en manet). Därefter ger eleven en kommentar i form av en värdering (jag tyckte att den var rolig) och motiverar detta (för att den simmade så sakta). Sedan blir det något oklart vem som hörde stranden, maneten eller berättarjaget. Möjligen är pronomenet jag utelämnat av misstag eftersom den temporala omständigheten (när jag satt på solstolen) har denna referent. Eleverna i de högre skolåren skrev längre ögonblickstexter om observationer gjorda i olika sportevenemang och om pinsamma, glada eller sorgliga händelser. Exempeltext 3, år 6 Jag hade match lagen hade gjort 1-0 Jag blev arg sen smällde jag till 1-1. Vikningval gjorde till 2-1 det pirrade i magen 4 minuter senare sköt jag in i krysset. Eleven ger en orientering om händelsen (fotbollsmatch) och spelsituationen (1-0). Därefter presenterar eleven sin kommentar (jag blev arg) och sin reaktion (sen smällde jag till 1-1). En ny omständighet (motståndarlaget gjorde till 2-1), ökar spänningen och en ny kommentar (det pirrade i magen) och en avgörande händelse (4 minuter senare sköt jag in i krysset) avslutar texten. 11 Skannade kopior av elevtexter presenteras som bilagor i appendix. 12 Elevernas texter rättas inte med hänsyn till grammatiska eller lexikala avvikelser från standardspråket eller stavningen. Dessa avvikelser kommenteras endast i de fall då stavningen är i fokus för analysen. 30

39 Exempeltext 4, år 6 När jag var i sim halen så var jag och simade med mina kusiner. När vi hade simat klart så råkade jag gå in i damomklednings rumet Då sa damen det är inget att se här det är bara kamla tanter här Eleven ger först en orientering genom att presentera platsen (simhallen), deltagarna (berättarjaget och kusinerna) samt händelsen (simmade). Därefter följer en lustig händelsebeskrivning av en pinsam situation med en kommentar, intressant nog inte berättarens egen, utan en annan persons. Exempeltext 5, år 6 Lollo ringde på lördag från USA och sa till mig att hon ska gifta sig på måndag Och jag blev jätte förvånad och glad och det var även med en fransman och vilken tur att jag läser franska. Denna elev presenterar en händelse som hon blir överraskad av. Eleven ger först en orientering om deltagarna (Lollo, jag), händelserna (ringde, sa) och omständigheterna (på lördag, från USA) och en händelsebeskrivning (att hon ska gifta sig på måndag). Därefter följer skribentens kommentar (Jag blev jätteförvånad och glad). Omständigheten att brudgummen råkar vara en fransman bidrar till ytterligare glädje (Och det var även med en fransman). Sambandet förklaras med elevens kommentar (Och vilken tur att jag läser franska). De additiva och-sambanden är typiska för en observation, även om en del av dem kan kännas lite överflödiga. Repetition av olika orsaker som bidrar till den glada nyheten är också vanligt i kommentaren, särskilt i muntlig presentation (Rothery & Stenglin, 1997). Exempel 6, år 6 Telefonen ringde och jag svarade. Det var min farmor och hon sa att 3 av kycklingar dog. Mina tårar rann ner för kinderna och jag kännde som om mitt hjärta slocknade. Texten ger en orientering av situationen (Telefonen ringde och jag svarade). Deltagarna för händelsen är berättarjaget och farmor. Presentationen av händelsebeskrivningen sker i form av projektion till den verbala processen sa (3 av kycklingarna dog). Elevens kommentar omfattar hennes reaktion till farmors budskap Lärarnas synpunkter på uppgiften Mitt ögonblick vid ett pedagogiskt forum i en arbetsenhet I början av september deltog jag i ett handledningsmöte i Pedagogiskt forum där lärarna i en arbetsenhet diskuterade hur kortskrivandet med titeln Ett ögonblick hade fungerat i de olika klasserna. Lärarna gav exempel på vilka konkreta anvisningar och förebilder de hade gett eleverna. De rapporterade också vilka olika svårigheter som eleverna hade med skrivuppgiften och gav exempel på vad som hade fungerat bra. Några nämnde att en del elever hade svårt att förstå själva ordet, ett ögonblick. Mycket tid gick åt att förklara vad ordet betyder, till exempel genom att blunda en kort stund och visa hur lång tid det var fråga om. Några lära- 31

40 re rapporterade också om svårigheter med genren i fråga. Det var oklart i vilken genre som Ett ögonblick skulle skrivas. Var det fråga om en berättande genre eller en återgivande? Enligt lärarna skrev eleverna gärna korta berättelser eller återgav händelser inom ämnesområdet för simhall och fotboll, men de hade svårare att redogöra kort vad de exempelvis hörde, såg eller kände i en ögonblickbild. Andra lärare rapporterade att skrivandet hade kommit i gång väl och att eleverna var inspirerade av att pröva olika modeller för denna uppgift, som givna teman, fria teman och gemensamma teman. En del lärare satte på klassisk musik och tände doftljus i klassrummet för att skapa en stämningsfull atmosfär och på så sätt inspirera elevernas skrivande. En somalisk modersmålslärare nämnde att han övade uppgiften en gång i veckan i modersmålsundervisningen, då eleverna fick framställa sina ögonblick muntligt på somaliska. En lärare hade använt sig av olika konkreta situationer för att illustrera vad man kan höra, se eller känna i samband med dessa, till exempel när eleverna fotograferades i skolan, när eleverna kom hem och kastade av sig jackan, när mamma ropade att maten var klar och så vidare. En del lärare hade gjort diktamen med ögonblick för att eleverna skulle få förebilder för sitt eget skrivande. Andra lärare hade skrivit egna ögonblickstexter för att hjälpa eleverna att komma i gång. Mer avancerade elever hade också fått hjälpa sina svagare kamrater att skriva sina ögonblick. Och elevernas egna texter om sina ögonblick användes också som förebilder för klasskamraternas skrivande Utvärderarens kommentarer på kortskrivandet Mitt ögonblick En titel som Mitt ögonblick väcker förväntningar på en särskild händelse, en upplevelse eller ett sinnesintryck under en stund, då skribenten njöt av något eller blev överväldigad av en känsla, exempelvis stolthet, beundran, tacksamhet, sorg eller liknande. Dessa presenteras vanligen som slutkommentarer. Beskrivningen av upplevelsen kan ofta signaleras redan i titelformuleringen som exempelvis Mitt sorgligaste ögonblick, Mitt värsta ögonblick, Mitt stoltaste ögonblick eller Mitt mest spännande ögonblick. En sådan variation bland ögonblicktitlar hade kanske hjälpt eleverna att förstå uppgiften bättre än den relativt abstrakta Mitt ögonblick. Eleverna har antagligen ofta hört ordet ett ögonblick i ett konkret sammanhang, till exempel i samband med att de väntat på ett svar från läraren eller som en replik i telefonsamtal och då associerad med väntetid. Om en elev utgår från denna förståelse kan det vara svårt att förverkliga skrivuppgiftens reflekterande karaktär. Att skriva kort för att återge en händelse på ett reflekterande sätt är en ganska svår uppgift att inleda skrivundervisningen med. I skolan är eleverna vana vid att återge personliga händelser och upplevelser i olika slags skrivuppgifter som bygger på den temporala utvecklingen av händelserna. Det kan vara förklaringen till att vissa elever försökte utforma uppgiften Ett ögonblick enligt samma mönster. Merparten av eleverna lyckades dock att fånga Ett ögonblick på ett reflekterande sätt och förmedla stundens stämning i sin kommentar mer än att betona händelserna. 32

41 Denna skrivuppgift kan däremot inte användas som ett avstamp för utvärderingen av elevernas skrivutveckling, även om majoriteten av eleverna vid det här laget var opåverkade av den genrebaserade undervisningen. Det hade varit en idealisk situation för utvärderingen att ha elevernas förtexter före projektstarten i de genrer som implementeringen av den genrebaserade skrivundervisningen gick ut på. Dessa förtexter hade i så fall kunnat användas som ett jämförelsematerial och ett underlag för att spåra eventuell utveckling. 6. Implementering av berättelser Enligt det planerade schemat för implementeringen skulle veckorna ägnas åt att utveckla elevernas kompetens för att skriva berättelser. Skolan valde att fokusera på sagor eftersom det är en berättelsegenre som alla elever i något sammanhang kommit i kontakt med. Klassrumsobservationer om lärarnas undervisning i samband med detta redovisas med konkreta exempel från olika skolår. Dessutom ges exempel på gemensamma klasstexter och elevernas individuella sagor. Dessa analyseras och diskuteras för att spåra tecken på elevernas språkliga utveckling och genremedvetenhet. Allra först ges en mer ingående beskrivning av karaktäristiska drag för berättelser än vad som nämndes i figur 4 ovan Genrekaraktäristik för berättelser (sagor) En stor del av skolans undervisning, särskilt inom svenskämnet, men även i andra språkämnen, använder sig av texter inom den berättande genrefamiljen 13. Dit hör sagor, fabler, myter, kapitelböcker, ungdomsböcker, noveller och romaner, för att nämna några exempel. Texter inom den berättande genren har alltid haft en stor betydelse för utvecklingen av elevernas läs- och skrivförmåga och läslust, men genren fungerar också som en introduktion till allmängiltiga, mänskliga och kulturella värden och uppfostrar till empati och ansvarstagande. Den berättande genren 14 utgör därmed en högt uppskattad social process, varigenom samhällets kulturella värden rekonstrueras och nyskapas för varje ny generation. Eleverna möter den berättande genren till vardags i form av populärkultur och litteratur, såväl utanför som inom skolans undervisning. Rothery och Stenglin (1997) har beskrivit betydelsen av den berättande genren på följande sätt: It is a powerful genre for inducting members of the culture into valued ways of behaving, specifically facing up to problems, no matter how difficult or personally threatening, and attempting to overcome them, so that stability is restored and maintained in the activity sequences of the various fields that constitute the culture. In other words, narrative has an important role in constructing the value of individuation and in focussing on the necessity of conserving field activity sequences in order to maintain stability in the culture. The ideological significance of 13 Den berättande genrefamiljen används här som en motsvarighet till den engelska termen story genres som i sin tur kan delas upp i recount, narrative, exemplum och obeservation (Rothery & Stenglin, 1997:232; jämför även med Rose, 2008:13). Den engelska termen recount översätts här med återgivande genre eller återgivning och narrative som berättelse (eller saga, fabel, myt etc.). 14 På engelska använder Rothery och Stenglin termen story eller story genre. 33

42 narrative outweighs that of other story genres (Rothery & Stenglin, 1997:240). De karaktäristiska dragen för berättelserna kan beskrivas som följande: Syfte: I allmänhet syftar berättelserna (till exempel sagorna) till att underhålla och utvidga våra erfarenheter av omvärlden genom att lära ut något med hjälp av den oväntade och problematiska händelsen som löses på ett eller annat sätt inom berättelsens ram. Schematisk struktur 15 : De förväntade genrestegen för berättelser (och sagor) består av orientering, komplikation (eller flera komplikationer) och en upplösning (eller flera) och kan betecknas som: Titel ^ Orientering ^ Komplikation ^ Upplösning Professionella författare börjar kanske inte alltid med orienteringen, utan låter läsaren så småningom få veta vilka personer berättelsen handlar om samt information om tid, plats, andra omständigheter och eventuell avsikt med handlingen med mera. Men för elevernas del är det ofta nödvändigt att de lär sig att skriva en tydlig orientering för sina berättelser, där huvudpersonerna, aktiviteterna och de övriga omständigheterna för berättelsen framgår. Orienteringen kan också innehålla längre beskrivningar av huvudpersonerna, platsen eller andra omständigheter, särskilt i elevtexter högre upp i skolåren. Berättelsens komplikation består av en oväntad händelse som skapar spänning och väcker läsarens läslust. I mer avancerade berättelser kan man iaktta hur spänningen byggs upp steg för steg genom huvudpersonens sinnesupplevelser. Ett vanligtill exempelempel på sådant spänningsskapande är att huvudpersonen först hör ett svagt ljud på långt avstånd. Ljudet hörs sedan starkare, underförstått att en fara närmar sig och plötsligt förstår huvudpersonen vad faran är. Samtidigt får han också syn på den otäcka företeelsen och spänningen når sin kulmen. En berättelse innehåller oftast flera komplikationer som måste lösas under handlingens utveckling. Berättelsens upplösning löser det problem som skapats av komplikationen, vilket i sin tur minskar spänningen och återför sakernas tillstånd till det normala. I engagerande berättelser får vi också veta något om huvudpersonernas reaktioner på de problem som uppstår. Huvudpersonerna kan också reflektera över de olika händelserna, vilket ibland anges som huvudpersonernas tankar i direkta citat. Skribentens egen röst kan också finnas med som en kommentar i texten (Rose, 2010; Martin & Rose, 2008). Lexikogrammatik: Berättelserna brukar handla om individer (individuella människor och djur), i motsats till generiska representanter för sitt släkte eller grupp (jämför med den beskrivande genrefamiljen). Berättelserna föredrar tempus i preteritum, även om det ibland förekommer berättelser skrivna i historiskt presens. Ordförrådet brukar vara relativt alldagligt och återspegla kulturella värden som är allmängiltiga. Kännetecknande är att satser och meningar länkas ihop med 15 Redogörelsen för den schematiska strukturen för berättelser bygger på D. Rose, 2010; Martin & Rose, 2008; Rothery & Stenglin, 1997; Eggins & Slade,

43 temporala adverb och att utvecklade nominalgrupper förekommer som beskrivningar av personer och platser. Materiella processer är vanligt förekommande för de olika händelserna i komplikations- och upplösningssteget, medan mentala och verbala processer är vanliga i huvudpersonernas reaktioner och reflektioner (se vidare Rothery & Stenglin, 1997; Hedeboe & Polias, 2008) Skapa förförståelse och bygga upp kunskap om ämnesfältet Följande beskrivning grundar sig på klassrumsobservationer i de lägre skolåren, då lärarna höll på med cirkelmodellen för undervisning och lärande. Inledningsvis ville läraren få reda på vilka sagor som eleverna hade läst och vad dessa hade handlat om. Klassen diskuterade också vilka personer som brukade figurera i sagorna och vilka roller dessa hade, antingen i rollen som goda eller som onda. Denna diskussion skapade förförståelse för sagans grundläggande handling mellan de goda och onda krafterna och den problematiska händelsen som blir konsekvensen. För att stötta elevernas förståelse för sagornas innehåll användes i de lägre skolåren ofta konkreta föremål, till exempel dockor, leksaksdjur och bilder. Klassen bestämde sedan gemensamt vilka av dessa som skulle ingå som deltagare i klassens gemensamma saga som ingår som fas 3 i cirkelmodellen för undervisning och lärande. De bestämde också vilka av dessa föremål som var de onda, eller problemet, och vilka som var de goda eller lösningen på problemet. Kunskap om ämnesfältet, relevant ordförråd och grammatiska konstruktioner kunde byggas upp med hjälp av sådan konkret rekvisita. Med hjälp av den fick eleverna repetera relevant ordförråd och lära sig nya ord och begrepp. Rekvisitan kunde exempelvis bestå av en flicka, en prins, en häxa eller ett troll, en häxa, en magisk ring, ett slott och en koja. 35

44 Under denna genomgång hade läraren också tillfälle att kartlägga elevernas språkliga och begreppsmässiga förkunskaper. Uppbyggandet av kunskapsfältet kombinerades med uppbyggandet av elevernas metaspråkliga resurser, till exempel när det gäller utvecklingen av nominalgrupper en fattig flicka - eller alternativa uttryck för temporala sambandsord, viktiga för att signalera textens progression i temporala sekvenser. De ord som fokuserades på kunde skrivas upp på blädderblocksark som sedan fick hänga kvar på klassrumsväggen. Där skrevs bland annat beskrivande ord - adjektiv, olika slags temporala adverb som kunde användas som sambandsord för att binda ihop texten och uttryck för olika slags processer, mentala (till exempel tänka, tycka, tro, upptäcka), verbala (till exempel säga, viska, ropa, påstå) och materiella (till exempel slå, hoppa, springa, gå) och relationella (till exempel vara, ha, bli). På samma sätt kunde olika slags ämnesspecifika ord eller expertord som de ibland nämndes samlas in i klassens gemensamma resursbank att hämta inspiration från, när eleverna senare skulle skriva sin egen saga. Eleverna utvidgade därmed sitt ordförråd och utvecklade sina språkliga resurser så att de kunde uttrycka sig mer nyanserat Dekonstruera saga och skapa textförebilder Inom de lägre skolåren, innan eleverna själva kunde läsa, valde lärarna att läsa sagor högt för hela klassen. De valde sagor som hade vissa gemensamma drag, till exempel sådana som började med Det var en gång Klassens uppgift var att försöka upptäcka vissa likheter mellan de lästa sagorna. På liknande sätt diskuterades vad som skapade spänning och hur sagorna slutade. Eleverna kunde upptäcka återkommande mönster, exempelvis att alla sagor hade en spännande aktion. Alla dessa sagor hade en gemensam början och slutade också på ett liknande sätt med orden Och så levde de lyckliga i alla sina dagar. Värderingar som ingick i sagan kunde diskuteras genom att läraren ställde stöttande frågor om vad huvudpersonerna kände eller tänkte vid de problematiska tillfällena eller vid upplösningen och även hur huvudpersonerna reagerade. Med hjälp av stöttande frågor kunde eleverna få syn på de olika genrestegen som sagan bestod av: orientering, komplikation och upplösning. Texten som var skriven på tavlan eller visades på overhead analyserades gemensamt med frågor som: - Vem eller vilka handlar sagan om? Var får vi veta det? - Finns det något som säger när och var sagan hände? Var får vi veta det? - Vad höll huvudpersonerna på med att göra och vad ville de (vad var deras avsikt)? På liknande sätt kunde eleverna identifiera komplikationen (ett eller flera problem) och dess upplösning. Frågeorden vem/vilka, när, var placerades bredvid texten i orienteringssteget, sagans problem och lösning likaså vid respektive steg. Vid jämförelsen mellan olika sagor som klassen läst, kunde eleverna upptäcka att samtliga följde ett liknande mönster. De började upptäcka hur viktigt det var att få reda på vilka som var sagans deltagare och andra omständigheter som togs upp i orienteringssteget. Eleverna blev också medvetna om hur spänning skapades av författaren och hur problemet till slut löstes, viktig kunskap 36

45 om den övergripande strukturen för sagor. De kunde också iaktta vilka tidsord som användes i stället för det vanliga bindeordet för de lägre skolåren och sen (se till exempel Viberg, 1993). Berättelsestrukturen med de stödord som lärarna tidigare fått under handledningen i Pedagogiskt forum hängde ofta på väggarna i klassrummen och kunde utnyttjas, när klassen diskuterade sagans övergripande struktur. För att synliggöra de olika genrestegen på ett mycket konkret sätt fick eleverna i några klassrum ett pappersark med fyra rutor. I den första rutan skulle eleverna rita orienteringssteget, det vill säga huvudpersonerna, omständigheterna och vad som var i görningen. I den andra rutan skulle de rita komplikationssteget och i den tredje upplösningen. Den fjärde rutan fick de använda till för att ändra något i slutet av sagan på det sätt som de önskade. Under varje ruta fanns det också några rader som eleverna kunde skriva några meningar om respektive bild. I en tredjeklass där jag observerade detta arbetsmoment höll eleverna på med att rita bilder till sagan Vallpojken. I den fjärde rutan tecknade en elev vargen som åt upp vallpojken. Under bilden skrev han: Vargen var inte mätt. Därför åt han också upp vallpojken. När det gäller läskunniga elever, kunde lärarna efter den gemensamma läsningen klippa isär den kopierade texten, antingen styckevis eller i separata meningar. Elevernas uppgift var sedan att arbeta parvis och komma överens hur delarna kunde sättas ihop i rätt ordning. Detta skull hjälpa dem att lägga märke till olika slags textuella ledtrådar som sammanhang i texten. I en del klasser analyserade eleverna texten på meningsnivån och identifierade vilka ord som var textens deltagare (subjekt och objekt enligt traditionell grammatik), vilka ord som var textens processer (verb) och vilka ord eller ordgrupper som var textens omständigheter (adverbial). Eleverna markerade deltagarna med en överstrykningspenna i rött, textens processer i grönt och omständigheterna i blått. På så sätt kunde eleverna iaktta mönster för ordföljd i olika slags meningar, till exempel var omständigheterna för tid och plats brukade placeras. Denna analys förekom framför allt i handledarnas egna klasser, då de hade fått fortbildning i detta arbetssätt 16. Hur djupt de olika observerade klasserna dekonstruerade förebildstexter skiljde sig ganska markant åt. Det vanliga var att eleverna identifierade sagans komplikation och upplösning, men analyserade sällan språket på ett djupare plan, till exempel textens processer (verb) i de olika aktivitetssekvenserna. Däremot iakttog eleverna oftast sambandsord som användes för att signalera textens temporala och kronologiska sekvenser. På en handskriven plansch på klassrumsväggen kunde eleverna i vissa klassrum se en lista på vanligt förekommande sambandsord så att de kunde välja alternativa uttryck för att variera textbindningen. 16 Fortbildningen hette Language and literacy: Classroom applications of functional grammar och utgavs av John Polias, språk- och litteracitetskonsult vid Lexis Education i Adelaide i Australien. 37

46 6.4. Skapa gemensamma klassagor Med lärarens stöttning skissade klassen fram en handling för den gemensamma berättelsen, det vill säga vad som skulle hända och hur det skulle gå till. Lärarens frågor och vägledande kommentarer hade en avgörande betydelse för hur sagan växte fram. Vid ett tillfälle iakttog jag hur en lärare skrev en gemensam klasstext med sina elever i skolår 2. I det aktuella fallet bestod sagans rekvisita av de bilder som nämndes ovan: en flicka, en prins, ett troll, ett slott, en koja, en grotta och en magisk ring. Läraren inledde med att diskutera med eleverna vilka olika roller och relationer huvudpersonerna kunde ha och vad som skulle hända i sagan. Eleverna gav förslag på vem flickan var, hur omständigheterna kring hennes liv var, var hon bodde, vad hon var på väg att göra och så vidare. Häxan med den magiska ringen identifierade eleverna som det klassiska problemet, prinsen i sin tur som den lyckliga upplösningen. Med hjälp av denna muntliga planering för berättelsens intrig och händelseförlopp satte klassen igång med den gemensamma klasstexten. Läraren stöttade med frågor som: Vad tycker ni att vi ska börja med? Vad kan vara en bra början? Vem har något förslag? I samband med det riktades elevernas uppmärksamhet även på den schematiska strukturen för berättelser som läraren hade skrivit i punktform på ett blädderblock, så att eleverna hade tillgång till den under lektionen. De olika stegen för berättelsestrukturen var vid det här laget bekanta för eleverna. De kände också till att berättelserna skulle vara underhållande genom att huvudpersonerna råkade ut för någonting ovanligt, ett problem av något slag, så att läsaren fängslades av intrigen och blev nyfiken på hur problemet skulle lösas. Med utgångspunkt från den gemensamma, muntliga planeringen föreslog eleverna vad som skulle skrivas. Deras olika förslag diskuterades med lärarens hjälp, exempelvis: - Låter Ahmeds förslag bra eller finns det något annat sätt att säga samma sak? - Vad har vi nu fått för information? Vilka personer finns med i sagan nu? - Varför gick flickan in i skogen? Hur ska vi fortsätta nu? - Kan vi säga något mer om skogen? Hur skulle man kunna säga att skogen var? De olika förslagen skrevs upp i punktform som klassen kunde utgå från. Samtidigt som sagan växte fram tillägnade sig eleverna kunskap om den aktuella genrestrukturen, ämnesområdet och dess lexikogrammatiska drag, exempelvis temporala sambandsord som används för att skapa sammanhang i texten. 38

47 Den gemensamma texten blev så småningom följande saga: Exempeltext 7, gemensam klasstext år 2: Flickan som blev bortrövad av trollet Det var en gång för länge, länge sedan en fattig flicka som bodde i en liten gammal stuga långt inne i skogen. Nästan varje dag gick hon ut i den mörka skogen för att plocka blåbär. En dag när hon som vanligt var ute i skogen så hörde hon plötsligt att det prasslade i buskarna. Flickan blev rädd. Ögonblicket efter kom ett troll och grep henne. Fort sprang han hem till sin grotta med den skrämda flickan. Hemma i grottan tvingade trollet på flickan en förtrollad ring. Den gjorde så att hon inte kunde fly därifrån. I flera dagar var hon hos trollet och skötte om honom. Hon lagade hans mat och matade honom. En vacker dag blev hon räddad av en prins som var i skogen för att jaga vildsvin. Han såg den vackra flickan utanför trollets grotta och han förstod att hon var fångad av trollet. Han greps av en stark kärlek till henne. Med långsamma steg gick han fram till flickan och kysste henne på munnen. Ringen ramlade av fingret och förtrollningen bröts. Prinsen tog henne på sin häst till slottet där de gifte sig och levde lyckliga i alla sina dagar. 39

48 De olika genrestegen för den gemensamma sagan kan illustreras som följande: Genresteg Sagans innehåll Information om Orientering Det var en gång för länge länge sedan en Situationen: fattig flicka som bodde i en liten gammal stuga långt inne i skogen. Nästan varje dag När? Vem? Var? Vart? gick hon ut i den mörka skogen för att Avsikt? plocka blåbär. Komplikation En dag när hon som vanligt var ute i skogen så hörde hon plötsligt att det prasslade i buskarna. Flickan blev rädd. Ögonblicket efter kom ett troll och grep henne. Fort sprang han hem till sin grotta med den skrämda flickan. Hemma i grottan tvingade trollet på flickan en förtrollad ring. Den gjorde så att hon inte kunde fly därifrån. Upplösning I flera dagar var hon hos trollet och skötte om honom. Hon lagade hans mat och matade honom. En vacker dag blev hon räddad av en prins som var i skogen för att jaga vildsvin. Han såg den vackra flickan utanför trollets grotta och han förstod att hon var fångad av trollet. Han greps av en stark kärlek till henne. Med långsamma steg gick han fram till flickan och kysste henne på munnen. Ringen ramlade av fingret och förtrollningen bröts. Prinsen tog henne på sin häst till slottet där de gifte sig och levde lyckliga i alla sina dagar. 40 Problemet, som bygger upp spänningen genom att först låta något höras. Huvudpersonen reagerar på detta. Den ovanliga händelsen accelererar med fördjupade problem. Konsekvenserna för flickan beskrivs. Lösningen på problemet flickans räddning och hur det gick till slut när förtrollningen bröts Ett lyckligt slut Den gemensamma sagan har alla de element som hör till en klassisk saga: den fattiga flickan, det elaka trollet och den modiga prinsen. Man kan se spår av andra sagor som eleverna hört eller läst tidigare och som nu läggs till den gemensamma sagan som intertextuella element. Sagan började klassiskt med tidsangivelsen, som samtidigt fungerade som standardfrasen för sagor Det var en gång för länge, länge sedan Sagans deltagare presenteras som individer. Flickan presenterades med en komplex nominalgrupp vars delar består av: Bestämmare Beskrivare Ting Kvalifikator en fattig flicka som bodde i en liten gammal stuga Komplexa nominalgrupper är också utmärkande för berättelser. Omständigheten för hennes boplats beskrivs som långt inne i skogen, vilket ger svar på frågan var i orienteringssteget. Typiskt för berättelserna är också den kronologiska

49 tidslinjen som uttrycks med temporala sambandsord. Exempel på sådana har understrukits i texten ovan. Den första meningen i komplikationssteget ger en ledtråd till att någonting spännande kommer att hända. Detta uttrycks med hjälp av den mentala processen hörde, ett vanligt sätt hos professionella författare att skapa spänning i berättelsen. Beskrivningen av problemet brukar följas av huvudpersonens reaktion på händelsen, som i sin tur ökar spänningen ytterligare. I det här fallet är huvudpersonens reaktion på den annalkande komplikationen att hon blev rädd. Bra tajmat och helt enligt läsarens förväntningar dyker sedan problemet upp i form av ett troll. Materiella processer (aktionsverb) är utmärkande för komplikationssteget, vilket även gäller i detta fall, det vill säga prasslade, kom, grep, sprang, tvingade, gjorde, fly. Med sina stöttningsfrågor under skapandet av den gemensamma sagan lyckades läraren rikta elevernas uppmärksamhet till ett kännetecknande drag i berättelser, nämligen utvecklade nominalgrupper. Genom att läraren inte nöjde sig med föreslagna ord som flickan och en ring utan frågade om man kunde säga något mer om dessa, gav eleverna förslag som gjorde berättelsen levande, exempelvis: Bestämmare Beskrivare Ting den skrämda flickan en förtrollad ring den vackra flickan I upplösningen förekommer flera passiva konstruktioner: En vacker dag blev hon räddad av en prins Och han förstod att hon var fångad av trollet Han greps av en stark kärlek Detta skapar mer variation i de grammatiska resurser som kommer till användning samtidigt som texten blir mer skriftspråkslik och får en litterär stil än vad enkla, aktiva påståendesatser hade åstadkommit. En variation i meningsbyggnaden uppstår också genom att omständigheter lyfts fram till temaplats som så kallat markerade teman, det vill säga till meningens början, vanligtvis platsen för känd information, här i kursiv stil: Temaplats: Känd information för läsaren/lyssnaren eller markerat tema Fort Hemma i grottan Med långsamma steg Rema: Ny information för läsaren/lyssnaren sprang han hem till sin grotta med den skrämda flickan tvingade trollet på flickan en förtrollad ring gick han fram till flickan och kysste henne på munnen I och med upplösningen har livet i berättelsen återgått till det normala, alternativt blivit ännu bättre som i det aktuella exemplet. Samma lärare arbetade även med elever i skolår 3 och använde samma bilder som i textexemplet ovan. Nedan presenteras deras gemensamma klassaga som framställts under lärarens stöttning. Texten i skolår 3 är mer utvecklad och man kan se 41

50 att vissa drag i den kan tyda på språklig utveckling i berättartekniken, inte minst när det gäller mängden detaljer och direkt tal. Som slutprodukt skrevs den rent på datorn och alla elever fick var sittill exempelemplar av texten. Här presenteras texten analyserad i dess genresteg och informationsenheter: Exempeltext 8, gemensam klasstext år 3 Genresteg Berättelsegenre: saga Information om Titel Den bortrövade flickan Orientering Det var en gång en fattig flicka som hette Mulan. Hon bodde i en liten stuga i kanten av en stor skog. Eftersom Situationen: När? Vem? Var? Vart? hon var fattig gick hon varje dag ut i Avsikt? skogen för att plocka ekollon och bär. En vacker dag gick hon som vanligt och samlade ekollon, hon sjöng och var glad. Komplikation Plötsligt såg hon att det rörde sig i buskarna. Hon tittade till men blev inte rädd för hon trodde att det var en ekorre. Ögonblicket efter hoppade ett stort fult troll ut ur buskarna, snabbt slängde han flickan över axeln och sprang klumpigt hem till sitt träsk där han bodde. Hemma i träsket tvingade han på Mulan en förtrollad ring. Den gjorde så att hon förvandlades till ett troll och inte kunde fly. I flera år bodde hon med trollet i hans träsk men hon var inte lycklig. Upplösning En dag stod hon och diskade då kom en prins ridande på sin vita häst. I samma stund som prinsen såg trollflickan stå där och diska så tappade hon sin magiska ring ner i vattnet och förtrollningen bröts. Plötsligt var hon en vanlig flicka igen. Prinsen blev överraskad, han gick fram till henne och sa: - Jag ska rädda dig och ta dig härifrån! Tillsammans red de därifrån till prinsens slott. Efter några veckor blev de kära i varandra, de ställde till ett stort bröllop, Mulan blev drottning och prinsen blev kung. De fick många barn och sedan levde de lyckliga i alla sina dagar. 42 Problemet Skapar spänning först genom flickans observation och reaktion på det signalerade problemet. Den ovanliga händelsen med trollet skapar ett stort problem som har konsekvenser för flickan. Lösningen på problemet flickans räddning och brytning av förtrollningen. De positiva konsekvenserna för flickan och prinsen. Ett lyckligt slut Man kan ana lärarens stöttande frågor bara genom att titta på texten. I stället för att presentera huvudpersonen som en flicka har läraren exempelvis lockat fram

51 en mer komplex beskrivning av flickan med en utvecklad nominalgrupp - en fattig flicka som hette Mulan. I stället för enkla substantiv presenteras huvudpersoner, saker och omständigheter med utvecklade nominalgrupper som i texten markerats kursivt. Naturligtvis ska man inte gå till överdrift med användningen av utvecklade nominalgrupper, för då kan texten lätt bli onaturlig och tillgjord. Ett annat grammatiskt drag som kan övas under det gemensamma skrivandets gång är sagans tempus i preteritum. Eleverna uppmärksammar också användningen av temporala sambandsord som markerar textens tidslinje och binder ihop texten mellan meningarna (här understrukna). Funktionen för konjunktionen men kan också vara viktig i sagor, då den ofta signalerar att ett problem som är i annalkande. I denna text signalerar men däremot ett motsatssamband (bodde med trollet men var inte lycklig). Det är ofta läraren som bestämmer hur en ny mening börjar och kan på så sätt skapa variation i meningsbyggnaden, till exempel genom val av omständigheter som markerade teman. Som påpekats tidigare, fokuserar läraren elevernas uppmärksamhet i den gemensamma klasstexten även på det använda ordförrådet och diskuterar olika alternativa uttryckssätt med synonymer eller ord med liknande betydelser. Ord som uttrycker olika slags processer kan samlas in i en ordbank eller skrivas upp på blädderblock. Likaså olika slags sambandsord som uttrycker olika slags logiska samband mellan satser och meningar. Sådana gloslistor görs naturligtvis i all typ av undervisning, men i den explicita undervisningen sker detta i den aktuella kontexten för det gemensamma textskapandet och i en dialog mellan lärare och elever. Det har en lite annorlunda funktion än exempelvis veckans ord som är vanligt förekommande. Några ytterligare exempel på gemensamma klasstexter redovisas nedan från en förskoleklass och från år 1. Även dessa klasstexter utgick från bilder som elever i mindre grupper fick välja bland och som de ansåg passa i berättelsen. De fick först beskriva bilderna och sedan diskutera på vilket sätt dem kunde inkluderas i sagan. Läraren stöttade med sina frågor samtidigt som hon skrev texten efter att gruppen hade enats om vad som skedde i sagan steg för steg. Denna saga från en förskoleklass handlar om ett vardagsproblem, ett bråk om en penna. 43

52 Exempeltext 9, en gemensam saga i en förskoleklass Genresteg Titel: Bråket i klassrummet Författare Förskoleklass B Orientering Det var en gång en pojke och en flicka. Pojken hette Martin och flickan hette Ida. Komplikation Martin bråkade med Ida för hon tog hans penna. De var i skolan när det hände. Ida tog pennan för hon behövde den. Martin blev arg. Han skrek: Ge mig pennan. Information om Deltagarna presenteras Det första problemet, var det hände, varför och Martins reaktion på problemet Upplösning Ida gav pennan till Martin. Fröken gav en ny penna till Ida. Fröken sade att man inte får ta pennor från varandra. Hur problemet tillfälligt löstes och frökens reaktion och kommentar på händelsen Komplikation Ida lyssnade inte. Hon tog Martins penna igen. Fröken fick säga till en gång till. Hon lät arg på rösten. Upplösning Ida fick gå hem från skolan för hon lyssnade inte. Mamma följde med tillbaka till skolan. Ida fick säga förlåt. Snipp snapp snut, så var sagan slut. Problemet fortsätter, frökens reaktion på händelsen Hur problemet slutligen löstes, mammans reaktion på problemet, Idas reaktion på problemet och sagoramsan som markerar avslutning Eleverna lärde sig att presentera huvudpersonerna och identifiera sagans problem och lösning. Om texten endast skulle bestå av genrestegen skulle den bli ganska ointressant. Det som främst engagerar är de olika huvudpersonernas reaktioner och kommentarer på problemet och händelserna. Därför är stöttningsfrågor som Vad tyckte Martin, när Ida tog hans penna? eller Vad gjorde fröken för att få slut på bråket? utvecklande för elevernas tänkande och språkutveckling, samtidigt som de lär sig att använda dessa litterära medel i sina egna berättelser. Dessutom fungerar denna slags språkliga stöttning i ett uppfostrande syfte, då eleverna måste sätta sig in i olika personers perspektiv och fundera över vad de känner eller tycker i samband med olika problematiska händelser. 44

53 Följande gemensamma saga var skriven av en klass i år 1 och handlar om ett kärt ämne för eleverna: dinosaurier. Exempeltext 10, en gemensam saga i år 1: Genresteg Titel: Dino Orientering Det var en gång en dinosaurie som hette Dino Dino bodde i en grotta med sin pappa och mamma. Komplikation En dag kom det ett stort farligt flygplan. Ur flygplanet sprutade det eld. Då sprang Dino med sin mamma och pappa till Dinos skola och gömde sig under skolbänkarna. Alla tre gömde sig under var sin bänk. Upplösning Planet försvann och Dino, mamma och pappa hade tappat bort varandra. Nu vågade de komma fram och leta efter varandra igen. Plötsligt hittade de varandra och sen levde de lyckligt i alla sina dagar. Information om huvudpersonen, var han bodde och med vem problemet och hur huvudpersonen och hans föräldrar reagerade lösningen steg för steg och huvudpersonernas reaktion Även om merparten av eleverna vid mina klassrumsobservationer ännu inte kunde läsa och skriva gick det inte att gå miste om elevernas stolthet och engagemang när läraren läste upp sagan. De anslöt sig självmant till högläsningen och läste utantill tillsammans med läraren Elevernas individuella sagor Den fjärde fasen i cirkelmodellen för undervisning och lärande går ut på att eleverna skriver egna texter enligt de förebilder som de fått av genren under de tidigare faserna. Den individuella skrivuppgiften ska handla om ett liknande, dock inte samma tema som klassen arbetat med under de tidigare faserna, även om genren i fråga ska vara densamma. Vid klassrumsobservationerna för den individuella skrivuppgiften fanns många hjälpmedel för eleverna till hands. Berättelsestrukturen hängde exempelvis på klassrumsväggarna. Dessutom fanns det ofta någon förteckning över temporala och andra bindeord som eleverna kunde använda för att hitta alternativa uttryck. I vissa klassrum var också väggarna dekorerade med tankekartor över olika slags processer (verbtyper), exempelvis materiella, relationella, verbala och mentala processer, för att stötta eleverna att variera det använda ordförrådet i stället för att upprepa samma ord. 45

54 Följande saga var en elevs individuella text i anslutning till den gemensamma sagan om dinosaurien Dino i skolår 1. Eftersom eleverna ännu inte kunde skriva mer än enstaka ord eller korta meningar, bestod skrivuppgiften av att teckna bilder och skriva något under bilderna. Den första bilden skulle presentera huvudpersonerna, den andra problemet, den tredje bilden huvudpersonernas reaktioner och den fjärde upplösningen med sagans lyckliga slut. 46

55 Följande två sagor är från en förskoleklass där eleverna med utgångspunkt från en viss rekvisita hittat på egna sagor som läraren skrivit ner. Exempeltext 13, en individuell saga i en förskoleklass Genresteg Berättande genre: saga Information om Titel Sagan om gumman och hunden Orientering Det var en gång en gumma som mjölkade sin ko. Sen kom hunden och bet kons ben, sen kom gumman och satte sig på marken, sen hjälpte hon kon, sen red hon iväg för att hämta havre. sagans deltagare, omständigheter och några händelser Komplikation När hon kom tillbaka frågade hon hunden om någon hade bråkat och gått in i huset. Det hade varit tjuvar där och de hade tagit kon. Gumman blev jätteledsen och satte upp lappar och bilder på kon på alla träd, Upplösning och till slut hittade gumman sin ko, hunden blev så glad att han bet sönder sitt hundben. Avslutning Så levde de lyckliga i alla sina dagar. Slut! problemet och huvudpersonens reaktioner hur problemet löstes och hundens reaktion avslutning Valet av titel och en klassisk sagoinledning signalerar att texten handlar om en saga. Andra typiska drag för sagan som berättaren lyckats få med är bland annat tempus i preteritum och att händelserna inleds temporalt med sen, karaktäristisk för de lägre åldrarna. Några andra temporala sambandsord är konstruktionen med när och till slut, vilka ger lite variation i textbindningen (här understruken). Nominalgrupperna är inte särskilt utvecklade (här i kursiv) och ordförrådet relativt vardagligt, vilket är förståeligt med hänsyn till barnens ålder. 47

56 Ännu ett exempel på en saga från en förskoleklass kan analyseras på liknande sätt: Exempeltext 14, en individuell saga i en förskoleklass Genresteg Berättande genre: saga Information om Titel Sagan om riddaren och hästen Orientering Det var en gång en riddare och en häst som gick in i en tunnel och glömde sin sagans deltagare och omständigheter banan frukt där. Nu hade han ingen mat till hästen, så riddaren red till en affär och köpte en ny banan. När han kom hem band han hästen vid trädet och la bananen i kylen. Komplikation När han kom ut hade tjuvar varit där och problemet tagit hästen. Upplösning? hur problemet löstes saknas Avslutning Snipp snapp snut, så var sagan slut! karaktäristisk ramsa som avslutning för de lägre åldrarna Den andra sagan är en illustration för att visa på att sagor har en komplex berättelsestruktur som kan vara svår för barnen i de yngre åldrarna att på egen hand få grepp om. Om man jämför denna saga med det första exemplet från förskoleklassen (ovan) kan man konstatera att den saknar huvudpersonernas reaktioner på problemet och genresteget för upplösning. Följande individuella saga om det lilla lövet var skriven av en elev i skolår 2: Exempeltext 15, en individuell saga, skolår 2: Genresteg Berättande genre: saga Information om Titel Det lilla lövet Orientering Det var en gång en löv som var på ett träd och hengde, men en rängnig dag var det höst och alla bladerna ramlade. Då hade också lilla bladen ramlat. Men efter en stund kom en myra och tog bladen som var jätefin och grön. Muran gick till sin lila grata. När? Vem? Var? Vad hände? Komplikation En morgon blev lilla bladen rädd när muran kom för då kom en jäte, jäte stor vind och blåste på bladets gråta. Då flög bladen till ett anat land. Plötsligt kom en orm och sa: - Jag ska äta upp den hära bladen som är jätte god och jäte bra för att ätas. Upplösning Ormen åt upp den och den var jäte god och skön. Så snipp, snapp snut, så var sagan slut. 48 problem som blir värre steg för steg och problemets (ormens) reaktion hur problemet, lite snopet, löses positivt ur antagonistens perspektiv

57 Titeln på sagan, Det lilla lövet signalerar redan att det är fråga om en berättelse, snarare än en beskrivande rapport om ett löv. Analysen av de olika genrestegen visar att eleven är bekant med berättelsestrukturens huvudkomponenter. Orienteringen börjar med standardfrasen för sagorna Det var en gång och ger en introduktion till sagans deltagare: ett löv som senare också kallas ett blad samt en myra. Båda dessa deltagare är individer, karaktäristiskt för den berättande genren, i motsats till att vara generiska representanter för sin grupp, kännetecknande för beskrivande informationsrapporter. Omständigheterna och deltagaren bladet beskrivs med hjälp av utbyggda nominalgrupper, till exempel bestämmare ting kvalifikator ett löv som var på ett träd och hängde ting kvalifikator bladet som var jättefint och grönt bestämmare ting kvalifikator Det här bladet som är jättegod och jättebra <<för att ätas>> Dessa kan ses som ett tecken på att eleven har uppmärksammat de utbyggda nominalgruppernas roll som ett karaktäristiskt element i berättelser. Deras funktion är givetvis också att göra det möjligt att packa in mer information på ett tätare sätt. Satsen som inleds med den adversiva konjunktionen men ger ofta en ledtråd om ett uppstående problem. Det signalerar att något spännande är i görningen och att ett problem kommer att dyka upp: men en regnig dag var det höst och alla bladen ramlade. Den kronologiska tidslinjen markeras med temporala konnektiver som då, efter en stund, en morgon, när myran kom, då (två gånger) och plötsligt. Man kan se att eleven har haft nytta av förteckningen av temporala sambandsord på klassrumsväggen för att variera de temporala markörerna. Tempusformen är preteritum, utom i direkta citat i dialogform, som sig bör, korrekt inlett med kolon och ett tankestreck. Man kan tänka sig att eleven tröttnat mot slutet av texten och inte kommit på en mer konstruktiv upplösning för det lilla bladet. Några fler exempel på elevernas individuella sagor och berättelser från olika skolår presenteras nedan. Analyserna kan illustrera hur eleverna tillägnat sig den genrepedagogiska undervisningen, när det gäller berättelsestrukturen för sagor och fabler. Av textexemplen framgår också hur eleverna har byggt upp varje genresteg med olika slags informationer som ett medel för att engagera läsaren. Texterna ger också information om elevernas lexikogrammatiska resurser, det vill säga deras ordförråd, korrekthet, komplexitet och grammatisk variation. Ytterligare en saga med titeln Det lilla björklövet, skriven av en elev i skolår 3 presenteras här för att illustrera utvecklingen av elevernas diskurskompetens mellan skolåren, bland annat när det gäller berättelsestrukturen. Stavningen har korrigerats (jämför med originalet i appendix). 49

58 Exempeltext 16, en individuell saga, skolår 3 Genresteg Berättande genre: saga Information om Titel Det lilla björklövet Orientering Det var en gång ett björklöv som var rädd att falla ner och dö. Det lilla björklövet var faktiskt en riktig fegis och väldigt elak. Björklövet var rädd att fråga andra löv om de ville vara hans kompisar. Komplikation En gång kom en tant som var en häxa och hon såg konstig ut. Den häxan gick till björkträdet och tittade på löven och det lilla björklövet sa: Usch vad ful du är. Häxan sa till det lilla björklövet: Du ska vara glad för att jag inte förvandlar dig till något. Det lilla björklövet svarade tillbaka: Är du en häxa? Ja, svarade häxan!!! Oj, förlåt mig, det visste jag inte. Häxan förstod att det lilla björklövet var både rädd och elak. Häxan sa till björklövet: Bara för att du är rädd och elak ska jag förvandla dig till en liten ärta och då kommer du först att få otur och sedan kommer du att få tur. Det lilla björklövet förstod att det var hans otur för att han blev jätteledsen. Upplösning Dagen efter väntade han på sin turdag. Han väntade och väntade. Till slut såg det lilla lövträdet att det började regna och det lilla björklövet frös. Och precis i samma ögonblick kom en liten flicka som såg att det lilla björklövet frös och hon tog det och tog hand om det. Det lilla björklövet visste att det var hans tur för att han kände sig varm och trygg. 50 sagans huvudperson och en beskrivning av honom en oväntad händelse skapar och ökar spänningen steg för steg; dialogen levandegör sagan; motsatsparet tur och otur visar litterära drag; otur används här som en metafor för det egentliga problemet förvandlingen till ärta lösningen som är elegant anknuten till begreppet tur Sagans temporala tidslinje markeras med temporala sambandsord av varierande slag (här understrukna). Variationen bland dessa kan tas som ett tecken på att undervisningen och planschen med tidskonnektiver har inverkat positivt på elevens skrivande. Ytterligare tecken för utveckling består av elevens relativt många utbyggda nominalgrupper (kursiverade i texten). Konjunktionen för att i meningen ovanför upplösningssteget tyder på att eleven inte fullt ut behärskar användningen av konjunktioner som signalerar logiska samband. Det är naturligt att det tar tid för elever med svenska som andraspråk att bli medvetna om skillnaden mellan till exempel för att och så att.

59 Några ytterligare genreanalyser görs av elevernas självständiga fabler som är medlemmar i den berättande genrefamiljen. De är skrivna av elever i skolår 6 efter lärarens högläsning: Exempeltext 17, en individuell fabel, år 6 Genresteg Berättande genre: fabel Information om Titel Den smarta räven Orientering Det var en gång ett lejon, varg och en liten räv. En dag kallade lejonet på vargen och räven. Han sa att dom skulle den natten gå och jaga byte. Den natten jagade dom en hjort, får och en kanin. Lejonet sa att vargen skulle dela upp bytet till var och en. Komplikation Vargen tänkte länge och sa sedan att lejonet var störst och starkast så han får hjorten och jag får fåret och den lilla räven får den lilla kaninen. Lejonet tyckte inte om förslaget så han hoppade på vargen och slet honom i bitar. Då sa lejonet att nu var det rävens tur att dela upp bytet. Upplösning Coda/lärdom/ slutknorr Då sa räven att lejonet fick allt för att han är stor och kaninen räcker till frukosten och fåret till lunchen och hjorten till middag. Lejonet tyckte att det var ett mycket bra förslag. Lejonet frågade räven hur han var så smart? Då svarade räven - Jag lärde mig från vargens fel. Och efter den dagen jagade räven aldrig mer med lejonet längre utan bara med sina vänner. fabelns deltagare, tid, avsikt och händelseförlopp hur problemet uppstod och konsekvensen för vargen; spänningen byggdes upp med nästa deltagare eventuellt i tur för samma öde hur den smarta räven löste problemet; lejonets reaktion på lösningen; rävens reaktion som slutdialog lärdom som räven drog av händelserna 51

60 Ytterligare en elevfabel från samma klass: Exempeltext 18, en individuell fabel, år 6 Genresteg Berättande genre: fabel Information om Titel Den kloka räven Orientering Det var en gång en varg och en klok räv och ett lejon. Dom bodde i en stor skog. En dag fick lejonet en idé att dom skulle på jakt. Vargen blev glad och sa ja. Men räven blev misstänksam och tänkte att kanske lejonet skulle äta upp honom. Men räven sa (ja) och gick med. Komplikation Då började dom ge sig av och gick på den långa jakten. När dom (var) framme såg dom ett får och en kanin och en hjort. Lejonet sa till vargen vad har du för idé. Då svarade vargen att fåret som var av lika storlek och att han skulle få det. Kaninen skulle räven få eftersom räven var minst. Lejonet sa att det inte var bra idé och bet sönder vargen. Efteråt sa lejonet till räven vad har du för en idé? Upplösning Räven tänkte lite och sa du är vår kung så att du får allt. Hmm.. bra idé och sa hur blev du så klok. Räven sa att han lärde sig från vargen. Till slut blev räven inte uppäten. sagans deltagare, platsen för händelsen, deltagarnas avsikt, deltagarnas tankar och reaktioner kring den förslagna idén händelseförloppet och hur problemet uppstod och konsekvensen för vargen; spänningen som accelererar i väntan på rävens svar hur den kloka räven löste problemet och konsekvensen för räven Denna text är en illustration om att det finns en individuell variation mellan eleverna trots att de skriver om samma tema. I denna text förekommer talspråkliga uttryck i större omfattning än i den förra. Eleven har inte markerat direkta citat med relevant interpunktion i skrift. Ett andraspråksdrag som bet sönder vargen i stället för bet ihjäl vargen kan tolkas som ett tecken på att en viss osäkerhet råder när det gäller ordförrådet, i detta fall ett partikelverb. För övrigt har eleven lyckats med att markera sekvenserna i fabeln med temporala adverb och konjunktioner, helt enligt konventionen. Till skillnad från förra fabeln saknas här också slutknorren. Den sista meningen är också något otydlig. Kanske skulle eleven vilja säga: Till slut lyckades räven undgå att bli uppäten, men hans språkliga resurser räcker inte riktigt till. 52

61 6.6. Utvärderarens kommentarer på implementeringen av berättelser Som framgår av berättelserna ovan, har Knutbyskolans implementering av den genrepedagogiska skrivundervisningen lett till en positiv utveckling för många elever. De har blivit medvetna om de olika genrestegen i den schematiska textstrukturen: orientering, komplikation och upplösning. Av deras egna texter framgår att de använder ett problem (eller flera) för att skapa spänning som på något sätt måste lösas i berättelsen. Den explicita undervisningen har också lett till att eleverna har utvecklat sina grammatiska resurser för att variera meningsstrukturen i sina berättelser. De har lärt sig att skriva i tempusformen preteritum, utom i dialoger och i de fall då de velat levandegöra berättelsen genom användning av historiskt presens. De har också lärt sig att använda utvecklade nominalgrupper för beskrivningen av berättelsens deltagare och omständigheter, vilket är ett karaktäristiskt drag i berättelserna. Eleverna har också utvecklat sina lexikala resurser, bland annat kan de variera användningen av temporala sambandsord för att inleda händelsesekvenser med. De kan också använda konjunktionen men för att signalera ett annalkande problem. Den konkreta användningen av olika slags bilder och föremål som utgångspunkt för berättandet i de lägre skolåren har skapat en inlärningsmiljö där alla elever inkluderas och förväntas vara aktiva i konstruktionen av den gemensamma berättelsen som sedan kan användas som en förebild för det individuella skrivandet. Om man ska framföra en kritisk synpunkt på implementeringen av den genrepedagogiska undervisningen är tidsaspekten en sådan. Den tid som fanns till förfogande till introduktionen och det praktiska arbetet med genren, räckte knappast till att tillämpa de fyra faserna i cirkelmodellen för undervisning och lärande. Därmed gick eleverna också miste om den pedagogiska tillämpningen av den genrebaserade undervisningen, särskilt under höstterminen Lärarna var för upptagna av att komma fram till elevernas individuella berättelser för att de skulle ha kunnat gå igenom de fyra faserna i undervisningsmodellen. Pedagogiken tillämpades således på ett relativt ytligt sätt och i vissa fall började eleverna skriva sina individuella texter utan att deras kunskaper var tillräckligt befästa. Vissa klasser skulle ha behövt mer tid för att arbeta med den berättande genren än vad som möjliggjordes av schemat för planeringen. 7. Arbetet med den beskrivande genren En stor andel faktatexter i skolans läromedel beskriver olika slags företeelser, både vardagliga och tekniska, och tillhör därmed den beskrivande genrefamiljen. En medlem inom denna genrekategori är den beskrivande informationsrapporten som klassificerar och beskriver en företeelse, till exempel en växt, ett djur, en teknisk apparat, ett land eller ett landskap, för att nämna några exempel. En annan medlem inom samma genrefamilj är den taxonomiska informationsrapporten som klassificerar och beskriver olika underarter inom samma fenomen, exempelvis olika slags valar eller klassificerar och beskriver relationer mellan delarna i en helhet. Dessa rapportgenrer är vanligt förekommande i skolans undervisning inom SO- och NO-ämnen (se vidare i Government of South Australia, 2004b; Knapp & Watkins, 2005; Rose, 2010; Polias, 2007). 53

62 Knutbyskolans skrivundervisning i den beskrivande genrefamiljen riktades på informationsrapporter som beskriver hur olika slags företeelser är. Ämnesområdet för dessa företeelser valdes dels med hänsyn till kursplanerna för respektive skolår, dels från elevernas intresse. På de lägre stadierna, i förskolan och i skolår 1 handlade undervisningen ofta om djur och eleverna fick i allmänhet bestämma vilka djur de ville veta mer om. I förskoleklassen handlade det ofta om de vanliga djuren på en bondgård. I skolår 1 och 2 valde eleverna mer specifika djur som fladdermus och gråsugga. I de lägre klasserna i år 2 4 höll eleverna också på med att beskriva olika planeter, träd och blommor. I den tvåspråkiga svenskgrekiska klassen hade eleverna ett temaarbete om Linné, som utmynnade i olika slags genrer, både beskrivande (om växter och landskap) samt återgivande genrer om Linnés livshistoria och forskningsresor. Ett temaarbete kring dinosaurier i en klass i skolår 3 har också i praktiken arbetet med en taxonomi av olika dinosauriearter även om undervisningens fokus huvudsakligen var på beskrivande informationsrapporter om de olika dinosaurierna (se kapitel 11) Genrekaraktäristik för beskrivande informationsrapport De karaktäristiska dragen för den beskrivande informationsrapporten presenteras nedan utifrån kriterierna syfte, schematisk struktur och lexikogrammatik. Syfte: En beskrivande rapport klassificerar och beskriver en företeelse genom att presentera faktabaserad och relevant information om företeelsen Schematisk struktur (genresteg): De förväntade genrestegen för beskrivande informationsrapporter består av klassifikation och beskrivning av olika detaljer och kan betecknas som följande: Titel ^ klassifikation ^ beskrivning av olika detaljer Vilka detaljer som beskrivs beror på vilket ämnesområde texten handlar om. Rapporter om djur innehåller information som beskriver utseende, beteende, utspridning, föda, tillökning, naturliga fiender, nytta och så vidare. Rapporter om samhällen innehåller i sin tur stegen geografiskt läge, geografisk beskrivning (till exempel floder, sjöar, berg, städer), näringsliv, social organisation, religion och så vidare. Beskrivningar av växter klassificerar arten och beskriver utseendet för växtens olika delar, växtplats, blomningstid, geografisk utbredning, livslängd, nytta och användningsområden med mera. Lexikogrammatiska drag (några möjliga alternativ) - tempus i presens (beskriver bestående egenskaper oavsett tidsaspekt) - det beskrivna presenteras i generell betydelse, som representanter för sin art - tekniska ord förekommer tillsammans med vardagliga ord, till exempel reptiler, köttätare, nosen, klor - processerna består ofta av relationella verb, särskilt i beskrivningen av utseendet (har, är, blir) och beteendemässiga och materiella verb för beteende, utspridning, föda etc. - den beskrivna företeelsen eller dess delaspekter står ofta på temaplats - komplexa nominalgrupper som bildas med efterställda bestämningar (kvalifikatorer) förekommer 54

63 7.2. Exempel på elevernas beskrivande informationsrapporter och genreanalys Några exempel på elevtexter inom genren beskrivande informationsrapporter presenteras nedan med en efterföljande analys av genrestruktur och lexikogrammatiska drag. I skolår 2 arbetade eleverna med olika planeter som de beskrev med utgångspunkt från ett gemensamt mönster som de hade fått genom den gemensamma klasstexten. Elevernas individuella texter blev ändå olika, så som framgår av följande exempel: Exempeltext 27, beskrivande informationsrapport, år 2 Genresteg Beskrivande genre: beskrivande informationsrapport drag Språkliga och grammatiska Titel Pluto Indikerar en beskrivande rapport Klassifikation Pluto är en stenplanet. Relationell konstruktion: X är Y Egenskaper: storlek grader liv avstånd Pluto är minsta planeten. På planeten är det - 230º. Det finns inget liv för den ligger långt borta från solen och det. Pluto ligger 5900 miljoner km från solen. Relationella processer (är) och existentiella (finns, ligger), Specifika ämnesrelaterade ord Elevens beskrivning av planeten Pluto är relativt enkel och består av de viktigaste informationerna: klassifikation och olika egenskaper. I sin presentation är eleven naturligtvis beroende av specifika faktautryck som använts i undervisningen och det ordförråd som förekommer i läromedelstexten. Om eleven kan utgå från tankekartor, ordbanker och olika slags faktaspalter som klassen tagit fram, skriver eleverna mer självständigt. Syftet med skrivuppgiften är dock att eleverna ska tillägna sig det ämnesspecifika ordförrådet och använda det i stället för att skriva beskrivande rapporter med egna vardagsord. 55

64 Ytterligare ett exempel på en elevtext inom den beskrivande rapporten från samma klass i skolår 2: Exempeltext 28, beskrivande informationsrapport, år 2 Genresteg Beskrivande genre: beskrivande Språkliga och grammatiska drag rapport Titel Saturnus Indikerar en beskrivande rapport Klassifikation Saturnus är en gasplanet. Relationell konstruktion: X är Y Egenskaper: form klimat grader Saturnus är rund och stor och den har många ringar runt sig. På Saturnus är det jättekallt. Det är 180º kallt. Ringarna på Saturnus består av Relationella processer (är, har, består) och existentiella (finns, ligger), ringarna miljoner små isklumpar i en bana Specifika, ämnesrelaterade ord liv runt Saturnus. avstånd Det finns inget liv på planeten för att det är för kallt och det finns mycket gas. Planeten ligger långt bort från solen. Det är 1429 miljoner km dit. Specifika kännetecken för Saturnus beskrivs med adjektiv (här kursiverade), men även med hjälp av komplexa nominalgrupper med efterställda bestämningar. Bestämmare Räknare Beskrivare Ting Kvalifikator många ringar runt sig Ringarna på Saturnus miljoner små isklumpar i en bana runt Saturnus inget liv på planeten 1429 miljoner km dit Av analysen framgår att Saturnustexten är mer komplex än Plutotexten p.g.a. nominalgrupperna, men det som är viktigt att komma ihåg är att eleverna har fått omfattande stöttning från lärare och klasskamrater för sin skrivuppgift, både före, under och efter skrivandet. Elevens val av temaplats utgångspunkt för meningarna framgår av följande analys: Tema Rema Saturnus är en gasplanet Saturnus är rund och stor (och) den har många ringar runt sig På Saturnus är det jättekallt Det är 180º kallt Ringarna på Saturnus består av miljoner små isklumpar i en bana runt Saturnus Det finns inget liv på planeten (för att) det är för kallt (och) det finns mycket gas Planeten ligger långt bort från solen Det är 1429 miljoner km dit 56

65 Analysen visar att temat är ganska varierat och består dels av upprepningen av ordet Saturnus i två fall, dels av pronomenet den som syftar tillbaka på Saturnus. Dessutom förekommer lexikal kohesion 17 med ordet planeten. Det formella subjektet det används i samband med verben är och finns. Två fall av markerade teman förekommer - På Saturnus och Ringarna på Saturnus. I de lägre skolåren väljer eleverna ofta att upprepa temat i beskrivande rapporter i början av varje sats eller mening. Variationen här visar att eleven har börjat upptäcka temaprogressionen i stället för att upprepa ordet Saturnus som temaval. Följande informationsrapport om aspen är skriven av en elev i skolår 3: Exempeltext 29, beskrivande informationsrapport, år 3 18 Genresteg Genre: Beskrivande informationsrapport Språkliga och grammatiska drag Titel Aspen Indikerar beskrivande rapport Klassifikation Aspen är ett lövträd. Trädet artbestäms Beskrivning av utseende: längd stam grenar krona löv skaft Utbredning och växtplats Näring: fotosyntes Aspen är högt och smalt på stamen. Stamen är lite grön och grå och den är spruken. Grenarna växer högt upp på stamen. Grenarna växer uppot. Aspens krona är smal. Asplöven är runda och har runda ojämna kanter. Skaften på bladen är plata lengst in och runda längs ut. Aspen växer i hela Sverige och den trivs att växa i kanten av skogen. På marken växer det mossa och gräs. Asplöven får sin näring av roten som suger upp vatten genom stamen till grenarna som går ut till närvena till bladet. I bladet bildar träden sin egen näring. När det hender kalas de fotosyntes. Med solens hjelp gör bladen sin egen näring. Mest relationella processer (är, har) och processer för beteende (växer) Adjektiv och omständigheter beskriver egenskaper Ordförråd som beskriver utbredning och växtplats En miniförklaring mitt i beskrivningen, mest materiella processer, många nominalgrupper som omständigheter 17 I lexikal kohesion ersätts ett ord med ett annat ord som har en synonym eller överordnad betydelse, till exempel planeten i stället för Saturnus. 18 Se vidare i Ansaldo, 2009, s

66 Användningsområden Aspen anvens till tenstikor och till sauna och slevar. Därför att om man har björken eller något anat träd till sauna tendstikor och slevar skule dem brina snabare. Förklaring med därför att och det hypotetiska om - åldersrelevant Ekologisk nytta Aspen ger både bostad till insekter fåglar och andra djur. När hackspeten flyttar kommer en annan fågel eller ekorore och bor där. Specifikt ordförråd om svensk fauna, materiella processer Livscykel Aspen kan bar leva upp till 70 år. Modifiering av påståendet med modalverbet kan Rapportens information är detaljerad och mångsidig och har en tydlig styckeindelning. Texten talar med ett sakligt faktainnehåll och ordförrådet är rikt och nyanserat. Klassens modelltexter och gemensamma klasstexter samt lärarens stöttning och kamraternas återkoppling har naturligtvis bidragit till elevtextens innehåll och utformning, vilket också utgör själva lärandeobjektet. Syftet med genren uppnås och de olika genrestegen är väl strukturerade. Stavningen fungerar dock sämre och är påverkad av talspråket. Även dubbelteckning av konsonanter verkar vara besvärlig. Eleven behärskar interpunktion med punkt i slutet av och en stor bokstav i början av meningen, men inte kommatering. Ordet Aspen upprepas som tema sex gånger i texten, vilket antyder att eleven skulle behöva stöttning för att utveckla språkliga resurser för att variera temat. 58

67 I skolår 4 beskrev eleverna blommor och växter i samband med ett temaarbete om von Linné. Ett exempel på en beskrivande rapport om en blomma presenteras nedan: Exempeltext 30, beskrivande informationsrapport, år 4 Genresteg Beskrivande informationsrapport drag Språkliga och grammatiska Titel Kabbeleka Indikerar en beskrivande rapport Klassifikation Egenskaper: storlek blommans färg bladens färg Växtplats Växtplats Livscykel som snittblomma Användning förr Användning nu Kabbeleka Caltha Palustris Kabbeleka kan bli 2-4 dm hög. Blomman är glänsande gul. Även bladen är glänsande mörkgröna. Blomman växer i fuktig mark. Den växer även i kärr. Kabbeleka är en blomma som behöver fuktig mark för att växa och leva. Kabbeleka vissnar snabbt om man plockar den. Kabbeleka användes för plåster förut. Idag används den inte för att den är mycket giftig. Presentation av det svenska namnet och familjenamnet på latinska Relationella processer (bli, är, behöver) i beskrivningen av utseendet Adjektiv som beskrivande ord Specifika, ämnesrelaterade ord och beskrivning av omständigheter för växtplats Förutsättningar för att blomman ska växa och det motsatta, för att vissna, redovisas med kausativa och konditionella bisatser Tidsangivelserna förut och Idag ger två olika tidsperspektiv på användningen Beskrivande rapporter kännetecknas ofta av att de har långa kvalifikatorer efter huvudordet, vilket gäller även i denna text i följande konstruktion: Ting Kvalifikator en blomma som behöver fuktig mark för att växa och leva Sammanfattningsvis har eleven skrivit en informationsrapport som innehåller de genresteg som läsaren förväntar sig i en text av denna art. Informationen är sakligt och nyanserat presenterad och är organiserad i stycken som logiskt hänger samman, utom möjligen växtplats som hade kunnat höra ihop med det föregående stycket. Ordförrådet är både vardagligt och ämnesspecifikt, meningsbyggnaden varierande och i vissa fall relativt komplex genom användningen av bisatser som omständigheter. Stavningen är korrekt, kanske beroende på att texten är datorskriven. 59

68 Ytterligare ett exempel på en beskrivande informationsrapport är en elevtext från år 5, skriven som ett resultat av en litteratursökning med hjälp av olika källor, angivna i slutet av texten: Böcker av Europa, Barnens bok om djur, Däggdjur i färg, Film: Gråsälen och Film: Ut i naturen: Sälen. Originaltexten är skriven utan styckeindelning. Processerna har markerats i fetstil, omständigheterna är understrukna Exempeltext 31, beskrivande informationsrapport, år 5 Genresteg Beskrivande rapport Information om Titel Gråsälen Indikerar en beskrivande rapport Klassifikation Egenskaper: färg Reproduktion Kutens utveckling Egenskaper: form Kroppsdelar: baklabbar framlabbar Dygnsrytm: sovvanor Kroppsdelar: öron ögon syn huvud Egenskaper: längd vikt Utbredning Dygnsrytm: dagtid Föda Faror Hot Gråsälen är en sorts däggdjur som lever i vatten. Vi har två till sorts sälar som heter knubbsäl och vikaren. Honan har ljus med mörka fläckar och hanen mörk grå med ljus fläckar. Honan föder en kut en gång om året. När honan föder kuten då har kuten gulvit päls. Kuten ökar 2 kg varje dag. Gråsälen ser spolformad ut för att den ska kunna simma snabbare. Gråsälen har två bak labbar för att få fart och styra. Gråsälen har också två framlabbar för att ta sig fram på land. Gråsälen sover i vattnet stående och några sover på hällar. Sälen har inga yttre öron. Sälen har svarta ögon och kan se bra under vattnet. Grå sälen har en hundliknande huvud och mor hår. Gråsälen kan bli ungefär 2-3 meter lång och väger kg. Gråsälen lever i Östersjön, grönland och Atlantkusten i Kanada. Gråsälen finns också i Storbritanniens kust. Sälarna brukar vara aktiva på dagen. Gråsälen äter torsk, lax och strömming. Grå sälen äter 7kg fisk varje dag. Förr i tiden brukade sälarna vara rädda för fiskare eftersom sälar äter fiskar. Man brukade också jaga sälarna för att få skin. Klassifikationen definierar överordnad grupp Relationella och beteendemässiga processer karaktäristiska Många olika slags omständigheter ger detaljerad information Modalitet uttrycks med modala hjälpverb 60

69 När man analyserar hur informationen är organiserad på den övergripande textytan (se vänsterkolumnen) i exemplet Gråsälen, upptäcker man att eleven återkommer till samma slags information flera gånger, vilket gör att strukturen blir något otydlig. Detta hade kunnat undvikas om all information till exempel om egenskaper hade förts samman och placerats i samma stycke. Informationsenheterna reproduktion, kutens utveckling och sovvanor bryter in i texten på ett oväntat sätt och beskrivningen av gråsälens egenskaper splittras till en rad olika enheter. Eleven skulle behöva stöttning med en styckindelning vilket även skulle gynna strukturering av information. Av denna och andra liknande elevtexter inom den beskrivande rapportgenren får man ett intryck av att cirkeln för undervisning och lärande inte alltid tillämpats tillräckligt grundligt och med hjälp av de fyra faserna. Beskrivande rapporter kan vara intressanta att analysera också från andra perspektiv, exempelvis utifrån de textbindningsmekanismer, som bidrar till att binda samman texter till sammanhängande diskurser. De viktigaste av dessa mekanismer är referensbindning, konnektivbindning och tema-rema-bindning. Referensbindningen i föregående elevtext består av ganska många upprepningar med referenten gråsälen, i stället för att använda pronomenet den. Läsaren får lätt ett intryck av att eleven inte vågar släppa taget om detill exempelplicita ordet gråsälen till förmån för det mer abstrakta den. Upprepningen av ordet gråsälen kan ha ett samband med informationsmängden i texten. När den blir mer omfattande och ämnesspecifik (faktaspäckad) har elever med svenska som andraspråk svårare att använda pronomen. Förmodligen känns det tryggare för eleven att upprepa ordet gråsälen på temaplats än att pröva det innehållsmässigt tommare och mer abstrakta ordet den. En analys av konnektivbindningen visar att det endast är den additiva konjunktionen och som används av eleven som konnektiv för att binda ihop text mellan satser och meningar. Detta är dock helt enligt genrekonventionen för beskrivande rapporter. De förklarande konstruktionerna med hjälp av konjunktionerna för att inleder omständigheter för orsak. En analys av tema-rema-bindning avslöjar vilka ord som förekommer på temaplats, det vill säga på platsen för känd information, och vad eleven presenterar som ny information. 61

70 Den föregående texten kan i det avseendet delas upp i tema och rema enligt följande: Tema (känd information för läsaren) Gråsälen Vi Honan (och) hanen Honan När honan föder kuten då Kuten Gråsälen Gråsälen Gråsälen Gråsälen (och) några Sälen Sälen Grå sälen Gråsälen Gråsälen Gråsälen Sälarna Gråsälen Grå sälen Förr i tiden Man Rema (ny information för läsaren) är en sorts däggdjur som lever i vatten har två till sorts sälar som heter knubbsäl och vikaren har ljus med mörka fläckar Ø mörk grå med ljus fläckar föder en kut en gång om året har kuten gulvit päls ökar 2 kg varje dag. ser spolformad ut för att den ska kunna simma snabbare har två bak labbar för att få fart och styra har också två framlabbar för att ta sig fram på land sover i vattnet stående sover på hällar har inga yttre öron har svarta ögon och kan se bra under vattnet har en hundliknande huvud och mor hår kan bli ungefär 2 3 meter lång och väger kg. lever i Östersjön, grönland och Atlantkusten i Kanada. finns också i Storbritanniens kust. brukar vara aktiva på dagen äter torsk, lax och strömming äter 7 kg fisk varje dag. brukade sälarna vara rädda för fiskare eftersom sälar äter fiskar brukade också jaga sälarna för att få skin I en analys av tema-rema som i uppställningen ovan ser man snabbt vilket ord eleven har på temaplats. Man kan konstatera att temat Gråsälen upprepas ofta, vilket ger ett intryck att texten är mer statisk än dynamisk. Eleven skulle behöva stöttning för att skapa större variation på temaplatsen. Elevens text skulle också vinna på att strukturera informationen till ett makrotema (titeln) och hyperteman, som består av den första meningen i varje nytt stycke. Texten skulle då organiseras till olika informationsenheter som bildar ett eget stycke. Meningsbyggnaden är inte särskilt varierande utan består av påståendesatser med liknande ordföljd. Däremot är meningarna relativt komplexa i och med att de har flera efterställda bestämningar (kvalifikatorer) efter huvudordet (tinget). 62

71 Exempel på för- och efterställda bestämningar: Bestämmare Räknare Beskrivare Klassifikator Ting Kvalifikator en sorts däggdjur som lever i vatten två till sorts sälar som heter knubbsäl och vikaren ljus ø med mörka fläckar mörk grå med ljusa fläckar en hundliknande huvud 7.3. Utvärderarens kommentarer på den beskrivande informationsrapporten Den beskrivande informationsrapporten är en typisk skrivuppgift som förekommer redan på de lägre stadierna i skolan i form av beskrivningar av djur, växter, planeter, samhällen etc. På högre stadier möter eleverna olika slags läromedelstexter som beskriver mer komplexa fenomen som till exempel demokrati, yttrandefrihet, republik och monarki. Beskrivande informationsrapporter kännetecknas framför allt av relationella processer (till exempel är, har, blir) och ett ämnesrelaterat ordförråd. Det är inte alltid självklart att lärare är medvetna om den schematiska strukturen (genrestegen) för den beskrivande rapporten eller det lexikogrammatiska särdraget med relationella verb. I de högre skolåren då läromedelstexterna blir betydligt längre består de ofta av så kallade makrogenrer som innehåller olika slags genrer i en och samma text, särskilt i SO och NO-ämnen. I så fall kan en del av texten beskriva företeelsen, medan en annan del kan förklara hur den uppstår och ytterligare en del av texten kan återge olika händelser. De beskrivande rapporter som eleverna skrev i Knutbyskolans genrebaserade skrivundervisning visade att eleverna blev medvetna om genrestrukturen och använde relevanta grammatiska konstruktioner och adekvat, ämnesspecifikt ordförråd. Att eleverna lär sig att överföra ämnesspecifika termer och uttryck till sitt eget skrivande kritiseras ibland av lärare som själva inte arbetar genrepedagogiskt. De anser att eleverna skriver av från de texter som de haft som förebilder för sitt skrivande. Mot detta kan man invända att syftet med undervisningen är ju att eleverna ska tillägna sig det ämnesrelaterade språket. Den genrepedagogiska skrivundervisningen syftar explicit till att lära eleverna att organisera textens information enligt de förväntningar som vi har på en viss genre i vårt samhälle. Dessutom ska eleverna lära sig att använda det ämnesspecifika ordförråd som är relevant i sammanhanget i stället för att skriva med egna ord, eftersom det ämnesspecifika utgör lärandeobjektet för undervisningen. För övrigt kan arbetet med den beskrivande rapporten kommenteras med att det finns flera tecken på att alla lärare inte tillämpade de fyra faserna i cirkelmodellen för undervisning och lärande. Orsaken kan antas vara tidsbrist. 63

72 8. Arbetet med den personligt återgivande genren De skrivuppgifter som tillhör de vanligaste i de lägre skolåren, särskilt i svenskämnet, är den personligt återgivande genren. Den återger en serie av personligen upplevda (eller fiktiva) händelser som är kronologiskt ordnade. Karaktäristiska drag för den återgivande genren är bland annat följande: Kontext i skolsammanhang: ofta i svenskämnet, men även i andra skolämnen Syfte: att kronologiskt återge en serie personliga händelser för att informera eller underhålla eller utbyta erfarenheter för att relatera till andra människor Schematisk struktur (genresteg): orientering ^ återgivning av ett antal händelser ^ kommentar (värdering) Lexikogrammatik (språkliga och grammatiska drag): - tempus i preteritum - temporala adverb som signalerar tidslinjen, särskilt när det gäller stegen för de olika sekvenserna för händelser - vardagligt ordförråd som återspeglar ämnesområdet - mest påståendesatser - huvudsakligen människor som deltagare i individuella roller (i motsats till generiska deltagare, som representant för sitt släkte eller art) Syftet med den personligt återgivande genren är oftast att underhålla dem som lyssnar eller läser, men också att informera om hur någonting gick till, till exempel en semesterresa. Man brukar avsluta informationen med en värderande kommentar om händelsen. Människor har också i alla tider berättat historier för varandra om saker de varit med om. Utbyte av sådana erfarenheter bidrar till att etablera nya relationer eller fördjupa bekantskaper mellan individer. Den personligt återgivande genren ingår i en större genrefamilj av återgivande genrer, som inkluderar även andra medlemmar som autobiografiskt återgivande, biografiskt återgivande samt historiskt återgivande genrer. Den personligt återgivande genren skiljer sig från de övriga genom att den kan antingen vara faktabaserad eller fiktion. De tre sistnämnda brukar däremot alltid vara faktabaserade (se vidare i Rose, 2010; Government of South Australia, 2004). 64

73 En sammanfattning av ovanstående kan illustreras som i figur 5:2: Art av text fakta/ fiktion fakta fakta fakta Genre Syfte Steg personligt återgivande autobiografiskt återgivande biografiskt återgivande historiskt återgivande/redogörande återgivning av erfarenheter och händelser återgivning av händelserna under ens eget liv återgivning av händelserna under en annan persons levnadstid återgivning av historiska händelser Orientering ^ Återgivning av händelserna ^ Kommentar Orientering ^ Återgivning av händelserna ^ Orientering ^ Återgivning av händelserna Bakgrund ^ Återgivning av händelser ^ Förklaringar Figur 5:2: En sammanställning över de olika typerna inom den återgivande genren (fritt anpassat efter Martin & Rose, 2008:). Under tiden för utvärderingen implementerades i Knutbyprojektet personligt återgivande, autobiografiska och i vissa fall biografiska genrer, vilka ges exempel på och analyseras i detta kapitel. Först redogörs för den personligt återgivande genren Projektledarens anvisningar för genomgången av den personligt återgivande texten Utvärderaren fick tillgång till en skriftlig anvisning för den personligt återgivande genren som hade skrivits av projektledaren och som delades ut till alla lärare. I stället för att redogöra för klassrumsobservationer som gjordes i samband med implementeringen av den återgivande genren refereras här till anvisningarna i en förkortad sammanfattning. Enligt projektledarens anvisningar uppmanades lärarna att introducera den personligt återgivande genren genom att muntligt återge någon egen intressant, men vardaglig upplevelse. Eleverna skulle sedan diskutera vad det var som gjorde återgivningen intressant. De uppmärksammades på att det var berättarens personliga reaktioner som gav liv åt återgivningen. Eleverna fick sedan diskutera hur denna berättelse skiljde sig från de berättelser som eleverna tidigare hade arbetat med. Skillnaden förklarades bestå av att det som återgavs verkligen hade hänt och att det saknade ett problem som skulle lösas. Lärarna skulle nämna att en sådan text kallades för återgivande text. I nästa steg skulle eleverna muntligt berätta för varandra om någon intressant upplevelse som de hade varit med om. Exempel på sådana kunde vara: 65

74 En spännande nyårsafton Ett Ramadanfirande jag minns Min första skoldag Ett roligt minne från hemlandet Ett besök hos en släkting eller vän En dag när jag fick problem med språket En kväll när jag inte kunde somna En kväll när jag inte fick vara uppe fast mina syskon fick vara uppe En gång när jag hjälpte min mamma eller pappa När jag blev ovän med min bästa kompis Anvisningarna inkluderade även två textförebilder, den ena mer utvecklad än den andra. Eleverna fick ett antal frågor att arbeta med i smågrupper och ta reda på viss information i texten genom att svara på några frågor. Texten handlade om ett besök på Skansen och frågorna var följande: 1. Vad handlar den återgivande texten om? 2. När ägde händelserna i texten rum? 3. Vem/vilka var med i händelserna? 4. Var hände händelserna? 5. Vilka var de olika händelserna i texten? Vilken händelse var textens klimax (när den var som mest spännande om du läser den längre texten)? 6. Hur upplevde textens författare de olika händelserna? Elevernas svar diskuterades och relevant information pekades ut i texten på en overheadfilm. Karaktäristiska drag för den återgivande genren analyserades, bland annat skulle eleverna diskutera hur texten hade knutits ihop med tidsangivelserna. Eleverna uppmärksammades också på hur varje nytt stycke inleddes. Vissa andra språkliga och grammatiska drag som eleverna uppmärksammade var verb, som stod i preteritum. Detta förklarades med att texten handlade om att återge något som redan hade hänt. Eleverna från skolår 4 och uppåt kunde också identifiera verb i olika kategorier, det vill säga aktionsverb, mentala, anföringsverb (sägeverb) och relationella verb. Ytterligare på en overheadfilm visades hur texten var uppbyggd. Eleverna uppmärksammades också på hur författaren hade dröjt kvar i händelserna genom att återge vissa detaljer i stället för att rusa vidare till nästa händelsesekvens. Berättarens kommentarer på varje händelse pekades också konkret ut för eleverna. Slutligen kunde textens händelser placeras på en tidslinje för att tydliggöra för eleverna att texten hade olika händelsesekvenser. Nästa fas i anvisningarna handlade om hur lärare och elever planerade och skrev en återgivande text tillsammans. Den kunde utgå från följande text som saknade detaljer och berättarens reaktioner på händelserna: När jag var 10 år fick jag en cykel. Pappa lärde mig att cykla. Först gick vi ut till parkeringen. Sen hjälpte han mig. Efter en stund ramlade jag. När det gått en timme var det mörkt. Efter fyra timmar gick vi hem igen. Eleverna skulle nu diskutera vad de tyckte om denna text och motivera sin synpunkt. I nästa steg skulle de ställa frågor om vissa detaljer som de skulle vilja veta 66

75 mer om. Texten skrevs sedan om, så att den inkluderade svaren på de frågor som eleverna hade ställt. Genom denna övning fick eleverna uppleva hur texten blev mer engagerande om den återgav mer detaljer och inkluderade värderingar (reaktioner på händelserna). Betydelsen av variation när det gäller temporala sambandsord kunde också poängteras. Innan eleverna började skriva egna återgivande texter skulle de ta ställning till varför de hade valt att återge denna händelse. De skulle också fundera vem eller vilka de skulle de återge händelsen för. I samband med detta skulle de uppmärksammas på hur språket påverkades av den tilltänkta mottagaren. De fick också en färdig mall för hur de kunde planera sin text (se appendix: återgivande genre). Inför skrivandet av den egna personligt återgivande textgenren påmindes eleverna om att även vardagliga händelser kunde vara spännande och roliga att läsa, om de tog med detaljer som gjorde dem levande. Detsamma gällde för värderingar som talade om, hur händelserna upplevdes. Äldre elever kunde också få lära sig att använda liknelser för att få ett slagkraftigt språk. Eleverna kunde också göra listor av uttrycksfulla mentala verb och anföringsverb (sägesverb) samt målande aktionsverb, som de letade efter i skönlitteraturen. När elevernas planering var klar läste de sekvensen med händelserna för en kamrat och frågade, vad som skulle vara intressant att veta mer om och kompletterade sedan texten. När textens första version var klar, jämförde eleverna sin text med kontrollistan för personligt återgivande texter (se appendix: återgivande genre). Då kunde de upptäcka att en viss information saknades så de fick lägga till den, när de redigerade sina texter. Redigeringen kunde även inkludera synpunkter från kamraterna och läraren Exempel på elevernas egna personligt återgivande texter Följande elevtexter presenteras som exempel på hur eleverna lyckades med sina individuella texter inom den personligt återgivande genren. Teman som texterna handlar om var traditionellt firande av särskilda helgdagar eller också semesterresor, vanliga samtalsämnen även i andra sammanhang. Texterna är hämtade från skolår 5 och 6. 67

76 De tomma raderna mellan texten markerar textens styckeindelning. Exempeltext 19, personligt återgivande genre, år 6 Genresteg Orientering Titel: Nyårsafton På morgonen under nyårsafton var jag hemma och hjälpte min mamma att städa. Det skulle komma gäster till oss. Jag fick damsuga och diska. Strax därefter gick jag och min bror till en kompis. Hemma hos min kompis spelade vi data, x-box och playstation 2. De hade massor av spel t,ex counterstrike. Information om Förberedelserna Syftet Aktiviteter Händelse 1 Beskrivning Sekvens av händelser Sekvens av händelser Värderande kommentar På eftermiddagen gick vi alla hem till mig igen. Då var klockan 18,00. Efter en stund ringde det på dörren. Det var våra gäster. Min mamma lagade mat som kallas på svenska risblanda. Det var vanligt ris och olika grönsaker bland annat gurka, sallad och morot skurna i små bitar. Det var också ägg och kyckling men man skar inte dem i små bitar. När alla hade ätit klart var klockan Då gick alla ner och väntade när man skulle skjuta raketer. Jag spelade fotboll med gästernas barn på skolgården. Det var mörkt och vi kunde inte spela så bra. Vid tolvslaget sköt min familj de stora raketerna först. Det var fint när det smällde. Det var blått, grönt, och rött. När det smällde kändes det konstigt i magen och det hördes jättehöga ljud och det luktade krutrök. Min bror blev rädd och gick hem och tittade från fönstret. Det var kul att gästerna kunde komma och att vi kunde skjuta raketer tillsammans. Barnen tyckte att det var roligt att komma till oss och äta god mat. Händelse 2 Beskrivning Händelse 3 Aktiviteter Beskrivning Reaktion Reflektion Eleven har valt rätt genre för uppgiften och inkluderat de nödvändiga genrestegen för en personligt återgivande text: orientering, en serie händelser och en värderande kommentar. De olika händelsesekvenserna inleds i regel med tidsangivelser, vilket också förväntas i en återgivande skrivuppgift. Eleven har lyckats väl med att dröja kvar i händelserna och ange beskrivande detaljer för att engagera läsaren. Elevens reaktioner på fyrverkeriet liknar och kan ha influerats av skrivuppgiften Mitt ögonblick, då det gällde att beskriva någonting genom sina sinnesupplevelser. Denna teknik kan användas i berättelser och återgivande texter för att skapa stämning och närvaro. Texten avslutas med en värderande kommentar som reflek- 68

77 terar över händelserna från två olika perspektiv, dels vi som inkluderar alla deltagare, dels barnen som refererar till gästernas barn. Styckeindelningen fungerar bra och varje nytt stycke inleds med en temporal tidsangivelse, som också är karaktäristiskt för genren. Man kan naturligtvis diskutera om eleven borde börjat med ett nytt stycke i och med det temporala sambandsordet Strax därefter som nu hamnat i orienteringen. Men antagligen ser eleven denna korta sekvens som bakgrund till själva nyårsfirandet på samma sätt som de övriga förberedelserna och anses då höra samman med dem. När det gäller grammatiska aspekter, består texten av relativt korta påståendesatser som visserligen är korrekta, men saknar någon större komplexitet, bland annat konstruktioner med bisatser. Ändå flyter texten väl, eftersom de temporala sambandsorden skapar kohesion och sammanhang. Likaså fungerar textens referensbindning, så att det är tydligt vilka deltagare som refereras till. I vissa fall finns dock en överflödig upprepning av substantiv, som hade kunnat ersättas av pronomen: gick jag och min bror till en kompis. Hemma hos min kompis spelade vi En allmän tendens är att andraspråkselever som är osäkra på funktionsord, exempelvis pronomen, upprepar gärna innehållsordet i stället för att ge sig in på att använda de relativt innehållslösa och abstrakta funktionsorden. Även konstruktioner med det formella subjektet det och den anaforiska referenten det som syftar tillbaka på en föregående sats eller mening används flitigt i denna text. Det visar att eleven behärskar användningen i båda fallen, till exempel Det skulle komma gäster till oss och Det var våra gäster, där det som formellt subjekt intar temaplats medan den nya informationen gäster helt rätt hamnar på remaplats. Däremot är det mer tveksamt om eleven kan använda samma konstruktion för att syfta tillbaka på mat som mamma lagade: Min mamma lagade mat som [---]. Det var vanligt ris och olika grönsaker bland annat gurka, sallad och morot skurna i små bitar. Det var också ägg och kyckling men man skar inte dem i små bitar. För övrigt har eleven tillräckliga språkliga resurser för att behandla ämnesområdet, även om ordförrådet är ganska vardagligt. Men berättelser och personligt återgivande texter brukar också bestå av vardagliga uttryck. Tempusformen är preteritum och merparten av processerna i händelsesekvenserna är materiella (aktionsverb), vilket också är att förvänta. Relationella processer förekommer framför allt i detaljer som beskriver företeelserna och bidrar till ytterligare information, till exempel De hade massor av spel till exempel counterstrike. Eller Det var fint när det smällde. och Min bror blev rädd. Av detaljrikedomen att bedöma har skrivundervisningen fungerat bra enligt projektledarens anvisningar och lärarens stöttande undervisning. Texten var datorskriven med ett stavningsprogram och hade inte några stavfel. Följande två exempel handlar om skolans Luciafirande och är skrivna av två elever som går i samma klass. Båda har samma titel och handlar om samma händelse men eleverna har skrivit texten på lite olika sätt, vilket kan vara intressant om man vill belysa den personliga variationen och det kreativa tänkandet mellan elevernas texter. 69

78 Exempeltext 20, personligt återgivande genre, år 6 Genresteg Titel: Lucian Information om Orientering Vi började jättetidigt på morgonen. Vi skulle vara i skolan klockan Först gick vi till klassrummet och bytte om. Killarna för sig och flickorna för sig. Det var mörkt ute. När vi var klara med allt ställde vi upp för vår första föreställning utanför lärarrummet. Lärarna tände ljusen och vi tågade in med glitter i håret. Killarna var självklart stjärngossar, de tågade in med strutar på huvudet och stavar i händerna. Burak var ledaren av alla stjärngossar. Han hade den stora staven i handen. Tid, plats, beskrivning av omständigheter för flickor och pojkar Händelse 1 Beskrivning av klädsel, utseende och roller Sekvens av händelser Sekvens av händelser Sekvens av händelser Sekvens av händelser Lucian tågade in först, hon skred fram med ljuset i håret och det röda bandet runt midjan. Vi alla sjöng det finaste vi kunde och gjorde både ett fint intåg och uttåg. Sedan var det den andra föreställningen. Vi tågade in sjungandes till matsalen med våra vita kläder och det silvriga bandet runt midjan. Alla blickar i rummet mötte oss med ett leende. Vi sjöng jättefint. Intåget var väldigt lyckat. Alla sa sina verser och Lucian började ta sina steg mot uttåget. Tomas filmade allting. Det gjorde min mamma också, hon sa att vi var jätteduktiga. Efter det sprang vi direkt till gympasalen där vi fick saft och lussekatter. Alla lärare började klappa åt oss. Alla tyckte att vi hade skött oss bra. T.o.m. killarna som inte hade skött sig på våra genrep skötte sig ordentligt. Den tredje och den fjärde föreställningen gick på samma sätt, bara att vi inte fick saft och lussekatter. Sedan var allt över. Alla vi gick till klassrummen och bytte om. Killarna för sig och flickorna för sig. Nu var det bara att dra iväg till McDonalds. Vi promenerade i det kalla vädret. Det var inte varmt men man tänkte inte på det med allt sällskap. När vi kom fram fick vi vänta lite sen åt vi och gick hem. Lucian var över och vi hade klarat det. Händelse 2 Beskrivning Reflektion Händelse 3 Beskrivning Värdering Händelse 4 Värdering Markerat tema Händelse 5 Aktiviteter Händelse 6 Värdering 70

79 Värderande kommentar Jag blev glad över att Lucian gick så bra. Det kändes som att en tung börda blivit lyft från min axlar. Värdering/ reflektion Den andra texten om samma händelse är skriven på följande sätt: Exempeltext 21, personligt återgivande genre, år 6 Genresteg Titel: Lucia Information om Orientering Tidigt på torsdag morgon när det fortfarande var mörkt vaknade jag till väckar- Beskrivning av Tid klockans störande signal. Jag var trött omständigheter, men jag visste att jag inte hade vaknat aktiviteter och reaktioner så tidigt i onödan. Jag hade aldrig vaknat så tidigt för att gå till skolan. Men Avsikt det var ingen vanlig skoldag. Det var Lucia. Vi hade tränat sedan i höstas. Jag var ganska nervös för att jag var en av de tärnor som skulle säga vers men vi var två tärnor som skulle säga samma vers. Jag skulle uppträda under de två sista föreställningarna. Sekvens av händelser Hädelseförlopp Sekvens av händelser Innan den första föreställningen skulle vi vara i klassrummet klockan Jag var där klockan sju men då hade inte alla kommit. Vi bytte om och fixade ljusen. Jag var lite nervös över hur det skulle gå och vad läraren skulle tycka!! Första luciatåget var bara för personalen i skolan. Då var inte den bakre raden av långa killar med. När vi tågade till personalrummet lät det så fint och såg så vackert med ljusen och mörkret att jag ville att det aldrig skulle ta slut! De tre föreställningarna som var kvar skulle vara i matsalen. Då skulle den bakre raden vara med. Den andra föreställningen i matsalen var väldigt fint då var det både för eleverna och lärarna. Den var mycket starkare. Vi hade rektor Lena som ackompanjerade. Lika så den tredje föreställningen. Då var det min tur att säga versen. Jag var nervös när jag gick fram. Jag började fel och kom av mig men jag började om och fortsatte. Händelse 1 Kommentar Händelse 2 Värdering Organisation, plats och deltagare Händelse 3 Värdering Beskrivning av aktiviteter Händelse 4 Beskrivning 71

80 Sekvens av händelser Värdering Den tredje föreställningen var för både elever och syskon. Först när vi tågade in tittade jag efter min mamma. Jag såg inte henne först, men senare när vi hade ställt upp oss som kör såg jag henne ta bilder. Då blev jag så glad att jag nästan tappade andan. Jag tyckte det att Lucian blev lyckad. Och när Lucian äntligen var slut kände jag mig lättad. Händelse 5 Beskrivning Värdering Värdering och kommentar De båda exempeltexterna ovan illustrerar hur elevernas personlighet, kreativitet och språkliga förmåga kommer till uttryck på olika sätt, även om texterna handlar om samma händelse. Eftersom tidslinjen är ett av de viktigaste språkliga dragen i den återgivande genren har alla tidsadverb understrukits i båda texterna för att markera elevernas användning av temporala markörer. De kursiverade och understrukna fraserna illustrerar elevernas användning av markerade teman som en ytterligare strategi för att belysa tidslinjen. Sådana markerade teman är till exempel Den tredje och fjärde föreställningen och Den andra föreställningen i matsalen i början av meningen. Även texternas processer signalerar tidslinjen, till exempel började, fortsatte, var över och var slut. Båda eleverna har lyckats med att skriva en tydlig orientering, där deltagare, plats och andra omständigheter ingår. Båda har också stannat kvar i sekvenserna för händelserna genom att ge värderande kommentarer, beskriva personer och omständigheter och lägga till egna reaktioner samt reflektera över händelserna. Styckeindelningen fungerar tillfredsställande och inleds också för det mesta med ett temporalt adverb eller ett markerat tema som signalerar tidslinjen. Båda eleverna har tillräckliga språkliga resurser att bygga upp textens ämnesområde, som mestadels bygger på vardagsspråk, men har naturligtvis även ämnesspecifika fraser för luciafirande, till exempel tågade in, tågade ut, en förställning, glitter i håret, strutar på huvudet, staven i handen, stjärngossar, tärnor, skred fram med ljuset i håret, det röda bandet runt midjan, det silvriga bandet runt midjan. Meningsbyggnaden är varierande och består av relativt komplexa och korrekta meningar. Meningen Tomas filmade allting. är något situationsbunden i sammanhanget, eftersom läsaren utanför skolkontexten inte får reda på vem denna Tomas är. Men eleverna skriver ju sina texter främst med läraren och andra elever som tilltänkta mottagare, så sådana drag är förståeliga. Elevernas stavning fungerar också bra. 72

81 Nästa exempeltext är skriven av en elev i år 5 och handlar om en semesterresa: Exempeltext 22, personligt återgivande genre, år 5 Genresteg Orientering Titel: Besöket hos min syster På sommaren 2007 åkte mina 5 syskon och jag och min mamma till Schweiz. Vi var i Zürich där min syster bor. Vi åkte dit för att för att träffa min systers familj. Information om Tid, deltagare, plats, omständigheter, avsikt Sekvens av händelser Värdering Det var roligt och skönt att träffa min systers familj för jag har längtat efter att få träffa dom. Vi spelade fotboll och cyklade i en park och hade roligt tills jag och min familj skulle åka tillbaka till Sverige. Det var ett roligt, kul, skönt besök hos min syster. Värdering/kommentar Händelse 1 Värdering Texten är en illustration om att det finns en individuell variation, när det gäller elevernas förmåga att skriva texter i den återgivande genren. Denna elev har lyckats mindre bra med att utgå från de språkliga drag som kännetecknar den återgivande genren, bland annat med tidslinjen som markeras med temporala adverb. Även om orienteringen består av de företeelser som läsaren oftast förväntar sig, är de porträtterade med mycket enklare språkliga medel än vad man skulle förvänta sig av en elev i år 5. Händelsesekvensen inleds med en värdering innan de olika aktiviteterna i sekvensen nämns. En motsatt ordning hade passat bättre. Eleven har inte heller stannat kvar i händelsesekvensen genom att lägga till ytterligare information som skulle väcka läsarens intresse. Texten avslutas med en värdering, helt enligt konventionen för denna genre, men den centrerade texten ger inte mycket information om hur skribenten personligen upplevde besöket. Den liknar mer en sagoavslutning i de lägre skolåren Snipp, snapp, snut, så var sagan slut. Det är uppenbart att eleven skulle behöva mer stöttning på många olika språkliga nivåer för att kunna skriva en text som skulle engagera läsaren. 73

82 Den sista exempeltexten i den återgivande genren handlar om ett besök i simhallen och är skriven av en elev i år 5: Exempeltext 23, personligt återgivande genre, år 5 Genresteg Orientering Sekvens av händelser Titel: Tenstabadet! Den 12 december var jag och min syster på Tenstabadet. Jag och min syster böt om till baddräkt och hoppade i bassängen. Det var kallt först men efter några minuter blev jag varmare. När jag var i Tenstabadet var det bara flickor där för det var tjejernas dag och det innebär att bara tjejer får vara i badet. Badvakterna la ut flytande leksaker som såg ut som legobitar. Det var ca 15 flytande leksaker. Man kan gå på dom och man får inte ramla. Leksakerna finns i mitten på bassängen. Man skulle se dem som klarade gå på alla legobitar. Ingen klarade förutom jag och när jag klarade mig applådera alla och det kändes skönt. På badet var det många flickor i min ålder och några äldre. Jag blev kompis med dåm. Information om Tid, deltagare, plats, händelse 1 Beskrivning av vattentemperatur, övriga deltagare, regler händelse 2 beskrivning av leksakerna, deras syfte och placering, kommentar och reaktion, beskrivning av övriga deltagare och relation Sekvens av händelser Efter det gick jag till omklädningsrummet. När jag blev klar åt jag godis och bullar och drack läsk. Det var gott och jag behövde det för jag var hungrig. händelse 3, beskrivning, värderande reflektion Denna exempeltext illustrerar hur en vardaglig händelse kan göras intressant för läsaren, även om textens händelsesekvenser är få. Orienteringen ger en klar bild av olika omständigheter för händelsen och temporala adverb används för att markera tidslinjen. Orienteringen presenterar inte enbart huvudpersonerna, utan även de övriga deltagarna i händelsen. Samtidigt beskrivs vattentemperaturen och hur den upplevdes efter några minuter. Vad tjejernas dag innebär beskrivs likaså. Även om det inte är särskilt mycket som händer i den första händelsesekvensen får läsaren en detaljerad och klar bild av situationen med hjälp av en detaljerad beskrivning av leksaker, deras syfte och placering i bassängen. Eleven lägger också till en personlig reaktion på en upplevelse och beskriver relationen till de övriga deltagarna i simhallen. Texten avslutas med en händelsesekvens som informerar om vad som hände till slut och texten avslutas med en reflektion över slutaktiviteten. 74

83 8.3. Autobiografiskt återgivande genre Knutbyskolans skrivundervisning under utvärderingsperioden omfattade även en autobiografiskt återgivande text, varav några elevtexter visas som exempel. Men först ges en kort beskrivning av genren. Den autobiografiskt återgivande texten ingår som en medlem i den återgivande genrefamiljen och den återger, precis som namnet anger, de viktigaste händelserna i ens eget liv. En autobiografi är därför oftast skriven i jagform. Karaktäristiska drag för autobiografiskt återgivande genre: Kontext i skolsammanhang: svenskämnet och eventuellt andra ämnen, en ganska sällsynt skrivuppgift trots allt Syfte: att kronologiskt återge en serie viktiga händelser i ens eget liv i syfte att informera eller underhålla Schematisk struktur (genresteg): orientering ^ återgivning av händelser i ens liv Lexikogrammatiska drag (språkliga och grammatiska drag): - tempus i preteritum - årtal och temporala adverb signalerar tidslinjen - vardagligt ordförråd som återspeglar ämnesområdet - mest påståendesatser - mänskliga individer som deltagare, ofta i jagform Innan eleverna började skriva sina autobiografiska texter diskuterade klassen olika händelser som kunde vara viktiga att ta med i en sådan skrivuppgift. En lista på sådana händelser skrevs upp som en tankekarta. Eleverna kunde då välja de händelser som var aktuella för deras autobiografi. Vissa händelser kunde de kanske komma ihåg själva, andra behövde de hjälp med. De fick därför intervjua sina föräldrar, äldre syskon och andra släktingar för att få reda på hur gamla de var när de till exempel tog sina första steg, när de sa sina första ord etc. Livet för en del elever hade hittills inte varit särskilt händelserikt, för andra elever, i synnerhet för flyktingbarn hade livet bestått av såväl smärtsamma separationer från nära och kära som andra traumatiska upplevelser. Några lärare kommenterade spontant att de fick reda på många nya saker om elevernas livsöden genom denna skrivuppgift. En läxuppgift som delades ut i en klass i år 3 i anslutning till den autobiografiska skrivuppgiften lydde så här: Läxa Skriv årtalen från det år du föddes till nu Gör pilar från årtal till viktiga händelser i ditt liv. Det kan vara tråkiga, roliga, sorgliga och andra viktiga händelser. Börja med det år du föddes fram till idag, Skriv fint och fråga mamma eller pappa om hjälp. Lämna fredag 25/1-08. Lycka till! [Lärarens namn] 75

84 Här följder några exempel på elevtexter: Exempeltext 24, självbiografi, år 4 Genresteg Titel: Kort biografi över mitt eget liv Information om Orientering Jag föddes den 19 maj 1997 på Karolinska sjukhuset. Mina föräldrar kommer från Marocko och kom till Sverige där jag födes. Födelseår och plats Föräldrarnas bakgrund Händelse föddes min bror Omar. Då blev vi 2 syskon i familjen och Omar och jag lekte hela dagarna. Broderns födelse Händelse 2 Händelse 3 Händelse 4 Händelse 5 Händelse 6 Händelse 7 Händelse började jag och min bror på ett fint dagis, som hette Norra vägen 10, där trivdes vi reste jag och min familj till Marocko där hela min släkt bor föddes min fina lilasyster Sara och vi blev 3 barn i familjen, dubelt så roligt är det nu började jag i den underbara skolan Knutbu skolan föddes min otroligt söta syster Selma. Den 12 dec 2007 kom min moster Saida till Sverige hos oss. Jag känner på mig att vi kommer ha det så roligt hemma. Det blir roligt att få vara med min moster så länge som till juni för då ska hela familjen resa till Marocko till min släkt. Dagisvistelse Resa Lillasyster föds Kommentar Skolstart En lillasyster till Mosterns ankomst Kommentar Resa Informationen som eleven förmedlar i texten framgår i den högra kolumnen. Ett karaktäristiskt drag för autobiografier är användningen av årtal som temaplats, här understrukna tillsammans med andra temporala adverb. Autobiografin som genre är en faktatext som förutsätter ett sakligt och objektiv förhållningssätt från skribenten. Värderande uttryck som började på ett fint dagis, började i den underbara skolan Knutbu skolan och föddes min otroligt söta syster strider mot konventionen för saklighet och objektivitet i faktatexter, även om olika slags kommentarer som dubbelt så roligt är det nu kan ingå i texten. Styckeindelningen fungerar bra och det finns få stavfel. 76

85 Exempeltext 25, självbiografi, år 4 Genresteg Titel: Mitt liv Information om Orientering Jag föddes 1997 den 08 juli i Santiago, Födelseår, -ort Chile. Händelse 1 Jag kom till Sverige i oktober Ankomst till Sverige Händelse 2 Jag kom till mitt dagis när jag var 1 år. Dagisvistelse Händelse föddes min lilla syster. Lillasyster Jag tycker om min lilla syster. Kommentar Händelse 4 Min mormor bor i Hamsta och vi åker dit på sommaren, där gillar jag att bada. Släkt i Sverige, resa, kommentar Denna exempeltext består av enkla påståendesatser utan större variation och omfattar ungefär en mening per årtal eller någon annan tidangivelse. På temaplatsen upprepas pronomenet Jag som gör att texten verkar statisk, utan större temaprogression. Att upprepa ett ord på en temaplats är en vanligt förekommande strategi hos elever i de lägre skolåren, när de ska skriva faktatexter. Eleven är därför i behov av lärarens stöttning, dels för temaprogression, dels för att stanna lite mer i händelserna genom att ge lite mer detaljerad information om dem. Eleven saknar styckeindelning och har skrivit meningarna med samma radavstånd mellan dem. Stavningen fungerar bra, utom i fallet Halmstad. Utdrag 19 ur exempeltext 26, självbiografi, år 6 Genresteg Titel: Mitt liv Orientering Jag är en tjej. Mitt namn är Eleni. På 1995 den 20 december föddes jag. Jag föddes i Grekland. Min mamma och pappa köpte en hus i Thessaloniki för att vi skulle få plats med alla mina saker. Min mammas namn är N. 20 och min pappas namn är J. Information om Kön, namn, födelsedatum, -ort, bostad, föräldrarnas namn Händelse 1 Händelse 2 När jag var sex år gammal började jag i skolan. Jag tyckte att skolan var svårt. Men jag gjorde mina läxor med min bästa kompis. Hennes namn är D. Vi var alltid tillsammans. Men när jag blev sju år blev vi ovänner. Efter ett år när jag hade födelsedag och skulle bli otta år åkte jag och min mamma till Sverige. Jag började i en grekisk klass. Jag tyckte att Sverige var bättre än Grekland.[texten fortsätter] Skolstart Kommentar Bästa kompis Problem Ankomst till Sverige Skolstart Sverige Kommentar (jämförelse) 19 Här presenteras endast ett utdrag p.g.a. att eleven har gett mycket detaljerad information om sin familj, vilket kan leda till hennes identifiering. 20 Namnen på föräldrarna och kompisen har angetts endast med bokstav i stället för hela namnet för att förhindra identifiering. 77

86 Eleven har några typiska andraspråksdrag, vilket är naturligt eftersom hon kom till Sverige för fyra år sedan. Man kan förmoda att grekiska fortfarande är hennes starkaste språk. Meningsbyggnaden består av ganska enkla påståendesatser, men den grammatiska komplexiteten har börjat utvecklas i och med att det finns satser som inleds med konjunktioner. Exempel på sådana är satser som inleds med för att, när jag var och när jag blev. Dessutom har eleven korrekt ordföljd efter dessa bisatskonstruktioner. Eleven har en tydlig styckeindelning och hon expanderar informationen i varje händelsesekvens till att omfatta flera meningar, vilket engagerar läsaren (jämför med den förra exempeltexten ovan). Temaplatsen visar variation och i något fall har rema (okänd information, här kursivt) gjorts om till tema (känd information, här understruket) i nästa mening som i meningarna, ett vanligt mönster i en utvecklad temaprogression: Tema Rema Men jag gjorde mina läxor med min bästa kompis Hennes namn är D Utvärderarens kommentarer på implementeringen av den återgivande genrefamiljen Den personligt återgivande genren är den mest frekvent förekommande bland skolans skrivuppgifter i de lägre skolåren (Skolverket, 1998), men det betyder inte att eleverna alltid får tydliga anvisningar för hur de ska skriva den. I de lägre skolåren tenderar elevernas texter bli en lista över olika händelser som uttrycks med enkla påståendesatser och binds samman till en diskurs med hjälp av enkla tidsadverb som exempelvis först och sedan (Pettersson, 1989). Med hjälp av explicit undervisning utvecklar eleverna sin språkliga medvetenhet. Konsekvensen blir att de får större språkliga resurser att variera meningsbyggnaden och ordförrådet samt att ta med flera informationer som gör texten intressant att läsa. Elever och lärare utvecklar också ett gemensamt metaspråk för att samtala kring texter och deras uppbyggnad, vilket framgick tydligt av klassrumsobservationerna i en del klassrum. Vad som framgår av de elevtexter som visats som exempel på den återgivande genrefamiljen ovan är att eleverna är medvetna om den kronologiska tidslinjen i återgivande texter och kan variera sina uttryck för temporala adverb, i stället för att använda ett fåtal. De olika genrestegen verkar också falla på plats så att eleverna gör en tydlig orientering och har flera händelsesekvenser, där de stannar kvar och expanderar informationen för att engagera läsaren. Projektledarens anvisningar för hur lärarna skulle undervisa i den återgivande genren var mycket uppskattade enligt vad jag fick reda på i informella samtal med lärare. Det framgår tydligt av många elevtexter att lärarna lyckades ge eleverna verktyg för hur man kan stanna kvar i en händelsesekvens och expandera den med relevant information i stället för att skynda sig till nästa händelse. Lärarnas stöttning för att utveckla informationen i varje genresteg bidrog till att höja kvaliteten i elevernas skrivande. Det finns naturligtvis en individuell variation bland elevtexterna och vissa elever har lyckats bättre med uppgifterna än andra. 78

87 När det gäller den autobiografiskt återgivande genren verkar det som att eleverna skulle ha behövt mer tid att studera modelltexter och skriva gemensamma klasstexter för att riktigt lyckas med uppgiften. Trots dessa resultat var den självbiografiska skrivuppgiften en av de genrer som eleverna uppskattade allra mest. Det kan bero på att ämnet var kärt, det handlade ju om elevernas eget liv. Men även det faktum att eleverna fick intervjua sina föräldrar och andra släktingar för att samla in fakta kan ha bidragit till deras uppskattning av uppgiften. Som framgick av en exempeltext var variationen av meningarnas temaplats en viktig aspekt att ta hänsyn till i en faktatext av detta slag. I stället för att upprepa Jag som temaplats i nästan varje mening kan alternativa uttryck eller en mer avancerad temaprogression läras ut. Mitt intryck var att detta inte skedde i en tillräcklig omfattning och att lärarnas stöttning även för övrigt, när det gäller denna uppgift, fungerade inte lika bra som exempelvis för den personligt återgivande genren. En sammanfattande bedömning är att eleverna över lag har utvecklat sina färdigheter att skriva texter i den återgivande genrefamiljen. Detta kommer till uttryck i texternas övergripande struktur (genresteg) och de språkliga och grammatiska drag som kan iakttas i elevernas texter, trots att någon longitudinell undersökning av utvecklingen inte har varit möjlig under utvärderingsperioden (Christie & Derewianka, 2008). 9. Instruerande genre Instruerande genrer ingick inte i schemat för projektets planering under utvärderingsperioden, men förekommer naturligtvis dagligen i olika undervisningssituationer, både muntligt i form av lärarens anvisningar, och skriftligt, återigen som lärarens skriftliga anvisningar eller som instruktioner i läromedel. Under hemkunskapslektionerna utgör instruktionerna en stor del av undervisningsmaterialet i form av recept, skrivna på tavlan eller i de kokböcker som används. Dessutom skriver eleverna recept i sina skrivböcker och återger både muntligt och skriftlig de olika arbetsmomenten i samband med tillagningen av maträtter. På så sätt får eleverna även övning i den återgivande genren. Eftersom jag även observerade en lektion i hemkunskap, nämns den instruerande genren här i all korthet och med en enkel analys, bara för att illustrera hur enkla instruktioner brukar se ut. Den instruerande genren kan definieras som olika slags texter, skriftliga och muntliga, som talar om hur någonting genomförs med hjälp av en serie handlingar. Det är en viktig genre i barnuppfostran, i skolsammanhang och även i samhället i stort, eftersom dess funktion är att underlätta undervisning samt ge råd, anvisningar och instruktioner och på så sätt åstadkomma att saker och ting blir gjorda (Derewianka, 2004; Knapp & Watkins, 2005). Trots att syftet för den instruerande genren är att tala om hur något ska göras kan utformningen av sådana texter ha många olika skepnader och omfatta mer än enkla och stegvisa anvisningar. Ett recept på en maträtt och en informationsbroschyr om sopsortering har med största sannolikhet olika slags utformning och funktion, även om båda ger instruktioner. Receptet använder sig av imperativformer i en stegvis ordning. Informationsbroschyren däremot kan ha påståendesatser, vars syfte är att övertyga om fördelarna med sopsortering och har därför likheter med den argumenterande genren (Knapp & Watkins, 2005). Den instruerande genren kan beskrivas som följande: Syfte: Att tala om hur något ska göras för att leda till ett visst mål. Som exempel kan nämnas bland annat recept, NO-experiment, instruktioner för hantverk, spel- 79

88 regler, användningsmanual, gör-det-själv-instruktioner, vägbeskrivningar med mera. Följande struktur gäller för recept: Schematisk struktur (genresteg): titel (målet) ^ förteckning av ingredienser ^ arbetssätt i en serie av steg ^ rekommendation Titeln är för det mesta målet för instruktionen och därmed i regel namnet på maträtten. Ingredienserna presenteras som en separat förteckning, eventuellt med en egen mellanrubrik Ingredienser, efterföljd av anvisningarna för själva arbetssättet i en serie steg, ofta numrerade. Receptet brukar ofta avslutas med en rekommendation av lämpliga tillbehör. Lexikogrammatiska drag: - processerna är i imperativform (verbet på första plats) - ämnesrelaterat ordförråd i en varierande grad av teknikalitet (deciliter, vispa, mala) - ord och fraser för omständigheter (sakta, i kallt vatten, i en skål) Under klassrumsobservationen i hemkunskap lagade eleverna linssoppa och skrev följande instruktion i sina skrivböcker, här dock analyserad i genresteg och informationsenheter: Genresteg Titel: LINSSOPPA Information om Mål Linssoppa (= titel) 10 barnportioner Mängd 3dl linser Ingredienser, angivna i 2 krm peppar. måttenheter 1 lök 1dl nudlar eller ris 1 msk buljong Ca 2L vatten 1/2 dl olja Ca1 msk salt Steg 1 Steg 2 Steg 3 Steg 4 Steg 5 Steg 6 Steg 7 ARBETSGÅNG: Skölj linserna väl. Koka linserna i vattnet så det blir mjuka. Skala och finhacka löken. Fräs (stek) löken i oljan. Häll riset eller nudlar och löken i soppan. Tillsätt salt och peppar och buljong. Koka under lock i ca 25 min. En mycket god och mättande soppa. Instruktioner Kommentar Receptets genrestruktur följer med andra ord väl det som sagts ovan om den schematiska strukturen för recept. Ett kännetecknande grammatiskt drag är att processerna (verben) står först i meningen och förekommer i imperativform, här 80

89 markerade i kursiv. En viktig information är omständigheterna som presenteras här understruket. Meningarnas deltagare står i fetstil. Ordförrådet är ämnesspecifikt och handlar om benämningar på ingredienser samt processer och omständigheter som är aktuella i samband med instruktionen (receptet). Kommentaren i slutet kan ses som ett tillägg som inte på något sätt är nödvändig för helheten. Under utvärderingsperioden skrev inte eleverna några individuella texter i den instruerande genren, men på längre sikt är det viktigt att eleverna lär sig att skriva instruktioner för olika slags saker och företeelser, till exempel för bollspel, SMS och vägbeskrivningar. 10. Arbetet med den argumenterande genren Strax innan utvärderingsperioden var slut arbetade lärarna i Knutbyskolan med den argumenterande genren, dock utan att några klassrumsobservationer gjordes av undervisningen. Den beskrivning som följer bygger därför främst på litteraturstudier och presentation och analys av några elevtexter. Men först en kort beskrivning av den argumenterande genren. Argumenterande texter syftar till att övertyga lyssnaren eller läsaren om en viss åsikt eller om ett förhållningssätt till en sakfråga. Den övergripande strukturen för en argumenterande text av detta slag kan beskrivas som följande: Syfte: Argumentera för en åsikt eller sakfråga för att övertyga lyssnaren eller läsaren att tänka eller agera på ett visst sätt. Schematisk struktur (genresteg): titel ^ (bakgrund) ^ tes ^ en serie argument ^ slutsats (förstärkning av tesen) Tesen presenterar skribentens åsikt som rättfärdigas med en serie argument. Dessa ska gärna stödjas med olika slags bevis som ger tyngd till argumenten och gör dem mer trovärdiga. Vilka bevis som väljs hänger naturligtvis samman med påståendet i tesen. Slutligen upprepas tesen i ljuset av de argument som har presenterats. Därigenom har tesen förstärkts och blivit textens slutsats som övertygar eller uppmanar till aktion. Lexikogrammatiska drag: - tempus vanligen i presens, men kan variera mellan de olika genrestegen - flera olika processtyper: materiella (aktion), relationella, verbala (sägeverb) och mentala (tänkaverb) processer - passiva former förekommer - generella deltagare (både när det gäller mänskliga deltagare och abstrakta frågor, idéer, åsikter med mera, utom i fall det handlar om en särskild händelse) - ord som vädjar till känslor, intellekt och logik - språkanvändningen är skriftspråkslik, nominal stil är vanligt förekommande - sambandsord som för det första, för det andra, till sist, sammanfattningsvis används för att strukturera argumenten - kausala och konsekutiva konjunktioner visar orsakssamband (därför, så, så att, eftersom och så vidare.) - användning av ämnesspecifika och tekniska termer (Derewianka, 2004; Martin & Rose, 2008; Gibbons, 2010). 81

90 Textens rubrik ska redan gärna indikera skribentens åsikt och ställningstagande (det vill säga tesen), till exempel i en form av en imperativsats, till exempel Respektera skolans regler och Håll Sverige rent! (se elevtexter nedan). Inledningen ska väcka läsarens intresse och ställningstagandet ska vara klart uttryckt. Själva brödtexten går ut på att övertyga läsaren med hjälp av olika argument som stödjer skribentens åsikt. Tesen framförs ofta i form av ett påstående. Den kan föregås eller efterföljas av en kort bakgrundsbeskrivning som ändå inte är obligatorisk. Därefter följer en serie argument som belyser skribentens ställningstagande och stödjer tesen. Dessa ska gärna motiveras med hänvisning till olika slags fakta, till exempel statistiska uppgifter, forskningsresultat eller egna erfarenheter för att skapa en större trovärdighet hos läsaren. Skribenten kan också i förväg möta och motverka eventuella motargument från läsaren eller lyssnaren och på så sätt gardera sig och sin åsikt. Slutligen ska skribenten upprepa sin tes, nu förstärkt i ljuset av de fakta som presenterats som stöd för tesen och i förhoppning om att ha uppnått syftet i sin argumentering, det vill säga övertygat läsaren/åhöraren om riktigheten av sin ståndpunkt (Toulmin, 2003; Martin & Rose, 2008). Det finns också argumenterande texter som inte enbart övertygar utan syftar ibland också till att få läsare att agera på ett visst sätt (Derewianka, 2004; Knapp & Watkins, 2005; Government of South Australia, Department of Education and Children s Services, 2004a,b). Dessutom kan argumenterande genrer delas upp i ensidiga och flersidiga argumentationer. Den ensidiga argumentationen argumenterar för en åsikt från en särskild ståndpunkt och analyserar, tolkar och värderar det behandlade ämnet. Resultaten kan bli olika, beroende på vilken av dessa tre funktioner som betonas. Några argumenterande texter inkluderar alla de tre delarna. Den flersidiga argumentationen utgår däremot från en åsikt eller en sakfråga som belyses från två eller flera olika perspektiv och ståndpunkter 21. Tidningarnas insändare utgör ofta exempel på den förstnämnda argumentationen och myndigheternas utredningar i olika slags sakfrågor kan nämnas som exempel på den sistnämnda. I skolan förekommer argumenterande genrer framför allt i svenskämnet och SO, till exempel texter i anslutning till frågor om mobbning, diskriminering, genusfrågor, betyg, identitet, teknikens utveckling, välfärdsfrågor med mera. Några exempel på vanligt förekommande argumentationer i vardagslivet är tidningarnas ledar- och debattsidor, politiska tal och insändare (Derewianka, 2004). Små barn börjar utveckla sin förmåga att argumentera samtidigt som de lär sig att tala men utvecklingen pågår livet ut. Förmågan att argumentera för och emot olika ståndpunkter är också en av de avgörande mänskliga kunskaperna, inte minst i en modern demokrati (Liedman, DN ) Exempel på argumenterande elevtexter Eftersom arbetet med den argumenterade genren påbörjades ungefär samtidigt som utvärderingsperioden avslutades finns det inte några klassrumsobservationer 21 De engelska termerna för de två olika slags argument är exposition (argument för en ståndpunkt) och discussion (argumentera för en åsikt eller sakfråga från två eller flera perspektiv) (Derewianka, 2004). 82

91 att referera till. Däremot ges exempel på några argumenterande texter som analyseras i genresteg och de olika informationsenheter som texten bygger på. Lexikogrammatiska drag, utmärkande för den argumenterande genren markeras med kursivering och understrykning. Knutbyskolans skrivundervisning utgick från att övertyga om en åsikt som eleverna hade. Den första exempeltexten är från år 1 och har muntligt presenterats för läraren som skrivit ner det som eleven sagt: Exempeltext 32, argumenterande genre, år 1 Genresteg Utan titel Information om: Tes Det är inte bra att bråka eftersom mamma Elevens ståndpunkt och pappa måste komma och prata i skolan. Men om dom inte kommer kan det bli mer bråk. om bråk och motivering Motargument Argument Man får inte heller reta varandra eftersom det kan bli ett stort bråk då. Om någon bråkar och kastar sand, kan det komma på en fröken som blir jättearg för sanden. Då måste fröken ringa till mamma och pappa. Elevens åsikt och motivering Argument och slutsats Hypotetisk omständighet, konsekvenser I denna argumentation signalerar sambandsorden - här kursiverade, olika slags logiska samband mellan staserna. Även om innehållet är vardagligt och konkret övertygar den med motiveringar och konsekvenser. Man kan betrakta den som ett exempel på subjektiv argumentation som barn utvecklar före skolåldern (Painter, 2004). Med detta avses argumentation som utgår från känsla snarare än sakargument. 83

92 Exempeltext 33, argumenterande genre, år 6 Genresteg Titel: Respektera skolans regler! Information om Tes Argument 1 Argument 2 Argument 3 Upprepning av tesen - slutsats Jag tycker att det är mycket smutsigt på vår skolgård. Eleverna slänger apelsinskal, bananskal och annat på skolgården. Det är inte roligt att komma till skolan när skolgården är smutsig. För det första ska vi ha flera skolvärdar och lärare på skolgården. De ska säga till eleverna att plocka upp skräpet. Då håller vi vår skola rent. För det andra tycker jag att vi elever ska göra rent våra bänkar, hyllor och kapprummet det ligger massa kläder på golvet i kapprummet. Det ser inte trevligt ut. Vi ska hänga upp våra kläder på krokar. Slutligen ska vi lyssna på läraren och vara tysta under lektionen. För att det inte är bra att störa sina kompisar. Om man lyssnar på sin lärare då förstår man sin uppgift. Alla elever ska respektera skolans regler! Elevens åsikt, exempel på den nuvarande situationen och konsekvens för eleverna Förslag på åtgärder och deras konsekvens Förslag på ytterligare åtgärder, exempel på den nuvarande situationen, konsekvens och uppmaning Förslag på åtgärder och motivering Elevens åsikt upprepas, förstärkt av de framförda argumenten Eleven har lyckats med sin argumentering och uppnår därmed syftet med denna text, att övertyga skolkamraterna och lärarna om vikten att respektera skolans regler. Texten är välorganiserad i olika genresteg som presenteras som separata stycken. Det använda ordförrådet återspeglar ämnesområdet skolans regler, där individerna presenteras i en generaliserad betydelse som till exempel eleverna, lärare, skolvärdar och vi elever. För övrigt består ordförrådet av flera skolrelaterade ord som till exempel skolans regler, vår skola, bänkar, hyllor och kapprummet, men även av olika slags vardagsföreteelser som apelsinskal, bananskal, massa kläder. Argumenterande texter brukar använda sig av mentala och verbala processer och exempel på sådana är bland annat respektera, tycker att, lyssnar, förstår, säga till, störa och vara tysta. Flera olika omständigheter för plats och tid gör meningsbyggnaden komplex och varierad. I argumenterande texter är det naturligt att använda uttryck som visar skribentens värderingar, känslor och åsikter. Exempel på sådana är det är mycket smutsigt, det är inte roligt. De personliga åsikterna uttrycks med hjälp av den mentala processen jag tycker att. Elevens attityd uttrycks dessutom genom imperativ- 84

93 former och modala hjälpverb som återspeglar nödvändighet, till exempel Respektera skolans regler, ska säga till. Informationen är logiskt strukturerad och lätt att följa. Eleven inleder argumenten i varje stycke med hjälp temporala sambandsord som är typiska för argumenterande texter: för det första, för det andra, slutligen. Dessa bidrar till att skapa sammanhang i texten samtidigt som de på ett tydligt sätt framhäver de olika argumenten. Argumenten utgår främst från analys och värdering av de befintliga förhållandena. Dessutom använder eleven temporala adverb som då och följdkonjunktionen för att samt villkorskonjunktionen om. Därmed har eleven varierade resurser att välja mellan olika textbindningsmekanismer. De grammatiska konventionerna av skriftlig svenska används i princip korrekt, även om det finns några mindre förseelser som eleven förmodligen kommer att växa ur så småningom. Följande elevtext är också från skolår 6. Exempeltext 34, argumenterande genre, år 6 Genresteg Titel: Spelaffär i Rinkeby Information om Tes Argument 1 Argument 2 Jag tycker att det borde finnas en affär för tv-spel i Rinkeby. För det första är det onödigt att slösa pengar på att åka många kilometer för att köpa spel. Det skulle vara mycket mer praktiskt om affären fanns i mitt område. Alla mina kompisar vill det och jag också. För det andra kan jag handla själv om det finns en affär i mitt område. Så jag slutar besvära mina föräldrar att åka ända till Sollentuna, Solna. Kista eller Vällingby. Elevens åsikt Motiveringar till åsikten Praktiska konsekvenser som motiveringar Argument 3 För det tredje känner jag mig säker om affären ligger i mitt eget område. Och jag kommer inte att känna mig som en främling och bli uttittad av en massa främmande människor. Känslomässiga motiveringar Argument 4 SLUTLIGEN slipper jag bli utsatt för tjuvar i olika gallerior. Allmängiltig motivering 85

94 Upprepning av tesen - slutsats Min uppmaning: ALLA FÖRÄLD- RAR I RINKEBY, GÅ TILL NÄRMASTE SPELAFFÄR OCH FRÅGA DE OM DE KAN ÖPPNA EN SPELAFFÄR I RINKEBY. Om de vägrar? Börja demonstrera! 13-årig spelexpert i Rinkeby Elevens åsikt upprepas, förstärkt av de framförda argumenten och bemötandet av motargument Uppmaning till aktion När eleverna skriver argumenterande texter bör de välja ämnen som de känner starkt för, precis som denna 13-åriga spelexpert! Även om argumentationen kretsar kring ett subjektivt tyckande om ett ämne som kan verka något udda i sammanhanget lyser den skämtsamma tonen igenom och gör texten humoristisk. Den är skickligt organiserad i olika genresteg som presenteras som separata stycken. Informationen är logiskt sammanhängande och inleds med temporala sambandsord som samtidigt fungerar som markörer för textbindningen. Dessutom använder eleven flera gånger konjunktionen om när det gäller hypotetiska förhållanden. Argumentationen bygger på elevens egna erfarenheter men den är övertygande vardagssmart. Konnektiverna är markerade i kursiv och mentala och verbala processer är understrukna. Trots att ämnet kan anses vara vardagligt använder eleven några relativt avancerade begrepp, karaktäristiska för skriftspråket, bland annat onödigt att slösa pengar på att, slutar besvära mina föräldrar, känna mig som en främling, bli uttittad av en massa främmande människor och bli utsatt för tjuvar. Dessa är välvalda med tanke på att de dessutom tydligt förmedlar elevens värderingar och attityd till frågan. Ytterligare en text från skolår 6 argumenterar mot nedskräpningen av närmiljön. Exempeltext 35, argumenterande genre, skolår 6 Genresteg Titel: HÅLL SVERIGE RENT! Information om Tes Skräpa inte ner Sverige! Uppmaning Argument 1 Argument 2 Argument 3 Kasta inte skräp på golvet eller på marken bara för att du är lat. För det första, har man byggt soptunnor och miljöstationer för att kasta skräp och sopor i. För det andra förstör soporna Sveriges natur. När naturen blir förstörd blir vi människor och djur sjuka. För det tredje kan du få böter om du slänger miljöfarliga sopor på marken och om du inte sorterar soporna. Utveckling av tesen Förslag på ansvarigt beteende, motivering och konsekvens av ansvarslöst beteende Hot om lagliga åtgärder för oansvarigt beteende 86

95 Argument 4 Upprepning av tesen Dessutom kostar det mycket pengar för Sverige att ta hand om sopor som har hamnat på fel ställe. Släng inte skräp på marken kasta dem i soptunnan eller bär bort dem till miljöstationen! Ekonomiska konsekvenser av oansvarigt beteende Uppmaning till aktion Denna elevtext är karaktäristisk för en argumentation som uppmanar till ett visst agerande. Den är ganska lik en instruerande genre i och med att den börjar med två uppmaningar, Skräpa inte ner Sverige!, Släng inte skräp på marken. Texten är en illustration över hur de temporala sambandsorden för det första, för det andra för det tredje och slutligen som eleverna explicit lärt sig att använda i den stöttande undervisningen, underlättar elevens strukturering av textens information, även om den ytterligare kan förbättras. Tesen anger inte direkt någon personlig åsikt, utan läsaren kan bara ana vad eleven tycker med de inledande uppmaningarna. Styckeindelningen fungerar lika bra som i exempeltexterna ovan, även om man kan diskutera om det första och andra argumentet borde ha bildat ett eget stycke. Till skillnad från de övriga argumenterande exempeltexterna som innehåller några mentala och verbala processer förekommer i denna text enbart materiella och relationella processer (det vill säga aktionsverb och är- och blir-verb). Detta hänger samman med textens aktionskaraktär. Följande exempeltext i den argumenterande genren har också skrivits av en elev i skolår 6 och presenteras här som ett sista exempel på en argumenterande elevtext. Exempeltext 36, argumenterande genre, skolår 6 Genresteg Titel: Mobbning är olagligt! Information om: Tes Bakgrund Jag anser att det är allt för många barn som blir mobbade i skolan i Sverige. Det ska inte vara så! I lagen står det att man inte ska ge sig på någon annan eller kränka någon. BRIS är en förening som står för barnens rätt i samhället. De som arbetar där får hundratals samtal varje månad av barn som råkat ut för mobbning. Det är faktiskt den allra vanligaste anledningen att barn ringer till dem. Elevens åsikt i form av ett påstående och ett avståndstagande Bakgrundsfakta om mobbning 87

96 Argument 1 Argument 2 Argument 3 Upprepning av tesen - slutsats För det första ska alla barn som är i skolan må bra. De ska inte vara rädda för att bli mobbade. Mobbningen kan gå så långt att de mobbade inte vågar gå till skolan. När de inte går till skolan får de kunskapsluckor! De utsatta barnen får hela sin framtid förstörd! Du vill väl inte att det ska hända ditt barn? För det andra tycker jag att om någon blir mobbad ska skolan ordna ett möte dit de mobbade barnen och mobbarna kommer med sina föräldrar. Då skulle föräldrarna få veta vad som pågår mellan deras barn om de inte vågat säga något till dem. Barnen skulle få prata ut om allt de har utsätts för och berätta för lärarna vad som föregått mellan mobbaren och barnet som blivit mobbad (offret). För det tredje brukar de som mobbar vara osäkra på sig själva. Det är oftast de som ger sig på andra barn. Mobbarna brukar vara osäkra på grund av saker som händer i familjen och hemma, till exempel skilsmässor, bråk hemma, eller ingen uppmärksamhet av sina föräldrar. Jag tycker att de osäkra barnen borde få hjälp på något sätt så att de blir självsäkra igen. Det ska finnas en kurator på varje skola! Nu är det dags för alla vuxna och alla kamrater att säga ifrån ordentligt så att vi får slut på mobbningen! Argument och motivering, konsekvenser av mobbning, retorisk fråga för att engagera läsaren Argument för åtgärder för att stoppa mobbning, konsekvenser för föräldrar, elever och lärare Argument för att mobbarna själva behöver hjälp, motivering med utgångspunkt från uppväxtförhållanden, förslag på lösningen (kurator) Uppmaning till att agera mot mobbning Analysen av denna text visar att texten är välorganiserad i olika genresteg som presenteras som separata stycken där informationen är logiskt sammanhängande. Tesen vad eleven tycker - är klar och tydlig: Jag anser att det är allt för många barn som blir mobbade i skolan i Sverige. Det ska inte vara så! Bakgrundsinformation om mobbning, det vill säga lagen mot mobbning och frågans aktualitet och 88

97 föreningen BRIS verksamhet för utsatta barn övertygar, ger trovärdighet och stödjer elevens åsikt. Det första argumentet utvecklas och motiveras genom att presentera konsekvenserna av mobbningen. Eleven avslutar stycket skickligt genom vädja till läsarens känslor med en retorisk fråga: Du vill väl inte att det ska hända ditt barn? Det andra argumentet erbjuder olika slags åtgärder som skolan och föräldrarna kan vidta för att stoppa mobbningen. Det tredje argumentet diskuterar eventuella orsaker till att någon mobbar. Det betonar att även mobbarna behöver hjälp. Slutligen presenteras textens slutsats genom upprepning av tesen. Med tanke på den övertygande argumenteringen förväntar sig nog läsaren en något kraftfullare slutsats än den som eleven åstadkommer. När det gäller textens språkliga drag använder eleven temporala sambandsord för att binda ihop texten mellan styckena och tydligt markera de olika argumenten. Mentala och verbala processer som är karaktäristiska i argumenterade texter kan iakttas i denna elevtext. Det finns också flera abstrakta begrepp och nominaliseringar som gör att denna text får en typiskt skriftspråklig prägel. Exempel på den nominaliserade användningen av språket och andra skriftspråkliga uttryck är bland annat råka ut för mobbning, den allra vanligaste anledningen att, kunskapsluckor, vad som föregått mellan och ingen uppmärksamhet av sina föräldrar Utvärderarens kommentarer på arbetet med den argumenterande genren Argumenterande texter är i många avseenden komplexa och ställer höga krav på elevernas skrivförmåga. Så som framgår av exempeltexterna ovan, förutsätter argumenterande skrivuppgifter två saker, dels att eleverna har en åsikt, dels att de kan presentera den enligt de kulturella förväntningar som vi har på argumenterande texter. Detta i sin tur kräver både kunskap om samhället och en kommunikativ diskurskompetens för hur man bygger upp argumenterande texter, det vill säga presenterar sin åsikt och motiverar den med en serie argument samt anger en slutsats. Elevernas svårigheter i den argumenterande genren kan finnas på flera olika plan, varav den första ofta består i att eleverna saknar tillräcklig kunskap om kontexten för argumenterande texter. Med kontexten avses de sammanhang där argumenterande texter förekommer i elevernas omgivning. En del elever har kanske inte mött denna textgenre i en skriven form, till exempel som insändare i ungdomstidningar. Den andra svårigheten kan vara att eleverna saknar förståelse för syftet med argumenterande texter och även språkliga verktyg för hur sådana texter framställs. Alldeles särskilt gäller det elever med svenska som andraspråk som även kan ha svårt för att välja stilnivå (talspråkligt skriftspråkligt, slangord standardspråk, informellt formellt språk) och retoriska mönster. I skrivundervisningen tas det inte sällan för givet att eleverna har mött argumenterande texter och därmed omedvetet tillägnat sig de karaktäristiska dragen för sådana. Det krävs också en del kunskaper om det behandlade ämnesområdet omvärldskunskap - för att eleven ska kunna skriva en argumenterande text. Av ovanstående exempeltexter att bedöma är det tydligt att eleverna fått stöttning och explicit undervisning för hur genrestrukturen för argumenterande texter orga- 89

98 niseras. Eleverna har i många fall lärt sig att styrka sina argument med hjälp av fakta och att utveckla sina resonemang genom att motivera, visa konsekvenser och även bemöta läsarens eventuella motargument. För att eleverna ska lyckas med detta behöver ämnesområdet för det behandlade temat byggas upp på ett djupare plan såsom beskrivs i cirkelmodellen för undervisning och lärande enligt de fyra faserna (se kapitel 2.4.). Det är viktigt att eleverna får vara med och välja ett ämne som de känner starkt för och som har relevans för dem, precis som i fallet med rubriken Spelaffär i Rinkeby. Genom den explicita undervisningen och studiet av modelltexter har eleverna blivit medvetna om både kontexten för och syftet med argumenterande texter, det vill säga i vilka sammanhang de används och vad de syftar till. Dessutom har de utvecklat språkliga verktyg för att framställa argumenterande texter, vilket de själva var mycket tillfredsställda med (se elevernas utvärdering i appendix). 11. Tema dinosaurier ett exempel på undervisning enligt cirkelmodellen för undervisning och lärande i skolår 3 I januari 2008 började en klass i skolår 3 arbeta med ett tema om dinosaurier, ett ämne som eleverna själva önskade att få arbeta med. Här redovisas huvudmomenten i detta temaarbete som också ger ett exempel på hur cirkelmodellen för undervisning och lärande tillämpades under arbetets gång. Det var inte möjligt för utvärderaren att närvara vid varje lektion, vilket gör att redovisningen blir något fragmentarisk. Ett övergripande kunskapsområde i samband med dinosaurietemat var tidsbegreppet i ämnena svenska, NO och matematik. I svenska arbetade barnen med sin egen tidslinje när de skrev sina självbiografier och tidsbegreppet integrerades även på ett naturligt sätt i matematik och i dinosaurietemat i NO. Barnens tidslinje handlade om de årtal som var viktiga i barnens liv, till exempel vilket år de föddes, när de tog sina första steg eller sa sina första ord och så vidare. Tidsbegreppet i matematik handlade om årtal, månader, dagar, timmar etc. Dinosaurietemat belyste de stora tidsperspektiven som handlade om miljontals år och olika perioder av utvecklingen på jorden Att bygga upp kunskap om dinosaurier Undervisningen påbörjades med att läraren gjorde en kartläggning av elevernas förkunskaper om ämnet. Detta kunde ske på många olika sätt, till exempel i smågrupper där eleverna gemensamt diskuterade och skrev ner det som de redan visste om dinosaurierna. Med hjälp av de fakta som eleverna sedan redovisade kunde läraren rita en gemensam tankekarta på ett blädderblock och diskutera elevernas förkunskaper med klassen. I samband med det kunde också diskuteras vad eleverna hoppades att få reda på under temaarbetet. Dessa punkter kunde också skrivas ner för att öka elevernas förväntningar och motivation för ämnet. I slutet av temaarbetet kunde sådana frågor fungera som en del av utvärderingen av elevernas lärande, det vill säga om de fick svar på de frågor som de förväntade att få. Under denna undervisningsfas behövde eleverna utveckla det ämnesspecifika språk som kunskaper och fakta om dinosaurierna bygger på. Eleverna behövde därför tillägna sig de grundläggande ord och begrepp som dessa urtidsdjur be- 90

99 skrivs med i olika källor, till exempel i barnens faktaböcker för att sedan kunna tillägna sig fördjupad kunskap i ämnet. Ord- och kunskapsinlärningen sker parallellt, så att eleverna lär sig nya begrepp samtidigt som de lär sig sätta ord på dessa begrepp. Arbetet inleddes konkret med små leksaksdinosaurier i plast som eleverna fick bekanta sig med. Dessa plastföremål kompletterades med en dinosaurieplansch som sattes upp på klassrumsväggen. Eleverna fick arbeta parvis och välja en av plastfigurerna och försöka tillsammans hitta samma dinosaurie på planschen. De skulle iaktta likheter och skillnader mellan plastföremålet och planschens bilder och komma överens om vilken av bilderna som föreställde den utvalda plastdinosaurien. När eleverna gjorde detta för första gången lyssnade jag på deras konversation och kunde då konstatera att den var mycket situationsbunden. Den bestod till stor del av deiktiska uttryck som den här, den där och den medan eleverna gestikulerade och pekade på olika kroppsdelar på dinosaurierna i stället för att nämna dem vid namn, till exempel Men titta på den, den är mycket längre här. Den situationsbundna språkanvändningen berodde dels på själva aktiviteten, där språket ackompanjerade agerandet med pekanden och gester, dels på att eleverna saknade ord för många av de företeelser som de skulle uttrycka med språket, till exempel käkar, horn, klor, pansarplåtar och så vidare. Det var därför nödvändigt att bygga upp ett sådant ordförråd, vilket skedde bland annat med hjälp dinosauriepussel av deras kroppsdelar och en ämnesspecifik ordbank om dinosaurier. Med bibliotekariens hjälp fick klassen tillgång till ett omfattande klassbibliotek med böcker som handlade om dinosaurier. En del av dem lästes högt i klassen och diskuterades, varpå ämnesspecifika ord om dinosaurier kunde läggas till den gemensamma ordbanken. Under en lektion som jag observerade i slutet av januari höll klassen på med att bekanta sig med en tidslinje som började med jordens tillblivelse och omfattade de olika perioderna för dinosauriernas existens. Konkret illustrerade läraren denna tidslinje med en lång pappersremsa med ett litet streck i början och med olika årtal som handlade om hundratals miljoner år. ILLUSTRATION PÅ EN REMSA MED ÅRTAL: X 245 miljoner 210 miljoner 145 miljoner Vad hände vid det här strecket? frågade läraren. Eleverna turades om att föreslå: Jorden blev till och Dinosaurierna blev till. Klassen diskuterade när dessa händelser hade ägt rum och för hur länge sedan dinosaurierna hade levt. 91

100 På tavlan ritade läraren upp spalter där fakta om de olika perioderna, Krita, Jura och Trias sedan fylldes i, till exempel hur länge de varade, hur klimatet och växtligheten var enligt följande: KRITA JURA TRIAS Varade 80 miljoner år Varade 165 miljoner år Varade 35 miljoner år Slutade för 65 miljoner år sedan Började för 145 miljoner år sedan Slutade för 45 miljoner år sedan Började för 210 miljoner år sedan Fuktigare klimat Varmare Djungler och träskmarker Palmer Ormbunkar Barrträd Slutade för 210 miljoner år sedan Började för 245 miljoner år sedan Torrt klimat Mycket öken Klassen arbetade sedan med ett faktablad för Juraperioden som visade bilder på typiska djur som levde under denna period. Bredvid bilderna stod djurens namn på svenska och inom parentes på latin (se bilagorna i appendix). Eleverna fick arbeta parvis, titta på bilderna och läsa namnen på de aktuella djuren. Därefter fick de diskutera vilka djur som var nya i jämförelse med faktabladet för motsvarande period för Trias som de hade arbetat med tidigare på ett liknande sätt. Eleverna redovisade sedan gruppvis och muntligt inför hela klassen vad de hade kommit fram till, det vill säga vilka djur som var nya och vilka som hade funnits redan under de tidigare perioderna. De nämnde djuren vid namn och uppgav deras längd enligt uppgifterna på faktabladet. Undervisningen gick sedan över till att beskriva hur klimatet hade varit under Trias och jämförde med hur det var under Jura. Det var dammigt, Det var torrt, Öken var några av svaren angående Trias. Det regnar, Det är blött, Det är smutsigt och Det är fuktigt var några av svaren för Jura. Läraren bad eleverna att jämföra även växtligheten mellan de två perioderna och anknöt därmed till en faktatext om Trias som klassen hade läst och skrivit fakta om tidigare. För att stötta eleverna ställde läraren en fråga: Var det få växter under Trias? Det blev tyst i klassen och läraren insåg förmodligen att ordet få är homonymt och kan växlas med verbet få, vilket kunde vilseleda elevernas förståelse. Hon förtydligade med motsatsparet få många genom att fråga: Var det få växter eller många växter under Trias? Eleverna svarade att växterna inte var lika många under perioden för Trias som de var under Jura. 92

101 Därefter skrev klassen några fakta om Jura som läraren först skrev på tavlan och som eleverna sedan skrev av i sina skrivböcker. Läraren gick runt och såg till att alla skrev av korrekt och hjälpte till vid behov. JURA Pangea kontinenterna börjar driva isär. Klimatet blev fuktigare och varmare. Det fanns stora djungler och träskmarker med mycket mat till växtätarna. Växter: Likadana växter som under Trias men de blev många fler. Djur. Många av reptilerna från Trias dog. I haven började det komma hajar och rockar, benfiska, delfinliknande djur och mot slutet även krokodiler. På landet dominerade dinosaurierna. De första fåglarna och däggdjuren började komma. När eleverna hade skrivit av texten färgade de sedan djurbilderna på faktabladet för Jura. Klassen fortsatte därefter att arbeta i smågrupper och elevernas uppgift var dela upp en samling plastdinosaurier enligt deras förekomst under de olika perioderna Krita, Jura och Trias (se bilagorna i appendix). De fick jämföra de utdelade plastfigurerna med bilderna på sina faktablad och försöka identifiera olika slags dinosaurier som var typiska för perioderna. De språkliga aktiviteterna gick ut på att beskriva djurens utseende och olika kroppsdelar och jämföra dem med varandra för att hitta likheter och skillnader. Läraren hjälpte till att få eleverna att uppmärksamma olika detaljer som taggar, svans och ben och inte bara djurens storlek. Nu kunde jag höra att eleverna använde fler ämnesspecifika benämningar när de jämförde plastdjuren med bilderna: - Kolla här, benen är inte lika. - Men den har en likadan svans, smal här, tjock där, precis samma. - Ja, men den där har inga taggar. All väsentlig information om dinosaurierna som eleverna mötte under lektionerna skrevs in i olika faktablad, klassens gemensamma, parvis eller i grupp. Eleverna fick också fylla i olika fakta och svara på frågor i lucktexter och andra skriftliga övningar (se bilagan om Juraperioden och frågorna som eleverna skriftligt svarade på i appendix). När eleverna hade en del bakgrundsinformation om temat gjorde klassen också ett studiebesök till Naturhistoriska museet där det pågick en utställning om dinosaurierna. Då fick de en konkret uppfattning om hur stora dinosaurierna och deras ägg var i naturlig storlek, hur växtligheten under de olika perioderna såg ut och hur fossilerna hade kommit till och var man hade hittat dem. Under samma dag fick eleverna också se en film om dinosaurierna på en storskärm på Cosmonova, vilken också hjälpte till att bygga upp kunskap om ämnet Studera dinosaurietexter för att få textförebilder för eget skrivande Under denna undervisningsfas läste klassen gemensamt några texter om dinosaurier och analyserade hur informationen i dessa var strukturerad. Denna fas benämns därför också som dekonstruktion av en modelltext (eller flera modelltex- 93

102 ter). Lärarens stöttning gick ut på att ställa frågor och därmed fokusera elevernas uppmärksamhet på hur texten började och vad läsaren fick veta i början. Hur texten fortsatte och vilken information den presenterade i de olika styckena kunde analyseras tillsammans med eleverna. Syftet med att analysera modelltexter och deras informationsstruktur är att skapa textförebilder för elevernas eget skrivande. Därför är det viktigt att modelltexterna väljs noggrant så att informationsstrukturen har en prototypisk uppbyggnad, det vill säga den är vanligt förekommande för genren i fråga. Modelltexterna analyseras på flera olika nivåer beroende på elevernas behov, till att börja med på den textövergripande nivån då man riktar elevernas uppmärksamhet till textens syfte, det vill säga på textens funktion och vad den åstadkommer. På denna nivå analyserar man också vilka genresteg som texten tar för att uppnå sitt syfte. Strukturen för textens genresteg brukar sedan skrivas på ett pappersark och sättas upp som en modell på klassrumsväggen. Ett sätt att illustrera strukturen är till exempel följande (jämför Derewianka, 2011): Rubrik Familj/släkt Utseende Föda Faror Livscykel På styckenivån kan eleverna iaktta hur samma slags information har förts in i stycket så att den logiskt hänger samman. Eleverna kan också iaktta hur styckeindelningen layoutmässigt ser ut, till exempel att det finns en tom rad mellan styckena. Frågor om textbindningsmekanismerna, till exempel vilka textbindande sambandsord som förekommer i texten kan analyseras gemensamt. På meningsnivån kan olika meningstyper urskiljas och det använda ordförrådet (deltagare, processer, omständigheter) diskuteras. Uttal av specifika ord och regler för rättskrivning av vissa ord kan också inkluderas i analysen, om behovet finns. Texter som beskriver en specifik dinosaurie är en beskrivande informationsrapport som omfattar genrestegen titel, klassifikation och olika detaljer (se 7.1. för närmare detaljer). Följande stödord för genrestrukturen var uppsatta för beskrivande informationsrapport i det aktuella klassrummet: 94

103 Beskrivande rapport Rubrik Familj/släkt Utseende Föda Faror Livscykel Rubriken består av dinosauriens namn och familj är i det här fallet klassifikationen reptil. Därefter följer olika detaljer om dinosauriens utseende, föda, faror, livscykel med mera. Olika egenskaper, till exempel hur lång och hög dinosaurien var, hur benen, svansen och tänderna såg ut hör till utseendet. När och var den levde, kan förstås också ingå i en beskrivande informationsrapport om dinosaurier. För att eleverna skulle lägga märke till hur den övergripande textstrukturen var sammansatt kunde läraren klippa modelltexten i stycken, blanda styckena och låta eleverna arbeta parvis för att sätta delarna i rätt ordning, det vill säga rekonstruera texten. Övningen kunde också göras ett snäpp svårare genom att klippa sönder texten mening för mening. I en sådan rekonstruktionsuppgift fick eleverna lägga märke till olika textuella ledtrådar mellan meningarna så att de skulle kunna återskapa texten. Upptäckten av sådana ledtrådar har betydelse för utvecklingen av elevernas lässtrategier och skärper deras språkliga medvetenhet. I samband med denna textanalys lärde sig eleverna också olika grammatiska begrepp i sitt sammanhang. Dessa behövs för att eleverna ska kunna utveckla ett metaspråk ett språk till att tala om språkliga fenomen i texten. Eleverna kunde exempelvis räkna hur många hade och var som fanns i texten och iaktta var någonstans i texten de förekom. Dessa ord pekades ut som kännetecknande för en beskrivande informationsrapport. Att texten var skriven i preteritum förklarades med att dessa djur inte längre existerade. Eleverna kunde också räkna hur många gånger som dinosauriens namn förekom i början av en mening. Klassen resonerade kring vilket annat ord som kunde användas i stället för att upprepa namnet. De ämnesspecifika nyckelord som kan vara nya begrepp för eleverna repeterades kontinuerligt under lekfulla aktiviteter, till exempel med luckövningar eller helt enkelt med hjälp av traditionella frågor om innehållet. Hur de uttalades och skrevs övades likaså. 95

104 Vid en klassrumsobservation arbetade klassen med att befästa nyckelorden som eleverna läst i en modelltext. Läraren skrev följande tankekarta på tavlan: ca 225 miljoner år sedan växtätare Trias reptil DINOSAURIER fossil köttätare klimat Eoraptor Läraren pekade mot det mellersta ordet i figuren och frågade Vad står det där? Eleverna svarade Dinosaurier. Läraren förklarade att alla ord på tankekartan hade med dinosaurier att göra. Hon uppmanade varje elev att välja ett ord, lyfta upp handen och förklara vad ordet betydde. Sedan frågade hon medan hon pekade på ordet växtätare: Vem har valt det här ordet? Flera händer var uppe och läraren valde ut en elev för att svara: Växtätare - de är dinosaurier som äter bara växter. Läraren frågade vidare: Vad äter de för växter? Samma elev förklarade: De äter blommor och buskar och blad och sånt. De äter inte kött. Lektionen utvecklades till följande klassrumsinteraktion där L betyder läraren och de olika bokstäverna illustrerar svar från olika elever: L: Hörde nu alla vad X sa? Hörde du M? Kan du upprepa vad X sa? 22 M: Växtätare de är djur som inte äter kött, bara växter. L: Växtätare äter växter. Några äter stora växter, några äter små växter. L: Hur nådde dinosaurierna växterna? Y. Y: De ställde sig på bakbenen L: Och vad hände med deras bakben så småningom? B. B: De fick långa bakben. L: Så småningom fick de en lång hals också så att de skulle nå längre upp i träden. L: Bra. Finns det någon som har valt det här ordet då? (Läraren pekade på reptil). L: F. Kan du förklara? F: Reptiler de är djur som lägger ägg. Ormar och sånt. L: Finns det andra reptiler än ormar? F: Krokodiler L: Vad är särskilt med reptiler? F: De har inga fötter L: Nej, ormen har inga fötter, men krokodilen, har den fötter? 22 Beskrivningen bygger endast på utvärderarens fältanteckningar. 96

Stöd & Stimulans. Många trådar in i ämnet. genrepedagogiskt arbete i Knutbyskolan. Monica Axelsson (red.) Nr 3

Stöd & Stimulans. Många trådar in i ämnet. genrepedagogiskt arbete i Knutbyskolan. Monica Axelsson (red.) Nr 3 Stöd & Stimulans Nr 3 Många trådar in i ämnet genrepedagogiskt arbete i Knutbyskolan Monica Axelsson (red.) Innehåll Förord 5 1. Språk- och kunskapsutveckling går hand i hand En inledning, Monica Axelsson

Läs mer

Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6. Nya Språket lyfter!

Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6. Nya Språket lyfter! Nu för årskurs 1 6. BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS ÅRSKURS 1 6 Nya Språket lyfter! Enligt Lgr 11 BEDÖMNINGSSTÖD I SVENSKA OCH SVENSKA SOM ANDRASPRÅK FÖR GRUNDSKOLANS

Läs mer

D-UPPSATS. Tid för reflektion

D-UPPSATS. Tid för reflektion D-UPPSATS 2008:113 Tid för reflektion en studie över att synliggöra och att bli medveten om sitt eget lärande Märtha Andersson Luleå tekniska universitet D-uppsats Svenska och lärande Institutionen för

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever

Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14. Rätten till kunskap. En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Kvalitetsgranskning Rapport 2010:14 Rätten till kunskap En granskning av hur skolan kan lyfta alla elever Skolinspektionens rapport 2010:14 Diarienummer 40-2009:2037 Stockholm 2010 Foto: Ryno Quantz Kvalitetsgranskning

Läs mer

Läsa genom att skriva Datorstödd läs- och skrivinlärning

Läsa genom att skriva Datorstödd läs- och skrivinlärning Läsa genom att skriva Datorstödd läs- och skrivinlärning Anne-Marie Holm Handledare: Torbjørn Lund Master i aksjonslæring Institutt for pedagogikk og lærerutdanning Det samfunnsvitenskapelige fakultet

Läs mer

Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö

Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö Övergripande granskningsrapport 2009:3 Utbildning för nyanlända elever rätten till en god utbildning i en trygg miljö www.skolinspektionen.se Skolinspektionens rapport 2009:3 Diarienummer 00-2008-474 Stockholm

Läs mer

Den pedagogiska grundsynen i fokus

Den pedagogiska grundsynen i fokus Lärarhögskolan i Stockholm Särskild lärarutbildning Den pedagogiska grundsynen i fokus En undersökning om vilken pedagogisk grundsyn fyra lärare har och hur detta påverkar arbetsformen eget arbete i klassrummet.

Läs mer

Teknik gör det osynliga synligt

Teknik gör det osynliga synligt Kvalitetsgranskning Rapport 2014:04 Teknik gör det osynliga synligt Om kvaliteten i grundskolans teknikundervisning Skolinspektionens rapport 2014:04 Diarienummer 2013:1536 Stockholm 2014 Foto: Monica

Läs mer

En egen dator som redskap för lärande

En egen dator som redskap för lärande Helena Hallerström Martin Tallvid En egen dator som redskap för lärande Utvärdering av projektet En-till-En i två grundskolor i Falkenbergs kommun Delrapport 1 SOCIOLOGY OF LAW LUND UNIVERSITY Research

Läs mer

Hur kan vi förbättra elevers läsförmåga?

Hur kan vi förbättra elevers läsförmåga? Hur kan vi förbättra elevers läsförmåga? ett aktionsinriktat läsprojekt på gymnasienivå Eva-Karin Lindgren Masteroppgave i aksjonslæring (PFF3602) Institutt for pedagogikk og lærerutdanning Det samfunnsvitenskapelige

Läs mer

Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen?

Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen? FoU skriftserie nr 3 Inkluderande undervisning vad kan man lära av forskningen? FÖRFATTARE Claes Nilholm, Malmö högskola Kerstin Göransson, Mälardalens högskola Forsknings- och utvecklingsrapport om Inkluderande

Läs mer

På fritids tänker man inte på att man lär sig saker

På fritids tänker man inte på att man lär sig saker På fritids tänker man inte på att man lär sig saker Lärande på fritidshem Ingrid Bardon D-uppsats Pedagogik Höstterminen 2008 Handledare Ann Ludvigsson Examinator Christina Chaib HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE

Läs mer

Olika elever samma undervisning

Olika elever samma undervisning Olika elever samma undervisning Skolinspektionens erfarenheter och resultat från tillsyn och kvalitetsgranskning 2010 Skolinspektionens rapport Diarienummer 40-2011:4396 Stockholm 2011 Foto: Monica Ryttmarker

Läs mer

Stöd och stimulans i klassrummet

Stöd och stimulans i klassrummet Rapport 2014:2 Stöd och stimulans i klassrummet Rätten att utvecklas så långt som möjligt Skolinspektionens rapport 2014:2 Diarienummer 2011:6494 Stockholm 2014 Foto: Monica Ryttmarker Förord Skolinspektionen

Läs mer

Lärande och utveckling genom leken.

Lärande och utveckling genom leken. Lärande och utveckling genom leken. En studie om pedagogers syn på lekens betydelse för förskolebarns lärande och utveckling. Ann-Charlotte Augustsson och Cecilia Jacobsson Handledare: Maj Arvidsson Examinator:

Läs mer

Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3

Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4. Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Kvalitetsgranskning Rapport 2012:4 Min blev blå! - Men varför då?... En kvalitetsgranskning av undervisningen i no i grundskolan årskurs 1-3 Skolinspektionens rapport 2012:4 Diarienummer 400-2011:1842

Läs mer

Varför är din iphone så stor?

Varför är din iphone så stor? Varför är din iphone så stor? En studie om ipad i förskolan Anna Lundholm Ehn och Erika Olsson Barn- och ungdomsvetenskapliga Institutionen Examensarbete 15 hp Varför är din iphone så stor? En studie om

Läs mer

Vad gör försteläraren?

Vad gör försteläraren? Vad gör försteläraren? 2 Förord År 2013 tog Skolverket fram rapporten Vem är försteläraren? i syfte att besvara frågor om reformens införande och att beskriva vilka som anställts som förstelärare. Nu är

Läs mer

Nr 27 Mot ökad diskursivitet? Skrivutveckling speglad i provtexter från årskurs 5 och årskurs 9. Catharina Nyström Höög

Nr 27 Mot ökad diskursivitet? Skrivutveckling speglad i provtexter från årskurs 5 och årskurs 9. Catharina Nyström Höög Nr 27 Mot ökad diskursivitet? Skrivutveckling speglad i provtexter från årskurs 5 och årskurs 9 Catharina Nyström Höög 2010 Abstract Nyström Höög, Catharina, 2010: Mot ökad diskursivitet? Skrivutveckling

Läs mer

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var

Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var MITTUNIVERSITETET Institutionen för humaniora Svenska språket B Sommaren 2011 Helen Jonsson Det var jobbigt, men jag är nöjd med hur det var En redovisning av vad elever och lärare tycker om placering

Läs mer

FORSKNING I KORTHET 2014:2. Bedömning för lärande en vägledning utifrån aktuell forskning. av Andreia Balan och Anders Jönsson

FORSKNING I KORTHET 2014:2. Bedömning för lärande en vägledning utifrån aktuell forskning. av Andreia Balan och Anders Jönsson FORSKNING I KORTHET 2014:2 Bedömning för lärande en vägledning utifrån aktuell forskning av Andreia Balan och Anders Jönsson Forskning i korthet 2014:2 Bedömning för lärande en vägledning utifrån aktuell

Läs mer

Det lustfyllda lärandet - Fem myror är fler än fyra elefanter som ett led i läsoch skrivinlärningsprocessen

Det lustfyllda lärandet - Fem myror är fler än fyra elefanter som ett led i läsoch skrivinlärningsprocessen ÖREBRO UNIVERSITET Akademin för humaniora, utbildning och samhällsvetenskap Huvudområde: pedagogik Det lustfyllda lärandet - Fem myror är fler än fyra elefanter som ett led i läsoch skrivinlärningsprocessen

Läs mer

Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering

Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering Att åstadkomma förändring med hjälp av utvärdering Gullvor Elf, Cecilia Gärdén, Margareta Lundberg Rodin & Karen Nowé Hedvall Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT Högskolan i Borås Sammanfattning

Läs mer

Inkluderande undervisning och goda exempel, del II

Inkluderande undervisning och goda exempel, del II Inkluderande undervisning och goda exempel, del II Sammanfattande Rapport 2005 European Agency for Development in Special Needs Education Denna rapport har producerats och publicerats av European Agency

Läs mer

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie

För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Beteckning: Akademin för Utbildning och Ekonomi För- och nackdelar med en inkluderad verksamhet i skolan för elever med Aspergers Syndrom - En litteraturstudie Calle Dahlberg December 2010 Examensarbete

Läs mer

vi packar mängder med böcker, kanelgifflar, saft och kör ut

vi packar mängder med böcker, kanelgifflar, saft och kör ut vi packar mängder med böcker, kanelgifflar, saft och kör ut En rapport om läsfrämjande insatser hos folkbiblioteken i sex län/regioner Catarina Schmidt Projektet har genomförts med stöd av Kulturrådet.

Läs mer

Anna Slotte-Lüttge & Liselott Forsman. Skolspråk och lärande

Anna Slotte-Lüttge & Liselott Forsman. Skolspråk och lärande Anna Slotte-Lüttge & Liselott Forsman Skolspråk och lärande Guider och handböcker 2013:5 Anna Slotte-Lüttge & Liselott Forsman Skolspråk och lärande Utbildningsstyrelsen och författarna Guider och handböcker

Läs mer

Högläsning som pedagogiskt redskap

Högläsning som pedagogiskt redskap Högläsning som pedagogiskt redskap Fem lärares tankar och erfarenheter Caroline Anderson Erika Andersson Examensarbete 15hp Inom Lärande Lärarutbildningen Höstterminen 2011 Handledare Catarina Schmidt

Läs mer

Alla sammanhang har sitt språk

Alla sammanhang har sitt språk Alla sammanhang har sitt språk Inspiration för att arbeta med genrepedagogik Många barn i skolan idag har andra modersmål än svenska. Det här ställer krav på alla lärare att arbeta mer språkutvecklande

Läs mer