EFTER TRE, FYRA ÅR... En andra uppföljning av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "EFTER TRE, FYRA ÅR... En andra uppföljning av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna"

Transkript

1 RAPPORT NR 11 I PLIKTVERKETS RAPPORTSERIE 11 En andra uppföljning av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna Att vara polis! EFTER TRE, FYRA ÅR... Rapport nr 8 från Pliktverkets polisuppföljningsprojekt Elisabeth Lilie och Börje Rosmark

2 Vår referens InfoS, Martin Persson Pliktverket följer upp urvalet till polisutbildningarna Nu föreligger åttonde rapporten i uppföljningen av det urval till polisutbildningen som Pliktverket medverkar i på uppdrag av Rikspolisstyrelsen. Underlaget för en utveckling av verksamheten blir allt gedignare. Denna rapport redovisar de upplevelser och erfarenheter som gjorts bland dem som tillhörde de båda första studentomgångarna vid Polishögskolan efter omstarten av utbildningen där Pliktverkets medverkan vid urvalet till dessa omgångar skedde vid prövningar hösten 1997 och våren En första uppföljning av de båda kursomgångarna redovisades i Pliktverkets rapportserie, nummer 6. Av rapporten kan utläsas att nu, när poliserna varit ute i tjänst i tre eller fyra år, visar sig skillnader mellan män och kvinnor. Männen har svarat mer positivt i sin uppfattning av jobbet än vad kvinnorna gjort. En fundering från författarnas sida är att kvinnorna faktiskt har det "tuffare" i yrket. Det allt dominerande intrycket är dock, som i tidigare rapporter, att respondenterna trivs med sitt jobb som polis, att de tycker att de valt rätt yrke och att de är säkra på att vilja fortsätta som poliser. Johan Lothigius Chefspsykolog Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Karolinen, Karlstad Våxnäsgatan

3 PLIKTVERKET Informationsstaben Sändlista: Rikspolisstyrelsen (10 ex) Polisutbildningen vid Umeå universitet (10 ex) Polisutbildningen vid Växjö universitet (10 ex) Polishögskolan i Solna (10 ex) Försvarsdepartementet (1 ex) Justitiedepartementet (1 ex) Polisförbundet (1 ex) Regionkontor Norrland (20 ex) Regionkontor Stockholm (20 ex) Regionkontor Karlstad (20 ex) Regionkontor Göteborg (20 ex) Regionkontor Kristianstad (20 ex) Länspolismyndigheterna (1 ex vardera = 21 ex)

4 FÖRORD Denna den åttonde rapporten från polisuppföljningsprojektet, redovisar uppföljning nummer två av kursomgångarna 98 A och B. Den första uppföljningen, Att vara polis! den första tiden, redovisades i rapport nummer 6 i Pliktverkets rapportserie och läsaren rekommenderas att också ta del av den. Samtliga rapporter från projektet är i första hand avsedda för Pliktverkets personal, men finns att tillgå för andra intresserade på webbplatsen Vi författare har en trogen krets av hjälpare, tack igen till er alla! Men inte minst vill vi också tacka alla er poliser som en eller två gånger medverkat i våra enkätundersökningar. Stort tack! Täby i maj 2004 Elisabeth Lilie, leg. psykolog, Pliktverkets regionkontor Göteborg Börje Rosmark, leg. psykolog, Pliktverkets regionkontor Stockholm

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING...sidan 3 BAKGRUND...sidan 5 INLEDNING OCH SYFTE...sidan 6 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH METODER...sidan 6 BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSGRUPPEN...sidan 7 RESULTAT Enkätsvaren...sidan 9 Analyser...sidan 14 Enkätbortfallet...sidan 16 DISKUSSION...sidan 17 BILAGOR Tabell sidan 20 Följebrevet och enkäten...sidan 30

6 3 SAMMANFATTNING Föreliggande rapport från Pliktverkets polisuppföljningsprojekt redovisar den andra enkätuppföljningen av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna. Den första undersökningen genomfördes när poliserna hade tjänstgjort som poliser i två (98 A) respektive ett (98 B) år och finns redovisad i Pliktverkets rapportserie som återfinns på Projektets undersökningar har till syfte att ta fram ett underlag för en utveckling av Pliktverkets konsultativa urvalsverksamhet som pågått sedan 1997 på uppdrag av Rikspolisstyrelsen. Kursomgångarna 98 A och B hade vid kursstarterna i januari respektive augusti 1998, 68 respektive 185 elever, sammanlagt således 253 elever. 5 av dessa (2,0%) valde att avbryta studierna, medan de övriga 248 eleverna avlade polisexamen. Den första enkäten besvarades av 217 av de 248 poliserna (87,5%) och 216 av dem visade sig också arbeta som poliser vid enkättillfället. Resultaten från enkäten sammanfattades med: enkätsvaren talar starkt för att en övervägande majoritet av gruppen trivs i sitt arbete, på ett bra sätt synes ha klarat att möta den polisiära verklighetens många krav och förväntningar och även vill arbeta som poliser i framtiden och tror sig komma att trivas i yrket också framgent. Föreliggande uppföljning, den andra av de båda kursomgångarna, genomfördes när poliserna varit i tjänst fyra respektive tre år. Enkäten besvarades av 207 av de 248 poliserna (83,5%) och 206 av dem (68 kvinnor och 138 män) visade sig också inneha polistjänst vid enkättillfället. Sammanfattningsvis kan konstateras att det är en mycket positiv bild som framkommer i enkätsvaren såväl i den första som i den andra uppföljningen. Nedan ges tre exempel: Hur vill du sammanfattningsvis säga att du trivs med att arbeta som polis idag? 80 Efter 2 respektive 1 år i tjänst 80 Efter 4 respektive 3 år i tjänst PROCENT 20 0 ganska dåligt 26 ganska bra mycket bra PROCENT 20 0 mycket dåligt ganska bra ganska dåligt mycket bra

7 4 I vilken utsträckning känner du att du valt rätt yrke? 80 Efter 2 respektive 1 år i tjänst 80 Efter 4 respektive 3 år i tjänst PROCENT 20 0 ganska liten 22 ganska stor stor PROCENT ganska liten ganska stor stor Som det känns idag hur säker är du på att du vill fortsätta att arbeta som polis i framtiden? 60 Efter 2 respektive 1 år i tjänst 60 Efter 4 respektive 3 år i tjänst PROCENT mycket osäker ganska säker ganska osäker mycket säker PROCENT mycket osäker ganska säker ganska osäker mycket säker Undersökningarnas syfte har varit att belysa polisernas egenperspektiv vid dessa tillfällen i deras yrkeskarriär och är således inte undersökningar av polisernas arbetssituation/arbetsmiljö som sådan. Sett utifrån detta egenperspektiv så är vår värdering att den mycket positiva bilden från det första enkättillfället i allt väsentligt också gäller för det andra enkättillfället. Bilden är i stort densamma när vi ser till hela gruppen. Vi kan återigen dra slutsatsen: enkätsvaren talar starkt för att en övervägande majoritet av gruppen trivs i sitt arbete, på ett bra sätt synes klara att möta den polisiära verklighetens många krav och förväntningar och även vill arbeta som poliser i framtiden och tror sig komma att trivas i yrket också framgent. Men en större skillnad mellan männens och kvinnornas enkätsvar återfinns dock vid denna undersökning jämfört med den tidigare.

8 5 BAKGRUND I serien undersökningar från Pliktverkets polisuppföljningsprojekt redovisas här den andra enkätundersökningen av kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna (PHS). Den första uppföljningen skedde efter det att poliserna varit i tjänst två respektive ett år och redovisades i rapport nummer 6 i Pliktverkets rapportserie 1. Föreliggande rapport redovisar en motsvarande uppföljning av kursomgångarna efter fyra respektive tre år i yrket. Rapporten redovisar den sista enkätundersökningen av kursomgångar vid PHS som planerats inom ramen för Pliktverkets polisuppföljningsprojekt. Den är också den åttonde 2 rapporten av planerade 11 från projektet, som kommer att avslutas enligt planerna vid halvårsskiftet Läsaren rekommenderas särskilt att ta del av rapport nummer 6 före läsningen av föreliggande rapport. Projektet har som syfte att ta fram ett faktaunderlag som i sin tur kan användas i Pliktverkets utvecklingsarbete av den konsultativa urvalsverksamhet som Rikspolisstyrelsen (RPS) anlitat Pliktverket för sedan hösten Pliktverket har sedan dess medverkat med psykologisk och medicinsk bedömning av lämplighet för yrket av de sökande till grundutbildningen till polis som RPS polisrekryteringssektion valt att kalla till urvalsbedömning. Kursomgångarna 98 A och B är de två första kursomgångarna som Pliktverket medverkade vid urvalet till och i den första enkätuppföljningen 2002 medverkade 217 av kursomgångarnas 248 elever. 216 av de 217 personerna visade sig också arbeta som polis vid enkättillfället och undersökningens resultat sammanfattades med: att så hög andel både fullföljt utbildningen i sin helhet och därefter också arbetar som poliser är förstås glädjande liksom att enkätsvaren starkt talar för att en övervägande majoritet av gruppen trivs i sitt arbete, på ett bra sätt synes ha klarat att möta den polisiära verklighetens många krav och förväntningar och även vill arbeta som poliser i framtiden och tror sig komma att trivas i yrket också framgent 4. Uppföljningstiden var emellertid kort. Denna undersökning redovisar resultaten från ett något längre perspektiv, alltså efter fyra respektive tre år i yrket. 1 Att vara polis! Den första tiden. En uppföljning av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna. 2 De sju första rapporterna (med följande nummer i Pliktverkets rapportserie) 1 Att bli polis! De första två åren. En uppföljning av elevernas i kursomgång 00 A studietid vid Polishögskolan i Solna. 2 Att bli polis! Aspiranttiden. En uppföljning av aspirantutbildningen för eleverna från kursomgång 00 A vid Polishögskolan i Solna. 3 Att inte bli polis! En undersökning av orsaker till att elever väljer att lämna polisutbildningen. 4 Att hitta rätt polis! En beskrivning i siffror av Pliktverkets medverkan i urvalet av sökanden till polisutbildningen Att vara polis! Den första tiden. En uppföljning av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna. 8 Att bli polis! Det första året i yrket. En uppföljning av elevernas från kursomgång 00 A vid Polishögskolan i Solna första år som poliser. 10 Att hitta rätt polis! Andra delen. En kompletterande beskrivning i siffror av Pliktverkets medverkan i urvalet av sökanden till polisutbildningen återfinns på 3 I rapport nummer 1 ges en något utförligare beskrivning av projektet i sin helhet. 4 Rapport nummer 6 sidan 4.

9 6 INLEDNING OCH SYFTE I januari 2002 tillsändes kursdeltagarna från omgångarna 98 A och B vår första uppföljningsenkät som hade till syfte att belysa deltagarnas egenperspektiv från deras första tjänstgöringstid som poliser. Syftet med föreliggande andra uppföljningsundersökning är att på likartat sätt belysa deltagarnas egenperspektiv efter ytterligare ett par år i yrket och att också kunna se om bilden förändrats över denna tid. Egenperspektivet skildras genom att samla in uppgifter från deltagarna om deras egentillfredsställelse, upplevda hinder/svårigheter, upplevda framgångsfaktorer samt deltagarnas syn på framtiden. TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH METODER I rapport nummer 6 återgavs att från kursomgångarna 98 A och B hade sammanlagt 248 elever avlagt polisexamen. Vid det första enkättillfället hade dock en (1) av poliserna avlidit och en (1) av poliserna hade till följd av skada/sjukdom inte kunnat arbeta i yrket. Av de 246 poliserna visade sig nu två poliser ha sekretessbelagd adress varför vår andra enkät kunde tillsändas 244 poliser i januari Detta innebar att poliserna från 98 A erhöll enkäten ungefärligen fyra år efter avslutad aspirantutbildning och poliserna från 98 B ungefärligen tre år efter avslutad aspirantutbildning. Enkäten, se bilaga, är till sin konstruktion och innehåll likartad med den enkät som poliserna fick besvara vid första enkättillfället och liknar också de enkäter som eleverna från kursomgång 00 A fått besvara i slutet av sin studietid, i slutet av sin aspirantutbildning respektive efter ett (1) år i tjänst 5, detta för att möjliggöra jämförelser. Rapportstrukturen följer även den tidigare rapporter för att underlätta jämförelser. Enkäten innehåller således frågor om vad vederbörande arbetar med idag, frågor om vad poliserna tycker om polisjobbet i nuläget, hur de reagerar på polisarbetets alla krav och förväntningar och hur de upplever olika krav. Enkäten innehåller också frågor om olika livshändelser som kan ha inträffat och slutligen några frågor om polisernas syn på framtiden. Enkäten innehåller också frågor till dem som eventuellt inte arbetar som polis idag om skälet till att så är fallet. Från urvalstillfället vid Pliktverket framtogs uppgift om lämplighetsbedömningen gjord av psykolog 6 och resultat på prov avseende intellektuell förmåga 7. För de statistiska analyserna har följande metoder använts: Mann-Whitney U test och Wilcoxon matched-pairs signed-ranks test för analyser av gruppskillnader i variabler med data på ordinalskalenivå, chi 2 för analyser av skillnader i proportioner samt Spearmans rangkorrelationskoefficient för analyser av samband. Traditionell nivå (0,05) för statistisk signifikans har använts. 5 Se rapporterna nummer 1, 2 respektive 8. 6 Psykologens bedömning av lämplighet för yrket sammanfattas i ett siffervärde på en niogradig skala med skalstegen: 1-3 = ej lämplig, 4 = knappast tillräckligt lämplig, 5-6 = lämplig, 7-9 = mycket synnerligen lämplig. 7 Sökandes resultat anges i en niogradig skala: stanineskala (medelvärde 5, standardavvikelse 2).

10 7 BESKRIVNING AV UNDERSÖKNINGSGRUPPEN Enkäten besvarades av 207 av de 244 poliserna, vilket innebär en svarsfrekvens på 84,8%, 84,1% om man räknar med de två poliserna med sekretessbelagd adress. Av de 207 respondenterna innehade 206 polistjänst vid enkättillfället, denna grupp benämns fortsättningsvis här i texten enkätgruppen. En (1) person arbetade således inte längre som polis utan har övergått till annat arbete. Enkätgruppen består av 68 (33,0%) kvinnor och 138 (67,0%) män. Gruppens medelålder har nu kommit att bli 30,1 år och åldern varierar från 27 till 39 år. 58 poliser (28,2%) hade tillhört kursomgång 98 A och 148 poliser (71,8%) hade tillhört kursomgång 98 B. I enkätgruppen ingår ett nytillskott på 15 poliser, det vill säga personer som inte deltog i den första uppföljningen. Vad gäller en beskrivning av gruppen vad avser olika bakgrundsfrågor så hänvisar vi till beskrivningen från första enkättillfället 8. Av de 206 poliserna som nu besvarade enkät nummer två hade alltså 191 (92,7%) också besvarat enkät nummer ett. Denna grupp på 191 poliser benämns i den fortsatta texten processgruppen. Enkätgruppens poliser fick i enkäten besvara frågan vilken slags polistjänst har du idag? Svaren fördelade sig på följande sätt: - utryckningspolis: 107 poliser (51,9%), 32 kvinnor och 75 män - närpolis och utryckningspolis: 20 poliser (9,7%), 10 kvinnor och 10 män - närpolis: 2 poliser (1,0%), båda män - annan tjänst (på hel- eller deltid): 77 poliser (37,4%), 26 kvinnor och 51 män: narkotikapolis/narkotikaspanare 15 poliser, piketpolis 12, utredare 10, operatör länskommunikationscentral 9, spanare 8, insatspolis 3, lärare på polisutbildning 3, livvakt 2, hundförare 2, nationella insatsstyrkan 2, trafikpolis 2, provanställd tekniska roteln 1, spanare SÄK 1, rekrytering 1, utbildning till helikopterpilot 1, tunnelbanepolis 1, våldsroteln 1, utbildning 1, frivillig kommendering i civiltjänst 1. Två poliser har inte specificerat vilket slags annan tjänst de har idag. Poliserna har därefter fått ange var de har sin tjänst. Svaren fördelade sig på följande sätt på de tre svarsalternativen: - i någon av de tre storstäderna: 113 poliser (54,9%) - i stad: 86 poliser (41,7%) - på mindre ort: 7 poliser (3,4%) 8 Sidorna 7 och 8 i rapport nummer 6.

11 Vi har därefter frågat poliserna om de är i tjänst för närvarande? Här fördelade sig svaren på följande sätt: - ja: 179 poliser (86,9%) - nej, är föräldraledig (på hel- eller deltid): 20 poliser (9,7%) - nej, är sjukskriven (på hel- eller deltid): 5 poliser (2,4%): anledningar: tumöroperationer, ryggbesvär samt magbesvär, arbetsskada trafikolycka, utbränd respektive arbetsrelaterad krisreaktion - nej, är inte i tjänst av annan anledning: 2 poliser (1,0%): anledningar: utlandstjänst försvarsmakten respektive tjänstledig för att genomgå notariemeritering 8

12 9 RESULTAT Enkätsvaren Poliserna har fått svara på sju frågor med rubriken vi vill nu fråga dig om hur du har det på ditt nuvarande arbete och vad du tycker om polisjobbet i nuläget (för dig som inte är i tjänst för närvarande svara utifrån hur det var för dig när du senast var på ditt arbete). I vilken utsträckning känner du? Resultaten redovisas i tabell 1 (alla tabeller återfinns som bilagor). Som vi bland annat kan se där är andelen respondenter som valt något av de två svarsalternativen i negativ riktning (det vill säga liten eller ganska liten utsträckning) liten på samtliga frågor, den varierar mellan 6,8% (att arbetet är roligt och stimulerande?) till 1,5% (att du har lätt att samarbeta med kollegorna? och dig trygg i rollen som polis?). Störst andel av respondenterna som valt svarsalternativet i mest positiv riktning (det vill säga stor utsträckning) återfinns på frågan att du valt rätt yrke, som vi ser har 68,4% angett att de i stor utsträckning känner så. På en av de sju frågorna skiljer sig som grupp, statistiskt signifikant från som grupp. Männen har svarat i mer positiv riktning på frågan känner dig trygg i rollen som polis? än vad kvinnorna gjort 9. Enkätens nästa frågeområde handlar om att det dagliga arbetet som polis innebär stora krav och förväntningar och vi frågade poliserna hur de reagerar på dessa? Svaren kan vi utläsa ur tabell 2. Den reaktion som oftast förekommer i gruppen är som vi ser jag känner mig stressad. De två reaktioner som å andra sidan förekommer mest sällan i gruppen är jag känner olust inför att bära tjänstevapnet (endast 1,5% har uppgett att de någon gång kan reagera så) och jag ångrar att jag blev polis (86,9% har angett att de aldrig reagerar så, i alla fall inte som en reaktion på yrkets krav och förväntningar på dem). Med undantag för frågan jag känner mig stressad så ligger gruppens medelvärden över 4, det vill säga, det ligger över det näst mest positiva svarsalternativet ( någon gång ), på samtliga övriga tio frågor. Vi ser också att andelen poliser som angett att de mycket ofta eller ofta reagerar med någon av de uppräknade reaktionerna är liten, som störst 5,3% vad gäller jag har svårt att sova, undantaget jag känner mig stressad, vilket alltså 11,2% har angett att de mycket ofta eller ofta gör. På detta frågeområde återfinns fler signifikanta skillnader mellan kvinnornas svar och männens. På sju av de 11 frågorna; jag känner mig stressad, jag har psykosomatiska besvär, jag känner oro, ångest, jag känner mig deprimerad, jag har dåligt självförtroende, jag känner olust inför att gå till jobbet samt jag känner olust inför att bära tjänstevapnet, så har som grupp, angett att de mer sällan reagerar med dessa reaktioner än vad kvinnorna som grupp angett Mann-Whitney U test: p = 0, Mann-Whitney U test: p = 0,000, p = 0,040, p = 0,000, p = 0,021, p = 0,000, p = 0,015 respektive p = 0,013.

13 10 Liksom i våra övriga enkäter har vi också i denna enkät fyra frågor som rör polisernas kroppsliga hälsa. Vi har här frågat dem har du idag något av följande medicinska problem som försvårar ditt arbete? Det första avser problem med någon gammal fysisk skada/sjukdom (som fanns innan du började på PHS)? Nio poliser (4,4%), tre kvinnor och sex män, har angett detta. De problem som angivits är nacken, magbesvär, smärre ryggont, stel i muskulatur någon gång per år, benhinnorna samt knäna, ryggbesvär, knäskada menisken, ryggont, stukad fot upprepade gånger samt känsligt knä, dock sällan. Det andra avser problem med någon allergi eller annan överkänslighet (som fanns innan du började på PHS)? Detta har tio poliser (4,9%), tre kvinnor och sju män, angett och det har gällt pollen, laktosintolerans, pollen på sommaren, pollen/djur, katt, hundallergi, dock mycket sällan som det försvårar arbetet, kan vara då vi kör upphittade hundar möjligen, pälsdjur, gräspollen, hösnuva samt pollenallergi. Det tredje avser någon kroppslig sjukdom eller skada förvärvad i tjänsten? Det är 22 poliser (10,7%), sex kvinnor och 16 män, som angett att de drabbats och de har angett diskbråck, magbesvär samt ryggen, muskelbristning baksida lår, ryggbesvär, axel, allergi (mögel i polishus), trafikolycka, instabila fotleder, krisreaktion, axel, rygg, tinnitus, magsår m.m., whiplashskada, fotledsstukning, stukad fot och tumme, ibland problem med en ryggkota som har tryckts, i samband med ett gripande, migrän/tinnitus, förskjutning i nyckelbensleden vid halsen, två brutna fotleder, nackskada från trafikolycka i tjänsten, ledbandet tummen skadat vid innebandy samt lätt tinnitus. Det fjärde problemet avser någon sjukdom eller skada förvärvad i livet i övrigt? 14 poliser (6,8%), sex kvinnor och åtta män, har angett att de drabbats och de har angett diskbråck, axelskada sedan PHS, knä och höfter, magbesvär samt ryggen, magbesvär, diskbråck p.g.a. överträning löpning, psoriasis artrit (ledbesvär), knäskada, korsbandsskada opererat, knäskada, tumör i knä, uttänjda senor i lillfinger, brutet finger samt dubbla ryggskott Vi har också frågat poliserna om de under det senaste halvåret drabbats av någon av fyra livshändelser som försvårat deras arbete? 4 poliser (1,9%) har angett nära anhörigs bortgång, 17 poliser (8,3%) har angett personliga problem i familjen, 14 poliser (6,8%) har angett sjukdom hos familjemedlem och 6 poliser (2,9%) har angett separation/skilsmässa. Det är totalt 31 poliser (15,0%), tio kvinnor och 21 män) som angett att de under det senaste halvåret drabbats av en eller flera av dessa livshändelser med psykologisk innebörd. Proportionen drabbade skiljer sig inte signifikant mellan könen 11. Nästföljande frågeområde i enkäten har följande rubrik; vi utgår från att du i ditt arbete får möta många av den polisiära verklighetens krav. Vi frågade sedan hur är det för dig att möta följande krav? Som vi ser i tabell 3 fick poliserna ta ställning till hur svårt/lätt de upplevde 21 olika krav. Ett sätt att sammanfatta resultaten kan vara att studera medelvärdena på den fyragradiga skalan. Rangordnar man kraven utifrån dessa så finner man att gruppen angett kravet att klara sömnen när du har skifttjänst (2,81) som det svåraste av de 21 kraven, därefter följer kraven att se människan bakom brottet (2,87), att orka lyssna på alla (2,90), att arbeta skifttjänst (2,98), att kunna sätta 11 Chi 2 : p = 0,923.

14 11 gränser, att inte vara för snäll (3,10) och att vara tillräckligt självkritisk (3,14) som de fem svåraste kraven att möta. Rangordnar man kraven utifrån vilka krav som gruppen angett som lättast att möta så är kravet på fysik/kondition det krav som gruppen angett som det lättaste att möta (3,59), sedan följer de fem kraven kravet på rättskänsla såväl i arbetet som civilt (3,57), att lita på dina arbetskamrater (3,54), att oftast ha människors ögon på sig (3,47), att lägga band på din aggressivitet i konfliktsituationer, i provocerande situationer (3,35) och att ge av din omvårdande sida (3,33). Studerar vi vidare i tabell 3 så ser vi att det bara är på fyra av de 21 kraven som några av poliserna valt svarsalternativet mycket svårt och av dessa är det att klara sömnen när du har skifttjänst som angetts av fler än några enstaka poliser. Ser vi sedan till svarsalternativet ganska svårt så finner vi att antalet krav, som fler än tio procent av gruppen angett som ganska svåra att möta uppgår till fyra, nämligen att se människan bakom brottet (30,2%), att klara sömnen när du har skifttjänst (26,6%), att arbeta i skifttjänst (22,2%) samt att orka lyssna på alla (21,5%). Övriga 17 krav har alltså över 90% av poliserna angett som ganska lätta eller lätta att möta. I detta frågeområde återfinns signifikanta skillnader mellan männen och kvinnorna vad gäller 10 av de 21 kraven. Männen, som grupp, har nämligen angett kraven på fysik/kondition, att oftast ha människors ögon på sig, att bemästra rädsla, att bemästra impulsivitet (att tänka efter före), att leva som ett föredöme, att hantera stressituationer, att ta fram och agera med naturlig pondus, aggressivitet i konfliktsituationer och att stå på dig som lättare att möta än vad kvinnorna som grupp angett 12. Kvinnorna, som grupp, har i sin tur angett kraven att ge av din omvårdande sida och att kunna leva dig in i olika människors problem som lättare att möta än vad som grupp, angett 13. Vi ber nu läsaren bläddra fram tabell 4 på sidan 27. Där återges respondenternas svar på nästa enkätfråga, nämligen frågan hur ofta händer det att du i tjänsten möter händelser/situationer som berör dig mycket psykiskt starkt? Vi ser att ungefär hälften av poliserna valt svarsalternativet ibland och av hela gruppen så är det knappt tio procent som angett att de mycket ofta eller ofta möter denna typ av händelse/situation. Männen, som grupp, har signifikant angett att de mer sällan möter dessa händelser/situationer än vad kvinnorna har angett 14. Som vi bland annat ser är andelen av kvinnorna som angett mycket ofta eller ofta 19,1%, av männen endast 4,4%. I våra tidigare enkäter har vi ställt en fråga till dem som idag har en livskamrat (partner, sambo, maka/make), nämligen; i vilken utsträckning känner du stöd för ditt yrkesval från din livskamrat? Det gör vi också i denna enkät och svaren redovisas i tabell 5. Av de 183 poliser som svarade på frågan har 96,7% angett att de i ganska stor eller stor utsträckning känner stöd från sin livskamrat. Ingen signifikant skillnad mellan männens och kvinnornas svar på denna fråga. Våra trogna läsare känner säkerligen också igen nästa enkätfråga från tidigare enkäter och rapporter; hur vill du sammanfattningsvis säga att du trivs med att arbeta som polis idag? 12 Mann-Whitney U test: p = 0,001, p = 0,002, p = 0,000, p = 0,007, p = 0,040, p = 0,000, p = 0,001 respektive p = 0, Mann-Whitney U test: p = 0,003 respektive p = 0, Mann-Whitney U test: p = 0,000.

15 12 Se tabell 6. Endast sex av de 204 svarande (3,0%) har angett att de trivs dåligt. 55,2% av kvinnorna har angett att de trivs mycket bra, 74,5% av männen. Signifikant skillnad mellan könen föreligger på denna fråga, männen har svarat i mer positiv riktning jämfört med kvinnorna 15. Även nästa enkätfråga torde vara välbekant för våra trogna läsare men egenskapsfrågan är här formulerad på följande sätt; vi vill nu be dig att ur listan nertill ringa in de 5 egenskaper/färdigheter som du helst skulle vilja att en nyutbildad kollega har. Frågan har getts lite olika vinklingar i våra olika undersökningar och en fördjupad redovisning av dessa planeras separat. Här återger vi därför bara gruppens svar från den aktuella enkäten (n = 206). De fem egenskaper/färdigheter som flest poliser valt är: 1. är trygg i mig själv (angavs av 104 poliser, 50,5%), 2. har omdömesförmåga (93 poliser, 45,1%), 3. är ödmjuk (75 poliser, 36,4%), 4. kan tempoväxla (70 poliser, 34,0%) och 5. har självinsikt och självdistans (62 poliser, 30,0%). Därefter följer i fallande ordning: 6. har humor, 55 poliser, 26,7% 7. kan hantera konflikter, 48 poliser, 23,3% 8. är empatisk, 47 poliser, 22,8% 9. har initiativkraft, har god fysik/kondition/styrka, 43 poliser vardera, 20,9% 11. har båda fötterna på jorden, är stresstålig, 38 poliser, 18,4% 13. är flexibel, 37 poliser, 18,0% 14. är stabil, 36 poliser, 17,5% 15. är socialt smidig, 35 poliser, 17,0% 16. har hög moral, 29 poliser, 14,0% 17. har människointresse, 24 poliser, 11,7% 18. är ansvarskännande, 23 poliser, 11,2% 19. är samarbetsvillig, 22 poliser, 10,7% 20. tycker om människor, 16 poliser, 7,8% 21. är inriktad på laganda, 13 poliser, 6,3% 22. är anpassningsbar, 10 poliser, 4,9% 23. kan sätta gränser, 9 poliser, 4,4% 24. är utåtriktad, 8 poliser, 3,9% 25. har intresse för lagar och förordningar, har personlig integritet, 7 poliser, 3,4% 27. har simultankapacitet, har fantasi, är praktiskt lagd, 5 poliser, 2,4% 30. är tålmodig, är kreativ, är vanlig, är tolerant, 4 poliser, 1,9% 34. är robust, 2 poliser 1,0% 35. är envis, kan organisera, 1 polis, 0,5% 37. tål konkurrens, har lätt för teori har inte angetts av någon polis 15 Mann-Whitney U test: p = 0,006.

16 13 Dessutom har poliserna själva lagt till: har civilkurage, stor personlig mognad, verklighetsförankring, god arbetsvilja samt minst 25 år, en (1) polis vardera. Liksom i enkäten vid uppföljningstillfället 2002 så avslutas också föreliggande enkät med tre frågor om polisernas syn på framtiden. Den första frågan; som det känns idag hur säker är du på att du vill fortsätta att arbeta som polis i framtiden? redovisas i tabell 7. 10,8% (22 poliser) känner sig i någon grad osäkra på detta medan 36,6% (75 poliser) känner sig ganska säkra och 52,7% (108 poliser) mycket säkra på att de vill detta. Ingen signifikant skillnad mellan könen föreligger på denna fråga. Den andra frågan, som redovisas i tabell 8, lyder; som det känns idag hur tror du att du fortsättningsvis kommer att trivas i polisyrket? 7 poliser (3,4%) tror att de kommer att trivas ganska dåligt, medan 73 poliser (36,0%) tror att de kommer att trivas ganska bra och 123 poliser (60,6%) att de kommer att trivas mycket bra. Inte heller på denna framtidsfråga skiljer sig männen från kvinnorna signifikant åt. Till sist frågade vi poliserna; som det känns idag tror du att du kommer att arbeta inom polisen om 7 år? 85,3% (174 poliser) svarade ja, 13,2% (8 kvinnor och 19 män) svarade att det var tveksamt och 1,5% (2 kvinnor och 1 man) svarade nej. Andelen av kvinnorna som svarade ja är 83,8% och andelen av männen är 85,4%.

17 14 Analyser Det har alltså förflutit ganska precis två år mellan det första enkättillfället och det aktuella och för de 191 poliserna i processgruppen, det vill säga de som besvarat bägge enkäterna, så kan det var intressant att jämföra svaren mellan tillfällena. För samtliga 44 frågor som redovisas i tabellerna 1-8 fanns motsvarade fråga i den första enkäten, låt vara med något olika formulering vad gäller tidsaspekten för en del av frågorna. Jämför vi deltagarnas svar vid de båda tillfällena med varandra finner vi signifikanta skillnader i 11 av de 44 frågorna, det vill säga i 25% av fallen. I sex av frågorna har respondenterna svarat i, värderingsmässigt, mer negativ riktning vid det andra enkättillfället jämfört med det första, nämligen (medelvärdet på svarsalternativskalan anges inom parentes, med första enkättillfället angivet först); - att du har lätt att samarbeta med kollegorna (3,73 respektive 3,63) - jag har tankar på att lämna yrket (4,65 respektive 4,49) - jag ångrar att jag blev polis (4,93 respektive 4,83) - kravet att orka lyssna på alla (3,01 respektive 2,89) - kravet att lägga band på din aggressivitet i konfliktsituationer (3,45 respektive 3,36) - kravet att ge av din omvårdande sida (3,42 respektive 3,33) 16 I de andra fem frågorna har respondenterna alltså svarat i mer positiv riktning vid det andra enkättillfället, nämligen (medelvärdena anges fortfarande med medelvärdet från första enkättillfället först); - jag känner oro, ångest (4,37 respektive 4,48) - jag har dåligt självförtroende (4,24 respektive 4,39) - kravet att ta fram och agera med naturlig pondus (3,07 respektive 3,27) - kravet att kunna sätta gränser, att inte vara för snäll (2,94 respektive 3,10) - kravet att våga stå på dig (3,05 respektive 3,21) 17 Som vi vet skiljer det ett (1) år i tjänstgöringstid mellan poliserna från 98 A och poliserna från 98 B. Vid första enkättillfället skilde sig kursomgångarna signifikant åt i 28% av frågorna och i samtliga fall hade respondenterna från 98 B svarat i mer positiv riktning än vad respondenterna från 98 A hade gjort 18. Motsvarande analys vid det aktuella enkättillfället ger att signifikanta skillnader nu föreligger i 18,1% av enkätens frågor i tabellerna 1-8 (åtta frågor) och även här har respondenterna från 98 B svarat i mer positiv riktning på samtliga frågor än respondenterna från 98 A. Fem av skillnaderna återkommer från enkättillfället 1, nämligen (kursomgångarnas medelvärden inom parentes med 98 B-omgångens medelvärde först); - samhörighetskänsla med kollegorna (3,58 respektive 3,34) - att du valt rätt yrke (3,70 respektive 3,52) - jag känner mig stressad (3,53 respektive 3,19) - hur säker är du på att du vill fortsätta att arbeta som polis i framtiden (3,48 respektive 3,21) - hur tror du att du fortsättningsvis kommer att trivas i polisyrket (3,63 respektive 3,43) Wilcoxon: p = 0,012, p = 0,002, p = 0,008, p = 0,021, p = 0,050 respektive 0, Wilcoxon: p = 0,020, p = 0,005, p = 0,000, p = 0,004 respektive p = 0, Rapport nummer 6 sidan Mann-Whitney U test: p = 0,025, p = 0,028, p = 0,000, p = 0,015 respektive p = 0,022.

18 15 De övriga tre frågorna återfanns dock inte bland dem som skilde kursomgångarna åt vid det första enkättillfället, nämligen; - jag har psykosomatiska besvär (4,41 respektive 4,19) - jag har tankar på att lämna yrket (4,63 respektive 4,19) - kravet att lita på dina arbetskamrater (3,59 respektive 3,40) 20 I våra enkäter har respondenterna fått svara ja eller nej på om fyra olika livshändelser med psykologisk innebörd drabbat dem och försvårat deras arbete och i den aktuella enkäten var den tidsperiod som avsågs det senaste halvåret 21. Gruppen på 31 poliser som angett att de under det senaste halvåret drabbats av en eller flera av dessa livhändelser har på fem av enkätens 44 frågor (11,4% av enkätfrågorna) svarat signifikant skilt från de övriga respondenterna och då i en mer negativ riktning, nämligen på frågorna; - jag har psykosomatiska besvär - kravet på rättskänsla såväl i arbetet som civilt - kravet att kunna sätta gränser, att inte var för snäll - kravet att arbeta i skifttjänst - kravet att klara sömnen när du har skifttjänst 22 Med negativ riktning menas förstås att gruppen angett att de oftare har psykosomatiska besvär, upplever kravet på rättskänsla som svårare och så vidare, än vad gruppen som inte drabbats av någon livshändelse angett. Från första enkäten har vi uppgift från 190 av respondenterna i enkät två om de svarade ja eller nej på frågan hade du någon erfarenhet av att ha mött/drabbats av svåra situationer i ditt liv innan du började på PHS, i privatlivet eller i yrkesliv? 142 hade svarat ja och 48 nej. Analyserar vi om det finns några signifikanta skillnader vad gäller enkätens 44 frågor mellan dessa båda grupper så finner vi, liksom vid första enkäten 23, endast skillnad på en (1) fråga. Denna gång på frågan kravet att se människan bakom brottet som gruppen med erfarenhet av svåra situationer angett som lättare att möta än gruppen utan sådana erfarenheter 24. Slutsatsen blir därför att våra resultat inte talar för att gruppen som mött/drabbats skulle ha någon fördel av dessa erfarenheter i sitt arbete som polis, inte någon nackdel heller å andra sidan. Vi vill dock som tidigare 25, peka på att vårt studium av detta komplexa psykologiska område är förenklat. Liksom vid de tidigare enkätundersökningarna redovisar vi här också de signifikanta samband som framkommit mellan psykologbedömningarna, resultaten på testen avseende intellektuell förmåga respektive respondenternas ålder och svaren på enkätens 44 frågor. Sambanden visar sig vara mycket få och till sin styrka mycket svaga. 20 Mann-Whitney U test: p = 0,044, p = 0,000 respektive p = 0, För metodaspekter på att på detta sätt mäta livshändelser se dock sidan 23 i rapport nummer Mann-Whitney U test: p = 0,033, p = 0,013, p = 0,027, p = 0,003 respektive p = 0, Se sidan 14 i rapport nummer Mann-Whitney U test: p = 0, Se rapport nummer 2 sidan 16 och rapport nummer 6 sidan 14.

19 16 Psykologbedömningarna har signifikant samband med frågorna jag har tankar på att lämna yrket (r = - 0,17) och kravet på att bemästra rädsla (r = 0,180) 26. Testresultaten endast med en (1) fråga kravet att kunna sätta gränser, att inte vara för snäll (r = - 0,14) 27 och respondenternas ålder med två frågor samhörighetskänsla med kollegorna (r = - 0,15) och att du har lätt att samarbeta med kollegorna (r = - 0,15) 28. Liksom vid den första enkäten 29 har dessutom två index skapats. Index 1 (ett måendeindex ) utgörs av personernas totalsummor av svarsalternativen på de 11 frågorna i tabell 2 under rubriken det dagliga arbetet som polis innebär stora krav och förväntningar. Hur reagerar du på dessa? och index 2 (ett kravindex ) utgörs på samma sätt av totalsummorna på de 21 frågorna i tabell 3 under rubriken vi utgår från att du i ditt arbete får möta många av den polisiära verklighetens krav. Hur är det för dig att möta följande krav? Inget av indexen uppvisar dock något signifikant samband med vare sig psykologbedömningen, testresultaten eller polisernas ålder. Enkätbortfallet Kursomgångarna 98 A och B har nu följts upp vid två tillfällen och svarsfrekvensen har varit mycket tillfredsställande; 87,9% respektive 84,1%. 192 av det totala antalet av 248 poliser (77,4%) har deltagit i båda undersökningarna. I första enkäten medverkade 216 poliser. I andra enkäten tillkom 15 poliser som inte deltog i den första enkäten. Detta innebär att 231 av de 248 poliserna (93,1%) medverkat minst en gång. 26 Spearman s rho: p = 0,017 respektive p = 0, Spearman s rho: p = 0, Spearman s rho: p = 0,032 respektive p = 0, Se sidan 14 i rapport nummer 6.

20 17 DISKUSSION Hösten 1997 bedömdes 223 sökanden som RPS polisrekryteringssektion kallat till Pliktverket. Av dessa antogs 68 till kursomgång 98 A. Våren 1998 bedömdes 378 kallade och 185 antogs till kursomgång B. Sammanlagt började således 253 elever i de båda kursomgångarna. Vad vet vi nu, sex och ett halvt till sex år senare, om dessa 253 elever? Sammanfattningsvis vet vi bland annat att: - 5 (2,0%) av eleverna valde att själva avbryta sina studier på PHS. - övriga 248 elever avlade polisexamen - en (1) elev, till följd av skada/sjukdom efter trafikolycka, inte kunde fullfölja sin aspirantutbildning och att en (1) person har avlidit - två respektive ett (1) år efter aspirantutbildningen arbetade samtliga 216, av de 246 personerna som besvarade vår enkät, som poliser - resultaten från den första enkäten sammanfattades med: enkätsvaren talar starkt för att en övervägande majoritet av gruppen trivs i sitt arbete, på ett bra sätt synes ha klarat att möta den polisiära verklighetens många krav och förväntningar och även vill arbeta som poliser i framtiden och tror sig komma att trivas i yrket också framgent - fyra respektive tre år efter aspirantutbildningen innehade 206, av de 207 personerna som besvarade vår andra enkät, polistjänst. - av poliserna har 97,0% svarat att de sammanfattningsvis trivs mycket bra eller ganska bra med att arbeta som polis idag - 96,1% av poliserna har svarat att de i stor eller ganska stor utsträckning känner att de valt rätt yrke - 85,3% av poliserna också tror att de kommer att arbeta som poliser om 7 år Vad har då hänt om man jämför de båda enkättillfällena? Inte så särdeles stora förändringar när vi ser till hela gruppen enligt vår mening. För det första arbetar alla utom en (1) kvar i yrket. För det andra föreligger inte några signifikanta skillnader i svaren i 75% av frågorna om man ser till processgruppen, det vill säga de som svarat vid båda tillfällena. Även om de faktiska skillnaderna är små har dock poliserna, som vi sett, efter fyra respektive tre år angett att de i mindre utsträckning känner att de har lätt att samarbeta med kollegorna, oftare har tankar på att lämna yrket, oftare ångrar att de blev poliser, upplever kraven att orka lyssna på att lägga band på sin aggressivitet i konfliktsituationer, samt att ge av sin omvårdande sida som svårare att möta, än vad de angav vid första enkättillfället. Å andra sidan anger de nu att de mer sällan känner oro, ångest och mer sällan har dåligt självförtroende som en reaktion på arbetets krav och förväntningar, att de upplever kraven att ta fram och agera med naturlig pondus, att kunna sätta gränser, att inte vara för snäll samt kravet att våga stå på sig som lättare att möta, än vad de angav vid första enkättillfället. Om än statistiskt signifikanta så är dock de faktiska skillnaderna ovan som sagt små och mönstret i frågorna ovan ter sig heller inte svårtolkbart utifrån att poliserna nu varit med ett tag och både fått erfarenhet och inte längre kanske har nyexaminerade personers positivitet.

DEN FÖRSTA TIDEN. En uppföljning av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna

DEN FÖRSTA TIDEN. En uppföljning av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna RAPPORT NR 6 I PLIKTVERKETS RAPPORTSERIE 6 En uppföljning av poliserna från kursomgångarna 98 A och B vid Polishögskolan i Solna Att vara polis! DEN FÖRSTA TIDEN Rapport nr 5 från Pliktverkets polisuppföljningsprojekt

Läs mer

RAPPORT NR 2 FRÅN PLIKTVERKETS POLISUPPFÖLJNINGSPROJEKT. Att bli polis ASPIRANTTIDEN

RAPPORT NR 2 FRÅN PLIKTVERKETS POLISUPPFÖLJNINGSPROJEKT. Att bli polis ASPIRANTTIDEN RAPPORT NR 2 FRÅN PLIKTVERKETS POLISUPPFÖLJNINGSPROJEKT Att bli polis ASPIRANTTIDEN En uppföljning av aspirantutbildningen för eleverna från kursomgång 00A vid Polishögskolan i Solna Elisabeth Lilie och

Läs mer

Utvärdering av urval för kriminalvården 2

Utvärdering av urval för kriminalvården 2 RAPPORT NR 17 I PLIKTVERKETS RAPPORTSERIE 17 Utvärdering av urval för kriminalvården 2 EN UPPFÖLJNING AV URVALSKRITERIERS KVALITETSSÄKRING Benny Norrbin FÖRORD Denna undersökning har genomförts inom ramen

Läs mer

Utvärdering av urval för kriminalvården

Utvärdering av urval för kriminalvården RAPPORT NR 5 I PLIKTVERKETS RAPPORTSERIE 5En kvalitetssäkring av urvalskriterier Utvärdering av urval för kriminalvården Maria Lindgren och Per-Nicklas Olofsson Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011

Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2002/2003 och 2010/2011 Svenska befolkningens inställning till sin pensionsålder 2/3 och /11 Mikael Stattin Working paper 2/13 Department of Sociology 91 87 Umeå, Sweden Telephone: 9-786 5 www.umu.se Svenska befolkningens inställning

Läs mer

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se

Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Sociala nämndernas förvaltning 2015-02-11 Dnr: 2015/161-IFN-012 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Gunilla Westberg Individ- och familjenämnden

Läs mer

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015

Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Tranås kommun Medarbetarundersökning 2015 Genomförd av CMA Research AB April 2015 Innehållsförteckning Fakta om undersökningen, syfte och metod 2 Fakta om undersökningen, svarsfrekvens 3 Stöd för tolkning

Läs mer

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge

ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 2011. Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge ABF Huddinges kvalitetsmätning av studiecirklar 211 Inger Sahlin ABF Huddinge Kommunalvägen 26 141 61 Huddinge Huddinge, september 211 1 SAMMANFATTNING Redovisningen av ABF Huddinges kvalitetsmätning av

Läs mer

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014

Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Resultat från brukarundersökning inom funktionshinder, Mölndals stad, 2014 Kvalitet- och beställarenheten Helena Bertilsson, verksamhetsutvecklare 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Om undersökningen...

Läs mer

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20

Enkät - Återvinningscentraler 2006 2006-11-20 RAPPORT ÅTERVINNINGSCENTRALER I UMEÅ OCH LYCKSELE 2006 EN UNDERSÖKNING UTFÖRD I SYFTE ATT - FÖLJA TRENDER - ANPASSA SERVICENIVÅN - FÖRBÄTTRA INFORMATIONEN 2006-11-20 Enkät - Återvinningscentraler 2006

Läs mer

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige

Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Allmänt välbefinnande och självskattad psykisk hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar i Sverige Sammanfattning I undersökningen Skolbarns hälsovanor anger de flesta skolbarn ett högt välbefinnande, både bland

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Utbildningsplan för Polisprogrammet

Utbildningsplan för Polisprogrammet Utbildningsplan för Polisprogrammet Polishögskolan 2014-06-18 UTBILDNINGSPLAN 2 (6) Polisutbildningsförordningen (1999:740) anger ramarna för Polisprogrammet. Med stöd av 2 polisutbildningsförordningen

Läs mer

Verksamhetsutövare tycker till om livsmedelskontrollen

Verksamhetsutövare tycker till om livsmedelskontrollen Verksamhetsutövare tycker till om livsmedelskontrollen Arvidsjaur - maj 2015 Miljö- och byggenheten Åsa Andersson Inledning Miljö- och byggenheten har genomfört en enkätundersökning bland verksamhetsutövarna

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund

Vård- och omsorgsförvaltningen. Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Vård- och omsorgsförvaltningen Brukarnas upplevelser av sin personliga assistans i Lund Kvalitetsmätning 2010 2 Inledning 3 Syfte 3 Målgrupp 3 Arbetsprocess 3 Enkätens uppbyggnad 3 Svarsfrekvens och bortfall

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013

Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013 Medarbetarundersökning Landstinget Västmanland 2013 Genomförd under perioden 10 september 1 oktober 2013 2013-11-21 NMI 2013 en snabböversikt Nedan följer en kortfattad översikt över resultat från NMI

Läs mer

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem!

JUNI 2003. För hemvändare och hemmaväntare. Välkommen hem! JUNI 2003 För hemvändare och hemmaväntare Välkommen hem! 1 2 Den här broschyren riktar sig både till dig som kommer hem efter mission och till dig som väntat hemma. 3 Utgiven av Sida 2003 Avdelningen för

Läs mer

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun

LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014. Karlstads kommun LMU, Ledar- och medarbetarbetarundersökning 2014 Karlstads kommun Genomförd av CMA Research AB Mars 2014 Fakta om undersökningen Syfte Metod Att utveckla styrning, ledning och ge de förtroendevalda bra

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

En fördjupad redovisning av studietider i sfi

En fördjupad redovisning av studietider i sfi PM 1 (15) En fördjupad redovisning av studietider i sfi Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 4 2 Sfi-elevernas studietider 5 2.1 Deltagare 2003/04 5 2.2 Deltagare utan tillfälliga studieuppehåll

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008

Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 Kvalitetsmätning inom äldreboende i Ale kommun 2008 November 2008 2 Innehåll Sammanfattning... 4 1 Inledning... 5 2 Metod... 5 3 Redovisning av resultat... 5 4 Resultat... 6 4.1 Svarsfrekvens... 6 4.2

Läs mer

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13

Socialhögskolan 2015-05-04. Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan 2015-05-04 Dolf Tops Arbetsmarknadsundersökning bland studenter som var förstagångsregistrerade på termin 7 HT13 Socialhögskolan följer upp studenternas situation på arbetsmarknaden ca

Läs mer

Medarbetarenkät 2008

Medarbetarenkät 2008 SIDAN Medarbetarenkät 00 (medelvärden) Om undersökningen USK har på uppdrag av stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning genomfört enkäter med stadens medarbetare. Undersökningen är genomförd

Läs mer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer

Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer en statistisk genomgång, februari 2011 Lön och karriär för utlandsfödda ingenjörer - en statistisk

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05.

Bilagor. Innehållsförteckning. Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. 1 Bilagor Observera att alla redovisade korrelationskoefficienter är signifikanta på p 0.05. Innehållsförteckning Bilaga A: Självupplevd friskhet/hälsa Tabell A1. Frågor som rör den självupplevda friskheten/hälsan

Läs mer

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72.

Medarbetarindex 15 67. Förutsättningar i organisationen 25 53. Personlig arbetssituation 17 64. Samverkan och kunskapsdelning 12 72. Sammanfattande mått Medarbetarindex 15 67 64 Förutsättningar i organisationen 25 53 52 Personlig arbetssituation 17 64 61 Samverkan och kunskapsdelning 12 72 63 Ledarskap 18 61 61 Handlingskraft 6 82 77

Läs mer

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010

Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 2010 Sociala divisionen Vad säger brukare om Budget- o skuldrådgivningen i Nyköpings Kommun? -en enkätundersökning oktober 00 Bakgrund Brukarundersökning med samma koncept har genomförts 007 och 008. Budget-

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning

Livsmiljön i Dalarna. En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Livsmiljön i Dalarna En sammanfattning av några viktiga resultat från Region Dalarnas enkätundersökning Sammanfattning Region Dalarna har utfört en stor enkätstudie som undersöker hur människor i Dalarna

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008

Om bloggar. InternetExplorers Delrapport 3. Håkan Selg Nationellt IT-användarcentrum NITA. Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Delrapport 3 Om bloggar Håkan Selg Redovisning av enkätsvar Juni 2008 Internetanvändare i svenska universitet och högskolor 2007 En framsyn av morgondagens Internetanvändning Ett projekt finansierat av

Läs mer

Sammanställning av resultat från entreprenörskap/workshop med elever från HUC. 9 mars 2012 i Högsby

Sammanställning av resultat från entreprenörskap/workshop med elever från HUC. 9 mars 2012 i Högsby Sammanställning av resultat från entreprenörskap/workshop med elever från HUC 9 mars 2012 i Högsby Lena Gustafsson, Nyföretagarcentrum Uppvidinge uppvidinge@nyforetagarcentrum.se 0733-44 80 75 Sammanställning

Läs mer

Medarbetarindex 7 78 76 68. Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57. Personlig arbetssituation 13 69 73 63

Medarbetarindex 7 78 76 68. Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57. Personlig arbetssituation 13 69 73 63 Sammanfattande mått 08 Medarbetarindex 7 78 76 68 Förutsättningar i organisationen 13 65 63 57 Personlig arbetssituation 13 69 73 63 Samverkan och kunskapsdelning 5 83 79 69 Ledarskap 5 83 77 69 Handlingskraft/medverkande

Läs mer

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT.

COPYRIGHTSKYDDAD ENKÄT. 1 Enkät med frågor angående arbetsskadade. Enkätsvaren sammanställs och lämnas till politiker och kontakter med tidningar. Syftet är att frågor och svar skall kunna påverka våra politiker till att förändra

Läs mer

Brukarenkät hemtjänsten 2011

Brukarenkät hemtjänsten 2011 Rapport 0-0-0 (5) Handläggare Johan Norbelie Planeringssamordnare 0-5 90 johan.norbelie@bollebygd.se Brukarenkät hemtjänsten 0 Omsorgsförvaltningen i Bollebygd genomför varje år en enkätundersökning bland

Läs mer

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013

Omvårdnad Gävle 2013. Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning. November 2013 Markör Marknad & Kommunikation AB Stockholm Omvårdnad Gävle 2013 Kunder och närstående om äldreomsorg och verksamhet för personer med funktionsnedsättning November 2013 Uppdrag: Kund- och närståendeenkäter

Läs mer

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten

Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159. Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten Skolenkäten Fördjupad analys 2015:2159 Trygghet Fördjupad analys av Skolenkäten 2 (8) Förord Skolenkäten är en av de mest omfattande enkäter som görs i svensk skola. Utöver årsvisa sammanställningar och

Läs mer

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08

Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga. Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Introduktion i Taktil handmassage för anhöriga Författare: Carola Wedlund och Sofia Axman-Andersson Datum: 2010 01 08 Innehåll Sammanfattning... 1 Innehållsförteckning... Fel! Bokmärket är inte definierat.

Läs mer

MEDARBETARBAROMETER 2012

MEDARBETARBAROMETER 2012 MEDARBETARBAROMETER 2012 1 Medarbetarbarometer 2012 Innehåll sid 3 sid 4 sid 8 sid 18 2 Återkommande mätning av arbetsmiljön Hagfors kommun genomför en återkommande mätning för att: Ge alla medarbetare

Läs mer

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90%

Sammanfattande mått. Negativ (1-2) 20 90% Sammanfattande mått Negativ Positiv 8 6 8 Medarbetarindex 9 77 67 65 Förutsättningar i organisationen 14 65 54 55 Personlig arbetssituation 12 73 65 63 Samverkan och kunskapsdelning 6 83 72 66 Ledarskap

Läs mer

Polisprogrammet för dig som bryr dig

Polisprogrammet för dig som bryr dig Polisprogrammet för dig som bryr dig Kort om utbildningen och tiden efter Polisutbildningen hålls på tre platser i Sverige, på Polishögskolan i Solna, Linnéuniversitetet i Växjö och vid Umeå universitet,

Läs mer

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008

Brukarundersökning. Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Brukarundersökning Personlig assistans Handikappomsorgen 2008 Januari 2009 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att vi arbetar

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Arbetsutvecklingsrapport

Arbetsutvecklingsrapport Arbetsutvecklingsrapport Brukarundersökning inom daglig verksamhet En länsgemensam brukarundersökning för personer som har insatser enligt LSS Författare: Eva Rönnbäck Rapport: nr 2011:1 ISSN 1653-2414

Läs mer

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen?

Här redovisar vi en kort sammanfattning av resultatet. Har du frågor om undersökningen? MEDARBETARBAROMETERN RESULTAT 2014 Hej! I slutet av år 2014 fick alla våra medarbetare med månadslön möjlighet att fylla i den årliga medarbetarenkäten. Syftet med undersökningen är att man anonymt ska

Läs mer

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall

Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall Kan utbrändhet leda till samvetsstress? Anna Ekwall JAG! Ambulanssjuksköterska Malmö Lärare på spec-utb akut och ambulans Lund Ansvarig för FoU vid Falck ambulans AB i Skåne Docent #toaselfie Presentation

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun

Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Dokumenttyp Riktlinjer Dokumentnamn Riktlinjer för brukarundersökningar inom Umeå kommun Fastställd/upprättad 2010-11-25 Dokumentägare Johan Gammelgård

Läs mer

ELNU Arbetsmiljöenkät 2011

ELNU Arbetsmiljöenkät 2011 ELNU Arbetsmiljöenkät 2011 Period: 17/6-19/9 Antal respondenter totalt LNU: 1060 (1933) Svarsfrekvens totalt LNU: 55% (59% påbörjat) Antal respondenter som påbörjat svara från ELNU: 107 Metod: Mer information:

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006

Brukarundersökning. Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård. Juni 2006 Brukarundersökning Najaden socialförvaltningens öppna missbruksvård 2006 Juni 2006 Bakgrund Från 2003 har socialförvaltningen i Tingsryd påbörjat ett arbete med s.k. Balanserad styrning. Det innebär att

Läs mer

Polisprogrammet för dig som bryr dig. Du kan studera till polis vid Polishögskolan i Solna, vid universiteten i Växjö och Umeå samt på distans.

Polisprogrammet för dig som bryr dig. Du kan studera till polis vid Polishögskolan i Solna, vid universiteten i Växjö och Umeå samt på distans. Är du polis? Polisprogrammet för dig som bryr dig Kort om utbildningen och tiden efter Du kan studera till polis vid Polishögskolan i Solna, vid universiteten i Växjö och Umeå samt på distans. Polisprogrammet

Läs mer

Hälsa och kränkningar

Hälsa och kränkningar Hälsa och kränkningar sammanställning av enkätundersökning från Barnavårdscentralen och Vårdcentralen Camilla Forsberg Åtvidabergs kommun Besöksadress: Adelswärdsgatan 7 Postadress: Box 26, 97 2 Åtvidaberg

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014

Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 2014 Mentorsundersökning Enkät till studenter med mentorsstöd våren 14 Lina Collin All 15/236 Särskilt utbildningsstöd Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) fördelar särskilt utbildningsstöd till universitet

Läs mer

BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK

BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK VARA KOMMUN BRUKARUNDERSÖKNING BIBLIOTEK FÖRSOMMAREN 2006 KVÄNUM ARS P0765 1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte Kommunfullmäktige i Vara kommun har beslutat att alla kommunens verksamheter skall följas upp

Läs mer

TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT. September 2006

TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT. September 2006 TILLSYNSSAMVERKAN I HALLAND - MILJÖ Datum Dnr 2006-08-29 RH06090 TRANSPORT AV AVFALL SLUTRAPPORT September 2006 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Postgiro Org.nr Box 538 Kristian IV:s väg

Läs mer

Medarbetarenkäten 2009

Medarbetarenkäten 2009 Övergripande rapport för Jenny Axelsson Personalavdelningen 1. Inledning Piteå kommun ska genomföra en årlig kommunövergripande medarbetarenkät som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Resultat

Läs mer

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen

Användandet av E-faktura inom den Summariska processen 1(7) Användandet av E-faktura inom den Summariska processen Kronofogdemyndigheten fastställer att den bedömning som det redogörs för i bifogade rättsliga promemoria under rubriken Kronofogdemyndighetens

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014

Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån

Läs mer

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET

STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET 2014 STUDIEN DU OCH SAMHÄLLET NYHETSBREV TILL FÖRÄLDRAR OCH LÄRARE I ÖREBRO Youth & Society -YeS Örebro universitet Studien Du och samhället Du och samhället är en studie där utvecklingspsykologer, medievetare

Läs mer

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga

Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Utvärdering av anhöriggrupp riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Elisabeth Davidsson Mars 2008 Utvärdering av anhöriggrupp - riktad mot Parkinsonssjukas anhöriga Bakgrund Det övergripande syftet med projekt

Läs mer

Kvalitetsbarometern 2011

Kvalitetsbarometern 2011 Kvalitetsbarometern 2011 Brukarnas upplevelser av kvalitet i vård och omsorg i Halmstad, Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona kommun. Bo Engström Sammanfattning En konsultrapport från Utredningsspecialisten

Läs mer

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014

Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Krogar mot Knark Attitydundersökning ATTITYD I KARLSTAD AB 2014 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Syfte... 5 Genomförande... 5 Statistikbeskrivning... 5 Bakgrundsvariabler... 6 Resultat... 9 Narkotika

Läs mer

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar

Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar Man kanske inte vågar börja prata om det själv. Kan underlätta om någon börjar - en enkätundersökning bland kvinnor på mödravårdcentralen i Åtvidaberg om hälsa och kränkningar Camilla Forsberg Åtvidabergs

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

UPP: Understanding Personal Potential

UPP: Understanding Personal Potential UPP: Understanding Personal Potential Förenklad rapport för demonstrationstestning Testutlåtande för TestID: xxxx Testningen genomfördes 2013-xxxx Ansvarig för testningen: Professor Lennart Sjöberg Denna

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 1 april 2014 B 517-13 KLAGANDE L-EN Ombud och offentlig försvarare: Advokat SL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Dataintrång

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1

Resultat Medarbetarenkäten 2014. Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Resultat Medarbetarenkäten 2014 Kommunkontoret HR-avdelningen 1502101 Rev 1 Medarbetarenkäten 2014 Medarbetarenkäten utgår ifrån Lunds kommuns medarbetarpolicy. Enkäten består av frågor om verksamheten,

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Uppföljning Tjörn Runt 2013

Uppföljning Tjörn Runt 2013 Uppföljning Tjörn Runt 2013, 2014-02-02 Sid 1 av 10 Uppföljning Tjörn Runt 2013 1. Om de som har svarat på enkäten 505 båtar anmälda till 2013 års jubileumsupplaga (114 stora banan, 391 lilla banan) 460

Läs mer

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen

Introduktion - Förklara hur intervjun går till - Påbörja ljudinspelningen Bilaga 1 Svensk översättning: Föräldrar Denna guide är framtagen för att vägleda en semistrukturerad intervju. Syftet med intervjuguiden är att presentera öppna frågor så att deltagarna uppmuntras att

Läs mer

Skellefteå kommun Medarbetarundersökning

Skellefteå kommun Medarbetarundersökning Skellefteå kommun Medarbetarundersökning November 2008 Genomförd av CMA Centrum för Marknadsanalys AB www.cma.nu Medarbetarundersökning Skellefteå kommun, sid 1 Disposition Sammanfattning 2 Fakta om undersökningen

Läs mer

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad Så kan du arbeta med medarbetarenkäten Guide för chefer i Göteborgs Stad Till dig som är chef i Göteborgs Stad Medarbetarenkäten är ett redskap för dig som chef. Resultaten levererar förstås inte hela

Läs mer

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03

2013:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 2013:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2013:1 Sveriges Företagshälsor 2013-11-03 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 4 Bara 2 av 10 kvinnor

Läs mer

En sann berättelse om utbrändhet

En sann berättelse om utbrändhet En sann berättelse om utbrändhet Marie är 31 år, har man och en hund. Bor i Stockholm och arbetar som webbredaktör på Företagarnas Riksorganisation (FR). Där ansvarar hon för hemsidor, intranät och internkommunikationen

Läs mer

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009

Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Hur har det gått för kvinnor som varit i behandling på Game Over åren 2005-2009 Intervjuerna utförda under hösten 2009 av Lena Jonsson Det är just det att jag inser, att även om jag skulle vinna alla pengar

Läs mer

Frågeunderlag. Bilaga 1

Frågeunderlag. Bilaga 1 Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar

Läs mer

Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad

Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad Så tycker brukarna om Vård och omsorg i Mölndals stad Enkätundersökning genomförd hösten 2009 Resultatet sammanställt mars 2010 Vård och omsorg Kvalitet och verksamhetsutveckling Helena Bertilsson Lena

Läs mer

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola

Studentenkät 2013. Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola Studentenkät 13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Inledning... 3 Antalet respondenter... 3 Grupper bland respondenterna... 3 Jag är... 4 Jag tillhör... 4 Jag är distansstudent...

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund

Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund Diarienummer 2014-000-000 Skilda studieförutsättningar En analys av studier, studieekonomi och hälsa utifrån föräldrarnas utbildningsbakgrund CSN, rapport 2014:8 2 Diarienummer 2014-219-6424 Diarienummer

Läs mer

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom

Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom BESLUT Justitieombudsmannen Lars Lindström Datum 2015-06-01 Dnr 386-2015 Sid 1 (5) Kritik mot en rådman vid Blekinge tingsrätt för utformningen av en tredskodom Beslutet i korthet: I en tredskodom hade

Läs mer

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09

2014:1. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 2014:1 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:1 Sveriges Företagshälsor 2014-09-09 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor... 5 Arbetslinjen till

Läs mer

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet.

RAPPORT. Eget företagande. Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet. Resultatredovisning VÅRDFÖRBUNDET. www.vardforbundet. RAPPORT VÅRDFÖRBUNDET www.vardforbundet.se Eget företagande Enkätundersökning bland medlemmar i Vårdförbundet Resultatredovisning I sin rapportserie presenterar Vårdförbundet resultat från särskilda undersökningar

Läs mer

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare

Ny chef i staten. Arbetsgivarverket. Statligt nyanställda chefer om karriärval och. staten som attraktiv arbetsgivare Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten som attraktiv arbetsgivare Rapportserie 2013:9 Arbetsgivarverket Ny chef i staten Statligt nyanställda chefer om karriärval och staten

Läs mer

Hur fyller du i enkäten?

Hur fyller du i enkäten? Hur fyller du i enkäten? Svara spontant och snabbt på frågorna, du bör inte lägga ner mer tid än 5-10 minuter. Fyll gärna i frågorna på arbetsplatsen. Enkäten är anonym. BAAB sammanställer resultatet av

Läs mer

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka

FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka 1 FÖRÄNDRINGAR I NÄRHETEN Guide för anhöriga till demenssjuka Syftet med denna guide är att ge information om hur det är att leva med en person

Läs mer

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen

Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen Uttalande SÄKERHETS- OCH INTEGRITETSSKYDDSNÄMNDEN 2013-11-15 Dnr 83-2013 Uppföljning av polismyndigheternas användning av centrala säkerhetsloggen 1 SAMMANFATTNING Nämnden har följt upp sin tidigare granskning

Läs mer

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010

Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 1 (9) Socialförvaltningen Planeringsavdelningen Eva Jonsson Uppföljning av boende för vuxna och daglig verksamhet, LSS 2010 sida 2 (9) Innehållsförteckning Uppföljning av boendet för vuxna och daglig

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer