EFTER TRE, FYRA ÅR... En andra uppföljning av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna

Transkript

1 RAPPORT NR 11 I PLIKTVERKETS RAPPORTSERIE 11 En andra uppföljning av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna Att vara polis! EFTER TRE, FYRA ÅR... Rapport nr 8 från Pliktverkets polisuppföljningsprojekt Elisabeth Lilie och Börje Rosmark

2 Vår referens InfoS, Martin Persson Pliktverket följer upp urvalet till polisutbildningarna Nu föreligger åttonde rapporten i uppföljningen av det urval till polisutbildningen som Pliktverket medverkar i på uppdrag av Rikspolisstyrelsen. Underlaget för en utveckling av verksamheten blir allt gedignare. Denna rapport redovisar de upplevelser och erfarenheter som gjorts bland dem som tillhörde de båda första studentomgångarna vid Polishögskolan efter omstarten av utbildningen där Pliktverkets medverkan vid urvalet till dessa omgångar skedde vid prövningar hösten 1997 och våren En första uppföljning av de båda kursomgångarna redovisades i Pliktverkets rapportserie, nummer 6. Av rapporten kan utläsas att nu, när poliserna varit ute i tjänst i tre eller fyra år, visar sig skillnader mellan män och kvinnor. Männen har svarat mer positivt i sin uppfattning av jobbet än vad kvinnorna gjort. En fundering från författarnas sida är att kvinnorna faktiskt har det "tuffare" i yrket. Det allt dominerande intrycket är dock, som i tidigare rapporter, att respondenterna trivs med sitt jobb som polis, att de tycker att de valt rätt yrke och att de är säkra på att vilja fortsätta som poliser. Johan Lothigius Chefspsykolog Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Karolinen, Karlstad Våxnäsgatan pliktverket@pliktverket.se

3 PLIKTVERKET Informationsstaben Sändlista: Rikspolisstyrelsen (10 ex) Polisutbildningen vid Umeå universitet (10 ex) Polisutbildningen vid Växjö universitet (10 ex) Polishögskolan i Solna (10 ex) Försvarsdepartementet (1 ex) Justitiedepartementet (1 ex) Polisförbundet (1 ex) Regionkontor Norrland (20 ex) Regionkontor Stockholm (20 ex) Regionkontor Karlstad (20 ex) Regionkontor Göteborg (20 ex) Regionkontor Kristianstad (20 ex) Länspolismyndigheterna (1 ex vardera = 21 ex)

4 FÖRORD Denna den åttonde rapporten från polisuppföljningsprojektet, redovisar uppföljning nummer två av kursomgångarna 98 A och B. Den första uppföljningen, Att vara polis! den första tiden, redovisades i rapport nummer 6 i Pliktverkets rapportserie och läsaren rekommenderas att också ta del av den. Samtliga rapporter från projektet är i första hand avsedda för Pliktverkets personal, men finns att tillgå för andra intresserade på webbplatsen Vi författare har en trogen krets av hjälpare, tack igen till er alla! Men inte minst vill vi också tacka alla er poliser som en eller två gånger medverkat i våra enkätundersökningar. Stort tack! Täby i maj 2004 Elisabeth Lilie, leg. psykolog, Pliktverkets regionkontor Göteborg Börje Rosmark, leg. psykolog, Pliktverkets regionkontor Stockholm

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...sidan 3 BAKGRUND...sidan 5 INLEDNING OCH SYFTE...sidan 6 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH METODER...sidan 6 BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSGRUPPEN...sidan 7 RESULTAT Enkätsvaren...sidan 9 Analyser...sidan 14 Enkätbortfallet...sidan 16 DISKUSSION...sidan 17 BILAGOR Tabell sidan 20 Följebrevet och enkäten...sidan 30

6 3 SAMMANFATTNING Föreliggande rapport från Pliktverkets polisuppföljningsprojekt redovisar den andra enkätuppföljningen av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna. Den första undersökningen genomfördes när poliserna hade tjänstgjort som poliser i två (98 A) respektive ett (98 B) år och finns redovisad i Pliktverkets rapportserie som återfinns på Projektets undersökningar har till syfte att ta fram ett underlag för en utveckling av Pliktverkets konsultativa urvalsverksamhet som pågått sedan 1997 på uppdrag av Rikspolisstyrelsen. Kursomgångarna 98 A och B hade vid kursstarterna i januari respektive augusti 1998, 68 respektive 185 elever, sammanlagt således 253 elever. 5 av dessa (2,0%) valde att avbryta studierna, medan de övriga 248 eleverna avlade polisexamen. Den första enkäten besvarades av 217 av de 248 poliserna (87,5%) och 216 av dem visade sig också arbeta som poliser vid enkättillfället. Resultaten från enkäten sammanfattades med: enkätsvaren talar starkt för att en övervägande majoritet av gruppen trivs i sitt arbete, på ett bra sätt synes ha klarat att möta den polisiära verklighetens många krav och förväntningar och även vill arbeta som poliser i framtiden och tror sig komma att trivas i yrket också framgent. Föreliggande uppföljning, den andra av de båda kursomgångarna, genomfördes när poliserna varit i tjänst fyra respektive tre år. Enkäten besvarades av 207 av de 248 poliserna (83,5%) och 206 av dem (68 kvinnor och 138 män) visade sig också inneha polistjänst vid enkättillfället. Sammanfattningsvis kan konstateras att det är en mycket positiv bild som framkommer i enkätsvaren såväl i den första som i den andra uppföljningen. Nedan ges tre exempel: Hur vill du sammanfattningsvis säga att du trivs med att arbeta som polis idag? 80 Efter 2 respektive 1 år i tjänst 80 Efter 4 respektive 3 år i tjänst PROCENT 20 0 ganska dåligt 26 ganska bra mycket bra PROCENT 20 0 mycket dåligt ganska bra ganska dåligt mycket bra

7 4 I vilken utsträckning känner du att du valt rätt yrke? 80 Efter 2 respektive 1 år i tjänst 80 Efter 4 respektive 3 år i tjänst PROCENT 20 0 ganska liten 22 ganska stor stor PROCENT ganska liten ganska stor stor Som det känns idag hur säker är du på att du vill fortsätta att arbeta som polis i framtiden? 60 Efter 2 respektive 1 år i tjänst 60 Efter 4 respektive 3 år i tjänst PROCENT mycket osäker ganska säker ganska osäker mycket säker PROCENT mycket osäker ganska säker ganska osäker mycket säker Undersökningarnas syfte har varit att belysa polisernas egenperspektiv vid dessa tillfällen i deras yrkeskarriär och är således inte undersökningar av polisernas arbetssituation/arbetsmiljö som sådan. Sett utifrån detta egenperspektiv så är vår värdering att den mycket positiva bilden från det första enkättillfället i allt väsentligt också gäller för det andra enkättillfället. Bilden är i stort densamma när vi ser till hela gruppen. Vi kan återigen dra slutsatsen: enkätsvaren talar starkt för att en övervägande majoritet av gruppen trivs i sitt arbete, på ett bra sätt synes klara att möta den polisiära verklighetens många krav och förväntningar och även vill arbeta som poliser i framtiden och tror sig komma att trivas i yrket också framgent. Men en större skillnad mellan männens och kvinnornas enkätsvar återfinns dock vid denna undersökning jämfört med den tidigare.

8 5 BAKGRUND I serien undersökningar från Pliktverkets polisuppföljningsprojekt redovisas här den andra enkätundersökningen av kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna (PHS). Den första uppföljningen skedde efter det att poliserna varit i tjänst två respektive ett år och redovisades i rapport nummer 6 i Pliktverkets rapportserie 1. Föreliggande rapport redovisar en motsvarande uppföljning av kursomgångarna efter fyra respektive tre år i yrket. Rapporten redovisar den sista enkätundersökningen av kursomgångar vid PHS som planerats inom ramen för Pliktverkets polisuppföljningsprojekt. Den är också den åttonde 2 rapporten av planerade 11 från projektet, som kommer att avslutas enligt planerna vid halvårsskiftet Läsaren rekommenderas särskilt att ta del av rapport nummer 6 före läsningen av föreliggande rapport. Projektet har som syfte att ta fram ett faktaunderlag som i sin tur kan användas i Pliktverkets utvecklingsarbete av den konsultativa urvalsverksamhet som Rikspolisstyrelsen (RPS) anlitat Pliktverket för sedan hösten Pliktverket har sedan dess medverkat med psykologisk och medicinsk bedömning av lämplighet för yrket av de sökande till grundutbildningen till polis som RPS polisrekryteringssektion valt att kalla till urvalsbedömning. Kursomgångarna 98 A och B är de två första kursomgångarna som Pliktverket medverkade vid urvalet till och i den första enkätuppföljningen 2002 medverkade 217 av kursomgångarnas 248 elever. 216 av de 217 personerna visade sig också arbeta som polis vid enkättillfället och undersökningens resultat sammanfattades med: att så hög andel både fullföljt utbildningen i sin helhet och därefter också arbetar som poliser är förstås glädjande liksom att enkätsvaren starkt talar för att en övervägande majoritet av gruppen trivs i sitt arbete, på ett bra sätt synes ha klarat att möta den polisiära verklighetens många krav och förväntningar och även vill arbeta som poliser i framtiden och tror sig komma att trivas i yrket också framgent 4. Uppföljningstiden var emellertid kort. Denna undersökning redovisar resultaten från ett något längre perspektiv, alltså efter fyra respektive tre år i yrket. 1 Att vara polis! Den första tiden. En uppföljning av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna. 2 De sju första rapporterna (med följande nummer i Pliktverkets rapportserie) 1 Att bli polis! De första två åren. En uppföljning av elevernas i kursomgång 00 A studietid vid Polishögskolan i Solna. 2 Att bli polis! Aspiranttiden. En uppföljning av aspirantutbildningen för eleverna från kursomgång 00 A vid Polishögskolan i Solna. 3 Att inte bli polis! En undersökning av orsaker till att elever väljer att lämna polisutbildningen. 4 Att hitta rätt polis! En beskrivning i siffror av Pliktverkets medverkan i urvalet av sökanden till polisutbildningen Att vara polis! Den första tiden. En uppföljning av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna. 8 Att bli polis! Det första året i yrket. En uppföljning av elevernas från kursomgång 00 A vid Polishögskolan i Solna första år som poliser. 10 Att hitta rätt polis! Andra delen. En kompletterande beskrivning i siffror av Pliktverkets medverkan i urvalet av sökanden till polisutbildningen återfinns på 3 I rapport nummer 1 ges en något utförligare beskrivning av projektet i sin helhet. 4 Rapport nummer 6 sidan 4.

9 6 INLEDNING OCH SYFTE I januari 2002 tillsändes kursdeltagarna från omgångarna 98 A och B vår första uppföljningsenkät som hade till syfte att belysa deltagarnas egenperspektiv från deras första tjänstgöringstid som poliser. Syftet med föreliggande andra uppföljningsundersökning är att på likartat sätt belysa deltagarnas egenperspektiv efter ytterligare ett par år i yrket och att också kunna se om bilden förändrats över denna tid. Egenperspektivet skildras genom att samla in uppgifter från deltagarna om deras egentillfredsställelse, upplevda hinder/svårigheter, upplevda framgångsfaktorer samt deltagarnas syn på framtiden. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH METODER I rapport nummer 6 återgavs att från kursomgångarna 98 A och B hade sammanlagt 248 elever avlagt polisexamen. Vid det första enkättillfället hade dock en (1) av poliserna avlidit och en (1) av poliserna hade till följd av skada/sjukdom inte kunnat arbeta i yrket. Av de 246 poliserna visade sig nu två poliser ha sekretessbelagd adress varför vår andra enkät kunde tillsändas 244 poliser i januari Detta innebar att poliserna från 98 A erhöll enkäten ungefärligen fyra år efter avslutad aspirantutbildning och poliserna från 98 B ungefärligen tre år efter avslutad aspirantutbildning. Enkäten, se bilaga, är till sin konstruktion och innehåll likartad med den enkät som poliserna fick besvara vid första enkättillfället och liknar också de enkäter som eleverna från kursomgång 00 A fått besvara i slutet av sin studietid, i slutet av sin aspirantutbildning respektive efter ett (1) år i tjänst 5, detta för att möjliggöra jämförelser. Rapportstrukturen följer även den tidigare rapporter för att underlätta jämförelser. Enkäten innehåller således frågor om vad vederbörande arbetar med idag, frågor om vad poliserna tycker om polisjobbet i nuläget, hur de reagerar på polisarbetets alla krav och förväntningar och hur de upplever olika krav. Enkäten innehåller också frågor om olika livshändelser som kan ha inträffat och slutligen några frågor om polisernas syn på framtiden. Enkäten innehåller också frågor till dem som eventuellt inte arbetar som polis idag om skälet till att så är fallet. Från urvalstillfället vid Pliktverket framtogs uppgift om lämplighetsbedömningen gjord av psykolog 6 och resultat på prov avseende intellektuell förmåga 7. För de statistiska analyserna har följande metoder använts: Mann-Whitney U test och Wilcoxon matched-pairs signed-ranks test för analyser av gruppskillnader i variabler med data på ordinalskalenivå, chi 2 för analyser av skillnader i proportioner samt Spearmans rangkorrelationskoefficient för analyser av samband. Traditionell nivå (0,05) för statistisk signifikans har använts. 5 Se rapporterna nummer 1, 2 respektive 8. 6 Psykologens bedömning av lämplighet för yrket sammanfattas i ett siffervärde på en niogradig skala med skalstegen: 1-3 = ej lämplig, 4 = knappast tillräckligt lämplig, 5-6 = lämplig, 7-9 = mycket synnerligen lämplig. 7 Sökandes resultat anges i en niogradig skala: stanineskala (medelvärde 5, standardavvikelse 2).

10 7 BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSGRUPPEN Enkäten besvarades av 207 av de 244 poliserna, vilket innebär en svarsfrekvens på 84,8%, 84,1% om man räknar med de två poliserna med sekretessbelagd adress. Av de 207 respondenterna innehade 206 polistjänst vid enkättillfället, denna grupp benämns fortsättningsvis här i texten enkätgruppen. En (1) person arbetade således inte längre som polis utan har övergått till annat arbete. Enkätgruppen består av 68 (33,0%) kvinnor och 138 (67,0%) män. Gruppens medelålder har nu kommit att bli 30,1 år och åldern varierar från 27 till 39 år. 58 poliser (28,2%) hade tillhört kursomgång 98 A och 148 poliser (71,8%) hade tillhört kursomgång 98 B. I enkätgruppen ingår ett nytillskott på 15 poliser, det vill säga personer som inte deltog i den första uppföljningen. Vad gäller en beskrivning av gruppen vad avser olika bakgrundsfrågor så hänvisar vi till beskrivningen från första enkättillfället 8. Av de 206 poliserna som nu besvarade enkät nummer två hade alltså 191 (92,7%) också besvarat enkät nummer ett. Denna grupp på 191 poliser benämns i den fortsatta texten processgruppen. Enkätgruppens poliser fick i enkäten besvara frågan vilken slags polistjänst har du idag? Svaren fördelade sig på följande sätt: - utryckningspolis: 107 poliser (51,9%), 32 kvinnor och 75 män - närpolis och utryckningspolis: 20 poliser (9,7%), 10 kvinnor och 10 män - närpolis: 2 poliser (1,0%), båda män - annan tjänst (på hel- eller deltid): 77 poliser (37,4%), 26 kvinnor och 51 män: narkotikapolis/narkotikaspanare 15 poliser, piketpolis 12, utredare 10, operatör länskommunikationscentral 9, spanare 8, insatspolis 3, lärare på polisutbildning 3, livvakt 2, hundförare 2, nationella insatsstyrkan 2, trafikpolis 2, provanställd tekniska roteln 1, spanare SÄK 1, rekrytering 1, utbildning till helikopterpilot 1, tunnelbanepolis 1, våldsroteln 1, utbildning 1, frivillig kommendering i civiltjänst 1. Två poliser har inte specificerat vilket slags annan tjänst de har idag. Poliserna har därefter fått ange var de har sin tjänst. Svaren fördelade sig på följande sätt på de tre svarsalternativen: - i någon av de tre storstäderna: 113 poliser (54,9%) - i stad: 86 poliser (41,7%) - på mindre ort: 7 poliser (3,4%) 8 Sidorna 7 och 8 i rapport nummer 6.

11 Vi har därefter frågat poliserna om de är i tjänst för närvarande? Här fördelade sig svaren på följande sätt: - ja: 179 poliser (86,9%) - nej, är föräldraledig (på hel- eller deltid): 20 poliser (9,7%) - nej, är sjukskriven (på hel- eller deltid): 5 poliser (2,4%): anledningar: tumöroperationer, ryggbesvär samt magbesvär, arbetsskada trafikolycka, utbränd respektive arbetsrelaterad krisreaktion - nej, är inte i tjänst av annan anledning: 2 poliser (1,0%): anledningar: utlandstjänst försvarsmakten respektive tjänstledig för att genomgå notariemeritering 8

12 9 RESULTAT Enkätsvaren Poliserna har fått svara på sju frågor med rubriken vi vill nu fråga dig om hur du har det på ditt nuvarande arbete och vad du tycker om polisjobbet i nuläget (för dig som inte är i tjänst för närvarande svara utifrån hur det var för dig när du senast var på ditt arbete). I vilken utsträckning känner du? Resultaten redovisas i tabell 1 (alla tabeller återfinns som bilagor). Som vi bland annat kan se där är andelen respondenter som valt något av de två svarsalternativen i negativ riktning (det vill säga liten eller ganska liten utsträckning) liten på samtliga frågor, den varierar mellan 6,8% (att arbetet är roligt och stimulerande?) till 1,5% (att du har lätt att samarbeta med kollegorna? och dig trygg i rollen som polis?). Störst andel av respondenterna som valt svarsalternativet i mest positiv riktning (det vill säga stor utsträckning) återfinns på frågan att du valt rätt yrke, som vi ser har 68,4% angett att de i stor utsträckning känner så. På en av de sju frågorna skiljer sig som grupp, statistiskt signifikant från som grupp. Männen har svarat i mer positiv riktning på frågan känner dig trygg i rollen som polis? än vad kvinnorna gjort 9. Enkätens nästa frågeområde handlar om att det dagliga arbetet som polis innebär stora krav och förväntningar och vi frågade poliserna hur de reagerar på dessa? Svaren kan vi utläsa ur tabell 2. Den reaktion som oftast förekommer i gruppen är som vi ser jag känner mig stressad. De två reaktioner som å andra sidan förekommer mest sällan i gruppen är jag känner olust inför att bära tjänstevapnet (endast 1,5% har uppgett att de någon gång kan reagera så) och jag ångrar att jag blev polis (86,9% har angett att de aldrig reagerar så, i alla fall inte som en reaktion på yrkets krav och förväntningar på dem). Med undantag för frågan jag känner mig stressad så ligger gruppens medelvärden över 4, det vill säga, det ligger över det näst mest positiva svarsalternativet ( någon gång ), på samtliga övriga tio frågor. Vi ser också att andelen poliser som angett att de mycket ofta eller ofta reagerar med någon av de uppräknade reaktionerna är liten, som störst 5,3% vad gäller jag har svårt att sova, undantaget jag känner mig stressad, vilket alltså 11,2% har angett att de mycket ofta eller ofta gör. På detta frågeområde återfinns fler signifikanta skillnader mellan kvinnornas svar och männens. På sju av de 11 frågorna; jag känner mig stressad, jag har psykosomatiska besvär, jag känner oro, ångest, jag känner mig deprimerad, jag har dåligt självförtroende, jag känner olust inför att gå till jobbet samt jag känner olust inför att bära tjänstevapnet, så har som grupp, angett att de mer sällan reagerar med dessa reaktioner än vad kvinnorna som grupp angett Mann-Whitney U test: p = 0, Mann-Whitney U test: p = 0,000, p = 0,040, p = 0,000, p = 0,021, p = 0,000, p = 0,015 respektive p = 0,013.

13 10 Liksom i våra övriga enkäter har vi också i denna enkät fyra frågor som rör polisernas kroppsliga hälsa. Vi har här frågat dem har du idag något av följande medicinska problem som försvårar ditt arbete? Det första avser problem med någon gammal fysisk skada/sjukdom (som fanns innan du började på PHS)? Nio poliser (4,4%), tre kvinnor och sex män, har angett detta. De problem som angivits är nacken, magbesvär, smärre ryggont, stel i muskulatur någon gång per år, benhinnorna samt knäna, ryggbesvär, knäskada menisken, ryggont, stukad fot upprepade gånger samt känsligt knä, dock sällan. Det andra avser problem med någon allergi eller annan överkänslighet (som fanns innan du började på PHS)? Detta har tio poliser (4,9%), tre kvinnor och sju män, angett och det har gällt pollen, laktosintolerans, pollen på sommaren, pollen/djur, katt, hundallergi, dock mycket sällan som det försvårar arbetet, kan vara då vi kör upphittade hundar möjligen, pälsdjur, gräspollen, hösnuva samt pollenallergi. Det tredje avser någon kroppslig sjukdom eller skada förvärvad i tjänsten? Det är 22 poliser (10,7%), sex kvinnor och 16 män, som angett att de drabbats och de har angett diskbråck, magbesvär samt ryggen, muskelbristning baksida lår, ryggbesvär, axel, allergi (mögel i polishus), trafikolycka, instabila fotleder, krisreaktion, axel, rygg, tinnitus, magsår m.m., whiplashskada, fotledsstukning, stukad fot och tumme, ibland problem med en ryggkota som har tryckts, i samband med ett gripande, migrän/tinnitus, förskjutning i nyckelbensleden vid halsen, två brutna fotleder, nackskada från trafikolycka i tjänsten, ledbandet tummen skadat vid innebandy samt lätt tinnitus. Det fjärde problemet avser någon sjukdom eller skada förvärvad i livet i övrigt? 14 poliser (6,8%), sex kvinnor och åtta män, har angett att de drabbats och de har angett diskbråck, axelskada sedan PHS, knä och höfter, magbesvär samt ryggen, magbesvär, diskbråck p.g.a. överträning löpning, psoriasis artrit (ledbesvär), knäskada, korsbandsskada opererat, knäskada, tumör i knä, uttänjda senor i lillfinger, brutet finger samt dubbla ryggskott Vi har också frågat poliserna om de under det senaste halvåret drabbats av någon av fyra livshändelser som försvårat deras arbete? 4 poliser (1,9%) har angett nära anhörigs bortgång, 17 poliser (8,3%) har angett personliga problem i familjen, 14 poliser (6,8%) har angett sjukdom hos familjemedlem och 6 poliser (2,9%) har angett separation/skilsmässa. Det är totalt 31 poliser (15,0%), tio kvinnor och 21 män) som angett att de under det senaste halvåret drabbats av en eller flera av dessa livshändelser med psykologisk innebörd. Proportionen drabbade skiljer sig inte signifikant mellan könen 11. Nästföljande frågeområde i enkäten har följande rubrik; vi utgår från att du i ditt arbete får möta många av den polisiära verklighetens krav. Vi frågade sedan hur är det för dig att möta följande krav? Som vi ser i tabell 3 fick poliserna ta ställning till hur svårt/lätt de upplevde 21 olika krav. Ett sätt att sammanfatta resultaten kan vara att studera medelvärdena på den fyragradiga skalan. Rangordnar man kraven utifrån dessa så finner man att gruppen angett kravet att klara sömnen när du har skifttjänst (2,81) som det svåraste av de 21 kraven, därefter följer kraven att se människan bakom brottet (2,87), att orka lyssna på alla (2,90), att arbeta skifttjänst (2,98), att kunna sätta 11 Chi 2 : p = 0,923.

14 11 gränser, att inte vara för snäll (3,10) och att vara tillräckligt självkritisk (3,14) som de fem svåraste kraven att möta. Rangordnar man kraven utifrån vilka krav som gruppen angett som lättast att möta så är kravet på fysik/kondition det krav som gruppen angett som det lättaste att möta (3,59), sedan följer de fem kraven kravet på rättskänsla såväl i arbetet som civilt (3,57), att lita på dina arbetskamrater (3,54), att oftast ha människors ögon på sig (3,47), att lägga band på din aggressivitet i konfliktsituationer, i provocerande situationer (3,35) och att ge av din omvårdande sida (3,33). Studerar vi vidare i tabell 3 så ser vi att det bara är på fyra av de 21 kraven som några av poliserna valt svarsalternativet mycket svårt och av dessa är det att klara sömnen när du har skifttjänst som angetts av fler än några enstaka poliser. Ser vi sedan till svarsalternativet ganska svårt så finner vi att antalet krav, som fler än tio procent av gruppen angett som ganska svåra att möta uppgår till fyra, nämligen att se människan bakom brottet (30,2%), att klara sömnen när du har skifttjänst (26,6%), att arbeta i skifttjänst (22,2%) samt att orka lyssna på alla (21,5%). Övriga 17 krav har alltså över 90% av poliserna angett som ganska lätta eller lätta att möta. I detta frågeområde återfinns signifikanta skillnader mellan männen och kvinnorna vad gäller 10 av de 21 kraven. Männen, som grupp, har nämligen angett kraven på fysik/kondition, att oftast ha människors ögon på sig, att bemästra rädsla, att bemästra impulsivitet (att tänka efter före), att leva som ett föredöme, att hantera stressituationer, att ta fram och agera med naturlig pondus, aggressivitet i konfliktsituationer och att stå på dig som lättare att möta än vad kvinnorna som grupp angett 12. Kvinnorna, som grupp, har i sin tur angett kraven att ge av din omvårdande sida och att kunna leva dig in i olika människors problem som lättare att möta än vad som grupp, angett 13. Vi ber nu läsaren bläddra fram tabell 4 på sidan 27. Där återges respondenternas svar på nästa enkätfråga, nämligen frågan hur ofta händer det att du i tjänsten möter händelser/situationer som berör dig mycket psykiskt starkt? Vi ser att ungefär hälften av poliserna valt svarsalternativet ibland och av hela gruppen så är det knappt tio procent som angett att de mycket ofta eller ofta möter denna typ av händelse/situation. Männen, som grupp, har signifikant angett att de mer sällan möter dessa händelser/situationer än vad kvinnorna har angett 14. Som vi bland annat ser är andelen av kvinnorna som angett mycket ofta eller ofta 19,1%, av männen endast 4,4%. I våra tidigare enkäter har vi ställt en fråga till dem som idag har en livskamrat (partner, sambo, maka/make), nämligen; i vilken utsträckning känner du stöd för ditt yrkesval från din livskamrat? Det gör vi också i denna enkät och svaren redovisas i tabell 5. Av de 183 poliser som svarade på frågan har 96,7% angett att de i ganska stor eller stor utsträckning känner stöd från sin livskamrat. Ingen signifikant skillnad mellan männens och kvinnornas svar på denna fråga. Våra trogna läsare känner säkerligen också igen nästa enkätfråga från tidigare enkäter och rapporter; hur vill du sammanfattningsvis säga att du trivs med att arbeta som polis idag? 12 Mann-Whitney U test: p = 0,001, p = 0,002, p = 0,000, p = 0,007, p = 0,040, p = 0,000, p = 0,001 respektive p = 0, Mann-Whitney U test: p = 0,003 respektive p = 0, Mann-Whitney U test: p = 0,000.

15 12 Se tabell 6. Endast sex av de 204 svarande (3,0%) har angett att de trivs dåligt. 55,2% av kvinnorna har angett att de trivs mycket bra, 74,5% av männen. Signifikant skillnad mellan könen föreligger på denna fråga, männen har svarat i mer positiv riktning jämfört med kvinnorna 15. Även nästa enkätfråga torde vara välbekant för våra trogna läsare men egenskapsfrågan är här formulerad på följande sätt; vi vill nu be dig att ur listan nertill ringa in de 5 egenskaper/färdigheter som du helst skulle vilja att en nyutbildad kollega har. Frågan har getts lite olika vinklingar i våra olika undersökningar och en fördjupad redovisning av dessa planeras separat. Här återger vi därför bara gruppens svar från den aktuella enkäten (n = 206). De fem egenskaper/färdigheter som flest poliser valt är: 1. är trygg i mig själv (angavs av 104 poliser, 50,5%), 2. har omdömesförmåga (93 poliser, 45,1%), 3. är ödmjuk (75 poliser, 36,4%), 4. kan tempoväxla (70 poliser, 34,0%) och 5. har självinsikt och självdistans (62 poliser, 30,0%). Därefter följer i fallande ordning: 6. har humor, 55 poliser, 26,7% 7. kan hantera konflikter, 48 poliser, 23,3% 8. är empatisk, 47 poliser, 22,8% 9. har initiativkraft, har god fysik/kondition/styrka, 43 poliser vardera, 20,9% 11. har båda fötterna på jorden, är stresstålig, 38 poliser, 18,4% 13. är flexibel, 37 poliser, 18,0% 14. är stabil, 36 poliser, 17,5% 15. är socialt smidig, 35 poliser, 17,0% 16. har hög moral, 29 poliser, 14,0% 17. har människointresse, 24 poliser, 11,7% 18. är ansvarskännande, 23 poliser, 11,2% 19. är samarbetsvillig, 22 poliser, 10,7% 20. tycker om människor, 16 poliser, 7,8% 21. är inriktad på laganda, 13 poliser, 6,3% 22. är anpassningsbar, 10 poliser, 4,9% 23. kan sätta gränser, 9 poliser, 4,4% 24. är utåtriktad, 8 poliser, 3,9% 25. har intresse för lagar och förordningar, har personlig integritet, 7 poliser, 3,4% 27. har simultankapacitet, har fantasi, är praktiskt lagd, 5 poliser, 2,4% 30. är tålmodig, är kreativ, är vanlig, är tolerant, 4 poliser, 1,9% 34. är robust, 2 poliser 1,0% 35. är envis, kan organisera, 1 polis, 0,5% 37. tål konkurrens, har lätt för teori har inte angetts av någon polis 15 Mann-Whitney U test: p = 0,006.

16 13 Dessutom har poliserna själva lagt till: har civilkurage, stor personlig mognad, verklighetsförankring, god arbetsvilja samt minst 25 år, en (1) polis vardera. Liksom i enkäten vid uppföljningstillfället 2002 så avslutas också föreliggande enkät med tre frågor om polisernas syn på framtiden. Den första frågan; som det känns idag hur säker är du på att du vill fortsätta att arbeta som polis i framtiden? redovisas i tabell 7. 10,8% (22 poliser) känner sig i någon grad osäkra på detta medan 36,6% (75 poliser) känner sig ganska säkra och 52,7% (108 poliser) mycket säkra på att de vill detta. Ingen signifikant skillnad mellan könen föreligger på denna fråga. Den andra frågan, som redovisas i tabell 8, lyder; som det känns idag hur tror du att du fortsättningsvis kommer att trivas i polisyrket? 7 poliser (3,4%) tror att de kommer att trivas ganska dåligt, medan 73 poliser (36,0%) tror att de kommer att trivas ganska bra och 123 poliser (60,6%) att de kommer att trivas mycket bra. Inte heller på denna framtidsfråga skiljer sig männen från kvinnorna signifikant åt. Till sist frågade vi poliserna; som det känns idag tror du att du kommer att arbeta inom polisen om 7 år? 85,3% (174 poliser) svarade ja, 13,2% (8 kvinnor och 19 män) svarade att det var tveksamt och 1,5% (2 kvinnor och 1 man) svarade nej. Andelen av kvinnorna som svarade ja är 83,8% och andelen av männen är 85,4%.

17 14 Analyser Det har alltså förflutit ganska precis två år mellan det första enkättillfället och det aktuella och för de 191 poliserna i processgruppen, det vill säga de som besvarat bägge enkäterna, så kan det var intressant att jämföra svaren mellan tillfällena. För samtliga 44 frågor som redovisas i tabellerna 1-8 fanns motsvarade fråga i den första enkäten, låt vara med något olika formulering vad gäller tidsaspekten för en del av frågorna. Jämför vi deltagarnas svar vid de båda tillfällena med varandra finner vi signifikanta skillnader i 11 av de 44 frågorna, det vill säga i 25% av fallen. I sex av frågorna har respondenterna svarat i, värderingsmässigt, mer negativ riktning vid det andra enkättillfället jämfört med det första, nämligen (medelvärdet på svarsalternativskalan anges inom parentes, med första enkättillfället angivet först); - att du har lätt att samarbeta med kollegorna (3,73 respektive 3,63) - jag har tankar på att lämna yrket (4,65 respektive 4,49) - jag ångrar att jag blev polis (4,93 respektive 4,83) - kravet att orka lyssna på alla (3,01 respektive 2,89) - kravet att lägga band på din aggressivitet i konfliktsituationer (3,45 respektive 3,36) - kravet att ge av din omvårdande sida (3,42 respektive 3,33) 16 I de andra fem frågorna har respondenterna alltså svarat i mer positiv riktning vid det andra enkättillfället, nämligen (medelvärdena anges fortfarande med medelvärdet från första enkättillfället först); - jag känner oro, ångest (4,37 respektive 4,48) - jag har dåligt självförtroende (4,24 respektive 4,39) - kravet att ta fram och agera med naturlig pondus (3,07 respektive 3,27) - kravet att kunna sätta gränser, att inte vara för snäll (2,94 respektive 3,10) - kravet att våga stå på dig (3,05 respektive 3,21) 17 Som vi vet skiljer det ett (1) år i tjänstgöringstid mellan poliserna från 98 A och poliserna från 98 B. Vid första enkättillfället skilde sig kursomgångarna signifikant åt i 28% av frågorna och i samtliga fall hade respondenterna från 98 B svarat i mer positiv riktning än vad respondenterna från 98 A hade gjort 18. Motsvarande analys vid det aktuella enkättillfället ger att signifikanta skillnader nu föreligger i 18,1% av enkätens frågor i tabellerna 1-8 (åtta frågor) och även här har respondenterna från 98 B svarat i mer positiv riktning på samtliga frågor än respondenterna från 98 A. Fem av skillnaderna återkommer från enkättillfället 1, nämligen (kursomgångarnas medelvärden inom parentes med 98 B-omgångens medelvärde först); - samhörighetskänsla med kollegorna (3,58 respektive 3,34) - att du valt rätt yrke (3,70 respektive 3,52) - jag känner mig stressad (3,53 respektive 3,19) - hur säker är du på att du vill fortsätta att arbeta som polis i framtiden (3,48 respektive 3,21) - hur tror du att du fortsättningsvis kommer att trivas i polisyrket (3,63 respektive 3,43) Wilcoxon: p = 0,012, p = 0,002, p = 0,008, p = 0,021, p = 0,050 respektive 0, Wilcoxon: p = 0,020, p = 0,005, p = 0,000, p = 0,004 respektive p = 0, Rapport nummer 6 sidan Mann-Whitney U test: p = 0,025, p = 0,028, p = 0,000, p = 0,015 respektive p = 0,022.

18 15 De övriga tre frågorna återfanns dock inte bland dem som skilde kursomgångarna åt vid det första enkättillfället, nämligen; - jag har psykosomatiska besvär (4,41 respektive 4,19) - jag har tankar på att lämna yrket (4,63 respektive 4,19) - kravet att lita på dina arbetskamrater (3,59 respektive 3,40) 20 I våra enkäter har respondenterna fått svara ja eller nej på om fyra olika livshändelser med psykologisk innebörd drabbat dem och försvårat deras arbete och i den aktuella enkäten var den tidsperiod som avsågs det senaste halvåret 21. Gruppen på 31 poliser som angett att de under det senaste halvåret drabbats av en eller flera av dessa livhändelser har på fem av enkätens 44 frågor (11,4% av enkätfrågorna) svarat signifikant skilt från de övriga respondenterna och då i en mer negativ riktning, nämligen på frågorna; - jag har psykosomatiska besvär - kravet på rättskänsla såväl i arbetet som civilt - kravet att kunna sätta gränser, att inte var för snäll - kravet att arbeta i skifttjänst - kravet att klara sömnen när du har skifttjänst 22 Med negativ riktning menas förstås att gruppen angett att de oftare har psykosomatiska besvär, upplever kravet på rättskänsla som svårare och så vidare, än vad gruppen som inte drabbats av någon livshändelse angett. Från första enkäten har vi uppgift från 190 av respondenterna i enkät två om de svarade ja eller nej på frågan hade du någon erfarenhet av att ha mött/drabbats av svåra situationer i ditt liv innan du började på PHS, i privatlivet eller i yrkesliv? 142 hade svarat ja och 48 nej. Analyserar vi om det finns några signifikanta skillnader vad gäller enkätens 44 frågor mellan dessa båda grupper så finner vi, liksom vid första enkäten 23, endast skillnad på en (1) fråga. Denna gång på frågan kravet att se människan bakom brottet som gruppen med erfarenhet av svåra situationer angett som lättare att möta än gruppen utan sådana erfarenheter 24. Slutsatsen blir därför att våra resultat inte talar för att gruppen som mött/drabbats skulle ha någon fördel av dessa erfarenheter i sitt arbete som polis, inte någon nackdel heller å andra sidan. Vi vill dock som tidigare 25, peka på att vårt studium av detta komplexa psykologiska område är förenklat. Liksom vid de tidigare enkätundersökningarna redovisar vi här också de signifikanta samband som framkommit mellan psykologbedömningarna, resultaten på testen avseende intellektuell förmåga respektive respondenternas ålder och svaren på enkätens 44 frågor. Sambanden visar sig vara mycket få och till sin styrka mycket svaga. 20 Mann-Whitney U test: p = 0,044, p = 0,000 respektive p = 0, För metodaspekter på att på detta sätt mäta livshändelser se dock sidan 23 i rapport nummer Mann-Whitney U test: p = 0,033, p = 0,013, p = 0,027, p = 0,003 respektive p = 0, Se sidan 14 i rapport nummer Mann-Whitney U test: p = 0, Se rapport nummer 2 sidan 16 och rapport nummer 6 sidan 14.

19 16 Psykologbedömningarna har signifikant samband med frågorna jag har tankar på att lämna yrket (r = - 0,17) och kravet på att bemästra rädsla (r = 0,180) 26. Testresultaten endast med en (1) fråga kravet att kunna sätta gränser, att inte vara för snäll (r = - 0,14) 27 och respondenternas ålder med två frågor samhörighetskänsla med kollegorna (r = - 0,15) och att du har lätt att samarbeta med kollegorna (r = - 0,15) 28. Liksom vid den första enkäten 29 har dessutom två index skapats. Index 1 (ett måendeindex ) utgörs av personernas totalsummor av svarsalternativen på de 11 frågorna i tabell 2 under rubriken det dagliga arbetet som polis innebär stora krav och förväntningar. Hur reagerar du på dessa? och index 2 (ett kravindex ) utgörs på samma sätt av totalsummorna på de 21 frågorna i tabell 3 under rubriken vi utgår från att du i ditt arbete får möta många av den polisiära verklighetens krav. Hur är det för dig att möta följande krav? Inget av indexen uppvisar dock något signifikant samband med vare sig psykologbedömningen, testresultaten eller polisernas ålder. Enkätbortfallet Kursomgångarna 98 A och B har nu följts upp vid två tillfällen och svarsfrekvensen har varit mycket tillfredsställande; 87,9% respektive 84,1%. 192 av det totala antalet av 248 poliser (77,4%) har deltagit i båda undersökningarna. I första enkäten medverkade 216 poliser. I andra enkäten tillkom 15 poliser som inte deltog i den första enkäten. Detta innebär att 231 av de 248 poliserna (93,1%) medverkat minst en gång. 26 Spearman s rho: p = 0,017 respektive p = 0, Spearman s rho: p = 0, Spearman s rho: p = 0,032 respektive p = 0, Se sidan 14 i rapport nummer 6.

20 17 DISKUSSION Hösten 1997 bedömdes 223 sökanden som RPS polisrekryteringssektion kallat till Pliktverket. Av dessa antogs 68 till kursomgång 98 A. Våren 1998 bedömdes 378 kallade och 185 antogs till kursomgång B. Sammanlagt började således 253 elever i de båda kursomgångarna. Vad vet vi nu, sex och ett halvt till sex år senare, om dessa 253 elever? Sammanfattningsvis vet vi bland annat att: - 5 (2,0%) av eleverna valde att själva avbryta sina studier på PHS. - övriga 248 elever avlade polisexamen - en (1) elev, till följd av skada/sjukdom efter trafikolycka, inte kunde fullfölja sin aspirantutbildning och att en (1) person har avlidit - två respektive ett (1) år efter aspirantutbildningen arbetade samtliga 216, av de 246 personerna som besvarade vår enkät, som poliser - resultaten från den första enkäten sammanfattades med: enkätsvaren talar starkt för att en övervägande majoritet av gruppen trivs i sitt arbete, på ett bra sätt synes ha klarat att möta den polisiära verklighetens många krav och förväntningar och även vill arbeta som poliser i framtiden och tror sig komma att trivas i yrket också framgent - fyra respektive tre år efter aspirantutbildningen innehade 206, av de 207 personerna som besvarade vår andra enkät, polistjänst. - av poliserna har 97,0% svarat att de sammanfattningsvis trivs mycket bra eller ganska bra med att arbeta som polis idag - 96,1% av poliserna har svarat att de i stor eller ganska stor utsträckning känner att de valt rätt yrke - 85,3% av poliserna också tror att de kommer att arbeta som poliser om 7 år Vad har då hänt om man jämför de båda enkättillfällena? Inte så särdeles stora förändringar när vi ser till hela gruppen enligt vår mening. För det första arbetar alla utom en (1) kvar i yrket. För det andra föreligger inte några signifikanta skillnader i svaren i 75% av frågorna om man ser till processgruppen, det vill säga de som svarat vid båda tillfällena. Även om de faktiska skillnaderna är små har dock poliserna, som vi sett, efter fyra respektive tre år angett att de i mindre utsträckning känner att de har lätt att samarbeta med kollegorna, oftare har tankar på att lämna yrket, oftare ångrar att de blev poliser, upplever kraven att orka lyssna på att lägga band på sin aggressivitet i konfliktsituationer, samt att ge av sin omvårdande sida som svårare att möta, än vad de angav vid första enkättillfället. Å andra sidan anger de nu att de mer sällan känner oro, ångest och mer sällan har dåligt självförtroende som en reaktion på arbetets krav och förväntningar, att de upplever kraven att ta fram och agera med naturlig pondus, att kunna sätta gränser, att inte vara för snäll samt kravet att våga stå på sig som lättare att möta, än vad de angav vid första enkättillfället. Om än statistiskt signifikanta så är dock de faktiska skillnaderna ovan som sagt små och mönstret i frågorna ovan ter sig heller inte svårtolkbart utifrån att poliserna nu varit med ett tag och både fått erfarenhet och inte längre kanske har nyexaminerade personers positivitet.