VARSELMÄRKNING OCH VARSELSIGNALERING PÅ ARBETSPLATSER

Transkript

1 VARSELMÄRKNING OCH VARSELSIGNALERING PÅ ARBETSPLATSER Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser samt styrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

2 ISBN ISSN ARBETARSKYDDSSTYRELSEN Solna, Telefon: BESTÄLLNINGSADRESS Ytterligare ex av denna föreskrift beställs från: Publikationsservice, Box 1300, SOLNA Tel Telefax YRKESINSPEKTIONEN Boråsdistrikt Linköpingsdistrikt Umeådistrikt (ÄlvsborgsochSkaraborgslän) (Östergötlandsoch (Västerbottenslän) Västerlånggatan20,Box706, Södermanlandslän) Riddaregatan8, 50316Borås.Tel Kungsgatan39A,Box438, 90336Umeå. Telefax Linköping. Tel e-post: Tel Telefax Telefax e-post: e-post: Faludistrikt (DalarnasochGävleborgslän) Växjödistrikt Gruvgatan2,Box153, Luleådistrikt (Kronobergs,Blekinge, 79124Falun. (Norrbottenslän) JönköpingsochKalmarlän) Tel Köpmangatan40A, VästraEsplanaden9A, Telefax Luleå Växjö. e-post: Tel Tel Telefax Telefax e-post: e-post: Göteborgsdistrikt (GöteborgsochBohus samthallandslän) Malmödistrikt Örebrodistrikt Ekelundsgatan8,Box2555, (Skånelän) (Örebro,Värmlands 40317Göteborg. Baltzarsgatan22,21136Malmö. ochvästmanlandslän) Tel Tel Idrottsvägen37,Box1622, Telefax Telefax Örebro.Tel from1/1-98rosenlundsgatan8 e-post: Telefax e-post: e-post: Härnösandsdistrikt (Västernorrlandsoch Jämtlandslän) Storgatan2,Box1090, 87129Härnösand. Tel ,Telefax e-post: Stockholmsdistrikt (Stockholms,Uppsala ochgotlandslän) Englundavägen5,Box1259, 17124Solna.Tel Telefax e-post: Observeraatthänvisningar tillförfattningaralltidavser författningensursprungliganummer.senareändringarochomtryckkanförekomma. När det gäller ändringar och omtryck av Arbetarskyddsstyrelsens författningar hänvisastillstyrelsenstrycksakskatalog. Utgivare:GöranLindh Gotab20273,Stockholm1998

3 Innehållsförteckning Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser Tillämpningsområde.. 5 Definitioner.. 5 Allmänt. 6 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Bilagor till föreskrifterna om varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser Bilaga 1 Allmänna krav för varselmärkning och varselsignalering... 8 Bilaga 2 Allmänna krav för skyltar.11 Bilaga 3 Märkning av rör och behållare Bilaga 4 Varselmärkning för brandbekämpningsutrustning...19 Bilaga 5 Utmärkning av hinder m.m. 20 Bilaga 6 Ljussignaler Bilaga 7 Ljudsignaler...22 Bilaga 8 Muntliga meddelanden Bilaga 9 Handsignalering...24 Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser. Bakgrund Kommentarer. 27

4 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser Utkom från trycket Beslutad den 18 december 1997 den 2 mars 1998 Arbetarskyddsstyrelsen meddelar med stöd av 18 arbetsmiljöförordningen (SFS 1977:1166 ) följande föreskrifter. 1 Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser. De gäller dock inte a) skyltar och signaler för transport på väg, järnväg eller vattenväg, till sjöss eller i luften eller b) för märkning vid utsläppande på marknaden av farliga ämnen eller beredningar, produkter eller utrustningar. Definitioner 2 I dessa föreskrifter används följande beteckningar med nedan angiven betydelse. Varselmärkning och varselsignalering: märkning och signalering med skyltar, färger, ljus- eller ljudsignaler, muntliga meddelanden eller handsignalering, allt efter omständigheterna, avseende ett bestämt objekt eller en bestämd verksamhet eller situation. Den lämnar information eller instruktion hur man skall förhålla sig med hänsyn till hälsa och säkerhet under arbetet. Förbudsskylt: en skylt som förbjuder ett beteende som kan innebära fara. Varningsskylt: en skylt som varnar för en risk eller fara. Påbudsskylt: en skylt som föreskriver ett visst beteende. Nödskylt: en skylt som ger information om väg till utrymningsväg, utrymningsväg eller nödutgång, utrustning för första hjälpen eller räddningsutrustning. Brandredskapsskylt: en skylt som anger placering av utrustning för brandbekämpning. 1 Jfr direktivet 92/58/EEG (EGT nr L245, , s 23).

5 Informationsskylt: en skylt som ger annan säkerhetsinformation än en förbuds-, varnings-, påbuds-, nöd- eller brandredskapsskylt. Varselskylt: En skylt som genom en kombination av form, färg och symbol (piktogram), lämnar särskild information i varselsammanhang och som görs synlig med hjälp av tillräcklig belysning. Tilläggsskylt: en skylt som används tillsammans med en varselskylt och lämnar kompletterande information. Varselfärg: en färg som tilldelats en särskild betydelse. Symbol (piktogram): en bild som beskriver en situation eller föreskriver ett visst uppträdande och som används på en skylt eller upplyst yta. Ljussignal: en signal eller skylt, med ljus som utsänds genom en anordning som är gjord av transparent eller genomlyst material och är upplyst från in- eller baksidan så att den ger intryck av en lysande yta. Ljudsignal: en fastställd signal som avges från ett särskilt don utan att någon mänsklig eller syntetisk röst används. Muntligt meddelande: ett i förväg fastställt muntligt meddelande som lämnas med mänsklig eller syntetisk röst. Handsignal: ett fastställt rörelsemönster med armar och händer för att leda personal som utför manövrer som kan innebära risk eller fara. Allmänt 3 Arbetsgivare, den som råder över ett arbetsställe samt den som anlitar inhyrd arbetskraft för att utföra arbete i sin verksamhet skall se till att varselmärkning och varselsignalering enligt kraven i dessa föreskrifter och dess bilagor införs i verksamheten. Han skall göra en bedömning av riskerna i verksamheten och se till att varselmärkning och varselsignalering används då riskerna inte kan undvikas eller begränsas tillräckligt mycket genom allmänna tekniska skyddsåtgärder eller arbetsorganisatoriska åtgärder. 4 Utöver vad som stadgas i 6 skall, när det behövs för säkerheten, gällande märken och signaler för väg-, järnvägs-, sjö- och lufttrafik användas inom fabriksområden eller motsvarande. 5 Arbetstagare skall ges fullständig och upprepad information och instruktion om varselmärkningen och varselsignaleringen på arbetsplatsen. Instruktionen skall förklara innebörden av varselmärkningen, särskilt om den innehåller ord och vilka särskilda åtgärder och vilket uppträdande som varselmärkningen skall medföra.

6 6 I de situationer och för den information som anges i bilagorna 1-9 till dessa föreskrifter får endast sådan varselmärkning och varselsignalering som anges i bilagorna användas. 7 Varselmärkning med skyltar och signaler får endast användas för de ändamål som anges i dessa föreskrifter. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser Dessa föreskrifter träder i kraft den 1 juli Samtidigt upphävs Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser (AFS 1994:47). BERTIL REMAEUS Björn Andersson Göran Lindh

7 Bilaga 1 Allmänna krav för varselmärkning och varselsignalering 1. Permanenta skyltar och signaler Permanenta skyltar skall användas för förbud, varning och påbud samt för att utmärka väg till utrymningsväg, utrymningsvägar eller nödutgångar samt utrustning för första hjälpen. Permanent märkning med skyltar eller varselfärg skall användas för att visa placering och typ av brandredskap Märkning på behållare och rörledningar skall utföras och placeras enligt bilaga Varaktig märkning med varselfärg eller skyltar skall användas vid utmärkning av platser där det finns risk för fall eller kollision med föremål eller hinder Varaktig märkning med varselfärg skall användas vid utmärkning av gång- och transportleder. 1.2 Tillfälliga skyltar och signaler Ljus-, ljud- eller muntlig signalering skall användas för att signalera fara, uppmana till särskilt beteende eller för nödutrymning. Möjligheter att alternera eller kombinera varselmärkning och signaler anges i punkt Handsignaler eller muntlig signalering skall användas när det behövs för att vägleda personer som utför farliga eller riskfyllda arbetsmoment. 2. Kombination av varselmärkning och varselsignalering 2.1 Om effekten är lika kan följande alternativ fritt väljas: En varselfärg eller skylt vid markering av plats med hinder eller nivåskillnad. Ljud- eller ljussignalering eller muntligt meddelande. Handsignalering eller muntligt meddelande. 2.2 Följande signalering kan användas samtidigt: Ljus- och ljudsignalering. Ljussignalering och muntligt meddelande. Handsignalering och muntligt meddelande.

8 3. Anvisningarna i nedanstående tabell avser skyltar och signaler innehållande varselfärg Varselfärg Betydelse Användning/information Röd Gul Gul (Orangegul) (Orangegul) Blå Blå Förbud Larm vid fara Brandbekämpnings -utrustning Varning Påbud Farligt beteende Stopp,stäng,nödstoppdon, utrym Utmärkning och placering Se upp, vidtag åtgärd, kontrollera Krav på åtgärd eller beteende. Använd personlig skyddsutrustning. Grön Grön Nödutrymning, nödutgång, första hjälpenutrustning Dörrar, utgångar, vägar, utrustning, lokaler Ingen fara Återgå till det normala

9 4. Varselmärkning eller varselsignalering får inte störas genom något av följande 4.1. Närvaro av annan källa av samma slag som kan påverka syn- eller hörbarheten Alltför många signaler placerade för nära varandra Samtidig användning av två ljussignaler som kan förväxlas Användning av en ljussignal i närheten av en liknande ljuskälla Användning av två ljudsignaler samtidigt Användning av ljudsignal, där starkt bakgrundsbuller förekommer Dålig utformning, otillräckligt antal, felaktig placering, eftersatta reparationer eller felaktiga funktionssätt på varselmärkning och varselsignaler. 5. Varselskyltar och varselsignaler skall underhållas, kontrolleras, repareras och rengöras. Vid behov skall nödvändigt utbyte göras för att bibehålla funktions- och kvalitetsegenskaperna. 6. Antalet skyltar och signalanordningar och deras placering skall anpassas till omfattningen av faran eller risken inom avsett område. 7. Varselskyltar och signaler som kräver någon form av energitillförsel skall vara utrustade med säker reservtillförsel under tillräcklig tid vid strömavbrott om inte faran bortfaller då strömtillförseln bryts. 8. Igångsättning av en ljus- och ljudsignal skall ange att en aktivitet startar. Signalerna skall fungera så länge aktiviteten pågår. Ljus- och ljudsignaler skall åter kunna fungera omedelbart efter användning. 9. Ljus- och ljudsignalerna skall kontrolleras, innan de tas i bruk och därefter regelbundet, för att säkerställa att de fungerar och är effektiva. 10. Vid hörsel- eller synnedsättning bland berörda arbetstagare, t.ex. beroende på användning av personlig skyddsutrustning, skall aktuella varselsystem kompletteras eller bytas. 11. Områden, lokaler eller inhägnader som används för lagring av betydande mängder farliga ämnen eller beredningar skall markeras med tillämplig varselskylt enligt bilaga 2 pkt 3.2, om inte märkningen av de individuella förpackningarna eller behållarna är lätta att upptäcka och förstå.

10 Bilaga 2 Allmänna krav för skyltar 1.Utförande 1.1. Förbuds-, varnings- och påbudskylt, samt skylt för väg till utrymningsväg, utrymningsväg, nödsituation och brandredskap skall ha den form och färg som anges i punkt Symboler (piktogram) skall vara så enkla som möjligt och endast innehålla nödvändiga detaljer De använda symbolerna får avvika något i förhållande till vad som anges i punkt 3, förutsatt att de återger samma innehåll och inte förvillar budskapet Skyltar skall vara utförda av slagtåligt material med god beständighet med hänsyn till omgivande miljö Skyltars dimension samt färg- och ljustekniska egenskaper skall väljas så att skyltarna blir lätta att upptäcka och förstå. 2. Användning 2.1. Skyltar skall så långt möjligt installeras på lämplig höjd och i ett läge som passar siktlinjen med hänsyn till eventuella hinder. Skyltarna skall placeras antingen vid ingången till ett riskområde eller i omedelbar närhet av en särskild fara eller särskilt föremål. De skall också placeras på en plats med god belysning och som är lätt att se och nå. Efterlysande färg, reflekterande material eller artificiell belysning skall användas där dagsljuset är otillräckligt Skyltar skall avlägnas om det förhållande de avser inte längre föreligger.

11 3. Utseende 3.1 Förbudsskyltar Rund form. Svart symbol på vit bakgrund med röd bård och rött snedstreck. Den röda delen skall vara minst 35 % av skyltens yta. Rökning förbjuden Rökning och öppen eld Tillträde förbjudet förbjuden för gående Förbjudet att använda Ej dricksvatten Obehöriga äga vatten för släckning ej tillträde Förbjudet för arbetsfordon Får ej vidröras

12 3.2 Varningsskyltar Triangelform. Svart symbol på gul bakgrund med svart bård. Den gula delen skall vara minst 50 % av skyltens yta. Brandfarliga ämnen/ Explosiva ämnen/ varor eller hög tem- varor peratur Giftiga ämnen Frätande ämnen Radioaktiva ämnen Hängande last Godstrafik Farlig elektrisk Fara spänning (med tilläggsskylt)

13 Laserstrålning Oxiderande Icke joniserande ämnen/varor strålning Kraftigt magnetfält Hinder Fallrisk Biologisk fara Låg temperatur Hälsoskadliga eller irriterande ämnen x) Varselmärket för biologisk fara xx) Varselmärket för hälsoskadliga eller avser risker enligt Arbetarskydds- irriterande ämnen kan i undantagsstyrelsens föreskrifter om biologiska fall ha orangegul bakgrund för att särämnen (AFS 1997:12). skilja det från liknande vägtrafikmärke.

14 3.3 Påbudsskyltar Rund form. Vit symbol på blå bakgrund. Den blå delen skall vara minst 50 % av skyltens yta. Ögonskydd Skyddshjälm Hörselskydd måste användas måste användas måste användas Andningsskydd Skyddsskor Skyddshandskar måste användas måste användas måste användas Skyddskläder Ansiktsskydd Säkerhetssele måste användas måste användas måste användas Fotgängare skall använda denna väg Allmänt påbud (med tilläggsskylt om nödvändigt)

15 3.4 Nödskyltar Rektangulär eller kvadratisk form. Vit symbol på grön bakgrund. Den gröna delen skall vara minst 50 % av skyltens yta. Nödutgång/utrymningsväg Riktningspil Första hjälpen Bår Nöddusch Ögondusch Nödtelefon för förstahjälpen och utrymning

16 3.5 Brandredskapsskyltar Rektangulär eller kvadratisk form. Vit symbol på röd bakgrund. Den röda delen skall vara minst 50 % av skyltens yta. Brandslang Brandsläckare Stege (Brandpost) Nödtelefon Andra brandskyddsanordningar för brand eller brandskyddsutrustningar med tilläggsskylt Riktningspil

17 Bilaga 3 Märkning av rör och behållare 1. Regler om hur behållare för farliga ämnen eller preparat samt synliga rörledningar till dessa skall märkas, finns i Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1994:2) om farliga ämnen. 2. De allmänna krav för skyltar som framgår av bilaga 2, punkterna 1.4, 2.1 och 2.2, gäller i tillämpliga fall också för märkning enligt ovan. 3. På rörledningar skall märkningen placeras väl synlig i närheten av farliga ställen såsom ventiler och kopplingar samt med lämpliga mellanrum. 4. Områden, lokaler eller inhägnader som används för lagring av betydande mängder farliga ämnen eller beredningar skall markeras med en lämplig skylt enligt bilaga 2 pkt 3.2 eller markeras enligt föreskrifterna ovan i pkt 1, om inte märkningen av de individuella förpackningarna eller behållarna är tillräcklig och utförd enligt bilaga 2 pkt 1.5. Vid samtidig lagring av flera farliga ämnen eller beredningar kan skylten "Fara" (enligt bilaga 2 pkt 3.2) användas. De skyltar och den märkning som avses ovan skall placeras på lämplig plats nära lagerområdet eller på dörren till lagerlokalen.

18 Bilaga 4 Varselmärkning för brandbekämpningsutrustning 1. Brandbekämpningsutrustning skall varselmärkas med särskild färg och dess placering skall anges med särskild skylt eller genom att förvaringsplatserna eller ingångarna till dem ges särskild färg. 2. Rött skall användas som särskild igenkänningsfärg för denna utrustning. Färgen skall täcka tillräckligt stor yta för att utrustningen lätt skall kunna observeras. 3. Skyltar för brandredskap enligt bilaga 2 pkt 3.5 skall användas för att ange var denna utrustning finns.

19 Bilaga 5 Utmärkning av hinder, farliga områden, gångoch transportleder 1. Utmärkning av hinder och farliga områden 1.1. Arbetsområde dit anställda har tillträde under sitt arbete och där det finns risk för kollision med hinder, fallrisk eller risk för fallande föremål skall markeras med gul/svart eller röd/vit randiga fält Märkningen skall anpassas till riskområdets storlek Den gul/svarta eller röd/vita markeringen skall vara snedstreckad i cirka 45 med ungefär lika breda fält Exempel: 2. Utmärkning av gång- och transportleder 2.1. Där det behövs skall leder för fordonstrafik inomhus vara tydligt markerade med obrutna linjer i väl synlig färg, helst vit eller gul, som valts med hänsyn till underlagets färg Linjerna skall placeras så att de anger ett nödvändigt säkerhetsavstånd mellan fordon och hinder eller gående Permanenta gång- och transportleder utomhus skall om det behövs markeras på samma sätt om inte trottoarer eller avskärmningar finns.

20 Bilaga 6 Ljussignaler 1. Utförande 1.1. En ljussignal skall ha en kontrast som är lämplig i förhållande till omgivningen och vara anpassad för aktuella arbetsbetingelser. Den får varken blända eller vara svårupptäckt Ljussignalens yta skall vara enfärgad eller visa en kombination av en symbol och en bakgrund Färgen skall överensstämma med tabellen i bilaga 1, pkt Om signalen innehåller en symbol skall den uppfylla kraven i bilaga Särskilda regler för användning av ljussignaler 2.1. Om ljussignalen kan avge såväl fast som blinkande sken skall blinkande sken ange en högre risk eller ett mer akut behov av åtgärd än en fast signal. I en blinkande ljussignal skall blinkningarnas varaktighet och frekvens vara sådana att budskapet uppfattas på avsett sätt, och varje möjlighet till förväxling mellan olika ljussignaler eller med fasta signaler undviks Om en ljussignal används i stället för eller tillsammans med en ljudsignal skall identiska signalkoder användas Anordningar för blinkande ljussignal som används vid allvarlig fara skall ägnas särskild tillsyn eller utrustas med reservlampa.

21 Bilaga 7 Ljudsignaler 1. Utförande 1.1. Ljudsignaler skall a) ha en ljudnivå som klart överstiger bakgrundsbullret, så att de ger god hörbarhet utan att vara onödigt höga eller smärtsamma, b) vara lätt igenkänningsbara, särskilt ifråga om impulslängd och tidsintervall mellan impulserna eller grupperna av impulser, samt skilja sig klart från andra ljudsignaler och bakgrundsbuller Om en signalanordning kan avge såväl fast som växlande ton skall växlande ton användas för att ange en högre risk eller ett mer akut behov av åtgärd än en fast ton. 2. Fastställda signaler Utrymningssignal skall vara kontinuerlig.

22 Bilaga 8 Muntliga meddelanden 1. Utförande 1.1. Muntliga meddelanden skall lämnas i form av korta satser, fraser, ordgrupper eller enstaka ord (ibland i fastställd form) Muntliga meddelanden skall vara så korta, enkla och tydliga som möjligt. Talarens uttrycksförmåga och lyssnarens hörförmåga skall vara sådan att den muntliga anvisningen kan uppfattas Muntliga meddelanden får framföras direkt eller indirekt (t.ex. genom annat medel för att utsända mänsklig eller syntetisk röst). 2. Särskilda regler vid muntliga meddelanden 2.1. Berörda arbetstagare skall behärska det använda språket så att de kan uttala och förstå den muntliga anvisningen och därmed uppträda på avsett sätt Om muntligt meddelande används i stället för eller tillsammans med handsignalering skall fastställda former för sådan signalering användas.

23 Bilaga 9 Handsignalering 1. Utförande Handsignaler skall vara exakta och enkla samt bestå av stora rörelser som är lätta att utföra och förstå och som klart skiljer sig från andra signaler. Om båda armarna används samtidigt skall de röras symmetriskt och avse ett enda tecken. Om tecknen uppfyller dessa krav, får de avvika något från de tecken som avbildas i avsnitt 3 eller göras mer detaljerade. Betydelsen och uppfattbarheten skall dock vara likvärdiga. 2. Särskilda regler för handsignalering 2.1. Den som utför tecknen, nedan kallad signalman, skall använda rörelserna för att ge manövreringsanvisningar till teckenmottagaren nedan kallad operatören Signalmannen skall kunna se och kontrollera alla manövrer utan att utsätta sig för fara. 2.3 Signalmannen skall uteslutande ägna sig åt att dirigera manövrer och upprätthålla säkerheten för de arbetstagare som berörs Om signalmannen inte kan se och kontrollera alla manövrer skall ytterligare signalmän anlitas Operatören skall avbryta den pågående manövern och be om ytterligare instruktioner om han inte på ett säkert sätt kan genomföra manövern Utrustning Operatören skall kunna känna igen signalmannen utan svårighet. Signalmannen skall bära ett eller flera igenkänningstecken, t.ex. jacka, hjälm, manschetter eller använda signalspade. Igenkänningstecknen skall alla ha samma klara färger och uteslutande användas av signalmän.

24 3. Signalschema för hand- och armsignaler Hand och armsignaler för lyftinrättningar Fig. 1.1 Upp Fig. 1.7 Bom ut Fig Huvudspel Fig. 1.2 Ner Fig. 1.8 Bom in Fig Hjälpspel Fig. 1.3 Sakta upp Fig. 1.9 Bom upp Fig Öppna Fig. 1.4 Sakta ner Fig Bom ner Fig Stäng Fig. 1.5 Sväng i visad riktning Fig Stopp Fig Signal ej uppfattad Fig. 1.6 Förflytta till Fig Hastigt stopp Fig Signalspade

25 Hand- och armsignaler för annat än lyftinrättningar SNABBT LÅNGSAMT Samtliga rörelser utföres snabbare Samtliga rörelser utföres långsammare Fig. 2.1 Stopp Fig. 2.6 Framåt Fig. 2.2 Slut Fig. 2.7 Bakåt Fig. 2.3 Upp Fig. 2.8 Vågrättavstånd Fig. 2.4 Ner Fig. 2.9 Kör i visad riktning Fig. 2.5 Lodrätt avstånd Fig Fara, Nödstopp

26 Arbetarskyddsstyrelsens allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna om varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser Arbetarskyddsstyrelsen meddelar följande allmänna råd om tillämpningen av Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter (AFS 1997:11) om varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser. Bakgrund På de flesta arbetsställen finns det anledning att markera särskilda riskområden eller utrustning som skall finnas för att utgöra skydd mot ohälsa eller olycksfall. Genom att införa regler för varselmärkning och varselsignalering på arbetsplatser kan en allmän minskning förväntas av de risker som kan uppstå på grund av språkliga och kulturella olikheter bland arbetstagare från olika länder. Reglerna om varselmärkning och varselsignalering i dessa föreskrifter utgör en anpassning till de minimikrav som anges i EG-direktivet om varselmärkning och signaler på arbetsplatser (92/58/ EEG). Ändringar i förhållande till tidigare gällande föreskrifter. I förhållande till de upphävda föreskrifterna AFS 1994:47 innebär de nya föreskrifterna endast följande ändringar. I bilaga 9 har punkt 1 kompletterats med ett tredje stycke och punkt 3 införts med signalschema för hand- och armsignaler för lyftinrättningar respektive för annat än lyftinrättningar. Dessa ändringar innebär att EU:s regler om handsignalering enligt direktivet 92/58/EEG, nu överförs till svenska föreskrifter. Enligt avsnitt II, artikel 6, i direktivet görs dock vissa undantag från vad som anges i direktivets bilaga 9 punkt 3. Vidare har hänvisningar till andra författningar uppdaterats. Kommentarer Till 1 Kemikalieinspektionen och Sprängämnesinspektionen har utfärdat regler om märkning vid överlåtelse av hälsofarliga respektive brandfarliga och explosiva varor. Sprängämnesinspektionen har också utfärdat föreskrifter om förbuds- och varningsmärkning vid hantering av brandfarliga varor samt om märkning av rörledningar för brandfarliga gaser och vätskor. Varselmärkning kan också avse platser där anställda inte stadigvarande vistas. Bestämmelser om hur utrustning t.ex. maskiner skall märkas finns bl.a. i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om maskiner och vissa andra tekniska anordningar (AFS 1993:10, senast ändrad och omtryckt AFS 1994:48).

27 Särskilda bestämmelser om bl.a. skyltar för utrymning finns i Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om larm och utrymning (AFS 1993:56). Till 3 Det är inte meningen att skyltar och signaler skall prioriteras framför andra skyddsåtgärder. Risker undanröjs bäst genom tekniska eller organisatoriska skyddsåtgärder t.ex. inkapsling, eliminering eller avspärrning. Ändå kan särskilda riskområden t.ex. för fallande föremål behöva utmärkas. Av 2 Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter om internkontroll av arbetsmiljön (AFS 1996:6) framgår att arbetsgivaren skall planera, genomföra och följa upp verksamheten så att arbetsmiljökraven uppfylls. En viktig del i internkontrollen är att undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för ohälsa och olycksfall. Till 5 Informationen till arbetstagarna bör innehålla alla uppgifter som bör vidtas på arbetsplatsen med hänsyn till arbetsmiljökraven enligt reglerna för varselmärkning och varselsignalering. Särskilda förhållningsregler för varselmärkningen bör utfärdas. Reglerna bör särskilt ange varselmärkningens syfte. Informationen bör ges före arbetets början och upprepas när det behövs. Det är viktigt att personer, som endast tillfälligtvis utför arbete på arbetsstället t.ex. resemontörer och från andra företag anlitad servicepersonal, erhåller motsvarande information och instruktioner. Det är lämpligt med skriftliga instruktioner, särskilt på arbetsplatser med farliga arbeten. Rörliga delar kan ges uppmärksamhet genom kontrasterande färgsättning. Till bilaga 1 7. Särskilda regler för byggande finns i Boverkets Byggregler 94 (BFS 1993:57, med ändringar BFS 1995:17). I dessa regler anges att vid strömavbrott skall nödbelysning av vägledande markeringar för utrymning vara tillräcklig under minst 60 minuter.

28 Till bilaga 2 För att vara läsliga på avstånd upp till 50 meter kan lämpligen skyltar dimensioneras enligt följande: L 2 A 2000 A = Skyltstorlek i m 2 L = Betraktningsavstånd i m För kolorimetriska (färgnyanser) och fotometriska (reflekterande) egenskaper rekommenderas gällande standarder från ISO (t.ex. ISO 3864) och CIE (International Lighting Commission). Till bilaga Skyltar för nödutgång/utrymningsväg är avsedda att användas för väg till utrymningsväg, utrymningsvägar och på dörrar som är tillgängliga under hela den tid personal kan behöva utrymma. Utgång som dagligen används av t.ex. besökare eller kunder men som inte är nödutgång, eftersom den inte är tillgänglig hela den tid personal behöver utrymma, kan förses med andra symboler eller tilläggsskyltar. Lämpliga sådana symboler och skyltar finns i standarden SS , symboler för allmänheten. Särskild skyltning av bl.a. trappor i utrymningsväg kan också behövas Tilläggsskylt för skylten "andra brandskyddsanordningar eller brandskyddsutrustningar" kan t.ex. vara brandventilation, branddörr, röklucka etc. Till bilaga Gång- och transportleder som finns inom arbetsområden där arbetstagare har tillträde under sitt arbete och vilka är ämnade för marktransport eller hantering av utrustning är särskilt viktiga att märka. Lämpligen görs märkningen på båda sidor med en heldragen linje i väl synlig färg, företrädesvis gul. Markering av gång- och transportleder kan beroende på underlagets färg behöva varieras t.ex. vid svart asfalt gul markering. Även synbarhet vid snö och is behöver beaktas Avståndet mellan linjerna sätts med hänsyn till bredden på de aktuella fordonen och det säkerhetsavstånd som är nödvändigt till föremål eller mötande personer. Till bilaga 6 Observera att stroboskopeffekt från roterande maskiner kan påverka synligheten av en ljussignal. Till bilaga 8 Av de särskilda regler som gäller för utförande av muntliga meddelanden framgår att arbetsgivare bara kan anlita arbetstagare som kan förstå dessa anvisningar till att utföra riskfyllda manövrer i arbetet.

29 Det kan vara lämpligt att muntliga meddelanden repeteras av lyssnaren. Exempla på muntliga meddelanden som används i dessa sammanhang: start anger att en verksamhet inleds stopp för att avbryta eller avsluta en rörelse slut för att avsluta en manöver upp för lyftning av last ned för sänkning av last framåt för riktning bakåt för riktning höger för riktning vänster för riktning fara för nödstopp snabbt för att påskynda en rörelse. Till bilaga 9 Handsignaler förutsätter att signalmannen och den som mottager signalerna ser varandra. Om så inte är fallet behövs en eller flera extra signalmän. Operatören bör omedelbart avbryta sin manöver om han inte har uppfattat eller tolkat signalen klart. Vissa operationer kan kräva särskild övning i teckengivning. Lämpliga användningsområden för signalschema för lyftinrättningar är vid arbete med kranar och traverser på arbetsplatser till exempel inom produktion och lagerhantering, hamnar, varv, bygg- och anläggningsarbeten. Lämpliga användningsområde för signalscheman för annat än lyftinrättningar är till exempel truckhantering och fordonstransporter vid lastning och lossning. De grundscheman som anges kan kompletteras vid behov t.ex. för speciella arbetsmoment.