Deluppdrag i kompetensforum Skaraborg tillgänglighet av högskoleutbildning

Transkript

1 2011 Deluppdrag i kompetensforum Skaraborg tillgänglighet av högskoleutbildning Anna Bolander Skaraborgs Kommunalförbundet

2 Deluppdrag i Kompetensforum Skaraborg tillgänglighet av högskoleutbildning Projekttid: En person jobbat med uppdraget på 20 % av en heltidstjänst. Uppdraget Föreslå en organisation eller arbetsmetoder som främjar att fler invånare, fler företag och fler övriga organisationer i Skaraborg får tillgång till och väljer att läsa högskoleutbildningar. Arbetet innebär samarbete med de högskoleinrättningar som vi har inom det geografiska området, med övriga högskoleanknytningar som anses lämpliga, samt med kommunerna. Utgångspunkter för arbetet: de erfarenheter som etablerade lärcentra har runt distansstudier på högskolenivå erfarenheter av behovsinventeringar angående högskolestudier befintligt utbud av högskoleutbildningar marknadsföring och information Bakgrund Utbildningsnivån i Skaraborg ligger generellt under eller mycket under riksgenomsnittet (se bilaga 1) Kopplingen mellan tillväxt och utbildningsnivå är något som blir allt tydligare i vårt kunskapsintensiva samhälle. Idag handlar det inte enbart om att skaffa sig en grundutbildning då den globala utvecklingen ständigt kräver nya kunskaper i en allt snabbare takt. Kompetensutveckling är starkt kopplat till tillväxt! Genomförande Arbetstiden i detta uppdrag har prioriterats med att besöka, inspirera och i praktiken hitta gångbara lösningar för att tillgängliggöra högre utbildning. Att sätta tankar och handlingar i rullning så att vi snabbt är på banan och fler får möjlighet, kunskap om och tillgång till nya kunskaper som stärker regionens tillväxt. 2

3 Högskolorna i länet Genom att besöka de befintliga högskolorna i länet, Högskolan i Skövde, SLU i Skara och Göteborgs Universitets filial i Mariestad och scanna deras möjlighet att göra utbildning tillgänglig för fler invånare, fler företag och fler övriga organisationer har vi fått en bild av vad som idag erbjuds. SLU och GU har bransch nischade utbildningar inom sina respektive områden medans Högskolan i Skövde erbjuder ett 100-tal webbaserade utbildningar i skiftande ämnen och ett program, Butikschefprogrammet, som sänds via lärcentra. SLU har ett webbaserat uppdragsutbildningspaket, MENY, där man köper utbildning som är tillgänglig för intresserade oavsett bostadsort. GU arbetar idag enbart på lärosätet och ger inga utbildningar flexibelt. Via IDC och PKC som finns i Skövde bedrivs idag ett utbildningspaket riktat mot tillverkningsindustrin i Skaraborg med god framgång. Lärcentra Besök har gjorts och samtal har förts med olika lärcentra/vuxenutbildningar i länet för att lyssna av deras tankar, ambitioner och strategier gällande högskoleutbildningar. Idag finns det högskolekurser via lärcentra på 4 orter i länet, Lidköping, Falköping, Vara och Mariestad där Lidköping står för 78% av utbudet men alla fyra har vilja och önskemål att fortsätta tillhandahålla denna service till invånarna. Det finns ytterligare orter som uttryckt önskemål om att kunna genomföra högskoleutbildningar i samarbete med de redan etablerade lärcentrumen i länet. På den östra delen av länet finns ett förtroende för att Falköping är den samlande noden för att då man arrangerar högskoleutbildningar har möjlighet att nå en kritisk massa tillsammans. I den västra delen finns önskemål från några orter att bedriva högskoleutbildningar där Lidköping i dagsläget är den dominerande orten. Norra delen finns Mariestad som idag har några få utbildningar via distans men som även har GU på orten. Den norra regionen har idag en ambition men tydlighet saknas i organisation. Lärcentras primära målgrupp idag är generellt något äldre individer (inte direkt från gymnasiet) som vill kompetensutveckla eller byta yrkesbana när vi ser på vilka som läser högskoleutbildningar. 3

4 Andra högskolor utanför Skaraborg För att tillgängliggöra utbildning för så många som möjligt har även kontakter tagits med och besök gjorts på Karlstads Universitet, Högskolan i Halmstad, Högskolan Väst och Högskolan i Borås då de idag har en distansverksamhet där de samarbetar med lärcentra. Tanken är att dessa lärosäten skall kunna komplettera de befintliga i länet för att få en tillfredställande bredd. Samtliga förutom Högskolan Väst är mycket positiva till ett fortsatt samarbete och de ser fördelarna med att bedriva kurser och program tillsammans med lärcentra då de får hjälp med rekrytering och är en länk mellan lärosäte och studenter. Ytterligare kontakter håller på att upprättas och/eller utvecklas med fler lärosäten så som Internationella Handelshögskolan i Jönköping, Högskolan i Gävle, Mälardalens Högskola, Linnéuniversitetet (Växjö/Kalmar) och Örebro Universitet. Dörrarna står öppna från vår sida att samarbeta med de lärosäten som har de utbildningar som efterfrågas och kan leverera dem med god kvalité. Läget för högskolorna i landet värt att notera Idag finns 14 universitet och 22 högskolor i landet. Samtliga har fått minskade anslag från staten som är deras absolut största finansiärer. Många av högskolorna har inte som strategi att satsa på utveckling av distansutbildning. Förutom minskade anslag minskar även studentkullarna och når en bottennivå Ytterligare en faktor är att utlandsstudenterna har minskat med 90% bara under 2011 då det från 1 juli inte längre är kostnadsfritt för dem att studera i Sverige. Dessa faktorer påverkar utvecklingen/avvecklingen av samarbeten gällande tillgängliggörande av högskoleutbildningar. Några ser utvecklingen av samarbetet med lärcentra som en framgångsfaktor att nå större/fler målgrupper medans vissa väljer att minska på flexibel utbildning och koncentrera sig till lärosätets egna lokaler. Hur får vi bättre tillgänglighet modellen/arbetssättet Hur får fler invånare, fler företag och fler övriga organisationer i Skaraborg tillgång till högskoleutbildningar när läget ser ut som det gör? Tre viktiga ord som arbetssättet bygger på är Tillgänglighet Tillit Tillväxt 4

5 För att nå framgång och att vi lyckas rekrytera tillräckligt stora grupper till de olika utbildningarna bör koncentration göras på några orter. Det är viktigt att högskolorna ser nyttan av att samarbeta med lärcentra och att man skapar goda relationer som bygger på tillit för att utbildningarnas kvalité och genomförande motsvarar krav och förväntningar. Tillvägagångssätt för att nå bästa spridning och resultat skulle kunna följa dessa steg; 1. Vilka kompetensbehov finns hos individer, företag och organisationer behovsinventeringar bör ligga till grund för det utbud som erbjuds för att nå framgång. a. Förutom den statistik som finns att tillgå från våra stödfunktioner (AF, SCB etc.) finns en framgångsfaktor i att skapa relationer på hemmaplan genom att genomföra behovsinventeringar både på individ, företags och organisationsplan med kontinuitet och jämna mellanrum. b. Behovsinventeringarna bör genomföras så nära respektive verksamhet som möjligt för att just skapa lokala variationer och relationer. Ju fler kommuner som är delaktiga i en behovsinventeringsaktivitet desto bättre scannar vi efterfrågan. c. Att genomföra behovsinventeringar är ett led i att sprida kunskap om möjligheterna som ges och att skapa närmare relationer. De svar som kommer in behandlas med varsamhet och kan vara en utmärkt kanal att sprida information om kurser/utbud som just ligger i den svarandes intresse. 2. Hitta aktuella områden där många är berörda, exempel för tillfället är; Lärarlyftet Omvårdnadslyftet Lean utbildningar Bättre konceptet Projektledning/Ledarskap 3. Hitta en modell som även högskolorna gillar och ser fördelar med. 4. Planläggning av utbildningsinsatser med god framförhållning är viktigt för att planering skall kunna ske på respektive arbetsplats men det är även viktigt med en snabb och flexibel organisation som kan ställa om och vara lyhörd för nya uppdrag med kort varsel. 5. Stora grupper kan uppnås om man har ett samarbete i länet där man växlar utbildningsinsatser mellan orterna så att det finns tillgängligt för fler under en längre period. 6. Samordnad marknadsföring/rekrytering/informationsspridning i Skaraborg 5

6 Modellen bygger på att tillgängliggöra högre utbildning i Skaraborg genom att koncentrera utbildningarna till några orter med en geografisk spridning och som har en ambition och kapacitet att tillhandahålla distansutbildning där detta krävs, ett fåtal noder så som Falköping, Lidköping, Mariestad som lärcentra och Skövde, Skara och Mariestad med lärosäten på plats. 6

7 Marknadsföring Att tillgängliggöra är viktigt likaså att få ut budskapet till intresserade. Informera och inspirera för att skapa ett intresse väger också tungt. För att ge några konkreta exempel på vad som kan göras med gemensamma krafter är; En vidareutveckling av den nyframtagna YH hemsidan (någon gemensam hemsida) skulle kunna vara en bra kanal att marknadsföra det totala utbildningsutbudet på plats i Skaraborg på högre nivå. Enkel sammanställning av utbudet i tryck Dessa två produkter skulle vara grunden i den gemensamma marknadsföringsstrategin är man pekar på dessa genom att genomföra kampanjer via olika media så som; Annonsering i länets tidningar Samordnad radioreklam Samordning av DR kampanjer (utskick) Affischering Därutöver skulle en förstärkning vara att Ordna informationsträffar för SYV i länet där även vuxenutbildnings- och högskolepersonal finns med för att känna till vilka möjligheter som finns på hemmaplan Ha med material (broschyren, affischer etc.) och hjälpas åt att marknadsföra helheten vid mässor Dagsläget utveckling med hjälp av delprojektet Lärarlyftet Arbetet med att tillgängliggöra högre utbildning har varit framgångsrikt och redan under december månad är första gemensamma projektet i form av samordnad lärarlyftplanering satt i verket (bilaga 2). Lärarlyftet fortgår fram till 2015 och startar 26 mars 2012 där Skaraborg redan har genomfört en behovsinventering och skrivit avtal med Karstads Universitet om platsförlagda utbildningar i Lidköping och Falköping efter vårt behov och efterfrågan. 7

8 IDC/PKC IDC finns idag med bas i Skövde för att tillgodose utbildningar i bl a LEAN Filosofin som riktar sig till industrin i första hand. Redan nu finns samarbete mellan Lidköping och Skövde där PKC utlokaliserar utbildningar till Lidköping för att tillgängliggöra konceptet. Utvecklingsområden Redan nu är omvårdnadslyftet igång på gymnasialnivå på ett flertal orter i länet där det finns potential och behov av samordning för att tillfredställa utbildningsbehov på högskolenivå för flera yrkesgrupper. Andra områden som det finns stora möjligheter att utveckla och tillgängliggöra är ledarskap, projektledning och idrottskunskap. Beslut och sammanfattning Det krävs implementering och beslut för att komma vidare med detta projekt både politiskt och på tjänstemanna nivå i kommunerna och regionen. För att få bärkraft och lyckas i detta projekt är det av största vikt att det finns medel både centralt, samordning från kommunalförbundet, och i kommunerna som ser tillgänglig högskoleutbildning som en viktig del för att skapa tillväxt nu och i framtiden. Skaraborgs kommunalförbund Anna Bolander 8

9 Riket Medel VGR Medel Skbg Essunga Falköping Grästorp Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara Bilaga 1 Högutbildade och den kreativa klassen - vilka förutsättningar har vi i Skaraborg? Del 1 Statistik i diagram Om vi väljer att uttrycka befolkning med högre utbildning som de med eftergymnasial utbildning på minst tre år så har vi relativt bra förutsättningar att få fram jämförande material. Därför utgår denna lilla rapport från det måttet. Statistiken kommer från SCB. Utbildningsnivå på kommunnivå Första diagrammet ger en bild av hur utbildningsnivån ser ut i Skaraborgs kommuner i jämförelse med Riket, Medel i VGR och Medel i Skbg. Sortering efter kommuner i bokstavsordning. 20% Utbildningsnivå 16 år och äldre 15% 10% 5% 0% Eftergymnasial minst 3 år Källa SCB, Utbildningsnivå på kommunnivå efter invånarantal Om man sorterar efter befolkningsmängd kan man se trenden att utbildningsnivån är högre i större kommuner. Dock ser man avvikelser. T.ex Karlsborg, Hjo och Vara. Varför avviker dessa? 9

10 Bjurholm Storfors Gullspång Storuman Bräcke Berg Eda Sotenäs Årjäng Munkedal Härjedalen Oxelösund Tanum Torsby Olofström Hultsfred Hallsberg Flen Skara Nybro Avesta Söderhamn Ronneby Härryda Alingsås Ängelholm Borlänge Varberg Solna Södertälje Umeå Göteborg Riket Medel VGR Medel Skbg Gullspång Essunga Grästorp Karlsborg Hjo Töreboda Tibro Tidaholm Götene Vara Skara Mariestad Falköping Lidköping Skövde 20% Utbildningsnivå 16 år och äldre 15% 10% 5% 0% Eftergymnasial minst 3 år Källa SCB, Utbildningsnivå på kommunnivå efter invånarantal hela Sverige Diagram nummer 3 tar omfattar alla kommuner i landet (290 st) och där ser man också trenden att folkmängd hänger ihop med bildningsnivå. Bara ett fåtal kommuner är namngivna och det beror på att alla helt enkelt inte får plats på X-axeln. I diagrammet kan man urskilja 6 mer distinkta toppar i diagrammet. Toppar som visar att utbildningsnivån är mycket högre än förväntat om man bara tittar på folkmängden. Kommunerna är Vaxholm, Knivsta, Lomma, Danderyd, Lidingö och Lund. Det är bara Lund av dessa orter som är en utpräglad studiestad. Övriga orter har sin höga utbildningsnivå, uppenbarligen, av andra skäl. På Knivstas hemsida kan man läsa i den korta kommunbeskrivningen på första sidan: Knivsta är nära. En halvtimmes tågresa från Stockholm, tio minuter från Uppsala. Åtta minuter till Arlanda och sedan ut i världen. En minut till naturen. 50% 40% 30% 20% 10% 0% 10

11 Årjäng Orsa Vilhelmina Tomelilla Vindeln Ovanåker Åstorp Arvika Storfors Hässleholm Jokkmokk Katrineholm Arboga Degerfors Malå Krokom Gagnef Karlshamn Surahammar Smedjebac Sandviken Gnosjö Värnamo Båstad Uppsala Kiruna Hammarö Solna Värmdö Källa SCB, Samband utbildningsnivå, inkomst och invånarantal Diagram nummer 4. Här är en samkörning av utbildningsnivå med inkomstnivå. Den blå linjen motsvarar medelinkomsten i kommunen och sorteringen är gjord efter befolkningsmängd Källa SCB, Dessa uppgifter är väl inte överraskande men förmodligen användbara i en diskussion om vad vi har och vad vi vill ha. Vad är möjligt att åstadkomma och i vilka trådar ska vi då dra? Vad är hönan och vad är ägget? Hur många studerar och hur många börjar på högskolan? Vi går tillbaka till Skaraborgsperspektivet och tittar på hur många av kommunernas invånare som är inne i studier. Föga överraskande så toppar Skövde och då särskilt tydlig vad gäller högskolestudier. 11

12 Samtliga kommuner Västra Götaland Uppsala län Medel i Skbg Essunga Falköping Grästorp Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara Hela Riket Västra Götalands län Medel Skbg Gullspång Essunga Grästorp Karlsborg Hjo Töreboda Tibro Tidaholm Götene Vara Skara Mariestad Falköping Lidköping Skövde Andel av befolkningen i studier (20,0) (18,0) (16,0) (14,0) (12,0) (10,0) (8,0) (6,0) (4,0) (2,0) (0,0) Högskoleutbildning Komvux Totalt Källa SCB, Höstterminen 2008 I de följande två diagrammet tar vi en titt på hur unga genomför sina utbildningar och hur de fortsätter till högskola. Här finns Uppsala med som en kommun med gammal universitetstradition. Detta visar sig inte i några positiva siffror när det gäller ungdomar som fullföljer sin gymnasieutbildning. Men när det gäller övergång till högskola så är det bra att ha nära till utbildningsanstalten, i alla fall gäller det för Uppsala. Andel (%) 20 åringar med fullföljd Gy-utbildning

13 Riket Medel Skbg Essunga Falköping Grästorp Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara Samtliga Västra Götaland Uppsala län Medel i Skbg Essunga Falköping Grästorp Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara Källa SCB, Andel (%)som gjort övergång till högskolan inom 3 år efter avslutad Gy-skola Källa SCB, Utbildningsnivå hos utrikes födda Hur ser det ut med invandrare i Skaraborg? Har de lägre eller högre utbildning än i andra delar av landet? Har invandrare lägre utbildning än födda i Sverige? Kort kan man sammanfatta att svenskfödda har genomgått 3-årig gymnasieskola i högre utsträckning, men bland de utlandsfödda så är andelen högskoleutbildade större. En resurs? Befolkningen 2009, utrikes födda, 16 år och äldre Gymnasieutb. 3 år Eftergymnasial minst 3 år Källa SCB,

14 Riket Medel VGR Medel Skbg Essunga Falköping Grästorp Gullspång Götene Hjo Karlsborg Lidköping Mariestad Skara Skövde Tibro Tidaholm Töreboda Vara 25% 20% 15% 10% 5% 0% Befolkningen 2009, 16 år och äldre Gy 3 år Eftergymnasial minst 3 år Källa SCB, Del 2 Övriga rapporter Västsvenska Industri- och handelskammaren ger årligen ut rapporter som beskriver tillståndet i västra Sverige i olika kvalitetsaspekter. Två av dessa redovisas i rapporten; Fokus Attityd Framtidstro och attityder bland Västsvenska gymnasieungdomar, samt Svenska Nav En studie av Sveriges lokala arbetsmarknader. Här följer två korta sammanfattningar. Fokus Attityd Framtidstro och attityder bland Västsvenska gymnasieungdomar. Undersökningen är gjord med svaren från ca 2000 elever i andra årskurs på gymnasieprogrammen naturvetenskapliga, tekniska och samhällsvetenskapliga. 15 kommuner och 27 skolor är representerade. Ungdomarna i Västsverige tror mest på sin egen framtid, något mindre på Sveriges framtid och minst tilltro har man till sin egen hemort. Unga kan tänka sig att pendla eller flytta för jobbets skull. Karaktären på jobbet verkar vara viktigare än närhet. De elever med de starkaste ledarambitionerna är också de som är mest beredda på att flytta. Det finns en korrelation mellan viljan att flytta, entreprenörskap och intresse för studier. Ungdomarnas medkänsla har ökat sedan förra mätningen. De ser inte lika självklart utbildning som en förutsättning för att få ett arbete. 14

15 Angående industriarbete ser man att intresset för detta är lägst i de kommuner vars näringsliv präglas av dessa näringar. Detta gäller dock inte för Göteborg. Handelskammaren skriver i sina kommentarer det behövs mer kontakter mellan skola och näringsliv, att lärare och elever har en kontinuerlig kontakt med lokala företag. Svenska Nav En studie av Sveriges lokala arbetsmarknader (För studiens metod hänvisas till rapporten) Områden eller orter som har en bra tillväxt kan uppvisa följande egenskaper: Ung befolkning Befolkningstillväxt Hög utbildningsnivå Stort inslag av nyföretagande Lågt ohälsotal Kortare pendlingsavstånd till Göteborg Hög lönesumma Hög förvärvsintensitet (många invånare i arbete) Stor andel sysselsatta inom näringslivet Arbetsförmedlingen har i år gett ut rapporten; Generationsväxlingen på arbetsmarknaden i riket och i ett regionalt perspektiv. Rapporten försöker förutsäga vad de kommande utgångarna från arbetsmarknaden pga ålder kommer att betyda för Sveriges näringsliv och offentliga verksamheter Tidsramen är Här följer en sammanfattning: 37% av nuvarande arbetande befolkning kommer att lämna arbetslivet fram till Det är 1,6 miljoner människor att jämföra med 1,35 miljoner de senaste 15 åren. Generationsväxlingen riskerar att dämpa BNP-tillväxten långsiktigt. Utmaningen blir att minska strukturarbetslöshet och att öka arbetskraftsdeltagandet i stort. Bara tre län kan förvänta sig att fler ungdomar träder in än antalet åldersavgångar, Stockholm, Uppsala och Västra Götaland. Faktorer som innebär obalans (fler ut än in) Yrkesområden som domineras av kvinnor Glesbygdskommuner samt övriga små kommuner under invånare Jord- och skogsbruk Offentlig sektor 15

16 Industrin förväntas att hålla balansen. Här är det en skillnad (gap) på människor men industrin förväntas inte behöva ersätta alla dessa. Om man jämför med offentlig sektor så kommer gapet att vara människor. Dessutom förväntas en ökad efterfrågan av arbetskraft inom denna sektor. Antalet utgångar från tjänstesektorn är lägre. T.ex. inom handel beräknas 28% behöva ersättas och inom hotell och restaurang är det 17%. Arbetskraftsdeltagandet bland utlandsfödda varierar mycket mellan landets kommuner. Om samtliga kommuner blir lika bra som den bästa så innebär det ett arbetskraftstillskott på personer Skaraborgs Kommunalförbund Leif Carlsson 16

17 Bilaga 2 Lärarlyftet våren 2012 Kurser inom Lärarlyftet som startar våren 2012 kommer att ges i Lidköping och Falköping. Du får chansen att studera på lärcentrum; Campus Lidköping eller Lärcenter Falköping och behöver därmed bara göra en resa till Karlstad under studietiden. Du är välkommen att bilda studiegrupper med dina studiekamrater på hemorten och tillsammans se på streamade föreläsningar. Det kan även förekomma videokonferensinslag som du kan följa på ditt lärcentrum. Kurser våren 2012 Ort Ansökn.kod - Svenska 7-9, hp Falköping KAU Engelska 7-9, hp Lidköping KAU Engelska 7-9, hp Lidköping KAU Välkommen till träffar Du är välkommen till förträff på Campus Lidköping tisdagen den 20 mars kl 16.00, då vi visar hur det går till att läsa samt att du kan planera resan till Karlstad. Gemensam uppstart/invigning av kurserna sker torsdagen den 29 mars och fredagen den 30 mars i Karlstad. En närträff då lärare från Karlstads universitet kommer till Lidköping och Falköping planeras den maj Höstens träffar planerar läraren tillsammans med gruppen. Kursperiod 26 mars oktober 2013 Studietakt: 50%, webbaserat + träffar i Lidköping och Falköping under förutsättning att det blir tillräckligt många deltagare Anmälan: öppen 15/12-13/1 Antagningsbesked skickas ut den 17 februari. Kurserna är kostnadsfria förutom kurslitteratur, eventuella resor och vikariekostnader. Kontakt: Anna Bolander: anna.bolander@lidkoping.se tfn: , Ulrika Isaksson: ulrika.isaksson@falkoping.se tfn: Vi planerar även för: Hösten Matematik F-3, 1-30 hp Lidköping - Engelska F-3, 1-15 hp Falköping Våren Matematik F-3, 1-30 hp Falköping - Engelska F-3, 1-15 hp Lidköping Vi planerar även för fler kurser/ämnen. Håll utkik på vår hemsida